Utvecklingsdag HässleholmH
|
|
- Per Falk
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvecklingsdag HässleholmH Ulla Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Informatör inom NDR Bitr. projektledare och handledare i NDR.IQ projekten
2 Mona Boström (socialdepartementet) Nationell samordnare för utveckling av kvalitetsregister
3 Beslutsgrupp Expertgrupp SKL Register och Öjkansli Referensgrupper: Brukare Forskning Producente r RC RC RC RC RC RC RC NK NK NK NK NK NK NK NK NK NK NK
4 Registercentrum i VGR Kompetenscentrum för Nationella Kvalitetsregister
5 Register vid RC Svenska Höftprotesregistret (SHPR) Nationella Diabetesregistret (NDR) Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Frakturregistret Nationella Astmaregistret/KOL Primärvårdsdatabasen i VGR Svenska Sömnapnéregistret (SESAR)
6
7 Antal patienter som registrerats i NDR Nationella Diabetesregistret Registercentrum VGR
8 Nyttan med kvalitetsregister Mätningar är en grundförutsättning för allt förbättringsarbete / förändringsarbete Mätningar skapar ett mer systematiskt och patientfokuserat resultat Mätningarna bör vara kontinuerliga För att löpande kunna följa upp behandlingsresultat över tid Att mäta en gång per år är som att väga sig en gång per år om målet är en viktminskning
9 Till vilken nytta och för f r vem? Patienten Delaktig patient Genom att använda diabetesprofilen som Individuell Vårdöverenskommelse Individuell vårdöverenskommelse med tydliga behandlingsmål, är en självklar och viktig del för patientmedverkan (Svenska Diabetesförbundet)
10 Sätt Kunden i Centrum En kund är den viktigaste besökaren på vår egendom. Han är inte beroende av oss, vi är beroende av honom. Han stör inte vårt arbete, han är syftet med det. Han står inte utanför vår verksamhet, han är en del av den. Vi gör inte honom en tjänst, han gör oss en tjänst genom att låta oss betjäna honom. Mahatma Gandhi Bo Bergman SKF Professor
11 Till vilken nytta och för f r vem? Diabetesteamet Verksamhetsuppföljning och förändrings förbättringsarbeten
12 NDR IQ ett projekt för f r kvalitetsutveckling av diabetesvården NDR IQ 1 okt 2003 april 2005 NDR IQ 2 sep 2005 maj 2007 NDR IQ 3 feb 2008 nov 2009 NDR IQ 4 feb 2010 nov 2005 Tvärprofessionella team från 14 Landsting Totalt 62 team (41 vårdcentraler, 21 medicinkliniker) Uppföljning av samtliga IQ projekt mars 2012
13 NDR IQ ett projekt för f r kvalitetsutveckling av diabetesvården Syfte Att med NDR som arbetsredskap och resultatbärare rare bedriva likvärdig högkvalitativ h vård v i enlighet med Nationella Riktlinjer Att med NDR följa f upp resultat över tid på den egna enheten och för den individuella patienten det räcker inte att titta på årsbokslut Målet för f r utvecklingsarbetet är r att ta bort all variation som inte beror på anpassning till patientens behov bestående resultatförbättring skall uppnås genom systemförändringar och nya arbetssätt inte genom ökad arbetsbelastning eller ökade kostnader Bästa möjliga m varje gångg
14 NDR IQ Metod Handledare besöker samtliga deltagande team före projektstart Presentation av projektet Gemensamma projektmål Viktiga kom ihåg inför projektstart Handledare finns tillgänglig via telefon och mail under hela projekttiden NDR redovisar data på enhetsnivå vid varje seminarium
15 Diabetesprofilen Innehåller resultat från de fem senaste rapporteringarna Samtliga obligatoriska variabler De aktiverade valfria frågorna Fem senaste planerna Ett utmärkt hjälpmedel för tex läkare vid patientbesöket En lättöverskådlig sammanfattning om tidigare hälsotillstånd samt en checklista för dagens besök
16 Söklista Ett verktyg för f r att söka s ut en specifik patientgrupp ur enhetens population T.ex Alla rökare r eller patienter med BMI > 30 Resultatet presenteras med antal patienter och deras personnummer
17 Statistik Skräddarsydd Statistik Ett verktyg för f r att följa f enhetens resultat Även enskild vårdgivares v resultat Valfri tidsperiod Jämföra data mellan två tidsperioder Olika urval t.ex kön, k ålder, behandling
18 Metod NDR IQ Utbildningsfas (c:a 6mån) Tre till fyra gemensamma seminarier Förändringspsykologi. FörändringskonceptF Att sätta s mål m l och mäta m förändringarf Problemanalys. Värdekompassen. V PDSA hjulet Handlingsplaner Uppföljningsfas (c:a 12mån) Omsätta kunskaperna, målformuleringar m och handlingsplaner i ändrad klinisk praxis Två till tre gemensamma seminarier Kontinuerlig registrering i NDR on line Regelbundet analysera egna data Testa förändringar, f idéer och utvärdera Regelbundna (schemalagda) teammöten ten
19 NDR IQ Vad ingår? Enhetens samtliga patienter under 80 år Kontinuerlig rapportering till NDR on line eller export av data från n befintligt journalsystem patient för f r patient Samtliga besök k / provtagningar registreras Även enstaka variabler Framtagning av statistik påp enhetens egna data varannan månadm Underlag för f r problemanalys och åtgärdsplaner inom teamet Underlag för f r att presentera utvecklingen för f övriga vårdgivare v inom enheten
20 NDR IQ Vad ingår? Enhetens egna mål SAMSYN Patientupplevd vårdkvalitet livskvalitet ( NDR enkät) Att sammanställa en delrapport över arbetet ( enligt mall) Delrapporten presenteras muntligt med powerpoint bilder Att sammanställa en slutrapport över arbetet ( enligt mall) Slutrapporten presenteras som en poster vid slutseminarium Använd gärna delrapporten som grund Gå tillbaka till era handlingsplaner, vad har vi uppnått? vad finns kvar att göra?
21 NDR IQ Vad ingår? Gemensamma projektmål Halvera gapet mellan verkligheten ( = varje enhets egen måluppfyllelse) och 100 % måluppfyllelse till gemensamma projektmål Enligt Nationella Riktlinjer för diabetesvården 2010 Variabel Mål i projektet Hba1c 52 (6,0%) Systoliskt blodtryck 130 Systoliskt blodtryck < 140 LDL kolesterol < 2,5 Andelen patienter med Hba1c > 73 (8,0%) Rökning andel icke rökare Ingen patient med Hba1c > 73 Ingen skall röka
22 Att sätta s målm Målet skall vara: Patientorienterat Viktigt område Fokuserat på resultat Mätbart Att höja ribban Specificerad population Tidsdefinierat Vi vill vara säkra att lyckas därför sätter vi ofta mål som är precis framför fötterna
23 Viktiga kom ihåg inför r projektstart Involvera all personal inom enheten vid projektstart samt kontinuerligt rapportera till alla under projekttiden Registrering on line eller export av data bör vara en väl inarbetad rutin Schemalagd tid för regelbundna teamträffar där man analyserar sina data och arbetssätt samt formulerar åtgärdsplaner Stöd från verksamhetschef/ huvudman är viktigt Ett strukturerat arbetssätt ger bästa resultatet
24 Några framgångsfaktorer Teamarbete ensam är inte stark
25 En av förutsättningarna för ett lyckat resultat Teamarbete
26 Ingen kan förändra en komplex organisation ensam Ingen utifrån kan eller kommer att göra det åt oss
27 Några framgångsfaktorer All personal bör vara delaktig i förändringsprocessen inte bara de som deltar i själva projektet
28 Förändringspsykologi Människor gör inte motstånd mot förändringar de gör motstånd mot att bli förändrade
29 Några framgångsfaktorer Kontinuerlig analys av enhetens egna data
30 Variabel: LDL kolesterol < 2,5 Gap vid start: 60 % Enhetens mål: Att öka måluppfyllelsen från 40% till 70 % Måluppfyllelse i % vid start Måluppfyllelse i % för perioden t.o.m Antal patienter som statistiken bygger på 40% 42 % 250
31 Några framgångsfaktorer Regelbundna teamträffar och regelbunden information till övrig personal på enheten
32 Öka resurser för f r utvecklingsarbete! Tid behöver satsas i utvecklingsarbete för att: utveckla genomföra tester/ förändringar implementera förändringar Utvecklingsarbete bör ingå som en naturlig del i det dagliga arbetet Utvecklingsarbete tar tid, samtidigt är det viktigt att det finns som en naturlig del i det dagliga arbetet eftersom vi inom hälso och sjukvården har två jobb dels att göra vårt jobb, men också att hela tiden utveckla för att göra det ännu bättre.
33 Skillnaden mellan en framgångsrik person och andra, är inte skillnad i styrka eller kunskap, utan vilja UTHÅLLIGHET
34 Måluppfyllelse % Patientstudie*: VC - Kolesterol <= 4, Finspång GAMLEBY KALMAR Motala Söderköping Tranås Västervik ÅSA Ödeshög VC - Projektet Övriga nationen Första under projektet Senaste * Diagrammet baseras på data för de patienter som haft minst 2 rapporteringar för variabeln från projektstart till
35 Vårdcentralen
36 HbA 1C förbättring? HbA 1C Individuella värden i ett pinndiagram 6 Före Efter Efter en alternativ intervention VILKEN ÄR BÄST?
37 NDR IQ Sammanfattning Andelen patienter som når de nationella målen har ökat och överstiger de förbättringar som generellt kan utläsas i NDR De enheter som regelbundet har analyserat egna data och aktivt arbetat fram åtgärdsplaner i samråd med hela teamet och patienten har nått de absolut bästa resultaten
38 NDR IQ Sammanfattning Mer resultatstyrt arbetssätt att inte acceptera värden som är nästan bra Ökad patientmedverkan genom diabetesprofilen Standardiserat sätt att följa upp resultaten Mäta över tid Minska onödig variation
39 NDR IQ Sammanfattning NDR ett fungerande verktyg i förbättringsarbetet men. Oförändrat arbetssätt ger oförändrat resultat! Bättre struktur på diabetesvården med. Evidensbaserat förbättringsarbete
40 Motala Medicinklinik Resultat NDR IQ 1 Kontinuerligt följt resultaten Diskuterat resultaten i teamet Ändrat arbetssätt, där vi inte nått önskade resultat Resultaten har tillkommit Utan någon extra arbetstid Utan fler patientbesök Utan ökad laboratoriekostnad Utan ökad läkemedelskostnad
41 Arbetsplan, för mottagningen 15 frågor Hur mår Du Allmänt Blodsockermässigt HbA1c Hemblodsocker Hypoglykemier Rökning BMI Vikt, Midja Motion Blodtryck Blodfetter Kärlskydd Biverkningar Ifyllande av NDR Diabetesprofil Individuell vårdplan
42 NDR-IQ resultat Motala medicinklinik Variabel Målvärde enligt NDR Mål (%) Verkligheten, före Verkligheten, efter Verkligheten, 1 år senare Verkligheten, 9 år senare (%) (%) HbA1c < Kolesterol < 4, * 80* 78* LDL-Kolesterol < 2, * 90* 79* HDL-Kolesterol > Triglycerider < Systoliskt blodtryck Diastoliskt blodtryck < * 85* 87* < * 93* 94* Rökare Ingen 100 rökfria
43 Vi har blivit bättre på att identifiera problemområden. Projektet har också resulterat i ett mer strukturerat arbetssätt Projektet har medvetandegjort vikten av teamarbete och gemensam åtgärdsplan känd av alla inom enheten Vi surfar vidare på IQ vågen fortsatt upprymda av att det var så kul att få vara med Projektet har lett till ökad teamkänsla. Teamträffar varje vecka är etablerade. Ökad patientdelaktighet med diabetesbrevet Medvetenheten om hur vi ligger till statistiskt har ökat
44 Kvalitetscitat Den som upphör att förbättras Upphör att vara bra Kvalitet är ingen destination Det är en resa Utan spaning Ingen aning
45 Tack! Lycka till!
46 Besöksmätning poäng/period poäng Undersökningen omfattar10 patienter/enhet
47 Guldkorn förbättringsidéer IQ3 Grupp 1 medicinklinik Hemma mätning av bltr delas ut när bltr ligger över målvärdet Vårdprogram för olika Hba1c nivåer hur ofta patienterna ska ses mm. Behov av behandlingsstrategier för HbA1c, blodtryck och lipid s e Motala Grupp 2 medicinklinik Bra med kallelse brev och förberedande frågor Registrera on line för att kunna använda diabetesprofilen Arbeta med vårdprogram diskutera egna mål och delmål Informera kollegor regelbundet Alla har blivit mer medvetna om HbA1c och arbetar mer agresivt bara genom att vara med i projektet
48 Guldkorn förbättringsidéer IQ3 Grupp 1 Pv Blodtryckstitrering och lipider sköts av diab ssk, tydliga mål och trappa känd av alla Grupp 2 pv Arbetslunch varje vecka med hela diab teamet Öronmärkta läkartider för diabetspatienter på vårdcentralen som diabssk kan boka på Diab ssk och alla läkare träffas 15 min varje vecka där ssk tar med sig fall som inte är optimalt behandlade likt en rond.
49 Guldkorn förbättringsidéer IQ3 Grupp 3 pv Medicinska fotvården borde vara med i projektet att de också är med och registrerar i NDR Blodtryck arbeta med upptitrering av blodtrycksmedicin plan finns diabssk kan sköta det själv. Grupp 4 pv Vikten av besöksmätning och registreringen i NDR Diabetsprofilen är intressant att jobba med tillsammans med patienten. Behov av behandlingsstrategier för HbA1c, blodtryck och lipider Motalamodellen
50 Varför r registrera? Hälso och sjukvårdslagen: Inom hälso och sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras Hälso och sjukvårdspersonalen skall medverka i systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetsutvecklingsarbete (SOSFS 1996:24)
www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR
www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?
Läs merTillbakablick på Nationella Diabetesregistret
Tillbakablick på Nationella Diabetesregistret 15 år med NDR Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR NDR bildades av Svensk Förening för Diabetologi 1996. Bakgrunden var ett behov av
Läs merAtt välta ett landsting
Att välta ett landsting Regional kvalitetsregisterkonferens 5 september 2014 Marianne Olsson Landstinget Västmanland Ansamling av riskfaktorer hos primärvårdens patienter (mikroalbuminuri, HbA1c>70, LDL>2.5,
Läs merNationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010
Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal
Läs merFramgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete
Läs merPolitisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen
Läs merSäker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre
SÄLMA Ⅱ Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre Kommuner, landsting och offentligt finansierade privata vårdgivare inbjuds att delta i ett nationellt förbättringsprojekt 2007. Gemensam
Läs merBättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?
Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? 14 november 2012 Tony Holm, Sophia Björk, Christian Berne Vad menas då med kunskapsstyrning? Ingen vedertagen
Läs merREGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE
REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet
Läs merDin rätt att må bra vid diabetes
Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden
Läs merALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016.
ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET Rapportserie 2017:2 Certifiering av diabetesmottagningar 2016 - uppföljning Den här rapporten publicerades under september månad 2017. Avsikten med
Läs merSlutrapport för NDR-IQ Västmanland ETT PROJEKT FÖR KVALITETSUTVECKLING AV DIABETESVÅRDEN
ETT PROJEKT FÖR KVALITETSUTVECKLING AV DIABETESVÅRDEN RAPPORT 2 (18) SAMMANFATTNING Under perioden 2014-02-04 2015-10-20 deltog samtliga vårdcentraler i Västmanlands län i projektet NDR-IQ Västmanland.
Läs merAnalysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård
Analysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård Antal listade patienter på enheten: Antal diabetespatienter
Läs merAllmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?
Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara
Läs merNationella kvalitetsregister som stöd för systematiskt förbättringsarbete. En modell för ST-utbildningens delmål 20/a4
Nationella kvalitetsregister som stöd för systematiskt förbättringsarbete En modell för ST-utbildningens delmål 20/a4 Copyright 2016 Registercentrum Norr Kopiera och använd gärna detta material i icke
Läs merÅrsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth
Läs merDiabetesvård i Västerbotten
Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från
Läs merGothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal
Gothia Forum Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal Kvalitetsuppföljning av medicinska data via primärvårdens vårddatabas i Västra Götaland * Vad är kvalitet Servicekvalitet Patientupplevd
Läs merNationella Diabetesregistret
Nationella Diabetesregistret Primärvården i Jönköpings län Data från 2012 jämfört med 2011 Anders Tengblad primärvårdens fou-enhet Diabetes i Jönköping enligt Na1onella Diabetesregistret 281 1416 291 10378
Läs merSammansättning av teamet
Teamarbete vid Astma/KOL Sjukvård är en lagsport där patienten är en del av teamet Sammansättning av teamet Det är uppgiften som avgör hur ett team sätts samman. Vilka är målen? Vilka olika kompetenser
Läs merTips och råd vid uppstart av förbättringsarbete
Tips och råd vid uppstart av förbättringsarbete Rita Fernholm, med. lic. Distriktsläkare Boo VC, medicinsk rådgivare Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Stockholms läns landsting. rita.fernholm@gmail.com
Läs merMäta med Senior alert. Kicki Malmsten
Mäta med Senior alert Kicki Malmsten Utvecklingsledare l Senior alert Vi gör det för Lillys skull - Vi vet om jag har några risker för fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen -Vi gör förebyggande
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 4 200-0-09 8 Journal- och labmanual (200-0-) - Minimikrav på journalen (PROFDOC) för att RAVE ska kunna rapportera till NDR online. Diagnosregistrering Alla diagnoser MÅSTE registreras med diagnosnummer
Läs merKRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE
KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....
Läs merSenior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län
Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med
Läs merJohan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg
Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg Höglandssjukhuset 11. Länssjukhuset Ryhov 145. Värnamo sjukhus 85. Analysförklaring Vid analys:
Läs merFörbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel
Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel Rebecka Husdal, med dr, diabetessamordnare Region Västmanland Syfte Att förbättra och bibehålla redan uppnådda mål enligt Socialstyrelsens
Läs merUppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke
Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke Ta fram ett systematiskt kvalitetssäkringssystem som syftar till att ge en kunskapsbaserad, jämlik och högkvalitativ vård för
Läs merBra mottagnings projekt
Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:
Läs merKvalitetsarbeten Stockholm 2016
2017-08-23 Kvalitetsarbeten Stockholm 2016 Rita Fernholm Distriktsläkare, medicinsk rådgivare Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Stockholm, doktorand Karolinska Institutet rita.fernholm@sll.se 2017-08-23
Läs merulf.rosenqvist@lio.se Medicinska Specialist Kliniken Lasarettet i Motala
ulf.rosenqvist@lio.se Medicinska Specialist Kliniken Lasarettet i Motala Mål NDR-IQ 1 2003 Halvera gapet mellan verkligheten (varje enhets egen måluppfyllelse) och 100% måluppfyllelse gällande de Nationella
Läs merKvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete
Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete Foto: Från Google HabQ Koordinatorsträff 2016-09-22 Maria Johansson, Utvecklingsledare, Qulturum, Region Jönköpings län Qulturum - Qvalitet Utveckling Ledarskap
Läs merDen moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro
Den moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro Eva Sjögren, verksamhetschef Åsa Tagesson, diabetessjuksköt Stefan Jansson med dr, distriktsläk Nationella programrådet
Läs merUndrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?
Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård
Läs merGenombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2
Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska
Läs merBlodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?
Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Läs merIntroduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet
Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap
Läs merRegistret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Läs merFramgångar, hinder och innovation
Framgångar, hinder och innovation Program 4 D Diabetesprimärvårdsprocessen Program 4D diabetesprimärvårdsprocessen Marina Stenbäck Anna Ugarph Morawski Kaija Seijboldt Marina Taloyan Kunskapsteam Diabetes
Läs merFöljande statistik skall följas av vårdgivaren och inrapporteras till landstinget på anmodan:
Bilaga 2 I; Uppföljning sida 1 (6) A Uppföljning Avtalad verksamhet kommer att följas upp enligt nedanstående rutiner. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Bonus utgår för ställda
Läs merATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?
1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling
Läs merChecklista - förbättringsarbete
Checklista - förbättringsarbete Jag har tidigare varit med i ett Genombrottsprogram Använder PDSA-hjulet Använder fiskben som metod Har tillgång till utvecklingsledare eller motsvarande På min arbetsplats
Läs merVälkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017
Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete 5 april 2017 Program 13.00 14:40 Introduktion. Marie Brandvold, enhetschef. Presentation av tillsynens resultat Jan-Erik Ingwall, inspektör,
Läs merMått och mätning. Varför behöver vi mäta?
Mått och mätning Varför behöver vi mäta? Diskussion Varför är det viktigt att mäta i förändringsprocesser? Vilka mått finns i er verksamhet idag? Hur mäts dem? Vad lär ni er av dem? Vem använder dem? Upprepa
Läs merTriangelrevision 2018
Triangelrevision 2018 Anpassade till nya Nationella riktlinjerna för stroke Ger kunskap om följsamhet Fokus på lärande, dialog och förbättring Tvärprofessionellt team från en verksamhet utvärderar verksamheten
Läs merChefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt
Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida
Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.
Läs merVårdprevention problembeskrivning
Vårdprevention problembeskrivning Majoriteten av våra patienter är äldre och multisjuka med större risk för skador och komplikationer. Detta medför ibland längre vårdtid och onödigt lidande för patienten.
Läs merStora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Läs merPlan Ledningssystem för kvalitetsarbete
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads
Läs merPREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete
PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Sammanhållen vård och omsorg Härjedalen 2013-10-01 Bakgrund/problembeskrivning
Läs mer1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar från 1 januari!
2016-07-08 K.Johansson Nyhetsbrev diabetes Juli 2016 1. DIKK incidensstudie i Kronoberg och Kalmar 2016-17 från 1 januari! Inrapporteringen pågår och 105 patienter är inrapporterade, vilket innebär att
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012
Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs merBenchmarking men sen då? - Att förbättra kvalitet med Capiomodellen. Måns Belfrage, chefläkare Anna Zerne, verksamhetsutvecklare kvalitet
Benchmarking men sen då? - Att förbättra kvalitet med Capiomodellen Måns Belfrage, chefläkare Anna Zerne, verksamhetsutvecklare kvalitet CStG vill säkerställa att alla patienter får standardiserad, högkvalitativ
Läs merAvd VO psyk, rehab,diagn.
1.6 1 (5) Uppdrag: Strategisk kompetensutveckling Bakgrund En strategisk kompetensutvecklingsplan som säkerställer kompetensutveckling på både processoch professionsnivå behöver tas fram. Respektive teammedlems
Läs merNATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV
NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV RC SYD REGISTERDAGAR 2014-09-26--27 Karin Christensson Kansliet för Nationella Kvalitetsregister VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat
Läs merProjektrapport SAND. SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne
Projektrapport SAND SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes - ett samverkansprojekt mellan LIF* och Region Skåne April 2013 SAmverkan kring Nydiagnostiserad typ 2-Diabetes Bakgrund Vid möte mellan
Läs merÖvergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning
Ansvarig Bengt Gustafson, tf verksamhetschef Dokumentnamn 5.1.2 Egenkontroll och kvalitetsuppföljning Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem Enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter
Läs merSpridning av säkrare praxis
Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se
Läs merProjekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012
Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Anna Schölin Projektledare Lena Jadefeldt Slattery Projektledare Projekt Läkemedelsgenomgångar
Läs merOptimal habilitering
REGISTERCENTRUM SYDOST, REGION JÖNKÖPINGS LÄN/QULTURUM, RC NORR OCH HABQ Optimal habilitering Maj 2015 Mars 2016 2016-10-26 Författare: Peter Kammerlind, Maria Johansson RCSO/Qulturum, Region Jönköpings
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för Familjeläkarna i Olofström Datum och ansvarig för innehållet 20160226 Maria Theandersson, Verksamhetschef Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Läs merErbjudande: Stöd i förbättringsarbete 2020
Erbjudande: Stöd i förbättringsarbete 2020 Välkommen att ta del av Primärvårdssatsningen! QRC Stockholm Coachingakademi Västgötagatan 2, Box 17533, 118 91 Stockholm www.qrcstockholm.se Varför detta erbjudande?
Läs merBättre vård mindre tvång
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 08 Deltagande avdelning och teamdeltagare Rättspsyk enheten Ryhov, Jönköping Fredrik Jonsson Vårdenhetschef Niki Dec Sjuksköterska
Läs merKunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström
Kunskapsstyrning leder till jämlik vård Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Målbilden för kunskapsstyrning är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans
Läs merSociala nämndernas förvaltning 2015-06-03 Dnr: 2015/49-ÄN-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.se.
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-06-03 Dnr: 2015/49-ÄN-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.se Kopia till Andrea Gummesson enhetschef Lotta
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Victoria Vård & Hälsa Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-02-13 Annika Berglund Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap.
Läs merBeslut på bättre grund.
Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling
Läs merARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR
ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR 2015-09-17 1 HISTORIK 1975 bildades det första kvalitetsregistret. 1995 började Socialstyrelsen och Landstingsförbundet ge ekonomiskt stöd till registren
Läs merVad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister
Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Peter Kammerlind Civ ing, Tech Lic, Utvecklingsledare, Landstinget i Jönköpings län Registercentrum Sydost QULTURUM här jobbar jag Mäta
Läs merFilspecifikationer för uppföljning enligt bilagan till krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård.
Filspecifikationer för uppföljning enligt bilagan till krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård. B Fil för data avseende medicinska kvalitetsindikatorer enligt ASAK (för utförligare beskrivning se dokument
Läs merHandlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre.
Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Introduktion I Sörmland har en väl fungerande samverkan utvecklats mellan Landstiget och länets 9 kommuner.
Läs merStödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län
Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer
Läs merRegional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor
Regional utvecklingsplan för cancer Utvärdering mha konceptkartor 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 6 0 0 0 6 9 7 79 8 86 6 8 0 6 6 7 9 7 8 6 66 7 76 89 9 00 7 8 0 78 88 90
Läs merBättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014
Struktur Aktivitet Tidplan Roller och ansvar Uppföljning Styrning och ledning Utvecklingsarbetet om Bättre liv för sjuka äldre ska förankras i de strukturer för styrning, ledning och samverkan som finns
Läs merBättre liv för sjuka äldre- i Sjuhärad, Södra Älvsborg
Bättre liv för sjuka äldre- i Sjuhärad, Södra Älvsborg AKTIVITETSPLAN för hösten 2012, Sjuhärad, Södra Älvsborg Allmänt: Nedan följer de mål och aktiviteter som är planerade under höstterminen 2012, inom
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merSWEDIABKIDS-IQ1projektet
SWEDIABKIDS-IQ1projektet Jan 2011- okt 2012 KVALITETSUTVECKLINGSPROJEKT tillsammans med Qulturum TEAM BARN-OCH UNGDOMSKLINIKEN CSK, KRISTIANSTAD Karin Larsson Vad är SWEDIABKIDS? Nationellt diabetesregister
Läs merHandlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet
Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå
Läs merDe ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...
De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... Crossing the Quality Chasm Serious problems in quality. (Gap between what we have and what we could have is a chasm. )
Läs merKvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI
Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI Kvalitetspolicy, antagen av fullmäktige 2010, uppdaterad 2018 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson På omslaget: Linda Gustafsson,
Läs merBästa möjliga. Tony Holm, SKL
Bästa möjliga. Hur arbetar landsting och regioner med kunskapsstyrning? Hur kan vi bidra till att fler patienter får tillgång till bästa tillgängliga vård? Hur hänger allt ihop och vem samordnar? Tony
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merDet ska inte handla om tur Förbättringsarbete utifrån kvalitetsregistret BipoläR på Affektiv Mottagning 3 i Uppsala
Det ska inte handla om tur Förbättringsarbete utifrån kvalitetsregistret BipoläR på Affektiv Mottagning 3 i Uppsala PRIO & Det ska inte handla om tur Kvalitetsregister och brukarmedverkan på olika nivåer
Läs merENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:
ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan
Läs merLedningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården
Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största
Läs merDu har nu öppnat en presentation som innehåller:
Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande
Läs merTriangelrevision. En lärandestyrd kunskapsutveckling. Nationell workshop 20 november 2017 Agneta Patriksson. Enhet A. reviderar.
Enhet C reviderar enhet A Enhet A reviderar enhet B Revisionsteam möter ledning och verksamhetsteam och med ett framtaget kunskapsunderlag sker en utvärdering i dialog, reflektion och lärande Återkoppling
Läs merDet kostar på, det tar lite tid. Utgångsläge. medelvårdtiden i Sverige varierar från 3-9 dagar Höft 7,9 dygn (2010) Knä 8,4 dygn (2010)
Det kostar på, det tar lite tid Ett förbättringsarbete inom microsystemet för patienter som genomgår elektiv höftoch knäplastik Utgångsläge Långa vårdtider medelvårdtiden i Sverige varierar från 3-9 dagar
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merBakgrundsdata för studien i Kalmar Län
FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre
Läs merBilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen
26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m
Läs merEtablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot
Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot - Identifiering och prioritering av förbättringsområden - Benchmarkstudie för ökad kunskap om framgångsfaktorer Nationella programrådet för
Läs merRiktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete
Läs mer