Chefsarbetets etik. sns förl ag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Chefsarbetets etik. sns förl ag"

Transkript

1 Chefsarbetets etik sns förl ag

2 sns Förlag Box Stockholm Telefon: Telefax: sns är en oberoende ideell förening som genom forskning, möten och bokutgivning bidrar till att ledande beslutsfattare i politik, offentlig förvaltning och näringsliv kan fatta välgrundade beslut baserade på vetenskap och saklig analys. Chefsarbetets etik Tomas Brytting (red.) Första upplagan 2012 sns Förlag och författarna Grafisk form: Patrik Sundström Tryck: ScandBook ab, Falun 2012 isbn

3 Innehåll 7 Förord del i inledning 10 Cheferna och etiken Tomas Brytting 22 Etikens grunder Tomas Brytting del ii chefsarbetets etik 38 Den gode herden med sin flock religiösa rötter till dagens chefsideal Carl Reinhold Bråkenhielm 58 Chefen och rättvisan David Rönnegard 74 Integritet och auktoritärt chefskap Andreas de Klerk 100 Öppenhet och medmänsklighet om ledarskap i kristider Gunhild Wallin 120 Chefens bemötande Erik Blennberger 146 Chefskap, jämställdhet och etik Anna Wahl, Charlotte Holgersson, Sophie Linghag, Klara Regnö 176 Chefen som bedragare Tomas Brytting 208 Chefen och det goda livet Erik Blennberger 225 Noter 231 Litteratur 243 Register 250 Författarna

4 7 Förord I stort sett alla som har eller har haft en anställning har även erfarenheter av chefsarbete. Antingen har man själv haft en chefsposition eller så har man haft en chef över sig.»över sig«anger också relationens art. Chefen är speciell i den meningen att han eller hon har en formell rätt och en skyldighet att bestämma, följa upp beslut och förfoga över incitament. Chefen är en person som dagligen påverkar andra människors liv, vilket naturligtvis inte heller lämnar chefen oberörd. Uppdraget att vara chef är därför fyllt av ansvarsfyllda utmaningar av en etisk karaktär. I litteraturen om organisationsetik upprepas ständigt temat om den stora betydelse som organisationernas chefer och ledare har för snart sagt alla etikprojekt som kan dyka upp i verksamheten: nya etiska riktlinjer och etiska koder, utbildning för personalen i etiska frågor, införande av etikkommittéer eller»värdegrunder«. Samtidigt har det varit märkligt tunnsått med litteratur som tagit upp chefsarbetets egna etiska utmaningar. Den bristen har minskat tack vare det samarbete som gjort denna bok möjlig. Flera intresseorganisationer med en stor andel chefer bland sina medlemmar har bidragit finansiellt: Jusek, Ledarna och Svensk Chefsförening. Ekonomiskt stöd har även getts av Krus (Kompetensrådet för utveckling i staten) som bland annat har i uppdrag att ge stöd till utvecklingen av chefer inom staten. Dessa organisationers stöd för idén att ta fram Chefsarbetets etik kom tidigt och kraftfullt vilket naturligtvis sporrat alla övriga inblandade. Författarna svarar emellertid helt själva för innehållet i sina respektive kapitel. Tack också till alla er och ni är många! som i olika forum: konferenser, seminarier, fikaraster, arbetsmöten och tågresor, läst, lyssnat till och kommit med kloka synpunkter på våra idéer. Tomas Brytting Stockholm i december 2011

5 del i Inledning

6 Tomas Brytting Cheferna och etiken

7

8 12 del i inledning et råder delade meningar om hur många chefer det finns. Enligt scb handlar det om cirka Organisationen Ledarna säger istället en halv miljon chefer. 1 Någonstans mellan 5 och 12 procent av de anställda i Sverige har således någon form av chefsposition. Ändå skrivs det jämförelsevis få böcker om chefsarbetet riktade till den gruppen. Ledarskapslitteratur är däremot en mycket omfattande genre. Men en snabb titt i bokhyllan antyder att här beskrivs ett chefsarbete som knappast kan kännas praktiskt relevant för mer än några få procent av alla som har någon form av chefsfunktion. Det vardagliga umgänget mellan chefer och medarbetare på en relativt låg organisatorisk nivå behandlas sparsamt. Etiken i chefsarbetet är ett ännu mer sällsynt ämne. Författarna till den här boken är åtta forskare, en journalist och en konsult. Vi har olika bakgrund, erfarenheter, perspektiv och temperament. Det är med andra ord inte en enhetlig bild av chefsarbetets etik som presenteras här. Vi författare har kanske inte ens en gemensam syn på vad som utmärker en etiskt föredömlig chef. Det har heller aldrig varit ett krav eller syftet med vårt samarbete. Målet är att presentera en bok som ger många olika ingångar till chefsarbetets etik. En närmare granskning av statistiken (se bild s. 13) låter oss ana mångfalden av arbetsuppgifter och variationerna i chefernas ansvar. Mellan och chefer kommer att lämna arbetsmarknaden fram till Sveriges Kommuner och Landsting, skl, beräknar att inte mindre än hälften av alla chefer i deras sektor kommer att behöva ersättas inom en tioårsperiod. Man kan med andra ord förvänta sig ett stort intresse för chefer och för chefsarbetets utformning under de närmaste åren inte minst från arbetsgivarhåll.

9 16 del i inledning Det finns också många inslag i ett gott utfört chefsarbete som kanske borde kallas för»god etik«men som inte självklart förknippas med ordet etik, exempelvis arbetsmiljöarbetet. Men även strävan efter effektivitet i meningen hushållning med knappa resurser som pengar, tid och naturresurser hör dit. Ett sådant arbete är i allmänhet även etiskt värdefullt. Att en bra chef också skapar klarhet kring ansvarsfördelningen bland sina medarbetare är en förutsättning för att de ska kunna ta ansvar. Allt detta är definitivt etiska frågor det är till och med exempel på»god etik«som också behöver adresseras som just det. Att en bra chef i den instrumentella meningen ofta även är en god chef i etisk bemärkelse betyder inte att det handlar om samma sak. Det finns synnerligen framgångsrika chefer som knappast kan sägas vara etiska förebilder. Det kan ibland till och med ligga frestelser och faror i själva framgången. En diskussion om chefsarbetets etik handlar därför även om att undersöka chefspersoners och organisationers ibland dysfunktionella eller bedrägliga tendenser. På ett eller annat sätt kommer alla dessa frågor och aspekter på chefsarbetets etik att behandlas i denna bok. Kanske kan den även bidra till en ökad förståelse för chefens ofta komplicerade arbetssituation. Bokens innehåll De olika bidragen i den här boken är skrivna så att de kan läsas separat och i vilken ordning som helst. Efter det här inledande kapitlet förmedlas kortfattat innebörden av några av de begrepp som sedan återkommer i boken i kapitlet Etikens grunder av Tomas Brytting. Det handlar om begrepp som ingår i etikerns verktygslåda. Vissa av dem har samma innebörd där som i vardagsspråket. Andra har en mer precis i något fall annorlunda betydelse inom etikens område. Kapitlet reder även ut

10 Cheferna och etiken 17 skillnaden mellan etikens tre huvudsakliga arbetssätt: deskriptiv, analytisk och normativ etik. I bokens andra del anknyter kapitlen sedan och illustrerar även i varierande grad till ett eller flera av dessa arbetssätt. Att människor ordnar sig i sociala hierarkier där någon ges makt att bestämma över andra tycks vara något universellt. Sådana hierarkier har så vitt vi vet förekommit alltid och överallt. Utifrån en biologistisk utgångspunkt skulle en genetisk förklaring räcka. Då är hierarkibyggandet en naturlig i betydelsen instinktiv drift hos människan. Ekonomer och informationsteoretiker lyfter fram de tids- och resursbesparande vinster som hierarkiska relationer ger upphov till i jämförelse med mer nätverksbetonade eller spontana relationer. Men utifrån ett humanistiskt perspektiv blir svaret annorlunda. Carl-Reinhold Bråkenhielm hävdar i sitt kapitel Den gode herden med sin flock religiösa rötter till dagens chefsideal att det tycks finnas vissa stabila tankefundament hos människan som inte bara förklarar varför hierarkier uppstår. Han menar även att dagens mer specifika chefsideal bygger på sådana fundament och att flera har ett religiöst ursprung. Den gode herden är ett exempel. Ett annat är den messianska hjälten som ska skänka människorna fred, rättvisa och en tro på framtiden. Även guden Apollon tycks fortfarande vara verksam som tankefigur, liksom syndabocksritualerna. Människan har ständigt sin tolkningsapparat påkopplad. Vissa saker lyfts fram och annat placeras i bakgrunden. Vissa iakttagelser sammanlänkas med varandra och individens egna betoningar och innebörder läggs till. Kunskap om chefsidealens historiska rötter ökar chefernas självförståelse och bidrar kanske även till en viss tålmodighet inför nutidens förväntningar på snabba förändringar. Slående ofta stöter man på uttrycket»hård men rättvis«när samtalet handlar om omtyckta chefer. Det tycks vara så att auktoritetsutövning förutsätts och accepteras om den så att säga vägs upp av rättvisa. Dessutom har ny forskning visat att rättvisa chefer även är effektiva chefer. Men vad betyder då»rättvisa«i chefssammanhang? Det reder David Rönnegard ut i kapitlet Chefen och rättvisan.

11 18 del i inledning Rättvisans grundform handlar om en skyldighet för chefen att behandla lika fall lika, dvs. att chefen ska vara opartisk i sin behandling av medarbetarna. Brott mot rättvisans grundform handlar därför om olika former av obefogad särbehandling (även kallad diskriminering). Rättvisans innehåll avser istället normer för vad som bör räknas som relevanta likheter och skillnader för befogad särbehandling. Kapitlet diskuterar fyra typer av chefsbeslut som berör medarbetarna: anställning, lönesättning, medbestämmande och avsked. I de allra flesta organisationer kommer syftet med organisationen att vara utgångspunkt för att avgöra vad som är ett rättvist chefsbeslut. En rättvis chef i ett företag bör exempelvis belöna sina medarbetare efter prestation och inte utifrån kön, vänskap eller behov. Andreas de Klerk diskuterar fenomenet hierarkisk auktoritetsutövning i sitt kapitel Integritet och auktoritärt chefskap. Perspektivet utgår från hans erfarenheter som praktiskt verksam organisationskonsult med rötter i Holland men verksam i Sverige. Han identifierar den spänning han ser mellan demokratiseringssträvanden inom det svenska arbetslivet och de ständigt ökande produktivitetskraven, inte minst inom vården. Chefen har hållits ansvarig för arbetsmiljöns utveckling och för medarbetarnas välmående. Inte minst demokrativärden, inflytande och delaktighet har betonats. Globaliseringen har inte bara höjt produktivitetskraven. Det har även blivit svårare att ha en bestämd uppfattning om vad som är rätt och fel i ett humant arbetsliv.»etik«på arbetsplatsen har i den svenska kontexten knutits till den enskilde medarbetarens rätt att tänka, agera och fatta egna beslut i ett hierarkiskt system. Chefsarbetet som en form av auktoritetsutövning hamnar här lätt i ett dilemma. Är det etiskt försvarbart att tvinga en medarbetare att göra avsteg från sina yrkesetiska krav och avstå från att göra det hon är utbildad för? Med vilka argument kan det vara etiskt försvarbart att tvinga en individ till anpassning till nya eller annorlunda värderingar inom arbetslivet? Var går gränsen för krav på in- och underordning om hänsyn tas till individens integritet. Vad skulle begreppet»god auktoritetsutövning«kunna betyda?

12 Cheferna och etiken 19 Kapitlet tar upp fem områden där ett mer auktoritärt chefskap behövs även till priset av att vissa medarbetare kan känna sig kränkta: överpresterande medarbetare, underpresterande medarbetare, medarbetare som vägrar anpassa sig till fattade beslut, mobbning och rehabilitieringsprocesser som inte lyckas. En närgången inblick i chefsarbetets mångskiftande innehåll och karaktär ger Gunhild Wallin i sitt kapitel Öppenhet och medmänsklighet om ledarskap i kristider. Hennes bidrag skildrar på ett personligt sätt hur en ekonomisk kris drabbade Gislaveds kommun. Hon har på nära håll följt några chefer som tvingas fatta beslut som drabbar vissa medarbetare mycket hårt. Hösten 2008 vändes högkonjunkturen blixtsnabbt till sin motsats och Gislaved blev en av de orter i landet som drabbades hårdast. För cheferna betydde det att de tvingades möta nya utmaningar. Att inte säga upp vilket låg i linje med gamla traditioner kunde riskera företagets framtid. Att säga upp kunde innebära att den gamla tilliten i företaget och i bygden skulle brytas för all framtid. Flera chefer berättar i kapitlet hur de tänkte:»det är det jävligaste du kan vara med om. Att säga upp dem som du själv har plockat in, att säga att nu behövs du inte längre.«i en kommun av Gislaveds storlek skulle man ju ändå fortsätta mötas på idrottsplatsen, i barnens skolor, på gatan och i butiken. Hur hittar man tillbaka till stämningen innan krisen, till den tillit mellan arbetstagare och arbetsgivare som sägs vara orsaken till ortens blomstrande företagande? Att vara chef i en ekonomisk kris innebär att möta oro, ofta vrede och de uppsagdas känsla av att ha blivit förbigångna trots långvarig lojalitet. Särskilt infekterat är det med de undantag som helt lagligt görs från turordningslistan. Hur tänker cheferna i sådana här situationer och vad gör de för medarbetarna och med sig själva? Erik Blennberger preciserar i kapitlet Chefens bemötanderepertoar det han kallar chefens»grundvillkor«för ett uppmärksamt och respektfullt bemötande av medarbetare. Begreppet bemötande har

13 20 del i inledning under de senaste åren fått en central plats inom arbetslivet. Det tycks först ha dykt upp inom vård och omsorg, sedan inom service och försäljning för att därefter också appliceras på den inre kulturen i en organisation eller på en arbetsplats. Stil, umgängesregler, språkanvändning, samtalsordning och maktinnehav kan ses som olika villkor för och aspekter av bemötande. Kapitlet tar sin utgångspunkt i basala frågor om hur människor bemöter varandra i olika roller och kommunikationsformer. Detta tema relateras till frågor om chefsarbetets villkor och bemötanderepertoar. Det går att översätta olika teorier för chefskap till olika bemötandeideal, men kapitlet tar främst fasta på dels generella grundvillkor för ett uppmärksamt och respektfullt bemötande av andra personer, dels klassiska förutsättningar för chefsarbetet och de olika roller som ingår i chefsarbetets vardag. Diskriminering är inte bara ett brott mot rättvisan. Det kan även vara ett brott mot de mänskliga rättigheterna. En uppdelning mellan manligt och kvinnligt, och att tilldela det manliga en överordnad och normerande funktion, är exempel på sådan otillåten diskriminering. Likafullt är det ett starkt styrande tankemönster som sätter upp mer eller mindre tydliga skillnader i villkor för mäns och kvinnors chefskap. Anna Wahl, Charlotte Holgersson, Sophie Linghag och Klara Regnö utreder i kapitlet Chefskap, jämställdhet och etik vad detta innebär. De belyser chefsarbetets etik utifrån ett genusperspektiv. Eftersom såväl chefskap som etik beskrivs och analyseras utan ett genusperspektiv berikar deras diskussion förståelsen av chefsarbetets etik i dubbel bemärkelse. Forskningsområdet om chefer och genus är ett etablerat fält och kapitlet diskuterar ett antal teman som specifikt berör relationen mellan chefskap och etik: Är en jämnare könsfördelning en fråga om mer eller mindre absoluta mänskliga rättigheter? Handlar det om externt omvärldsförtroende anpassning till värderingsförskjutningar i samhället? Eller är det intern effektivitet, till exempel ökad kreativitet och lönsamhet, som är det egentliga målet? Belönas och bestraffas kvinnor utifrån förväntningar om högre moral och större krav på omsorgsrationalitet?

14 Cheferna och etiken 21 Dessutom innehåller detta kapitel reflektioner kring hur kvinnliga chefer som ofta utgör en diskriminerad minoritet kan utveckla en mer kritisk blick än den etablerade och priviligierade gruppens. Det kan i sin tur öppna för en moralisk omprövning av dagens normer. Vid sidan om messianska förväntningar, jämställdhets-, omsorgs- och rättviseambitioner ligger även bedrägliga tendenser och förmågor på lur hos chefen. Tomas Bryttings kapitel Chefen som bedragare handlar inte bara om brottslingen själv utan även om den samhälls- och organisationskultur som ibland gör bedrägeriet möjligt. Hur kommer det sig att chefsbedrägerier är så pass vanliga? Hur ser de bortförklaringar eller rationaliseringar ut som gör denna kriminalitet möjlig? Vad krävs för att såväl förövare som åskådare ska kunna se att»kejsaren är naken«? I kapitlet diskuteras fyra typer av rationaliseringar: Grupptryck bedragaren gör medvetet fel eftersom alla andra också gör det. Avtrubbning det är nog i själva verket tillåtet här. Förnekelse det kan se ut som stöld, men det är det inte. Bortkoppling reglerna gäller inte för mig åtminstone inte just nu. Även kollegor och medarbetare ägnar sig åt liknande rationaliseringar. En första lösningsstrategi inriktas på den kulturella nivån och handlar om att återknyta till grundläggande normer och värderingar, deras stabilitet och gemensamma karaktär. Den andra bygger istället på självanalys från chefens sida i syfte att upptäcka egna svagheter eller tvångsmässiga sätt att dölja dem. Slutligen, i kapitlet Chefen och det goda livet tar Erik Blennberger upp den svåra frågan om hur det goda livet egentligen ser ut och då med speciell bäring på chefsarbetet. Han föreslår att det goda livet ska beskrivas med hjälp av fem egenvärden: kärlek, livsglädje, frihet, kunskap och personlig-existentiell identitet. Kapitlet tar även upp frågan om förhållandet mellan chefens arbetsliv och privatliv.

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg, Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-470 11 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok Personal STRATEGI Beslutande Kommunstyrelsens 257 2015-11-03 Giltighetstid 2015-2019 1(6) Dnr 2015/000275-003 Beteckning

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat Ledarskap för mångfald och ett inkluderande arbetsklimat KompoBib2020 Eva Löfgren Diversity AB eva.lofgren@diversity.se 070 211 98 68 Dagens program 8.30 12.00 Våra referensramar/ glasögon g och hur de

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

Ledning. av företag och förvaltningar. Rolf Lind och Anders Ivarsson Westerberg (red.) Fjärde upplagan FORMER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRING SNS FÖRLAG

Ledning. av företag och förvaltningar. Rolf Lind och Anders Ivarsson Westerberg (red.) Fjärde upplagan FORMER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRING SNS FÖRLAG Ledning av företag och förvaltningar FORMER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRING Rolf Lind och Anders Ivarsson Westerberg (red.) * Fjärde upplagan SNS FÖRLAG SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

Migrationsverkets uppförandekod

Migrationsverkets uppförandekod Migrationsverkets uppförandekod Vi är Migrationsverket Det är ett ansvarsfullt och viktigt uppdrag som vi på Migrationsverket har fått i förtroende av regering och rikdag att utföra. Det ställer höga krav

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE 343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE Gemensam värdegrund Landstingets gemensamma värdegrund vilar på Människovärdesprincipen och är vägledande för landstingets jämställdhetsarbete.

Läs mer

En resa i kommunikation

En resa i kommunikation En resa i kommunikation pernilla meyersson pernilla petrelius karlberg En resa i kommunikation Fallet Sveriges riksbank sns förlag sns Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax:

Läs mer

Etik för socialt arbete. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola

Etik för socialt arbete. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Etik för socialt arbete Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Varför bör vi bedriva socialt arbete och hur bör det utformas? Frågan hur? är dels en kunskapsfråga,

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen Medarbetarpolicy för Samhall AB Beslutad av styrelsen 2016-12-15 Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare S MARIA - GAMLA STANS STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2007 DNR 102-719/2006 SID 1 (5) LIKABEHANDLINGSPLAN 2007 Utgångspunkter Målet med jämställdhets- integrations och mångfaldsarbetet är att

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB

Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs genom riktlinjer, förhållningssätt,

Läs mer

Bilder av arbete för social hållbar utveckling

Bilder av arbete för social hållbar utveckling Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program 1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Nationalekonomins grunder SNS Förlag

Nationalekonomins grunder SNS Förlag b j ö r n e l s ä s s e r Nationalekonomins grunder SNS Förlag Nationalekonomi - inlaga.indd 3 11-06-17 16.49.14 SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08 507 025 00 Fax: 08 507 025 25 info@sns.se

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

ETIK för FRITIDS- LEDARE

ETIK för FRITIDS- LEDARE ETIK för FRITIDS- LEDARE KC KUNSKAPSCENTRUM FÖR FRITIDSLEDARSKAP Kunskapscentrum för fritidsledarskap har under flera år arbetat för att skapa samsyn kring fritidsledarens yrkesidentitet, såsom människosyn,

Läs mer

MEDARBETARPOLICY januari

MEDARBETARPOLICY januari MEDARBETARPOLICY 2017 januari VERKSAMHETSIDÉ Beskriver vår uppgift och roll i samhället Lantmäteriet bidrar till hållbart samhällsbyggande och ekonomisk utveckling genom att skapa förutsättningar för att:

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

JÄMSTÄLLDHET I TEORI GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser

Läs mer

Jämställdhets och mångfaldsplan

Jämställdhets och mångfaldsplan Jämställdhets och mångfaldsplan 2015-2017 Mariestad Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad 2015-03-30 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringslagen... 4 Definitioner... 4 Jämställdhet... 4 Mångfald...

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden

Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden Personalpolicy Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden och värderingar som ska prägla arbetet i verksamheten. Personalpolitiken är ett medel för att uppnå Huddinge

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2 Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2 Medarbetaridé - Det demokratiska uppdraget sid 3 - Stolthet och professionalitet sid 3 - Ledare och medarbetare sid

Läs mer

Värdegrund för äldreomsorgen

Värdegrund för äldreomsorgen Värdegrund för äldreomsorgen Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Vad menas med värdegrund? 1. Grundläggande värden för en organisation eller verksamhet.

Läs mer

Vårt. personalpolitiska. program

Vårt. personalpolitiska. program Vårt personalpolitiska program 2 Innehåll Inledning 5 Personal- och arbetsmiljöpolicy 7 Personalstrategi 9 Övergripande mål för personalarbetet 19 Omslagsbild: Lydia Lehtonen och Erik Lööv, projektledare

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Chefernas ojämlika arbetsmarknad

Chefernas ojämlika arbetsmarknad Tema jämställdhet/mångfald: Bilder för presentation Chefernas ojämlika arbetsmarknad Ledarna: Temo AB: Olle Hernborg David Ahlin, Anna-Karin Bärjed Datum: 2006-03 - 17 Sida 2 Ledarnas Chefsbarometer 2006

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Män har varit här längst

Män har varit här längst Män har varit här längst Jämställdhet och förnyelse i industriella organisationer ANNA WAHL SOP HI E LINGHAG UNIVERSITÄTSBIBLIOTHriK KIEL - ZENTRALBIBLIOTMEK - ^Studentlitteratur Förord 7 KAPITEL 1 Olika

Läs mer

E N K L A R E G L E R, SVÅRA TIDER. Anders Vredin (ordf.) Martin Flodén Anna Larsson Morten O. Ravn

E N K L A R E G L E R, SVÅRA TIDER. Anders Vredin (ordf.) Martin Flodén Anna Larsson Morten O. Ravn Konjunkturrådets rapport E N K L A R E G L E R, SVÅRA TIDER behöver stabiliserings- politiken förändras? 2012 Anders Vredin (ordf.) Martin Flodén Anna Larsson Morten O. Ravn SNS Förlag sns Förlag Box 5629

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Personalpolicy. för Stockholms stad

Personalpolicy. för Stockholms stad Personalpolicy för Stockholms stad Tydliga gemensamma mål För att värna och utveckla vår allra viktigaste tillgång, stadens anställda och deras arbete för stockholmarnas bästa, är en aktiv personalpolitik

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Vallentuna kommuns värdegrund:

Vallentuna kommuns värdegrund: PERSONALPOLITISKT PROGRAM Fastställt av kommunfullmäktige 1991. Jämställdhet och mångfald reviderat 2000. Avsnitt "Lön - belöning" reviderat 2001 Reviderat av Kommunstyrelsens arbetsutskott i januari 2007

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Poängsättning COPSOQ II, Sverige

Poängsättning COPSOQ II, Sverige Poängsättning COPSOQ II, Sverige Hur beräknar man medelvärden och fördelningar? I COPSOQ-enkäten används följande metod för beräkning av medelvärden på skalor och fördelningar: 1. För varje enskild fråga

Läs mer

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Ny chef mental och praktisk beredskap för ledare

Ny chef mental och praktisk beredskap för ledare Ny chef mental och praktisk beredskap för ledare Civilekonomerna Frukostseminarium 11 maj 2017 Eva Norrman Brandt Socionom, leg. Psykoterapeut, konsult, författare och forskare Institutet för Personal

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Framtagna av Samverkansrådet 2012 Formgivning och tryck: FMLOG APSA Grafisk produktion, Stockholm Foto: FBB Försvarets mediaportal Försvarsmaktens

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen. I Skövde kommun har vi en positiv grundsyn med stark tilltro till verksamheten, till oss själva, våra arbetskamrater, vår arbetsgrupp och vår chef. Delaktighet, ansvar och inflytande ska vara naturliga

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Vill du beställa broschyren?

Vill du beställa broschyren? Vill du beställa broschyren? Vänd dig till din personalenhet! Vill du veta mer om... medarbetarsamtal utvecklingssamtal i grupp avgångssamtal litteratur, video, utbildning m m Gå in på Region Skånes intranät

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

Personalpolitiskt program Antagen av Kumla kommunfullmäktige

Personalpolitiskt program Antagen av Kumla kommunfullmäktige Tillsammans lyfter vi Kumla kommun! Personalpolitiskt program Antagen av Kumla kommunfullmäktige 2014-06-18 Du och jag är Kumla kommun! Kumla kommun har en vision med målet att bli 25 000 invånare år 2025!

Läs mer

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 En studie om psykisk ohälsa på jobbet Arbetsgivare likaväl som anställda har mycket att vinna på att arbeta förebyggande och

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS Riksgälden Presentation Medarbetarundersökning 2014 TNS Syfte med medarbetarundersökningen Undersökningen är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna utveckla och förbättra vår organisation, vårt sätt

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Kompetens eller kön. hur sätts. din lön? 10,7% En kvinnlig ekonom tjänar i genomsnitt

Kompetens eller kön. hur sätts. din lön? 10,7% En kvinnlig ekonom tjänar i genomsnitt Kompetens eller kön hur sätts En kvinnlig ekonom tjänar i genomsnitt 10,7% mindre än en manlig ekonom som arbetar i samma sektor, är i samma ålder och har samma befattning. din lön? Om rapporten Ett urval

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Det fria sökandet efter ny kunskap utgör kärnan i ett universitets verksamhet. Inom SLU värnar vi om vetenskaplig integritet och god forskningssed.

Det fria sökandet efter ny kunskap utgör kärnan i ett universitets verksamhet. Inom SLU värnar vi om vetenskaplig integritet och god forskningssed. 1(3) DNR: SLU ua 2013.1.1.1-2727 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Arbetsmiljö Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Styrelsen Avdelning/kansli: Ledningskansliet Handläggare: Per Andersson Beslutsdatum: 2013-06-20

Läs mer

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling r för hantering av kränkande särbehandling r för hantering av 1 av 8 INNEHÅLL INLEDNING... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande särbehandling... 3 2. Mobbning... 3 3. Allvarlig mobbning... 4 Diskriminering,

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Målsättningen med en kompetensworkshop och en kompetensbaserad kravprofil Målsättningen med en kompetensbaserad kravprofil är välja max 6 stycken

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

STYRANDE PRINCIPER 4VIKTIGA I MEDBORGARENS TJÄNST VÄRDEN

STYRANDE PRINCIPER 4VIKTIGA I MEDBORGARENS TJÄNST VÄRDEN 6 STYRANDE PRINCIPER 1 I MEDBORGARENS TJÄNST 4VIKTIGA VÄRDEN Ansvar Respekt Demokrati Balans Engagemang Legalitet Objektivitet, saklighet och likabehandling Respekt Effektivitet och service Fri åsiktsbildning

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Organisationens egen inledande text Instruktion

Läs mer

Boomerang 360 ID: Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna

Boomerang 360 ID: Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna Boomerang 360 ID: 1972 Totalt har 6 av 9 slutfört analysen (67 %) Analysdatum: 2008-11-05 Utskriftsdatum: 2017-01-24 Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen 4 191 47 Sollentuna +46-8-791

Läs mer