{SEC(2002) 1399 final}

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "{SEC(2002) 1399 final}"

Transkript

1 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM (2002) 743 slutlig KOMMISSIONENS RAPPORT Ekonomisk reform : rapport om produkt- och kapitalmarknadernas funktion i gemenskapen {SEC(2002) 1399 final}

2 SAMMANFATTNING Skillnaden i konkurrenskraft mellan USA och Europeiska unionen blir allt större ochdet finns en risk att den amerikanska ekonomin kommer att överträffa den europeiska under konjunkturnedgången precis som under den ekonomiska expansionen i slutet av 1990-talet. Det är mot denna bakgrund som den femte rapporten om produkt- och kapitalmarknadernas funktion i första hand baserar sig på Europeiska rådet i Barcelona där tillämpningen av politiska riktlinjer betonades. Den behandlar genomförandet av de riktlinjer för ekonomiska reformer som lagts fast i slutsatserna från flera möten med rådet (inre marknaden). Slutsatsen blir att klyftan är stor mellan de politiska avsikterna och de uppnådda resultaten. För det andra behandlas i rapporten indikatorer på ekonomiska reformer och ekonomisk integration och den pekar på områden där det krävs omgående reformer och större ansträngningar från medlemsstaternas sida. Det verkar finnas betydligt utrymme för ytterligare integration, men priskonvergensen har stannat upp vilket är dåliga nyheter för konsumenterna. Tjänstesektorn, inkl. finansiella tjänster, måste prioriteras högst om man vill uppnå större integration. För det tredje presenteras beräkningar av de vinster som de ekonomiska reformerna kan ge, i synnerhet då det gäller de finansiella tjänsterna, och av de faktiska kostnader som Europas medborgare och företag nu får betala därför att de ekonomiska reformerna dröjer. De potentiella vinsterna - och således även kostnaderna som måste betalas för att ingenting händer - är enorma. Den övergripande bilden av genomförandet visar att ungefär 50 % av de riktlinjer som utfärdats av rådet (inre marknaden) har genomförts tillfredsställande och 50 % otillfredsställande. Men 50 % är på inget sätt tillräckligt för att nå Lissabon-målet och bättre resultat krävs. Bara i ett fåtal fall är resultaten direkt otillfredsställande. Här återfinns å andra sidan vissa tunga ekonomiska reformer som skall ge större konkurrenskraft och som rådet (inre marknaden) har framhållit som viktiga och brådskande. Det gäller särskilt ett nytt lagstiftningspaket för offentlig upphandling och gemenskapspatent. Inget av dem har antagits ännu. Även om vissa resultat har uppnåtts, går ändå arbetet totalt sett trögt med att anta och genomföra ekonomiska reformer på produkt- och kapitalmarknaderna. Följer vi tidsschemat för införandet av ekonomiska reformer för att uppnå de mål för konkurrenskraft som sattes upp av Europeiska rådet i Lissabon? Om man tar de senaste tio årens lagstiftning på den inre marknaden som riktmärke, kan man konstatera att det trots dessa förseningar fortfarande finns en möjlighet att uppnå Lissabon- 2

3 målen, men bara om de nuvarande förslagen antas utan ytterligare förseningar och om medlemsstaterna införlivar direktiven i tid. Då det gäller finansiella tjänster tog det under perioden i allmänhet över sju år från det att kommissionen lade fram sitt förslag till dess att direktivet de facto hade införlivats av den sista medlemsstaten. Sådana dröjsmål har vi inte råd med i framtiden. För att vi ska nå målen i tid är det väsentligt att medlemsstaterna verkligen föresätter sig att skynda på införandet av reformerna genom att anta dem snabbt och införliva dem ordentligt. Om man tillämpade förfarandena i Lamfalussy-rapporten då man antar genomförandeåtgärder, skulle det gå snabbare. Dessa förfaranden tillämpas för närvarande vid antagandet av åtgärder i Handlingsplanen för finansiella tjänster Vad säger indikatorerna på reformer och integration om reformernas effekter? Utländska direktinvesteringar förblir den viktigaste drivkraften för gränsöverskridande verksamhet, främst då det gäller tjänster, men de påverkades negativt av den ekonomiska nedgången 2001 och hamnade under 1999 års nivå. Handeln inom EU ökade snabbare än BNP mellan 1996 och 2000 men tappade farten 2001 då världhandeln föll för första gången på tjugo år.detta visar att det finns plats för ytterligare integration på den inre marknaden. Till och med gamla EU-stater som Belgien och Luxemburg med traditionellt öppna ekonomi har under senare kunnat generera mer handel med andra EU-länder och med länder utan EU. Det är intressant att notera att den inre marknadens regler har kunnat skapa mer handel utan att ge upphov till mer störningar på marknaden uttryckt i antal överträdelseförfaranden. Ökningen inom handeln (mätt i import) och antalet överträdelser mot den inre marknadens regler (exkl. fall som gäller införlivande) visade olika mönster under senare år, då handeln växte men antalet överträdelserna förblev oförändrat. Det kan noteras att handeln mellan EUländer ej ökat på bekostnad av handeln med andra länder; Tvärtom, EU har blivit allt öppnare under senare år..priskonvergensen har bromsats upp i de flesta medlemsstaterna och detta är något verkligen oroande och ett bra argument för snabba reformer, inte minst därför att priskonvergensen har varit särskilt positiv för konsumenterna. Varor med hög priskonvergens tenderar att öka mindre i pris. Bristande priskonvergens och prisökningar över genomsnittet går också hand i hand. Tillkomsten av den inre marknaden för tjänster är kanske det viktigaste reformmålet på medellång och lång sikt. Vi vet nu att förmågan att använda och sprida informations- och telekomteknik inom tjänstesektorerna, främst inom detaljhandelssektorn och på värdepappersmarknaden, är en stor del av förklaringen till skillnaden i konkurrenskraft mellan ekonomin i USA och EU. Lissabon-målen kan inte uppnås utan en verklig inre marknad för tjänster, framför allt tjänster som påverkar företagens konkurrenskraft inom alla branscher. En del av vinsterna med den inre marknaden slösas bort nu, därför att tjänstesektorns resultat är klena. Medlemsstaterna måste agera individuellt, men det räcker inte för att göra avgörande framsteg på området. Att utarbeta, anta och genomföra den gemensamma tjänstestrategin blir därför alltmer akut. Att avsluta arbetet inom sektorn för finansiella tjänster är särskilt viktigt, därför att det kommer att öka konkurrenskraften inom alla sektorer. Betydande framsteg kan rapporteras med införandet av reformer inom den här sektorn där 3/4 delar av föreslagna åtgärder redan 3

4 har antagits. Indikatorerna visar att också integrationen går framåt, i synnerhet på de institutionella marknaderna. Idag svarar den gränsöverskridande verksamheten för 60 % av all verksamhet på marknaden för lån utan säkerhet. Integrationen hämmas emellertid fortfarande av bristande harmonisering av regler och rutiner för användning av säkerheter, återbetalning, transaktioner, revisionsförfaranden och krav på prospekt. De potentiella vinsterna av en fullständig integration på dessa marknader är ofantliga. Det har beräknats att de makroekonomiska engångseffekterna av att slå samman de likvida medlen på Europas aktieoch obligationsmarknader skulle bli 1,1 % av EU:s BNP i 2002 års priser eller 130 miljarder euro, med vinster i sysselsättning räknat på 0,5 %. Investeringarna skulle också kunna öka med 6 %. De icke-institutionella marknaderna är mycket mindre integrerade. Inom sektorn för konsumentlån förekommer ingen integration alls. Vinsterna med att företagen får tillträde till de likvida marknaderna i EU har beräknats till 0,74-0,92 % av mervärdet av tillverkningsindustrin per år. De små och medelstora företagen skulle ha mest nytta av finansieringskällor av olika slag: om 10 % av den finansiering som sker via bankerna i stället skedde via kapitalmarknaderna skulle finansieringskostnaderna minska med motsvarande 0,3 % av EU:s BNP. De besparingar som skulle kunna göras om man effektiviserade den finansiella sektorn genom större integration är inte alls försumbara. För bankverksamheten inom EU handlar det om totalt 1,4-1,6 % av BNP. Dessa kostnader får för tillfället företag och konsumenter åtminstone delvis betala. Genom att påskynda reformarbetet med de finansiella tjänsterna kan vi fortare tillgodogöra oss dessa vinster. Om vi väntar längre betyder det att de går förlorade. En reform av marknaderna för offentlig upphandling är på gång men är mycket försenad. De få indikatorer som finns för att mäta integrationen här visar att nästan inga framsteg har gjorts. Exempelvis är antalet anbud som tilldelats företag i en annan medlemsstat fortfarande försvinnande lågt, endast 1,26 % av alla tilldelade anbud under Den europeiska ekonomin går således fortfarande miste om de vinster som skulle bli resultatet, om en sådan stor och viktig ekonomisk sektor integrerades. Om man bara hade sparat 1 % genom större konkurrens, skulle det ha inneburit att 14 miljarder euro år 2001 hade kunnat användas effektivare eller hade kunnat användas för att sänka skatterna. Detta motsvarade ungefär en tredjedel av de totala finansieringsbehoven inom den offentliga sektorn det året. De betydande ansträngningar som gjorts för att minska byråkratin för de små och medelstora företagen och företagsetableringarna bör kompletteras med att handlingsplanen för en bättre och enklare lagstiftning genomförs fullt ut och med all kraft. Bilagan till denna rapport, byggd på ett enkät i medlemsstaterna, visar att de försummar inremarknadsdimensionen då regelverket förbättras. De nationella förvaltningarna måste ta hänsyn till regelverkets effekter inte bara på de inhemska ekonomiska aktörerna utan också på andra EUaktörer som försöker utnyttja de rättigheter som den inre marknaden ger dem. I. INLEDNING 4

5 Skillnaden i konkurrenskraft mellan USA och Europeiska unionen blir allt större 1 och det finns en risk att den amerikanska ekonomin kommer att överträffa den europeiska under konjunkturnedgången precis som under den ekonomiska expansionen i slutet av 1990-talet. Det är mot denna bakgrund som den femte rapporten 2 om produkt- och kapitalmarknadernas funktion i första hand ansluter sig till Europeiska rådet i Barcelona, där tillämpningen av politiska riktlinjer betonades. Den tar upp genomförandet av de riktlinjer för ekonomiska reformer som lagts fast i slutsatserna från flera möten med rådet (inre marknaden). Slutsatsen blir att gapet mellan de politiska avsikterna och de uppnådda resultaten är stort. För det andra belyser rapporten indikatorerna på ekonomiska reformer och ekonomisk integration och pekar på några områden där det krävs omgående reformer och större ansträngningar från medlemsstaternas sida. Det verkar finnas utrymme för ytterligare integration, men priskonvergensen har avstannat vilket är dåliga nyheter för konsumenterna. Tjänstesektorerna, inkl. de finansiella tjänsterna, måste prioriteras högst om integrationen skall öka. För det tredje presenteras i rapporten beräkningar av de vinster som de ekonomiska reformerna kan medföra, i synnerhet då det gäller de finansiella tjänsterna och av de faktiska kostnaderna som Europas medborgare och företag får betala nu därför att de ekonomiska reformerna dröjer. De potentiella vinsterna - och således priset som måste betalas därför att ingenting händer - är enorma. I den här rapporten måste man naturligtvis påminna om att det är tio år sedan hindren på den inre marknaden undanröjdes. Detta är ett utmärkt tillfälle att dra lärdom av de erfarenheter som gjorts under de gångna tio åren inför de kommande ekonomiska reformerna. Arbetet hittills med att anta och genomföra lagstiftningen på den inre marknaden gör det lättare för oss att förstå hur lång tid det tar att genomföra ekonomiska reformer. Det visar också att det finns en risk att missa målen om förslag, antagande och genomförande av reformerna blir försenade. Rapporten vill förmedla följande budskap: (1) Den inre marknaden har fortfarande potential att skapa tillväxt och sysselsättning, men det behövs ekonomiska reformer för att få fart på handel och integration, vilket den stagnerande priskonvergensen visar. (2) En analys av vad overksamhet kan betyda i form av vinster och kostnader visar att det finns ett akut behov av reformer på de finansmarknaderna med tanke på deras stora potential och marknadens utveckling. Att skapa en inre marknad för tjänster måste prioriteras, därför att det är viktigt att uppnå de mål för konkurrenskraften som 1 2 SEK(2002) 528 "European Competitiveness report" innehåller en detaljerad redogörelse för hur konkurrenskraften har utvecklats. Cardiff-processen för ekonomiska reformer har reviderats ingående av konkurrenskraftsrådet. Den 30 september 2002 uppmärksammade rådet slutsatserna i en rapport Review of the Cardiff economic reform process from the internal market perspective. Denna femte rapport om produkt- och kapitalmarknadernas funktion har tillkommit som svar på bl.a. denna utveckling. 5

6 uppställdes vid Europeiska rådet i Lissabon. Bland prioriteringarna finns också ett snabbt antagande och ett omsorgsfullt genomförande av de nya bestämmelserna för den offentliga upphandlingen liksom ett genomförande av bestämmelserna om en bättre lagstiftning. Framsteg måste göras på alla områden om den vidare ambitionen att reformera produkt- och kapitalmarknaderna inom gemenskapen skall lyckas. (3) En analys av genomförandet visar att vissa framsteg har gjorts, men att det fortfarande går trögt att anta och genomföra ekonomiska reformer på produkt- och kapitalmarknaderna. Bara om vi föresätter oss att påskynda antagandet och genomföra reformerna kan vi garantera att hålla den tidtabell för konkurrenskraftsmålen som fastställdes i Lissabon. I nästa avsnitt presenteras huvudresultaten av genomgången av hur marknaden fungerar totalt sett, vilket sker med hjälp av indikatorer för priser, handel och utländska investeringar. Därefter presenteras resultaten av genomgången av särskilt relevanta marknader. Här ingår offentlig upphandling och finansmarknader. Bilaga 1 innehåller diagram, tabeller och tekniskt material av intresse för rapporten. Dessutom innehåller årets rapport två specialbilagor. Som en följd av slutsatserna till Cardiff-processen för ekonomiska reformer, vilken genomförts av rådet (konkurrenskraft), presenteras i bilaga 2 en mer ingående analys av de två frågor som rådet valt ut: vad har medlemsstaterna gjort för att undanröja hinder för integration inom tjänstesektorn och för att förenkla den egna lagstiftningen och de administrativa rutinerna? Tjänsterna av allmänt intresse är av särskilt intresse och därför ägnas bilaga 3 helt åt dem. De viktigaste indikatorerna har uppdaterats och här presenteras också resultaten av en Eurobarometer om konsumenternas synpunkter på dessa sektorer. II. ARBETET MED DE EKONOMISKA REFORMERNA Cardiff-processen har genererat många riktlinjer för att främja de ekonomiska reformerna 3. Det är dags att utvärdera i vilken omfattning de har genomförts. Det är syftet med det här avsnittet. De 60 viktigaste politiska riktlinjerna från rådet (inre marknaden) inom ramen för Cardiffprocessen sammanfattas i tabellerna 1-3. Vissa av dem har krävt ingripande från EU:s sida, medan andra har kunnat hanteras av medlemsstaterna. I båda fallen skiljer man mellan sådana som innebär utarbetande, antagande och genomförande av lagstiftning och sådana som innebär andra åtgärder än lagstiftning, t.ex. kontroll eller utformning av metoder för att lösa tvister utan att vända sig till domstol. Dessa riktlinjer varierar i omfattning och betydelse. Exempelvis omfattar "genomförandet av handlingsplanen för finansiella tjänster" 42 åtgärder och kan i betydelse inte jämföras med t.ex. "ökat samarbete för insamling av statistiska data". Vissa förslag är dessutom reviderade 3 Fokus kommer här bara att ligga på slutsatserna från rådet (inre marknaden). Rekommendationer från Cardiff-processen ingår också i de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som utfärdats av rådet (ekonomiska och finansiella frågor) och som analyseras ingående i genomföranderapporterna. 6

7 versioner av tidigare förslag 4. Trots de begränsningar som detta innebär kan tabellerna ge en överblick över hur processen har fortskridit och vilka resultat den har lett till. Hittills har slutsatserna från rådet (inre marknaden) mest handlat om lagstiftning. I 23 fall har det varit åtgärder av annat slag, men de ekonomiska reformerna har ändå till stor del byggt på förslag, antagande och genomförande av nya bestämmelser. Det är intressant att notera att relativt få av de icke-legislativa riktlinjerna vände sig till medlemsstaterna (6 av 23). I tabellerna har vi också sammanfattat hur långt genomförandet har hunnit i varje enskilt fall. Resultaten har delats in i tre kategorier: tillfredsställande, otillfredsställande och klart otillfredsställande. Detta är utan tvivel en förenklad och grov bedömning, men den är till hjälp för att skaffa sig en totalbild av vad Cardiff-processen har lett till hittills 5. Totalbilden av genomförandet är blandad. I ungefär hälften av fallen är resultaten helt tillfredsställande, medan den andra hälften visar resultat som är otillfredsställande eller klart otillfredsställande. Totalbilden är positivare på gemenskapsnivå med 25 tillfredsställande resultat. Bara 6 förslag är klart otillfredsställande. För vissa av de viktigaste riktlinjerna är emellertid resultatet klart otillfredsställande eller otillfredsställande 6. I ruta 1 sammanfattas genomförandet efter område. Det är värt att notera att den ekonomiska reformens viktigaste punkter, vilka för första gången fanns med i slutsatserna från rådet (inre marknaden) för snart tre år sedan, ännu inte har genomförts: ett nytt lagstiftningspaket för den offentliga upphandlingen (1999) och gemenskapspatenten (2000). Därför måste man fråga sig följande: Följer vi tidsschemat för införandet av ekonomiska reformer för att kunna uppnå de mål för konkurrenskraft som sattes upp av Europeiska rådet i Lissabon? Erfarenheterna från den inre marknaden ger en god uppfattning om den tid som faktiskt behövs för att genomföra ekonomiska reformer när ny lagstiftning skall antas och genomföras på gemenskapsnivå. Utifrån dessa erfarenheter kan vi föreställa oss hur lång tid det tar innan Här presenteras bara de första versionerna av de riktlinjer som har reviderats. Året för den första versionen anges inom parentes. Detta döljer otvivelaktigt viktiga kvalitativa förändringar. Exempelvis nämns i slutsatserna 1999 att det är viktigt att integrera energinäten och göra dem inbördes operativa. Slutsatserna från 2001 om nätverksintegration omformade och klarlade emellertid 1999 års slutsatser. Denna bedömning bygger på ett stort antal resultattavlor (t.ex. resultattavlorna för den inre marknaden, statligt stöd, näringslivspolitiken och innovation), kommissionens meddelanden, handlingsplanen för finansiella tjänster (FSAP) och handlingsplanen för riskkapital (RCAP), genomföranderapporter och andra rapporter. Riktlinjer som innebär åtgärder på EU-nivå uppvisar den största andelen av både klar framgång (23 av 40) och klara misslyckanden (6 av 40). Resultaten är mindre ytterlighetsbetonade i de fall då det krävs åtgärder av medlemsstaterna. 7

8 förslag som för närvarande diskuteras i rådet eller rådet/parlamentet verkligen kommer att genomföras. Vi har valt ut direktiv från den inre marknaden där förslagen lades fram och antogs mellan 1993 och april 2002 och har mätt följande tidsfaktorer: Genomsnittlig tidsåtgång för antagande, dvs. genomsnittlig tidsåtgång från det att kommissionen lade fram sitt förslag till dess att det antogs av behörigt organ på gemenskapsnivå. Genomsnittlig tidsåtgång för införlivande, dvs. genomsnittlig tidsåtgång mellan antagandet på gemenskapsnivå och sista dag för införlivande i medlemsstaterna. Genomsnittlig försening, dvs. genomsnittlig tidsåtgång mellan sista dag för införlivandet och den tidpunkt då det sista landet verkligen införlivat och börjat tillämpa direktivet 8. I genomsnitt tog antagandet 1,18 år och införlivandet 1,10 år. Det betyder att genomsnittstiden för att anta och införliva de inre marknadsdirektiv som antogs mellan 1993 och april 2002 var 2,28 år 9. Antagandet tog i genomsitt längre tid om direktiven skulle antas av både rådet och Europaparlamentet (2,57 år) än bara av rådet (1,72 år). Detta gäller emellertid inte inom alla sektorer. Medbeslutandedirektiven för farmaceutiska och kemiska produkter tog i genomsnitt 1,68 år, medan rådets direktiv på samma områden i genomsnitt tog 2,58 år. Att den fastställda tidsgränsen för införlivande av direktiven överskrids är det främsta skälet till att reformerna försenas: det tar nästan dubbelt så lång tid än som krävs för att anta och genomföra en rättsakt. Att direktiven inte införlivas i tid gör att det genomsnittligt behövs ytterligare 2,21 år att genomföra den inre marknadens direktiv. Detta innebär att det i genomsnitt tar totalt 4,49 år att genomföra dessa direktiv. Dessa genomsnittssiffror varierar märkbart mellan olika sektorer. Figur 1 visar den genomsnittliga totaltiden för 403 inremarknadsdirektiv efter För direktiven om Vi har beräknat den genomsnittliga antagandeperioden för 731 direktiv (44 % var kommissionens direktiv, 30 % rådets direktiv och 26 % antogs av rådet och Europaparlamentet). Den genomsnittliga tidsåtgången för att införliva direktiven beräknades för 695 direktiv därför att i 36 fall saknades en tidsgräns för införlivande. Den genomsnittliga förseningen kunde beräknas för 401 direktiv därför att 294 av de 695 direktiven inte har överförts i sin helhet. Dessa 294 direktiv kan i sin tur uppdelas i två grupper: a) tidsgränsen för införlivande har ännu inte överskridits (115) och b) åtgärder har ännu inte anmälts och/eller det pågår överträdelseförfaranden som gäller införlivande (179). I det här fallet anses ett direktiv de facto införlivat och i tillämpning när det fullständigt och korrekt har införlivats i alla de medlemsstater där det förväntas bli införlivat och det inte pågår något överträdelseförfarande som gäller införlivandet. Dessa siffror är bättre än för de inremarknadsdirektiv som antogs mellan 1985 och Den genomsnittliga antagandeperioden för dessa var 1,7 år och införlivandet tog 1,28 år. 8

9 finansiella tjänster var den genomsnittliga totaltiden 7,33 år. Direktiven om socialpolitik, miljö och konsumentskydd visar också stor genomsnittlig tidsåtgång. Detta är resultatet av att antagandet (2,56 år för direktiven om finansiella tjänster) och hela genomförandet (inkl. förseningar på 4,77 år för samma sektor) tar längre tid än genomsnittligt (se tabell 4). Miljödirektiven svarar för de längsta förseningarna med 3,34 år (se tabell 5 och ruta 2). Dessa siffror visar tydligt att vi kan att klara de tidsgränser som sattes upp av Europeiska rådet i Lissabon, om antagandet av de förslag som för närvarande behandlas inte blir ännu mer försenade och om införlivandeperioden inte överskrider de fastlagda tidsgränserna. Medlemsstaterna måste verkligen anstränga sig för att påskynda införandet av reformer genom att vinnlägga sig om att anta och snabbt genomföra direktiven om vi skall kunna uppnå målen. Därför är det nödvändigt att garantera att införlivandeperioden inte sträcker sig utöver den tekniskt minsta tid som behövs för att medlemsstaterna verkligen skall hinna införliva direktiven 11. Det skulle kosta stora belopp om genomförandet av dessa eller andra reformer försenades. Nedan följer några beräkningar av de möjliga vinster som reformerna skulle ge. Först skall vi granska övergripande resultatindikatorer för den inre marknaden och därefter se mer i detalj på resultaten inom specifika marknader (finansiella tjänster och offentlig upphandling) som är särskilt viktiga för Europas ekonomi. III. RESULTATEN AV DE ÖVERGRIPANDE MARKNADSUNDERSÖKNINGARNA Ekonomiska reformer behövs för att uppnå de långsiktiga mål som sattes upp i Lissabon i mars 2000, men de ekonomiska reformerna slutar inte med genomförandet. Europas ekonomi kommer bara att bli mer konkurrenskraftig om åtgärderna får avsedd verkan. Uppgifter om priser, handel och investeringar över gränserna visar i vilken omfattning de ekonomiska reformerna och den inre marknadens politik verkligen främjar integration och konkurrens, bidrar till sysselsättning och tillväxtpotential. En studie av priskonvergensen inom privatkonsumtionen är särskilt belysande för förändringarna på konsumentmarknaderna. PRISER: Nya uppgifter bekräftar den bromsade priskonvergens som konstaterades i fjol Definitiva uppgifter för 1999 och 2000 samt preliminära för 2001 visar att den tydligt framträdande priskonvergensen inom privatkonsumtionen under 1990-talet mattas av. Den relativt sett ökade prisspridningen under förra året har emellertid inte bekräftats. Prisspridningen, uttryckt som en variationskoefficient, var 14,7 % år 1999 (14,5 % år 1998) och ökade till 15,3 % år De preliminära uppgifterna för 2001 visar på nästan samma resultat som 1999, dvs. 14,6 %. Varför har konvergensen avstannat? Var kan konvergensen fortfarande bli större? I vilka länder och på vilka produktmarknader har det förekommit priskonvergens och var kan man nå ännu längre? Genom att studera När vi ser till den totala tidsåtgången för ramdirektiven är den mycket längre än för de sekundära direktiven som vi behandlar här (se figur 1). Betydande förseningar har redan drabbat antagandet av offentlig upphandling-paketet, förordningen om gemenskapspatent och förslaget om säljfrämjande åtgärder. De båda senare är förordningar och omfattas därför inte av något förfarande för införlivande. 9

10 konvergensmönstren i olika länder och för olika produktkategorier kan vi få svar på dessa frågor. Priskonvergensen visar olika mönster i medlemsstaterna Figur 3 visar att priskonvergensen har mattats av i de flesta medlemsstaterna, men också att priskonvergensen har följt fyra mycket olika mönster under 1990-talet. I en första grupp länder, där Österrike och de sex ursprungliga medlemsstaterna ingår, är graden av inbördes priskonvergens mycket hög och prisspridningen minimal (2,9 %). I en andra grupp länder har priskonvergensen också ökat betydligt, men dessa länder ligger fortfarande över och under genomsnittspriserna i EU utan märkbar priskonvergens. I denna grupp ligger Finland på en nivå över genomsnittspriserna för EU12, medan Spanien, Portugal och Grekland ligger under genomsnittet för EU9. I de tre länderna utanför euroområdet, Storbritannien, Danmark och Sverige, ligger priserna över EU-genomsnittet för EU15 och priskonvergensen varierar. I Sverige och Storbritannien verkade priserna divergera under 1999 och 2000, men en viss priskonvergens kunde enligt de preliminära uppgifterna noteras under Detta kan nog delvis förklaras av svängningar i växelkursen. Irland tillhörde de länder som låg under genomsnittet för EU9 fram till mitten av 1990-talet men har under senare år hamnat över genomsnittet i EU 9 (se figur 3). Irlands imponerande tillväxt verkar att ha pressat priserna uppåt och därmed gett Irland en annan profil. Priserna på olika varor och tjänster har inte konvergerat samtidigt eller på samma sätt I början av 1990-talet var prisskillnaderna på vissa varor och tjänster extrema mellan länderna. Det var särskilt vanligt i länder med antingen väldigt höga eller låga genomsnittspriser (se figur 4). Genom tillkomsten av den inre marknaden minskade dessa extrema prisskillnader mellan 1990 och Därefter, i mitten på 1990-talet, var tendensen att priskonvergensen var störst för "typiska inremarknaden-varor" såsom kläder, sportartiklar och hushållsapparater. Sedan sjönk konvergeringstakten därför att de extrema prisskillnaderna hade eliminerats. Inom andra produktkategorier, t.ex. bränsle, el, tobak och golvbeläggningar noterades inte lika stor priskonvergens och i vissa fall till och med ökade prisskillnaderna. Men har konsumenterna haft någon nytta av priskonvergensen? Ja, i många fall Priskonvergensen gagnar konsumenterna bara om priserna konvergerar mot de nivåer som gäller i lågprisländerna. Om priskonvergensen leder till högre priser, t.ex. på grund av bristande konkurrens, har tillkomsten av en inre marknad inte gagnat konsumenterna. Tabell 6a visar att priskonvergensen i många fall har lett till lägre priser. För många livsmedel, t.ex. kött, fisk, bröd, olja/fett, drycker, öl och vissa elektroniska konsumentartiklar kan man notera 10

11 en klar priskonvergens mot lägre priser. Prisskillnaderna på matolja och fett minskade exempelvis med 44 % och priserna steg genomsnittligt per år med 1 %, vilket är betydligt mindre än inflationen för de flesta konsumtionsvaror. Ur konsumentens synvinkel är denna positiva konvergenseffekt på priserna inte försumbar. De produkter som uppvisar denna goda prisutveckling, dvs. produkter med hög priskonvergens och en inflation lägre än genomsnittet, utgör 25 % av den privata slutkonsumtionen (se tabell 6b) 12. men inte alltid! På många områden, främst inom tjänstesektorerna, skulle emellertid integration och konkurrens kunna åstadkomma ökad priskonvergens till nytta för konsumenterna. Dit hör bilar, glasartiklar, tobak, böcker och reseförsäkringar. I de här fallen är nu prisskillnaderna större än de var i början av 1990-talet. Här har dessutom priserna stigit snabbare än inflationen. Dessutom har de flesta tjänsterna i tabell 6 uppvisat en svag prisutveckling vilket har ökat behovet av en verklig inre marknad för tjänster. På en del varu- och tjänstemarknader har integrationen inte alltid lett till märkbara vinster för konsumenterna, och det är på dessa marknader som vi ska rikta uppmärksamheten i framtiden 13. Att priskonvergensen har bromsats upp verkar bero på att kraften har gått ur den första chockvågseffekten av den inre marknadens tillkomst och av nya medlemsstaters anslutning. Avmattningen har märkts i alla länder utom Storbritannien, Irland och Sverige där det fortfarande finns en viss tendens till divergens. Det finns betydande utrymme för ytterligare priskonvergens mot lägre priser inom flera produktkategorier. Vilket åtgärder behövs för att driva på priskonvergensen? Enklast, ett strikt genomförande av den inre marknadens lagstiftning och konkurrenspolitiken kan ha stor betydelse för att förhindra en uppsplittring på den inre marknaden och för att skapa en sund konkurrens. Andra regeländringar, t.ex. att öppna nätindustrierna för konkurrens, kan också stimulera konkurrensen. Ökad gränsöverskridande handel (konsumenthandel och e-handel 14 ) kan också bidra till priskonvergens genom att priserna pressas nedåt. Alla sektorer är naturligtvis inte lika öppna för handel över gränserna. Euron kan emellertid också bidra till att minska prisskillnaderna. Inom vissa varu- och tjänstemarknader måste vi emellertid titta närmare på särskilda faktorer som påverkar priskonvergensen. I de tidigare rapporterna har vi framhållit indirekt beskattning, distributionsnätens struktur, marknadskrafter och ineffektiva tjänstesektorer som Prisutvecklingen beror naturligtvis på många andra faktorer än integrationen. Priserna på varor och tjänster påverkas i stor utsträckning av utvecklingen av faktorpriserna för bränsle, arbete, teknik, halvfabrikat och produktivitet. Prisutvecklingen på tjänster är en källa till oro vad gäller både integrationen och prisutvecklingen i stort. I detta sammanhang är det viktigt att komma ihåg Ekofinrådets mandat till kommissionen att närmare studera orsakerna till inflation och prisskillnader i medlemsstaterna, särskilt inom tjänstesektorerna. Grönboken om konsumentskyddet inom Europeiska unionen (KOM (2001) 531 slutlig) och det uppföljande meddelandet (KOM (2002) 289 slutlig) tar upp dessa frågor främst ur perspektivet konsumenternas förtroende och konsumentskydd. Förslag lämnas på hur den här sidan av den inre marknaden skall kunna stärkas. 11

12 orsaker till en stor del av de återstående prisskillnaderna. Vilken betydelse har dessa faktorer för den återstående prisspridningen? Bilmarknaden är ett bra exempel på hur integrationen kan drivas längre. I en undersökning av nybilsmarknaden konstaterades att det fortfarande finns stora prisskillnader i olika länder oberoende av om prisskillnaderna mäts före eller efter skatt. Eftersom skatterna varierar uppstår stora prisskillnader på nya bilar före skatt. Studien visar att utan skillnaderna i skatt skulle prisskillnaderna på nya bilar före skatt kunna minskas med 16 % 15. Skillnaderna i beskattning får effekter även på reservdelsmarknaderna. Som framgår av ruta 3 tycks det råda ett omvänt förhållande mellan prisnivåerna på nya bilar och reservdelar (båda uppmätta före skatt). Nybilspriserna före skatt tenderar att vara lägre i länder med höga skatter för att kompensera de negativa effekterna av höga skatter på efterfrågan. Däremot tycks priserna på reservdelar vara högre i dessa länder, vilket kompenserar de lägre vinsterna på försäljningen av nya bilar. Skillnaderna i skatt leder således till snedvridna priser på två marknader (nya bilar och reservdelar) och till större prisspridning totalt. Två nya initiativ kan skapa större priskonvergens inom bilsektorn. I kommissionens meddelande om beskattning av personbilar (KOM(2002) 431) rekommenderas att registreringsavgifterna successivt sänks, bevaras på en låg nivå och helst avskaffas under en övergångsperiod på 5-10 år. Om denna rekommendation infördes i de nationella skattesystemen, skulle det bidra till att minska uppsplittringen av nybilsmarknaden. Kommissionens förordning (EG) nr 1400/2002 av den 31 juli 2002 om tillämpningen av artikel 81.3 i fördraget på grupper av vertikala avtal och samordnade förfaranden inom motorfordonssektorn kommer att bromsa marknadskrafterna. Den kommer också att bidra till att rationalisera och omstrukturera både distribution och service av bilar. Möjligheterna till priskonvergens inom tjänstesektorerna är stora, vilket sannolikt kommer att kräva ännu större reformer. Figur 5 visar prismönstren på tre mycket olika typer av tjänster: bilförsäkringar, kemtvätt och biluthyrning. I alla dessa fall har priskonvergensen var låg eller obefintlig och priserna har stigit snabbare än inflationen. Här det viktigt att påpeka att utöver de vinster som skulle komma konsumenterna till del bara genom att de fick tillgång till tjänster till ett lägre pris, skulle en nedåtgående priskonvergens inom tjänstesektorerna, t.ex. distribution, transporter, energi, företagstjänster och finansiella tjänster, också sänka priserna på tillverkade produkter, vilket skulle ge konsumenterna ytterligare fördelar. 15 Se "Car Price Differentials in the European Union : An Economic Analysis" av H. Degryse och F. Verboven för GD Konkurrens, november

13 Utvidgningen ger konsumenterna på den inre marknaden möjligheter till ytterligare fördelar När nya medlemsstater uppträder på den inre marknaden kan det öka konkurrensen och ge konsumenterna ännu större fördelar. Figur 8 visar prisnivån i de nuvarande 15 medlemsstaterna och i kandidatländerna relaterad till ett genomsnitt för EU25. Prisnivån i de 10 nya länderna, med undantag av Malta och Cypern, ligger betydligt lägre än i något av de 15 EU-länderna. Prisspridningen kommer därför att bli mycket större efter utvidgningen. Inom de flesta produktområden kommer prisspridningen i det nya EU25 att bli större än när den inre marknaden skapades med EU15 i början av 1990-talet (se figur 9). Vi kommer utan tvivel att få uppleva en priskonvergens inom EU 25 under de närmaste tio åren, men med de nya länderna i EU kommer priskonvergensen inom EU15 också att öka. Inom EU15 är det geografiska avståndet stort mellan länderna med låga och med höga prisnivåer, vilket bromsar integrationen. Efter EU:s utvidgning kommer emellertid länder med höga prisnivåer att befinna sig närmare länder med låga prisnivåer. Konsumenterna i länder med höga priser, t.ex. Sverige, skulle kunna tjäna mycket på en ökad konkurrens från de baltiska staterna och Polen. Detta kan naturligtvis bara ske om de möjligheter som utvidgningen ger alla inblandade länder till fullo utnyttjas. HANDEL: Integrationen ökade stadigt under perioden men stannade av 2001! Handeln med varor mellan EU-länderna ökade genomgående snabbare än tillväxten i EU:s BNP under perioden Dessutom har den interna EU-importens andel av synlig nationell konsumtion ökat (14 % i genomsnitt för EU 15 år 2001). För första gången sedan den inre marknaden skapades ökade emellertid inte handeln med varor mellan EU-länderna uttryckt i procent av BNP år 2001, därför att BNP ökade snabbare än handeln (se figur 10). Detta kan vara en isolerad företeelse med begränsad betydelse. Dessutom var 2001 ett exceptionellt år och världshandeln upphörde att växa för första gången på 20 år. Det innebär likväl att man måste hålla handelns utveckling under noggrann uppsikt. Det visar också att handelns tillväxtpotential på den inre marknaden måste utnyttjas fullt ut 16. EU-ländernas öppenhet för handel med länderna utanför EU har ökat snabbare än deras öppenhet mot varandra Med undantag av 2001 har världshandeln och handeln utanför EU (export och import) ökat snabbare än vad som varit fallet inom EU. Värdet av EU:s import från länderna utanför EU nästan fördubblades från 1995 till Mönstret är detsamma i alla EU-länderna (främst Österrike, Grekland, Tyskland och Nederländerna) (se tabell 7). Detta får två viktiga effekter. För det första skapar den ekonomiska integrationen inte, i motsats till det som ibland har sagts, en "fästning Europa". För det andra innebär det här handelsmönstret (intern och extern handel) att alla ansträngningar att undanröja återstående handelshinder inom den inre 16 Alla frågor rörande handel och investeringar inom tjänstesektorerna diskuteras i bilagan. 13

14 marknaden kan skapa verkliga fördelar i form av välfärd, därför att ökad handel inom EU inte ersätter handeln med länder utanför EU. Det finns fortfarande betydande skillnader mellan länderna i fråga om att generera handel och att visa öppenhet för handeln Bara i sex medlemsstater (Tyskland, Österrike, Belgien/Luxemburg, Frankrike och Spanien) finns det tydliga tecken på ökad handel med övriga EU-länder. I Finland och Nederländerna har ökningen varit måttlig under perioden , men i de övriga EU-länderna kan man inte notera någon större förändring i deras attityd till handel med de andra EU-länderna eller som i fallet med Storbritannien och Grekland, där handeln med EU-länderna till och med har minskat under samma period (se tabell 8). Hur öppen relativt sett som varje enskild ekonomi är då integrationen inleds är naturligtvis en viktig faktor då dessa resultat skall utvärderas. Man skulle tro att de äldre EU-staterna med mer integrerade och öppna små ekonomier skulle ha visat ett mindre dynamiskt integrationsmönster under senare år, medan de största och minst öppna ekonomierna först nu skulle utnyttja sin potential för integration av handeln. Så har emellertid inte alltid varit fallet. Bland de länder som är ganska bra på att öka sin handel hittar vi gamla medlemsstater med en mycket öppen ekonomi år 1995, t.ex. Belgien och Luxemburg tillsammans med nykomlingar som Österrike med en relativt öppen ekonomi vid anslutningstillfället. Större och relativt slutna ekonomier med långt (Frankrike och Tyskland) och kortare (Spanien) medlemskap i EU har också kunnat generera betydande handelsvolymer under senare år. I andra länder med en mycket öppen ekonomi 1995 syns vissa tecken på utmattning mellan 1995 och Gamla medlemsstater med relativt slutna och större ekonomier (Italien, Grekland och Storbritannien) och yngre medlemsstater med förhållandevis öppna och mindre ekonomier (Portugal och Sverige) uppvisar relativt sett sämre förmåga att generera handel (se tabell 9). Fallen Belgien och Luxemburg visar att den inre marknaden fortfarande gör det möjligt för gamla medlemmar med redan mycket integrerad ekonomi att generera handel, vilket också är fallet med nya medlemmar som Österrike. En jämförelse av handeln i de tre nyaste medlemsstaterna sedan deras inträde 1995 ger mycket intressanta resultat. Deras förmåga att generera handel har varit helt olika. Bara Österrike har levt upp till förväntningarna, medan handeln med de andra medlemsstaterna bara har ökat måttligt i Finland. I Sverige har integreringen av handeln totalt sett varit ringa. Handeln har ökat och hindren på marknaden har blivit förhållandevis mindre Den inre marknaden har lyckats generera mer handel på en marknad med relativt färre hinder. Figur 11 visar att handeln (import) har ökat snabbare än antalet överträdelseförfaranden som inte gäller införlivande av rättsakter. Mellan 1988 och 1994 ökade handeln mellan EUländerna och antalet överträdelseförfaranden lika mycket. Efter 1995 har emellertid tendensen vänt. Handeln har stadigt ökat medan antalet överträdelseförfaranden har minskat för att därefter öka i mycket lägre takt. Denna indikator på marknadsstörningar kan också vara nyttig för att komplettera medlemsstaternas profil. Figur 12 visar en rankinglista över länderna med hänsyn till deras integration på den inre marknaden och antalet överträdelser som inte gäller införlivande av 14

15 rättsakter. Indexet är högt för länder med många överträdelseförfaranden under perioden och med låg import och inkommande utländska direktinvesteringar. Handeln mellan EU-länderna skulle kunna öka om principen om ömsesidigt erkännande tillämpades bättre Det krävs konvergens och nödvändig harmonisering av de nationella åtgärderna ända till det ögonblick då ömsesidigt erkännande kan tillämpas. Av erfarenhet vet man att dessa harmoniseringsåtgärder kan behövas på områden som gäller viktiga frågor som hänför sig till hälsa, miljö och konsumentskydd 17. En riktig tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande vållar fortfarande problem. Ungefär en tredjedel av överträdelseförfarandena under perioden handlade om ömsesidigt erkännande. Flera av de föreslagna åtgärderna i meddelandet om ömsesidigt erkännande från 1999 har emellertid redan genomförts. Anmälningsförfarandet enligt direktiv 98/34/EG har dessutom visat sig vara till mycket stor nytta, eftersom medlemsstaterna nu antar många tekniska bestämmelser på grund av ändrade förhållanden och om hälsa och säkerhet (år 2001 fick kommissionen 530 anmälningar om tekniska bestämmelser). I rapporten nyligen om tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande utvärderas principen. Rapporten bygger på fallstudier och överträdelseförfaranden. men vilka övergripande effekter har principen om ömsesidigt erkännande på integrationen? Hur fungerar den jämfört med harmoniseringsåtgärderna? Konvergens i exportpriserna är en relativt grov indikator på integration, men det ger en jämförelse av handeln med harmoniserade och icke-harmoniserade produkter 18. Mellan 1993 och 2002 var spridningen i exportpriserna genomsnittligt lägre inom EU än i andra OECDländer. Mer än 80 % av produkterna i undersökningen uppvisar lägre spridning inom EU än inom OECD i slutet av perioden (se tabell 10). Exportpriserna inom EU uppvisar större konvergens än inom OECD som helhet. I de allra flesta EU-länderna konvergerar priserna för mer än 50 % av de exporterade varorna (se tabell 11). Icke-harmoniserade produkter tillhör dem som har störst exportpriskonvergens: 19 av de 50 översta sektorerna i konvergensrankingen över exportpriser är inte alls harmoniserade, 6 är harmoniserade varor och 16 omfattas av direktiven om den nya metoden (se tabell 12). I de fall då principen om fri rörlighet för varor inte fungerar ordentligt betalar konsumenter och företag ett högt pris Eurobarometer Flash barometer 128: Public opinion in europe: Views on business-to-consumer cross border trade, 14 november M. M. Knetter och M. J. Slaugther "Measuring product-market integration" NBER, februari 1999 och Gil- Pareja, S. (2002): Export price discrimination in Europe and exchange rates, Review of International Economics 10,

16 Inom lastbilssektorn t.ex. beror de största svårigheterna på medlemsstaternas obligatoriska tekniska regler. Dessa regler förorsakar ofta onödiga extrakostnader för affärsmän och företag och påverkar negativt handelsflödena och priserna, vilket leder till välfärdsförluster för konsumenter och tillverkare. Det märks främst som produktmodifikationer för att reglerna skall kunna följas, extra kostnader för att testa varje ny modell och försenad marknadsföring på grund av administrativa förfaranden. I fallet med lastbilssektorn har kommissionens fallstudier visat att exportföretagens extrakostnader för att anpassa sina produkter till nationella bestämmelser är euro för varje fordon. Analyser av exportpriser per enhet visar att det är konsumenterna som får betala dessa kostnader. Trots den senaste utvecklingen kan den inre marknadens program fortfarande generera handel, vilket bekräftas av fallet med Belgien. Det finns därför starka argument för att undanröja kvarvarande hinder för att EU:s ekonomier helt skall kunna utnyttja denna potential och dra nytta av de viktiga ekonomiska vinster som nu går förlorade. Kravet på ytterligare avreglering är ännu större inom tjänstesektorn där handeln fortfarande inte har kommit igång (se bilagan om tjänster). De senaste siffrorna visar att det ännu är de utländska direktinvesteringarna som i första hand driver på integrationen i EU, men de drabbades hårt av händelserna De utländska direktinvesteringarna inom EU ökade 15 gånger mellan 1995 och De drabbades hårt av händelserna 2001 och hamnade under 1999 års nivåer. Denna plötsliga och betydande nedgång i de utländska direktinvesteringarna visar på den stora osäkerheten i dessa flöden och deras känslighet för kortsiktiga ekonomiska förhållanden. Analysen av de långsiktiga tendenserna visar att det till skillnad från handeln finns en klar omorientering av flödena mot EU-området: år 1995 var flödesandelen inom EU redan större än flödesandelen utanför EU och klyftan har ökat hela tiden fram till år Med undantag av år 2001 har handeln minskat snabbt i förhållande till de utländska direktinvesteringarna. Flera länder, där framgången med att integrera handeln har varit ringa, har visat sig vara mycket dynamiska då det gäller utländska direktinvesteringar inom EU. I dessa fall har de utländska direktinvesteringarna och inte handeln varit huvudinstrumentet för den interna integrationen (t.ex. Storbritannien och Sverige) (Se figurerna 13, 14, 15). IV. RESULTATEN AV UNDERSÖKNINGARNA AV SÄRSKILT VIKTIGA MARKNADER Den övergripande bedömningen baserad på allmänna marknadsindikatorer måste kompletteras med en analys av resultaten på några marknader av särskild betydelse för den inre marknaden. I det här avsnittet skall vi titta närmare på marknaderna för offentlig 16

17 upphandling och finansiella tjänster. I en bilaga finns uppdaterade uppgifter till förra årets utvärdering av tjänster av allmänt intresse 19. OFFENTLIG UPPHANDLING Den offentliga upphandlingens totala andel av BNP har minskat från 17,3 % år 1995 till 16,2 % år 2001 (se tabell 13). Ökad insyn och effektiv konkurrens är emellertid fortfarande ett av de viktigaste målen på den inre marknaden. En integration av dessa marknader skulle fortfarande kunna ge stora vinster. Om man hade kunnat spara 1 % inom offentlig upphandling genom mer konkurrens och effektiva marknader, skulle det ha inneburit besparingar på 14 miljarder euro 2001 för EU15. Det motsvarar ungefär en tredjedel av det totala lånebehovet inom den offentliga sektorn det året. Stora besparingar kan således göras på det här området, i synnerhet nu då man försöker höja kvaliteten på de offentliga utgifterna. Den senaste utvecklingen på området har gett oss ny anledning till oro och ökat kraven på att anta paketet Andelen offentlig upphandling som publicerades i EGT (dvs. blev känd för allmänheten) ökade inte nämnvärt under 2001 och låg kvar på 15,8 % (se tabell 14). Efter en ökning med 4 procentenheter under år 2000 är det ett allvarligt problem att öppenheten inte har ökat, och det kräver ytterligare behandling. Skillnaderna var stora med undantag av Sverige där andelen anbud som publicerades ökade från 20 % till 26 %, vilket innebar att den imponerade trenden där fortsatte. Det finns en annan indikator på öppenhet som ger anledning till oro. Antalet anbudsinfordringar som har publicerats i EGT under senare år har ökat, men antalet meddelanden om tilldelade kontrakt som publicerades har inte ökat i samma takt. Insynen på marknaden blir mindre därför att relativt färre uppgifter blir kända om resultaten av anbudsinfordringarna. På så sätt består den senaste tendensen med ett gap mellan dessa två siffror (se figur 16). Slutligen är det också så att antalet meddelanden om anbud som placerats i en annan medlemsstat fortfarande är mycket lågt. Direkt gränsöverskridande tilldelning av anbud motsvarade bara 1,26 % av de tilldelade anbuden år 2001 (1,5 % år 2000). I denna siffra ingår inte indirekta anbudsförfaranden via samarbetspartner i andra länder. Därför är den verkliga nivån på den gränsöverskridande upphandlingen högre än vad siffrorna antyder. Trots det är den direkta gränsöverskridande upphandlingen försvinnande liten och har inte ökat under senare år. 19 Den nya metod som beskrivs i kommissionens senaste meddelande om horisontell utvärdering av tjänster av allmänt intresse kommer att tillämpas från och med nästa år. 17

18 Tillämpningen av upphandlingsdirektiven har åtföljts av ett stort antal överträdelseförfaranden Om man jämför den offentliga upphandlingen med antalet överträdelseförfaranden som gäller offentlig upphandling finns det ännu större anledning till oro. Det ökade antalet publicerade anbudsförfaranden i EGT har motsvarats av ett större antal överträdelseförfaranden gällande offentlig upphandling under senare år, även om antalet överträdelser verkar att ha nått en topp och började sjunka år 2000 (se figur 17 och tillhörande fotnot). Till skillnad från tendenserna inom handel och utländska direktinvesteringar har den ökade insynen i offentlig upphandling lett till mer störningar vid tillämpningen av upphandlingsbestämmelserna. De få tillgängliga indikatorerna på hur den offentliga upphandlingen utvecklas ger således ingen anledning till optimistism Detta är ytterligare ett skäl till att påskynda övergången till de nya upphandlingsdirektiven. Det nya lagstiftningspaketet bör förbättra situationen. Genom detta konsolideras gällande direktiv, tilldelningsförfarandena effektiviseras. Dessutom uppmuntrar det till att börja använda elektroniska förfaranden inom den offentliga upphandlingen. Efter det att Europaparlamentet föreslagit ändringar behandlas paketet för närvarande i rådet där en politisk överenskommelse är att vänta. Förutom det nya lagstiftningspaketet skulle också andra åtgärder kunna förbättra resultaten på upphandlingsområdet (se ruta 4). Elektronisk upphandling skulle kunna underlätta upphandlingen över gränserna I slutsatserna från Europeiska rådet i Lissabon uppmanas till ansträngningar för att introducera e-förvaltning senast i slutet av Om man införde fullt utbyggd elektronisk upphandling skulle upphandlingsförfarandet gå smidigare och kostnaderna minska markant. Effektiviteten skulle dessutom öka. Man vet att medlemsstaterna arbetar med att införa denna nya teknik. Det skulle bidra till att öka insynen och öppna den offentliga upphandlingen för konkurrens mellan såväl inhemska som utländska företag. Sedan man nyligen tagit viktiga steg framåt ("politisk överenskommelse"), är det nu av stor betydelse att anta och snabbt börja tillämpa det nya lagstiftningspaketet. Ökad användning av elektronisk upphandling och andra initiativ skulle också kunna ge stora ekonomiska vinster. Slutligen behövs det bättre övervakning av upphandlingen, främst vad gäller den gränsöverskridande upphandlingen. MARKNADERNA FÖR FINANSIELLA TJÄNSTER Sedan euron infördes använder både de institutionella och de icke-institutionella finansmarknaderna inom euroområdet en valuta men de utgör tyvärr ingen enhetlig marknad. Många hinder återstår... och långt ifrån alla kan undanröjas med hjälp av lagstiftning. Med undantag av euroområdets marknader för lån utan säkerhet är EU:s institutionella finansmarknader mer eller mindre uppsplittrade (se ruta 6). I Handlingsplanen för finansiella tjänster (FSAP), kommissionens viktigaste instrument för att skapa en inre marknad för finansiella tjänster, angrips några av de större hindren. 18

19 Större integration har uppnåtts på områden som har samma infrastruktur som en gemensam marknad och/eller där regelverket har anpassats, men det finns fortfarande en hel del att göra för att undanröja hindren även på de institutionella marknaderna På marknaderna för lån utan säkerhet är de medlemsstater som ingår i euroområdet fullt integrerade. Harmoniseringen inom detta marknadssegment omfattar handelsvaran (den gemensamma valutan), de tillämpade reglerna (den gemensamma monetära politiken) och infrastrukturen för handeln (Target). Indikatorerna bekräftar att integrationen är fullständig. Sedan januari 1999 råder full konvergens mellan räntorna på den här marknaden och den gränsöverskridande verksamheten utgör minst 60 % av verksamheten totalt. Räntorna är konvergerade på marknaden för statsobligationer, men inte i samma utsträckning som på marknaden för lån utan säkerhet (se figur 18 och 19). En viss uppsplittring finns kvar på grund av de olika emittenterna: skillnader i likviditet och kreditvärdighet förklarar de återstående ränteskillnaderna. Gränsöverskridande verksamhet är emellertid ett tydligt inslag inom detta marknadssegment. Inom andra segment av den institutionella marknaden, den långsiktiga (företagsobligationsmarknaden, aktiemarknaden) och den kortsiktiga (marknaderna för lån med säkerhet), inkl. utbyte av likvida medel mot värdepapper, återstår många hinder för integrationen vilka hänger samman med parallell användning, avräkning och uppgörelse, redovisningsrutiner, krav på prospekt etc. Även om den gränsöverskridande verksamheten har utvecklats trots dessa svårigheter, finns det utrymme för större integration på dessa marknader. Nyligen antagna FSAP-åtgärder och andra som är under utarbetande är inriktade på dessa problem. Genom direktivet om finansiella säkerhetsordningar 20 skall man försöka lösa problemen i samband med accepterandet av olika säkerhetsordningar i Europa. När direktivet börjar tillämpas bör det stimulera gränsöverskridande verksamhet inom EU genom att den juridiska säkerheten blir större då man använder säkerhetsordningar. Kostnaderna för transaktioner mellan olika medlemsstater är fortfarande mycket högre än då transaktionerna sker inom landet, där kostnaderna ligger på samma nivå som i USA. Att minska kostnaderna för gränsöverskridande transaktioner inom EU till samma nivå som de inhemska skulle enligt beräkningarna ge kostnadsbesparingar på 42 % 21, dvs. 693 miljoner euro (se ruta 7). Kommissionen inledde nyligen en undersökning för att kunna avgöra om det behövs lagstiftning för att minska kostnaderna eller om marknaderna själva slutligen kan åstadkomma dessa förändringar Godkändes av Europaparlamentet den 15 maj Skall enligt planerna genomföras i slutet av IVIE Report (utkommer snart) till EU-kommissionen. Sammanslagningen mellan Euroclear och Crestco nyligen, med en effektiv integrering av 60 % av EU:s system för uppgörelser förväntas minska kostnaderna för uppgörelser avsevärt. 19

20 Det som inträffat på finansmarknaderna under det senaste året har mer än en gång visat hur väsentligt det är att få tillförlitlig information, särskilt då det råder ekonomisk osäkerhet. Om investerarna inte kan lita på den information de får, kommer de att undvika allt annat än statsobligationer. Som en följd av revisionsskandalerna i USA, som slutade med konkurs för stora företag som Enron och WorldCom, har investerarna blivit försiktiga med företagsrelaterade värdepapper, vilket har lett till att marknaderna för företagsobligationer och andelar har minskat. Detta har haft en negativ inverkan på pensionsfonder, försäkringsbolag, bankernas balansräkningar och riskkapitalfonder (där effekterna mest sannolikt kommer att bli kännbara i slutet av 2002) (se ruta 8). Handlingsplanen för finansiella tjänster innehåller många åtgärder för att den ekonomiska informationen skall bli mera pålitlig och jämförbar mellan länderna. Utkastet till direktivet om prospekt [KOM(2002) 460] t.ex. kommer att skydda investerarna, därför att prospekten bara kommer att godkännas om de uppfyller EU:s krav på vilken information som får lämnas och hur. Det kommer också att bli billigare och lättare för företagen att få tillgång till kapital inom hela EU genom förenklade regler för att utfärda offentliga emissionsprospekt. Då IAS för börsnoterade företag börjar tillämpas senast 2005 kommer företagsredovisningen att harmoniseras och ge investerarna tydligare och mera jämförbar information. Att utsträcka IAS till att gälla icke börsnoterade företag skulle kunna stimulera gränsöverskridande investeringar av riskkapital, eftersom investerarna får bättre underlag för att göra jämförelser mellan olika investeringsalternativ (se ruta 8). De icke-institutionella marknaderna är de minst integrerade av alla. Skillnader i skatt, brist av harmoniserade finansiella produkter och information, skillnader i struktur och lagstiftning mellan medlemsstaterna samt den lokala karaktären på relationen mellan kunder och finansiella intermediärer är exempel på de viktigaste hindren för medborgarnas och de små och medelstora företagens möjligheter att bedriva verksamhet över gränserna. Detta gäller också lån till konsumenter och amorteringslån liksom privata pensionsförsäkringar och andra försäkringar. Tillgängliga uppgifter visar att det praktiskt taget inte finns någon konvergens på räntor på lån till konsumenter (se figur 22). Konvergerade räntor på amorteringslån (se figur 23) beror inte på ökad konkurrens utan snarare på konvergerade räntor på penningmarknaden (se ruta 9). Följaktligen förekommer ingen nämnvärd gränsöverskridande verksamhet på dessa områden. Beroende på kundernas "storlek och antal" inom dessa marknadssegment sker marknadsdrivna förändringar inte lika snabbt här som på den institutionella marknaden. Införandet av euron och den nya förordningen om gränsöverskridande detaljistbetalningar (december 2001) skulle kunna påskynda integrationen. Införandet av euron har ökat insynen och jämförbarheten mellan olika produkter. Genom förordningen från december 2001 likställs nationella och gränsöverskridande betalningar. Detta började gälla i juli 2002 för de elektroniska betalningarna och börjar gälla i juli 2003 för gränsöverskridande banköverföringar. 20

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 22.2.2019 L 51 I/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2019/316 av den 21 februari 2019 om ändring av förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 27.5.2011 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0043/2011) Ärende: Motiverat yttrande från Dáil Éireann i Irland över förslaget till rådets direktiv om

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET >r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.7.2016 COM(2016) 438 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om tillämpning av lagstiftningspaketet

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 27 juni 2001 PE 304.701/1-19 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-19 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Christopher Huhne (PE 304.701) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för internationell handel 2011/0437(COD) 4.7.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för internationell handel till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

9021/19 alo/mm/ub 1 ECOMP 1A

9021/19 alo/mm/ub 1 ECOMP 1A Europeiska unionens råd Bryssel den 3 maj 2019 (OR. en) 9021/19 ECOFIN 468 UEM 139 SOC 346 EMPL 260 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper 2)/rådet

Läs mer

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens IP/04/285 Bryssel den 2 mars 2004 Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens Den senaste rapporten om bilpriser visar att priserna för nya bilar fortfarande håller

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 30.5.2000 KOM(2000) 346 slutlig 2000/0137 (CNS) 2000/0134 (CNS) 2000/0138 (CNB) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) 9438/17 ADD 1 MAP 12 FÖLJENOT från: inkom den: 17 maj 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Resultattavla för den inre marknaden

Resultattavla för den inre marknaden Resultattavla för den inre marknaden Resultat per medlemsland Sverige (Rapporteringsperiod: 2017) Införlivande av lagstiftning EU-länderna hade 66 nya direktiv att införliva 2016, dvs. arbetsbördan var

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0061 (NLE) 8112/16 JUSTCIV 69 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS BESLUT om bemyndigande av ett fördjupat

Läs mer

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 700) 1,

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 700) 1, P5_TA(2004)0361 Europeisk kulturhuvudstad för åren 2005 till 2019 ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut 1419/1999/EG

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetkontrollutskottet 2014/2147(INI) 7.1.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetkontrollutskottet till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling över sektorn för frukt

Läs mer

Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande

Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande Fält märkta med är obligatoriska. Namn E-post Inledning 1 Om ett företag lagligen säljer en produkt i en

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG

ÄNDRINGSFÖRSLAG EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 9.12.2014 2014/0000(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 162-181 Förslag till betänkande Ildikó Gáll-Pelcz (PE541.454v01-00) Styrning av

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 15.5.2012 B7- /2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2012 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om sysselsättningsaspekter

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 1.7.2014 COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date 23.7.2014 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG)

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jeppe TRANHOLM-MIKKELSEN, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jeppe TRANHOLM-MIKKELSEN, generalsekreterare för Europeiska unionens råd Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0338 (CNS) 13732/16 ADD 3 FISC 172 IA 100 FÖRSLAG från: inkom den: 26 oktober 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende:

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor DEFINITIVT FÖRSLAG 0000/0000(COS) 17 april 2001 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens rekommendation om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas

Läs mer

L 314/28 Europeiska unionens officiella tidning (Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk) RÅDET

L 314/28 Europeiska unionens officiella tidning (Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk) RÅDET L 314/28 Europeiska unionens officiella tidning 15.11.2006 II (Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk) RÅDET RÅDETS BESLUT av den 7 november 2006 om att tillåta vissa medlemsstater att tillämpa

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.6.011 KOM(011) 35 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Andra rapporten

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Finansiella tjänster Kommissionen godkänner en rekommendation om elektroniska betalningsmedel

Finansiella tjänster Kommissionen godkänner en rekommendation om elektroniska betalningsmedel IP/97/626 Bryssel, den 9 juli 1997 Finansiella tjänster Kommissionen godkänner en rekommendation om elektroniska betalningsmedel Europeiska kommissionen har godkänt en rekommendation som riktar sig till

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning L 331/13

Europeiska unionens officiella tidning L 331/13 5.11.2004 Europeiska unionens officiella tidning L 331/13 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1925/2004 av den 29 oktober 2004 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för vissa bestämmelser i rådets

Läs mer

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den ekonomiska och sociala delen

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den ekonomiska och sociala delen Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 15 september 2013 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET

Läs mer

Inledning. Innehållet i förslaget. Alternativa lösningar. Utrikesdepartementet

Inledning. Innehållet i förslaget. Alternativa lösningar. Utrikesdepartementet Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.1.2004 KOM(2004) 32 slutlig 2004/0009 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om omräkningskurserna mellan euron och valutorna för de medlemsstater som

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 13.3.2018 SWD(2018) 69 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

6014/16 ck/gw 1 DGG 2B

6014/16 ck/gw 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 12 februari 2016 (OR. en) 6014/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 12 februari 2016 till: Ärende: Delegations FIN 86 FSTR 7 FC 4 REGIO 7 MAP 8 Europeiska

Läs mer

Modernisering av mervärdesskattesystemet vid gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter (B2C) Förslag till

Modernisering av mervärdesskattesystemet vid gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter (B2C) Förslag till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.12.2016 COM(2016) 756 final 2016/0372 (NLE) Modernisering av mervärdesskattesystemet vid gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter (B2C) Förslag till

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.11.2011 KOM(2011) 737 slutlig 2011/0333 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt

Läs mer

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

L 165 I officiella tidning

L 165 I officiella tidning Europeiska unionens L 165 I officiella tidning Svensk utgåva Lagstiftning sextioförsta årgången 2 juli 2018 Innehållsförteckning II Icke-lagstiftningsakter BESLUT Europeiska rådets beslut (EU) 2018/937

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande

Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande Fält märkta med är obligatoriska. Namn E-post Inledning 1 Om ett företag lagligen säljer en produkt i en

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om EU-statistik som utarbetats av ekonomiska och finansiella kommittén.

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om EU-statistik som utarbetats av ekonomiska och finansiella kommittén. Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2014 (OR. en) 13845/14 ECOFIN 874 STATIS 111 UEM 348 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Coreper II och rådet Utkast till rådets slutsatser

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 07.03.2002 KOM(2002) 113 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om tillåtelse, i enlighet med artikel 8.4 i direktiv 92/81/EEG, för Luxemburg att tillämpa en

Läs mer

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

5HVXOWDWWDYODQ I U GHQ LQUH PDUNQDGHQ YLVDU DWW IUDPVWHJ JMRUWV PHQ IRUWIDUDQGH ILQQV GHW KDQGHOVKLQGHU

5HVXOWDWWDYODQ I U GHQ LQUH PDUNQDGHQ YLVDU DWW IUDPVWHJ JMRUWV PHQ IRUWIDUDQGH ILQQV GHW KDQGHOVKLQGHU ,3 Bryssel den 16 maj 2002 5HVXOWDWWDYODQ I U GHQ LQUH PDUNQDGHQ YLVDU DWW IUDPVWHJ JMRUWV PHQ IRUWIDUDQGH ILQQV GHW KDQGHOVKLQGHU (QOLJW GHQ VHQDVWH UHVXOWDWWDYODQ I U GHQ LQUH PDUNQDGHQ lu I UVHQLQJDUQD

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.11.2010 KOM(2010) 655 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om övervakning av koldioxidutsläpp

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.8.2005 KOM(2005) 361 slutlig 2005/0147 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upphävande av rådets direktiv 90/544/EEG om frekvensband

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN L 348/130 Europeiska unionens officiella tidning 24.12.2008 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING Det går inte att skapa en enhetlig europeisk vägtransportmarknad utan att harmonisera lagstiftningen i medlemsstaterna. Europeiska unionen har vidtagit

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 23 oktober 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 23 oktober 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 23 oktober 2015 (OR. en) 13348/15 ECOFIN 798 UEM 383 FÖLJENOT från: inkom den: 22 oktober 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel andra stycket i EG-fördraget

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel andra stycket i EG-fördraget EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 30.4.2004 KOM(2004) 351 slutlig 2002/0124 (COD) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET enligt artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget om

Läs mer

KOM(2004) 728 av den 29 oktober 2004, kommissionens förslag när det gäller förenkling av mervärdesskatterättsliga skyldigheter

KOM(2004) 728 av den 29 oktober 2004, kommissionens förslag när det gäller förenkling av mervärdesskatterättsliga skyldigheter PM till riksdagen 2005-10-21 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ekofinrådets möte den 8 november 2005 Dagordningspunkt: MOMS: En enda kontaktpunkt. Lägesrapport Dokument: Tidigare dokument

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för transport och turism 16.2.2012 2011/0301(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.10.2016 C(2016) 6265 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 3.10.2016 om den gemensamma övervaknings- och utvärderingsram som föreskrivs i Europaparlamentets

Läs mer

Brussels, 7 January 2002

Brussels, 7 January 2002 Brussels, 7 January 2002 EU-kommissionären för ekonomiska och monetära frågor Pedro Solbes säger: "Europeiska unionen har framgångsrikt klarat en historisk utmaning. Vi har byggt upp euron och inlett en

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 4 december 2014 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 4 december 2014 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 4 december 2014 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0045 (CNS) 16498/14 FISC 222 ECOFIN 1159 RAPPORT från: till: Ordförandeskapet Rådet Föreg. dok. nr: 16120/1/14

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden IP/08/1397 Bryssel den 25 september 2008 Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden Hur kan EU se till

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon Import- och exportföreskrifter/sanktioner 1 Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med

Läs mer

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader IP/98/305 Bryssel den 31 mars 1998 Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader Europeiska kommissionen har nu inlett ett omfattande initiativ för att främja utvecklingen av en stor alleuropeisk

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM69. Initiativ rörande reglering av yrken. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM69. Initiativ rörande reglering av yrken. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Initiativ rörande reglering av yrken Utbildningsdepartementet 2017-02-14 Dokumentbeteckning KOM(2016) 822 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om proportionalitetsprövning

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN 22.2.2014 Europeiska unionens officiella tidning C 51/3 III (Förberedande akter) EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 19 november 2013 om förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 IP/07/584 Bryssel den 27 april 2007 Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda 25 000 liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 Målet för EU:s handlingsprogram

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM51. Förslag till rådets förordning om upprättandet av ett gemensamt företag för en

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM51. Förslag till rådets förordning om upprättandet av ett gemensamt företag för en Regeringskansliet Faktapromemoria Förslag till rådets förordning om upprättandet av ett gemensamt företag för en europeisk superdator Utbildningsdepartementet 2018-02-15 Dokumentbeteckning KOM (2018) 8

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET I. EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2016 COM(2016) 816 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Lägesrapport och tänkbara lösningar i fråga om den icke-ömsesidiga situationen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 639 final ANNEXES 3 to 4 BILAGOR BILAGA III: Samlad bedömning av additionalitet (artikel 95 i förordningen om gemensamma bestämmelser) BILAGA IV:

Läs mer

***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT

***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Konsoliderat lagstiftningsdokument 13.12.2011 EP-PE_TC2-COD(2009)0035 ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT fastställd vid andra behandlingen den 13 december 2011 inför antagandet

Läs mer