Vård av geriatriska hjärtsviktspatienter på Geriatrik & Rehabilitering

Transkript

1 Vård av geriatriska hjärtsviktspatienter på Geriatrik & Rehabilitering CVU Rapportserie 2005:8 Projektledare: Annelie Andersson Verksamhetsutvecklare Geriatrik & Rehabilitering Område Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhus

2 Sammanfattning Verksamheten Geriatrik & Rehab, Område Mölndal på Sahlgrenska Universitetssjukhus, arbetar med att utreda, behandla och rehabilitera äldre patienter med somatisk, ofta multifaktoriell sjukdom, i tillägg till ett varierande behov av omvårdnad. Vi har ett rehabiliteringsinriktat förhållningssätt och arbetar i team utifrån patientens individuella behov. Målsättningen inom det geriatriska hjärtsviktsprojektet har varit att Geriatrik & Rehabilitering, i samarbete med berörda verksamheter, skall bidra till ett optimalt omhändertagande av den geriatriske hjärtsviktspatienten, när denne är i behov av akut slutenvård. Projektet har begränsats till avd 232 och omfattar geriatriska hjärtsviktspatienter. Tanken är att patienten, genom det utökade samarbetet mellan Medicin och Geriatrik & Rehabilitering på SU/Mölndal, hamnar på rätt vårdnivå direkt och slipper eventuella byten mellan verksamheter/avdelningar under vårdtiden. Exempel på frågor som projektet utgick från: Vad krävs för att hjärtsviktspatienter skall få optimal vård hos oss på Geriatrik & Rehab? Går det att identifiera patienter inom diagnosgruppen som kan vara lämpliga för direktinläggning på Geriatrik & Rehabilitering? Hur implementerar vi det vårdprogram som finns framtaget för hjärtsviktspatienter? Kan vi i framtiden tillämpa öppen retur för de patienter som befinner sig i den senare delen av sjukdomsutvecklingen? En enkät för att kartlägga kunskapen kring hjärtsviktspatienter togs fram och genomfördes. Resultatet av enkäten tillsammans med bla. Vårdprogram för vuxna med hjärtsvikt utgjorde sedan grunden till den utbildning som genomförts. De geriatriska hjärtsviktspatienter som bedöms lämpliga läggs numera in direkt från akuten till Geriatrik & Rehabilitering, avd 232, på akutgeriatrisk plats. Inom projektet har vi direktinlagt 52 hjärtsviktspatienter med åldersvariationen år. De har en sammanlagd vårdtid på 373 dagar och en medelvårdtid på 7.2 dagar. Att avd 232 har både akutgeriatriska och geriatrik & rehabiliteringsplatser innebär att patienten kan byta vårdform utan att behöva byta vare sig avdelning, sal eller personal vilket är en fördel för den geriatriska patienten. Vid utskrivning värderar läkaren om sjukdomen har framskridigt så långt att patienten bör få öppen retur. Det innebär att patienten ringer/kommer direkt till avdelningen, utan att passera akutmottagningen, vid försämring av hjärtsviktssjukdomen. Vi upplever att den nya vårdkedjan, som bygger på samsym mellan medicin och geriatrik & rehabilitering, har flera positiva effekter för den geriatriska hjärtsviktspatienten.

3 Innehållsförteckning Inledning/Bakgrund... 1 Syfte... 1 Målsättning... 1 Frågeställningar... 2 Metod... 2 Resultat... 2 Statistik... 2 Omvärldsanalys och kunskapsinhämtning... 3 Enkätundersökning... 3 Utbildning... 3 Införandet... 4 Diskussion/reflektion... 4 Bilagor: Bil 1 Akutgeriatrik Bil 2 Projektorganisation Bil 3 Referensgrupper Bil 4 Enkät Bil 5 Resultatet av enkätundersökningarna

4 Inledning/Bakgrund Befolkningen blir allt äldre och i Sverige är det befolkningsgruppen 75 år och äldre som ökar mest. Trots att de äldres hälsa successivt har förbättrats under de senaste decennierna, uppnår en större andel av befolkningen en ålder när både akuta och kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar ökar. Hypertoni och ischemisk hjärtsjukdom är de dominerande orsakerna till hjärtsvikt och vi vet att riskerna att drabbas av dessa åkommor ökar med stigande ålder. Verksamheten Geriatrik & Rehab på Område Mölndal arbetar med att utreda, behandla och rehabilitera äldre patienter med somatisk, ofta multifaktoriell sjukdom, i tillägg till ett varierande behov av omvårdnad. Vi har ett rehabiliteringsinriktat förhållningssätt och arbetar i team utifrån patientens individuella behov. Här finns ett nära samarbete mellan undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist, kurator, neuropsykolog, logoped mm. På Rehab-ronder samplanerar vi vård/rehabilitering och sätter upp individuella mål. Geriatrik & Rehab har ett nära samarbete med andra specialiteter i akut verksamhet. Vi har en väl upparbetad vårdkedja tillsammans med ortopeden för direktinläggning av akuta, äldre höftfrakturpatienter på Geriatrik & Rehabilitering. Tillsammans med Strokeenheten på avd 239, har vi en upparbetad vårdkedja för strokerehabilitering. Vid projektstarten våren 2003 hade avd 232, där projektet genomförts, både geriatrik & rehabiliteringsplatser samt medicinplatser med inriktade mot kardiologi. Projektet har, på Geriatrik & Rehab, begränsats till avd 232 och omfattar geriatriska hjärtsviktspatienter. Detta motiveras av att avdelningen fram till januari 2004 bestod av både geriatrik & rehabplatser och medicinplatser med kardiologinriktning. Avdelningen hade redan utbildade hjärtsviktsombud och ett intresse för patientgruppen. Förutsättningarna för vårt projekt ändrades redan vid slutet av Område Mölndal fick ett sparbeting där bla Medicin och Geriatrik & Rehabilitering blev ombedda att vidta besparingsåtgärder. Medicinklinikens platser togs bort från avd 232 och ersattes av motsvarande antal Akutgeriatriska platser (bil 1) med direktinläggning från akutmottagningen. Detta låg väl i linje med hjärtsviktsprojektets syfte och mål. Syfte Att tillsammans med medicinkliniken arbeta fram en ny vårdkedja för geriatriska hjärtsviktspatienter där medicinklinikens läkare identifierar lämpliga hjärtsviktspatienter redan på akutmottagningen. Efter överenskommelse med geriatrikens läkare läggs dessa på akutgeriatrisk plats på avd 232 på Geriatrik & Rehab. Målsättning Huvudmålet inom det geriatriska hjärtsviktsprojektet har varit att Geriatrik & Rehabilitering, i samarbete med berörda verksamheter, skall bidra till ett optimalt omhändertagande av den geriatriske hjärtsviktspatienten, då denne är i behov av akut slutenvård. 1

5 Vårt förhållningssätt bygger på samarbetet i teamet vilket gör att vi får en helhetsbild av patienten. Att slippa byte av vårdavdelning under vårdtiden bedöms värdefullt. Vår förhoppning är att detta ska bidra till ökad trygghet och livskvalitet för både patient och anhöriga. Frågeställningar Vad krävs för att hjärtsviktspatienter ska få optimal vård hos oss på Geriatrik& Rehab? Hur implementerar vi det vårdprogram som finns framtaget för hjärtsviktspatienter? Går det att identifiera patienter inom diagnosgruppen som kan vara lämpliga för direktinläggning på Geriatrik & Rehabilitering? Innebär införandet av hemavdelning en kvalitetsvinst för patienten? Kan vi i framtiden tillämpa Öppen retur för patienter som befinner sig i den senare delen av sin sjukdomsutveckling? (Dessa frågeställningar är något reviderade från den ursprungliga projektplanen pga. förändrade förutsättningar januari 2004) Metod Vår projektgrupp har varit tvärprofessionellt sammansatt (bil 2) med undersköterska, sjuksköterska, läkare och verksamhetsutvecklare. Vi har arbetat patientfokuserat utifrån ett helhetsperspektiv och knutit en medicinsk och en paramedicinsk referensgrupp till projektet (bil 3). Inom projektet har vi genomfört ett antal aktiviteter av olika karaktär: Statistikbearbetning Omvärldsanalys och kunskapsinhämtning Enkätundersökning Utbildning Införandet och statistikuppföljning Dessa delar redovisas under respektive underrubrik i resultatsdelen. Resultat I dag har Geriatrik & Rehab, inom ramen för Akutgeriatrik på avd 232 och i samarbete med Medicin, direktinläggning av geriatriska hjärtsviktspatienter. Vi tillämpar även öppen retur för de patienter som bedöms behöva det. Statistik För att få ett underlag gjordes statistikgranskningar. Statistik från akutmottagningen under fyra månader visade att: 2

6 antalet besökande var Av dessa var 38% 65 år eller äldre av det totala antalet besökande blev 2677 inlagda. Av dessa var 6 65 år eller äldre. Vi gick vidare till statistik från medicinkliniken från hela år 2002 och avgränsade oss till hjärtsviktspatienter, 65 år eller äldre, med huvud/utskrivningsdiagnoserna I50.0, I50.1 och I50.9. Vi tittade på: antalet vårdtillfällen som var 294 st den sammanlagda vårdtiden för dessa vårdtillfällen som var 1499 dygn antal återinläggningar med ovanstående huvud/utskrivningsdiagnos som var 32 st antal som avled under vårdtiden uppgick till 27 patienter Genom statistiken fick vi bekräftat att en betydande del av de medicinska slutenvårdspatienterna är äldre och att de som blir inlagda pga hjärtsvikt inte utgör något undantag. Vid en djupare journalgranskning visade det sig att flertalet av de inlagda hjärtsviktspatienterna även hade bidiagnoser och omvårdnadsbehov i varierande grad. Med detta underlag gick vi vidare i projektet och bjöd in och bemannade upp en medicinsk och en paramedicinsk referensgrupp. Omvärldsanalys och kunskapsinhämtning Via telefonkontakt tog vi del av hur andra organiserat hjärtsviktsvården. Tillsammans med hjärtsviktsprojektet på Medicinmottagningen SU/Mölndal gjorde vi en studieresa till Medicinkliniken på Eksjö lasarett. Vår projektledare gjorde även studiebesök på geriatriska kliniken vid Huddinge sjukhus. De i projektgruppen, som inte redan är utbildade hjärtsviktsombud, deltar i den utbildning som hjärtsviktsprojektet på medicinmottagningen SU/Mölndal ger. Enkätundersökning För att se hur personalen uppfattade sin kunskap kring hjärtsvikt tog vi, tillsammans med den paramedicinska referensgruppen fram en enkät (bil.4). Samtliga sjuksköterskor och undersköterskor på avd 232 deltar i den base-lineundersökning som vi genomför med hjälp av enkäten. Utbildning Resultatet från base-lineundersökningen utgjorde tillsammans med Vårdprogram för vuxna med hjärtsvikt,, Information till personal som vårdar patienter med hjärtsvikt och Hjärtsvikt: information för dig och dina anhöriga underlag för det utbildningsmaterial som vi tillsammans med den paramedicinska referensgruppen tog fram. Vi utgick från de 10 vanligaste olika symtomen vid hjärtsvikt och ställde frågorna: Varför? Vad kan vi göra för patienten? Vad kan vi lära patienten/anhöriga? 3

7 Utbildningen skedde i samverkan mellan projektgruppen och den paramedicinska referensgruppen. Den genomfördes under en ½ dag och omfattade samtliga medarbetare på avdelning 232. Ett halvår senare gjorde vi en uppföljning med samma enkät. Resultatet visade att utbildningen gett klart positivt resultat. Både sjuksköterskor och undersköterskor upplevde att de nu hade ökat kompetensen kring hjärtsvikt (bil 5). Införandet Inom ramen för akutgeriatrik har vi sedan tillämpat direktinläggning av geriatriska hjärtsviktspatienter på avd 232. Statistik som inkluderar hjärtsviktspatienter med utskrivningsdiagnoserna I50.0, I50.1 och I50.9 fram till projektets avslut visar följande: Antal inlagda 52 Åldersvariation år ( av patienterna var 90 år eller äldre) Medelålder 90,2 år Vårddygnsvariation 1 19 Medelvårdtid 7.2 dygn Sammanlagda vårddygn 373 Avlidna under vårdtiden 8 Överflyttad till medicinklinik 2 Åter till eget boende 29 (varav 2 efter plats på ger/rehab) SÄBO 13 Öppen retur 6 (varav 2 har återinlagts och avlidit) Två av patienterna har konverterats över till ger/rehabplats. De har i samband med detta inte behövt byta vare sig säng, sal eller avdelning vilket är positivt för patient, arbetsbesparande för personalen och kostnadsbesparande för organisationen. Sex hjärtsviktspatienter har fått öppen retur. Det innebär att de inte behövt söka akutmottagningen den sista tiden i livet då hjärtsviktsbesvären tilltagit utan kunnat vända sig direkt till avd 232. Två av patienterna har kommit in och avlidit på avdelningen. Ytterligare tre av patienterna har återinlagts via den öppna returen. Diskussion/reflektion Den inledande statistiken visade att det fanns underlag för att arbeta vidare i hjärtsviktsprojektet. Vi i projektgruppen hade på förhand trott att den mest krävande delen av projektet skulle bli att få acceptans på direktinläggning av den geriatriske hjärtsviktspatienten på avd 232. I och med att de akutgeriatriska platserna tillkom skedde detta med automatik. I definitionen av 4

8 lämpliga akutgeriatriska patienter passar många av de akut sökande äldre hjärtsviktspatienterna in. Det var mycket positivt och givande att ta fram och genomföra hjärtsviktsutbildningen tillsammans med den paramedicinska referensgruppen. Genom den tvärprofessionella gruppsammansättningen bidrog hela teamet med värdefull kunskap som fogades samman till en helhet. Resultatet av enkätundersökningarna visar att utbildningen med tillhörande gruppdiskussioner och redovisningar ökade den kollektiva kunskapsmassan kring hjärtsviktspatienterna markant. Detta kommer även patienter med annan inläggningsdiagnos tillgodo då hjärtsvikt är en vanlig bidiagnos bland äldre patienter. Vår utbildning utgick från Vårdprogram för vuxna med hjärtsvikt vilket gjorde att det blev aktualiserat och implementerat vilket var ett av projektets intentioner. Vi har även sett att införandet av öppen retur för denna patientgrupp har upplevts positivt. Det bidrar till en ökad trygghet för både patienter och anhöriga. Patienten är sedan tidigare känd på avdelningen vilket underlättar för patient, anhöriga och mottagande personal. Avd 232 blir patientens hemavdelning. Vi som deltagit i projektet ser vikten av en fortsatt dialog mellan läkarna på Medicin och Geriatrik & Rehabilitering om hur vi på bästa sätt kan hjälpas åt att identifiera de hjärtsviktspatienter som är lämpliga för direktinläggning på Geriatrik & Rehabilitering. Ett sätt som vi diskuterat med den medicinska referensgruppen är att läkaren, redan då patienten vårdas på medicinkliniken på grund av hjärtsvikt, tar ställning till lämplig vårdnivå om patienten ånyo söker akutmottagning, för besvär orsakade av hjärtsvikt, och dokumenterar detta i epikrisen. Detta skulle utgöra ett stöd i ställningstagandet vid val av vårdväg för den läkare som skall göra bedömningen på akuten vid ett nytt besök. Fortsatt dialog och kunskapsutbyte mellan specialiteterna ökar förståelsen och förtroendet för varandras verksamheter och patienternas vård- och omvårdnadsbehov.. Detta ökar förutsättningarna för att den geriatriske hjärtsviktspatienten skall hamna på rätt vårdnivå redan vid inläggningen vilket gagnar såväl patient och vårdgivare. 5

9 Bilaga 1 AKUTGERIATRIK I syfte att optimera omhändertagandet av den äldre patienten startades under vecka 3-04 ett samarbete mellan Medicin och Geriatrik på SU/Mölndal. Tanken är att den geriatriske patienten gagnas av att, om möjligt, slippa byte av avdelning under vårdtiden och att det innebär ett mervärde att få vård på samma avdelning där man tidigare vårdats. På avd 232 Geriatrik reserveras 10 vårdplatser för akutgeriatriska patienter och inläggning sker efter samråd mellan geriatriker och medicinjour. De patienter som kan vara aktuella för inskrivning direkt på Geriatriken är: Akut sökande, medicinskt sjuk, äldre person med 1. Aktuell, sannolik diagnos, utan behov av medicinskt avancerad utredning, behandling eller övervakning 2. Behov av geriatrisk vård, social planering 3. Förväntad vårdtid kring, som längst, 8 dagar Medicinjour kontaktar, om kriterier enligt ovan bedöms vara uppfyllda; Vardag kl. 8-16: Ansvarig spec.läkare avd 232 Övrig tid inkl helg: Bakjour Geriatrik Om pat. bedöms aktuell för intag på akutgeriatrisk plats på avd 232; Medicinjour ombesörjer: 1. Inläggningsjournal 2. Ordinationer, ev. remisser 3. Ifylld läkemedelslista PAL-skapet övergår till ansvarig geriatriker: Vardag kl. 8-16: När patienten anlänt till avd 232 Övrig tid inkl helg: Kl följande morgon Om patient, av medicinjour bedöms uppfylla kriterierna för inläggning på akutgeriatrisk plats, men ingen plats finns tillgänglig, kan kontakt tas följande morgon, av ansvarig medicinläkare på avd där pat inlagts, angående möjligheten till övertag om patienten bedöms uppfylla kriterier enligt ovan och det då, efter ev. utskrivningar, finns utrymme för AG-inläggning. 1

10 Huvudlinjen skall dock vara att AG-plats i första hand skall erbjudas patienter som inlägges direkt från akutmottagningen eftersom byte av vårdavdelning ofta är en nackdel för den geriatriska patienten. Vid återinläggning, inom en månad, av känd geriatrisk patient erbjuds, om möjligt, plats på samma geriatriska avd där pat. tidigare vårdats. Kriterier för vård på geriatrisk vårdavdelning, enl. ovan Samråd med ansvarig geriatriker liksom ovan. Riktlinjer för inläggning och PAL-skap enligt I. frånsett kravet på förväntad vårdtid. Exempel på patientfall som kan vara aktuella för direktinläggning på Geriatriken: Infektioner, ex. UVI, pneumoni, bronkit. Ex.vis institutionsboende med behov av några dagars p.e. antibiotikum och/eller dropp Akut försämring av kronisk, tidigare känd sjukdom; ex KOL, hjärtsvikt Ohållbar hemsituation, balanssvårigheter, upprepade fall, sviktande födo- och vätskeintag Inläggning på rent social indikation bör endast undantagsvis bli aktuellt och då om man kan förutse en lösning som möjliggör begränsad vårdtid enl. inläggningskriterierna; ex.vis att annars vårdande anhörig av någon anledning ej kan ställa upp. Samarbetet påbörjades och utvärderas fortlöpande. vor Martinsson Verksamhetschef Geriatrik Claes Gustafsson Verksamhetschef Medicin KF

11 Bilaga 2 Projektorganisation. Uppdragsgivare/Projektägare Verksamhetschef vor Martinsson Styrgrupp: Verksamhetschef vor Martinsson Vårdenhetschef Christina Gelin Projektledare: Verksamhetsutvecklare Annelie Andersson Fungerar som projektets arbetsledare, samordnare och informatör. Ansvarar för att projektet drivs och genomförs enligt fastställda direktiv. Leder och samordnar arbetet i projektet. Ansvarar för kontakter med externa och interna intressenter. Rapporterar till styrgruppen. Vidtar lämpliga åtgärder vid störningar i projektet. Projektgruppen: Annelie Andersson, verksamhetsutvecklare Lena Andersson, undersköterska Linnéa C Elofsson, sjuksköterska Karin Fernström, läkare Kristina Ljungström, sjuksköterska 1

12 Bilaga 3 Medlemmar i referensgrupperna Medicinsk referensgrupp Läkare medicin VEC på akuten SSK akuten SSK med-mot Ulf Axelsson Marita Malmberg Edsö Inger Ternlind Margaretha Linnarsson Paramedicinsk referensgrupp Sjukgymnast Arbetsterapeut Dietist Smärtenheten Kurator Florence Jacobsson Anna Törnsjö Gunilla Swedberg Ulrika Hösterey - Ugander Margareta Lindström (ersatte Anna Westergren) 1

13 Bilaga 4 Avd KOD: Ger/Rehab SU/Mölndal Enkät om omvårdnad vid hjärtsvikt Sedan maj 2003 driver vi ett hjärtsviktsprojekt på avd 232, med målsättningen att skapa förutsättningar för ett optimalt omhändertagande av patienter med hjärtsvikt. Projektgruppen består av Anneli Andersson, Lena Andersson, Karin Fernström, Kristina Ljungström och Linnéa Carling Elofsson. I projektet ingår en halvdagsutbildning till avdelningens personal på planeringsdagarna i augusti. Inför denna satsning vill vi göra en enkät för att se hur personalen uppfattar sin kunskapsnivå vad gäller omvårdnad vid hjärtsvikt. Enkäten lämnas ut till alla sjuksköterskor och undersköterskor på avd Besvara den så fort som möjligt dock senast 30 maj - och lämna den i märkt låda på sjuksköterskeexpeditionen. Låt försättsbladet sitta kvar det hjälper oss att se vilka som lämna in svar. Naturligtvis avkodar vi enkäten innan vi börjar bearbeta svaren så du är helt anonym. Ev. frågor besvaras av Lena, Kristina eller Linnéa. Stort tack för din medverkan! 1

14 Fråga 1: Vilken personalkategori tillhör du? Sjuksköterska Undersköterska Fråga 2: Hur bedömer du dina kunskaper om orsakerna till hjärtsvikt? Mycket dåliga Dåliga Ganska bra Bra Mycket bra Fråga 3: Hur bedömer du din förmåga att observera symtom som tyder på försämring av hjärtsvikten? Mycket dåliga Dåliga Ganska bra Bra Mycket bra Fråga 4: Hur bedömer du din förmåga att genom omvårdnadsåtgärder minska obehagen för en hjärtsviktspatient? Mycket dåliga Dåliga Ganska bra Bra Mycket bra 5: Känner du att du förstår varför hjärtsviktspatienter ofta blir andfådda vid minsta fysiska ansträngning? Förstår inte alls Förstår delvis Förstår helt Fråga 6: Känner du att du förstår varför hjärtsviktspatienter ofta behöver extra näringstillskott? Förstår inte alls Förstår delvis Förstår helt Fråga 7: Känner du att du förstår varför vi väger hjärtsviktspatienter dagligen? Förstår inte alls Förstår delvis Förstår helt Fråga 8: Känner du att du förstår varför hjärtsviktspatienter, som ofta är törstiga, inte alltid får drick så mycket de vill? Förstår inte alls Förstår delvis Förstår helt 2

15 Sammanställning av enkätundersökningarna maj/december Avd 232 SU-Mölndal Baseline undersökningen lämnades ut till samtliga undersköterskor och sjuksköterskor som var i tjänst i Uppföljande enkät delades ut av samtliga undersköterskor och sjuksköterskor som deltagit i utbildning. Antal utlämnade enkäter Antal besvarade enkäter Antal besvarade enkäter i procent 97,3% 10 Bilaga 5 1.Vilken personalkategori tillhör du? USK SSK 2.Hur bedömer du dina kunskaper om orsakerna till hjärtsvikt? MD= mycket dåliga D= dåliga GB= ganska bra B= bra MB= mycket bra % 53% 32% 19% 15% 6% 6% 6% 6% Mycket dåliga Dåliga Ganska bra Bra Mycket bra 1

16 3.Hur bedömer du din förmåga att observera symtom som tyder på försämring av hjärtsvikten? % 53% 36% 24% 18% 8% 3% Mycket dåliga Dåliga Ganska bra Bra Mycket bra 4.Hur bedömer du din förmåga att genom omvårdnadsåtgärder minska obehagen för hjärtsviktspatienter? % 31% 21% 18% 11% 8% Mycket dålig Dålig Ganska bra Bra Mycket bra 5.Känner du att du förstår varför hjärtsviktspatienter ofta blir andfådda vid minsta ansträngning? % 47% 15% Inte alls Delvis Helt 2

17 6.Känner du att du förstår varför hjärtsviktspatienter ofta behöver extra näringstillskott? % 47% 47% 15% 6% 3% Inte alls Delvis Helt 7.Känner du att du förstår varför vi väger hjärtsviktspatienter dagligen? % % Inte alls Delvis Helt 8.Känner du att du förstår varför hjärtsviktspatienter, som ofta är törstiga, inte alltid får dricka så mycket de vill? % 83% 14% 3% Inte alls Delvis Helt 3