Landsbygdsprogram för Motala kommun

Transkript

1 Landsbygdsprogram för Motala kommun

2 Innehållsförteckning Sida Motala kommuns landsbygd utgångsläge 3 Vad är landsbygd? 3 Allmänt 3 Landsbygden i tätortens närhet 3 Borensberg 3 Kommunens övriga landsbygd 4 Befolkning 4 Jordbruk 5 Sysselsättning 6 Landsbygdens infrastruktur Pendling 6 7 Landsbygdens styrkor och svagheter - SWOT 7 Aktörerna och deras roller 8 Mål för utveckling av Motala kommuns landsbygd 8 Åtgärder under programperioden 9 Boende - Allmänt 9 Näringsliv - Allmänt 9 - Nya former för företagande 9 - Energiproduktion 10 - Matproduktion 11 - Besöksnäring/turism 11 Aktiviteter 11 Ansvariga/resurser 12 Utbildning 13 Vuxenutbildning 13 Kultur och fritid 13 Kommunikationer - Allmänt 14 - Alternativa lösningar för kollektivtrafiken 14 - Cykel 14 - Bredband 14 Aktiviteter 14 Ansvariga/resurser 15 Service 15 Aktiviteter - Allmänt 16 - Borensberg 16 - Övriga tätorter 16 Ansvariga/resurser 16 Verktygen 17 Den sociala ekonomin 17 - Det lokala initiativet/bygdepeng 17 Övriga verktyg - Landsbygdsprogrammet 17 - Leader Aktiviteter 18 Bilagor statistik

3 Motala kommuns landsbygd utgångsläge Vad är landsbygd? Det finns flera olika definitioner av vad som är landsbygd och med variationer som tätortsnära landsbygd, glesbygd etc. Det finns också minst en definition av vad som, i statistiken, ska ses som tätorter det ska vara minst 200 invånare och max 200 meter mellan husen. Inom ramen för det nya Leaderprogrammet avser länsstyrelsen att tillämpa den begränsning som säger att landsbygden består av alla mindre tätorter upp till invånare och landsbygden däromkring. För Motala kommuns del skulle detta innebära att hela området utanför Motala tätort skulle omfattas. I det här programmet har vi valt Leaderdefinitionen d v s landsbygden i Motala kommun består av kommunens tätorter med < invånare och landsbygden däromkring, m a o allt utom Motala tätort. Allmänt Av Motala kommuns invånare bor drygt en fjärdedel (29%) på landsbygden, d v s utanför Motala stad. Den norra delen av kommunen är glest befolkad, genomsnittligt bara 6 invånare per kvadratkilometer. Slättbygden i söder med en tredjedel så stor areal har fler invånare, i genomsnitt 20 inv/ km 2. De naturgivna förutsättningarna har självfallet format levnadsbetingelserna och kulturlandskapets och bebyggelsens framväxt: bruken i gränstrakterna mot Bergslagen, kyrkbyar som samlingspunkter i jordbrukslandskapet, säterier och större gårdar i de bördiga trakterna och stationssamhällen där järnvägen drogs fram under talet. Landsbygden i tätortens närhet På landsbygden runt de större tätorterna är de boendes villkor i stort de samma som för städernas invånare. Oftast är det stadens arbetstillfällen och service man anlitar. Många gånger har man sökt sig till landet för boendemiljön. I storstadsområdena kan man se en tendens till utflyttning till den närbelägna landsbygden. Vi kan se samma tendens i Östergötland, om än inte lika starkt, i Linköpings och Norrköpings närhet. Dessa landsbygdsområden har stora möjligheter att utvecklas spontant. Det finns anledning att anta att sökandet efter goda boendemiljöer kommer att få allt fler att söka sig hit. Ett val av tilltalande boende med samtidig närhet till många arbetstillfällen gör denna del av landsbygden till en viktig tillgång för kommunen och regionen den bidrar i hög grad till regionens attraktivitet. Samtidigt ökar givetvis kraven på kollektiv trafikförsörjning och kommunal service främst barnomsorg och skola där närhet känns särskilt viktig. När det gäller kommersiell service och aktiviteter i övrigt kommer de boende i dessa områden att i allt väsentligt nyttja det utbud som finns i städerna Motala, Vadstena och Linköping naturligt eftersom man i de allra flesta fall kommer att pendla in till dessa städer för det dagliga arbetet men även till övriga tätorter. Borensberg Borensberg är efter Motala den största tätorten i kommunen. Genom sitt sjönära läge utmed kanalstråket och pendlingsavstånd från både Motala och Linköping har Borensberg en särställning bland kommunens mindre orter. Det är en tätort som växer och som har förutsättningar att fortsätta utvecklas under de kommande åren. Orten har ett relativt stort serviceutbud och även ett lokalt näringsliv. Borensberg är en pendlingsort men har också ett eget, varierat utbud av arbetstillfällen. En majoritet av arbetsplatserna finns inom sektorn vård, skola och omsorg, men orten hyser också tillverkningsindustri och mindre verkstäder. Ledig mark finns för nyetablering av verksamheter. Viktigast för framtiden är, förutom att nya områden för bebyggelse planläggs, att kollektivtrafik med hög standard för pendling erbjuds samt att befintligt utbud av kommunal och kommersiell service, t ex bensinstationer bibehålls eller byggs ut

4 Kommunens övriga landsbygd I kommunens nordligaste del i gränstrakterna mot Närke finns större områden med låg folktäthet. Dessa har fått känna av en påtaglig befolkningsminskning under lång tid, vilket i sin tur inneburit försämringar i service genom att underlaget blivit otillräckligt. Mot bakgrund av de relativt stora avstånden till större tätorter som Borensberg, Motala och regionens centrala delar är det inte realistiskt att räkna med att dessa områden i någon större utsträckning ska bli attraktiva för pendlare som arbetar i de större städerna eller på någon av de andra större orterna i regionens centrala delar. Stora delar av dessa landsbygdsområden är värdefulla för rekreation och naturupplevelser. Upplevelseturismen öppnar möjligheter av skiftande slag, från äventyrsanläggningar till gårdsbutiker och vandrarhem. Därmed är de en värdefull tillgång för östgötarna och bidrar starkt till regionens attraktivitet. En förutsättning för att dessa områden även i framtiden ska vara tilltalande är att det finns en bofast befolkning. Det innebär att det, vid sidan av jordoch skogsbruket, också måste finnas företag som ger arbetstillfällen och service till de bofasta och besökare. Kommunens södra landsbygd med läns- och riksväg till Linköping, Mjölby och Motala gör området intressant för pendlare som vill bo naturnära men ändå slippa långa resor till arbete, studier och övrig service. Denna landsbygd bidrar för sin del till kommunens ökade invånarantal genom just dessa faktorer och gör Motala kommun till ett intressant alternativ för boende vad gäller arbetskraften i Linköping. Landsbygdsområdet mellan Motala, Godegård, Karlsby, Tjällmo och Borensberg utgör en mellanbygd med såväl skogs som lantbruk med stort utbud av möjligheter till rekreation och naturupplevelser. Söder om Göta kanal präglas landsbygden av slättlandet med jordbruksbygd. Här finns inte riktigt samma bredd vad gäller rekreation och naturupplevelser som i norr. Båda dessa landsbygdsområden är dock intressanta för pendlare som vill bo naturnära men ändå slippa långa resor till arbete, studier och övrig service. Befolkning I de följande avsnitten presenteras statistik som beskriver läget på landsbygden i Motala kommun utifrån några olika aspekter. För att kunna göra det måste en definition av landsbygden fastställas. För presentation av det statistiska materialet används definitionen att landsbygd är all yta i Östergötland som ligger utanför tätorter med minst invånare. Nedan listas kommunens tätorter* som har mer än 200 invånare Av kommunens totala befolkning bodde 83, 7% i dessa tätorter år , 1% i Motala, 6,5% i Borensberg och 2,1% bodde i orter såsom Degerön och Varv. På övriga landsbygden, bodde 14 % av kommuninvånarna. (Källa: SCB). Mer befolkningsstatistik för bl a Motala kommuns landsbygd redovisas i Östsam regionala utvecklingsprogram för utveckling av Östergötlands landsbygd

5 Folkmängd tätorter Motala kommun Tjällmo Fornåsa Nykyrka Österstad Fågelsta Klockrike Godegård Borensberg S.a Övr landsbygd Motala Tot. kommunen I diagrammen nedan redovisas befolkningsutvecklingen för kommunens tätorter med invånare. Kurvorna visar på en viss stagnation för tätorterna i kommunens norra delar medan orterna på det södra slättlandet utmed länsväg 1050 till Linköping har en mer gynnsam utveckling. Observera att tätortsmätning endast görs vart femte år. Folkmängd i tätorterna 1995, 2000 och Tjällmo Fornåsa Nykyrka Österstad Fågelsta Klockrike Godegård Borensberg Övr landsbygd Källa: SCB Jordbruk etc Avseende jordbruksstatistik för kommunen redovisas detta i bilaga till detta program - 5 -

6 Sysselsättning I Motala kommun bor 2005 ca förvärvsarbetande av dessa bor på landsbygden och 25 procent har även sin arbetsplats där. Mellan landsbygden och tätorterna finns relativt stora skillnader i sysselsättningsstrukturen. På landsbygden sysselsätter jordbrukssektorn, industrisektorn och byggsektorn tillsammans nästan hälften av de sysselsatta, jämfört med 1/4 i tätorterna. Näringsgrenar som är svaga på landsbygden i förhållande till i tätorter med mer än ca invånare är handel och kommunikationer, finansiell verksamhet och företagstjänster samt offentlig förvaltning. I det kommunala perspektivet är det både positivt och angeläget att företagandet på landsbygden kan utvecklas i nya former, som komplement till de traditionella näringarna och arbetspendling till tätorter i och utanför regionen. Att kunskap och engagemang finns i bygderna har de senaste årens lokala projekt i bland annat Godegård, Tjällmo och Klockrike varit goda exempel på. En viktig insats från kommunens sida är, att i planeringsfrågor som rör landsbygden och dess mindre tätorter, vara lyhörd för den lokala kunskapen och utveckla engagerande samrådsformer med utvecklingsgrupper, hembygdsföreningar, bygderåd och byalag m fl. Landsbygdens infrastruktur Vägar Liksom i staden är det viktigt att kommunikationerna på landsbygden fungerar bra. Såväl landsbygdsbefolkningen som landsbygdens företag, företrädesvis småföretag och lantbruk, har behov av goda förbindelser. Tillgången till vägar samt deras standard är viktig för att landsbygden ska leva och vidareutvecklas. Tillgången beskrivs av vägnätets täthet och standarden av vägens beläggningstyp och geometri. Östergötland har en hög andel allmänna grusvägar på landsbygden. I norra delen av Motala kommun är det allmänna vägnätet glest samtidigt som de få vägar som finns har låg standard. Vid en jämförelse av de allmänna vägnäten norr respektive söder om Boren framgår att vägnätet i söder är betydligt tätare än i norr vilket speglar befolkningstätheten. I söder är dock de flesta vägar asfalterade medan i norr är enbart ca hälften av vägarna asfalterade. Mot denna bakgrund är det viktigt att det återinförda kommunala bidraget till vägsamhälligheterna bibehålls och att Motala kommun tillsammans med andra kommuner argumenterar för att Vägverket ska få resurser för att rusta upp de mindre allmänna vägarna i kommundelar med låg vägtäthet. Även trafiksäkerheten behöver förbättras på landsbygden. Här bör en översyn av t ex vägbelysning vid riksvägarna mm påtalas till Vägverket liksom behovet av cykelbanor. Telefon m m Det fasta telenätet, mobiltelefontäckning och bredband är väsentligt för såväl de boende som lantbruk och övriga företag på landsbygden. Detta gäller även av trygghetsskäl när det gäller t ex omsorgen, ambulans och räddningstjänst. Postgång Även befolkning, lantbruk och övriga företag på landsbygden ska kunna förvänta sig en god postservice där post delas ut dagligen och enkelt ska kunna skickas i samma omfattning. Kommunen bör arbeta för att de postlådor som dragits in utmed lantbrevbärarlinjer åter installeras och tömmes

7 Pendling Pendlingen mellan landsbygden och Motala tätort är relativt stor personer ( 31 % av den förvärvsarbetande landsbygdsbefolkningen) pendlar från landsbygden till tätorten, och 502 personer pendlar i motsatt riktning. Pendlarna från landsbygden utgör ca 10 % av arbetskraften i tätorten. På landsbygden pendlar många även till andra orter t ex Linköping, Finspång, Mjölby och Vadstena. Kommunen behöver fortsatt arbeta för att person/pendeltåg ska stanna i Godegård men även i Fågelsta. När detta kommer till stånd bidrar kommunen till en bättre miljö men även till utveckling i övrigt på dessa orter. Landsbygdens styrkor och svagheter - SWOT Mot bakgrund av beskrivningen ovan kan en s k SWOT-analys göras för att lyfta fram de negativa respektive positiva faktorer som präglar landsbygden i Motala kommun och som ger förutsättningarna för den vidare utvecklingen av densamma. Analysen består av fyra delar: Styrkor Svagheter Möjligheter Hot Styrkor De främsta faktorerna här består av den boendemiljö och rekreationsmiljö som kommunens landsbygd erbjuder i kombination med överkomligt avstånd till närmsta större tätort ( t ex Motala och Borensberg) med service. Inom kommunen finns också några utvecklingsgrupper/byalag som har goda resurser i form av kompetens, energi och drivkraft. Borensberg är som mindre tätort en dynamisk motor för kommunens norra och östra landsbygd med tillgång till de mesta i serviceväg. Bredbandstäckningen är nu 100 % inom kommunens glesbygd men kan kapacitetsmässigt givetvis vidareutvecklas. Den åkermark som finns på kommunens landsbygd är i flera avseenden en tillgång men också en ändlig resurs värd hänsyn vid exploatering för vägar, järnvägar, industri, boende etc. Svagheter Ett ständigt grundproblem för landsbygden är den spridda bebyggelsen som kan, utifrån ett strikt rationellt perspektiv, innebära ökade kostnader för kollektivtrafik och annan offentligt finansierad service. Kommunikationerna är relativt dåligt utbyggda och mycket återstår att göra, särskilt inom den norra delen av kommunen. Många områden saknar aktiva utvecklingsgrupper som driver opinionsbildning och kreativa framtidslösningar för bygden. Landsbygdsföretag lider ofta av problem med transporter och logistik liksom även befolkningen av bristfällig kollektivtrafik. Kommunens landsbygd lider inte sällan också av driftstörningar i el- och telefonnät. Mobiltelefonnätet har också otillräcklig täckning på flera ställen på kommunens landsbygd. Den blygsamma tillgången på hyresbostäder på landsbygden är också en svaghet och hinder för många grupper att välja denna del av kommunen för sitt boende. Flera områden har bristande underlag för kollektivtrafiken som orsakar svårigheter för pendlingen även över länsgräns. Möjligheter Föreningslivet på kommunens landsbygd är generellt mycket aktivt och en hel del synliga bevis på detta finns bl a i det arbete som hembygdsföreningar, byalag och utvecklingsgrupper utför. Inom ramen för det nya Leaderprogrammet har nu formerats två Leaderområden som bl a omfattar Motala kommuns landsbygd där bl a ett flertal utvecklingsgrupper från kommunens södra delar aktivt deltar. Ett gemensamt samarbetsorgan för samtliga kommunens utvecklingsgrupper (kommunbygderåd) har också bildats

8 Den s k Bygdepengen till föreningsarbete och projekt på landsbygden kan ytterligare spridas och utvecklas bland aktiva föreningar i kommunen liksom samverkan mellan olika parter på landsbygden, idrottsföreningar, byalag, kyrkan m fl. Företagsstöd till bland annat s k mikroföretag på landsbygden har också fått en generösare omfattning i regeringens landsbygdsprogram. Motala kommun har också en viktig roll och möjlighet när det gäller arbetsmarknaden på landsbygden. Här finns t ex möjligheter att ytterligare skapa arbetstillfällen (t ex fler heltidstjänster) inom den offentliga sektorn liksom att dela upp större upphandlingar och lägga ut mer av verksamheten på entreprenad på landsbygden för att ge möjligheter för lokala företag att blomstra.. Vindkraft och produktion av alternativa bränslen är likaså verksamheter med goda förutsättningar på kommunens landsbygd. Ett intressant exempel med många fördelar är möjligheten att producera naturgas via rötgasanläggning på varje enskild gård som uppgraderas via rörsystem i central anläggning. Kommunen kommer också att fortsätta stötta turist- och besöksnäringen på landsbygden via t ex samordning, samarbete och administrativt stöd. Inom kommunen finns också ett antal lokala matproducenter och företag inom besöksnäringen som redan idag gör en stor insats genom samarbete och stöttning i lokala nätverk. Hot Hotbilden för kommunens landsbygd ligger i befolkningsminskningen inom de norra ytterområdena och det vikande underlaget för kommersiell service. Vad gäller den nordligaste delen av kommunen minskar underlaget beroende på både färre boende och den ökade pendlingen där man i större utsträckning väljer kommersiell service i tätorten där man arbetar. När det gäller kommunens övriga landsbygd är orsaken främst ökad pendling. Generellt kan också konstateras att de större kommersiella serviceföretagen i takt med ökad konkurrens och rationaliseringskrav ofta låter sin representation på landsbygden stryka på foten till förmån för lönsammare enheter i de större tätorternas handelscentra. I takt med att bostadsmarknaden sannolikt mattas och fallande marknadsvärde blir det också mindre attraktivt med nybyggnation på landsbygden. Många företagare på landsbygden upplever också att tillstånd och lagar många gånger inte är anpassade för landsbygden och småföretagande. Aktörerna och deras roller I Östsams förslag till regionalt insatsprogram (RUP) för utveckling av Östergötlands landsbygd redogörs för de aktörer på nationell, regional och lokal nivå som påverkar landsbygdsutvecklingen i bl a Motala kommun. Mål för utveckling av Motala kommuns landsbygd Landsbygdens särskilda förutsättningar handlar ofta om ett, i förhållande till de större städerna, perifert läge med långa reseavstånd till vissa stadsfunktioner och ibland om ett litet lokalt befolkningsunderlag som gör att servicestrukturen sviktar eller ett ensidigt lokalt näringsliv som erbjuder få alternativ. I en del avseenden gör landsbygdens särskilda förutsättningar att det krävs andra arbetssätt eller särskilda insatser för att de generella intentionerna ska kunna förverkligas. När vi i det här programmet talar om landsbygdsutveckling avser vi i första hand åtgärder för att utveckla goda förutsättningar för boende, företagande och arbete i kommunens landsbygdsområden. Den primära målgruppen är således landsbygdens fastboende befolkning. Det är dock viktigt att notera att landsbygden är en tillgång för hela kommunen. Kommunens landsbygd betyder mycket för alla invånare och besökare vad gäller upplevelser och rekreation och bidrar därför till möjligheterna att skapa en god livskvalitet

9 Mot bakgrund av redovisad strategi i gällande lokalt utvecklingsprogram (LUP) och här redovisade faktorer ska Motala kommun arbeta för att Motala kommuns landsbygd utvecklas positivt utifrån de lokala förutsättningarna och där landsbygdens utveckling gynnar hela Östergötland. landsbygdens tätorter utvecklas till attraktiva bostadsorter och lockar människor som värdesätter den mindre ortens fördelar. ett lokalt näringsliv kan bibehållas och utvecklas i hela kommunen. i möjligaste mån genom eget agerande stötta det lokala småföretagandet på landsbygden med särskild betoning på nya svenskar och kvinnligt företagande. befolkningen så långt möjligt skall kunna beredas full sysselsättning och inkomst nära bostaden. de grundläggande behoven av service, offentlig såväl som kommersiell är tillgodosedda bl a genom nya former för förmedling av service. befolkningsökningen på kommunens landsbygd ska vara procentuellt minst lika stor som inom Motala tätort. Åtgärder under programperioden Boende Allmänt Kommunens landsbygd är variationsrik och erbjuder individuella valmöjligheter. När det gäller t ex äldreomsorgen finns givetvis ett starkt värde i att detta boende kan erbjudas landsbygdsbefolkningen i nära anslutning till sin tidigare boplats och till en likvärdig kvalitet som i tätorten. Som ett led i att tillförsäkra landsbygdsbefolkningen detta avser kommunen att verka för en utveckling av alternativa driftsformer för offentlig verksamhet som t ex kooperativ. Kommunens vägstandard (se Landsbygdens infrastruktur ) har också en direkt påverkan på hemtjänstens kvalitet på landsbygden. I detta sammanhang spelar givetvis det återinförda kommunala bidraget till landsbygdens vägsamfälligheter en roll. En aktuell problematik är den 400 kv kraftledning som planeras genom Motala kommun. Kommunen bör verka för att denna även på landsbygden blir markförlagd. Näringsliv Allmänt Åtgärder inom detta område syftar till att bidra till utvecklingen av företag på landsbygden på samma sätt som för företag i städerna. Det finns dock en del problem och möjligheter som kan ses som typiska för landsbygdens näringsliv och det här programmet uppehåller sig kring dessa frågor. Nya former för företagande Det typiska landsbygdsföretaget är ett litet företag, inte sällan ett enmansföretag där verksamheten bygger på ett specifikt yrkeskunnande inom ett område. Den tydliga specialisering företaget därmed får kan vara mycket funktionell på den lokala marknaden och därmed fylla en viktig funktion när det gäller att tillgodose ett behov av hantverkstjänster eller olika slag av service. Företagens möjligheter att växa och utvecklas begränsas dock av den tydliga specialiseringen och inriktningen på den lokala marknaden

10 Idag efterfrågar marknaden i ökande utsträckning helhetslösningar och de aktörer som vill växa och utvecklas måste kunna erbjuda detta. Ett sätt för små specialiserade företag att hantera denna marknadssituation är att samarbeta i affärsdrivande nätverk. Nätverket svarar för helhetslösningen, gör affärer och svarar för kundrelationen, medan de enskilda företagen producerar sina delar av helheten utifrån den egna specialiseringen. Det handlar således om företag med olika inriktning, vars kunnande tas tillvara för att tillgodose ett kundbehov. Landsbygdens företagsstruktur bör lämpa sig väl för att utveckla affärsdrivande nätverk. Ett exempel kan vara att nätverk av företag med olika inriktning som restauranger, pensionat/ stuguthyrare/camping, jakt och fiske, ridsport mm gemensamt marknadsför helhetslösningar för researrangörer. Ett annat exempel kan vara nätverk av lantbruksföretag och förädlingsföretag som gemensamt producerar och marknadsför livsmedel av hög kvalitet för nischmarknader. En annan form av nätverk mellan små företag är samverkansnätverk. Dessa syftar inte till att göra gemensamma affärer utan ska i första hand bidra till att nätverkets företag ska förbättra sin konkurrenskraft genom samverkan i form av att man ger varandra arbeten, lånar ut ledig produktionskapacitet till andra företag i nätverket eller samverkar kring lokaler, gemensamma inköp mm. Affärsdrivande nätverk och samverkansnätverk bygger på att deltagarna ser fördelar i att arbeta tillsammans för att det gynnar den egna verksamheten. Med den utgångspunkten går det också att finna andra lösningar för utvecklande samverkan utifrån en kooperativ idégrund. Vad gäller jordbruksföretag kan idag spåras en trend med diversifiering och breddning av verksamheten med t ex upplevelse- och turistverksamhet. Även här kan givetvis samverkansnätverk ge extra skjuts åt företagandet. Samhället och näringslivets organisationer erbjuder en rik flora av olika företagsstödjande / rådgivande insatser med samverkan som utgångspunkt.. I många fall kan det dock vara svårt för den enskilde företagaren att orientera sig i det stora utbudet och hitta rätt resurs utifrån de problem man har att hantera. Regeringens landsbygdsprogram för perioden ger,framför allt inom den s k axel 3, avsevärt förbättrade möjligheter till stöd i olika former för landsbygdens företagande. I det följande behandlas några exempel på branscher där det kan finnas en utvecklingspotential vad gäller företagande på landsbygden. Energiproduktion Motala kommun är i stora delar en jordbruksregion med stora åkerarealer men i de norra delarna är skogsbruket en viktig landsbygdsnäring. I detta ligger en potential för utveckling av nya arbetstillfällen på landsbygden genom produktion av råvaror och förädling av biobränslen. Jord- och skogsbruk kan leverera biprodukter från produktionen och odla direkt för energimarknaden. Åkermarken kan producera avsevärda mängder energigrödor. Reformeringen av jordbrukspolitiken har gjort den mindre styrande mot livsmedelsproduktion, vilket kan innebära att större arealer framöver kan komma att utnyttjas för energiproduktion. Inom området energiproduktion bör finnas goda möjligheter att utveckla företag / företagsnätverk för produktion av bioenergi, vindkraft etc. För att stödja en sådan utveckling och skapa en hemmamarknad (och samtidigt nå andra mål) kan kommunen bidra på flera sätt genom att t ex använda dessa energiformer i sina egna anläggningar i ökad utsträckning ställa om från fossila bränslen till förnybar bioenergi och vindkraft

11 Matproduktion Det traditionella jordbrukets villkor bestäms till stor del av en politik som kommunen har mycket begränsade möjligheter att påverka. Detta förhållande gör att många frågor som gäller det traditionella jordbruket inte kan behandlas i detta program. Det finns dock intressanta delområden när det gäller matproduktion där det finns utrymme att genom lokala insatser utveckla ett företagande med jordbruket som grund. Produktion av mat med särskilt hög kvalitet och lokal förädling av lokalt producerade råvaror kan vara sådana områden. Det finns anledning att anta att det finns en växande marknad för mat där kunden kan lita på att kvaliteten är hög, där ursprunget är väl känt och där varumärket är förknippat med positiva värden. Besöksnäring turism Turistnäringen lyfts ofta fram som en bransch med utvecklingspotential i Motala kommun. Ur ett landsbygdsperspektiv handlar det i första hand den besöksnäring som bygger på naturupplevelser eller på den kultur och kulturhistoria som är specifik för landsbygden. En framgångsrik landsbygdsturism bygger också på pakettanken, d v s olika närliggande upplevelser som kompletterar varandra erbjuds i en paketlösning och ger då i tillsammans ett mervärde för besökaren. Här finns idag ett antal sådana lösningar men också en stor potential för vidareutveckling på fler ställen inom landsbygden. T ex i Godegård passerar en av Sveriges bästa och vackraste vägar för motorcyklister och här erbjuds provianteringsstopp med butik, café och minigolf. I Borensberg finns möjlighet till ytterligare utveckling av paketlösning med Göta Kanal, boende, mat, fiske, Brunneby musteri, cykelturism mm. I Nykyrka finns möjligheter till samordning av fisketurism med lanthandel och restaurang mm. I Medevi finns sedan en tid ett entreprenörssamarbete riktat till besöksnäringen som skapats på initiativ av företagarna själva och med visst bistånd av Upplevelse Motala. Generellt finns i kommunen flera intressanta och utvecklingsbara besöksområden där det är tätt mellan kulturhistoriska sevärdheter från stenålder till 1900-tal. Inom besöksnäringen, som inom flera andra områden, handlar det om att få olika aktörer att samverka för att kunna erbjuda kunderna helhetslösningar något som skulle kunna ge de enskilda företagen möjligheter att växa. På många håll finns det också behov av att utveckla strukturen kring besöksmålen, t ex i form av informationsplatser, organiserad guidning mm. Detta för att öka attraktionsvärdet och därmed förbättra förutsättningarna för kommersiella verksamheter i anslutning till besöksmålet/området. Upplevelse Motala arbetar målmedvetet med att utveckla kommunens upplevelsenäring genom samverkan, konsultativt/administrativt stöd och marknadsföring. Inom denna verksamhet är landsbygdsföretagen en nyckelaktör. Aktiviteter Det finns ett flertal program och andra stödformer för att främja näringslivsutveckling på landsbygden. Det är särskilt angeläget att landsbygdens näringsidkare och presumtiva nyföretagare och entreprenörer på ett enkelt sätt kan få information om vilka möjligheter som erbjuds. Genom Landsbygdsprogrammet finansierat av EU och staten - kommer företagsstöd och projektstöd att bli tillgängliga för att stimulera och stödja nyföretagande och affärsutveckling i landsbygdens företag. Andra offentliga stöd är regionalt utvecklingsbidrag, innovationsfinansiering, företagarlån och starta eget stöd. Inom fiskerinäringen finns en särskild strukturfond fiskefonden som syftar till att stödja olika utvecklingsinsatser inom näringen. Kommunen kan i t ex Borensberg tillsammans med lokala aktörer vidareutveckla och förverkliga idén kring sommarhamn mm

12 En viktig uppgift är att samordningen av stödfloran blir optimal för presumtiva sökande. En dörr in principen bör eftersträvas så att företagare/nyföretagare har en ingång i stödsystemet och att systemet sedan internt hanterar förfrågningar och ansökningar inom sig. Exempel på särskilda aktiviteter för att stödja näringslivsutvecklingen på landsbygden kan vara: utveckla en organiserad samverkan mellan olika aktörer som på olika sätt arbetar med stöd och rådgivning till småföretagare i syfte att etablera en dörr in som arbetsmetod. särskilda informations- och rådgivningsinsatser för att öka samverkan mellan landsbygdens små företag, bl a utveckling av affärsdrivande nätverk och bygdeträffar med lokala landsbygdsföretagare. utveckla ett checksystem där mottagare av konsultstöd på ett okomplicerat sätt kan välja rådgivare. stöd till branschspecifika utvecklingsprojekt inom områden som bioenergi, livsmedelsförädling, besöksnäring / turism etc. särskilda satsningar för att främja ungdomars och kvinnors egenföretagande, bl a mot bakgrund av behovet av väl fungerande generationsskiften i många små företag att utveckla konceptet naturvårdsentreprenörskapet, vilket kan skapa nya arbetstillfällen på landsbygden. konkurrensutsättning med bl a kooperativ drift av kommunal verksamhet i kombination med uppstyckning av uppdragen vid offentlig upphandling så att mindre landsbygdsföretag kan vara med och konkurrera. främja förutsättningarna för t ex hushållsnära tjänster vilket kan ge möjlighet för deltidssysselsatta på landsbygden till heltidsförsörjning och därmed större möjlighet att bo kvar. Ansvariga/resurser Kommunens roll är i första hand att via landsbygdssamordnaren vara bollplank och ibland initiativtagare när det t ex gäller att vidarebefordra, samordna och sprida goda företagsidéer för landsbygdsföretag. Kommunen kan också hjälpa till med förmedling av kontakter o dyl. Regionalt ansvarig för flertalet av ovan nämnda offentliga stöd är annars länsstyrelsen, ALMI och Innovationsbron. Länsstyrelsen bör som en del i sitt uppdrag att samordna statlig förvaltning ansvara för att samordningen blir genomförd fullt ut enligt en dörr in principen. Det är viktigt att regionala och lokala företagsfrämjande aktörer samarbetar för att få ut informationen till målgruppen. Länsstyrelsen, Regionförbundet och kommunen har ett gemensamt ansvar för att tillgängliga stöd för näringslivsutveckling blir väl kända inom målgruppen. När det gäller utveckling av affärsdrivande nätverk har ALMI varit en pådrivande aktör som bidragit med kompetensstöd och coaching - en verksamhet som bör bestå och utvecklas. Almis aktiviteter och insatser inom Motala kommun behöver dock intensifieras, inte minst vad gäller stöd och rådgivning till landsbygdens näringsliv

13 Utbildning Hur skolan, i första hand låg- och mellanstadiet, organiseras och lokaliseras har stor betydelse för landsbygden. När det gäller kommunens mindre tätorter är det den samlade bedömningen av elevunderlag, förutsättningarna att upprätthålla god kvalitet i verksamheten samt ekonomiska och sociala aspekter som bestämmer strukturen. Förändringar i elevunderlaget kan vara svårbedömda. Generationsväxling i det befintliga villabeståndet och avstyckning av gårdar i omlandet bidrar till inflyttning i större utsträckning än nybyggnad. Kommunens försök med att erbjuda kommunala villatomter till lågt pris har dessvärre haft liten effekt. Skolans funktion som samlingspunkt kan ha stor betydelse för en liten ort i ett perifert läge och även för omgivande landsbygd. Skolan bidrar också -i kombination med goda pendlingsmöjligheter - till bygdens attraktivitet för inflyttning. Skolplaneringen för de mindre tätorterna ingår som en del i den övergripande planeringen för landsbygdens utveckling. Kommunen strävar efter att även fortsättningsvis kunna erbjuda någon form av förskoleklass och grundskola i samtliga mindre tätorter och prövar olika lösningar för skolårsindelning och förskoleverksamhet. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen är idag flexibel med möjlighet att bedriva studier helt eller delvis på distans. Detta gäller såväl högskoleutbildning som gymnasial vuxenutbildning. Kommunikationen mellan lärare och studerande sker via lärplattform, mail och/eller telefon. För studerande med behov av mer regelbunden personlig kontakt med lärare för handledning finns inom vuxenutbildningen Öppet Komvux. Lärare och studerande planerar tillsammans när de skall träffas. För yrkesutbildningar finns möjlighet att i de arbetsplatsförlagda delarna genomföra dessa i närheten av hemmet om lämplig arbetsgivare finns. Teoretiska avsnitt kan till viss del genomföras i form av självstudier i hemmet. Distansutbildning och Öppet Komvux utgör en möjlighet för boende på landsbygden att delta i vuxenutbildningen utan att dagligen behöva pendla. Här kan den lokala skolan användas som resurs för t ex distansutbildningar. Inom vuxenutbildningen finns ett samarbetsavtal med länets övriga kommuner som gör det möjligt att studera i annan kommun om t ex utbildningen inte finns på hemorten eller om pendlingsmöjligheterna är bättre till annan kommun. Kultur och fritid Som tidigare nämnts finns på Motala kommuns landsbygd en djup kulturtradition som sträcker sig ända från stenålder via folkungatid och den heliga Birgitta till industrialismens tidevarv. Utmärkande för kommunens landsbygdsturism är också att den lever i nära symbios med turism- och besöksnäringen. Så är t ex Göta kanal en viktig del av såväl turismen som kulturen i Motala kommun. Utan kulturen skulle turismen på kommunens landsbygd inte blomstra på samma sätt och erbjuda de potentiella utvecklingsmöjligheter som idag finns. Detta är också utgångspunkten för kommunens arbete där berörda förvaltningar har ett nära samarbete kring dessa frågor. Frågor kring kulturen på landsbygden behandlas mer ingående i RUP och kommunens översiktsplan

14 Ett rikt utbud av fritidsaktiviteter är också en grundförutsättning för en mindre orts/ landsbygdens attraktivitet. Föreningslivet här liksom de olika aktiviteterna måste därför på olika sätt stöttas. Kommunikationer Allmänt I Östsams förslag till regionalt insatsprogram (RUP) för utveckling av Östergötlands landsbygd redogörs för bakgrund och förutsättningar avseende regionens landsbygdskommunikationer. I detta program inskränker vi oss till en sammanfattande redogörelse för de faktorer som kan ha ett specifikt intresse för landsbygden i Motala kommun. Alternativa lösningar för kollektivtrafiken Det finns ett behov av kollektivtrafiklösningar i alla delar av kommunen och regionen. Samåkning och bildelning, som beskrivs nedan, är sätt för enskilda att lösa sina kommunikationsbehov för bl. a arbetspendling. En utmaning under planperioden blir att utveckla kollektiva trafiklösningar för kommunens mest glesbefolkade delar som ger en godtagbar trafikförsörjning på rimliga ekonomiska villkor. Här sjösattes en lösning med samordnad kollektivtrafik som kommunen tagit fram i samverkan med Östgötatrafiken. Samtidigt behövs givetvis vidare utvecklingsarbete kring fordonsslag, metoder och teknik för att beställa, planera och styra trafik så att kostnaderna kan minimeras. Från vissa håll framförs också förslag på s k klimattaxa som innebär försök med gratis kollektivtrafik för att drastiskt minska biltrafikens miljöpåverkan. Ett annat alternativ som framförts är s k ringlinjer som anpassas till skolbarnen, där alla kan åka med. Extra viktigt är att ungdomar på landsbygden ges möjlighet att åka kollektivt till de större tätorterna kvällstid. Cykel Utmed vissa kortare vägsträckor med rimligt cykelavstånd till tätort bör möjligheten och kostnaderna för cykelbanor undersökas. Dessa skulle då kunna öka möjligheten att ta cykeln som transportmedel på ett säkert sätt. Bredband Till kommunikationsfrågorna hör också möjligheterna att nyttja IT-lösningar av olika slag. Infrastrukturen för IT i första hand bredband är en viktig tillväxt och konkurrensfaktor för landsbygdsföretagen som måste kunna klara en stor del av de dagliga rutinerna med ITstöd. Kostnaden för relativt snabbt bredband upplevs idag för hög och konkurrensen mellan leverantörer bristfällig. Inom Motala kommun finns f n en bredbandstäckning på 99,5 %* varav 97 % är kommunalt finansierad utbyggnad. Aktiviteter Genom i första hand Landsbygdsprogrammet finansierat av EU och staten - kommer projektstöd att bli tillgängliga för att stimulera och ekonomiskt stödja olika utvecklingsprojekt på landsbygden. Flera av de åtgärder som diskuteras är av organisatorisk art och kan prövas, och ev. genomföras i full skala utan att det ställer några större krav på resurstillskott. Även inom det nya Leaderprogrammet, där kommunen deltar som en part och finansiär finns möjlighet att finansiera den här typen av utvecklingsprojekt. Kommunen kan också undersöka möjligheterna att skapa pendelparkeringar på lämpliga platser i kommunen. * Mars

15 Exempel på särskilda aktiviteter kan vara att tillsammans med Östsam: Vidareutveckla samordning mellan linjetrafik, skolskjutsar, anropsstyrd trafik och färdtjänst för att utöka utbudet av resmöjligheter bl a för Tjällmo och Klockrike. Stimulera pendling med kollektivtrafik. Snabba bussförbindelser ska finnas på sträckan Motala Borensberg Linköping. Särskilt bevaka tillgången till övrig kollektivtrafik för landsbygden när pendeltågstrafiken planeras. Ta initiativ till utveckling av teknik och metoder för planering och styrning av anropsstyrd trafik för att minimera kostnaderna Genomföra försök utröna möjligheterna att etablera organiserad samåkning och användande av bilpooler i regionens mest glesbefolkade delar. Utveckla bytespunkterna mellan bil och buss/tåg så att de ger en ökad bekvämlighet och därmed stimulerar till kollektivt resande den del av en pendlingsresa där det är möjligt. Att fortsatt driva förslaget kring pendeltågsstationer på Motalas landsbygd hos Banverket, trafikhuvudmannen och grannkommuner. Exempel på övriga aktiviteter Uppmuntra och på olika sätt stötta landsbygdsbefolkningen kring kunskaper om datorn och Internetanvändning. Uppmuntra vuxna till att använda den lokala skolan för distansutbildningar Ansvariga/resurser Att utveckla den lokala trafikförsörjningen är i första hand en fråga för kommunen. När det gäller insatser för att förbättra organisation, teknik och organisation har Regionförbundet Östsam ett ansvar utifrån sitt uppdrag kring kollektivtrafik och kommunikationer. Kommunernas och landstingets gemensamma bolag Östgötatrafiken är också en viktig resurs i utvecklingsarbetet. Projektverksamhet för att förbättra kommunikationerna på landsbygden bör kunna ske inom ramen för Landsbygdsprogrammets axel 3 och vara en del av verksamheterna inom Leader. Service I Östsams förslag till regionalt insatsprogram (RUP) för utveckling av Östergötlands landsbygd redogörs för bakgrund och förutsättningar avseende service på landsbygden. Här behandlas bl a invånarservice och företagsservice. I detta program inskränker vi oss till en sammanfattande redogörelse för de faktorer som kan ha ett specifikt intresse för landsbygden i Motala kommun. Bredbandsutbyggnaden är en viktig faktor för såväl invånare som företag på kommunens landsbygd. Denna faktor behandlas under kapitlet Kommunikationer. Utanför Motala tätort finns inom kommunen idag endast två banker representerade (Borensberg). Bristen på konkurrens är negativt både ur företagens och invånarnas perspektiv. På mindre bankkontor upplevs viss brist på serviceutbud som negativt av företagarna på orten

16 Brist på lokala datatjänster, hantverkare och viss godshantering är andra faktorer. T ex kör vissa större godstransportörer ut gods två gånger i veckan i Motala tätort men endast en gång i veckan på landsbygden. Aktiviteter Allmänt Kommunen kan utforma upphandlingsunderlag och kriterier så att lokala företag / leverantörer i större utsträckning än idag kan lämna anbud och delta i konkurrensen. Kommunen kan samordna servicelösningar i landsbygdsområden som delas av en kommungräns t ex genom att göra kommunal service i grannkommunen tillgänglig för de egna kommuninnevånarna. Kommunen kan utveckla gemensamma servicelösningar som kan upprätthållas även i mindre områden genom att man delar på kostnaderna. Kommunen bör påverka Posten att ompröva det tidigare beslutet kring de postlådor som drogs in på bl a landsbygden för några år sedan. Kommunen bör agera för att det fasta telefonnätet inte läggs ner på landsbygden samt att mobiltelefontäckning finns i hela kommunen. Borensberg Fortsätta att stärka Borensberg som tätortsresurs och stödjepunkt för kommunens landsbygd, t ex genom att stimulera till ökad rörlighet på bostadsmarknaden för att bl a frigöra småhus för inflyttare. Övriga tätorter* Upprätthålla kollektivtrafik som möjliggör arbetspendling och resor för studier till Motala och Linköping. Utgångspunkten vid planering av linjesträckningar, tidtabeller osv är att prioritera lösningar, som tillgodoser behoven hos ett stort antal resenärer Bedriva förskole/skolverksamhet i den omfattning som är motiverad med hänsyn till elevantalet Erbjuda byggklara villatomter till rimligt pris I den mån det finns efterfrågan kunna erbjuda mark för uppförande av bostäder i annan form och/eller för verksamheter Medverka till att gynnsamma förutsättningar skapas för att behålla/etablera dagligvarubutik och annan kommersiell service på kommunens landsbygd. Ansvariga/resurser Kommunen har ett tydligt ansvar för merparten av nämnda områden. Länsstyrelsen har ett ansvar för att initiera samordning av statlig verksamhet. Länsstyrelsen svarar för förmedling av ekonomiskt stöd till landsbygdsbutiker. Östsam är en part vad gäller kollektivtrafiken. * Tjällmo, Godegård, Nykyrka, Fågelsta, Österstad, Fornåsa och Klockrike

17 Verktygen Den sociala ekonomin I Östsams förslag till regionalt insatsprogram (RUP) för utveckling av Östergötlands landsbygd redogörs för bakgrund och förutsättningar avseende begreppet den sociala ekonomin. Här inskränker vi oss till en sammanfattande redogörelse för de faktorer som kan ha ett specifikt intresse för landsbygden i Motala kommun. Det lokala initiativet - bygdepeng Det lokala initiativet i arbetet för att utveckla det egna lokalsamhället är en viktig kraft att ta till vara. Mer eller mindre starkt organiserade sammanslutningar t ex bygdegrupper och idrottsföreningar har många gånger utvecklats till samlingspunkter som kommit att arbeta med frågor utanför det ursprungliga syftet och hanterar viktiga uppgifter för att stimulera utvecklingen i den egna bygden. De positiva effekterna av det blygsamma ekonomiska stöd i form av den sk Bygdepeng 1 som lokala grupper tilldelats för att täcka mindre kostnader för att kunna driva verksamheten är mycket uppskattat och har visat sig ge god utdelning genom att det underlättar gruppernas arbete. Stödet, som uppgår till kr per grupp och år, lämnas av Regionförbundet, kommunen och länsstyrelsen som delar på kostnaden. De positiva effekterna gör att det finns all anledning att även fortsättningsvis lämna detta stöd och även utveckla det för att stimulera det lokala initiativet. Övriga verktyg Landsbygdsprogrammet Flera nationella och EU-baserade program som stöder landsbygdens utveckling är under framtagande. Som en grund ligger regeringens nationella landsbygdsprogram för perioden Landsbygdsprogrammets (LP) mål är att verka för en ekonomisk, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Insatserna ska främja landsbygdens ekonomi och bidra till ett konkurrenskraftigt näringsliv. Den strategiska inriktningen har ett tydligt fokus på åtgärder som främjar företagande, tillväxt och sysselsättning på landsbygden. En hög miljöambition finns också där miljömål med koppling till lantbruket och landskapets natur- och kulturvärden och miljöpåverkan ska uppfyllas. Programmet ska främja ett diversifierat näringsliv och ett ökat fokus riktas på landsbygdens attraktiva miljöer för boende och rekreation samt frågor om lokal service och infrastruktur. Ett ökat lokalt inflytande ska uppnås genom arbetsmetoden Leader. Samordning mellan olika insatser och politikområden ska stärkas. Landsbygdsprogrammets verktyg utgörs av projektstöd och företagsstöd. Båda stöden kommer att tillämpas inom det avgränsade landsbygdsområdet d v s ren landbygd och orter upp till 3000 invånare. Borensbergs tätort omfattas m a o av stödet. Företagstödet kan ges till företag som investerar, köper tjänster eller för kompetensutveckling. Projektsstöd kan ges till den som har en ide och vill driva ett projekt som kommer flera till nytta. Det kan vara lokala samarbetsprojekt mellan företag, föreningar, organisationer, projekt som handlar om marknadsanalyser, samarbete mellan företag, vidareförädling, utveckling av nya produkter eller förmedling av kunskap. Länsstyrelsen har tilldelats statliga medel för genomförandet av programmet och ansvarar regionalt för programmets genomförande

18 Leader genomförs via Leadermetoden ett nytt EU-program för landsbygdsutveckling. Lokala utvecklingsgrupper; byalag och andra föreningar på landsbygden, företag och kommuner har möjlighet att samverka i så kallade Leaderområden i syfte att lokalt utveckla landsbygden med EU-medel. Leader är en arbetsmetod för landsbygdsutveckling som bygger på samarbete i trepartnerskap mellan, det offentliga, föreningslivet och näringslivet. Motala kommuns lokala utvecklingsgrupper i samverkan med Motala kommun och Länsstyrelsen arrangerade den 9 januari 2007 en träff i Nykyrka för landsbygdens föreningsrepresentanter, företagarorganisationer i Motala kommun och andra intresserade. Representanter för Mjölby och Linköpings kommuner samt arbetsgruppen för bildande av Leaderområde Gränslandet deltog. Vid detta möte bestämdes den geografiska uppdelningen för Motala kommuns landsbygd vad gäller tillhörigheten i Ledarområden. Landsbygden norr om Göta kanal (inkl. Borensbergs församling) kom då att tillhöra Leader Gränslandet och resterande landsbygd söder om Göta kanal Leader Folkungaland. Aktiviteter I Östsams förslag till regionalt insatsprogram (RUP) för utveckling av Östergötlands landsbygd redogörs för bakgrund och förutsättningar avseende övriga typer av ekonomiskt stöd till landsbygdsutveckling. Mot denna bakgrund skall Motala kommun arbeta för att i möjligaste mån genom eget agerande stötta det lokala småföretagandet på landsbygden. landsbygdsbefolkningen så långt möjligt skall kunna beredas full sysselsättning och inkomst nära bostaden. de grundläggande behoven av service, offentlig såväl som kommersiell så långt möjligt är tillgodosedda vilket bl a kan ske genom nya former - tekniskt och organisatoriskt sträva efter att det i olika frågor finns representanter t ex bygderåd/byalag som kan föra fram tankar och idéer kring landsbygdens utveckling De åtgärder som föreslås under perioden består av fortsatt satsning på bostadsbyggande i Borensberg och planberedskap i övriga mindre tätorter. att med de hänsyn som statuerats i gällande översiktsplan även skapa förutsättningar för nybyggnation på kommunens övriga landsbygd. att uppmuntra och stödja landsbygdsföretag att samarbeta i affärsdrivande nätverk och att diversifiera t ex jordbruksföretag med turistverksamhet

19 att fortsätta och utveckla stöd för nätverksbildande inom landsbygdens turist och besöksnäring. att informera om och hjälpa landsbygdsföretag att få del av företagsstödet i regeringens nya landsbygdsprogram för att uppmuntra landsbygdsföretag att utveckla företag / företagsnätverk för produktion av bioenergi. att uppmuntra företag till lokal förädling av lokalt odlade råvaror där detta kan bli lönsamt. se över möjligheterna för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet i kombination med uppstyckning av uppdragen så att mindre landsbygdsföretag kan vara med och konkurrera. främja förutsättningarna för t ex hushållsnära tjänster och kommunens egen verksamhet på landsbygden så att möjlighet ges för deltidssysselsatta på landsbygden till heltidsförsörjning och därmed större möjlighet att bo kvar

20 Bilaga Statistik Källa: SCB Åkerareal för Motala kommun i hektar efter region, gröda och tid total åkerareal höstvete vårvete råg höstkorn korn vårkorn havre blandsäd och råg/vete slåttervall och grönfoder råg/vete blandsäd kok- och foderärter, vicker och åkerbönor konservärter bruna bönor grönfoderväxter slåttervall som utnyttjas betesvall som utnyttjas slåtter- och betesvall som utnyttjas ej utnyttjad slåtter- och betesvall vall för fröskörd matpotatis potatis för stärkelse sockerbetor höstraps vårraps höstrybs vårrybs oljelin trädgårdsväxter andra växtslag energiskog träda annan obrukad åkermark ospecificerad åkermark Orsak till att resultat saknas för är att undersökningen då var baserad på ett urval av företag. Gröda:Grödspecificeringen har ändrats över tid, vilket innebär att vissa grödor inte finns för hela den redovisade perioden och att vissa grödor har slagits ihop jämfört med specificeringen vid datainsamlingen. Följande kan särskilt noteras: Rågvete introducerades som separat gröda 1993 och ingick i Blandsäd och rågvete. - Vitsenap och övriga oljeväxter- som en period insamlats som egen gröda har för hela redovisningsperioden lagts under - Övriga växtslag-. - Grönfoderväxter- slogs ihop med - Slåttervall-. Utnyttjade slåtter- och betesvallar har slagits ihop för hela perioden.