Lokala värdighetsgarantier

Transkript

1 Lokala värdighetsgarantier Dokumentation över framtagandet Ett samverkansprojekt mellan kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna, Österåker och FoU Seniorium Britt Undin och Margareta Funemyr

2

3 Inledning Vi har under drygt ett år haft förmånen att arbeta tillsammans i ett angeläget samverkansprojekt mellan kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna, Österåker och FoU Seniorium. Syftet var att ta fram lokala värdighetsgarantier för dessa kommuner. Som projektledare har vi haft huvudansvar för två kommuner var. Vi har planerat, genomfört och slutligen formulerat gemensamma lokala värdighetsgarantier tillsammans med en styrgrupp och en utsedd projektarbetsgrupp från varje kommun. Tack vare en kompetent styrgrupp och engagerade projektarbetsgrupper har det varit möjligt att genomföra projektet. Äldre personer har givits tillfälle att lämna synpunkter vilket har varit värdefullt för projektets framåtskridande. Dessa synpunkter har, tillsammans med åsikter framförda av varje kommuns referensgrupp, legat till grund för det slutliga förslaget på lokala värdighetsgarantier. Föreliggande dokumentation är en beskrivning av hur projektet har genomförts. För att tydligt redovisa använt material och hur arbetet har gått till har vi tagit med ett stort antal bilagor. Ett varmt tack till samtliga medlemmar i ovanstående grupper som har möjliggjort genomförandet av detta viktiga arbete och lyft normer och etiska värden för äldreomsorgen utifrån den nationella värdegrunden. För FoU Seniorium i december 2013 Britt Undin, Projektledare, Vallentuna och Österåker Margareta Funemyr, Projektledare, Danderyd och Täby

4

5 Innehåll 1. Sammanfattning Bakgrund Deltagande kommuner Målgrupp Viktiga begrepp Syfte Målsättning 3 2. Projektets genomförande Organisering Uppstartskonferenser Projektarbetsgrupper Referensgrupper Uppföljningsträffar och dess innehåll Slutlig formulering av lokala värdighetsgarantier Kommunikationsförfarande Slutord Referenser och bilagor 19

6 1. Sammanfattning I kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna och Österåker bildades i juni 2011 ett nätverk i syfte att ta fram lokala värdighetsgarantier med den nationella värdegrunden som utgångspunkt. Anledningen till denna samverkan var att effektivisera arbetet och delge varandra erfarenheter. Dessutom har vissa utförare uppdrag inom hemtjänst och äldreboenden i flera av kommunerna varför det kan vara en fördel om det finns vissa lokala värdighetsgarantier som är gemensamma. I mars 2012 inbjöds FoU Seniorium av ovanstående kommuner för att diskutera möjligheten till samverkan. I oktober 2012 startade samarbetet då två projektledare anställdes. Projektet med att ta fram lokala värdighetsgarantier har pågått sedan dess och avslutas vid årsskiftet Arbetet har finansierats med statliga medel. En styrgrupp, vars uppdrag var att besluta i frågor som rör projektets styrning, bildades. I varje kommun utsågs en projektarbetsgrupp vars huvudsakliga uppgift var att ta fram lokala värdighetsgarantier. Senare tillkom också referensgrupper i varje kommun. I februari 2013 träffades projektarbetsgrupperna första gången. Arbetet inleddes med resonemang om etik- och värderingsfrågor som utgick från den nationella värdegrunden om ett värdigt liv och välbefinnande inom äldreomsorgen. Därefter bestod vårens arbete i att formulera förslag på möjliga lokala värdighetsgarantier. De äldre gavs också möjlighet att delta genom att tillfrågas vad de ansåg vara viktigt. Referensgrupperna träffades första gången i april 2013 och ytterligare två gånger. Framtagna förslag på lokala värdighetsgarantier skickades ut i juni 2013, synpunkter på dessa skulle vara projektledarna tillhanda i augusti Synpunkterna beaktades av styrgruppen och de slutliga förslagen formulerades. En inledande ingress till de slutliga förslagen skrevs och skickades till respektive kommun. Därefter gjordes inför nämndbeslut smärre justeringar utifrån lokala förutsättningar. De lokala värdighetsgarantierna har behandlats i respektive nämnd under månaderna oktober december. Då har även frågan om kompensationsersättning vid ej uppfyllda värdighetsgarantier diskuterats. I några kommuner kommer ärendet även att behandlas i kommunfullmäktige. Efter det att respektive nämnd har fattat beslut om att godkänna de lokala värdighetsgarantierna krävs ett kraftfullt implementeringsarbete med att sprida information om dessa till alla berörda. Det är viktigt att de lokala värdighetsgarantierna blir väl kända, efterlevs och följs upp regelbundet. De lokala värdighetsgarantierna kommer, under förutsättning att de antas, att införas under första kvartalet

7 1.1 Bakgrund Den 1 januari 2011 trädde två nya bestämmelser i socialtjänstlagen (SFS 2001:453), förkortad SoL, i kraft. En bestämmelse gäller en nationell värdegrund för äldreomsorgen, vars syfte är att tydliggöra de etiska värden och normer som ska vara grunden för arbetet inom äldreomsorgen. Den andra bestämmelsens syfte är att underlätta äldre personers inflytande över genomförandet av de beslutade insatserna. Bestämmelserna innebär i korthet att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Den som inte själv kan tillgodose sina behov, eller få dem tillgodosedda på annat sätt, har rätt till bistånd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Socialtjänstlagen är en ramlag. Det innebär att lagen endast anger yttersta ramar för biståndsbesluten. Genom värdegrunden kan kommunen förtydliga vad som gäller för beviljade insatser till äldre i den aktuella kommunen. För att höja kvaliteten och tydliggöra vilka förväntningar den enskilde kan ha på äldreomsorgen har kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna och Österåker valt att införa lokala värdighetsgarantier. Regeringen har givit socialstyrelsen i uppdrag att stödja kommuner och enskilda utförare av äldreomsorg i framtagandet av dessa Deltagande kommuner Ovan nämnda kommuner deltar och har sökt och erhållit statliga medel för att ta fram lokala värdighetsgarantier. Uppdraget att medverka i framtagandet av lokala värdighets-garantier har gått till FoU Seniorium. Ett samverkansavtal har tecknats mellan ovanstående kommuner och FoU Seniorium. Det kan vara en fördel om vissa garantier är gemensamma därför att flera utförare inom äldreomsorgen har uppdrag i flera kommuner Målgrupp Införandet av lokala värdighetsgarantier innebär att den äldre personen, så långt det är möjligt, kan välja när, hur och på vilket sätt stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Med äldre personer enligt socialtjänstlagen avses vanligen personer 65 år och äldre. 2

8 1.1.3 Viktiga begrepp Ändringarna i socialtjänstlagen aktualiserar flera begrepp. Under arbetets gång med framtagandet av värdighetsgarantier kommer begreppen att dryftas. Det är viktigt att ha en gemensam syn på ordens innebörd. Värdegrund Värdegrunden ska överensstämma med gällande lagar och regler inom området. En värdegrund ska befästa ett synsätt om att äldre kvinnor och män ska kunna leva utifrån sin identitet och personlighet vilket innebär dels ett värdigt liv, dels att känna välbefinnande i tillvaron. Värdigt liv Begreppet har en övergripande karaktär och innefattar aspekter som privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, individsanpassning och delaktighet samt insatser av god kvalitet och ett gott bemötande. Välbefinnande Välbefinnande är en subjektivt upplevd känsla. Till en persons välbefinnande kan höra sådant som känsla av trygghet och meningsfullhet. I samband med att en insats ges ska äldreomsorgen verka för att den äldre personen upplever detta. Värdighetsgaranti För att höja kvaliteten i äldreomsorgen och tydliggöra för målgruppen vad de kan förvänta sig av äldreomsorgen inför kommunerna lokala värdighetsgarantier. Värdighetsgarantierna baseras på den nationella värdegrunden och bör genomsyra allt arbete i äldreomsorgen. Kommunen är huvudansvarig för garantier och utfästelser gentemot äldre personer som omfattas av socialtjänstens verksamhet. 1.2 Syfte Det övergripande syftet var att ta fram lokala värdighetsgarantier för de fyra deltagande kommunerna Målsättning När projektet avslutas ska det finnas lokala värdighetsgarantier i kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna och Österåker. För att ha ett värde ska garantierna gagna den enskilde, de ska: Ge något utöver vad den enskilde redan beviljats Vara konkreta och värna den enskildes perspektiv och önskemål Vara möjliga att följa upp Ha en tydlig koppling till kundval och avtalsvillkor Omfatta både beställar- och utförarled 3

9 2. Projektets genomförande Projektet pågick under perioden oktober 2012 december Två projektledare, visstidsanställda av FoU Seniorium, har haft huvudansvar för två kommuner vardera. Projektledarna har haft olika sysselsättningsgrad, tillsammans en heltidstjänst, relaterat till kommunernas storlek. I uppdraget ingick att: Planera och driva arbetet med att utforma och införa lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Sammankalla olika grupper Föra mötesdokumentation Arrangera uppstarts- och införandekonferens Boka lokaler, ordna förtäring i samband med möten och konferenser Planera utbildningsinsatser kopplade till värdegrund och värdighetsgarantier Engagera föreläsare Uppmana varje kommun att utarbeta en kommunikationsplan Till deltagande kommuner lämna en skriftlig dokumentation av genomförandet, resultat och en tidplan för implementering 2.1 Organisering Många olika yrkeskategorier behövde involveras i arbetet med att ta fram lokala värdighetsgarantier. Varje kommun ansvarar för att till projektarbetsgrupperna utse nyckelpersoner från olika verksamheter som ska delta i arbetet med framtagande av lokala värdighetgarantier. Styrgrupp Verksamhetschefen för FoU Seniorium och projektledarna bildar tillsammans med utsedda representanter från de fyra kommunerna en styrgrupp, vars uppdrag är att besluta i frågor som rör projektets styrning. Projektarbetsgrupper Projektarbetsgrupperna ansvarar för framtagandet av förslag till värdighetgarantier och för att förbereda implementering efter det att projektet är avslutat. Referensgrupper Varje kommun utser en lokal referensgrupp bestående av representanter från personal- pensionärs- intresseorganisationer och politiker. Projektledarna ansvarar för att sammankalla referensgrupperna. Politisk förankring Projektledarna ansvarar för att tillsammans med styrgruppsmedlemmarna förankra arbetet inom den politiska organisationen i respektive kommun (nämnder/utskott). 4

10 2.1.1 Uppstartskonferenser I samband med att projektet startade anordnades uppstartskonferenser under två eftermiddagar på Täby Park Hotell, den 21 och 22 januari Inbjudan riktades till representanter hos beställare, politiker, chefer och medarbetare från verksamheter samt intresseorganisationer inom äldreomsorgen. De båda projektledarna ansvarade för konferensernas programinnehåll. Medverkade gjorde också handläggare från Socialstyrelsen med erfarenhet av värdegrundsarbete och framtagande av vägledning för lokala värdighetsgarantier. Det blev två eftermiddagar med fler deltagare än förväntat, vilket visade på ett stort engagemang och intresse för att ta fram lokala värdighetsgarantier. Det allmänna intrycket var att det är ett viktigt men svårt arbete som ska genomföras Projektarbetsgrupper Respektive kommuns styrgruppsmedlem utsåg i samverkan med ansvariga chefer en projektarbetsgrupp. En strävan var att det skulle finnas representanter från så många berörda verksamheter som möjligt. Önskvärt var att flera olika yrkeskategorier deltog för att kunna belysa äldreomsorgens arbete utifrån sin specifika kompetens och erfarenhet. Intresse och engagemang för utvecklingsarbete var en lämplig egenskap för att vara med i projektarbetsgruppen. Projektarbetsgruppernas storlek varierade beroende på att kommunerna är olika stora, vilket påverkar antal verksamheter och därmed hur många personer som deltog. Antal anmälda deltagare till respektive projektarbetsgrupp var: Danderyd: 15 personer Vallentuna: 11 personer Täby: 21 personer Österåker: 12 personer Sammanlagt genomfördes under februari till och med juni 2013 fem träffar per kommun förlagda till eftermiddagstid. I samband med att projektet startade avviserades att medlemmarna i projektarbetsgruppen skulle behöva extra tid mellan träffarna för uppgifter på den egna arbetsplatsen. Det innebar ansvar för att informera, förankra och inhämta synpunkter från arbetskamrater samt att återkoppla dessa vid projektarbetsgruppernas träffar. Denna arbetsmetod förväntades ge en bred spridning av arbetet i projektet och ge möjlighet för alla medarbetare ute i verksamheterna att vara med och påverka. Det var viktigt att respektive chef gav möjlighet för medlemmarna i projektarbetsgruppen att fullfölja sitt uppdrag. 5

11 Projektledarna ansvarade för att planera programinnehållet på träffarna, sammankalla, leda och att driva projektet framåt. Som huvudbok i projektet har Erik Blennbergers och Bengt Johanssons bok: Värdigt liv och välbefinnande Äldreomsorgens värdegrund och brukarinflytande i tolkning och praktik använts. Träff 1 genomfördes under februari 2013 Sammanfattning av träffens innehåll: Projektledare och deltagare presenterade sig för varandra och berättade inom vilken verksamhet de arbetade samt i vilken profession Genomgång av projektets varaktighet och upplägg i stort samt beräknad tidsåtgång för den enskilde medlemmen Projektarbetsgruppens deltagares ansvar gällande att vidarebefordra information, ta in synpunkter, förankra projektets utveckling på arbetsplatsen och sedan återkoppla till projektarbetsgruppen Inventering av om någon i projektarbetsgruppen tidigare deltagit i värdegrundsutbildning eller fått information om lokala värdighetsgarantier på annat sätt Träffens tema behandlade Värdigt liv och välbefinnande. Powerpointpresentation, information, diskussion och grupparbete med värdeorden som utgångspunkt. Bilaga 1 Värdigt liv handlar om: Privat sfär och kroppslig integritet en rättighet för alla Självbestämmande vad innebär det? Individanpassning och delaktighet God kvalitet Gott bemötande Välbefinnande handlar om: Trygghet Meningsfullhet Träff 1 avslutades med genomgång av hemuppgiften inför träff 2 och därefter fick gruppmedlemmarna beskriva med ett ord sin känsla efter dagens träff och skriva ordet anonymt på en lapp. Orden visade på att arbetet känns meningsfullt, viktigt, intressant och roligt. Bilaga 2 6

12 Träff 2 genomfördes under mars 2013 Sammanfattning av träffens innehåll: Reflektion från föregående träff den allmänna känslan var att det kändes bra och att det är viktigt att arbetet med att ta fram lokala värdighetsgarantier får ta tid, inte bli ett hastverk. Det har dock varit vissa svårigheter att få tid och möjlighet för att informera och diskutera värdighetsgarantier på arbetsplatsen. Redovisning av hemuppgift: I. Reflektera över hur känslan av trygghet beaktas i din verksamhet! - kontinuitet, att följa genomförandeplanen, att ha rutiner - tillgänglighet, att den äldre alltid kan få kontakt med personalen - kompetens, att personalen har relevant kunskap och erfarenhet - språkförståelse, kunna göra sig förstådd i kontakt med personalen - att personalen förmedlar trygghet och glädje II. Vad kan leda till en känsla av otrygghet och osäkerhet? - att personalen rusar in i rummet utan att knacka eller ringa på - att inte veta om någon kommer när jag larmar - att personalen inte har tid att sitta ner och prata - när det uppstår oenighet i personalgruppen Gruppdiskussion och brainstorming kring bemötande, kommunikation och om hur vi samtalar. Personalen ska: - lyssna, visa intresse, vara lyhörd, ha ögonkontakt, se individen - visa öppenhet, möta personen där han/hon befinner sig - bjuda in den äldre att vara med i gemenskapen, ge tid - hålla det som utlovas Diskussionen avslutades med en Powerpointpresentation om bemötande. Bilaga 3 Grupparbete ge förslag på vilka värdeord som passar till de förslag på värdighetsgarantier som lämnades på uppstartskonferensen! Bilaga 4 Träff 2 avslutades med genomgång av hemuppgiften till träff 3. Bilaga 5 7

13 Träff 3 genomfördes under april 2013 Sammanfattning av träffens innehåll: Medlemmarna delgavs en skriftlig lägesrapport, denna skickades också till berörda chefer. Bilaga 6 Redovisning av hemuppgift: I. Hur gick det att förklara/informera/få synpunkter av medarbetarna gällande grupparbetet från träff 2? - generellt tycker grupperna att det är vissa svårigheter att få utrymme och tid för information och diskussion på sina arbetsplatser men anser samtidigt att det är viktigt att arbeta med värdegrundsfrågor II. Blev det några bra förslag på lokala värdighetsgarantier i mötet med de äldre? - många äldre upplevde det mycket positivt att bli tillfrågade och att få lämna egna förslag på lokala värdighetsgarantier, det gav en känsla av delaktighet och möjlighet att påverka Många medlemmar i projektarbetsgrupperna har observerat att förslagen från de äldre liknar varandra. Bilaga 7 Gruppdiskussion, tankar och synpunkter på vad som är betydelsefullt i nuläget: - viktigt att upprätta ett fåtal lokala värdighetsgarantier från början så att det finns möjlighet att hålla det som lovats - viktigt att personal och de äldre får stöd i att skapa en relation - det kan vara svårt för de äldre på särskilt boende att påverka tider för insatser t.ex. att få vara uppe på kvällen, helst ska alla ha lagt sig när nattpersonalen kommer, är en verklighet - diskussion om bemötande, att vara flexibel, att inte framhäva sig själv Träff 3 avslutades med genomgång av hemuppgiften inför nästa träff. Bilaga 8 Träff 4 genomfördes under maj 2013 Sammanfattning av träffens innehåll: Tankar och kommentarer från träff 3: - både svårt och enkelt att formulera lokala värdighetsgarantier, inte helt lätt att skapa bra och hållbara lokala värdighetsgarantier som går att följa upp - medlemmarna i projektarbetsgrupperna har olika utgångspunkter och olika perspektiv, ser på garantierna på olika sätt 8

14 - i någon projektarbetsgrupp upplevdes att det finns viss okunskap bland medarbetarna vilket gör det svårt att förmedla projektets syfte - cheferna har en betydande roll för att framtagna garantier implementeras och efterlevs i berörda verksamheter Grupparbete att utifrån de äldres och personalens förslag formulera möjliga lokala värdighetsgarantier. Ta hänsyn till värdeorden och eventuellt befintliga dokument! Bilaga 9, 10 Några exempel på vad som framkom i projektarbetsgrupperna: Genomförandeplan Kontaktmannaskap/ kontaktman Namnbricka Förändring i samband med insatser Larm Mat Aktivitet utevistelse Upprättas i samråd med den äldre och eventuellt anhörig. Ska beskriva hur, när och på vilket sätt beviljade insatser ska ges. Genomförandeplanen ska följas upp regelbundet och vid behov. Utses i samband med att insatserna påbörjas, även en ersättare för denne. Kontaktmannen är den person i personalgruppen som har en närmare och regelbunden kontakt med den äldre och dennes anhöriga. All personal ska bära en tydlig namnbricka. En för den äldre känd personal meddelar när en helt ny personal ska utföra insatser. Återkoppling svar på larm ska ske inom 5 minuter Det ska ges möjlighet att välja mellan två maträtter till lunch och middag och att välja matleverantör. Den äldre får bestämma en egen aktivitet. Träff 4 avslutades med genomgång av hemuppgiften till träff 5. Bilaga 11 Träff 5 genomfördes under juni 2013 Dagens träff inleddes med en gemensam lunch. Sammanfattning av träffens innehåll: Tankar och kommentarer från träff 4: - Deltagarna i arbetsgrupperna tycker att det är svårt att få gehör och tid på hemmaplan för återkoppling till medarbetare och chefer - Det diskuteras hur utförarna ska få tid till att skriva relevanta genomförandeplaner 9

15 - Alla projektarbetsgrupper är överens om att väl upprättade genomförandeplaner är viktiga för att kunna utföra arbete av god kvalitet inom äldreomsorgen. Projektarbetsgruppernas arbete under våren 2013 sammanfattades i en powerpointpresentation. Bilaga 12 Grupparbete genomgång och diskussion av de projektarbetsarbetsgruppernas framtagna förslag till garantier. Bilaga 13, 14 Träff 5 avslutades med att projektarbetsgruppen svarade på utvärderingsfrågor efter vårens fem träffar. Några av svaren på frågorna 5, 7, 9 Fråga 5 Hur bedömer du din egen arbetsinsats och ditt engagemang under arbetet? Jag har känt mig mycket inspirerad och engagerad och känt att detta är till grund för mitt dagliga arbete Har försökt att tillföra kunskaper till gruppen Hoppas att den varit god då jag tycker att det givit mig mycket och vill gärna vidarebefordra detta till andra i fortsättningen Min erfarenhet och kunskap har jag fått användning för God, gjort alla mina uppgifter, engagerat min arbetsgrupp o.s.v. Hade velat lägga ner mera tid men då det övriga arbetet tagit mycket tid så har detta halkat efter Fråga 7 Vilka förslag i framtagandet av lokala värdighetsgarantier tycker du är mest betydelsefulla för de äldre? Att trygghet och meningsfullhet upplevs, att det ges möjlighet till social aktivitet Att äldre får vara med och påverka de insatser som hon/han har beviljats Att äldre får vara delaktiga i sina biståndsbeslut Att den äldre kan påverka vem som ska hjälpa till med personlig omvårdnad Att det finns en aktuell genomförandeplan upprättad och att personalen arbetar enligt den Lokala värdighetsgarantier om kontaktmannaskap, introduktion av ny personal, möjlighet att påverka tid för insatser Fråga 9 Vad har varit roligast, mest positivt med arbetet? Diskussionerna, samarbetet med varandra att vi fått förtroende att delta i framtagandet av lokala värdighetsgarantier vilket har lett fram till ett resultat 10

16 Sammansättningen av projektarbetsgrupp, att olika yrkeskategorier och verksamheter med olika infallsvinklar har deltagit och fått komma till tals Samtalen och diskussionerna kring värdeorden och värdegrunden är A och O Att de äldre har varit delaktiga, haft möjlighet att framföra vad de upplever som viktigast Att nätverka och att byta erfarenheter Som helhet anser medlemmarna att arbetet har varit angeläget och värdefullt för det fortsatta arbetet inom äldreomsorgen. De fyra kommunernas utvärderingar finns som bilaga. Bilaga Referensgrupper Varje kommuns styrgruppsmedlem ansvarade för att en lokal referensgrupp bildades. I gruppen skulle ingå representanter för personal- pensionärs-intresseorganisationer och politiker. Det framkom redan under uppstartskonferensen att det fanns ett stort intresse i denna grupp att tidigt få delta i arbetet med att ta fram lokala värdighetsgarantier. Projektledarna hade ansvar för att lägga upp arbetet och att sammankalla referensgrupperna. Träff 1 genomfördes under april 2013 Träffen inleddes med information om referensgruppens roll, att vara rådgivande, vara ett bollplank, ge synpunkter, sprida information, har dock ingen formell beslutande funktion. Information gavs också om projektets bakgrund, syfte, upplägg och tidsplan samt hur långt arbetet hade framskridit. Dessutom presenterades en sammanfattning av projektarbetsgruppernas program: Värdigt liv och välbefinnande, Powerpointpresentation och diskussion kring värdeorden Bilaga 1 Bemötande kommunikation hur samtalar vi? Powerpoint-presentation och diskussion Bilaga 3 Material att läsa igenom lämnades. En hemuppgift delades ut försök att ta fram möjliga värdighetsgarantier ur de förslag som lämnades på uppstartskonferensen i januari 2013! Bilaga 4 Träff 2 genomfördes under juni 2013 Träffen inleddes med en resumé, powerpointpresentation, över projektarbetsgruppens arbete under vårens samtliga träffar. Bilaga 12 11

17 Gruppdiskussion: Projektarbetsgrupperna har bedömt framtagna förslag och enats om 11 möjliga lokala värdighetsgarantier. Dessa hade sammanställts och delades ut. Deltagarna i referensgruppen fick reflektera över förslagen och därefter svara på följande frågor: 1. Kan alla förslag godkännas som garantier? 2. Rangordna dem! 3. Finns ytterligare förslag? Bilaga 14 Referensgrupperna i de fyra kommunerna har lämnat olika svar på ovanstående frågor, t.ex: Garantierna ska vara få och konkreta Viktigt att inte tappa anhörigperspektivet, se anhöriga som en resurs Kommunerna prioriterade garantierna något olika Dessutom diskuterades följande: Ska det heta garantier eller ska det vara löften? Hur ska garantiernas efterlevnad följas upp? Ska kompensation eller annan ersättning utgå om garantierna inte efterlevs? Ska garantierna kopplas till kommunens hantering av synpunkter och klagomål? Uppföljningsträffar Före sommaren 2013 gjordes en ny sammanställning med de fem mest angelägna garantierna efter det att styrgrupp, projektarbetsgrupper och referensgrupper hade lämnat synpunkter. Sammanställningen skickades ånyo till dessa grupper för slutliga synpunkter som skulle vara projektledarna tillhanda senast den 5 augusti. Bilaga 16 Inkomna synpunkter beaktades och diskuterades på styrgruppsmötet i augusti, varefter ytterligare justeringar gjordes. De justerade förslagen skickades till SKL (Sveriges kommuner och landsting) för påseende, även synpunkterna från SKL har beaktats. Det har varit viktigt att formulera garantierna utifrån ett medborgarperspektiv. I månadsskiftet augusti september 2013 anordnades uppföljningsträffar för såväl projektarbetsgrupper som referensgrupper. Innehållet har varit detsamma på alla dessa träffar. 12

18 Uppföljningsträffarnas innehåll Träffarna började med att information gavs om de synpunkter och frågeställningar som uppkommit i samband med slutformuleringen av de lokala värdighetsgarantierna. Nedanstående punkter diskuterades. Kommunernas ställningstagande: 1. I de två kommunerna, Danderyd och Täby, där kommunfullmäktige har givit berörda nämnder i uppdrag att utarbeta ett regelverk för kompensation vid ej uppfyllda garantier, bör beslut fattas om kompensation ska utgå eller inte. 2. Kan ordet värdegrund användas istället för ordet värdighetsgarantier, det diskuteras i en kommun. Socialstyrelsen ska kontaktas. 3. Det kan bli smärre olikheter i formuleringen av värdighetsgarantierna i kommunerna. 4. Projektledarna kommer att skriva ett utkast till ingress till de lokala värdighetsgarantierna med övergripande text och förklaring till vissa begrepp. En arbetsgrupp ska träffas för att arbeta med texten som slutligen formuleras av respektive kommun. Socialstyrelsens svar på frågan i punkt 2: Det är inte lämpligt att kalla det en värdegrund eftersom det är något annat. En garanti måste vara väldigt tydlig och förpliktigar på ett annat sätt. De enskilda äldre ska veta att nu bröts det mot värdighetsgarantin. Ersättningen som gått ut är till för att ta fram lokala värdighetsgarantier och inte för en värdegrund. Garantin kan sägas sätta mer kraft bakom orden i värdegrunden. Planering framåt: I. Beslut gällande lokala värdighetsgarantier ska fattas i de politiska nämnderna under hösten II. Under förutsättning att beslut fattas om att införa lokala värdighetsgarantier involveras berörda kommunikatörer III. Avslutande halvdagskonferenser kommer att äga rum när värdighetsgarantierna har antagits (troligtvis 1:a kvartalet 2014) IV. Projektledarna kommer att ha viss möjlighet att informera om projektet ute i verksamheterna under hösten 2013 V. I projektledarnas uppdrag ingår att överlämna dokumentation över projektets genomförande. I uppdraget ingick också att utforma en tidsplan för implementering. På grund av att värdighetsgarantierna ska införas vid olika datum, och att det är olika lokala förutsättningar i kommunerna, kommer därför tidsplanen för implementering att ske kommunvis 13

19 2.1.5 Slutlig formulering av lokala värdighetsgarantier OBS! Varje kommun formulerar texten enligt lokala förutsättningar, riktlinjer och gällande avtal. Det kan röra införandedatum, ordval, till exempel vi lovar eller vi garanterar, förfarande när synpunkter eller klagomål har lämnats m.m. Lokala värdighetsgarantier Kommunen inför f o m lokala värdighetsgarantier för att höja kvaliteten inom äldreomsorgen. Enligt socialtjänstlagen ska omsorgen om äldre inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. I januari 2011 infördes en ny bestämmelse om en nationell värdegrund för äldreomsorgen i socialtjänstlagen. Ett gott bemötande av den äldre och dennes anhöriga framhålls som särskilt viktigt. Nyckelord för ett gott bemötande: Respekt, artighet och hänsyn Empati, uppmärksamhet och lyhördhet Vänlighet och generositet Stöd och uppmuntran Genom att införa lokala värdighetsgarantier vill xxxx-nämnden ge dig vård och omsorg med god kvalitet, delaktighet och individanpassning, självbestämmande, integritet och ett gott bemötande. Syftet är att du ska få ökade möjligheter att påverka och bestämma över din egen tillvaro, att uttrycka dina synpunkter och önskemål samt ges möjlighet att känna trygghet och meningsfullhet. Värdighetsgarantierna kommer att gälla inom biståndshandläggning, hemtjänst, äldreboenden och dagverksamhet. Om vi inte lever upp till vad vi lovar är vi angelägna om att du kontaktar oss. Lämna dina synpunkter på något av följande sätt: Ring Fyll i formulär.. Kontakta någon av personalen som hjälper dig att förmedla dina synpunkter. När du har lämnat dina synpunkter kommer vi att kontakta dig inom xx dagar. Du får då veta vad vi kommer att göra för att undvika att situationen inträffar igen. 14

20 Lokala Värdighetsgarantier V i Biståndshandläggning Hemtjänst Äldreboende Dagverksamhet Du blir informerad muntligt och skriftligt om vilket stöd/vilken hjälp kommunen kan erbjuda När ditt stöd/din hjälp börjar erbjuds du ett informationssamtal av den hemtjänstleverantör som du har valt När du flyttar in på äldreboendet erbjuds du ett informationssamtal Vid första besöket på dagverksamheten erbjuds du ett informationssamtal l o v a r Dina uttalade behov och önskemål beaktas i den utredning som ligger till grund för biståndsbeslut om stöd och hjälp Du erbjuds en kontaktman och en ersättare för denne. Du har rätt att byta kontaktman Ditt stöd/din hjälp planeras tillsammans med dig, och om du så önskar, en anhörig (Genomförandeplan) Du erbjuds en kontaktman och en ersättare för denne. Du har rätt att byta kontaktman Ditt stöd/din hjälp planeras tillsammans med dig, och om du så önskar, en anhörig (Genomförandeplan) Du erbjuds en kontaktman och en ersättare för denne. Du har rätt att byta kontaktman Ditt stöd/din hjälp planeras tillsammans med dig, och om du så önskar, en anhörig (Genomförandeplan) a t t Den personal som besöker dig bär en tydlig namnbricka och kan identifiera sig med (foto)legitimation (varje kommun avgör formulering utifrån lokala krav) Den personal som besöker dig bär en tydlig namnbricka och kan identifiera sig med (foto)legitimation (varje kommun avgör formulering utifrån lokala krav) Den personal som hjälper dig bär en tydlig namnbricka Den personal som hjälper dig bär en tydlig namnbricka Du blir så fort som möjligt informerad av personal som du känner vid försening, förhinder eller förändring av insatser Du blir så fort som möjligt informerad av personal som du känner vid försening, förhinder eller förändring av insatser Du blir så fort som möjligt informerad av personal som du känner vid försening, förhinder eller förändring av insatser Du har möjlighet att påverka vem som hjälper dig med din personliga hygien Du har möjlighet att påverka vem som hjälper dig med din personliga hygien Du har möjlighet att påverka vem som hjälper dig med din personliga hygien 15

21 Förtydligande av begrepp: Genomförandeplanen ger en samlad beskrivning av när, hur och på vilket sätt dina insatser ska utföras Den ska: upprättas tillsammans med dig och om du så önskar anhöriga ta hänsyn till dina intresseområden och dina fysiska, psykiska, andliga och sociala behov vara upprättad inom xx veckor från det att insatserna startar och följas upp minst var xx månad eller oftare vid behov noggrant följas och vara känd av berörd personal Kontaktmannaskap - Kontaktman Kontaktmannen är den person i personalgruppen som kommer att ha en närmare och regelbunden kontakt med dig och dina anhöriga. Kontaktmannen ansvarar bland annat för att tillsammans med dig, och om du så önskar anhöriga, göra en genomförandeplan samt att informera övrig berörd personal om innehållet i denna Kommunikationsförfarande Projektledarna informerade i början av projektet politiker, beställare, utförare och intresseorganisationer om projektet vid olika möten. Information gavs också på respektive hemsida. För att ytterligare sprida kännedom om projektet anordnades en uppstartskonferens. Styrgruppsmedlemmarna, med vetskap om sina egna kommuners organisering, ansvarade i samråd och delvis tillsammans med projektledarna för att utförare inom äldreomsorgen, biståndshandläggare, pensionärsorganisationer, anhöriggrupper, fackliga organisationer och politiska nämnder fick nödvändig information. När de slutliga förslagen på lokala värdighetsgarantierna hade tagits fram informerades nämnder och utskott inför beslutsfattande. Efter det att beslut har fattats är det viktigt att information om de lokala värdighetsgarantierna når ut till alla berörda. Hur informationen sprids med broschyrer, på hemsidor o.s.v. avgörs i varje kommun, respektive kommuns kommunikatör ska då delta i arbetet. Planerade införandekonferenser föreslås äga rum kommunvis för att lättare nå ut till lokala utförare inom olika verksamheter, myndighet, intresseorganisationer, medborgare med flera. 16

22 3. Slutord Det har genomgående varit ett stort engagemang, en vilja och ett genuint intresse inom de olika grupper som har deltagit i arbetet med att ta fram lokala värdighetsgarantier. Under arbetets gång har olika förslag på värdighetsgarantier lämnats av medlemmarna i projektarbetsgrupperna och referensgrupperna samt deltagare i uppstartskonferensen och sist men inte minst äldre personer med biståndsbedömda insatser. Särskilt uppskattat var det av de äldre att få tid för samtal och möjlighet att vara med och påverka. De önskemål som framfördes innebar ofta små förändringar jämfört med nuvarande förhållande, lätta att genomföra och inte förknippade med ökade kostnader. Ett gott bemötande, ett leende, tid att få prata, att visas respekt, delaktighet, utevistelse, att knacka på dörren innan personalen går in o.s.v. Bilaga 7 Efter diskussioner och bearbetning av framtaget material kvarstod sex förslag på lokala värdighetgarantier. En allmän synpunkt var att det inte skulle vara för stort antal garantier. Det konstaterades att det fanns vissa skillnader i hur projektarbetsgrupperna prioriterade förslagen, dock ansågs följande områden vara särskilt viktiga: Att erbjudas ett samtal med information och utrymme för frågor Att det finns ett väl fungerande kontaktmannaskap Att få en väl upprättad genomförandeplan som efterlevs Att samtlig personal bär tydlig namnbricka Att bli meddelad vid förändring av olika slag Att ha möjlighet att välja personal vid personlig omvårdnad En viktig förutsättning för att nå projektets målsättning är att det föregåtts av att information om införandet av lokala värdighetsgarantier har nått ut till berörda, samt att detta är väl förankrat. Ansvaret för att så sker ligger på ledningen för de olika förvaltningarna och verksamheterna. Vi har upplevt att det har funnits brister i förankringen inför projektet. Endast ett fåtal personer i projektarbetsgrupperna kände till att ansvariga nämnder hade fattat beslut om att införa lokala värdighetsgarantier. Det i sin tur har försvårat arbetet med att få en bra dialog ute i verksamheterna då berörd personal inte känt till projektet från början. Det kan också vara orsaken till att det blev ett visst bortfall av medlemmar i projektarbetsgrupperna. En annan anledning till bortfallet kan vara bristen på tid beroende på hög arbetsbelastning och frånvaro bland personalen. Bilaga 17 17

23 Då berörda nämnder har fattat beslut om att anta de lokala värdighetsgarantierna, och de har trätt i kraft, åligger det varje verksamhet och dess ledning att ansvara för att kontinuerligt informera nyanställd personal om dessa. Det ska också följas upp att de efterlevs och att åtgärder vidtas när så icke sker. Det förutsätter att det skapas rutiner angående förfarandet vid ej uppfyllda värdighetsgarantier som all berörd personal ska känna till. De lokala värdighetsgarantierna måste vara ett levande dokument som efter utvärdering kan revideras. Om införandet av värdighetsgarantier faller väl ut är det självklart att fler områden kan inbegripas. Det framgår av utvärderingarna att arbetet i projektarbetsgrupperna har upplevts positivt och meningsfullt. Medlemmarna ser ett stort värde i, och behov av, att bygga nätverk som kan leda till att en bättre vård och omsorg utvecklas. Inför implementeringen av de lokala värdighetsgarantierna vill vi avslutningsvis poängtera vikten av att ta vara på den positiva energi som har kommit fram under projektets gång. Det bör ha stor betydelse för det fortsatta arbetet och för att åstadkomma ett perspektivskifte i synen på äldreomsorgen. 18

24 4. Referenser Regeringens proposition 2009/10:116, värdigt liv i äldreomsorgen Socialtjänstlagen, SFS 2001:453 Lag om vissa kommunala befogenheter, SFS 2009:47 Hur lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen kan utformas, Socialstyrelsen, (artikelnr ) Äldreomsorgens nationella värdegrund ett vägledningsmaterial, Socialstyrelsen, (artikelnr ) Blennberger och Johansson, Värdigt liv och välbefinnande äldreomsorgens värdegrund och brukarinflytande i tolkning och praktik, (artikelnr 3185), Fortbildning AB Olivestam, Thorsén, Etik och livsfrågor i vård och omsorg, Liber Aktuella tidningsartiklar inom området Framtagna värdighetsgarantier från olika kommuners hemsidor Vi har valt att ta med ett stort antal bilagor för att tydligt redovisa använt material och hur arbetet i projektarbetsgrupperna har gått till. Bilagor: Bil. 1 Värdigt liv och välbefinnande Bil. 2 Hemuppgift till träff 2 Bil. 3 Bemötande o14 Bil. 4 Grupparbete bikupediskussion 21 o 22 jan 2013 Bil. 5 Hemuppgift till träff 3 Bil. 6 Lägesrapport april 2013 Bil. 7 De äldres förslag Bil. 8 Hemuppgift till träff 4 Bil. 9 Värdeorden Bil. 10 Gruppuppgift träff 4 Bil. 11 Hemuppgift till träff 5 Bil. 12 Sammanfattning vårens LVG arbete Bil. 13 Gruppuppgift till träff 5 Bil. 14 Bearbetade PAG förslag LVG Bil. 15 Svar utvärdering PAGarb Bil. 16 Utskick LVG förslag Bil. 17 Deltagarfrekvens PAG 2013 Förkortningar: PAG = projektarbetsgrupp LVG = lokala värdighetsgarantier 19

25