Föreläggande om ändring av samtrafiktaxor

Transkript

1 FÖRELÄGGANDE DATUM VÅR REFERENS 31 maj /23 ERT DATUM ER REFERENS HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Hans Brändström Teleavdelningen Telia AB Koncernstab Juridik FARSTA Föreläggande om ändring av samtrafiktaxor Telia AB (Telia) föreläggs vid vite av tvåhundra miljoner ( ) kronor att från och med tillse att Telia Mobile AB sänker den mellan olika taxenivåer för samtrafik vägda, genomsnittliga avgiften för trafik till Telias - GSM-nät till högst 1,13 kr per minut, - NMT 900-nät till högst 0,94 kr per minut samt - NMT 450-nät till högst 1,07 kr per minut. Vägningen ska ske i förhållande till de samtrafikvolymer som termineras till respektive avgiftsnivå Telia skall senast till PTS inkomma med redovisning av hur dessa förändringar genomförts och ange effekterna av dem. Telia föreläggs också att från och med tillse att Telia Mobile AB i gällande samtrafikpriser inkluderar högst en kapitalkostnad om 10,81 procent beräknat på värdet av den del av följande anläggningstillgångar, belägna inom landet, som tas i anspråk för inkommande samtrafik: - Byggnader och mark - Maskiner och andra tekniska anläggningar - Inventarier, verktyg och installationer. Som tillgångsvärde skall därvid värdena i det senast fastställda årsbokslutet användas. Telia skall årligen senast en månad efter att årsbokslut för Telia Mobile AB har fastställts inkomma till PTS med årsredovisning samt uppgifter om trafikvolymer vid olika taxenivåer för det verksamhetsår som bokslutet avser. POSTADRESS Box 5398, Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 16 TELEFON FAX E-POST pts@pts.se INTERNET 1

2 Telia skall även styrka de kostnader som ligger till grund för samtrafikprissättningen genom att, senast en månad efter fastställt årsbokslut, inkomma till PTS med underlag, exempelvis efterkalkyler, som avser samtrafikprissättningen i mobiltelenäten och som baseras på senast fastställda bokslut. PTS föreläggande gäller omedelbart enligt 64 telelagen (1993:597). Skäl Telia är anmält till Europeiska gemenskapernas kommission enligt 6 telelagen såsom ett företag med betydande inflytande på den svenska marknaden för mobila teletjänster samt den nationella marknaden för samtrafik. Detta innebär enligt 32 andra stycket telelagen att Telias ersättning för samtrafik avseende telefonitjänst till mobil nätanslutningspunkt ska vara rättvis och skälig med hänsyn till kostnaderna för prestationen. I förarbetena till telelagen (prop. 1992/93:200 s.139) ges viss vägledning för hur samtrafikpriset bör beräknas. Däri framgår bl.a. att priset bör täcka de självkostnader, avskrivningar, den förräntning av kapital samt de underhålls- och utvecklingskostnader som kan hänföras till den samtrafik som är aktuell. Det ankommer på PTS som tillsynsmyndighet att granska huruvida Telias ersättning för samtrafik följer kraven på kostnadsorienterad prissättning och att enligt 60 telelagen meddela de förelägganden och förbud som behövs för efterlevnaden av denna lag. PTS genomförde under våren 1999 en granskning av det underlag för kostnadsberäkning av samtrafiktjänsten terminering som inkommit från Telia och som grundade sig på årsbokslut för Som ett första steg i granskningen bedömde PTS att vissa kostnadsposter som utgjorde underlag för prissättningen inte hade ett samband med samtrafiktjänsten. PTS förelade (dnr /23) därför Telia att undandra dessa poster från underlaget för prissättning av samtrafik till Telias mobila nät. Telia förelades också därefter att minst sänka de vägda genomsnittliga samtrafiktaxorna till i föreläggandet angivna nivåer. PTS har efter detta genomfört en vidare granskning av de kalkyler som ligger till grund för samtrafikprissättningen för trafik till Telias mobila telenät. Härvid har granskningen inriktats mot den kapitalkostnad, eller det som Telia i inkomna beräkningar benämner avkastningskrav, som ingår i kalkylunderlaget. Syftet har varit att bedöma en rimlig kapitalkostnad för samtrafiktjänsten terminering i de mobila näten med utgångspunkt från att denna tjänst skall vara kostnadsbaserad. Bedömningen av vad som utgör en rimlig kapitalkostnad i ett kostnadsbaserat pris baseras på den lägsta avkastningsnivå en tänkt rationell investerare kräver för att investera i verksamheten. Vid en marknadsbaserad prissättning är utgångspunkten istället marknadskrafterna, d v s tillgång och efterfrågan, på den relevanta marknaden. 2

3 Externa studier PTS har låtit konsultföretaget PriceWaterhouseCoopers Corporate Finance (PWC) genomföra en studie i syfte att bedöma en vägd kapitalkostnad för Telia Mobile AB. PTS har därefter inhämtat ett yttrande över slutsaterna i den studien från Peter Jennergren, professor i kostnadsintäktsanalys vid Handelshögskolan i Stockholm. Dessa externa rapporter har tillställts Telia för yttrande. För att bemöta PriceWaterhouseCoopers rapport Framtagande av vägd kapitalkostnad för Telia Mobile AB (nedan PWC-rapporten ) och Peter Jennergrens yttrande över PWC-rapporten (nedan Jennergrens studie), har Telia till PTS givit in ett utlåtande från Ernst & Young benämnt Beräkning av samtrafikavgifter Telia Mobile (nedan Ernst & Youngs rapport ). Telia har vidare givit in ett yttrande av Ekonomie Doktor Martin Holmén (nedan Holméns granskning ) som granskat slutsatserna i övriga rapporter och yttrandet. Det kan inledningsvis konstateras att samtliga bedömningar som nu är genomförda utgår från att den metod som använts för beräkning av kapitalkostnad, den s.k. WACC-metoden är den mest lämpade för detta ändamål. Även den metod som använts för beräkning av kostnaden för eget kapital, CAPM-metoden, förespråkas av samtliga parter. Det råder dock en viss oenighet i de olika studierna om hur olika variabler, som ingår i dessa metoder, bör bestämmas. Detta påverkar naturligtvis också den avkastningsnivå som rekommenderas eller anses som rimliga i de olika studierna. PWC-rapporten Modellen PWC använt sig av för att beräkna en rimlig kapitalkostnad bygger på ett grundläggande antagande att en investerare är riskavert. Det innebär att ju högre risk en verksamhet är förknippad med desto högre avkastningskrav kräver en investerare som kompensation för den högre riskexponeringen av sitt satsade kapital. Vid fastställande av kapitalkostnaden har PWC använt en beräkningsmodell som benämns WACC (Weighted Average Cost of Capital). WACC innebär att en vägd kapitalkostnad som baseras på kostnaden för eget kapital och kostnaden för lånat kapital framräknas enligt en given formel (se bil. 2). Denna beräkningsmodell rekommenderas av EU-kommissionen 1. Avkastningskrav på eget kapital I den metod, CAPM (Capital Asset Pricing Model), som använts för att bestämma kostnaden för eget kapital utgår beräkningarna från en riskfri placering för investeringshorisonten vartill ett risktillägg adderas. Detta risktillägg består av två delar, dels marknadens generella risktillägg och dels 1 Commision recommendation of 8 april 1998 on interconnection in a liberalized telecommunications market Part 2- Acconting separation and cost accounting s. 18 ff. 3

4 ett företagsspecifikt risktillägg. Enligt PWC är CAPM den mest utbredda och empiriskt testade tekniken för fastställande av kostnaden för eget kapital. Specifik risk Den företagsspecifika risken räknas fram genom den s. k. betafaktorn (se bil. 2). Betafaktorn anger den bolagsspecifika risken i relation till den generella marknadsrisken. Enligt CAPM bestäms den bolagsspecifika risken genom att jämföra en särskild akties kursrörelse (dess så kallade volatilitet) med marknadens samlade rörelse (marknadens volatilitet). Relationen, som uttrycks med betavärdet (β), avspeglar den systematiska risken. Eftersom Telia Mobile AB inte är börsnoterat kan något explicit betavärde inte beräknas utan en jämförelse med liknande noterade företag måste göras. Även om bolaget skulle vara noterat gör PWC bedömningen att man bör undvika att använda bolagets egna betavärde eftersom detta kan vara påverkat av enskilda större händelser. PWC har undersökt betavärdena hos samtliga renodlade mobiltelefonioperatörer som är noterade på börser i Europa och USA. Genom att PWC i efterhand gjort månatliga observationer under fem års tid på dessa bolags börskurser har PWC kommit fram till ett betavärde på 0,82. Det innebär att kurserna på dessa aktier varierar mindre än de generella börskurserna. Generell risk För att fastställa den generella risken på den svenska aktiemarknaden genomför PWC regelbundna studier av förväntningarna på riskpremien bland aktörer på den svenska marknaden. Med en sådan ex ante studie som grund, tillsammans med skattningar från analytiker och värderingsinstitut, bedöms enl. PWC marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden ligga i intervallet fyra till fem procent. PWC föreslår ett riktvärde på 4,5 procent att användas i de vidare beräkningarna. Riskfri ränta Som riskfri ränta har PWC använt räntan på en ettårig statsskuldväxel. Årssnittet för 1998 uppgick till 4,26 procent. Lånat kapital PWC har efter jämförande studier kommit fram till att kostnaden för lånat kapital uppgår till 3,6 procent efter skatt och att en optimal kapitalstruktur innebär en lånefinansiering motsvarande ca fem procent av marknadsvärdet på bolagets totala kapital. Vägd kapitalkostnad De ovan beräknade kostnaderna för eget kapital, lånat kapital och optimal kapitalstruktur resulterar i en vägd kapitalkostnad på 7,7 procent. Jennergrens studie Peter Jennergren gör i sin kommentar till PWC-rapporten följande bedömning. Diskussionen i dokumentet om hur man kan beräkna en vägd kapitalkostnad är i det hela korrekt och avspeglar den typ av förfarande, som rekommenderas i 4

5 tongivande litteratur såsom Brealey och Myers 2000 eller Copeland, Koller och Murrin Beräkningarna kan dock, även om man håller sig inom ramarna för den typ av förfarande som diskuteras i de nämnda böckerna, ge lite olika resultat beroende på valda förutsättningar. I studien redovisas detta genom att en alternativ beräkning av vägd kapitalkostnad för Telia Mobile AB görs. I denna beräkning används samma beräkningsmodell som i PWC-rapporten men förutsättningarna är i vissa avseenden ändrade. Riskfri ränta I beräkningen av riskfri ränta har PWC utgått ifrån den genomsnittliga räntan på en ettårig statsskuldväxel under Peter Jennergren förordar användandet av den effektiva räntan på en sexårig statsobligation. Den 1 mars 2000 uppgick den till 5,75 procent. Argumentet för detta är att den riskfria räntan bör gälla för en tidsperiod som någorlunda motsvarar den tidsperiod som analysen avser, vilket också följer litteraturen på området (se Copeland, Koller och Murrin 1994, s ) Specifik risk och skuldsättningsgrad Den avgörande skillnaden mellan Peter Jennergrens och PWC:s beräkningar av specifik risk och skuldsättningsgrad är att PWC gjort sin bedömning utifrån ett urval av fyra renodlade mobiltelefonföretag som är börsnoterade, medan Peter Jennergren utgått från 131 företag inom branschen telecom services som ingår i ett dataset från Stern School of Business, New York University. Med detta som utgångspunkt uppgår betavärdet till 1,11 och skuldsättningsgraden till 17,57 procent (motsvarande värden i PWC studien är 0,82 resp. 5 procent). Generell risk Peter Jennergren menar att den metod som PWC använder för att bedöma marknadens generella riskpremie och som alltså bygger på marknadsaktörernas förväntningar, tenderar att ge lägre värden än analyser som utgår från historiska data. Peter Jennergren utgår i sin bedömning av riskpremien från historiska överavkastningar på den svenska aktiemarknaden och anger premien till 6 procent. Vägd kapitalkostnad Med de förutsättningar som Peter Jennergren lägger till grund för beräkning av vägd kapitalkostnad för Telia Mobile AB blir resultatet 11,25 procent (jfr PWCs studie 7,7 procent). Detta är dock en nivå som Peter Jennergren inte vill argumentera starkt för och ej heller för de enskilda förutsättningar som ledde fram till värdet. Han bedömer dock att det av PWC beräknade värdet på 7,7 procent är ganska lågt. Ernst & Youngs rapport Kapitalstruktur I likhet med PWC-rapporten anges i Ernst & Youngs rapport att bedömningen av såväl kapitalstruktur som specifik risk bör utgå från så likartade bolag som möjligt, d.v.s. renodlade mobiloperatörer. Utgångspunkten har i rapporten varit sex relativt renodlade mobiloperatörer som finns noterade i Europa. Ernst & Young kommer till slutsatsen att det är rimligt att andelen skulder i förhållande till totalt 5

6 kapital långsiktigt uppgår till 5 procent i likhet med vad PWC förordar i sin rapport. Riskfri ränta Ernst & Young gör bedömningen att en 10-årig statsskuldsränta ger den bästa approximationen av riskfri ränta. Skälen för detta är att den 10-åriga räntan bäst anses överensstämma med durationen i en aktiemarknads-indexportfölj och därmed är konsekvent med uppskattade Betavärden och marknadsriskpremier för dessa marknadsindex. Vidare uppskattar Ernst & Young investeringshorisonten i det aktuella fallet till cirka tio år. Den 10-åriga svenska statsskuldräntan uppgick till 5,81 procent per den 1 mars Kostnad för lånat kapital Kostnaden för lånat kapital utgörs av den riskfria räntan plus en premie. Premien som Ernst & Young föreslår uppgår till 0,74 procent vilket överensstämmer med den av PWC föreslagna nivån. Detta innebär alltså att Ernst & Young föreslår att kostnaden för lånat kapital bör uppgå till 6,55 procent före skatt i beräkningarna. Generell risk Ernst & Young bedömer, efter att ha refererat till ett antal studier på området som samtliga bygger på historiska data, att den generella risken på den svenska marknaden bör ligga någonstans i intervallet 6,75 8,1 procent. Specifik risk Ernst & Young har analyserat den specifika risken i mobiltelebranschen (Betavärdet) genom att inhämta månadsobservationer fyra år tillbaka i tiden från Bloomberg avseende sex mobilteleoperatörer per den 29 februari I rapporten argumenteras för att betavärdet skall vara oviktat i förhållande till omsättningen i de olika företagen. Skälet till detta är att ingen analys av de mest jämförbara objekten vad gäller marknadsdominans och regulatorisk ställning har gjorts. Ernst & Young föreslår att ett betavärde på 0,91 används i de vidare beräkningarna. Vägd kapitalkostnad Med ovanstående bedömningar som grund förordar Ernst & Young en vägd kapitalkostnad på 11,56 procent. Holméns granskning Riskfri ränta Enligt Martin Holmén kan valet av sexårig (enl. Peter Jennergren) eller tioårig (enl. Ernst & Young) statsskuldränta för beräkning av den riskfria räntan anses vara godtycklig och det påverkar inte heller i någon större utsträckning kapitalkostnaden. Att däremot, som PWC gjort, använda den genomsnittliga ettårsräntan vid beräkningarna anser Martin Holmén vara teoretiskt tveksamt då metoden endast är exakt om det rör sig om ett evigt konstant kassaflöde. Specifik risk Den specifika risken eller betavärdet bör enligt Martin Holmén baseras på likartade bolags betavärden. I granskningen förordas vidare att ett medianvärde av 6

7 företagens betavärden bör väljas och beräknas som aktiebeta för Telia Mobile AB med hjälp av den kapitalstruktur företaget kan antas ha på lång sikt. Medianvärdet väljes för att inte eventuella extremvärden ska påverka analysen. Martin Holmén anser att ett betavärde för Telia Mobile AB i intervallet 0,82 1,11 går att motivera. Generell risk Martin Holmén hänvisar till ett antal studier som gjorts av riskpremier på den svenska och amerikanska marknaden. Med dessa studier som utgångspunkt anser Martin Holmén att det går att motivera en riskpremie på den svenska marknaden i intervallet 4 8,5 procent men föreslår 6 6,5 procent snarare än 4 eller 8,5. Kostnad för lånat kapital Martin Holmén konstaterar att alla parter är överens om en kreditriskpremie på 0,74 procent och finner därför ingen anledning att diskutera eventuella alternativ. Kostnaden för lånat kapital bedömer Martin Holmén ligga i intervallet 6,49 6,55 procent. Kapitalstruktur I granskningen framförs att den kapitalstruktur som väljs bör vara konsekvent med det valda Betavärdet, dvs om optimal kapitalstruktur baseras på liknande bolag borde detta vara samma urval av bolag som ligger till grund för betavärdet. Martin Holmén anser att de respektive värden för bolagets skuldfinansieringsgrad som Peter Jennergren uppskattar till 15 procent och PWC uppskattar till 5 procent går att motivera beroende på hur betavärdet bestäms. Vägd kapitalkostnad Martin Holmén anser att det går att motivera en vägd kapitalkostnad i intervallet 8,8 till 13,7 procent. Frågan om tillämpning av vägd kapitalkostnad (WACC) I frågan om vilken kapitalbas som ska ligga till grund för beräkningen av kapitalkostnaderna föreslår Ernst & Young och Martin Holmén att tillgångarnas marknadsvärden skall utgöra grund för beräkningarna. Detta anser även Telia i sitt svar. Varken PWC eller Peter Jennergren har uttalat sig i denna fråga. Enligt Telias uppfattning är marknadsvärdet av bolagets mobila nät betydligt högre än det bokförda värdet. Om en marknadsvärdering av Telias mobila nät inte tillämpas innebär samtrafiken ett negativt nettonuvärde för Telia Mobile AB vilket skulle ge incitament för Telia Mobile AB att sälja nätet till en annan operatör till marknadsvärde. PTS gör följande bedömning Den metod som använts och förespråkas i samtliga studier för beräkning av kapitalkostnad, den s.k. WACC-metoden är den mest lämpade för detta ändamål. Även den metod som använts för beräkning av kostnaden för eget kapital, CAPM-metoden, som förespråkas av samtliga parter, bör enligt PTS mening användas. 7

8 Vad gäller bedömningen av den riskfria räntan anser PTS att den bör spegla en längre tidshorisont än ett år för att vara stabil över tiden. Att i likhet med Ernst & Young basera bedömningen av riskfri ränta på den effektiva räntan avseende en tioårig statsobligation synes vara rimligt med hänsyn till den tidsperiod som kalkylen avser att spegla. Enligt PTS uppfattning bör den företagsspecifika risken utgå från ett genomsnitt för jämförbara bolag. Jämförelsebolagen bör begränsas till att endast omfatta mobilteleföretag. Bedömningen bör inte omfatta företag utanför denna sfär. Skälet till detta är att mobiltelebolagen verkar under andra marknadsmässiga- och regulatoriska förhållanden samt befinner sig i en annan mognadsfas än exempelvis fastnätsoperatörer. Detta har sannolikt en signifikant betydelse för resultatet av den riskbedömning som görs. PTS instämmer i den bedömning av den företagsspecifika risken som gjorts av Ernst & Young i vilken den företagsspecifika risken (betavärdet) uppgår till 0,91. Det finns huvudsakligen två olika metoder för att beräkna den generella riskpremien på den svenska marknaden. Användandet av olika metoder ger olika resultat vilket komplicerar bedömningen. Empiriska studier tyder på att metoder som bygger på löpande marknadsförväntningar (ex ante studier) hos aktörerna tenderar att ge lägre värden än metoder som bygger på historiska börsdata (ex post studier). PTS tar inte ställning till vilken metod som är den mest rättvisande. Det är dock viktigt att den kapitalkostnadsnivå som ligger till grund för myndighetens ställningstagande inte baseras på en för snäv riskbedömning. PTS anser därför att riskbedömningen i detta fall bör göras utifrån historiska data. Även de olika studier som baseras på historiska data ger dock något varierande resultat. Vid en sammanvägning av de resultat som redovisats från dessa studier finner PTS att den generella riskpremien högst bör uppgå till 6,5 procent vid beräkning av vägd kapitalkostnad i dessa sammanhang. Kostnaden för lånat kapital utgörs av den riskfria räntan som ovan angivits till 5,24 procent (motsvarande räntan på en tioårig statsobligation per den 29 maj 2000) samt en kreditriskpremie. I samtliga studier anses en riskpremie uppgående till 0,74 procent vara rimlig. PTS finner inte skäl att göra någon annan bedömning. Detta ger en kostnad på 5,98 procent för lånat kapital. PTS anser, i likhet med PWC, Ernst & Young och Martin Holmén, att kapitalstrukturen bör vara konsekvent med det valda betavärdet. Urvalet av bolag bör därmed vara detsamma vid dessa bedömningar. Detta leder till PTS bedömning att en skuldfinansieringsgrad bör uppgå till 5 procent av tillgångarna vilket överensstämmer med bedömningarna som gjorts både av PWC och Ernst & Young. Mot bakgrund av de bedömningar som PTS gjort ovan av storleken på den riskfria räntan, den företagsspecifika risken och den generella riskpremien kan den vägda kapitalkostnaden för Telia Mobile AB beräknas till 10,81 procent (för beräkningar se bil. 3). 8

9 Frågan om vilken kapitalbas som den vägda kapitalkostnaden skall beräknas på är av avgörande betydelse för vilken nivå ett kostnadsbaserat samtrafikpris bör ha. I det normala fallet görs den bedömning av vägd kapitalkostnad, som här gjorts, såsom underlag för investeringsbeslut eller företagsköp på en öppen marknad. I dessa fall förespråkas ofta att ett marknadsvärde på relevanta tillgångar skall ligga till grund för bedömning av kapitalbasen, vilket alltså också förordas av Ernst & Young och Martin Holmén. I detta fall är det dock så att avkastningsnivån ska bestämmas som grund för beräkning av ett kostnadsorienterat samtrafikpris och då är det enligt PTS uppfattning inte relevant att utgå från ett marknadsvärde på de tillgångar varpå avkastningen ska beräknas. Det gäller alltså här att avkastningen ska ingå som en komponent i ett reglerat pris som i sin tur ska spegla de faktiska och relevanta kostnaderna företaget haft för att tillhandahålla samtrafik. Frågan är då vad som ska ligga till grund för en värdering av relevanta tillgångar. Det är enligt PTS mening helt klart att Telias tillstånd att bedriva trafik i dessa nät inte kan ingå i en sådan värdering. Skälet härtill är att staten, utan kostnad utöver ansökningsavgift, givit bolaget tillstånd att bedriva trafik på angivna frekvensområden. Det finns således inga finansiella eller andra resurser investerade i detta tillstånd som någon rimligen kan kräva en avkastning på. Telia har givits tillståndet och det gäller endast för detta bolag. Någon rätt att bl.a. överlåta tillståndet till annan part föreligger inte. Övriga fysiska delar av nätet förfogar Telia dock fritt över. Vid värdering av Telias mobiltelenät är det alltså enligt PTS uppfattning värdet på de fysiska mobilnäten med relevanta tillbehör, exklusive det av staten tillhandahållna tillståndet, som ska beräknas. Ett marknadsvärde på Telias mobiltelenät som inte är förenat med tillstånd torde vara mycket svårt att uppskatta, om det ens är möjligt. Det torde i vart fall väsentligen understiga det bokförda värdet för anläggningarna. PTS gör mot bakgrund av ovanstående bedömningen att ett uppskattat bruksvärde av nätet bättre speglar Telias nytta av de mobila telenäten. Bruksvärdet på relevanta anläggningstillgångar bör därför ligga till grund för kapitalkostnadsberäkningarna. Enligt PTS mening torde nätens bruksvärden överstiga ett uppskattat marknadsvärde av desamma. En sådan värdering som underlag för prissättningen bör således inte missgynna Telia. Bruksvärdet kan definieras som nuanskaffningsvärdet efter avdrag för värdeminskning på grund av tillgångarnas ålder och utnyttjande. Vid normala avskrivningar och stabila priser kommer bruksvärdet att sammanfalla med det bokförda värdet 2. 2 Sven-Erik Johansson Lars A Samuelsson, Industriell kalkylering och redovisning 9:e rev. uppl. s

10 PTS utgår från att Telia tillämpar normala avskrivningsregler. Även om det finns tecken som talar för att det under perioden skett prissänkningar på den typ av produkter som ingår i ett mobiltelenät har myndigheten inga klara belägg för att så varit fallet. För att inte göra en alltför snäv bedömning av prisutvecklingen, och därmed riskera att en undervärdering av anläggningstillgångarna görs, förutsätter PTS därför att priserna varit stabila under perioden. Med beaktande av dessa utgångspunkter bör nätens bruksvärden sammanfalla med nätens bokförda värden (se ovan). Den högsta vägda kapitalkostnadsnivån som enligt ovan uppgår till 10,81 procent ska tillämpas på bokförda värden för följande tillgångar som är belägna inom landet: byggnader och mark, maskiner och andra tekniska anläggningar och inventarier samt verktyg och installationer till den del de tas i anspråk för inkommande samtrafik i Telia Mobile AB:s mobiltelenät. Som grund för beräkningen av den vägda genomsnittliga avgiften för trafik till Telias mobila telenät skall läggas värdena i det senaste fastställda årsbokslutet. Detta är för närvarande årsbokslutet för år Mot bakgrund av detta skall den mellan olika taxenivåer vägda samtrafikavgiften uppgå till högst 1,13 kr per minut för trafik som terminerar i Telia Mobiles GSM-nät, högst 0,94för trafik som terminerar i NMT 900-nätet och högst 1,07 kr per minut för trafik som terminerar i NMT 450-nätet. För att möjliggöra för PTS att snabbt kunna kontrollera hur Telia genomfört förändringarna ska Telia inkomma med en redovisning härav och effekterna av dessa. En redovisning bör ske ca två veckor från det att förändringen ska vara genomförd. Mot bakgrund härav bör en sådan redovisning vara PTS tillhanda senast den 1 augusti Telia bör även för tiden efter nästa årsbokslut föreläggas att tillse att Telia Mobile AB i gällande samtrafikpriser får inkludera högst en kapitalkostnad på 10,81 procent av samma tillgångsvärden. Som grund för beräkningen skall läggas senast fastställda årsbokslut. Telia bör vidare föreläggas att årligen senast en månad efter det att Telia Mobile AB:s årsbokslut fastställts inkomma till PTS med den årsredovisning som grundar sig på detta bokslut, trafikvolymer samt inkomma med underlag, exempelvis efterkalkyler, som styrker de kostnader vilka ligger till grund för Telia Mobiles samtrafikprissättning. Frågan om vite Att samtrafiken prissätts på rätt sätt utgör ett mycket viktigt allmänt intresse. Föreläggandet att samtrafikpriserna högst får uppgå till angivna nivåer skall därför förenas med ett vite. Vitesbeloppets storlek skall enligt 3 viteslagen (1985:206) bestämmas med hänsyn till vad som kan förmå adressaten att följa föreläggandet. Med hänsyn till storleken av de belopp det är fråga om i ärendet 10

11 bör vitesbeloppet sättas relativt högt. PTS finner därvid att det ska bestämmas till 200 miljoner kr. Något skäl att förena Telias skyldigheter beträffande tiden efter nästa årsbokslut med vite föreligger för närvarande inte. UNDERRÄTTELSE OM ÖVERKLAGANDE Beslutet kan överklagas hos Länsrätten i Stockholms län, se bilaga 1. Nils Gunnar Billinger Generaldirektör Beslutet har fattats av generaldirektören Nils Gunnar Billinger. I ärendets slutliga handläggning har även deltagit rättschefen Lars Trägård, avdelningschefen Ann-Marie Engvall, enhetschefen Hans Brändström (föredragande) och verksjuristen Mikael Grape 11