Karriärenkät Unga läkares syn på karriär, anställningsvillkor, ledarskap och jämställdhet. Mars Jan Larsson Anna Ericsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Karriärenkät 2002. Unga läkares syn på karriär, anställningsvillkor, ledarskap och jämställdhet. Mars 2003. Jan Larsson Anna Ericsson"

Transkript

1 SYLF/Dokument/karriärenkät Karriärenkät 2002 Unga läkares syn på karriär, anställningsvillkor, ledarskap och jämställdhet. Mars 2003 Jan Larsson Anna Ericsson

2 2 Sammanfattning Studien baseras (utöver 15 intervjuer) på enkätsvar från 519 ST-läkare. Resultaten visar på en pågående förändring av kårens sammansättning med fler kvinnor och fler läkare med invandrarbakgrund. Studien visar också på att nya karriärmönster växer fram. Hälften av alla tillfrågade har erfarenhet av arbete som läkare utanför landstingens traditionella gränser. Nästan 90 procent har övervägt en framtida alternativ karriär utanför sjukvården, i privat sjukvårdsverksamhet, eller utomlands. Resultaten antyder en koppling till de arbetsvillkor som gäller. Bl a arbetar hela 76 procent av de tillfrågade läkarna mer än 41 timmar i veckan, en tredjedel arbetar mer än 50 timmar i veckan. Den genomsnittliga innestående komptiden uppgår till 126 timmar. Tre fjärdedelar av läkarna skulle vilja arbeta mindre än de gör inte minst gäller det läkare verksamma i de specialiteter (t ex kirurgi) som har högst arbetstid. Studien berör flera jämställdhetsrelaterade frågeställningar. Bl a uppvisar de kvinnliga läkarna en medellön som ligger 3 procent under de manliga läkarnas medellön. Av samtliga tillfrågade skulle hälften vilja bli chef i framtiden, men bland kvinnorna tror bara 12 procent att man har en stor chans att lyckas med det. Bara 23 procent av de kvinnliga läkarna (mot 47 % bland männen) tror att män och kvinnor har samma chans att meritera sig. Fler kvinnor än män uppger sig ha blivit nedlåtande bemötta av kollegor och chefer. Fler män än kvinnor upplever sig vara uppskattade av sin chef. Det dominerande inslaget av män bland cheferna förklaras av de tillfrågade ST-läkarna med: tradition, mäns högre ambitionsnivå samt de kvinnliga läkarnas ansvar för den egna familjen. Hälften av de svarande anser att det är vanligt att läkare uppmuntras att ta föräldraledighet. Lika många anser att det är vanligt att manliga läkare tar föräldraledigt några månader. Resultaten antyder i detta stycke en positiv kulturförändring i vardande, även om ett antal kvinnliga läkare i kommentarer uttrycker sig ha mött negativa attityder i samband med egen graviditet. Läkare med invandrarbakgrund tycks däremot inte uppleva sig diskriminerade. Bl a uppger sig färre än genomsnittet ha blivit nedlåtande bemötta av kollegor och chefer. Läkare med invandrarbakgrund har bara marginellt (det skiljer ca en procent) lägre lön än läkare utan

3 3 invandrarbakgrund. Resultaten kontrasterar något mot det faktum att bara 8 procent av läkarna med invandrarbakgrund anser att chanserna att bli chef är stora. Undersökningen Hösten 2002 skickades per post frågeformulär till 622 slumpvis utvalda medlemmar som enligt Läkarförbundets medlemsregister är verksamma som ST-läkare. Av dessa var 18 st specialister, kunde inte nås på uppgiven adress, eller av annat skäl inte ingår i avsedd population. Nettourvalet uppgår till 604 personer. Detta resulterade i 519 st bearbetningsbara formulär. Svarsfrekvensen uppgår till 86 procent. Dessutom har vi genomfört 15 intervjuer med slumpvis utvalda ST-läkare. Urvalet I vårt urval ingår 287 kvinnliga läkare (58 %) samt 211 manliga läkare (42 %). Sist SYLF riktade en enkät till ST-läkare (år 2000) var motsvarande andelar 54 och 46 procent. Den yngre delen av läkarkåren domineras för varje år allt påtagligare av det kvinnliga könet. Medelåldern för de svarande är 36,4 år. En annan förändring värd att uppmärksamma handlar om en ökning av den etniska mångfalden i läkarkåren. Antalet svarande med grundutbildningen genomförd utanför Sverige uppgår till 72 individer vilket motsvarar ca 15 procent. En ännu större andel av de svarande uppger sig ha invandrarbakgrund: Tabell 1. Andelen som uppger sig ha invandrarbakgrund Antal Andel Har invandrarbakgrund % Har inte invandrarbakgrund % n=515 Vad gäller anställningsform uppvisar urvalet en bild som vi under senare delen av 1990-talet och så här långt på 2000-talet vant oss vid, allt fler ST-läkare på riktiga anställningar och allt färre på vikariat: 271 individer (54 %) har tillsvidareanställning, 118 individer (24 %) har

4 4 tidsbegränsade ST, 70 individer (14 %) finns på vikariat och 39 individer (7 %) uppger sig göra annat (dvs nybliven specialist, hyrdoktor, tjänstledig m m). Vad gäller fördelningen över specialiteter är den densamma som vi tidigare kunnat konstatera (19) med bl a 25 procent inom allmänmedicin, 14 procent inom internmedicinsk specialitet, 9 procent inom psykiatri (inkl BUP) samt 8 procent inom kirurgi. De flesta i undersökningen, 195 individer (39 %), arbetar vid undervisnings/regionsjukhus, 115 individer (23 %) vid länssjukhus, 107 individer (22 %) arbetar vid vårdcentral, 65 individer (13 %) vid länsdelssjukhus och 13 personer (3 %) har uppgivit annat. En ny kultur på väg Undersökningens urval illustrerar att sammansättningen på läkarkåren förändras med betydande hastighet. Från 1950-talet då läkaryrket var helt mansdominerat (1) har exempelvis andelen kvinnliga läkare kontinuerligt stigit. Andelen kvinnliga läkare kommer att närma sig 50 procent omkring Förändringen gäller även ålderssammansättningen. Ca 44 procent av den yrkesverksamma läkarkåren befinner sig i åldrar över 50 år (2). Inom en tioårsperiod kommer omfattande pensionsavgångar att ske. Kåren kan därmed sägas befinna sig i en brytningstid där en snabb föryngring är att vänta. Till detta kan vi lägga ett allt kraftigare inflöde av läkare med utbildning från annat land än Sverige och/eller invandrarbakgrund. Det finns med andra ord all anledning att anta att den inre kulturen i kåren kommer att förändras. Synen på vad som är lämplig arbetsmiljö, synen på yrket som sådant, synen på hierarkier och på den egna karriären är några exempel på förhållanden som kan komma att förändras. Detta har implikationer både för de unga läkarnas eget beteende t ex vad gäller karriärval och för de krav de unga ställer på den gamla kulturen för att de nya ska stå ut. Och detta handlar inte bara om att kvinnor ska känna sig hemma i klassiskt manliga strukturer. Även unga manliga läkare känner i många fall inte igen sig i en traditionell manlighetsbild eller en traditionell läkarbild (3). Både i Sverige och på andra håll (4) talas om behov av att förnya och förstärka den inre kollegiala kulturen. Det är i det perspektivet som debatten om läkares arbetsmiljö bäst kan förstås (5). Det är också mot den bakgrunden som den här studiens frågeställningar formulerats.

5 5 En ny arbetsmarknad Läkares arbetsmarknad var länge helt dominerad av landstingen. Under senare delen av talet började fler alternativ göra sig gällande. Hälften av de privata vårdcentralerna ägs t ex av personalen (J). År 2001 lär landstingen vidare ha anlitat hyrläkare för nästan 800 miljoner kronor (6). Tio procent av uthyrningsföretagens verksamhet rör läkare (7). SYLF ställde i enkäten frågan om erfarenhet av arbete utanför landstingen, i uthyrningsföretag samt utomlands. Tabell 2. Erfarenhet av olika karriäralternativ Antal Andel Läkararbete utanför landstingen % Arbetat vid uthyrningsföretag % Läkarearbete utomlands % n=508 Av totalt 508 svarande (på samtliga tre frågor) har en grupp om 261 individer (51 %) svarat nej på alla ovanstående frågor, en grupp om 121 individer (24 %) har svarat ja på en av frågorna, 97 individer (19 %) har erfarenhet av två av ovanstående och 29 individer (5 %) har svarat ja på alla tre frågorna. Det betyder att nästan hälften av de svarande har erfarenhet av läkararbete utanför landstingens traditionella ramar. Vi saknar bra jämförelsedata men kan troligtvis i detta konstatera nya mönster. Vi vet från tidigare studier (19) att man som ST-läkare väljer specialitet utifrån vad som verkar kul/intressant, men också att skäl som i stor utsträckning har med tillfälligheter eller ren slump att göra spelar roll. Detta motsägs inte i de intervjuer vi gjort: (1) Jag hamnade i detta av en slump, jag hade en kompis på det centrum där jag forskar, de visste att jag var duktigt på siffror, (2) Jag flyttade hit för att jag är elitorienterare, mitt kontrakt i Storbritannien angav att jag skulle jobba 72 timmar i veckan, det gick inte att kombinera med idrottsutövande, (3) Jag valde kirurgi för att det är kul, (4) Blev nyfiken på gynekologi under gynkursen på grundutbildningen, (5) Jag föredrar att vikariera på halvtid, jag är inte bunden, det är lättare att kombinera med min forskning.

6 6 Karriärplaner Tidigare undersökningar visar att läkare generellt sett trivs på sin arbetsplats (8). Studier visar också att läkare sällan byter vare sig medicinsk specialitet eller yrke. Detta trots att landstingen knappast har upplevts som önskearbetsgivare (9), en uppfattning som snarast har stärkts (10) över tiden. Viktiga skäl att stanna är att arbetet upplevs som meningsfullt och att man upplever starkt stöd från patienterna (8). Det finns dock anledning att anta att den som förväntar sig en fortsättning i den här andan har en stereotyp bild av professionen och att behov av nya karriärmönster måste erkännas diskuteras (11). SYLF ställde i enkäten frågor om inställningen till arbete utanför sjukvården, i egen privat praktik samt till läkararbete utomlands. Tabell 3. Inställning till olika karriäralternativ Ja Nej Övervägt att arbeta utanför sjukvården % % Kan tänka sig vara verksam i privat sjukvårdsverksamhet som man själv äger % % Konkreta funderingar på att flytta utomlands % % n=513 Hela 87 procent något fler män (89 %) än kvinnor (85 %) är intresserade av att arbeta i egen privat verksamhet. För läkare med invandrarbakgrund är andelen 81 procent. Annars är detta ett intresse som verkar stiga. När SYLF år 1998 ställde samma fråga höll 81 procent med (9). Många 41 procent vill också arbeta utanför sjukvården. För de med invandrarbakgrund är andelen bara hälften så stor (22 %). Nästan en tredjedel har haft konkreta funderingar på att flytta utomlands något fler män (28 %) än kvinnor (23 %). För de med invandrarbakgrund är andelen hela 60 procent.

7 7 Av de svarande har 86 personer (17 %) kryssat i alla tre alternativen, 182 personer (35 %) har kryssat i 2 alternativ samt 184 personer (36 %) har fyllt i ett kryss. Sammanlagt 452 personer hela 89 procent har övervägt en icke-traditionell karriär. Om vi till detta lägger de alternativ som vi redan frågat om (tabell 2), samt ytterligare alternativ som här inte berörts, kan vi konstatera att gruppen unga läkare har en annan, mer rörlig och flexibel, syn på de karriärmöjligheter yrket erbjuder än tidigare generationer läkare. Inställningen påverkas naturligtvis också av vilka möjligheter som står till buds. Många säger sig vilja kombinera läkararbete med forskning. Några exempel från de intervjuer som gjorts: (1) Jag tycker inte landstinget är bra, jag skulle gärna testa en privat arbetsgivare, men jag känner inget annat alternativ. Det finns inget alternativ här där jag bor, (2) Min vårdcentral har precis blivit aktiebolag, det här är jättespännande och jag tänker vara kvar lång tid, (3) Jag kan tänka mig att arbeta inom t ex läkemedelsindustrin eller informationssektorn. Det verkar intressant och stimulerande, (4) Efter att ha varit specialist i många år kan jag tänka mig att övergå till privat mottagning, bl a för att få bättre arbetstider, (5) Vi har sneglat lite på England. Man tjänar många gånger mer där. Mer trogen landstinget är jag inte. Några har svårt att välja: Nu är ett bra läge i min karriär, det finns just nu ett karriärfönster. Det finns ett kommersiellt intresse i den forskning jag håller på med. Universitetet och den vanliga landstingsvården är andra alternativ. Det är trots allt kul att rädda livet på folk. En kombination vore intressant men det går förmodligen inte. En läkare som kombinerar halvtid i primärvården med forskning säger: Det vanliga doktorsjobbet är roligt när belastningen inte är för hög, det beror lite på vad landstinget får för sig. Arbetstid En viktig aspekt av läkares arbetsvillkor och en aspekt som kan förväntas spela en stor roll när det gäller unga läkares karriärval är de villkor rörande arbetstider som erbjuds (12). Tabell 5. Nuvarande och önskad arbetstid Arbetstid/vecka 30 tim/v tim/v 40 tim/v tim/v 50 tim/v Idag 28 6 % 44 9 % % % % Skulle vilja % % % % 22 4 % n=496

8 8 En majoritet (76 %) av de svarande arbetar mer än 41 timmar i veckan. Närmare en tredjedel arbetar mer än 50 timmar. Detta kontrasterar starkt emot de arbetstider som de svarande skulle vilja ha. Bara 25 procent vill arbeta mer än 41 timmar. För de kvinnliga läkarna är den andelen endast 15 procent. Den innestående komptiden för de svarande uppgick till i genomsnitt 126 tim. Vi kan konstatera en stor och växande motsättning mellan läkaryrkets nuvarande villkor och de unga läkarnas preferenser. Några röster från intervjuerna: Förut var det status att jämt jobba och alltid komma hem sent på kvällarna. Går man i tid nu tittar ingen snett på en. En av dem som kombinerar forskning och sjukvård säger: Det fungerar väldigt bra, jag styr min tid själv. Resultaten avslöjar vidare en intressant (och statistiskt signifikant) skillnad mellan de STläkare som har en kvinnlig respektive manlig chef. Bland dem som har en kvinnlig chef arbetar t ex 21 procent mindre än 40 timmar och bara 18 procent mer än 50 timmar för de med manlig chef är motsvarande andelar 10 procent och 34 procent. De som har en kvinnlig chef har i genomsnitt 98 timmar innestående komptid medan de som har en manlig chef i genomsnitt har 142 timmar. Detta sammanhänger till stor del med att andelen kvinnliga chefer varierar mellan specialiteterna inom allmänmedicin som ligger relativt lågt vad gäller arbetstid är andelen kvinnliga chefer 42 procent, medan det inom kirurgin, som ligger högt på arbetstid, bara är 6 procent kvinnliga chefer. Familj och fritid En näraliggande frågeställning är den om arbetet är förenligt med ett rimligt familjeliv eller en rimlig fritid. En faktor som kan få alltmer inflytande i valsituationer rörande val av arbetsgivare och professionella vägar. Tabell 6. Upplevelse av att arbetet är förenligt med familj och fritid Antal Andel Mkt liten utsträckning 44 9 % Liten utsträckning % Relativt stor utsträckning % Mkt stor utsträckning 35 7 % n=519

9 9 Mer än hälften håller med om att det i stor eller relativt stor utsträckning går att förena läkararbetet med familjen och/eller fritiden. Skillnaden mellan könen är dessutom mycket liten. Det finns ingen kristallklar statistisk korrelation till uppgiven arbetad tid. Att det ändå finns en relation mellan måtten framgår t ex i att 70 procent av dem som arbetar 40 timmar tycker att arbetet i stor eller mycket stor utsträckning kan förenas med familj och fritid. Andelen för de som arbetar mer än 50 timmar är mindre än hälften: 33 procent. En kvinnlig gynekolog säger Det var tur att vi fick barn när vi fick det (under AT), annars hade det nog inte blivit några. En kvinnlig psykiater: Fungerar bra för mannen har andra tider och är ej lika bunden. Problemet är då det inte går att gå hem den tid som man tänkt. En manlig urolog svarar att Kombinera yrket med familj är inte alltid så lätt. Det skiljer mellan olika specialiteter, där jourbördan inte är så stor blir det förstås mycket lättare. Det stämmer överens med vad en manlig allmänläkare på en vårdcentral säger, Som det är nu går det väldigt bra att kombinera arbetet på vårdcentralen med familj och fritid. Arbetstiderna är regelbundna och vi har inte något jourarbete. Det är en välbemannad vårdcentral och man har möjlighet att anpassa sina arbetstider. Ytterligare en fråga av betydelse i karriärhänseende är frågan om hur länge man tänkt sig att arbeta. Tabell 7. Bedömning av pensionsålder Antal Andel Före 60 års ålder 47 9 % år % 65 år eller senare % n= 478 En majoritet av de svarande tror sig sluta sitt arbete innan ordinär pensionsålder. Detta understryker tidigare observerade tendenser. En undersökning av specialister i åldersgruppen år visade att var femte läkare avsåg att minska sin arbetstid eller helt sluta innan 65 år (13).

10 10 Chefskap Läkares ledarskap har från tidigt 1990-tal och framåt varit en stor fråga för Sveriges läkarförbund och för SYLF (14). Man har exempelvis publicerat ett program för en genomtänkt strategi när det gäller att i läkares grund- och vidareutbildning gradvis införa och träna ledarskap (15). Studier har visat att ungdomar generellt (16 25 år) är intresserad av chefskap (16). Så här svarade de tillfrågade ST-läkarna: Tabell 8. De svarandes önskan att bli chef Antal Andel Ja, absolut 27 5 % Ja, kanske % Nej, knappast % Nej, absolut inte % n=512 Ungefär hälften av de svarande kan tänka sig att bli chef. Bland kvinnorna är andelen 48 procent och bland männen 53 procent. Det finns alltså en skillnad, men den kan knappast betecknas som stor. Det finns dock en betydande skillnad vad gäller synen på möjligheter att bli chef. Bland kvinnorna betecknar 12 procent möjligheterna att bli chef som stora. Bland männen är andelen dubbelt så stor: 24 procent. Bland de svarande med invandrarbakgrund kan 50 procent tänka sig ett chefskap motsvarande siffra för de utan invandrarbakgrund är 55 procent. Skillnaden i synen på möjligheterna att bli chef är dock mycket stor. Bland läkare med invandrarbakgrund anser bara 8 procent att chansen att bli chef är stor. Bland de utan invandrarbakgrund är andelen 20 procent. Hur fungerar då dagens läkarchefer enligt de tillfrågade ST-läkarna?

11 11 Tabell 9. Upplevelse av att vara uppskattad av chefen Antal Andel Mkt låg utsträckning 25 5 % Låg utsträckning % Hög utsträckning % Mkt hög utsträckning % n=498 Bland kvinnorna känner sig 67 procent uppskattade. Det finns ingen skillnad beroende på om chefen i fråga är kvinna eller man. Bland männen upplever sig 76 procent vara uppskattade. Ännu större andel 83 procent om chefen i fråga är kvinna, än om chefen är man (74 %). Resultatet antyder alltså att kvinnor inte vinner på att ha en kvinna till chef, men att männen däremot gör det. Bara drygt hälften (51 %) av de tillfrågade har under det senaste året haft utvecklingssamtal med sin chef, något fler bland dem som har haft en manlig chef (53 %) relativt de som har haft en kvinnlig chef (48 %). Nästan 32 procent av de svarande har en kvinna till chef och cirka 68 procent har en man till chef. I enkäten ställde vi en öppen fråga om varför fler män än kvinnor enligt de svarandes uppfattning blir chefer. Teman som handlar om kvinnors större ansvar för familjen, traditioner och mäns högre ambitionsnivå dominerar i många fall i kombination. Männen lämnar kortare, matter of factsvar, typ Tradition och familj inte utan självkritik typen Män väljer män. Kvinnorna lämnar mer tvekande, längre och resonerande svar med lite olika vinklingar. Några exempel ur högen: (1) Kvinnlig internmedicinare: Jag tror att kvinnor har svårare att släppa kliniken och se sig själva som chefer vi har få förebilder. (2) Manlig allmänmedicinare: Män har vassare armbågar. Kvinnlig radiolog: (3) Det är viktigare för män med yttre attribut och makt. Manlig radiolog: (4) Chefsjobb ger ofta dåliga förutsättningar, män verkar ha större förutsättningar att se genom fingrarna med att göra ett dåligt jobb.

12 12 Tabell 10. Upplevelse av att alla har samma chans att meritera sig som läkare Antal Andel Nej, definitivt inte % Nej, det tror jag inte % Ja, det tror jag % Ja, definitivt 20 4 % n=515 Nästan två tredjedelar av de svarande anser inte att alla har samma chans. Skillnaden mellan könen är här stor, bland kvinnliga läkare anser 72 procent att chanserna inte är lika, bland männen är andelen 53 procent. De kvinnor vi intervjuat ger en delvis annan bild: (1) Alla undersökningar säger att killar premieras, men det är inget som jag personligen märkt av, möjligen får man sämre service av sköterskorna. (2) Mina chanser har varit större, aldrig i hela mitt liv har jag tänkt tanken att jag skulle vara motarbetad eller ha nackdel av mitt kön, men det råder kanske en annan hierarki på lasarettet. Den lön jag har skulle de flesta doktorer dö för. (3) Jag personligen har inte märkt någon skillnad men jag är i en specialitet med mest kvinnor. 59 procent av dem som har invandrarbakgrund anser att chanserna inte är lika, medan motsvarande andel för de utan invandrarbakgrund är 65 procent de med invandrarbakgrund tycker i större utsträckning att chanserna är lika. Några få kommentarer handlar om att språkproblem försvårar. En läkare med utländsk bakgrund som vi intervjuat säger: Jag kan inte se några skillnader mellan svenska och utländska läkare, eller kvinnliga och manliga. På vårdcentralen där jag arbetar har nästan alla utländsk bakgrund, även chefen. Problemen finns nog innan man som utländsk läkare har fått sin svenska legitimation. När man väl fått legitimationen är det inga skillnader, då är det mer personlighet och individuella förutsättningar som avgör. En annan av de intervjuade berättar om stora svårigheter att ta sig igenom språkutbildningar, provtjänstgöring mm, men säger att: När man väl tagit sig in i systemet är det inte svårt att vara läkare från ett annat land. Citaten knyter an till den debatt rörande hur svårt, krångligt och tidsödande det är för utländska läkare att ta sig in i det svenska systemet (28). En svensk läkare med flera utländska kollegor säger: Språket utgör

13 13 en svårighet, kulturella skillnader en annan. Arbetsgivarna har mycket att arbeta med för att underlätta för de utländska läkarna att komma in i det svenska systemet. Jag har många kollegor som kommer från andra länder och som behöver mycket stöd. Det finns för lite personal för att hinna ta hand om de nya utländska läkarna. Tempot är så uppskruvat att tiden inte räcker till. Lön Lönen har många olika betydelser inte minst symboliska. Studier som söker förstå arbetstillfredsställelse pekar ofta på att lönens relativa nivå på många sätt är lika viktig som dess absoluta (17). I syfte att kunna ge en bild av regionala skillnader som äger statistisk giltighet har vi grupperat olika landsting tillsammans. Sydöstra består av Gotland, Östergötland, Jönköping och Kalmar, Nordvästra av Värmland, Dalarna och Örebro, Nordöstra av Uppsala, Södermanland, Gävleborg och Västmanland, Södra av Skåne, Kronoberg och Blekinge samt Norra av Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Norrbotten. I Västra Götaland ingår Halland. Tabell 11. Medellön för ST-läkare i olika regioner Region Medellön Antal Norra Sverige Stockholm Nordöstra/Mälardalen Södra Sverige Sydöstra mellansverige Nordvästra mellansverige Västra Götaland Totalt Medellönen för de tillfrågade ST-läkarna ligger på drygt kr i månaden. Norrlandslänen ligger i topp och Västra Götaland i botten. Stockholm ligger en liten bit över medel.

14 14 Fördelningen speglar delvis uppenbara arbetsmarknadseffekter (som t ex i Norrlandsfallet). Frågan är om det också illustrerar regionala skillnader vad gäller attityder till lönesättning. Löne- och utvecklingssamtal är viktiga steg inte minst i strävan efter rättvisa löner (18) vad gäller manliga och kvinnliga läkare. De som haft lönesamtal har en medellön på kr att jämföra med dem som inte haft lönesamtal som har en medellön på kr man vinner alltså i genomsnitt 800 kr på att få diskutera sin lön med chefen. Samma skillnad uppmätte vi år 2001 (19). Manliga läkare tjänar nu (som då) mest på att ha lönesamtal (32 800). Kvinnor som haft lönesamtal och män som inte haft lönesamtal hamnar på samma medellön (32 300). När vi undersökte saken år 2001, fann vi att endast 41 procent av landets ST-läkare haft lönesamtal det senaste året (19). Av de svarande i årets undersökning har 53 procent haft lönesamtal under året. Det finns betydande skillnader mellan regioner där Norrland och Västra Götaland är i topp med ca 60 procent som har haft lönesamtal. I botten ligger sydöstra och nordöstra med ca 40 procent. Stockholm placerar sig som vanligt mitt på skalan med 55 procent. I Södra och nordvästra har ca 50 procent av ST-läkarna haft lönesamtal. Resultatet visar att lönesamtal som sådant inte är ett tillräckligt kriterium för en god löneutveckling eller för jämställda löner Västra Götaland som är bäst på att hålla samtal uppvisar samtidigt lägst lönenivå. Forskning lön Resultaten i tabellen nedan ger visst stöd för uppfattningen att det inte lönar sig att forska. De ST-läkare som inte forskar har något högre medellön än de som forskar. Medelåldern för de olika kategorier skiljer sig dock inte påfallande åt de som forskar förefaller ha kommit lika långt i sin ST-utbildning trots satsningen på forskningen. Tabell 11 b. Medellöner för forskande och inte forskande underläkare medelålder medellön Forskar, ej disputerad 36,8 år kr Forskar, disputerad 37,4 år kr Forskar ej 36,9 år kr n=503

15 15 Kvinnor män Medellönen för kvinnor i denna undersökning är kr och för män kr, en skillnad på ca 3 procent till männens fördel. Stockholm avviker från mönstret, här tjänar de kvinnliga läkarna 100 kr mer än de manliga läkarna ( kr mot kr). Störst skillnad uppvisar Södra (Skåne, Kronoberg, Blekinge) med en löneskillnad på kr (ca 6 %). Att det finns en utbredd medvetenhet om fenomenet och en önskan både hos arbetsgivare och fackliga företrädare att komma till rätta med det står nog utom tvivel. Och Läkarförbundet uppges också i den kommunala sfären ha uppnått bäst resultat när det gäller att höja kvinnors lön (17). Och många landsting går de facto ut och lovar krafttag. Ändå finns fenomenet kvar. Inte ens på AT-nivå är lönerna lika (18). Varför är det så? En del av förklaringen hittar vi säkert i värderingen av individer. Kvinnliga läkare känner sig mindre uppskattade än de manliga kollegorna. Och detta tycks inte ha speciellt mycket med värderarens kön att göra (en uppfattning som ofta kommer fram i diskussioner i samband med förhandlingsutbildning). Kvinnliga chefer ger männen relativt mer ( kr/mån mot kr/mån för kvinnorna) än vad manliga chefer gör ( kr/mån mot kr/mån för kvinnorna). En viktig del av förklaringen ligger förmodligen också hos den som blir värderad. Det är en väletablerad kunskap att unga män generellt på arbetsmarknaden prioriterar lön högre än vad unga kvinnor gör (16). En av de kvinnliga läkare vi intervjuat som jobbar vid ett stort universitetssjukhus berättade att man på hennes klinik just anställt en man som då fick mer i lön än vad hon som jobbat där i flera år har: Man ville ha en man och satte en lön som skulle göra arbetsplatsen attraktiv för honom. Mer än bara lön Ett bra arbetsliv innebär bland mycket annat att kvinnor och män erbjuds samma förutsättningar och möjligheter vad gäller anställning, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter. De regler samhället ställt upp anges i jämställdhetslagen (SFS 1991:433). Lagen syftar bl a till att motverka: osakliga löneskillnader, sexuella trakasserier samt att någon diskrimineras på grund av sitt kön (t ex vad gäller val av sökande till en anställning). Utöver det individuella rättsskydd som diskrimineringsförbudet innebär innehåller lagen krav på aktiva åtgärder från arbetsgivarens sida. Dessa åtgärder omfattar bl a krav på att arbetsgivaren ska underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap, samt att arbetsgivaren på olika sätt ska främja en jämn

16 16 könsfördelning på arbetsplatsen. Planerade åtgärder ska för arbetsgivare med fler än 10 anställda sammanställas i en årlig jämställdhetsplan. Jämställdhetslagens krav hör intimt ihop med arbetets organisation, ledarskap och den kultur som råder på arbetsplatsen. Det handlar t ex om konkreta/praktiska förhållanden som arbetstidens längd, förläggning och flexibilitet. Minst lika viktiga är dock det mer subtila kulturella klimatet som anger om det t ex är OK att arbeta deltid för att ta hand om små barn. Reglerna på jämställdhetsområdet kan därför med framgång ingå som en av flera aspekter i ett samlat arbete för ett rimligt arbetsliv. Den arbetsplats som, i jämställdhetslagens anda, släpper fram framsynta och välutbildade ledare av båda könen har t ex redan i och med detta skapat förutsättningar för att andra arbetsmiljöförhållanden kan utvecklas på ett positivt sätt. Tabell 12. De svarandes uppfattning om i vilken utsträckning nyblivna föräldrar uppmuntras att ta föräldraledigt Mkt liten utsträckning % Liten utsträckning % Ganska stor utsträckning % Mkt stor utsträckning % n=471 Knappt hälften av de svarande uppfattar att nyblivna föräldrar uppmuntras till föräldraledighet. Mer än hälften anser att det är vanligt att manliga läkare tar föräldraledigt under flera månader. Några manliga röster: (1) Varken män eller kvinnor uppmuntras till föräldraledighet. Man bemöts snarare med en suck, (2) Föräldraledighet är en självklarhet hos oss. Alla grabbar här tar ledigt. Några kvinnliga röster: (3) Vi kanske inte direkt har uppmuntrats till föräldraledighet och det kanske inte alltid är så populärt. Men det är inga problem att få det man är berättigad till, (4) Det har skett en stor förändring hos arbetsgivaren det senaste året. Kliniken är ovanligt öppen och det finns stora möjligheter att diskutera olika alternativ och lösningar.

17 17 Tabell 13. De svarandes uppfattning om hur vanligt det är att manliga läkare tar föräldraledigt under flera månader Antal Andel Mkt ovanligt % Ovanligt % Vanligt % Mkt vanligt 32 7 % n=484 Som framgår av tabellen är det relativt vanligt. En uppdelning för specialiteter är svår att dra slutsatser av på grund av för få individer i grupperna. Anekdotiskt kan dock nämnas att bland internmedicinare anser 60 procent att det är vanligt/mycket vanligt att manliga läkare tar föräldraledigt. Inom allmänmedicin är andelen 42 procent och bland ortopeder 8 procent. Manliga kulturer särbehandling p g a kön Det talas ofta om sjukhusen som manliga miljöer (20). Anekdotisk information beskriver de problem kvinnliga läkare kan erfara i grabbiga arbetskulturer (21). Kirurgi, ortopedi är några exempel på specialiteter som ofta anklagas för att vara av det slaget. Anekdotiska rapporter talar vidare om att t ex kvinnliga läkarkandidater ibland möter nedlåtande attityder (22). MSFs handledningsenkät visar att 20 procent av de studerande vid kirurgterminen svarar ja på frågan om man behandlas ofördelaktigt på grund av kön (23), framförallt från annan vårdpersonal. Diskriminering vad gäller läkares vidareutbildning kan vara särskilt svårt att ta på. Samarbetet mellan chef, handledare, kollegor och läkaren under utbildning bygger på ömsesidigt förtroende, hederlighet och engagemang (23). Den här typen av fenomen är svåra att fånga i en enkät. Vi ställde frågan om de svarande någon gång blivit nedlåtande bemötta av chefer och kollegor. Med den milda formuleringen hoppades vi undvika alltför kraftig underrapportering. Förhoppningen var att svarsmönster t ex kvinna relativt män samt öppna kommentaren skulle fylla upp bilden.

18 18 Tabell 14. Bemötande Nedlåtande bemött Nej Ja Kvinnor 43 % 57 % Män 52 % 48 % Totalt % % n=514 Hela 55 procent uppger sig ha blivit nedlåtande bemötta. Exakt vad de svarande lagt in i svaret är svårt att veta. Svarsfördelningen vittnar dock om en betydande skillnad mellan kvinnliga och manliga läkare. Bara ett drygt 60-tal mycket olika kommentarer har lämnats. Några av dem (6 st) handlar t ex om bemötande under graviditet. Några andra exempel: (1) Sexuella trakasserier tillhör vardagen som kvinnlig läkare, (2) De som inte forskar är inte mycket värda, (3) Som hyrläkare har jag ibland mötts av förakt från chefen p g a min lön, (4) Vid en anställningsintervju ställdes frågan om jag skulle orka fysiskt och om jag verkligen ville bli kirurg. En kvinnlig ST-läkare i kirurgi (det finns flera kvinnor på samma klinik) berättade om grabbkulturen: Det finns lite sånt i bakgrunden. Vi är några som är gravida eller småbarnslediga och de tycker egentligen inte att vi kan eller ska vara lediga på heltid. Det är lite larvigt, en lustig attityd till föräldraskap. Men man märker att de håller på att lära sig. Individer med invandrarbakgrund upplever sig i mindre utsträckning (46 %) ha blivit nedlåtande bemötta. Ett exempel från våra intervjuer: Jag har aldrig mött några tråkiga attityder jag har bara haft trevliga kollegor. Motsatta åsikter finns dock: Ibland hör man saker som att sådana saker kan man bara som svensk läkare. Etnicitet Nära hälften av alla nya läkare har utländsk utbildning (25). Det är därför naturligt och viktigt att följa den när gruppens utveckling ur olika aspekter. Så här klarar sig läkaren med invandrarbakgrund lönemässigt:

19 19 Tabell 15. Lön för läkare med och utan invandrarbakgrund Invandrarbakgrund Ej invandrarbakgrund kr kr n=503 Enligt det här resultatet är skillnaden mellan läkare med invandrarbakgrund och läkare utan invandrarbakgrund relativt små. Om vi till detta lägger det faktum att de med invandrarbakgrund i relativt hög utsträckning anser att alla har lika chans att meritera sig som läkare och att relativt låg andel uppger sig ha blivit negativt bemötta får vi en bild som inte självklart stöder en uppfattning om den här delen av läkarkåren som svag och utsatt. Hur kan vi förstå detta? En möjlig förklaring skulle kunna vara att man lämnat socialt önskvärda svar, dvs att man styrts av en önskan att inte framstå som gnällig eller missnöjd. I undersökningar som Läkarförbundet gjort om hur nylegitimerade läkare värderar sin grundutbildning har läkare med utländsk examen under flera år i rad värderat sin utbildning mer positivt än de med svensk examen (26). Antingen beror det på att den svenska utbildningen är sämre, eller så beror det på en annan attityd hos läkarna med utländsk examen. Sjukvårdspolitiska frågor Ett viktigt inslag i den inre kulturen och i frågor som rör karriärval handlar om vilken syn man har i sjukvårdspolitiska frågor. Den som exempelvis är stark motståndare till privat sjukvård kanske inte i första hand söker jobb hos en sådan arbetsgivare. Tabell 16. Inställning till att sjukvården delfinansieras via privata sjukförsäkringar Inställning Antal Andel Helt emot % Svagt negativ % Osäker % Svagt positiv % Helt för % n= 487

20 20 Ovanstående tabell visar på ett mycket intressant resultat. Resultatet anger vad som nog får betecknas som ett trendbrott. Visserligen hade SYLF redan 1999 (24) när vi gick ut med debatt kring att få fler producenter i sjukvården ett betydande stöd (69 procent var för den politiken), men stödet var inte 100-procentigt och frågeställningen var klart mindre kontroversiell än den som det här handlar om. Specialitetsexamen En fråga som varit på agendan i samband med socialstyrelsens översyn av specialitetsutbildningen och av specialitetsindelningarna är frågan om obligatorisk specialitetsexamen. I det slutliga förslag som ska ut på remiss finns inte obligatorisk examina med. Bland SYLFs medlemmar är som synes bara 17 procent uttalat för specialistexamen: Tabell 17. Inställning till specialistexamen Anser inte att specialistexamen ska bli obligatorisk % Anser att specialistexamen ska bli obligatorisk % Vet inte, osäker % n=514

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012 Stockholm 2012-04-24 Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar Nr 5/2012 2011 års lönestatistik Den partsgemensamma lönestatistiken per november 2011 för läkare inom kommunal sektor är nu klar. I

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden.

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Om statistiken Statistiken baseras på ansökningar som gjorts hos Advisa

Läs mer

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014.

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. Löneläget 2014 En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. 1 2 Innehåll Inledning 4 Varför samlar vi in lönestatistik? Definitioner Löneutveckling 5 Landsting 6 Tabell och fakta

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet Rapport Drömjobbet 2010 Ingenjör är drömjobbet En av tio yrkesverksamma (11%) svarar att det nuvarande jobbet är deras drömjobb! Resterande nio har drömmarna någon annanstans. Bland yrkesverksamma är det

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort Att rekrytera distriktsläkare är lättare sagt än gjort Möjliga vägar Rekrytera i hård konkurrens i Sverige Rekrytera från uthyrningsföretag Rekrytera utomlands Den långa vägen med AT och ST Rekrytera i

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 Jämställdhetsplan för anställda 2008-2009 Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 1(4) 2008-12-22 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för anställda 2008-2009 INLEDNING Högskolan i Gävle ser jämställdhet

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion Jämställdhets och mångfaldsplan 2011 2013 Kortversion 2(8) Övergripande mål är att alla medarbetare ska ha kunskap om Staffanstorps kommuns arbete med jämställdhet och mångfald samt att detta arbete ska

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Läkarförbundet. under hela ditt yrkesliv

Läkarförbundet. under hela ditt yrkesliv Läkarförbundet under hela ditt yrkesliv Var med och forma utvecklingen Du gör ett klokt val som blir medlem i Läkarförbundet. Ju fler medlemmar vi är, desto större tyngd får vi att driva frågor som är

Läs mer

Olika vård beroende på var i Sverige man bor

Olika vård beroende på var i Sverige man bor Olika vård beroende på var i Sverige man bor Information om och behandling av Parkinsons sjukdom i Sverige April 2011 1 Förord Under hösten 2010 genomförde Parkinsonförbundet en enkätundersökning för att

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Version: 1.3 Ansvarig: Björn Ahlnäs läkarstuderande och läkare i Jämtlands läns landsting 2 (20) ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Till dig som är anställd i mjölkproduktionen

Till dig som är anställd i mjölkproduktionen Sveriges Lantbruksuniversitet Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi Alnarp 2008-12-03 Till dig som är anställd i mjölkproduktionen På Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp genomför vi en attitydundersökning:

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Innehållsförteckning. Anvisningar 5. Arbetsförhållanden 6. Föräldraskap 7. Trakasserier 9. Rekrytering 10. Jämställdhetsanalys av löner 12

Innehållsförteckning. Anvisningar 5. Arbetsförhållanden 6. Föräldraskap 7. Trakasserier 9. Rekrytering 10. Jämställdhetsanalys av löner 12 Grundbok Enkätmall JämO Grundbok Enkätmall Innehållsförteckning Anvisningar 5 Arbetsförhållanden 6 Föräldraskap 7 Trakasserier 9 Rekrytering 10 Jämställdhetsanalys av löner 12 JämO reviderad november

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Lönestatistik. Avser lönenivåerna 2012

Lönestatistik. Avser lönenivåerna 2012 Lönestatistik Avser lönenivåerna 2012 Innehåll Förord 3 Allmänt 4 5 Varför samlar vi in lönestatistik år efter år 4 Definitioner 4 Sektorsfördelning 4 Fakta 4 Löneutveckling 5 Landsting 6 7 Fakta 6 L1.

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Slutrapport om statsbidrag till landstingen 2009 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Sammanfattning 17 procent av föräldrar med barn under 18 år sparar inte till sina barn. Vilket innebär att det är något fler som sparar

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 150309

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 150309 1( 8) Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 150309 Datum Datum Bakgrundsvariabel Syssels Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? 1 Pensionär 2 Arbetslös 3 Förvärvsarbetande 4 Studerande 5 Hemarbetande

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens Bakgrund Stadsbyggnadsförvaltningens jämställdhets- och mångfaldsplan har sin utgångspunkt i Diskrimineringslagen (2008:567) och

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015-2017

Likabehandlingsplan 2015-2017 Antagen ks 227/2014 Sida 1(5) Kommunledningskontoret Anna Olsson anna.olsson@osby.se Likabehandlingsplan 2015-2017 Likabehandlingsplanen beskriver och ger struktur åt likabehandlingsarbetet i kommunens

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Jämställda läkare. ett program från Sveriges läkarförbund

Jämställda läkare. ett program från Sveriges läkarförbund Jämställda läkare ett program från Sveriges läkarförbund 1 Innehåll Förord... 3 Jämställdhet och genusperspektiv... 4 Jämställdhetslagen... 4 Jämställdhet inom läkarkåren... 5 Kultur och värderingar...

Läs mer

Hos oss blir du en bättre chef. CHEFEN I SIFFROR

Hos oss blir du en bättre chef. CHEFEN I SIFFROR Hos oss blir du en bättre chef. CHEFEN I SIFFROR Värdefullt vetande om chefer För tredje gången sedan 2008 presenterar Sveriges chefsorganisation Ledarna skriften Chefen i siffror. Med Chefen i siffror

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Tandläkarsiffror 2013

Tandläkarsiffror 2013 8000 Tandläkarsiffror 2013 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1995 2000 2005 2010 I din hand håller du en presentation av

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och mångfald Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Så jobbar chefen med mångfald... 4 Chefen och de sju diskrimineringsgrunderna... 8 Mångfald och

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Jämställdhetsplan 2013-2015

Jämställdhetsplan 2013-2015 Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer