Reflektioner om Ubiquitous Com puting och Nära

Transkript

1 Kurs: Ubiquitous Com puting, 6 p Delm om ent: Datum : hösten Reflektioner om Ubiquitous Com puting och Nära Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se]

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 1 UBIQUITOUS COMPUTING... 2 VAD SÄGS OM UBIQUITOUS COMPUTING... 2 ANDRA VARDAGLIGA SAKER... 3 UBIQUITOUS COMPUTINGS FRAMTID... 3 REFLEKTIONER OM VÅRT ARBETE, NÄRA... 4 VAD JAG TROR OM UBIQUITOUS COMPUTING... 4 LITTERATURFÖRTECKNING... 6

3 Inledning Varför dör mina blommor här hemma i fönstret, eller kanske mer, varför misslyckas jag att sköta dem? Kan det vara så att jag har för lite tid eller är det möjligen ointresse att fokusera på sina blommor? Innan jag började denna kurs i Ubiquitous Computing visste jag inte att det fanns något som hette så, men ju mer kursen har framskridit ju mer har jag förstått vad detta är och vad det finns för möjligtheter (eller oanade möjligheter) inom området. I artiklar som jag har läst har flera författare haft en gemensam uppfattning även om ämnena i artiklarna har varit olika, de anser att om Ubiquitous Computing ska bli stort måste vi försöka få datorer att smälta in i vår vardag. Om vi delar upp dataåldern i olika delar kan Ubiquitous Computing ses som den tredje epoken. Den första epoken var stordatorernas tid. I denna tid producerades tiotusentals enheter. Andra epoken kan ses som persondatorernas tid där Intel och Microsoft blev de stora. Antalet ökade mycket och enheterna är uppe i 100-tals miljoner. Den tredje epokens kännetäcken är stor mängd. Nu finns det tusentals miljarder smådatorer i nätverk vars syfte är att göra livet lättare för oss människor

4 Ubiquitous Computing Vad sägs om Ubiquitous Computing Flera forskare inom Ubiquitos Computing vill att nya funktionaliter och nya former ska kunna göra det enkla vardagslivet enklare och som där med ska kunna göra vardagslivet mer levande. Jakub Wejchert skrier i The Disappearing Computer, att en vision för framtiden kan vara att artefakter ska vara möjliga att anpassa sig, inte slumpmässigt utan beroende på hur människor interagerar med dem. Weiser skriver i The world is not a desktop att ett bra verktyg är ett verktyg som inte tar uppmärksamheten från uppgiften som användaren ska göra. Verktyget måste istället smälta in i användarens vardag och bli en del av den. I The Computer for the Twenty-First Century skriver Weiser att det som är bäst är det som väver sig in i livet, och gör som omöjligt att skiljas från. Egentligen skriver han i denna artikel om persondatorer men han säger att lap-tops och dynamiska books bara är ett steg på vägen för att uppnå den stora potentialen för informationsteknologin. Därför måste vi förstå ett nytt sätt att tänka om datorer, vi måste ta med dem in och försöka få dem att smälta in i vår vardag. 2 Fortfarande integrerar vi människor mest med datorer via en skärm Johan Redström skriver i Towards a Design Philosophy for Everyday Computational Things om att Xerox PARC under sent 1980-tal startade ett program om att integrera datorer mer i människors liv. En av deras hypoteser var att i själva verket bli låta datorer bli en del av miljön. Datorer måste bli mottagliga där de finns. Exempelvis skulle vi kunna bära med oss små datorer och visa det som finns på dem på något som finns i omgivningen som TV-skärmar, tavlor med mera. 3 Jan Zettergren tar i Ubiquitous Computing överallt upp att bara för att man gömmer datorer så är inte det en funktion av tekniken. Tekniken är att det är möjligt att bygga in datorer i föremål så att de inte syns och sedan är det en funktion av vårt mänskliga tänkande som gör att de försvinner i vårt omedvetna. När vi åker bil och kör förbi en skylt läser vi den inte utan utnyttjar enbart informationen som skyltarna förmedlar. På samma vis önskas det att datorer ska kunna samverka med oss. Målet är att datorer ska finnas med men att vi inte ska vara medvetna om att vi läser dem. 4 Om vi förklarar för någon vän som inte är insatt i datorområdet vad Ubiquitous Computing är för något tror jag att personer lättast för en uppfattning om vi förklarar Smarta hem. I Smart home digitally engineered domestic life av Sang Hyun Park, So Hee Won, Jong Bong Lee, Sung Woo Kim kan vi läsa lite om vilka möjligheter som 2 ftp.cordis.lu/pub/ist/docs/fet/fetdc-2.pdf

5 faktiskt finns. Målet med Smarta hem är att visa och tänka ut verktyg för människor och ge dem kännedom om behov för vad de faktiskt skulle kunna behöva utan att det för den delen skulle vara allt för komplicerad teknik. Huvudmålet med projektet är att visa ett hem med datorer kan vara som ett helt vanligt hem där livet flyter på som vanligt, dock med vissa hjälpmedel. I det smarta hemmet kan vi hitta blomman DigiFlower som väcks till liv när familjemedlemmarna närmar sig hemmet. Denna blomma kommunicerar alltså informationen mellan personer som är hemma och de som inte är hemma. Det finns även en smart vägg i huset, denna väck visas genom en projektor och genast blir den faktiska väggen som en anslagstavla. Resulatet av det som projektorn visar kan användaren ändra genom att prata till tavlan. Andra vardagliga saker Många saker som vi idag ser som självklara var inte det för ett antal år sedan. När vi sitter framför TV och inte hittar dosan för att byta kanal blir vi lätt irriterade, vi har tagit detta verktyg till oss och ser det numera som en självklar del i vår vardag. Samma sak gäller datorer och mobiltelefoner. Dessa saker har anammats av nästan alla i samhället mer eller mindre, om vi inte älskar dem kan vi ändå se dem som ett bra hjälpmedel för att göra vardagen enklare. Annars kan vi även finna små datorer i många fler vardagliga saker idag som exempelvis kameror, bilar och klockor. Vi ser dem inte som datorer men de innehåller det och de gör alla vår vardag enklare. Ubiquitous Computings framtid Att bygga in datorer i saker som vi idag inte vanligtvis ser datorer i kan vara svårt. Framför allt kanske det är svårt att tänka sig datorer i det nya sammanhanget. Jag tror att det finns stora möjligheter inom detta område. Dock tror jag inte att Ubiquitous Computing gör sig överallt utan att utvecklarna får fundera så att det som utvecklas som verktyg i vardagen, helt enkelt i en lagom mängd. Olika människor har olika behov. Vissa vill ha full kontroll på sina liv men en handdator lätt tillgängligt för att på det viset se om man är upptagen eller tillgänglig vid en viss tidpunkt, andra vill inte ha ett sådant liv utan känna mer frihet över hur dagar, veckor och år ska se ut. God potential finns säkert inom informatikområdet där många människor ska ha tillgång till samma data. Där data ska kunna plockas fram nästan oberoende av var personen befinner sig. Det ska vara lätt att förmedla informationen som olika personer har tillgång till. I denna framtid kan förmodligen även The Personal server: Changing the Way We Think About Ubiquitous Computing 5 skriven av Roy Want, Trevor Pering, Gunner Danneels, Muthu Kumar, Murali Sundar, and John Light ha en viss relevans. De skriver 5 3

6 om en mobl artefakt som ska kunna lagra, processa och visa personlig data. The Personal Server har inte själv någon display utan det är istället meningen att lokaliserar lokala resurser ska användas för att behandla data som finns lagrad i artefakten. Målet med The Personal Server är att få bort begränsningarna som finns idag med för små skärmar i mobiltelefoner, handdatorer och bärbara datorer. En del som denna informationsvisningen inte tar någon hänsyn till är integritetsfrågan. Vad tycker och tänker människor om att visa det som lagrats i den egna Personal Server på exempelvis en TV-skärm i radio-tv-butiken eller på en stor informationsskärm på centralstationen? Även om många människor har ändrat sitt samtalsbeteende med mobiltelefonens utbredning är jag inte lika säker på att vi vill sprida all data som vi har möjlighet att spara hur mycket som helst. Reflektioner om vårt arbete, NÄRA Efter flera veckors arbete är det nu tid att se tillbaka på vad vi åstadkommit. När vi började arbeta i vårt projekt funderade jag på vad vi som människor faktiskt behöver som hjälpmedel, antingen till nytta, nöje eller båda delarna och det skulle vara möjligt att bygga in en dator. Efter att ha samtalat i projektgruppen hade vi gått igenom olika områden som hade olika funktioner där hjälpmedel kunde behövas. Slutligen bestämde vi oss för att visualisera en blommas välmående på en artefakt som samtidigt skulle kunna vara vacker. Är det nödvändigt att ha krokidockan NÄRA hemma för att förstå hur en växt mår? Nä, det tror jag inte att det är och det var inte heller målet med det vi åstadkommit. Jag tror dock att det skulle kunna vara kul att ha dem hemma för att visa att blommors liv också beror på vårt handlade, hur vi interagerar med dem. Samtidigt får vi en krokidocka som aldrig ser likadan ut som igår (såvida vi inte sköter den väldigt väl) som konstverk. Det som var svårt i vårt projekt var inte att få krokidockan att röra sig utan mer att den skulle röra sig så att människor som ser på den kan interagera och förstå vad som ska göras för att det ska finnas en möjlighet att rädda den från att dö. Olika människor tolkar kroppsrörelser på olika sätt och resultatet av värden som mättes för växten visade rörelserna i ett visst intervall som vi hade bestämt i den programkod som fanns i vår lilla dator. Vad jag tror om Ubiquitous Computing Jag tror att Ubiquitous Computing har goda förutsättningar om det används och utvecklas inom relevanta områden och i lagom mängd. Det får förmodligen inte vara så att 4

7 människor tvingas på det utan detta är förmodligen en mognadsfråga där vi måste vara omedvetna om att vi faktiskt behöver artefakten och därmed tar den till oss. När jag ser tillbaka några år på saker som utvecklats i samhället kan jag konsatatera att vissa saker har varit långlivade och andra inte, exempelvis fjärrkontrollen för att styra TV:n, mobiltelefonen och tamaguchi. Idag säljs förmodligen ytterst få TV-apparater som inte har en fjärrkontroll, även en enkel frukot-tv har detta även om funktionerna på själva TVn ofta är ytterst begränsade. Mobiltelefonen är i stort var man egendom och inom kort vill mobiloperatörerna att vi som kunder ska börja använda oss av ytterligare tjänster i våra mobiltelefoner som vidoesamtal, bokningar och affärshändelser av olika slag. En pryl som dock inte slagit igenom för att stanna verkar vara tamaguchin. Tamaguchin blev en stor sak och såldes i stora mängder men den används mest som leksak även om den skjulle kunna liknas vid vår NÄRA. Om inte tamaguchin vårdas så ger den ifrån sig ljud och slutligen dör den. Om vi användare faktiskt ger produkter som verkar överflödiga en chans kanske vi ser funktionen och redskapet i den och vips så blir det en ny fjärrkotroll eller mobiltelefon. I den stora mängd som kan använda sig av produkterna tror jag att det finns flera olika typer, dels den som tycker det är jätte intressant och den som ser med skeptiska ögon på utvecklingen. Jag tror dock att det är viktigt att försöka få Ubiquitous Computing att bli stort för att intresse och möjliga idéer ska kunna utvecklas. Sedan måste utvecklaren även låta användaren acceptera utvecklingen och lära sig att ta det till sig eftersom inte allt ser ut att vara verktyg och redskap i vardagen. Redan idag har många av oss Ubiquitous Computing-prylar och utvecklingen är förmodligen långt ifrån slut ja den har nog bara börjat. 5

8 Litteraturförteckning Elektronik i Norden, senast besökt Redstöm, Johan, senast besökt Sang Hyun Park, So Hee Won, Jong Bong Lee, Sung Woo Kim, senast besökt Want, Roy, Pering, Trevor, Danneels, Gunner, Kumar, Muthu, Sundar, Murali, and Light, John, senast besökt Wejchert, Jakub, ftp://ftp.cordis.lu/pub/ist/docs/fet/fetdc-2.pdf, senast besökt