Marknadsundersökning L.I.S.A. Av: Anton Sääski

Transkript

1 Marknadsundersökning L.I.S.A Av: Anton Sääski Marknadsundersökning 15hp Sportmarknadsförare Caddie Sport&Business 400Yh poäng Handledare: Frans Fransson & Daniel Gustafsson Examinator: Frans Fransson Datum: 19 februari 2016

2 Sammanfattning L.I.S.A är en samorganisation med inriktning på föreningsliv som ligger i Landskrona. med 63st aktiva samarbete mellan klubbar runt kommunen har det växt till en stark sammanhållning. Några projekt har startats genom åren men det mest frodade har utan tvekan varit CityIdrott, under deras 5 åriga verksamhetstid har projektet lyckats få ihop totalt 2004st medlemmar varav 155st har kommit ut i föreningslivet. Under ett möte med Gunnar Nilsson som är ordförande på L.I.S.A argumenterades det fram var den här marknadsundersökningen ska äga rum. Beslut fattades och inom kort var det skarp fokus på projektet CityIdrott och föreningslivet, varför kom det inte ut fler ungdomar i föreningslivet? Data samlades in via enkäter och telefonintervjuer, respondentgruppen blev alla föreningar som har samarbete med organisationen L.I.S.A. All data kodades och fördes senare in i tabeller för de svar respondenten har kryssat i, vissa frågor var med fri text och var även intressanta för kommande analys. Bortfallet var cirka en tredjedel av alla föreningar men i slutändan blev majoriteten övervägande, ett tydligt svar hade skapats som kom att presenteras i analysen och slutdiskussionen. 1

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Avgränsningar Teori Metod Metodens syfte Ansats Urvalsstrategi Datainsamlingsteknik & bortfall Resultatpresentation Analys Slutdiskussion Källförteckning Bilagor. 13 2

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Idrottsrörelsen är en växande del som skapar stora nätverk i landet, som bas består det av hela föreningar runtom i Sverige som riktar in sig på flera olika sporter. I Landskrona finns där en samorganisation som går under förkortningen L.I.S.A (Landskrona Idrottsföreningars Samorganisation) där samarbetet mellan olika föreningar och kommun har sammanfogats. L.I.S.A grundades år 1918 och har sedan dess knutit till sig flertalet föreningar i sitt kontaktnät, totalt finns där 63 aktiva klubbar med varierande utbud på sporter 2 och åldersgrupper. Utöver kontaktnätet har L.I.S.A även en del projekt igång där speciellt ett sticker ut från mängden, CityIdrott. I januari år 2010 beslöt sig Landskrona Stad och L.I.S.A för att utveckla ett nytt projekt vid namn CityIdrott. Projektet fokuserar på att ungdomar mellan 6 till 12 år ska få chansen att prova på olika idrotter, dessutom får barnen en plats där dom fostras till att respektera 3 varandra och utöva sin sociala kompetens. Deras uppgift är att hålla sportsliga aktiviteter med ungdomarna under veckans dagar enligt ett schema som finns på deras hemsida, syftet är att barnen sen ska ta nästa steg och bli medlemmar ute i föreningslivet. 1.2 Problemdiskussion L.I.S.A har ett flertal samarbete med flera olika föreningar och har även ett par projekt igång. Ett av de ledande projekten som nämnts tidigare är CityIdrott. Enligt verksamhetsberättelser de senaste 5 åren har CityIdrott haft en stabil nivå med antal medlemmar mellan åren. Kollar man på statistiken till antalet medlemmar som i sin tur kommer ut i föreningslivet står 4 siffrorna klassen lägre st Ut i föreningslivet: 15st st Ut i föreningslivet: 25st st Ut i föreningslivet: 60st st Ut i föreningslivet: 32st st Ut i föreningslivet: 23st Fått ta del av deras tidigare verksamhetsberättelser

5 CityIdrott har som mål att få ut 5% av deras medlemmar i föreningslivet varje år, år 2014 låg siffran på strax över 4% vilket ändå är ett bra resultat. Efter ett möte med Gunnar Nilsson blev det tydligt att en fördjupning inom antalet medlemmar som kommer ut till föreningar via CityIdrott var att fokusera på. Enligt den sekundära datan som samlats in kunde man konstatera att antalet medlemmar i CityIdrott har stigit men ungdomarna som kommer ut i föreningslivet ligger på ungefär samma siffror. Kollar man till år 2012 är ökningen en markant skillnad gentemot de andra åren. Vad som hände var att en förening hade startat nya fotbollslag för pojkar och flickor vilket blev en vinnande faktor för både föreningen och CityIdrott. Kan man trycka på det hos fler klubbar blir det inte bara bra för den ena parten, utan alla går vinnande ur det konceptet. 1.3 Problemformulering Utifrån studerande kring L.I.S.A:s projekt CityIdrott vill jag göra en utvärdering av antalet medlemmar som kommer ut i föreningslivet. Detta med inriktning på de målsättningar CityIdrott har och de arbete dom utför i Landskrona stad. Nedan kommer det finnas de frågor som tas upp i studien vilket leder till de svar som behövs i den slutliga frågeställningen. Känner föreningarna L.I.S.A har samarbete med till projektet CityIdrott? Har dessa föreningar någon ungdomsverksamhet? Finns där intresse för att ta emot fler ungdomar i föreningslivet? Tanken bakom denna studie är att få en klar bild över hur många föreningar som är villiga att skapa en bredare verksamhet för ungdomar. L.I.S.A har totalt samarbete med 63st föreningar runtom i Skåne vilket leder till goda förutsättningar för projektet CityIdrott. 1.4 Syfte Syftet med den här marknadsundersökningen är att få en bättre förståelse på hur man kan få ut fler ungdomar i föreningslivet via L.I.S.A:s projekt CityIdrott. Man ska årligen försöka 5 uppnå målet att 5% av medlemmarna ska bli fortsatt aktiva och fortsätta i en förening. 5 Fått ta del av deras tidigare verksamhetsberättelser

6 1.5 Avgränsningar Från början ställdes ett par korta frågor under ett möte till Gunnar Nilsson angående vad L.I.S.A stod för, antalet anställda och vilka projekt som samorganisationen även höll i. Under mötets gång var det stor fokus på deras projekt som L.I.S.A startat, efter vidare följdfrågor angående var fördjupningen ska vara klubbades det bestämt att marknadsundersökningen ska lägga tyngd på CityIdrotts medlemmar. Dock är det bristande problemet inte antalet medlemmar i CityIdrott, utan de medlemmar som ska fortsätta sin aktivitet i någon förening. Då antalet under en en kort period har minskat kommer undersökningen speciellt gå in på föreningarna som har samarbete med L.I.S.A. 2. Teori Efter att ha läst igenom CityIdrotts verksamhetsberättelser är det konstaterat att problemet ligger vid förra årets resultat. Eftersom det var högre tryck på ungdomar under 2014 (591 medlemmar) blev det en lägre siffra än de 5% målet ligger på, totalt kom 23st ungdomar ut till föreningslivet av dessa. Jag anser att det ändå är en acceptabel siffra trots att målet ej uppnåddes, dock kan man bearbeta problemet och sikta efter ett bättre resultat nästa år. Många av de föreningar som L.I.S.A samarbetar med har en aktiv ungdomsverksamhet, något som gynnar CityIdrott. Av de 63st klubbar fick CityIdrott ut ungdomar till 10st år 2014, det betyder att där finns ytterligare 53st att nå ut till. För att kunna förbättra siffran inför nästa år anser jag att kommunikationen mellan alla föreningarna kan förbättras. Att försöka skapa ett öppet nätverk där dessa klubbar kan föra en dialog med varandra och inte bara med CityIdrott, som exempelvis via deras hemsida. Ett forum där dessa parter kan uppdatera varandra om kommande händelser, event, matcher, träningar med mera. En annan punkt att diskutera kring kan vara andra föreningars ungdomsverksamhet. Eftersom där finns ett stort utbud föreningar som samarbetar med L.I.S.A borde intresset för att ta emot fler ungdomar vara stort. Detta kan återkopplas till den tidigare lösning jag nämnde innan, ett nätverk där alla föreningar samt CityIdrott kan diskutera och föra öppna dialoger. Vet man av att det ska startas ett nytt ungdomslag i sin egen förening kan man som exempel publicera det där och få resterande informerade. 5

7 Ur min teorietiska synvinkel kan det även tilläggas att det som presenterats går att uppnå. Mitt bollplank i teorin ska dock vägas in i enkäten och se vad respondenterna svarar, utifrån deras resultat kan vi se hur mycket det kopplar sig till analysen. 3. Metod Under kapitlet metod beskrivs studien mer utförligt av vilka val som gjorts för att få marknadsundersökningen komplett. Det kommer tas upp information om hur undersökningen gått till väga, vilka hjälpmedel som funnits tillhanda och insamlingsmetoden av data. 3.1 Metodens syfte Metodens ändamål i denna undersökning är både av explorativ samt beskrivande syfte. Den explorativa delen kopplas direkt till att varken L.I.S.A eller CityIdrott har gjort någon tidigare undersökning inom samma område. Det finns liten kännedom men ändå ett problem som har kommit fram och ska granskas. Den beskrivande parten kommer från det beskrivande problemet som Gunnar tog upp under mötet. Enligt CityIdrotts verksamhetsberättelse är det också tydligt att resultatet från förra året var strax under deras primära mål på 5%. Dock blir den explorativa delen automatiskt större eftersom där finns såpass liten kännedom att primär 6 data kommer få hämtas in från två olika håll, även kallat triangulering. 3.2 Ansats Till att börjar med kan undersökningen beskrivas som bred och ytlig, detta baserat på den kvalitativa datainsamlingen där man når ut till samtliga föreningar. Målsättningen utifrån den här typen av undersökning är att respondenterna talar för alla föreningar som samarbetar med 7 L.I.S.A. 6 Marknadsundersökning, en handbok. (litteratur) s Marknadsundersökning, en handbok. (litteratur) s. 74 6

8 Som tidigare sagt beskrivs den här undersökningen som bred och ytlig vilket kopplas direkt till en tvärsnittsansats. Målpopulationen (föreningarna) kommer i webbenkäten eller telefonintervjun besvara frågor som besitter hur många som tycker på det ena eller andra sättet. Frågorna har fasta svarsalternativ men även vissa följfrågor där respondenten kan lägga till fri text. Fördelen med en tvärsnittsansats är att du når ut till en bred skara människor 8 snabbt genom en ad hoc undersökning. 3.3 Urvalsstrategi CityIdrotts har siktet inställt på att få så många av deras aktiva ungdomar ut i föreningslivet. Valet av målgrupp är då ganska självklar att rikta in sig på klubbar och föreningar runtom i Landskrona Kommun, anledningen är att avstånden inte är för stora mellan barnets bostad och aktivitet. Fokus riktades speciellt på de föreningar som samarbetade med L.I.S.A eftersom CityIdrott har goda chanser att få bra respons därifrån då samarbetet mellan dom och L.I.S.A är starkt. Urvalet gjordes och totalt blev det 63st föreningar som ska kontaktas, undersökningen blir bredare vilket bidrar till en mer informativ granskning av marknaden. Storleken på undersökningen blev bra då man alltid får räkna med någon viss procent i bortfall. Utifrån dessa föreningar var det 8st som ej hade varken E mailadress eller telefonnummer vid deras hemsida. Även när mejlen skulle skickas var det 16st som blev direkt bekräftade att adressen är borttagen. 3.4 Datainsamlingsteknik & bortfall När väl problemet var tydligt var det dags för vilken insamlingmetod som skulle användas. Nästan alla föreningar som finns med i samarbetet hade E mailadresser skrivna på L.I.S.A:s hemsida, men ett fåtal var det bara ett telefonnummer. För att göra det kostnadseffektivt och förvänta sig snabba svar användes en webbenkät som skickades ut till samtliga föreningar 8 Marknadsundersökning, en handbok. (litteratur) s. 78 7

9 med E mailadress. Enkäten bestod av frågor som kopplas samman kring problemformuleringen, hur många föreningar känner egentligen till projektet CityIdrott? För att skapa en varierande enkät för respondenten togs det med både fasta och fria svarsalternativ på olika frågor. Majoriteten var anpassade för att svara Ja eller Nej, men även följdfrågor där personen som fyller i kan vidareutveckla sitt svar. Efter utskicket av enkäter till samtliga E mailadresser kom det tillbaka svar från 16st direkt om att adressen var borttagen. Då 8st redan befann sig i positionen utan befintlig adress så kunde dessa läggas till vid telefonintervjun, totalt 24st. Intervjun bestod av samma frågor som enkäten men skapar ändå en skillnad då samtalet förs via dialog med undersökaren. Svaren vid de fria frågorna där respondenten kan skriva vad de själva tycker påverkas markant då risken för kränkande svar kan komma att bli generande. Då det bekräftades tydligt att respondenten i intervjun förblir anonym kan det ändå påverka deras svarsalternativ. I detta fall var det inga större problem då frågorna var kopplade till föreningens egen ungdomsverksamhet. När all data var insamlad fanns det fortfarande föreningar som ej hade svarat via webbenkät eller per telefon. Totalt kom det in 20st enkäter och 23st var villiga att besvara telefonintervjun, resterande hade ingen aktiv E mailadress eller svarade ej i telefon. Bortfallet blev räknat till 20st föreningar som inte var delaktiga i undersökningen, slås det ut procentuellt blir det 31,74%. Då det finns en större andel som besvarat frågorna kommer dessa tala för majoriteten av föreningar. 4. Resultatpresentation All data som kommit in samlades direkt i ett exceldokument på google drive, därifrån har det blivit kodat och infogat i tabeller för att kunna följa statistiken och enklare se vilka svar som överväger andra. Som tidigare nämnt fanns där också ett bortfall, av de totalt 63st föreningar 8

10 var det 43st som svarade och 20st i bortfall, 31,74%. För att fånga respondentens intresse och nyfikenhet, skrevs det en kort och koncis text om syftet av undersökningen: Genom att svara på följande frågor hjälper du oss på L.I.S.A och CityIdrott att få en bättre syn på samarbetet mellan föreningar och se hur stor bredd det finns på ungdomsverksamheten i dagens samhälle. Enkäten tar bara någon minut att besvara, tack för din nerlagda tid!. Det är den grund respondenten behöver för att få en bättre förståelse i frågorna hen besvarar. För att skapa den röda tråden var det ett krav att ha kopplade frågor i webbenkäten samt telefonintervjun. Till en början fanns det några basfrågor som ålder, kön och antal anställda, men även den mest relevanta som lyder Känner du till projektet CityIdrott?. Efter en sammanställning av resultatet fick man en bättre syn på vad för svar man fått, allt infogades i diagram som bifogades i bilagor. Frågorna är baserade på en nominalskala. Antal män och kvinnor var någorlunda jämna, totalt fanns det 25st män och 18st kvinnor i föreningslivet som kontaktats. Åldern var lite varierad med 3st i ålder 21 35, 18st i ålder 36 50, 19st i ålder och 3st i ålder 66. Antalet anställda vid en förening var 16st med ingen anställning, 13st med 1 anställning, 6st med 2 3 anställda, 4st med 4 5 anställda och 4st med 6 eller fler anställda. Något som var lite förvånande när jag fick tillbaka svaren var att där fanns ett fåtal föreningar som inte visste vilka CityIdrott var, 39st hade kännedom om 9 CityIdrott men 4st visste inte vilka dom var. Antalet föreningar med en aktiv ungdomsverksamhet kom upp till totalt 31st, dock fanns där fortfarande 12st som inte har någon. Av de 31st som svarade Ja kom det även en följdfråga med fri text där respondenten kunde beskriva vilka åldrar och om det fanns några lag, detta för att öka kännedomen om målgruppen. Detta bifogas även i bilagor så all statistik finns att ta del av. 10 Nästa fråga kopplade starkt grepp om hur föreningslivet ska fungera. hela 41st var beredda hade intresse av att ta emot fler ungdomar till sin förening, de resterande 2st som inte hade det skrev sina svar i följdfrågan. Svaren löd Ingen tid & personal samt Har ej någon ungdomsverksamhet. 9 Bifogade bilagor 10 Bifogade bilagor 9

11 För att se om föreningen även satsar på den äldre verksamheten fanns frågan med om det drivs någon form av seniorverksamhet där. Svaren löd att 42st hade en seniorverksamhet medans 1st ej hade någon. Majoriteten talade och är ett positivt tecken för ungdomsverksamheten. Sista frågan var något som skulle knyta igen säcken, den riktade in sig på antalet föreningar som verkligen tar kontakt med de medlemmar som väljer att sluta. Av de 43st som var delaktiga svarade 30st att dom alltid följer upp kontakten med medlemmar medans 13st ej gör det. Anledningarna var olika, men det som togs upp fler gånger var tidsbrist eller 11 personalbrist. För att ta del av alla svar finns dessa bifogade under bilagor. 4.1 Analys Efter att all data är samlad, kodad, infogad i diagram och jämförd med teorin kommer slutligen analysen. Enligt alla enkätsvar som vägdes samman är majoriteten av föreningar villiga att samarbeta med CityIdrott och ta emot fler ungdomar i deras ungdomsverksamhet. Man kan konstatera att delar av problemet inte finns bland föreningslivet, men då bortfallet låg på 31,74% inför undersökningen skapas det givetvis gråzoner. Ett starkt samband mellan teorin och resultatet var deras intresse för att ta emot fler ungdomar, allt från 6 år och uppåt. Hela 41st svarade Ja på den frågan vilket är väldigt positiv respons. Nästan samtliga föreningar visste också om att CityIdrott finns vilket var bra, dock var det 4st som svarade att dom inte visste. När ett projekt som CityIdrott har blivit såpass stort bör resterande föreningar känna till vilka det är, dock får man ha hänsyn till att frågorna kan ha ställts till fel person på enkäten. Kollar man närmre på respondenterna som svarade Nej på fria frågan Följer ni upp kontakt med de medlemmar som slutar att dyka upp vid er förening och tar reda på varför dom väljer att inte göra det? märker man att de flesta föreningar har liknande skäl. Många verkar tar upp antingen saker som personalbrist eller att det blir en tidfråga. Någon enstaka tyckte att ansvaret låg på medlemmen och att det var deras val om dom vill fortsätta eller inte. 11 Bifogade bilagor 10

12 Ska man sammanfatta undersökningen kort ligger inte det vägande problemet vid majoriteten av föreningslivet. Möjligtvis kan dom öka sitt engagemang och skapa fler aktiviteter tillsammans med CityIdrott och visa ungdomarna vilka dom är och vad deras klubb står för. Dock kan det sluta i en kostnadsfråga för ungdomarna, många familjer har kanske inte råd att låta deras barn fortskrida aktiviteten i föreningslivet. CityIdrott har en årlig avgift på 50: för medlemmar och då får barnen även en T Shirt, en summa som är billig och acceptabel. Däremot kostnaden för att vara medlem i en förening och köpa utrustning/materiell är dyrare, något som påverkar resultaten av reducerat antal ungdomar som kommer ut i föreningslivet. 5. Slutdiskussion För att sammanfatta det kort så är majoriteten av föreningslivet som L.I.S.A samarbetar med villiga att ta emot fler ungdomar i deras organisation. Efterfrågan är tydlig enligt enkätsvaren/intervjuerna och de flesta följer även upp kontakt med de som avslutar sitt medlemskap Det mest relaterade problemet är en kostnadsfråga som inte ligger på CityIdrotts sida, utan på föreningslivet. Ett medlemskap plus materiell som ska köpas in är för dyrt för en viss målgrupp, då bör man försöka att fånga den målgruppen genom att anpassa kostnaden. Minska kostnaden, delbetalning, stöd från kommunen/skåneidrotten eller rentav erbjuda något mer än bara det fasta priset. Om fler ungdomar hittar CityIdrott och kommer vidare ut i föreningslivet där vänskap, social kompetens och respekt frodas, blir samhället bättre. 11

13 6. Källförteckning Fått ta del av deras tidigare verksamhetsberättelser Fått ta del av deras tidigare verksamhetsberättelser Marknadsundersökning, en handbok. (litteratur) s Marknadsundersökning, en handbok. (litteratur) s Marknadsundersökning, en handbok. (litteratur) s Bifogade bilagor 10. Bifogade bilagor 11. Bifogade bilagor 12

14 7. Bilagor Av totalt 43st respondenter som svarat var det 25st män och 18st kvinnor. Av totalt 43st respondenter som svarat var det 3st i ålder 21 35, 18st i ålder 36 50, 19st i ålder och 3st i ålder

15 Av totalt 43st respondenter som svarat var det 16st med inga anställda, 13st med 1 anställd, 6st med 2 3 anställda, 4st med 4 5 anställda och 4st med 6 eller fler anställda. Av totalt 43st respondenter som svarat var det 39st som känner till CityIdrott och 4st som ej gör det. 14

16 Av totalt 43st respondenter som svarat var det 31st som har en aktiv ungdomsverksamhet och 12st som inte har en aktiv ungdomsverksamhet. Av totalt 43st respondenter som svarat var det 41st som är beredda att ta emot fler ungdomar till verksamheten och 2st som ej är beredda att ta emot fler ungdomar till verksamheten. 15

17 Av totalt 43st respondenter som svarat var det 42st som har en aktiv seniorverksamhet och 1st som inte har en aktiv seniorverksamhet. Av totalt 43st respondenter som svarat var det 30st som följer upp kontakt med medlemmar och 13st som inte följer upp kontakt med medlemmar. 16

18 Svar på frågan Har er förening någon aktiv ungdomsverksamhet? Från 3 år och uppåt ungefär 150 aktiva barn/ungdomar varje vecka, året runt. Individuell idrott! Det är modellflyg från 8 9 år och uppåt. Vi har inga lagav nån sort. Hos oss tränar man tillsammans från 12 år och uppåt. Som svar på frågan om äldre så är svaret likadant. Vi tränar tillsammans från 12 år och hela vägen uppåt. Från knattar till A lag Vi har ca 350 aktiva ungdomar hade vi 7 lag i olika grenar och inriktningar inom vår *idrott. 4 lag, från 6 år upp till junior. Vi har två stycken yngre lag i åldrar 7 9 och ett juniorlag P03, F03, P06 & juniorer. Från de minsta till A lag. 5 6 år. har tre lag totalt: pojkar P01 juniorer och A lag Bara individuell verksamhet. Ca barn är medlemmar 6 år till a lag. Från de yngsta till senior. Frivillig förening Flera knattelag från 5 år uppåt. 7 år till junior lag. småpojkar/flickor från 6 års ålder till juniorverksamhet. Vi har 362 medlemmar i den yngre organisationen. Sträcker sig från 7 år upp till senior vi har från 6 år och uppåt inga lag men alla barn är välkomna fotbollslag fråbn knattar till äldre, Över 15 på vårt gym runt st 17

19 Yngre barn blandade åldrar. 4 knattelag och 1 juniorlag. Det är frivillig träning som sker hos oss där alla är välkomna. finns klasser för 5 år t.om. 16 år. efter det går man vidare till seniorklasserna. barn från 7 år Från knattar till A lag. Svar på frågan Skulle er förening vara beredda att ta emot fler ungdomar till er verksamhet vid mån av intresse och efterfrågan? De som svarade Nej : Ingen tid & personal Har ej någon ungdomsverksamhet Svar på frågan Följer ni upp med de medlemmar som slutar dyka upp vid er förening och tar reda på varför dom väljer att inte göra det? De som svarade Nej : Vuxna människor bestämmer själva vad de vill göra och har de valt att inte "dyka upp" mer så har de säkert valt det själva Har inte haft tid. Med 3400 medlemmar är detta en omfattande uppgift. För vi tar det oftast innan de slutar. Det är få som bara slutar, de flesta har en eller annan orsak. Personalbrist, har ingen tid att följa upp med de som slutar. ofta inte tid Tar för mycket tid Ingen tid & personal Tar alldeles för mycket tid Blir väldigt mycket extraarbete har ingen tid då personal ej räcker till Många säger upp medlemskapen blir mycket jobb att kontakta alla Blir mycket tid att lägga på en sån uppgift. ingen personal som sköter detta. 18