Regeringens proposition 2013/14:202

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regeringens proposition 2013/14:202"

Transkript

1 Regeringens proposition 2013/14:202 Förbättrad informationshantering avseende vissa patienter inom hälso- och sjukvården Prop. 2013/14:202 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 27 mars 2014 Fredrik Reinfeldt Maria Larsson (Socialdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslår regeringen ändringar i patientdatalagen (2008:355). En vårdgivare får göra uppgifter tillgängliga avseende en patient som inte endast tillfälligt saknar förmåga att ta ställning till sammanhållen journalföring för de vårdgivare som är anslutna till systemet med sammanhållen journalföring, om patientens inställning till sådan personuppgiftsbehandling så långt som möjligt klarlagts, och det inte finns anledning att anta att patienten skulle ha motsatt sig personuppgiftsbehandlingen. En vårdgivare ska få en möjlighet att i enskilda situationer när patienten är i behov av vård ta del av vårddokumentation som en annan vårdgivare gjort tillgänglig i system för sammanhållen journalföring, även om patienten inte endast tillfälligt saknar förmåga att lämna samtycke. Personuppgiftsbehandlingen ska dock endast få ske under förutsättning att uppgifterna kan antas ha betydelse för den vård som är nödvändig med hänsyn till patientens hälsotillstånd och patientens inställning till personuppgiftsbehandlingen så långt som möjligt klarlagts samt att det inte finns anledning att anta att patienten skulle ha motsatt sig personuppgiftsbehandlingen. Felaktiga hänvisningar i patientdatalagen rättas. Regeringen föreslår att det ska vara tillåtet att behandla personuppgifter i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister för den enskilde som inte endast tillfälligt saknar förmåga att ta ställning till detta om hans eller hennes inställning till sådan personuppgiftsbehandling så långt som möjligt klarlagts, och det inte framkommer att han eller hon skulle ha motsatt sig personuppgiftsbehandlingen. 1

2 Prop. 2013/14:202 I propositionen föreslås också en ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Ändringen innebär att absolut sekretess även ska omfatta uppgifter som gjorts tillgängliga av en annan vårdgivare genom sammanhållen journalföring. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 oktober

3 Innehållsförteckning Prop. 2013/14:202 1 Förslag till riksdagsbeslut Lagtext Förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355) Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Ärendet och dess beredning Bakgrund Utgångspunkter Samtycke till vård och personuppgiftsbehandling Samtycke till vård och behandling Samtycke till personuppgiftsbehandling Särskilt om samtycke vid sammanhållen journalföring Särskilt om samtycke vid registrering i kvalitetsregister Förslag att möjliggöra viss behandling av personuppgifter för personer som inte kan samtycka Sammanhållen journalföring Nationella och regionala kvalitetsregister Dokumentation Följdändring i offentlighets- och sekretesslagen Ikraftträdande Konsekvenser Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355) Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Rätt information Kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga (SOU 2013:45) Bilaga 2 Utredningens författningsförslag Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag Bilaga 5 Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 mars

4 Prop. 2013/14:202 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i patientdatalagen (2008:355), 2. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 4

5 2 Lagtext Prop. 2013/14:202 Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355) Härigenom föreskrivs i fråga om patientdatalagen (2008:355) dels att 6 kap. 3 och 5 ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 6 kap. 2 a och 3 a och 7 kap. 2 a, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. 2 a En vårdgivare får göra uppgifter om en patient som inte endast tillfälligt saknar förmåga att ta ställning enligt 2 tillgängliga för de vårdgivare som är anslutna till systemet med sammanhållen journalföring, om 1. patientens inställning till sådan personuppgiftsbehandling så långt som möjligt klarlagts, och 2. det inte finns anledning att anta att patienten skulle ha motsatt sig personuppgiftsbehandlingen. För att en vårdgivare ska få behandla uppgifter som en annan vårdgivare gjort tillgängliga i systemet med sammanhållen journalföring enligt 2 fjärde stycket krävs att 3 För att en vårdgivare ska få behandla uppgifter som en annan vårdgivare gjort tillgängliga i systemet med sammanhållen journalföring enligt 2 femte stycket krävs att 1. uppgifterna rör en patient som det finns en aktuell patientrelation med, 2. uppgifterna kan antas ha betydelse för att förebygga, utreda eller behandla sjukdomar och skador hos patienten inom hälso- och sjukvården, och 3. patienten samtycker till det. Vårdgivaren får även behandla sådana uppgifter om 1. uppgifterna rör en patient som det finns eller har funnits en patientrelation med, 2. uppgifterna kan antas ha betydelse för att utfärda sådant intyg som avses i 3 kap. 16, och 5

6 Prop. 2013/14: patienten samtycker till det. För att en vårdgivare ska få behandla sådana uppgifter som en vårdnadshavare inte har rätt att spärra enligt 2 tredje stycket sista meningen krävs att förutsättningarna enligt första stycket 1 och 2 eller andra stycket 1 och 2 är uppfyllda. För att en vårdgivare ska få behandla sådana uppgifter som en vårdnadshavare inte har rätt att spärra enligt 2 fjärde stycket andra meningen krävs att förutsättningarna enligt första stycket 1 och 2 eller andra stycket 1 och 2 är uppfyllda. 3 a En vårdgivare får ta del av uppgift om vilken vårdgivare som har gjort uppgifter tillgängliga enligt 2 eller 2 a, om patienten inte endast tillfälligt saknar förmåga att lämna samtycke enligt 3 första stycket 3. Vårdgivaren får även behandla de uppgifter som avses i 2 eller 2 a, om 1. vårdgivaren bedömer att dessa kan antas ha betydelse för den vård som är nödvändig med hänsyn till patientens hälsotillstånd, 2. patientens inställning till sådan personuppgiftsbehandling så långt som möjligt klarlagts, och 3. det inte finns anledning att anta att patienten skulle ha motsatt sig personuppgiftsbehandlingen. En vårdgivare får inte behandla en annan vårdgivares uppgifter om en patient i systemet med sammanhållen journalföring under andra förutsättningar än dem som anges i 3 och 4 även om patienten uttryckligen samtycker till det. 5 En vårdgivare får inte behandla en annan vårdgivares uppgifter om en patient i systemet med sammanhållen journalföring under andra förutsättningar än dem som anges i 3 4, även om patienten uttryckligen samtycker till det. 6 7 kap. 2 a För den enskilde som inte endast tillfälligt saknar förmåga att ta ställning enligt 2 första stycket får personuppgifter behandlas i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister, om

7 1. hans eller hennes inställning till sådan personuppgiftsbehandling så långt som möjligt klarlagts, och 2. det inte finns anledning att anta att han eller hon skulle ha motsatt sig personuppgiftsbehandlingen. Personuppgifter i ett kvalitetsregister ska så snart som möjligt utplånas, om det efter att personuppgiftsbehandlingen har påbörjats finns anledning att anta att den enskilde skulle motsätta sig den. Prop. 2013/14:202 Denna lag träder i kraft den 1 oktober

8 Prop. 2013/14: Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Härigenom föreskrivs att 25 kap. 2 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Sekretess gäller hos en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 för uppgift om en enskilds personliga förhållanden som gjorts tillgänglig av en annan vårdgivare enligt bestämmelserna om sammanhållen journalföring i patientdatalagen (2008:355), om förutsättningar enligt 6 kap. 3 eller 4 samma lag för att myndigheten ska få behandla uppgiften inte är uppfyllda. 25 kap. 2 Sekretess gäller hos en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 för uppgift om en enskilds personliga förhållanden som gjorts tillgänglig av en annan vårdgivare enligt bestämmelserna om sammanhållen journalföring i patientdatalagen (2008:355), om förutsättningar enligt 6 kap. 3, 3 a eller 4 samma lag för att myndigheten ska få behandla uppgiften inte är uppfyllda. Om sådana förutsättningar som anges i första stycket är uppfyllda eller myndigheten har behandlat uppgiften enligt nämnda bestämmelser tidigare, gäller sekretess, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Andra stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 10 eller 26 kap. 6. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Denna lag träder i kraft den 1 oktober

9 3 Ärendet och dess beredning Prop. 2013/14:202 Regeringen beslutade den 15 december 2011 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälsooch sjukvården och socialtjänsten (dir. 2011:111). Regeringen beslutade i nu aktuell del i tilläggsdirektiv den 2 maj 2013 om att utredaren i ett deluppdrag även skulle utreda om det är lämpligt att beträffande personer som saknar förmåga att motsäga sig eller samtycka till nödvändig behandling av personuppgifter införa regler i patientdatalagen som gör att de trots denna oförmåga kan ingå i sammanhållen journalföring m.m. (dir. 2013:43). Utredningen, som antog namnet Utredningen om rätt information i vård och omsorg, överlämnade i juni 2013 sitt delbetänkande Rätt information Kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga (SOU 2013:45). En sammanfattning av delbetänkandet finns i bilaga 1. Utredningens författningsförslag finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Socialdepartementet (dnr S2013/4478/FS). Lagrådet Regeringen beslutade den 6 mars 2014 att inhämta Lagrådets yttrande över de förslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådets synpunkter följs i allt väsentligt och föranleder vissa ändringar i förhållande till lagrådsremissen. Synpunkterna behandlas i avsnitten och i anslutning till att de enskilda bestämmelserna kommenteras i författningskommentaren. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs också ett par redaktionella ändringar. 4 Bakgrund 4.1 Utgångspunkter Hälso- och sjukvården har under senare år genomgått stora strukturförändringar. Det är i dag förhållandevis vanligt att patienter vårdas och behandlas av olika vårdgivare och att sjukvården ofta kräver omfattande och täta kontakter mellan olika vårdgivare inom landsting, kommuner och privata verksamheter. Antalet yrkesutövare som direkt involveras i vården av en patient varierar. En grundläggande förutsättning för att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna ta ställning till och utföra insatser av hög kvalitet med den enskilda patientens bästa för ögonen är att personalen har tillgång till rätt information om patientens hälsa och tidigare behandlingar. Ytterligare en 9

10 Prop. 2013/14: förutsättning är att såväl vården som informationshanteringen bygger på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. I samband med införandet av patientdatalagen (2008:355), förkortad PDL, infördes en reglering som innebär att vårdgivare under vissa förutsättningar kan få direktåtkomst till varandras elektroniska journalhandlingar och andra personuppgifter som behandlas för ändamål som rör vårddokumentation. Regleringen tillåter ett elektroniskt system för att göra vårddokumentation åtkomlig över vårdgivargränser genom ett visst sätt för ett elektroniskt utlämnande. Som benämning på detta system används uttrycket sammanhållen journalföring. Med sammanhållen journalföring menas att all dokumentation i form av patientjournalföring sker i en och samma journal som följer patienten i kontakten med olika vårdgivare. Syftet med sammanhållen journalföring är att, med bibehållet integritetsskydd, öka patientsäkerheten genom enkel och snabb tillgång till information. Det handlar om att reducera risker för enskilda patienter i form av t.ex. felmedicineringar eller andra felbehandlingar, men även om att inte utsätta patienter för onödiga undersökningar, provtagningar m.m. Det gäller oavsett om en individ har eller saknar förmåga att ge uttryck för sin vilja och ta ställning till frågor om informationshantering. Den som saknar förmåga att samtycka till informationshantering som föranleds av vården har ett särskilt behov av lagstiftning som ger ökad trygghet och säkerhet och ökat skydd. De förutsättningar som gäller för att kunna genomföra vård- och behandlingsinsatser måste överensstämma med de som gäller för att hantera den information som behövs i en sådan situation. Centralt inom hälso- och sjukvården är också att ständigt utveckla och säkra vårdens kvalitet i syfte att skapa ännu bättre resultat för dagens och framtidens patienter. Information om enskilda individer, diagnoser, åtgärder, bakgrunden till genomförda insatser, resultaten av dessa och patienters och närståendes upplevelser av hälsorelaterad livskvalitet m.m. är viktig information i förbättringsarbete. Det är av allmänt intresse och ett krav i lagstiftningen att kvaliteten i hälso- och sjukvården systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Det systematiska förbättringsarbetet sker i dag bl.a. genom användningen av de nationella kvalitetsregistren. Registren används både för fortlöpande uppföljning och jämförelser på nationell och regional nivå. Registren används även på lokal nivå genom att registrerande enheter följer upp sina resultat och lägger dessa till grund för ett verksamhetsnära arbete och på så sätt skapar bättre resultat för patienterna i verksamheten. Med hänsyn till såväl den enskildes integritet som förtroendet för hälso- och sjukvården kan det aldrig bli fråga om att information om patienter ska kunna spridas okontrollerat. De fördelar som ett utlämnande av eller tillgång till uppgifter får för den enskilde eller för personal eller beslutsfattare vid myndigheter, landsting och kommuner samt privata verksamheter måste alltid vägas mot de nackdelar och risker som kan uppkomma. Det är därför noga reglerat i patientdatalagen på vilket sätt information om en patient får användas och utbytas inom hälso- och sjukvården. Såväl vård- och behandlingsinsatser som en stor del av informationshanteringen i hälso- och sjukvården förutsätter att den enskilde själv kan ta ställning och ge uttryck för sin vilja i olika avseenden. Personal inom

11 hälso- och sjukvården möter dock varje dag personer som tillfälligt eller mer varaktigt saknar möjlighet att ge uttryck för sin inställning och vilja att exempelvis få en viss vård- och behandlingsinsats. En sådan person har ofta även nedsatt förmåga att ta emot information och lämna samtycke till den informationshantering som vård- och behandlingsinsatserna förutsätter. En konsekvens av dagens reglering är bl.a. att den som saknar förmåga att ta emot och förstå information samt ta ställning till frågor om informationshantering ställs utanför de möjligheter till ett mer patientsäkert och effektivt informationsutbyte som nuvarande lagstiftning ger övriga medborgare. Även förutsättningarna att kvalitetssäkra och utveckla vården av personer som i dag eller i framtiden drabbas av nedsatt beslutsförmåga är begränsade. Personer som av olika skäl har nedsatt beslutsförmåga riskerar därför att få vård på osäkrare villkor och av lägre kvalitet än andra. Ett mer patientsäkert och effektivt informationsutbyte inom hälso- och sjukvården behöver säkerställas för de vuxna som inte endast tillfälligt saknar förmåga att lämna samtycke till eller motsäga sig viss personuppgiftsbehandling. Lagstiftningen måste, genom att göra det tillåtet för den som ska ge vården att ta del av den information som behövs för god och säker vård, ge nödvändiga förutsättningar för individens säkerhet och personalens skyldighet att göra gott och undvika skada. Utredningen om rätt information i vård och omsorg (S2011:13) fick därför i uppdrag att utreda om det är lämpligt att göra det möjligt för vuxna personer med nedsatt beslutsförmåga att ingå i sammanhållen journalföring och nationella kvalitetsregister. Prop. 2013/14: Samtycke till vård och personuppgiftsbehandling Samtycke till vård och behandling Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den bl.a. ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, vara lätt tillgänglig, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Vården och behandlingen ska så långt som det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser för patienten ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt, se 2 a hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL. I förarbetena till hälso- och sjukvårdslagen framhålls att det är väsentligt för resultatet av vården att den kan genomföras i en atmosfär av samförstånd och samverkan mellan vårdpersonalen och patienten (prop. 1981/82:97 s. 117 f.). Patientens rätt till självbestämmande och integritet kan dock inte vara absolut utan måste av flera skäl vara begränsad. Det är enligt förarbetena inte möjligt att låta patienten bestämma innehållet och omfattningen av vården. En person som inte vårdas enligt särskild tvångslagstiftning har dock alltid den rätt som följer av 2 kap. 6 11

12 Prop. 2013/14: regeringsformen att vägra att underkasta sig den föreslagna vården eller behandlingen. Om sjukvårdspersonal inte respekterar en patients rätt att tacka nej till erbjuden behandling eller önskemål om avbrytande av en redan inledd behandling, har patientens rätt till självbestämmande inte iakttagits. Därmed följer inte automatiskt en rätt för patienten att kräva en viss utredning eller behandling. Sjukvården kan säga nej till en patients önskemål om att få en viss utredning eller behandling, om det t.ex. är så att det som patienten önskar står i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet. Bestämmelsen i 2 a HSL ger uttryck för att det inte finns något heltäckande krav på samtycke från patienten. Det är dock inte helt klart i vilka situationer som vård kan ges utan att patienten samtycker. Det samtycke till vård som en patient lämnar är i allmänhet muntligt och kan lämnas i informell ordning. Ofta är samtycket konkludent, dvs. att patienten har fått och tillgodogjort sig information om en medicinsk åtgärd och därefter godtar den föreslagna åtgärden genom att ställa sig till förfogande för den utan invändningar. Det förekommer också att vårdpersonalen presumerar att samtycke föreligger. Med detta menas att man förutsätter att åtgärden är förenlig med patientens vilja utan att denne har gett uttryck för något samtycke. När vårdpersonalen är medveten om att patienten inte kan ge något informerat samtycke men tror sig veta att patienten skulle ha samtyckt om han eller hon hade kunnat ta ställning, är det fråga om ett s.k. hypotetiskt samtycke. En sådan hypotes om samtycke kan under vissa förutsättningar vara tillräcklig för att en medicinsk åtgärd ska vidtas. Detta gäller under förutsättning att patienten själv eller en behörig ställföreträdare för denne inte kan ta ställning, det saknas anledning att anta att patienten skulle ha motsatt sig åtgärden och skälen för åtgärden väger tungt. Om ställföreträdarskap Det finns inga särskilda regler om ställföreträdande beslutsfattare i hälsooch sjukvårdslagstiftningen eller i registerlagstiftningen för en patient som saknar förmåga att själv lämna samtycke. Det innebär att både vården och informationshanteringen avseende en patient med nedsatt beslutsförmåga måste genomföras utan stöd av sådana bestämmelser. Om en myndig person på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande mera varaktigt behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person kan god man utses (11 kap. 4 föräldrabalken, förkortad FB). Det är tingsrätten som beslutar om att en person ska ha god man och vad som ska ingå i uppdraget. En person som har god man behåller sin rättsliga handlingsförmåga. Den gode mannen biträder den enskilde i den eller de delar som uppdraget omfattar och får bara företräda den enskilde inom ramen för sitt förordnande och om den enskilde samtycker. Samtycke krävs dock till exempel inte om den enskildes tillstånd hindrar att samtycke lämnas eller när det inte är möjligt att höra hans eller hennes mening av någon annan orsak. En rättshandling blir inte bindande för den enskilde om den gode mannen inte har inhämtat samtycke när det varit möjligt (11 kap. 5 FB). Om detta inte är tillräckligt kan tingsrätten utse en förvaltare. Förvaltaruppdraget ska anpassas till den enskildes behov i

13 varje särskilt fall och får begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet eller egendom överstigande ett visst värde (11 kap. 7 FB). Till skillnad mot vad som gäller för en god man har en förvaltare inom ramen för sitt uppdrag ensam rätt att förfoga över den enskildes egendom och företräder ensam honom eller henne i alla angelägenheter som omfattas av uppdraget. Med förvaltarens samtycke får dock den enskilde själv utföra rättshandlingar i angelägenheter som omfattas av förvaltaruppdraget. Det är dock oklart hur långt en god mans eller förvaltares befogenheter formellt sträcker sig när det gäller frågor om medicinsk vård och behandling. Detsamma måste även anses gälla för den informationshantering som sker i hälso- och sjukvården. Vidare är det rent praktiskt så att många människor med nedsatt beslutsförmåga inte har den typ av ställföreträdare som här avses. Patientmaktsutredningens förslag Patientmaktsutredningen har i sitt betänkande Patientlag (SOU 2013:2) lämnat förslag till en ny lag som syftar till att stärka patientens ställning. Patientlagen samlar de bestämmelser som redan i dag reglerar patientens inflytande över hälso- och sjukvården, men innehåller också nya bestämmelser som handlar om patientens självbestämmande. Utredningen föreslog bl.a. att det i patientlagen skulle tydliggöras att hälso- och sjukvård inte får ges utan samtycke om inte annat följer av lag. Innan samtycke inhämtas skulle patienten få information enligt bestämmelserna i lagen. I lagförslaget fanns också en bestämmelse om att patienten skulle få den hälso- och sjukvård som behövs för avvärjande av fara som akut hotar patientens liv eller hälsa även om hans eller hennes vilja på grund av medvetslöshet eller annan orsak inte kan utredas. Vidare fanns det en bestämmelse om när patienten inte endast tillfälligt saknar förmåga att samtycka till hälso- och sjukvård ska vården ges utifrån en bedömning av vad som är bäst för patienten i det enskilda fallet. Bedömningen skulle göras löpande. Vid bedömningen skulle patientens inställning till den aktuella åtgärden så långt det är möjligt klarläggas och beaktas samt närstående höras. Regeringen valde att inte gå vidare med förslaget i den del som avsåg när patienten inte endast tillfälligt saknar förmåga att samtycka till hälsooch sjukvård, utan remitterade till Lagrådet enbart den något omformulerade bestämmelsen om att patienten ska få den hälso- och sjukvård som behövs för att avvärja fara som akut och allvarligt hotar patientens liv eller hälsa även om hans eller hennes vilja på grund av medvetslöshet eller av någon annan orsak inte kan utredas. Lagrådet anförde bl.a. följande. Som paragrafen är formulerad täcker den även det fallet att en patient inte endast tillfälligt är ur stånd att samtycka till vården. I sådana fall torde enligt praxis vård lämnas i betydligt större utsträckning (jfr SOU 2013:2 s. 181 ff.). Stöd för detta har ansetts kunna hämtas från brottsbalkens allmänna nödregel (24 kap. 4 ), vilken inte bara tar sikte på akut eller överhängande fara. I remissen anges att en närmare reglering bör anstå till dess att Utredningen om beslutsoförmögna personers ställning i hälso- och sjukvården m.m. (S 2012:06) har lämnat sina slutsatser. Lagrådet godtar denna bedömning. I avvaktan på de bedömningar som nämnda utrednings kommande förslag ger upphov till bör då inte Prop. 2013/14:202 13

14 Prop. 2013/14:202 göras några ändringar i nuvarande rättsläge och praxis. Lagrådet förordar därför att förevarande paragraf begränsas till att gälla fall då patientens vilja tillfälligt på grund av medvetslöshet eller av någon annan orsak inte kan utredas. Fall då en patient under längre tid är ur stånd att samtycka till vården bör tills vidare lämnas oreglerade i den nya lagen. Regeringen anför i propositionen Patientlag bl.a. följande (prop. 2013/14:106 s. 58 ff.). Den nämnda utredningens direktiv är inte begränsade till att lämna förslag enbart i fråga om personer som mer varaktigt saknar beslutsförmåga. Utredningen kan således även komma att lämna förslag rörande personer som endast tillfälligt saknar förmåga att uttrycka sin vilja. För att inte riskera att föregripa utredningens arbete skulle därför den föreslagna bestämmelsen behöva utgå helt och hållet. Regeringen anser emellertid att det är angeläget att snarast möjligt ge stöd för hälsooch sjukvårdens insatser i akuta situationer i speciallagstiftning. Det finns därför skäl att inte avvakta utredningens förslag utan redan nu i den nya patientlagen reglera vad som i dag får anses utgöra praxis i hälsooch sjukvården när det gäller akuta insatser för patienter vars vilja inte kan utredas. Att som Lagrådet förordar begränsa paragrafens tillämpningsområde till att enbart omfatta fall då patientens vilja tillfälligt inte kan utredas är enligt regeringens mening mindre lämpligt av den anledningen att det inte alltid står klart om t.ex. en medvetslös person bara är tillfälligt beslutsoförmögen. Patienten kan exempelvis dessutom vara dement eller psykiskt sjuk Samtycke till personuppgiftsbehandling För behandling av personuppgifter finns grundläggande bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204). För hälso- och sjukvårdens del gäller personuppgiftslagen om inte annat följer av patientdatalagen (2008:355), förkortad PDL, eller föreskrifter som meddelats med stöd av PDL. Ett samtycke definieras i 3 personuppgiftslagen som varje slag av frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken den registrerade, efter att ha fått information, godtar behandling av personuppgifter som rör honom eller henne. Utöver detta följer att det för behandling av känsliga personuppgifter, om t.ex. hälsa, krävs att den registrerade har lämnat ett uttryckligt samtycke enligt ovan. Det finns många olika sätt att informera och inhämta samtycken. Kraven i personuppgiftslagen för dock med sig att det exempelvis inte är möjligt med hypotetiska samtycken. Ett antagande om att den enskilde inte skulle ha något emot personuppgiftsbehandlingen kan inte godtas, eftersom ett sådant antagande inte kan anses vara en viljeyttring. Inte heller s.k. tysta samtycken kan godtas. Ett tyst samtycke innebär att den enskilde informeras om en tilltänkt personuppgiftsbehandling och ges en viss frist för att motsätta sig behandlingen. Tanken är då att den enskilde själv ska ta initiativet för att stoppa behandlingen av uppgifterna. Varken personuppgiftslagen eller patientdatalagen innehåller några särregler för vuxna personer som tillfälligt eller mer varaktigt har en nedsatt förmåga att lämna samtycke. Av förarbetena till patientdatalagen framgår att det samtycke som krävs för att få behandla uppgifter som tillgängliggjorts i ett system för sammanhållen journalföring är ett sådant

15 samtycke som krävs enligt personuppgiftslagen (prop. 2007/08:126 s. 116). Prop. 2013/14: Särskilt om samtycke vid sammanhållen journalföring När det gäller vård- och behandlingsinsatser och vissa delar av informationshanteringen i hälso- och sjukvården finns det bestämmelser som förutsätter att den enskilde själv kan ta ställning och ge uttryck för sin vilja i olika avseenden. Av patientdatalagen följer att en patient har möjlighet att motsätta sig att uppgifter om honom eller henne görs tillgängliga för andra vårdgivare i ett sammanhållet journalföringssystem. Lagen kräver inte att den enskilde ska lämna ett uttryckligt och informerat samtycke till att uppgifter om honom eller henne får göras tillgängliga utan innebär endast att patienten har möjlighet att motsätta sig detta. Den tillämpliga bestämmelsen ger uttryck för en ordning i vilket ett tyst samtycke gäller för att journaluppgifter görs tillgängliga. Att patienten kan motsätta sig ett tillgängliggörande innebär inte att han eller hon har rätt att motsätta sig att uppgifter journalförs i det elektroniska system som vårdgivaren använder. Det innebär bara att uppgifterna på den enskildes begäran spärras för tillgänglighet hos andra vårdgivare. I ett system för sammanhållen journalföring får det ingå uppgift om att det finns spärrade uppgifter. Syftet är att kännedomen om att det finns spärrade uppgifter ska kunna initiera en önskvärd dialog mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal. Även uppgift om vilken vårdgivare som har spärrat uppgifterna får göras tillgänglig i systemet för sammanhållen journalföring. För att en vårdgivare som är ansluten till ett system för sammanhållen journalföring ska få behandla andra vårdgivares uppgifter om en patient som inte är spärrade följer av patientdatalagen att tre villkor ska vara uppfyllda. För det första ska de aktuella uppgifterna röra en patient som vårdgivaren har en aktuell patientrelation med, för det andra ska uppgifterna antas kunna ha betydelse för vården av den patienten och för det tredje ska patienten samtycka till det. När det gäller samtycket fordras att det är ett aktivt samtycke från patientens sida. Det ska vara ett sådant samtycke som avses i personuppgiftslagen, dvs. det ska vara frivilligt, särskilt och otvetydigt. Det innebär bl.a. att det inte får råda någon tvekan om att den registrerade godtar personuppgiftsbehandlingen (se prop. 2007/08:126 s. 251 f.) Särskilt om samtycke vid registrering i kvalitetsregister Kvalitetsregister har omfattats av ett antal olika regleringar genom åren. För register som startades före den 24 oktober 1998 tillämpades t.o.m. den 30 september 2001 sådana tillstånd med föreskrifter som meddelats med stöd av den då gällande datalagen. Normalt sett innebar det att det ställdes krav på att information skulle lämnas om registret och om att 15

16 Prop. 2013/14: registreringen var frivillig. Föreskrifterna medförde ett krav på den enskildes samtycke till registreringen av uppgifter. För register som startades efter den 24 oktober 1998 gällde däremot personuppgiftslagen, vilken sedan blev tillämplig för samtliga nationella och regionala kvalitetsregister från den 1 oktober Under den tid personuppgiftslagens tillämpades bedömdes behandling av personuppgifter i kvalitetsregister vara tillåten utan samtycke från den registrerade patienten. Den bedömningen gjordes bl.a. av Datainspektionen, i en rapport om nationella kvalitetsregister (Datainspektionens rapport 2002:1). Samtidigt framförde Datainspektionen att behandlingen av personuppgifter i kvalitetsregister är så pass omfattande och rör så pass integritetskänsliga uppgifter att det fanns starka skäl för att låta de nationella kvalitetsregistren omfattas av en särskild registerlagstiftning. Patientdatalagen kom att bli den registerlagstiftning som sedan den 1 juli 2009 gäller för personuppgiftsbehandling i nationella och regionala kvalitetsregister. I direktiven till patientdatautredningen (dir. 2003:42) angavs att utredningen skulle utgå från att det skulle ställas krav på ett uttryckligt och informerat samtycke till behandling av personuppgifter i nationella kvalitetsregister, men samtidigt analysera konsekvenserna av att registreringen inte blir heltäckande om samtycke krävs. Utredningen tog i den delen hänsyn till att ett samtyckeskrav av olika skäl kunde medföra ett så stort bortfall i registreringen att registrens betydelse för kvalitetssäkringsarbetet och fortsatta drift kunde äventyras. Vidare anförde utredningen bl.a. att vårdgivare enligt 31 HSL är skyldiga att kvalitetssäkra sin verksamhet och att analyser av sammanställda personuppgifter i vårddokumentationen är en viktig metod i denna verksamhet vars samhällsnytta torde vara obestridlig. En hög täckningsgrad konstaterades vara helt avgörande för tillförlitligheten i registren (SOU 2006:82 s. 454). Med hänvisning bl.a. till grundläggande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen om patientens medbestämmanderätt och med tanke på att vårdgivarens deltagande i kvalitetsregister inte är en författningsreglerad skyldighet, föreslogs den nu gällande rätten för patienten att motsätta sig registreringen. Lagstiftaren har genom regleringen i patientdatalagen gjort avvägningen att integritetshänsyn kräver att den enskilde vid registrering i ett nationellt kvalitetsregister får information om vad registreringen innebär och en möjlighet att motsätta sig denna (jfr 7 kap. 2 och 3 PDL). Det krävs därmed inget sådant samtycke som avses i personuppgiftslagen för personuppgiftsbehandling i kvalitetsregister. I stället ges den enskilde en möjlighet att motsätta sig registreringen. Det är en ordning som i praktiken innebär att tyst samtycke gäller för personuppgiftsbehandling i ett kvalitetsregister (prop. 2007/08:126 s. 257). Konstruktionen för att tillgodose individens behov av integritetsskydd motsvarar således vad som gäller när vårdgivare gör vårddokumentation tillgänglig för varandra i system för sammanhållen journalföring. Precis som vid hantering av vårddokumentation i system för sammanhållen journalföring gäller regler om inre sekretess, behörighetsstyrning, åtkomstkontroll etc. även när vårdgivare hanterar personuppgifter i nationella kvalitetsregister. Lagstiftaren får ur ett normgivningsperspektiv

17 därför bedömas ha tillgodosett det grundläggande behovet av integritetsskydd väl även för sådan personuppgiftsbehandling som sker i nationella och regionala kvalitetsregister. Prop. 2013/14:202 Om patienten inte kan ta emot information och ta ställning Om det inte är möjligt att lämna information till den enskilde innan registrering i det nationella kvalitetsregistret påbörjats, ska informationen enligt 7 kap. 3 andra stycket PDL lämnas så snart som möjligt därefter. Bakgrunden till bestämmelsen är att det i hälso- och sjukvården ofta uppstår situationer där information inte kan lämnas i samband med att den aktuella personuppgiftsbehandlingen företas. I förarbetena anges att det exempelvis kan bero på att patienten är medvetslös eller alltför fysiskt eller psykiskt medtagen för att kunna ta till sig information av det slag som aves (prop. 2007/08:126 s. 191). Bestämmelsen gör det således tillåtet att inleda en personuppgiftsbehandling i ett kvalitetsregister även om det inte är möjligt, t.ex. på grund av den enskildes hälsotillstånd, att dessförinnan lämna information och ge den enskilde en möjlighet att motsätta sig. Bestämmelsen kompletteras sedan av 7 kap. 2 andra stycket PDL som anger att uppgifterna ska utplånas ur registret om den enskilde motsätter sig personuppgiftsbehandlingen sedan den påbörjats. En särskild problematik uppstår om en patient, vars personuppgifter registrerats i ett kvalitetsregister vid en tidpunkt när patienten saknade förutsättningar att ta till sig den relevanta informationen, inte heller senare återfår sin förmåga att ta emot information och ta ställning till personuppgiftsbehandlingen. Även om regelverkets utformning rent formellt synes leda till att sådana personuppgifter i praktiken skulle behöva utplånas i dag, saknas uttalanden i förarbetena som tydliggör att det har varit avsikten med regleringen. Inte heller berörs frågan om hur lång tid som kan anses vara lämplig från tidpunkten för registrering till tidpunkten för en ny informationsinsats. I lagstiftningen ställs förvisso krav på att information ska lämnas så snart det kan ske, men vad gäller om den tidpunkten dröjer väldigt länge eller i värsta fall aldrig inträffar? Inom exempelvis intensivvården torde det inträffa situationer där patienten inte i tillräcklig utsträckning återfår sin beslutsförmåga och där det i samband med personuppgiftsbehandlingen inte går att förutse en sådan sak. Vid en bedömning av gällande rätt synes sådana personuppgifter behöva utplånas ifall det t.ex. vid en uppföljning av patientens vård konstateras att patienten fortfarande saknar förmåga att ta emot information och ta ställning till medverkan i registret. Datainspektionens bedömning Utredningen redogör i delbetänkandet Rätt information kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga (SOU 2013:45) för Datainspektionens bedömning av gällande rätt och framför sammanfattningsvis följande. Även om det inte finns ett krav på samtycke för registrering av personuppgifter i kvalitetsregister har Datainspektionen i ett samrådsyttrande bedömt att endast den enskilde eller en legal ställföreträdare kan företräda den enskilde i situationer där personuppgiftsbehandlingen förutsätter information och en möjlighet att motsätta sig registreringen (Datainspektionens samrådsyttrande ). 17

18 Prop. 2013/14:202 Datainspektionen har dessutom i tillsynsbeslut förelagt tre kommuner att upphöra med att i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert registrera personer som varaktigt saknar beslutsförmåga utan att en legal ställföreträdare för denne, efter att ha fått informationen enligt 7 kap. 3 PDL, inte motsatt sig registreringen (Datainspektionens beslut , och ). En konsekvens av Datainspektionens bedömning är enligt utredningen att personer som inte endast tillfälligt saknar förmåga att ta ställning till personuppgiftsbehandlingen i praktiken inte kan medverka i den kvalitetsutveckling som sker genom kvalitetsregister. Datainspektionens tolkning av lagstiftningen i fråga om kvalitetsregister har riktat ljuset på den nuvarande problematiken med hantering av personuppgifter i fråga om vuxna som inte endast tillfälligt saknar beslutsförmåga. Datainspektionen uttalar i de nämnda tillsynsbesluten även följande. En rutin som innebär att den personuppgiftsansvariga, som en sista utväg, om legal ställföreträdare saknas, informerar en anhörig och sedan endast registrerar om den nära anhörige tror att den beslutsoförmögna inte motsatt sig, skulle enligt Datainspektionens uppfattning ge förutsättningar att beakta både patienternas personliga integritet och vårdens behov av att kunna utveckla och säkra kvaliteten. Datainspektionen kan dock inte se att en sådan rutin ryms inom det rådande regelverket för nationella och regionala kvalitetsregister. 5 Förslag att möjliggöra viss behandling av personuppgifter för personer som inte kan samtycka 5.1 Sammanhållen journalföring 18 Regeringens förslag: En vårdgivare får göra uppgifter om en patient som inte endast tillfälligt saknar förmåga att ta ställning till sammanhållen journalföring tillgängliga för de vårdgivare som är anslutna till systemet med sammanhållen journalföring, om patientens inställning till sådan personuppgiftsbehandling så långt som möjligt klarlagts och det inte finns anledning att anta att patienten skulle ha motsatt sig personuppgiftsbehandlingen. En vårdgivare får ta del av uppgifter om vilken vårdgivare som har gjort uppgifter tillgängliga, om patienten inte endast tillfälligt saknar förmåga att lämna samtycke. Vårdgivaren får även behandla uppgifter som blir ospärrade, om vårdgivaren bedömer att uppgifterna kan antas ha betydelse för den vård som är nödvändig med hänsyn till patientens hälsotillstånd, patientens inställning till sådan personuppgiftsbehandling så långt som möjligt klarlagts och det inte finns anledning att anta att patienten skulle ha motsatt sig personuppgiftsbehandlingen. Felaktiga hänvisningar i 6 kap. 3 patientdatalagen (2008:355), förkortad PDL, rättas.

19 En vårdgivare får inte behandla en annan vårdgivares uppgifter om en patient i systemet med sammanhållen journalföring under andra förutsättningar än dem som anges i den ovan angivna nya bestämmelsen även om patienten uttryckligen samtycker till det. Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Regeringens förslag innebär att en vårdgivare får göra uppgifter tillgängliga avseende en patient som inte endast tillfälligt saknar förmåga att ta ställning till sammanhållen journalföring för de vårdgivare som är anslutna till systemet med sammanhållen journalföring, om patientens inställning till sådan personuppgiftsbehandling så långt som möjligt klarlagts, och det inte finns anledning att anta att patienten skulle ha motsatt sig den. Vidare föreslår regeringen rättelse i patientdatalagen. Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser tillstyrker eller har ingen erinran mot utredningens förslag. Justitiekanslern är i nuläget inte beredd att tillstyrka att den förslagna regleringen genomförs. Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska lämna förslag till en ändamålsenlig reglering för att hantera frågan om vad som ska gälla beträffande personer som på grund av att de är beslutsoförmögna helt eller delvis saknar möjlighet att vara delaktiga eller på annat sätt utöva sitt självbestämmande inom hälso- och sjukvård, tandvård och forskning. Det framstår som mindre lämpligt och knappast ändamålsenligt att med ett förhållandevis begränsat underlag som grund införa bestämmelser beträffande förhållanden som bedömts behöva övervägas ur ett bredare perspektiv. Datainspektionen framför att förslaget inte kan tillstyrkas med hänvisning till att det i lagförslaget saknas krav på utredning av den varaktigt beslutsoförmögnes vilja och inställning till sammanhållen journalföring. Det vill säga när en vårdgivare genom direktåtkomst tar del av en annan vårdgivares patientuppgifter, ska det finnas ett krav på att det ska utredas vad den beslutsoförmögne själv skulle ha ansett om personuppgiftsbehandlingen. Den föreslagna 6 kap. 3 a i PDL bör kompletteras med samma skyldighet att utreda den enskildes inställning som anges i den föreslagna 7 kap. 2 a PDL. Vidare bör det i lagstiftningen ställas krav på att utredningarna av den beslutsoförmögnes vilja dokumenteras. Justitieombudsmannen är sammanfattningsvis positiv till att sammanhållen journalföring ska kunna användas för vuxna personer som inte endast tillfälligt saknar beslutsförmåga. Förslaget kan dock inte i tillräcklig grad garantera ett starkt integritetsskydd för berörda enskilda. Förslaget synes innebära att det i praktiken är i det närmaste uteslutet att hälso- och sjukvårdspersonal skulle komma fram till att personuppgifter inte ska göras tillgängliga. Socialstyrelsen tillstyrker förslaget och framför bl.a. att sammanhållen journalföring kan vara ett sätt att förbättra informationsöverföringen vid övergångar i vårdkedjan, där brister avseende kommunikation och information förekommer. Äldre patienter och patienter med omfattande läkemedelsbehandling har ofta flera vårdkontakter och ofta skiftar vården huvudman och vårdgivare. När de olika vårdgivarna ska samverka kring en patients läkemedelsbehandling ställs höga krav på rutiner, tydlighet i kommunikation och informationsöverföring. Det är angeläget att hälso- Prop. 2013/14:202 19

20 Prop. 2013/14: och sjukvårdspersonal kan hämta uppgifter från olika vårdgivares journaler. Även Statens medicinsk-etiska råd påtalar att det är särskilt angeläget att personer som inte själva har möjlighet att informera vårdpersonalen om tidigare relevanta vårdinsatser omfattas av system för sammanhållen journalföring. Patientens rätt till en god och säker vård måste i sådana situationer gå före den inskränkning av patientens integritet som förslaget kan innebära. Sveriges Kommuner och Landsting menar att det inte är rimligt att vårdgivare får ge vård till patienter med nedsatt beslutsförmåga, men inte dela information som behövs för att fatta beslut om vårdens innehåll och inriktning. Hälso- och sjukvårdens tillgång till nödvändig information i samband med beslut om hälso- och sjukvården bör vara densamma oavsett patientens beslutsförmåga. Flera av de remissinstanser som tillstyrker förslaget, bland andra Inspektionen för vård och omsorg, Statskontoret, Skåne läns landsting, Famna och Vårdföretagarna, framför att utredningens förslag balanserar kraven på god och säker vård på lika villkor med skyddet för den personliga integriteten. Skälen för regeringens förslag Förutsättningar för tillgängliggörande av personuppgifter i system för sammanhållen journalföring I fråga om sammanhållen journalföring finns det inte något krav på samtycke i den mening som avses i personuppgiftslagen (1998:204) från patienten för att en vårdgivare ska kunna tillgängliggöra personuppgifter för en annan vårdgivare som är ansluten till sammanhållen journalföring. I stället gäller en ordning i vilken ett tyst samtycke gäller för att journaluppgifter görs tillgängliga. Det tysta samtycket kombineras med krav på att patienten blir informerad om att journalföringen avses ske i ett för flera vårdgivare sammanhållet system för journalföring och om sin rätt att motsätta sig att uppgifterna görs tillgängliga för andra vårdgivare än den patienten uppsökt. Hur denna information ska lämnas kan inte anges generellt, utan det förutsätts att hälso- och sjukvårdens aktörer hittar lämpliga former som är väl avvägda och anpassade till olika verksamhetsområden och till olika slags samarbeten mellan vårdgivare genom sammanhållen journalföring samt till den enskilda patientens förmåga att ta till sig informationen. Något krav på att informationen ska ges i viss form, muntlig eller skriftlig, finns inte. Det är dock viktigt att den personuppgiftsansvarige utarbetar rutiner för hur informationsskyldigheten ska fullgöras. Säkra rutiner ligger i den personuppgiftsansvariges eget intresse, eftersom denne anses ha bevisbördan för att obligatorisk information faktiskt lämnats till patienten. Ibland kan naturligtvis inte informationen lämnas på ett så tidigt stadium som föreskrivs i paragrafen. Inom hälso- och sjukvården är det vanligt att patientens hälsotillstånd omöjliggör att information lämnas om en personuppgiftsbehandling innan uppgifter om patienten registreras. Patienten kan vara medvetslös eller alltför fysiskt eller psykiskt medtagen för att kunna ta till sig information av det slag som här avses. Däremot ska informationen lämnas när patienten kan tillgodogöra sig den igen. Det är vidare inte

21 nödvändigt att information lämnas vid varje kontakttillfälle med en patient under förutsättning att inget tvivel råder om att patienten är införstådd med vad den sammanhållna journalföringen innebär. Patientdatalagen innehåller inga särskilda bestämmelser om hur icke beslutskompetenta personer ska informeras om sammanhållen journalföring. Frågan om information till sådana personer får hanteras på samma sätt som i dag. Det innebär att informationen kan behöva lämnas till någon behörig ställföreträdare eller någon nära anhörig (se 6 kap. 2 PDL, och prop. 2007/08:126 s. 113 och 249 f.). Förbättrat tillgängliggörande av personuppgifter i system för sammanhållen journalföring Det går inte att komma ifrån att tillgängliggörande av uppgifter i system för sammanhållen journalföring medför en viss ökning av risken för intrång i den personliga integriteten. Personlig integritet innefattar såväl en rätt för den enskilde till en privat sfär skyddad för utomståendes insyn som en rätt att bestämma över kunskap om sig själv. Enligt regeringens mening måste en avvägning göras mellan den personliga integriteten och det intresse som ska tillgodoses med ett tillgängliggörande av personuppgifter för personer som inte själva kan fatta dessa beslut. Möjligheten att tillgängliggöra personuppgifter i ett system för sammanhållen journalföring för personer med nedsatt beslutsförmåga måste därför framstå som proportionerligt i förhållande till ändamålet. Regeringen bedömer att behovet av skydd för patientens liv och hälsa väger tyngre än dennes behov av skydd för den personliga integriteten. Regeringen har i detta också beaktat den sekretessbrytande bestämmelse som i dag är tillämplig och som innebär att uppgifterna i sig kan lämnas ut på sedvanligt vis. En stor del av informationshanteringen i hälso- och sjukvården förutsätter att den enskilde själv kan ta ställning och ge uttryck för sin vilja i olika avseenden. Enligt utredningen möter dock personal inom hälsooch sjukvården varje dag personer som av en eller annan anledning tillfälligt eller mer varaktigt saknar möjlighet att ge uttryck för sin vilja att exempelvis få en viss vård- och behandlingsinsats. En sådan person har ofta även nedsatt förmåga att ta emot information och lämna samtycke till den informationshantering som såväl vård- och behandlingsinsatser som informationshantering förutsätter. Informationshanteringen kan handla om att hälso- och sjukvårdspersonal snabbt behöver ta reda på viktig information om den enskilde. Inte minst äldre personer med nedsatt beslutsförmåga är ofta beroende av hälso- och sjukvård som omfattar insatser från flera vårdgivare, privata som offentliga. Har dessa äldre personer dessutom olika och stora vård- och omsorgsbehov, s.k. sammansatta behov av vård och omsorg, får de oftast sina behov tillgodssedda av flera olika aktörer. Det kan röra sig om en aktör i det särskilda boendet, en annan aktör inom primärvården och en tredje aktör inom specialistvården. Ett effektivt informationsutbyte är ofta en nödvändig förutsättning för att en patient med sammansatta behov ska kunna få en god och säker vård på lika villkor som övriga patienter. Lagstiftaren gjorde den 1 juli 2008 det tillåtet för vårdgivare att på ett mer effektivt, patientsäkert och integritetsskyddande sätt än tidigare dela vårddokumentation med varandra för att säkerheten och kvaliteten i den Prop. 2013/14:202 21

Förbättrad informationshantering avseende vissa patienter inom hälso- och sjukvården

Förbättrad informationshantering avseende vissa patienter inom hälso- och sjukvården Socialutskottets betänkande 2013/14:SoU20 Förbättrad informationshantering avseende vissa patienter inom hälso- och sjukvården Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2013/14:202

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt patientdatalagen (2008:355) rutiner för registrering i Senior Alert.

Beslut efter tillsyn enligt patientdatalagen (2008:355) rutiner för registrering i Senior Alert. Beslut Diarienr 2013-03-15 1049-2012 Socialnämnden i Umeå kommun Skolgatan 31 A 901 84 Umeå Beslut efter tillsyn enligt patientdatalagen (2008:355) rutiner för registrering i Senior Alert. Datainspektionens

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt patientdatalagen (2008:355) rutiner för registrering i Senior Alert.

Beslut efter tillsyn enligt patientdatalagen (2008:355) rutiner för registrering i Senior Alert. Beslut Diarienr 2013-03-15 1048-2012 Kommunstyrelsen Älvsbyns kommun 942 85 Älvsbyn Beslut efter tillsyn enligt patientdatalagen (2008:355) rutiner för registrering i Senior Alert. Datainspektionens beslut

Läs mer

Samråd om registrering av beslutsoförmögna i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert

Samråd om registrering av beslutsoförmögna i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert Datum Diarienr 2011-09-16 708-2011 Personuppgiftsombudet NN Samråd om registrering av beslutsoförmögna i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert Frågeställning Du har ställt en fråga om hur ni ska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning Avdelningen egen regi Tjänsteutlåtande DNR1.5.1.-406/2014 Sida 1 (7) 2014-09-04 Handläggare Cecilia Schönewald Telefon: 08-508 14 061 Till Enskede-Årsta-Vantörs

Läs mer

Patientdatalagen. Juridik- och Upphandlingsstaben

Patientdatalagen. Juridik- och Upphandlingsstaben Patientdatalagen 1 kap. Tillämpningsområde 2 kap. Om personuppgiftsbehandling 3 kap. Patientjournalföring 4 kap. Inre sekretess och elektronisk åtkomst inom vårdgivares verksamhet 5 kap. Utlämnande av

Läs mer

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun SID 1 (10) Ansvarig för riktlinje Medicinskt ansvarig sjuksköterska NPÖ ansvarig Gäller från, rev 2015-08-14 Cecilia.linde cecilia.linde@solna.se Paulina Terävä paulina.terävä@solna.se Riktlinjer som gäller

Läs mer

Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 2014-10-23 Dnr.nr S2014/112/FS Vår referens Emil Erdtman Mottagarens adress Socialdepartementet Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Handikappförbunden Handikappförbunden är

Läs mer

Riktlinjer för Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Riktlinjer för Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Sida 1 (5) 2013-09-19 Riktlinjer för Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Dessa riktlinjer är giltiga under Patientöversikt under 2013. Sida 2 (5) Innehåll Riktlinjer för Samtycke

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Sammanhållen journalföring

Sammanhållen journalföring SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice. Omslag: Elanders Sverige AB.

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice. Omslag: Elanders Sverige AB. Rätt information Kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga Delbetänkande av Utredningen om rätt information i vård och omsorg Stockholm 2013 SOU 2013:45 SOU och Ds kan köpas från

Läs mer

MAS Riktlinje för Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

MAS Riktlinje för Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring MAS Riktlinje för Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Dessa riktlinjer är giltiga under projekttiden för införandet av Nationell Patientöversikt under 2013. 1 1(5) 2 Bakgrund Hälso-

Läs mer

Remiss SOU 2014:23: Rätt information på rätt plats och i rätt tid

Remiss SOU 2014:23: Rätt information på rätt plats och i rätt tid TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-09-15 SN 2014/0380 0480-450885 Socialnämnden Remiss SOU 2014:23: Rätt information på rätt plats och i rätt tid Förslag till beslut

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) - Sammanhållen journalföring 6 kap. patientdatalagen

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) - Sammanhållen journalföring 6 kap. patientdatalagen Beslut Diarienr 2012-02-21 642-2011 Karolinska universitetssjukhuset Styrelsen Sjukhusledningen C 1 89 141 86 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) - Sammanhållen journalföring 6 kap.

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2014-10-01 ON 2014/0083 53515 Omsorgsnämnden Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-08-21 AN-2014/390.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 september 2014 SN-2014/2986.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Socialnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

Riktlinje, Samtycke och sekretess inom hälsooch sjukvård

Riktlinje, Samtycke och sekretess inom hälsooch sjukvård Riktlinje, Samtycke och sekretess inom hälsooch sjukvård Antagna av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2016-06-14 Senast uppdaterad: 2016-06-14 Gäller för: Enebackens äldreboende, Vårdbo i Åkersberga,

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datum Diarienr 2010-05-21 1319-2009 Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Torggatan 1 431 35 Mölndal Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-06-27 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. En patientjournal

Läs mer

Patientdatalag. Patientdatautredningens huvudbetänkande SOU 2006:82 Patientdatautredningen

Patientdatalag. Patientdatautredningens huvudbetänkande SOU 2006:82  Patientdatautredningen Patientdatalag s huvudbetänkande SOU 2006:82 www.sou.gov.se/patientdata Tidigare Kvalitetsregisterutredningen Särskild utredare: lagmannen Sigurd Heuman Sakkunniga och experter 1 Behandlingen av personuppgifter

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) utlämnande genom direktåtkomst

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) utlämnande genom direktåtkomst Beslut Diarienr 1 (7) 2016-12-19 1567-2016 Regionstyrelsen Region Jönköpings län Box 1024 551 11 Jönköping Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) utlämnande genom direktåtkomst Datainspektionens

Läs mer

Studerandens möjligheter att ta del av och använda patientuppgifter

Studerandens möjligheter att ta del av och använda patientuppgifter Promemoria 2013-12-31 Utredningen om rätt information i vård och omsorg S 2011:13 Promemorian ingår i utredningens delredovisning enligt direktiv 2013:43 och syftar till att belysa förutsättningarna för

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2014-10-01 ON 2014/0083 53515 Omsorgsnämnden Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta. att avge föreliggande yttrande till Socialdepartementet.

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta. att avge föreliggande yttrande till Socialdepartementet. 1(1) 2013-08-20 LJ 2013/952 Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen Remissvar angående delbetänkande SOU 2013:45 Rätt information Kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga Landstinget

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Sammanhållen journalföring 6 kap. patientdatalagen

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Sammanhållen journalföring 6 kap. patientdatalagen Datum Diarienr 2010-06-29 1392-2009 1512-2009 Örebro kommun Vård- och omsorgsnämnderna Öster och Väster Box 34600 701 35 Örebro Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Sammanhållen journalföring

Läs mer

Remiss avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården m.m.

Remiss avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården m.m. Yttrande Diarienr 1(7) 2016-09-15 1082-2016 Ert diarienr 4.1.1-14967/2016 Socialstyrelsen via e post Remiss avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering

Läs mer

Säkerhet och integritet utifrån ett juridiskt perspektiv Patrik Sundström Socialdepartementet

Säkerhet och integritet utifrån ett juridiskt perspektiv Patrik Sundström Socialdepartementet Säkerhet och integritet utifrån ett juridiskt perspektiv 15.00-15.20 Patrik Sundström Socialdepartementet Rätt information i vård och omsorg Patrik Sundström, huvudsekreterare Övergripande målsättning

Läs mer

Informationsöverföring och samtycke inom hälso- och sjukvård.

Informationsöverföring och samtycke inom hälso- och sjukvård. RIKTLINJE METODSTÖD RUTIN Process Trygg, säker och rehabiliterande hälso- och sjukvård Informationsöverföring Beslutad av MAS/MAR Version 2. Beslutad datum 160615 Ersätter Version 1. Från 150601 Nf 306/2015

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:40

Regeringens proposition 2013/14:40 Regeringens proposition 2013/14:40 Motpart i mål om ny legitimation enligt patientsäkerhetslagen Prop. 2013/14:40 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 november 2013

Läs mer

Sekretess, lagar och datormiljö

Sekretess, lagar och datormiljö Sekretess, lagar och datormiljö VT 2015 Sekretess och tystnadsplikt Tystnadsplikt gäller oss som individer Tystnadsplikt är ett personligt ansvar vi alltid har, vare sig vi agerar i tjänsten eller som

Läs mer

Yttrande över departementspromemorian Nationell läkemedelslista (Ds 2016:44)

Yttrande över departementspromemorian Nationell läkemedelslista (Ds 2016:44) YTTRANDE Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning Datum 2017-05-03 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 2-2017 Sid 1 (6) Yttrande över departementspromemorian Nationell läkemedelslista

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:126

Regeringens proposition 2007/08:126 Regeringens proposition 2007/08:126 Patientdatalag m.m. Prop. 2007/08:126 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 19 mars 2008 Fredrik Reinfeldt Göran Hägglund (Socialdepartementet)

Läs mer

Patrik Sundström, huvudsekreterare Utredningen om rätt information i vård och omsorg. Utredningen om rätt information i vård och omsorg

Patrik Sundström, huvudsekreterare Utredningen om rätt information i vård och omsorg. Utredningen om rätt information i vård och omsorg Rätt uppgifter på rätt plats i rätt tid Patrik Sundström, huvudsekreterare Utgångspunkter Uppgifter i hälso- och sjukvård omfattas av sekretess och tystnadsplikt För att få dela sådana uppgifter över huvudmannagränser

Läs mer

Transporter av frihetsberövade (SOU 2011:7) och Transporter av frihetsberövade en konsekvensanalys (Statskontoret, rapport 2011:28)

Transporter av frihetsberövade (SOU 2011:7) och Transporter av frihetsberövade en konsekvensanalys (Statskontoret, rapport 2011:28) Yttrande Diarienr 2012-04-13 1825-2011 Ert diarienr Ju2011/1164 Ju2011/7648 Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM Transporter av frihetsberövade (SOU 2011:7) och Transporter av frihetsberövade

Läs mer

Förrättare av vigsel och partnerskapsregistrering

Förrättare av vigsel och partnerskapsregistrering Lagrådsremiss Förrättare av vigsel och partnerskapsregistrering Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 10 november 2005 Thomas Bodström Dag Mattsson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Utredningen om rätt information i vård och omsorg En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om etikprövning av forskning som avser människor; SFS 2003:460 Utkom från trycket den 27 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datum Diarienr 2010-05-21 1318-2009 Regionstyrelsen Region Skåne 291 89 Kristianstad Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:145

Regeringens proposition 2007/08:145 Regeringens proposition 2007/08:145 Byte av namn på Läkemedelsförmånsnämnden Prop. 2007/08:145 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 24 april 2008 Fredrik Reinfeldt Göran

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Stärkt stöd och skydd för barn och

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-10-10 Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Lena Moore samt justitierådet Ingemar Persson. Framtidsfullmakter en ny form av ställföreträdarskap

Läs mer

YTTRANDE. Dnr S2015/06260/FS

YTTRANDE. Dnr S2015/06260/FS YTTRANDE Dnr S2015/06260/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 29 mars 2016 Betänkandet Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning (S 2011:03) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning (S 2011:03) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning (S 2011:03) Dir. 2012:24 Beslut vid regeringssammanträde den 29 mars 2012 Bakgrund Regeringen

Läs mer

Förslag till föreskrifter och allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården

Förslag till föreskrifter och allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården Yttrande Diarienr 1(7) 2015-09-15 1284-2015 Ert diarienr 4.1-39055/2013 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Förslag till föreskrifter och allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i

Läs mer

Informationsöverföring och samtycke i en samverkan kring personer med demenssjukdom

Informationsöverföring och samtycke i en samverkan kring personer med demenssjukdom Medicinsk stab Informationsöverföring och samtycke i en samverkan kring personer med demenssjukdom 11 September 2014 Gunnel Blomgren, jurist/processledare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholms

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:82

Regeringens proposition 2012/13:82 Regeringens proposition 2012/13:82 Övergångsbestämmelser med anledning av inrättandet av Inspektionen för vård och omsorg Prop. 2012/13:82 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.

Läs mer

Tillgång till patientuppgifter - krav på spärrar och aktiva val. Katja Isberg Amnäs Magnus Bergström Datainspektionen

Tillgång till patientuppgifter - krav på spärrar och aktiva val. Katja Isberg Amnäs Magnus Bergström Datainspektionen Tillgång till patientuppgifter - krav på spärrar och aktiva val Katja Isberg Amnäs Magnus Bergström Datainspektionen En presentation i fem delar Behörighetsstyrning Åtkomstkontroll Regler om inre sekretess

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:87

Regeringens proposition 2014/15:87 Regeringens proposition 2014/15:87 Fortsatt giltighet av lagen om behandling av personuppgifter vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering Prop. 2014/15:87 Regeringen överlämnar

Läs mer

Frågor och svar. Att ta del av, använda och utbyta uppgifter i hälso- och sjukvård och socialtjänst

Frågor och svar. Att ta del av, använda och utbyta uppgifter i hälso- och sjukvård och socialtjänst Frågor och svar Att ta del av, använda och utbyta uppgifter i hälso- och sjukvård och socialtjänst Presentationen ingår i utredningens delredovisning enligt direktiv 2013:43 och syftar till att belysa

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) 4 kap. patientdatalagen m.m.

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) 4 kap. patientdatalagen m.m. Datum Diarienr 2010-07-07 748-2009 Landstingsstyrelsen Gävleborgs läns landsting 801 87 Gävle Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) 4 kap. patientdatalagen m.m. Datainspektionens beslut

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Dir. 2012:16. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Dir. 2012:16. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Kommittédirektiv Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare Dir. 2012:16 Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå åtgärder som ger bättre

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) Remissvar 2015-06-23 Dnr 10.1-9035/2015 1(12) Avdelningen för regler och behörighet Anders Kring lars-anders.kring@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet

Läs mer

Patientlag (SOU 2013:2)

Patientlag (SOU 2013:2) 1 (4) Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Patientlag (SOU 2013:2) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2).

Läs mer

Kvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL

Kvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL Kvalitetsregister & Integritetsskydd Patrik Sundström, jurist SKL Varför finns det ett regelverk för nationella kvalitetsregister? - Många känsliga uppgifter - Om många människors hälsa - Samlade på ett

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-02-07. Lag om vård till asylsökande m.fl.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-02-07. Lag om vård till asylsökande m.fl. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-02-07 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist och justitierådet Lars Dahllöf. Lag om vård till asylsökande

Läs mer

SOU 2015:84 Organdonation En livsviktig verksamhet

SOU 2015:84 Organdonation En livsviktig verksamhet Yttrande Diarienr 1 (10) 2016-03-08 2097-2015 Ert diarienr S2015/06250/FS Socialdepartementet 103 33 Stockholm SOU 2015:84 Organdonation En livsviktig verksamhet Sammanfattning Datainspektionen har granskat

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Nationella kvalitetsregister, 7 kap. patientdatalagen

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Nationella kvalitetsregister, 7 kap. patientdatalagen Datum Diarienr 2010-10-11 1604-2009 Landstingsstyrelsen i Uppsala län Box 602 751 25 Uppsala Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Nationella kvalitetsregister, 7 kap. patientdatalagen

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Tillsyn - äldreomsorg

Tillsyn - äldreomsorg Datum Diarienr 2011-12-07 876-2010 TioHundranämnden Box 801 761 28 Norrtälje Tillsyn - äldreomsorg Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar att TioHundranämnden i strid med 6 lagen om behandling

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659); SFS 2012:957 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan 112591, 1 Bilaga 3, version 1.0 PM Till: Inera AB Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan Syfte Syftet

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Dnr Fi2005/398

Dnr Fi2005/398 Promemoria 2005-01-21 Dnr Fi2005/398 Finansdepartementet Sekretess hos den kommission och det råd som inrättats med anledning av naturkatastrofen i Asien för uppgift om enskildas personliga och ekonomiska

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-12-19. Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-12-19. Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-12-19 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf. Omreglering av apoteksmarknaden Enligt en

Läs mer

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datum Diarienr 2012-06-15 723-2011 Landstingsstyrelsen Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientlagen 2014:821 Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientmaktsutredningen 1. Prop. 2013/14:106 Patientlag. Träder ikraft 1 jan. 2015 2. Lag om organisation av hälso-

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid

Rätt information på rätt plats i rätt tid Rätt information på rätt plats i rätt tid Del 2 Slutbetänkande av Utredningen om rätt information i vård och omsorg Stockholm 2014 SOU 2014:23 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:31

Regeringens proposition 2013/14:31 Regeringens proposition 2013/14:31 Ändrat huvudmannaskap för tillhandahållande av vissa kurser i läkares vidareutbildning Prop. 2013/14:31 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-03 Närvarande: F.d. justitieråden Johan Munck och Per Virdesten samt justitierådet Olle Stenman. Patientlag Enligt en lagrådsremiss den 23 januari

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:177

Regeringens proposition 2015/16:177 Regeringens proposition 2015/16:177 Fortsatt giltighet av en tidsbegränsad bestämmelse i inhämtningslagen Prop. 2015/16:177 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 maj

Läs mer

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datum Diarienr 2012-06-15 730-2011 Landstingsstyrelsen Landstinget i Värmland 651 82 Karlstad Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Ny patientlag från 1 januari 2015 Vad är nytt? Anne Haglund Olmarker, chefläkare Maria Hansson, sjukhusjurist God hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-11-28 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman. Ny lag om kontroll av ekologisk produktion Enligt

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Datainspektionen lämnar följande synpunkter.

Datainspektionen lämnar följande synpunkter. Yttrande Diarienr 1(7) 2017-10-11 1684-2017 Ert diarienr Ju2017/05728/L6 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remittering av promemorian Anpassning av lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter

Läs mer

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datum Diarienr 2012-06-15 745-2011 Carema Sjukvård AB Carema Vårdcentral Skogås Melodivägen 6 142 40 Skogås Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens

Läs mer

Bättre behörighetskontroll (SOU 2012:42) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 31 oktober 2012

Bättre behörighetskontroll (SOU 2012:42) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 31 oktober 2012 PM 2012: RVII (Dnr 001-1132/2012) Bättre behörighetskontroll (SOU 2012:42) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 31 oktober 2012 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Meddelandeblad. Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård. Mottagare: Nr. 7/2010 September 2010

Meddelandeblad. Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård. Mottagare: Nr. 7/2010 September 2010 Meddelandeblad Mottagare: Vårdgivare Verksamhetschefer Hälso- och sjukvårdspersonal Nr. 7/2010 September 2010 Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård Barnets rättsliga ställning inom hälso- och

Läs mer

Datainspektionens granskningar av integritetsskyddet inom vård och omsorg. Erik Janzon Datainspektionen

Datainspektionens granskningar av integritetsskyddet inom vård och omsorg. Erik Janzon Datainspektionen Datainspektionens granskningar av integritetsskyddet inom vård och omsorg Erik Janzon Datainspektionen Några utgångspunkter Lagstiftaren och EU vill ha integritet Digitala vinster & digitala risker Integritet

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett register för utövare av alternativ- eller komplementärmedicin. Dir. 2006:64. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Kommittédirektiv. Ett register för utövare av alternativ- eller komplementärmedicin. Dir. 2006:64. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Kommittédirektiv Ett register för utövare av alternativ- eller komplementärmedicin Dir. 2006:64 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas

Läs mer

Maria Åling. Vårdens regelverk

Maria Åling. Vårdens regelverk 2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om kameraövervakning brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om kameraövervakning brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om kameraövervakning brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) Dir. 2016:54 Beslut vid regeringssammanträde den 16 juni 2016. Utvidgning av och

Läs mer

Personuppgiftsansvar för behandling av personuppgifter i det centrala kriminalunderrättelseregistret, KUR

Personuppgiftsansvar för behandling av personuppgifter i det centrala kriminalunderrättelseregistret, KUR Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-09-04 Dnr 37-2013 Personuppgiftsansvar för behandling av personuppgifter i det centrala kriminalunderrättelseregistret, KUR 1 SAMMANFATTNING Det centrala

Läs mer

SOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen

SOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen Yttrande Diarienr 1 (6) 2015-02-26 2529-2014 Ert diarienr S2014/6786/SF Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 STOCKHOLM SOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen Sammanfattning

Läs mer

Patientdatalag (2008:355)

Patientdatalag (2008:355) Patientdatalag (2008:355) SFS nr: 2008:355 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 2008-05-29 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1024 Tryckt version: pdf, utan ändringar (Lagrummet) Ändringsregister:

Läs mer

Hur får jag använda patientjournalen?

Hur får jag använda patientjournalen? Hur får jag använda patientjournalen? Offentlighets- och sekretesslagen Patientdatalagen Vision 2014-01-30 Susan Ols Landstingsjurist Översikt När får jag läsa i patienters journaler? Sekretess - När jag

Läs mer

RIKTLINJE NATIONELLA PATIENT ÖVERSIKTEN (NPÖ)

RIKTLINJE NATIONELLA PATIENT ÖVERSIKTEN (NPÖ) STYRDOKUMENT RIKTLINJE NATIONELLA PATIENT ÖVERSIKTEN (NPÖ) 2017-2018 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinje Riktlinje Nationella Patient 2017-01-23 KS 17 KS

Läs mer

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet)

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet) Lagrådsremiss Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 1 oktober 2015 Peter Hultqvist Maria

Läs mer