Årsredovisning 2013 för Landstinget Sörmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2013 för Landstinget Sörmland"

Transkript

1

2

3

4

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Johanna Öjert Ekonomienheten (Ekonomidirektörens enheter) LS-LED Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D A T U M Årsredovisning 2013 för Landstinget Sörmland Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar föreslå fullmäktige 1. Årsredovisning 2013 för Landstinget Sörmland godkänns 2. Upprättad balanskravsutredning godkänns Sammanfattning Landstinget redovisar för 2013 ett positivt resultat med 135 mnkr. Enligt upprättad balanskravsutredning är resultatet 321 mnkr. Inget negativt resultat från föregående år finns att återställa. Landstingets mål för god ekonomisk hushållning utgörs av de strategiska mål för respektive perspektiv som är fastställda i landstingets mål och budget. Sammantaget bedöms landstinget leva upp till målet om god ekonomisk hushållning under Detta beror på de goda resultaten och de förbättringar som uppvisats inom de strategiska mål som landstingsfullmäktige fastställt. Bakgrund Årsredovisningen visar hur landstingets verksamhet utförts i förhållande till de strategiska mål som finns i mål och budget för Den ekonomiska ställningen vid utgången av 2013 visas. Ärendebeskrivning Landstinget redovisar för 2013 ett positivt resultat med 135 mnkr. Enligt upprättad balanskravsutredning är resultatet 321 mnkr. Inget negativt resultat från föregående år finns att återställa. Landstingets mål för god ekonomisk hushållning utgörs av de strategiska mål för respektive perspektiv som är fastställda i landstingets mål och budget. Sammantaget bedöms landstinget leva upp till målet om god ekonomisk hushållning under Detta beror på de goda resultaten och de förbättringar som uppvisats inom de strategiska mål som landstingsfullmäktige fastställt. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\carfre\ls-led Årsredovisning 2013 för Landstinget Sörmland _6_0.DOCX Utskriftsdatum: SID 1(2) :22

6 Konsekvenser Landstinget redovisar enligt upprättad balanskravsutredning ett positivt resultat för Ärendets beredning Utifrån nämndernas och bolagens verksamhetsberättelser, personalstatistik, ekonomiredovisning mm har landstingets årsredovisning för 2013 utarbetats. Beslutsunderlag Årsredovisning 2013 för Landstinget Sörmland Beslutet expedieras till Ekonomidirektören Akten ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\carfre\ls-led Årsredovisning 2013 för Landstinget Sörmland _6_0.DOCX Utskriftsdatum: SID 2(2) :22

7

8

9 Innehållsförteckning Inledning... 4 Stort och smått från Sammanfattning 2013 års resultat... 8 Framtidsanalys - årsredovisningen... 9 Medborgarperspektivet Personalperspektivet Process- och förnyelseperspektivet Miljöperspektivet Ekonomiperspektivet Bolag och förbund Intern kontroll Ekonomisk redovisning

10 Inledning Inledning Landstingsstyrelsens ordförande Sörmland ska bli Sveriges friskaste län I det ligger det för landstinget att skapa en framtidsinriktad hälso- och sjukvård som nyfiket ser varje dag som en ny utmaning. En nyckel i det arbetet är den personcentrade vården där patientens, brukarens, och den anhöriges egen berättelse sätts i centrum. En vårdprocess där vi ser hela patientens behov. Den personcentrerade vården måste skapas i vardagen, i stark samverkan mellan olika professioner inom hälso- och sjukvården, och vara i ständig utveckling. Landstinget Sörmland gör för 2013 ett positivt resultat på 321 miljoner kronor enligt balanskravet. Det är ett gott betyg för en effektiv hälso- och sjukvård i Sörmland. Att länssjukvården för första gången på länge gör ett positivt resultat pekar också på att det framtidsarbete som Landstinget Sörmland påbörjat har fått effekt. Vi vet vart vi ska och stakar nu ut vägen. Under året har Landstinget Sörmland fortsatt arbetet med en sammanhållen personalpolitik. Vårt arbete med rätt till heltid har påbörjats och ska under 2014 intensifieras vidare. Det är viktigt att professionen själva får ett större inflytande över vårdens upplägg. Vi har här sett en utveckling där allt mer av vårdens tid läggs till administration. Här är vi tydliga. Vårdpersonal måste få ägna sin huvudsakliga tid till att möta patienter är också året då ombyggnationen av våra fyra länssjukhus påbörjats. Landstinget Sörmland kommer under de närmsta fem åren bygga för fyra miljarder kronor och skapa Sörmlands Sjukhus, ett länssjukhus på tre orter; Katrineholm, Nyköping och Eskilstuna. Var och en med sina unika profiler. Det är en stor utmaning både för personal och patienter att verka vid en byggarbetsplats. Det är därför glädjande och tryggt att landstingets medarbetare varit med och bidragit med sina erfarenheter i planeringen av byggnationerna. En ekonomi i balans är avgörande för de stora investeringarna som just nu görs i landstinget. När Sörmlands Sjukhus står klart beräknas Landstinget Sörmland få en kostnadsökning på 220 miljoner kronor. Det hårda arbetet måste därför fortsätta i samma riktning som under På det sättet kan vi fortsätta modernisera den sörmländska hälso- och sjukvården och stärka hela Landstinget Sörmland in i framtiden. Åsa Kullgren (S) Landstingsstyrelens ordförande 4

11 Inledning Landstingsdirektören Landstinget Sörmland bedriver en omfattande verksamhet inom flera olika områden. Allt för att ge Sörmlänningarna en god samhällsservice. Inom hälso- och sjukvården fortsätter vi arbetet med att öka tillgängligheten och korta köerna. För 2013 kan vi visa på positiva resultat, även om vi inte är nöjda. En hälso- och sjukvård av hög kvalitet och med patienten i fokus är vår ledstjärna. Verksamheten bedrivs av alla våra kunniga och engagerade medarbetare. Under 2013 är hälso- och sjukvårdens ekonomi i balans, vilket är positivt för framtiden. Landstinget Sörmland bidrar också till att Sörmlänningarna får annan samhällsservice inom områden som kultur, utbildning och kollektivtrafik. Under 2013 fattades beslut om att bygga ett nytt länsmuseum med placering i Nyköping har på många sätt varit framgångsrikt. Under året har vi på genomfört olika satsningar inom personalområdet som alla syftar till att stärka Landstinget Sörmland som attraktiv arbetsgivare. Vi är det första landsting som infört en intern arbetsförmedling, Nya möjligheter, för att ta tillvara våra medarbetares kompetens inom organisationen. Vi har infört friskvårdsbidrag och arbetar med hälsoinspiratörer. Våra medarbetare är vår främsta resurs och genom att systematiskt arbeta med medarbetarenkäter har vi nu ett verktyg för att vidta ytterligare åtgärder. Landstingets ekonomiska resultat visar plus för Det gör att vi står väl rustade inför framtiden. Vi går nu in i ett skede där vi står inför stora investeringar i våra tre sjukhus. Dessa investeringar är nödvändiga för att vi ska kunna erbjuda våra invånare en fortsatt god hälso- och sjukvård och våra medarbetare en god arbetsmiljö. Vi ska samtidigt inte underskatta problemen. Det finns mer att göra vad gäller tillgänglighet och att korta köer. Målet är att vi ska bli Sveriges friskaste län år Jan Grönlund Landstingsdirektör 5

12 Stort och smått från 2013 Stort och smått från 2013 Fullt fokus och stort engagemang lades under 2013 på att förbättra tillgängligheten inom hälso- och sjukvården. Dessutom innehöll året återkommande nyheter om de ny- och ombyggnationer som ska göras på länets sjukhus. I övrigt kommer här en genomgång av 2013 års nyheter i korthet månad för månad. Januari Året började med en extra satsning på länets vårdcentraler. För att möta befolkningsökningen i Sörmland fick vårdcentralerna i länet extra pengar. Vid årsskiftet blev det också möjligt för invånare i Sörmland att söka hälso- och sjukvård var man vill till en kostnad av kronor utan remiss. Möjligheterna att lista sig på vårdcentraler utanför länet blev också större. Upphandlingarna för läkemedel och laboratorietjänster i Landstinget Sörmland blev också klara. Avtalen innebär årliga miljonbesparingar. Februari Trots att provtagningen är viktig för att upptäcka cellförändringar som kan utvecklas till cancer är det fortfarande få kvinnor som tar provet. För att få fler att göra det tog Landstinget Sörmland bort avgiften på 100 kronor. Generellt mår genomsnittssörmlänningen rätt så bra enligt rapporten Liv & hälsa i Mellansverige Med hjälp av undersökningen får landstinget och kommunerna ett bra underlag för planering och prioritering av hälsofrämjande insatser. Landstinget Sörmland satsar stort på mobila team inom psykiatrin med en investeringen som är värd över 40 miljoner kronor. Mars Jan Grönlund tillträder som ny landstingsdirektör. Barn- och ungdomspsykiatrin i Sörmland hamnar i Sverigetopp vad det gäller tillgänglighet. För det får kliniken över åtta miljoner kronor i prestationspengar av staten. Landstingen Sörmland och Västmanland satsar gemensamt för att förbättra inköpsarbetet, besparingspotentialen är över 100 miljoner kronor per år för de båda landstingen. Särskilda patientgrupper med stort vårdbehov får nu stöd av vårdlotsar i Landstinget Sörmland. Målet är att ge patienterna bättre livskvalitet, mindre behov av att läggas in på sjukhus och smidigare kontakt med vården. April Sörmlands nya länsmuseum presenteras. Landstinget Sörmland köper en fastighet i Spelhagen och Nyköpings kommun medverkar ekonomiskt för att bland annat bygga stadshistoriska utställningar. Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH i Sörmland, får toppbetyg av både patienter och anhöriga. Det visar den enkät som genomfördes under hösten. Maj Psykiatrin tillsammans med andra aktörer vill samverka för att skapa bättre förutsättningar i arbetet med att förhindra självmord. För femte året deltar Landstinget i Springpridefestivalen i Eskilstuna där arbetet med hbtq-frågor står i centrum. Barn och ungdomsmottagningarna i Nyköping och Eskilstuna ökar sina öppettider för både planerade och akuta besök. Minskat tryck på akutmottagningarna och flexiblare möjlighet in till vården för patienter och anhöriga är anledningar till satsningen. Juni Det nya huset och den nya magnetkameran på Mälarsjukhuset som har kostat cirka 55 miljoner kronor invigs. Utfallet av den historiska lönesatsningen på sjuksköterskelönerna är klar. Lönerna ökade för sjuksköterskor inom vårdtunga avdelningar. Juli Familjen står i centrum på årets upplaga av Stockholm Pride. Landstinget Sörmland bildade familj med Eskilstuna kommun och Eskilstuna Marknadsföring i ett gemensamt tält som varje dag fylldes med olika aktiviteter. Friskvårdsbidrag införs för landstingets anställda med 1500 kronor om året. 6

13 Stort och smått från 2013 Augusti För att möta den ökade efterfrågan och förbättra den gynekologiska vården satsar landstinget 4,5 miljoner kronor extra på gynekologi och mödrahälsovård. Start för bygget av framtidens Karsudden. Landstingen i Sörmland, Västmanland, Uppsala län och Region Gotland enas om att inleda förhandlingar med SOS-alarm för att ta över ambulansdirigeringen från och med november. September Väntetiden till barn- och ungdomspsykiatrin är långa i landet. Sörmland sticker däremot ut som ett positivt exempel med mycket god tillgänglighet. Det visar en rapport från socialstyrelsen. Diabetesvården i den Sörmländska Primärvården tillhör den bästa i landet. Det visar en rapport från Sveriges kommuner och landsting. Tydliga satsningar och tydliga vårdprogram som är lika i hela länet är delar av framgången. Sveriges Landsting firade under års jubileum. I Sörmlands syntes det på olika sätt runtom i länet med öppna hus, marknader och föreläsningar. Under september framfördes dansföreställningen I hit the ground running, ett danssamarbete mellan Scenkonst Sörmland och kollegor i Sydafrika om ungas syn på tillväxt och hur man ska förhålla sig till det. Oktober Landstinget Sörmland inför e-förslag. Alla som vill kan nu lämna förslag på saker som landstinget ansvarar för. Får det tillräckligt med stöd hamnar det hos landstingsstyrelsen. Behovet av hörapparater är stort i länet. Så stort att öron- näsa halskliniken har svårt att hinna med. För att minska köerna gör Landstinget Sörmland en upphandling för utprovning av hörapparater till tusen personer värt fem miljoner kronor om året i tre år. I tilläggsbudgeten för 2013 satsas 50 miljoner kronor på förbättrad tillgänglighet inom hälso- och sjukvården. November Världsunik robot invigs på Mälarsjukhuset. Transportera sjukvårdsmaterial, åka till kiosken och handla till patienter eller hämta mediciner på apoteket. Möjligheterna för Mälarsjukhusets nya robot är många. Förutom service kommer den även att avlasta personal och ge dem mer tid till vård. December Landstingen i Sörmland, Västmanland, Uppsala län och Region Gotland har enats om ett avtal med SOS Alarm om att ta över ambulansdirigeringen från och med den 1 december Psykiatriska omvårdnadsteamet med bas i Nyköping börjar rulla. Patienter i behov av psykiatriska insatser kan nu få det i hemmet istället för på sjukhus. Satsningen är ny i Sörmland. 7

14 Sammanfattning 2013 års resultat Sammanfattning 2013 års resultat Medborgarperspektivet Utvecklingen har varit både positiv och negativ och sammanvägningen är att medborgarperspektivet ges en gul signal. Två av medborgarperspektivets indikatorer uppnås och tre uppnås inte. Andelen i befolkningen som upplever att de har tillgång till den vård de behöver och som har förtroende för hälso- och sjukvården minskar. Den självskattade hälsan förbättras men målet uppnås inte. Bemötandet i hälso- och sjukvården har förbättrats och de som reser med kollektivtrafiken är mer nöjda och målet för dessa indikatorer har uppnåtts. Personalperspektivet Perspektivets indikatorer har i flertalet fall ett utfall bättre än målsättningen. Det pågår också många aktiviteter som verkar i riktning mot och gagnar de strategiska målen. Sammantaget gör detta att perspektivet ges en grön signal. Det finns positiva trender i form av förbättrat utfall i medarbetarenkäten och stora satsningar på friskvård. Det finns samtidigt negativa trender i form av svårigheter att rekrytera personal och ökande sjuktal. Process- och förnyelseperspektivet Utvecklingen inom perspektivet är både positiv och negativ och sammanvägningen är att perspektivet ges en gul signal. Två av process- och förnyelseperspektivets indikatorer uppnås men fyra uppnås inte. En indikator har inte gått att mäta. Målen för tillgänglighet i primärvården uppnås men inte för specialistvården. Åtgärder har dock lett till att tillgängligheten har förbättrats. Landstinget Sörmland har i SKL:s Öppna jämförelser totalt sett försämrat sin position i förhållande till andra landsting. Positionen för flera medicinska indikatorer i samma jämförelse har dock förbättrats. Målet för andelen bussar med förnyelsebart bränsle uppnås. Andelen som reser till arbetet med kollektivtrafiken har inte ökat och det målet uppnås inte. Miljöperspektivet När bokslut görs med miljöprogrammet för perioden konstateras att de flesta miljömålen uppnåddes helt eller delvis. Landstinget Sörmland rankas som näst bäst i Sverige avseende systematik, struktur och organisation av sitt miljöarbete. Tyvärr kan konstateras att vi inte uppnår samma goda ranking när det gäller resultatet av miljöarbetet. Bedömningen av möjligheterna för Landstinget Sörmland att uppnå sina miljö- och klimatmål för kommande period är goda, under förutsättning att miljö- och klimatmålen fortsatt prioriteras inom hela organisationen. Ekonomiperspektivet Perspektivets indikatorer har i tre av fyra fall utfall som är bättre än målsättningen. Balanskravsresultatet är bra samtidigt som Landstinget Sörmland klarar det budgeterade resultatet. Avkastningen på de långsiktiga placeringarna är över målvärdet. Den indikator som inte riktigt når upp till sitt målvärde är resultat över en fyraårsperiod även om det är väldigt nära och utfallet bättre än föregående år. Sammantaget kan sägas att Landstinget Sörmland uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Ekonomiperspektivet ges en grön signal. God ekonomisk hushållning Landstingets mål för god ekonomisk hushållning utgörs av de strategiska mål för respektive perspektiv som är fastställda i landstingets budget. Den samlade bedömningen, med tanke på de goda resultat som redovisas för perspektiven totalt sett är att Landstinget Sörmland bedöms leva upp till målet om ekonomisk hushållning under Det finns dock flertalet förbättringsområden där det finns mer att göra. Nämnas kan svårigheterna att rekrytera personal samt de ökande sjuktalen. Miljöarbetet är en utmaning i sig där det gäller att prioritera frågan inom hela organisationen. Tillgängligheten har förbättrats men inom specialistvården uppnås inte målen. Andelen i befolkningen som upplever att de har tillgång till den vård de behöver och som har förtroende för hälso- och sjukvården minskar. Inom varje perspektiv senare i denna årsredovisning finns mer detaljerad information gällande perspektivens utfall och utveckling. 8

15 Framtidsanalys - årsredovisningen Framtidsanalys - årsredovisningen Visionen för Landstinget Sörmland slår fast att vi i alla verksamheter arbetar mot Det öppna landstinget- för en jämlik hälsa och en levande kultur i en hållbar och livskraftig region. Vårt främsta mål fram till 2025 är att bli Sveriges friskaste län. Men vad väntar oss runt hörnet, vilka utmaningar kan vi komma att ställas inför och inte minst behöver vi fråga oss vilka trender och förändringar i omvärlden som kan komma att påverka det arbete som bedrivs. Vilka är de mest avgörande förändringar i omvärlden som påverkar förutsättningarna för Landstinget Sörmlands verksamhet fram till 2025? Följande femton trender ser vi som centrala att förhålla oss till och hålla en beredskap för i vår drift av och verksamhetsutveckling i Landstinget Sörmland. Trenderna som beskrivs nedan har listats rakt upp och ner utan inbördes prioritering. Fler möjligheter för medborgarna till aktiv delaktighet genom medskapande eller samproduktion (Co-Creation/- co-production) i Hälso-och sjukvård och inom andra samhällsuppdrag Medborgarna ställer ökande krav på effektivisering av och förbättrad tillgänglighet till den kollektiva trafiken i Sörmland, i Mälardalen och nationellt. Innovation och betydelsen av innovation sprider sig allt mer och innovationsprocesser tillämpas inom allt fler olika samhällsområden. Sociala medier ingår allt mer i människors vardag och det ställer ökande krav på tillgänglighet och transparens inom offentliga verksamheter Integritet och säkerhet på nätet diskuteras allt mer och av allt fler. En befolkning med fler som uppnår 85 år och mer ställer ökande krav på mer gränsöverskridande samverkan och nya lösningar inom vård och hälsofrämjande för äldre. Utveckling av former för hållbart arbetsliv blir allt viktigare i en framtid där allt fler äldre förväntas kunna arbeta kvar i förvärvslivet. Ökande behov av tvärvetenskapliga perspektiv, kompetens och nya arbetssätt. Valfrihetssystem utvecklas vidare och leder till större medborgarinflytande Hälsofrämjande, hälsoförebyggande och livsstilsrelaterat arbete blir allt viktigare att prioritera och vidareutveckla. Mer kunskap och insikter om olika hormonstörande ämnens påverkan på människor och miljö når ut allt bredare till allmänheten Nya system och ny teknik utvecklas allt snabbare och nya möjligheter för utveckling av tjänster inom exempelvis e-hälso- området öppnas. Medicinsk utveckling genererar och möjliggör förbättrade och ibland mer kostnadsdrivande behandlingsmetoder. En mer och mer personcentrerad vård efterfrågas av medborgarna. Ökande fokus på satsningar på åtgärder för att skapa ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. 9

16 Framtidsanalys - årsredovisningen Hur förbereder vi oss för framtiden och i vilken riktning utvecklas arbetet? Hur navigerar vi mot Landstinget Sörmlands mål att bli Sveriges friskaset län 2025? Hur säkerställer vi att alla våra verksamheter är förberedda och rätt rustade för att möta de förändringar i omvärlden som vi anar kommer att påverka vårt arbete fram emot 2025? Vi skissar i det kommande avsnittet på möjliga utmaningar och möjligheter i framtiden. Vi utgår i den följande texten från våra fem perspektiv på Landstinget Sörmlands arbete och verksamhet. Medborgarperspektivet hur kan medborgarperspektivet utvecklas fram till 2025? Våra medborgare blir mer och mer uppkopplade och vana vid att kunna hantera sin vardag och sitt arbetsliv på olika digitala plattformar. De vill snabbt få svar på sina frågor eller finna adekvat information om allt ifrån att göra informerade skolval, uträtta bankärenden, till att sköta sitt jobb oavsett var man befinner sig. De vill sannolikt även i större utsträckning kunna hantera sin hälsa på liknande sätt. Folkhälsan i Sörmland har liksom i Sverige som helhet blivit bättre, men det finns skillnader mellan olika grupper i befolkningen och utmaningen med att skapa större jämlikhet i hälsa kan bemötas utifrån flera perspektiv och aktörer. Hälsofrämjande arbete kan i framtiden komma att bedrivas på nya sätt och möjligheter kan öppna sig för medborgarna att ha mer egen kontroll över sin hälsoutveckling. Denna möjlighet kan också användas för vårdgivare för att effektivisera delar av hälso- och sjukvården, när fler medborgare blir äldre och ådrar sig fler parallella åkommor eller för att hantera uppföljning av det växande antalet kroniskt sjuka. Personalperspektivet hur arbetar vi med det fram till 2025? Den åldrande befolkningen, där det är allt färre som de närmaste åren ska försörja allt fler och äldre medborgare är en central utmaning för landstinget. Flera av vårdyrkena är lockande med många sökanden men antalet utbildningsplatser täcker inte fullt ut rekryteringsbehovet för vissa utbildningar på grund och specialistnivå. Under de närmast föregående åren har det rått en brist på personal inom framförallt vårdyrken, men det råder även konkurrens om administrativ personal i vårt närområde, i Stockholms- och Mälardalsregionen. Utmaningarna inom rekrytering av personal det närmaste årtiondet kan delvis bemötas utifrån en bredare regional samverkan med olika regionala aktörer i länet. Samverkan kan etableras med utbildningsanordnare och tillväxtfrämjande aktörer, men det är också fortsatt viktigt att säkerställa goda kommunikationer inom och utom länet för att bättre utnyttja vårt geografiska läge i nära anslutning till den växande och av bostadsbrist tyngda Stockholmsregionen. Att förmå nuvarande personal att fortsätta arbeta efter uppnådd pensionsålder är en av de vägar som prövas på många håll och i detta sammanhang framstår insatser för att skapa ett hållbart arbetsliv som centralt. Att vara en attraktiv arbetsgivare i den tid av arbetskraftsbrist som vi kan förvänta oss växer fram, är mycket viktigt. Här kan flexibilitet gällande arbetstid, arbetsuppgifter, möjligheter till hälsofrämjande verksamheter på arbetstid under hela arbetslivet och insatser för kunskapsöverföring mellan olika generationer, yrkesgrupper och samhällsaktörer komma att bli mycket viktiga att utveckla former för. Att skapa olika typer av insatser i form av utbildning och olika förmåner för att dra fördel av kompetens som kommer till Sverige från andra länder är också viktigt. Process och förnyelseperspektivet- hur vidareutvecklar existerande och hur skapar vi nya insatser fram till 2025? Vi går mot en allt mer utvecklad förmåga att möta framtidens utmaningar digitalt. Det ställer ökande krav på och förmågan att hantera data och system med hög säkerhet och personlig integritet i behåll. Det ställer också krav på bred samverkan mellan många olika aktörer, lagar och perspektiv inom Sverige, EU och även globalt. Innovationer och innovativt arbete behöver introduceras brett i våra verksamheter. I nuläget pågår en utveckling på e-hälsoområdet som framförallt drivs från två perspektiv, det medicinska från läkarvetenskapligt eller farmakologisk håll samt det tekniska från ingenjörsvetenskapligt håll. Medborgarna involveras i olika faser av utvecklingen både med framtagning av e-hälsotjänster, som aktivt deltagande patienter eller som medborgare med god egen kontroll på sitt hälsotillstånd. I den allt mer komplexa värld som växer fram i takt med digitaliseringen och globaliseringen behöver de flesta av våra framtida och nuvarande utmaningar lösas i olika typer av samverkan med andra offentliga och privata aktörer, 10

17 Framtidsanalys - årsredovisningen med forskningsaktörer och universitet, med medborgarna och med representanter för det civila samhället. Man har sedan många år stort fokus på triple-helix samarbeten (offentlig sektor, näringslivet och akademi), nu går utvecklingen vidare mot penta-helix samarbeten, där representanter för det offentliga, näringslivet, akademin, civilsamhället och även medborgarna ingår. EU strategins målsättningar om framväxten av smart, hållbar och inkluderande tillväxt, vår regionala utvecklingsstrategi, Sörmlandsstrategin 2020 med alla dess fyra mål och vår egen strategi för Framtidens Hälso-och sjukvård är alla exempel på strategier som styr mot bred och tvärsektoriell samverkan. Miljöperspektivet hur kan vi möta nya krav, ny kunskap och nya möjligheter? Medborgarnas förväntningar på att både offentliga och privata verksamheter agerar på ett miljö- klimatanpassat sätt ökar påtagligt. Både näringsliv och det offentliga arbetar mer och mer med att hållbarhetssäkra sin verksamhet då kunder och medborgare ställer högre krav på miljömässig och social hållbarhet. Det blir sålunda viktigt för landstinget att möta denna utveckling genom ett mer tvärvetenskapligt förhållningssätt i sin verksamhet. För att möta den snabba utvecklingen på miljöområdet finns behov av att fortsatt fokusera på det egna miljöarbetet med ledord som ständig förbättring men också på samarbete med andra aktörer på regional, nationell och internationell nivå. Landstinget deltar redan idag i ett flertal nätverk och samarbeten inom miljöområdet. Ett ytterligare fokus på samverkan med angränsande regioner och landsting kan vara en möjlighet att möta utvecklingen inom miljöområdet. Bedömningen av möjligheterna för Landstinget Sörmland att uppnå sina miljö- och klimatmål samt att möta de trender och förändringar som anas i omvärlden är goda inför den närmaste tioårsperioden, under förutsättning att miljö- och klimatmålen fortsatt prioriteras inom hela organisationen. Ekonomiperspektivet- hur möter vi framtida utmaningar och investeringsbehov fram till 2025? En av landstingets främsta utmaningar under den närmaste tioårsperioden är att säkerställa att beslutade investeringar genomförs på ett ekonomiskt hållbart sätt. Ekonomiska marginaler ska vara tillräckligt stora för att bedriva verksamheterna av egen kraft även i lågkonjunktur och med en utgångspunkt i att varje generation ska bära sina egna kostnader. Upphandling kan användas som ett strategiskt verktyg för att främja hållbarhet i dess vidaste bemärkelse, förnyelse, kvalitet och effektivitet i samtliga verksamheter. Anskaffningar inom landstinget ska så långt som det är möjligt präglas av samordning av upphandlingar och finna lösningar över organisationsgränserna i strävan att hålla kostnaderna nere. Sociala kvalitetskrav, likväl som miljömässiga kvalitetskrav eller kriterier, vid offentliga upphandlingar är en möjlighet för offentlig verksamhet att stimulera förändring och påverka samhällsutvecklingen. Det blir även allt viktigare att utveckla metoder för styrning av ekonomin som stödjer en processorienterad verksamhetsutveckling. För hälsooch sjukvårdens kan ny styrning handla om att möjliggöra ekonomisk uppföljning på sjukdomsgruppsnivå eller utifrån samverkan med andra aktörer inom exempelvis specialistsjukvården. Landstingets verksamhet präglas naturligt av ett synsätt där samhällsnytta och långsiktighet är grundläggande för verksamhetsutbud och verksamhetsinriktning. Att öppna upp nya samverkansvägar verksamhetsmässigt såväl som ekonomiskt med långsiktiga perspektiv på uppföljning kan generera minskade kostnader för landstinget och övriga aktörer i länet på lång sikt. 11

18 12

19 Medborgarperspektivet 13

20 14

21 Medborgarperspektivet I arbetet mot Sveriges friskaste befolkning och framtidens hälso- och sjukvård har fokus för medborgarperspektivet under år 2013 varit en personcentrerad hälso- och sjukvård av god kvalitet och att skapa förutsättningar för en mer jämlik hälsa och delaktighet. Arbetet pågår inom flera områden och projekt med tydlig koppling till medborgarperspektivet för att uppnå målen. Utvecklingen inom perspektivet är både positiv och negativ och sammanvägningen är att medborgarperspektivet ges en gul signal. Två av medborgarperspektivets indikatorer uppnås och tre uppnås inte. Andelen i befolkningen som upplever att de har tillgång till den vård de behöver och som har förtroende för hälso- och sjukvården minskar. Den självskattade hälsan har förbättrats men målet uppnås inte. Bemötandet i hälso- och sjukvården förbättrats och de som reser med kollektivtrafiken är mer nöjda. Målvärdena för dessa två indikatorer uppnås. Analys måluppfyllelse Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel i befolkningen 73 % >80 % 2013 års värde som instämmer med att de har tillgång till den vård de behöver Andel i befolkningen som har förtroende för vården Andel i befolkningen som är nöjda med kvalitén av kollektivtrafiken 52 % >62 % 2013 års värde 62 % >60 % 2013 års värde Av de tillfrågade i 2013 års mätning av Vårdbarometern instämmer 73 % med att de har tillgång till den vård de behöver. Landstinget uppnår därför inte det uppsatta målvärdet på 80 %. Sörmlands resultat är något lägre än rikets. Det finns inga skillnader mellan män och kvinnors svar. En försämring har skett över tid för båda könen. Även trenden i riket har varit svagt nedåtgående. Andel som instämmer helt eller delvis i påståendet att de har tillgång till den sjukvård de behöver över tid Kvinnor Sörmland Kvinnor Riket Män Män Riket Sörmland Andelen som i 2013 års mätning av Vårdbarometern har uppgett att de har förtroende för hälso- och sjukvården är 52 %. Inte heller här uppnår landstinget det uppsatta målet som är 62 %. Det en tydlig skillnad mellan män och kvinnor och kvinnor uppger sig ha ett lägre förtro- 15

22 Medborgarperspektivet ende. Förtroendet bland de svarande har sjunkit för både män och kvinnor. Andel som har förtroende för hälso- och sjukvården över tid Upplägget för Vårdbarometern liksom för nationella patientenkäter och gör det svårt att använda resultatet för en fortlöpande uppföljning och analys. Vid en försiktig sammanvägning av resultaten från de undersökningar under tid förefaller det som att landstinget har sämre förtroende i befolkningen medan patienterna är mer nöjda med den vård som de fått. Av de som reser med lokatrafiken är det 62 % som uppger att de är nöjda och landstinget uppnår därmed uppsatt mål. I riket är motsvarande andel 61 %. Andelen nöjda inom hela befolkningen har däremot minskat till 40 %. I riket är andelen nöjda i befolkningen 50 %. Hälso- och sjukvården Inom Hälso- och sjukvården pågår flera projekt som är ett led i arbetet mot framtidens hälsooch sjukvård och Sveriges friskaste län. Ett pilotprojekt har startat upp med syfte att synliggöra vad som behöver förändras på individuell, enhets- och systemnivå för en personcentrerad vård. Några andra exempel är införandet av vårdlotsar, att säkra upp utskrivningsprocessen, fast kontaktsjuksköterska inom cancervården samt bättre liv för sjuka äldre. Inom primärvården pågår flera projekt som är ett led i att arbeta mer personcentrerat i verksamheterna. Patientnämnden Kvinnor Sörmland Kvinnor Riket Män Sörmland Män Riket Under året hanterade den gemensamma patientnämnden nyinkomna ärenden, vilket är en fortsatt ökning med 9 % i jämförelse med föregående år. Inkomna synpunkter och klagomål har därmed ökat med 25 % under två år. ehälsa Utveckling av ehälsa pågår och införandet av Mina Vårdkontakter på länets samtliga specialistmottagningar är så gott som klart. Även arbetet med Nationell patientöversikt och användandet av 1177 fortgår med utbildningar och seminarier. Utvecklingen av ehälsa pågår också inom primärvården. Mina Vårdkontakter finns från och med 2013 vid samtliga vårdcentraler och arbetet med Nationell patientöversikt och användandet av 1177 pågår. Under året har patientnämnden anslutit sig till Mina Vårdkontakter. Där kan medborgaren lämna sina synpunkter/klagomål eller beställa informationsmaterial gällande bland annat patientförsäkringen (LÖF). En ny funktion på Landstinget Sörmlands hemsida där medborgare ska kunna lämna e-förslag är framtagen. Funktionen driftsattes 1 oktober. Habilitering och hjälpmedel Brukare av habilitering och hjälpmedel uppger att de känner stor delaktighet vid planering av insatser och skattar en hög grad av måluppfyllelse. Antalet förskrivningar samt brukare som erhåller hjälpmedel fortsätter att öka. Länets brukare samt kostnadsansvarig i kommun och landsting är huvudsakligen nöjda med det bemötande och den service som ges vid Hjälpmedelscentralen. De informationsinsatser som verksamheten erbjuder kring olika hjälpmedels användningsområden skattas högt av deltagarna. Sjukresor Det avtal för sjukresor som ingicks med transportör i början av 2012 har fortsatt att oroa. Uppföljningar har skett fortlöpande med berörda aktörer och samtliga avvikelser har följts upp. Andelen inkomna synpunkter ligger under målnivån, dock föreligger sannolikt ett mörkertal då ett antal resenärer inte förmodas anmäla sina synpunkter. Mätning av resenärers nöjdhet visar att förbättringar krävs avseende bilarnas förmåga att anlända i tid. Högst betyg ges för beställningscentralens tillgänglighet och bemötande. 16

23 Medborgarperspektivet Rättspsykiatrisk vård Ett brukarråd är etablerat på Regionsjukhuset Karsudden. Brukarrådet har under hösten lämnat remissvar till förslagen om förbud att inneha egen mobiltelefon samt möjligheten att införa allmän inpasseringskontroll på rättspsykiatriska vårdenheter med säkerhetsnivåerna 1 och 2. Dialog har förts med kommunerna om rättspsykiatriska patienters behov av framför allt anpassat boende och meningsfull sysselsättning. Vidare fortgår satsningen på att bättre tillgodose psykiatriska patienters behov av somatisk hälsooch sjukvård. Unikt för RSK är att samtliga nyinskrivna patienter erbjuds subventionerad tandvårdsbehandling inom ramen för den ordinarie verksamheten. Kultur Länsbiblioteket arbetar för att få fler att läsa mer och få fler delaktiga i det demokratiska samhällsbyggandet. Olika former av möten med publik och deltagare genomförs samt olika sätt att arbeta för att stimulera förskolebarn, föräldrar och bibliotekspersonal till närläsning av böcker för de allra minsta barnen. Projektet "Utan språk är du körd!" har inriktats sig på problemet med att unga män och pojkar läser allt mindre, vilket har belysts av forskare och inspiratörer. Under året har ett utvecklingsarbete av Sörmlandsmodellen, Scenkonst Sörmlands utbud till länets barn och unga, påbörjats. Eskilstuna är pilotkommun och ett tätt samarbete har inletts med Utbildningsförvaltningen samt Kulturförvaltningen i kommunen. Under 2013 har produktionen av Den goda människan i Sezuan samt filosofisamtal till samtliga högstadieelever varit del i detta pilotarbete. Intentionen har varit att öka delaktigheten utifrån föreställningens tema och att inspirera till diskussion. Sörmlands museum har under året arbetat med teman som konsumtion, matproduktion, djurhållning/etik, hållbar utveckling, flyktingmottagande, integration samt vård i utställningar, pedagogik och program. Ett exempel är flyktingmottagande och flyktingars situation i Sverige som resulterat i böcker och vandringsutställningen "Berättelser om flykt". Inom integrationsprojektet "Kulturarv och språk" har nyanlända flyktingar bjudits in till samtal och samvaro kring slöjden, både den svenska och den man eventuellt har med sig från tidigare, och därmed skapa en väg både in i det svenska språket och till svensk tradition och tvärt om. 17

24 Medborgarperspektivet Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel i befolkningen 72 % >75 % 2013 års värde med ett gott självuppskattat hälsotillstånd Av de tillfrågade i 2013 års mätning av Vårdbarometern är det 72 % som skattat sin hälsa som god vilket är strax under nivån med det uppsatta målet på 75 %. Män har uppgett sig ha en något bättre hälsa än kvinnor. Både kvinnors och mäns svar är lägre än riket men båda har en positiv utveckling över tid. Andel i befolkningen med ett gott självuppskattat hälsotillstånd över tid Asylsökande och papperslösa Under 2013 har ett ökande antal asylsökande samt papperslösa barn och vuxna fått tandvårdsbehandling. När det gäller vuxna har det framför allt varit i form av akut behandling och för barnen har det både varit revisionsvård och akutvård. Även ytterligare grupper fick möjlighet att betala sin tandvård till hälso- och sjukvårdavgift. Personerna i de nya grupperna ska ha stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling på grund av en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. En läkare ska bedöma funktionsnedsättningen. Vid årsskiftet hade färre än 200 läkarintyg inkommit till tandvårdsenheten. Totalt uppskattades ca personer i Sörmland ha rätt till den nya delen i stödet. Jämlikhet i hälsa Flera utvecklingsområden är identifierade för att främja jämlikhet i hälsa, bland annat utveckling av "Liv och Hälsa ung" enkäten för barn i särskolan samt tidig upptäckt av autism. Ett värdegrundsarbete pågår inom förvaltningen vilket omfattar förhållningsätt till såväl brukare, elever och medarbetare. Utifrån arbetet i SKL- nätverket Samling för social hållbarhet har fem rekommendationer och ett tjugotal åtgärdsförslag lämnats som ska bidra till att minska skillnader i hälsa och öka den sociala hållbarheten. Arbetet i SKL- nätverket Samling för social hållbarhet avslutades med konferensen Gör jämlikt - gör skillnad! Som ett resultat från arbetet har fem rekommendationer och ett tjugotal åtgärdsförslag lämnats som alla ska bidra till att minska skillnader i hälsa och öka den sociala hållbarheten. De finns dokumenterade i rapporten med samma namn som konferensen. 18

25 Medborgarperspektivet Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel patienter som PUK > års värde för vårdcentraler är 90, barn- och känner sig bemötta på ett ungdomsmedicinsk slutenvård 91 samt barn- och respektfullt sätt ungdomsmedicinsk slutenvård 88. I resultaten av mätningar av den nationella patientenkäten ligger landstinget högt när det gäller bemötande och uppnår därmed uppsatt mål för år Under 2013 har patientenkät genomförts på vårdcentraler samt inom barn- och ungdomsmedicin. Samtliga mätningar har dock låg svarsfrekvens. Bemötandet på vårdcentralerna var enligt s.k. PUK (patientupplevd kvalitet) 90 av 100 möjliga och inom barn- och ungdomsmedicinsk slutenvård 91 och inom barnoch ungdomsmedicinsk slutenvård 89. Resultaten är i nivå med riket. Jämställdhets- och icke-diskriminerande arbete Ett förslag till en reviderad jämställdhetspolicy har blivit klar under året. Den är behandlad av Hållbarhetsnämnden och ska skickas på remiss till övriga landstingsegna nämnder och styrelser för vidare beslut i LS och LF. Ett verktyg för perspektivgranskning utifrån diskrimineringsgrunderna har utvecklats och testats i landstingets ärendehantering. Ett par mottagningar har HBT-certifierats under året och arbetet har fortsatt med att förbättra information och kommunikation med medborgare och patienter samt informera våra medarbetare om nationella minoriteters rättigheter. Barns rättigheter Landstinget Sörmlands riktlinje för arbetet med FN:s barnkonvention om barnets rättigheter har beslutats av landstingsstyrelsen. Stödinsatser för att genomföra riktlinjen har getts, framför allt till Barn- och ungdomsmedicinska kliniken. I barnrättsuppdraget har en fokusgrupp med barn som närstående arrangerats, i syfte att lyfta brukarperspektivet och ta tillvara barns och ungas erfarenheter. Trygghetsvandringar med barn har genomförts på två vårdcentraler, i syfte att lära mer om barns och ungas upplevelser av landstingets vårdmiljöer. Våld i nära relationer Utredningsenheten har pågående samarbeten med nationella, regionala och lokala aktörer i arbetet mot våld i nära relationer. Det trilaterala samarbetet med regionerna Wodzislaw i Polen och Recklinghausen i Tyskland har intensifierats och fördjupats. En av tre planerade gemensamma konferenser har genomförts. Temat var Våld i nära relationer. Möjligheterna till utbytestjänstgöring mellan länderna diskuteras.. 19

26 20

27 Personalperspektivet 21

28 22

29 Personalperspektivet Kompetensförsörjning är ett fokusområde och många aktiviteter pågår. När det gäller vissa personalkategorier råder en nationell bristsituation. På läkarsidan och även i viss mån sjuksköterskesidan löses detta bl. a. med hjälp av inhyrd personal. Kostnaden för dessa uppgick till 136 mnkr detta år, vilket är den högsta sedan den började följas särskilt. Sjukfrånvaron har ökat under 2013 detta i stort sett oavsett kön, ålder och personalkategori. Om detta är specifikt för Sörmland eller om övriga landsting följer samma utveckling får vi svar på under våren. En viktig insats rörande såväl arbetsmiljö, delaktighet, måltydlighet mm, görs med hjälp av den medarbetarenkät som genomfördes i november/december och vars resultat presenteras under februari och därefter arbetas med under fortsättningen av Analys måluppfyllelse Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen medarbetare som har en individuell kompetensutvecklingsplan som utgår från verksamhetens behov 80 % 52 % I brist på tidigare mätningsutfall, sattes 2013 års målvärde till 52 % års utfall blev sen 69 % och %, medan det långsiktiga målvärdet är 90 %. Detta mått har visat sig vara vanskligt att göra en kvalitativ mätning av, men man kan ändå konstatera att arbete kring kompetensutvecklingsplaner pågår inom alla förvaltningar. Andelen chefer/ledare som har en individuell kompetensutvecklingsplan för chefs-/ledarrollen Andelen medarbetare som skulle rekommendera andra att söka till arbetsplatsen Andelen utannonserade tjänster som avser heltid Andelen visstidsanställd personal 68 % 60 % Andelen chefer med individuell kompetensutvecklingsplan är lägre än andelen bland medarbetarna. Målvärde för 2013 sattes till 60 %, vilket innebär att årets mål uppnåddes års utfall låg på 39 %. Även här är det långsiktiga målvärdet 90 %. Mätproblemen finns på samma sätt här som för ovanstående indikator. 83,7 % 75 % Svar på detta erhölls i den landstingsövergripande medarbetarenkät som genomfördes i november/ december I den enkät som gjordes ett år tidigare blev utfallet 81,6 %. Det har alltså skett en ökning. Målvärde för 2013 var satt till 75 % och det långsiktiga målet till 90 % års målvärde sattes innan utfallet för 2012 var känt och blev därför orealistiskt lågt. 91,4 % 89 % Det är första året vi följer denna indikator, varför jämförelseutfall saknas års målvärde på 89 % har uppnåtts. Målet på lång sikt är att samtliga utannonserade tjänster ska avse heltid. 8,9 % 9 % Andelen 8,9 % är den högsta sedan 2007, då den var 9,3 %. Målvärde för 2013 var satt till 9 %, vilket innebär måluppfyllelse. Det långsiktiga målet är 7 %. 23

30 Personalperspektivet Kompetensförsörjning Inom Länssjukvården har många rekryteringsinsatser gjorts. Exempelvis har högskolor för både läkar- och sjuksköterskeutbildningar besökts. Arbete med att rekrytera läkare inom olika specialiteter pågår via MediCarrera. Andra rekryteringsåtgärder riktas mot de svenska studenter som går läkarutbildning utomlands. Intresset för specialistutbildning för sjuksköterskor och möjligheten att få studieförmån är stort. Ca 65 personer visade intresse för hösten personer har kunnat erbjudas studieförmån. 17 undersköterskor har deltagit i handledarutbildning inom ramen för Vård- och omsorgscollege. I juni examinerades 37 nyutbildade medicinska sekreterare från den första 2- åriga YH-utbildningen och 34 av dessa är nu anställda i landstinget. Inom Primärvården är rekrytering av läkare ett fortsatt prioriterat område. En långsiktig satsning på att anställa fler ST har lyckats tämligen väl. Primärvården är den enda division inom Hälso- och sjukvården som under året lyckats minska sitt nyttjande av inhyrda läkare. Under sommaren anställdes 10 utlandsstuderande svenskar som läkarassistenter. Förhoppningen är att några kommer att leda till mer permanenta anställningar efter avklarad utbildning. Inom Primärvården har också ett projekt bedrivits i syfte att beskriva uppdraget som sjukgymnast. Resultatet ska bl. a. leda till att frigöra mer läkartid och att använda kompetensen på ett klokt sätt. Karsudden har under året upplevt viss sjuksköterskebrist, varför man beslutat bevilja studiestödsförmån för sex medarbetare. Inom Habiliteringsverksamheten har situationen med psykologer totalt sett förbättrats och behov av läkare kan lösas genom överenskommelser med andra specialistkliniker inom landstinget. TBA-utbildning (tillämpad beteendeanalys) har varit årets största kompetenssatsning inom Habiliteringsverksamheten. Utbildningen har riktats till alla som möter brukare utifrån den ökande komplexiteten i brukarärenden. Under året har den interna arbetsförmedlingen Nya möjligheter etablerats. Där sker matchning mellan inlagda CV:n från medarbetare i landstinget mot lediga tjänster och uppdrag. Medarbetare kan också få coachning och vägledning. Chefsrekrytering och ledarskapsutveckling Chefsutbildningsprogrammet för verksamhetsoch första linjechefer som Hälso- och sjukvården startade under året har genomförts för 26 chefer och ytterligare en omgång startade under hösten med 30 deltagare. Karsudden har erbjudit sina chefer individuell chefscoachning i syfte att utveckla såväl individer som grupper. Ett projekt med att genomföra personprofilanalyser på cheferna har också genomförts. Vid vissa chefstjänsttillsättningar upplever man att det är få sökande. En lösning man tror skulle underlätta samtidigt som landstingets varumärke som attraktiv arbetsgivare skulle stärkas, vore ett landstingsövergripande chefsaspirantprogram. Inom Habilitering och hjälpmedel och projektet Arbetsglädje och stolthet, har bl. a. ledarskapet varit i fokus. Alla chefer har genomfört en 360-analys, vilket innebär att de fått skatta sitt eget ledarskap och även fått feedback från chefer, kollegor och medarbetare. Därefter har individuella handlingsplaner tagits fram. Flertalet chefer inom Kultur och utbildning har genomgått olika kompetensutvecklingsinsatser inom ledarskap. Det har handlat om både kortare och längre utbildningar eller handledning/mentorskap. Chefsintroduktionsdagar, riktade till nya chefer inom hela landstinget, har hållits vid två tillfällen under året. Ca 100 chefer har genomgått ledarskapsprogrammet som handlar om att leda ständiga förbättringar. Under året startades också en intern utbildning i lokal lönebildning och hittills har över 200 chefer deltagit i denna. En arbetsgrupp kring marknadsföring i rekryteringssyfte har etablerats, där deltagarna kommer från både förvaltnings- och landstingsövergripande nivå. 24

31 Personalperspektivet Rätten till heltid Under 2014 ska rätten till heltid testas med hjälp av ett par pilotverksamheter. Som ett första steg har en blankett tagits fram för att medarbetarna lätt ska kunna ange sina önskemål om förändrad sysselsättningsgrad och chefer få kännedom om detta att ta hänsyn till då tillfälle uppkommer. Inom de mindre förvaltningarna är antalet deltidstjänster inget stort problem och man arbetar aktivt i frågan på flera håll. Karsudden har hög andel heltidstjänster och vid önskan om högre sysselsättningsgrad går detta att lösa inom förvaltningen. Inom Habiliteringsverksamheten har ansträngningar gjorts för att höja tjänstgöringsgraden vid bemanningsförändringar som sammanfaller med verksamhetens behov. Den personalpolitiska värdegrunden Den beslutade gemensamma värdegrunden för personalfrågor, har under året kommunicerats och fått god respons. Under 2014 fortsätter implementeringen i verksamheterna. Enligt medarbetarenkäten känner 65 % av landstingets medarbetare till värdegrunden. Jämställdhet/Integration Såväl Länssjukvården som Primärvården har under året utarbetat mångfaldsplaner som fastställs i början av Även inom Karsudden har en ny plan Lika rättigheter och möjligheter - tagits fram och beslutats. Aktuella planer finns inom samtliga förvaltningar. På Personalutvecklingsenheten LLS har en ny medarbetare anställts för att till 100 % arbeta med jämställdhets- och mångfaldsfrågor ur personalperspektivet. Analys av måluppfyllelse Då målet är lite av en vision, är det svårt att uttala sig om måluppfyllelsen. Man kan dock konstatera att mycket arbete görs inom landstinget som gagnar detta mål. Många utbildningsinsatser görs, liksom åtgärder för att kunna rekrytera efterfrågade personalkategorier. Det sistnämnda kan ibland vara extra svårt då det kan röra sig om en nationell bristsituation. Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje Indikator Utfall Målvärde Kommentar Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid 5,3 % 4,3 % Se uppföljning av de övergripande rehabiliteringsmålen senare i detta avsnitt. Friskvård och arbetsmiljö Landstingets friskvårdsinsatser bedrivs i stor utsträckning via fritidsföreningarna som har ett utbud av olika aktiviteter i egen regi och via andra aktörer som erbjuds medarbetarna. Ett hälsoprojekt har under året genomförts inom Primärvården. Syftet har varit att ge varje medarbetare kunskap och ökad medvetenhet kring sin hälsa. Resultaten av 2012 års medarbetarenkät har under året återkopplats och bearbetats, bl. a. genom framtagande av handlingsplaner och på en del håll genom fördjupade analyser. I skiftet november/december genomfördes 2013 års medarbetarenkät. Svarfrekvensen låg på 76 % mot 74 året innan. Även resultatet visar på en förbättring, där medarbetarna upplever att deras kunskap tas tillvara, att det är ett gott socialt klimat och att man får bra återkoppling på sitt arbete samt har möjlighet till utveckling och lärande. Den arbetsrelaterade utmattningen är alltjämt hög, om än något mindre hög än tidigare. 25

32 Personalperspektivet Under hösten anställdes två hälsoutvecklare inom Personalutvecklingsenheten LLS. Exempelvis håller dessa på att samla och utbilda ett stort antal hälsoinspiratörer ute i verksamheterna. Vid halvårsskiftet infördes ett årligt friskvårdsbidrag på kr. För detta hade 5 mnkr avsatts i budgeten för Av dessa medel nyttjades 3,2 mnkr och ca 48 % av samtliga anställda nyttjade delvis eller fullt ut friskvårdsbidraget. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har utvecklats på ett negativt sätt under En närmare beskrivning av detta finns nedan i avsnittet Övrig analys. Man kan dock konstatera att arbete pågår på flera håll, exempelvis inom Karsudden och Habilitering och hjälpmedel, med att studera sjukfrånvaron närmare för att försöka komma tillrätta med utvecklingen. Stort fokus läggs på att minska sjukfrånvaron, både genom att förebygga ohälsa och att vara aktiv i rehabiliteringsarbetet. Som ett led i detta kommer landstinget under 2014 att införa ett systemstöd för att underlätta rehabiliteringsarbetet för chefer. Analys av måluppfyllelse Även detta mål är en vision som vi aldrig med säkerhet kommer att kunna säga är nått till fullo. Under 2013 finns det vissa tecken som tyder på att graden av måluppfyllelse minskat. Samtidigt sker utveckling som för oss närmare målet. Sjukfrånvaron har ökat och många anställda inom framför allt vården talar om en svår arbetssituation utifrån stängda vårdplatser och hög arbetsbelastning. Samtidigt har året inneburit en förstärkt satsning på friskvård och hälsa. Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten Indikatorer Utfall Målvärde Kommentar Andelen medarbetare som upplever att de deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten 71,3 % 76 % Svar på detta erhölls i den landstingsövergripande medarbetarenkät som genomfördes i november/ december I den enkät som gjordes ett år tidigare blev utfallet 71,6 %. Det har alltså skett en marginell minskning. Målvärde för 2013 var satt till 76 % och det långsiktiga målet till 90 %. Inom Länssjukvården fortgår förbättringsarbetet i syfte att utveckla vårdprocesser och vårdkedjor. Medarbetarna är högst delaktiga i detta och processledare har införts för flera större vårdprocesser. Inom Habilitering och hjälpmedel har projektet Arbetsglädje och Stolthet fortgått. Flera av verksamheterna inom Kultur och utbildning har arbetat med förbättrad målkvalitet för att medarbetarna ska få en större förståelse för den egna rollen i helheten. Analys av måluppfyllelse Vissa förvaltningar bedriver utvecklingsprojekt där personalen är tydligt involverad. Dessutom innebär den årliga medarbetarenkäten och det efterföljande arbetet med återkopplingar och handlingsplaner ytterligare möjligheter för medarbetarna att vara delaktiga. 26

33 Personalperspektivet Helägda bolag Inom Folktandvården (FtvS) har bemanningssituationen har varit stabil. 21 personer har lämnat företaget under 2013, lika många som året innan. Ålderspension har varit orsaken i 10 (5) fall, medan övriga har slutat på egen begäran. Personalrörligheten räknat i procent (antal personer som slutat och ersatts i förhållande till total antal anställda) blev 4,7 % (4,8 %), varav tandläkare utgjorde 5,6 % (8,8 %). Rekrytering av nya medarbetare fungerar bra och urvalsprocessen är snabb och håller hög kvalitet. Ett stort antal tandläkare söker arbete hos Folktandvården Sörmland och efterfrågan om arbete i bolaget är stor bland nyutexaminerade tandläkare och tandsköterskor. Sedan ett antal år tillbaka har bolaget med aktiv delaktighet från medarbetarna utarbetat en gemensam värdegrund vilket är viktigt i en kunskaps- och serviceinriktad organisation. All insatser ska gynna den enskilde kunden oberoende av etnisk, politisk, religiös, eller könstillhörighet. Alla ska bemötas med respekt. Klinikerna är moderna och utrustade för att kunna ta emot besök av alla kunder oavsett behov. Mångfald bland kunder och medarbetare ses som en tillgång. Resultatet i medarbetarenkäten för 2013 visade ett mycket bra resultat överlag. Sjukskrivningarna har ökat under året. Influensaperioden i början av året ligger bakom ökningen av den kortfristiga sjukskrivningen. Även den icke arbetsrelaterade långtidssjukskrivningen har ökat. Även Landstingsservice ser en ökning i sjukskrivningen jämfört med föregående år. Både FtvS och Landstingsservice följer upp sjukskrivningarna noga. Utvecklingen av Sörmland Landstingsservice AB har fortsatt inom alla verksamheter och året har bevisat att Landstingsservice har chefer, ledare och medarbetare med stark kämparglöd och tilltro på framtiden, vilket uppnått resultat visar. I det effektiviseringsarbete som lagts ned har arbetsbrist uppstått. Genom gott samarbete med de fackliga organisationerna, och ett tidigare tecknat lokalt kollektivavtal med Kommunal, har avsteg från turordningslistan kunnat göras och 16 medarbetare som önskat omställning har fått det genom omställningsfonden. Endast en person blev varslad genom turordningslistan. Ett stort värdegrundsarbete har startats under hösten som kommer att pågå under flera år. Värdegrunden byggs underifrån för att få tyngd och fäste i organisationen, men stämmer ändå med den värdegrund som finns framtagen för landstinget i stort. Resultatetet av 2013 års medarbetarenkät visar en klar förbättring generellt jämfört med året innan. 27

34 Personalperspektivet Övrig analys När det i detta avsnitt talas om landstinget avses landstinget exklusive bolag. Anställda Anställda och årsarbetare (omräknat till nuvarande organisation) Anställda Årsarbetare I diagrammet ovan visar den övre kurvan utvecklingen av antalet anställda och den nedre antalet årsarbetare, dvs omräknat till heltider. Åren 2009 och 2010 har räknats om till dagens organisation. Vid ingången av 2013 hade landstinget anställda eller omräknat till heltider. Efter årets slut var antalet respektive Det har således skett en relativt kraftig ökning under året, närmare bestämt med 136 anställda. Ökningen handlar främst om läkare, s k övrig hälso- och sjukvårdspersonal samt administrativ personal inom Länssjukvården, sjuksköterskor inom Primärvården och administrativ personal inom Landstingets ledningsstab. 28

35 Personalperspektivet Landstingets anställda Nedan specificeras landstingets anställda per kategori respektive nämnd/förvaltning eller motsvarande. Per kategori Anställda Varav visstid, % Årsarbetare Syssgrad, % Timanst okt -13 Andel heltid, % Ledning 280 1, ,4 0 96,8 Administration 961 8, , ,0 Läkare , , ,6 Sjuksköterska , , ,5 Usk, skötare m fl , , ,5 Paramedicin , ,9 7 83,7 Utbildning o fritid 211 7, , ,3 Teknik o hantverk 166 7, , ,2 Kök o städ 28 7, ,2 9 67,9 S:a landstinget , , ,6 Per nämnd/ förvaltning/ motsv Anställda Varav visstid, % Årsarbetare Syssgrad, % Timanst okt -13 Andel heltid, % Länssjukvård , , ,3 Primärvård 734 9, , ,4 Karsudden 294 4, , ,5 Hab o hjälpm 312 5, , ,6 Hjälpmedel 71 2, ,2 6 97,2 Kultur o utb , , ,7 Ledningsstab 417 8, , ,2 S:a landstinget , , ,6 Landstingsservice 331 5, , ,8 Folktandvården 448 4, ,7 6 81,5 Av de anställda har 91,1 % en tillsvidareanställning och således 8,9 % en visstidsanställning. Det är en svag ökning av andelen visstidsanställda jämfört med året innan. Av samtliga har 77,6 % en heltidsanställning och följaktligen är 22,4 % deltidsanställda. Andelen heltidsanställda ökar successivt något för varje år. Som synes är det relativt stora skillnader mellan olika kategorier. Läkarna har högst andel visstidsanställda beroende på att AT-läkarna betraktas som sådana. Undersköterskorna har lägst andel heltidsanställda, medan den personal som betraktas som ledning har den högsta andelen. De anställda är till 78 % kvinnor och medelåldern totalt ligger på 45,9 år, vilket i princip överensstämmer med situationen året innan. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden ligger på 94,5 %, vilket även detta år innebär en viss ökning. Under många år har varje år inneburit en ökning med någon eller några tiondelar. 29

36 Personalperspektivet Arbetad tid och frånvarotid Antalet anställda säger inte allt. Minst lika viktigt är att titta på hur den arbetade tiden utvecklas. Nedan följer ett sätt att göra detta på. Den blå horisontella raden visar den totalt arbetade tiden fördelad på egen personal (tillsvidare- och visstidsanställda) samt timavlönade och inhyrd personal. För den egna personalen framgår även hur stor del av den arbetade tiden som är övertid respektive jour och beredskap. Den lila delen visar hur frånvarotimmarna fördelar sig på olika typer av frånvaro för den egna personalen. Tabell 1 innehåller timmar, tabell 2 en schablonmässig omräkning till årsarbetare och tabell 3 en omräkning till %. 1. TIMMAR NÄRVARO Egen personal Timavlönade Inhyrda Summa arbetad tid Vanlig tid tillsvidare Vanlig tid visstid Övertid J/B läkare Summa FRÅNVARO Egen personal Sjukfrånvaro Semester Föräldraledighet Utbildning Övrig frånvaro Summa ÅRSARBETARE TIM NÄRVARO Egen personal Timavlönade Inhyrda Summa arbetad tid Vanlig tid tillsvidare Vanlig tid visstid Övertid J/B läkare Summa FRÅNVARO Egen personal Sjukfrånvaro Semester Föräldraledighet Utbildning Övrig frånvaro Summa

37 Personalperspektivet 3. % NÄRVARO Egen personal Timavlönade Inhyrda Summa arbetad tid Vanlig tid tillsvidare Vanlig tid visstid 9 9 Övertid 2 2 J/B läkare 1 1 Summa FRÅNVARO Egen personal Sjukfrånvaro Semester Föräldraledighet Utbildning 4 4 Övrig frånvaro Summa Arbetad tid Den arbetade tiden för den egna personalen har ökat med 1,6 %. Förklaringen är att vi nu är fler årsarbetare, delvis uppvägt av den ökade frånvaron. Nyttjandet av timanställda har minskat i viss mån, medan inhyrd personal använts betydligt mer än under Den tid de inhyrda arbetat motsvarar 83 årsarbetare jämfört med 64 året innan. Fortfarande gör de dock endast 1 % av den totalt arbetade tiden. Frånvarotid All frånvarotid hos den egna personalen motsvarar knappt årsarbetare. Semester är naturligtvis den enskilt största frånvaroorsaken. Flertalet frånvaroorsaker har ökat, däribland sjukfrånvaron som utvecklats på ett negativt sätt under året. Från att ha legat på 16,4 dagar per anställd under 2012, har den nu stigit till 17,4. Sjukfrånvaron har ökat oavsett om man tittar på ålder, kön eller personalkategori i stort sett. Tydligt är dock att det fullt ut är den långa sjukfrånvaron > 90 dagar som står för ökningen. Detta är en fortsättning på den utveckling vi såg även under Nedan framgår hur sjukfrånvaron utvecklat sig de senaste åren per förvaltning/bolag/nämnd. 31

38 Personalperspektivet Sjukdagar per anställd och förvaltning/bolag/nämnd 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 LSV PV RSK HH HMC KUS LLS FtvS SB Vi ser att variationerna är stora. Den högsta och den lägsta noteringen finns inom samma organisation. Habilitering och hjälpmedel har 22,5 dagar och Hjälpmedelscentralen 7,2. Nedan framgår tydligt att det är den långa sjukfrånvaron > 90 dagar som står för de senaste årens ökning. Diagrammet visar sjukdagar per anställd. 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, dgr dgr >90 dgr Vid årsbokslutet var 154 stycken eller 2,4 % av medarbetarna långtidssjuka. Som högst låg vi på 6,7 % i bokslutet 2003 och som lägst hösten 2011 på 1,5 %. Ett nationellt mått som speglar sjukfrånvaron är Andel sjukfrånvarotid av ordinarie arbetstid. Landstinget hade ett ackumulerat värde 2012 på 5,0 %. Utfallet för 2013 blev 5,3 %. I nedanstående diagram visas vårt utfall per månad samt ackumulerat för respektive år, vilket ger en bra bild av säsongsvariationerna. 32

39 Personalperspektivet 7,0 6,0 % ,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack året Hur vår utveckling ser ut i relation till landets övriga landsting, får vi uppgift om under våren. För att redan nu få ett hum om hur landstinget står sig i en jämförelse med länets totala befolkning, kan vi konstatera att Försäkringskassans mått Sjukpenningtal preliminärt har ökat med 12,8 % under Närmast jämförbart torde vara att se hur vår samlade sjukfrånvaro > 14 dagar förändrats. Där hade vi ett utfall på 9,3 % ökning. Uppföljning av de övergripande rehabiliteringsmålen Utifrån landstingets Policy för Rehabilitering av medarbetare inom Landstinget Sörmland, följs ett antal mått som på olika sätt speglar sjukfrånvarosituationen inom landstinget. Två av måtten har även målsatts och nedan presenteras graden av måluppfyllelse. Mål 1: Andelen långtidssjuka > 90 dagar ska vid utgången av 2013 uppgå till högst 1,9 %. Som framgick ovan är nu andelen 2,4 %. Målet är således inte uppfyllt. Uppföljning per diagnos Ett samarbete med Försäkringskassan inleddes i början av året, vilket innebär att vi numera på grov nivå kan redovisa vilka diagnoser som ligger bakom våra medarbetares sjukfrånvaro. Så här ser den procentuella fördelningen ut mellan psykiska diagnoser, problem med rörelseapparaten och övrigt efter december. Vi ser att i de yngre åldersgrupperna dominerar de psykiska diagnoserna. Dessa avtar sedan i de äldre grupperna för att där ersättas av ökade problem med rörelseapparaten. Mål 2: Andelen sjuktimmar av ordinarie arbetstid under de senaste 12 månaderna ska vid utgången av 2013 vara högst 4,3 %. Detta mått utgör även en av landstingets indikatorer inom personalperspektivet. Med ett utfall på 5,3 % är det tydligt att årets mål ej uppnåtts. 33

40 Personalperspektivet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Summa Övriga Problem rörelseapparaten Psykiska diagnoser Ålder Lönekostnadsanalys Landstingets totala kostnad för personalen har under året varit 3 663,9 mnkr. Det innebär att kostnaden för varje arbetad timme varit 381 kr. Nedan finns en närmare analys av den enskilt största kostnadsposten för personal månadslönen. Totalt har månadslönen i landstinget ökat med 5,8 % eller 108 mnkr, vilket är den kraftigaste ökningen sedan Det finns två orsaker till det avtalsutfallet och volymökning. Närmare beskrivning finns nedan. % Mån lön totalt varav avtal varav individuellt över avtal varav p.g.a pers. oms. varav volym Länssjukvård 4,8 3,9 1,1-1,2 1,0 Primärvård 10,2 2,8 1,8-0,8 6,4 Karsudden -1,4 2,4 0,3-0,5-3,6 Hab o hjälpm 6,7 3,0 0,7-0,6 3,6 Hjälpmedel 6,9 3,1 0,5 0,2 3,1 Kultur o utb 2,0 2,8 0,4-1,7 0,5 Ledningsstab 13,2 2,8 0,8 0,7 8,9 S:a landstinget 5,8 3,6 1,1-0,9 2,0 Landstingsservice -3,4 2,8 3,8-2,5-7,5 Folktandvården 4,3 2,9 0,8-1,9 2,5 Nya avtal Nya avtal bidrar till landstingets kostnadsökning med 3,6 %. Det är den högsta ökningen sedan 2008 och beror till stor del på den extra satsning som gjordes på bl. a. sjuksköterskornas löner. Då ska man också veta att läkarnas löner för 2013 inte blir klara förrän i februari 2014 och påverkar därmed inte alls Av naturliga skäl står Länssjukvården för den högsta avtalsökningen. 34

41 Personalperspektivet Individuell förändring utöver avtal Löneglidning i form av att personal fått ny lön vid sidan av de ordinarie avtalstillfällena är en kostnadspost landstinget behöver arbeta med för att få så låg som möjligt, då den i sig riskerar att vara kostnadsdrivande. För 2013 har den uppgått till 1,1 %, vilket varit en relativt vanlig nivå under de senaste åren. Högst ligger här Landstingsservice och lägst ligger Karsudden. Löneförändring p.g.a personalomsättning Löneförändring p.g.a personalomsättning är en annan typ av löneglidning och ligger ofta kring noll eller är svagt negativ, vilket betyder att nytillträdande personal fått en något lägre lön än den avgående års utfall blev -0,9 %, vilket är relativt lågt om man tittar bakåt. Denna löneglidning är mycket sällan positiv, men Ledningsstaben ligger för 2013 på 0,7. Volymförändring Kostnadsvolymen har ökat med hela 2,0 %, vilket är den kraftigaste ökningen sedan Det beror på att antalet anställda ökat så pass kraftigt under året. Här sticker ledningsstaben och Primärvården ut. Inhyrd personal En annan viktig kostnadspost inom personalområdet är kostnaden för inhyrd personal. På läkarsidan och i viss mån sjuksköterskesidan är nyttjande av inhyrd personal ett sätt att klara kompetensförsörjningen här och nu års utfall på 136 mnkr blev det högsta sedan dessa kostnader började följas särskilt. Primärvården minskade sitt nyttjande mätt i såväl tid som pengar, medan samtliga övriga divisioner ökade sitt. Det är också en tydlig förskjutning mot att vi hyr in allt fler sjuksköterskor. Nedan framgår de senaste årens totala kostnad för inhyrd personal samt utfallet per klinik eller motsvarande. mnkr

42 Anestesi MK Anestesi N Barn Kirurgen N Kirurgen MK Ortopeden MK Ortopeden N KK MK KK N Ögon ÖNH BUP NK Psyk KN Psyk M Infektion Med M Med N Med K VPE N VPE M Paramedicin Akuten M Rad MK Rad N VC Flen VC Strängnäs VC City VC Fröslunda VC Skiftinge VC Torshälla VC Tunafors VC Mariefred VC Nävertorp VC Linden VC Trosa VC Gnesta VC Oxd VC Åsidan VC Ekensberg Personalperspektivet kr

43 Process- och förnyelseperspektivet 37

44 38

45 Process- och förnyelseperspektivet Utvecklingen inom perspektivet är både positiv och negativ och sammanvägningen är att perspektivet ges en gul signal. Två av process- och förnyelseperspektivets indikatorer uppnås men fyra uppnås inte och en har inte gått att mäta. Tillgängligheten har haft stort fokus under året. Målen för tillgänglighet i primärvården uppnås men inte för specialistvården. Åtgärder har lett till att tillgängligheten har förbättrats och vårdköerna har kortats under framförallt slutet av året. Produktions- och kapacitetsplaneringen har utvecklats inom specialistvården. De påbörjade processerna förväntas ge god effekt på sikt. Landstinget Sörmland har i SKL:s Öppna jämförelser totalt sett försämrat positionen i förhållande till andra landsting men har förbättrat positionen avseende flera medicinska indikatorer. Arbetet med att veckla kvalitetsledningssystemet för hälso- och sjukvården har blivit allt mer konkret och patientsäkerhetsarbetet har fokuserats mot de områden där det finns behov och förbättringsutrymmen. Det folkhälsoarbete som bedrivs med Sörmlands hälsoprogram och riktlinjer för hälsofrämjande metoder förväntas stärka det förebyggande arbetet men kommer ge effekter först på sikt. Kollektivtrafikens andel av befolkningens arbetspendling är i nivå med tidigare år och därmed har målet inte uppnåtts medan målet med andelen bussar som drivs med förnybara bränslen är högre än målet. Den regionala utvecklingen inom länet har stärkts bland annat genom framtagande av planer för kollektivtrafiken med utgångspunkt i Framtiden hälso- och sjukvård och samverkan med övriga län i Mälardalen samt Östergötland och framförallt Västmanland. Analys måluppfyllelse Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel indikatorer i Öppna jämförelser som är lika med eller bättre än riket 68 % 69 % 239 av 352 indikatorer är gröna eller gula. Andel vårdcentraler som klarar 90 % telefontillgänglighet - 95 % Kan inte redovisas p.g.a. tekniska problem. Andel vårdcentraler som klarar ge 85 % av patienterna besök inom 7 dagar 93 % 90 % 39

46 Process- och förnyelseperspektivet Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel patienter som väntat mindre än 60 dagar för första besök inom planerad specialiserad vård Uppnås inte och utfallet förklaras nedan. Andel patienter som väntat mindre än 60 dagar för åtgärd inom planerad specialiserad vård Landstinget Sörmland har i Socialstyrelsens och Sveriges kommuner och landstings Öppna Jämförelser totalt sett försämrat sin position i förhållande till andra landsting. Landstinget har dock förbättrat sin position avseende flera medicinska indikatorer. Resultaten visar att hälso- och sjukvården levererar hög medicinsk kvalitet till en jämförelsevis låg kostnad utförd av kompetenta och engagerade medarbetare. Uppnås inte och utfallet förklaras nedan. Kömiljardens regler innehåller grundkrav som måste vara uppfyllda för att stimulansmedel beroende på prestationsnivå ska utbetalas. Tidsperioder då Sörmland uppfyllt grundkraven är nedan markerade med grön bakgrund i nedanstående diagram. Grundkraven skärptes under Tillgänglighet - Kömiljarden Under slutet av året har tillgängligheten förbättrats, men specialistvården har under året totalt inte nått upp till den målsättning som finns för tillgängligheten. För nybesök uppnådes målen för kömiljarden under november och december. Under övriga månader och under hela året har målet beträffande behandlingar inte uppnåtts. I jämförelse med andra landsting har Sörmland en sämre tillgänglighet inom flera områden. Med anledning av detta har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen genomfört åtgärder för att förbättra tillgängligheten. 40

47 jan-12 mar-12 maj-12 jul-12 sep-12 nov-12 jan-13 mar-13 maj-13 jul-13 sep-13 nov-13 jan-12 mar-12 maj-12 jul-12 sep-12 nov-12 jan-13 mar-13 maj-13 jul-13 sep-13 nov-13 Process- och förnyelseperspektivet 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 Kömiljarden (inom 60 dagar) nybesök specialistvården Andel patienter som väntat <60 dagar bland genomförda Nybesök (prestionskrav 2013-) Andel patienter som väntat <60 dagar bland genomförda Nybesök (prestionskravet 2013) Grundkraven uppfyllda 0,2 0,1 Målnivå 1 (70%) 0 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Kömiljarden (inom 60 dagar), behandling specialistvården Andel patienter som väntat <60 dagar bland genomförda Behandlingar (prestionskravet 2013) Andel patienter som väntat <60 dagar på Behandling (prestationskravet 2012) Grundkraven uppfyllda Målnivå 1 (70%) Målnivå 2 (80%) 41

48 Process- och förnyelseperspektivet 4000 Antal patienter som väntat mer än 90 dagar på nybesök eller behandling i specialistsjukvården Tillgänglighet i psykiatrin Tillgängligheten inom BUP Sörmland är fortsatt god. Det finns en särskild statlig tillgänglighetssatsning för barn och unga med psykisk ohälsa. Målet är att minst 90 % av barn och unga med psykisk ohälsa har fått en första bedömning inom 30 dagar och att minst 80 % har påbörjat en fördjupad utredning och eller behandling inom 30 dagar. Under 2013 har Sörmland inkl. Habiliteringsverksamheten uppnått båda målen alla månader förutom i augusti. I december hade 94 % fått en första bedömning inom 30 dagar och 100 % hade påbörjat en fördjupad utredning/behandling. Under hösten har ett trendbrott skett inom vuxenpsykiatrin där tillgängligheten förbättrats. Tillgänglighet i primärvården Målet att 90 % av vårdcentralerna ska kunna erbjuda 85 % av patientbesöken till läkare inom sju dagar har uppnåts. Endast en mottagning uppnår inte målet. 42

49 Process- och förnyelseperspektivet Målet att 90 % av vårdcentralerna ska erbjuda 85 % av patientbesöken till läkare inom sju dagar och landstingets mål uppnås. Endast en mottagning uppnår inte målet. Indikatorn för telefontillgänglighet för vårdcentraler som innebär att befolkningen ska komma i kontakt med sin vårdcentral samma dag kan inte redovisas eftersom tekniska problem vid införandet av ny systemversion gör att statistiken är osäker. Målsättningen var att alla vårdcentraler skulle besvara 90 % av samtalen inom uppsatt tidskrav. Utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården Som en del av arbetet i Framtidens hälso- och sjukvård har olika projekteringar, lokalanpassningar och ombyggnationer under året påbörjats på Mälarsjukhuset, Nyköpings lasarett samt Kullbergska sjukhuset. Arbetet med att införa ett ledningssystem inom specialistvården har inriktas på att identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Allmänna vårdprocesser, diabetesprocessen och hjärtsviktsprocessen har prioriterats och satsningen på våra tio vårdprocesser har fortsatt under året. Tillämpningen av nationella riktlinjer för hälsooch sjukvården har fortsatt. Tretton länsgemensamma vårdöverenskommelser har tecknats mellan primärvården och olika sjukhusspecialiteter för att tydliggöra vilken vård som ska tillhandahållas på respektive vårdnivå. 43 Patientsäkerhetsarbetet inom specialistvården har under året fokuserats på att minska vårdrelaterade infektioner, förbättra följsamhet till basala hygien- och klädregler samt minska förekomsten av trycksår. Arbetet med att föra ut resultaten av händelseanalyser och att följa upp vidtagna åtgärder har utvecklats. Även arbetet med att introducera riskanalyser i alla verksamheter har fortsatt under året. Primärvården har även deltagit vid två händelseanalyser och dessutom är en riskanalys kring beredskapsjouren genomförd av patientsäkerhetsenheten. När det gäller följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler finns det förbättringspotential. Det är framförallt handdesinfektion före och efter patientkontakt samt korrekt användning av handskar som behöver förbättras inom primärvården. För att förbättra patientens väg genom vården och öka kvaliteten vid hemskrivning har ett antal projekt inletts. Några konkreta exempel innefattar vårdlotsar, säkra utskrivningsprocessen, fast kontaktsjuksköterska inom cancervården samt bättre liv för sjuka äldre.

50 Process- och förnyelseperspektivet Ett mobilt närvårdsteam inom psykiatrin i södra länsdelen samt kartläggning av flödet för patienter med malignt melanom. Arbetet med akut förbättring inom akutmottagningarna på Nyköpings lasarett och Mälarsjukhuset avslutades under hösten. Där har målet varit att minska onödig tid för patienterna, öka kvalitet och patientsäkerhet samt öka nöjdhet hos medarbetarna. Vårdplatssituationen har förbättrats jämfört med den ansträngda situation som var under början av året. På grund av bemanningssvårigheter av framförallt sjuksköterskor har Nyköpings lasarett fortfarande svårigheter att öppna sina ordinarie vårdplatser. Arbetet med att produktionsoch kapacitetsplanera påbörjades med tre olika verksamheter. Erfarenheterna av piloterna har mynnat ut i en arbetsmodell för produktionsplanering i länet. Under hösen har ytterligare tolv prioriterade kliniker startats upp. Trosa vårdcentral är en av tre piloter inom primärvården som startat ett arbete med att produktions- och kapacitetsplanera sin verksamhet. Det är patienternas vårdbehov som skall styra produktionen. Produktionsplanen baseras på ett framtida behov, som fångas i prognoser utifrån tidigare mönster och analyser. Patienternas erfarenheter av vården har under året bland annat följts upp via den nationella patientenkäten. Under året har landstinget även tagit del av resultat från mätningar som genomfördes hösten Under 2013 har patientenkät genomförts på vårdcentraler samt inom barn- och ungdomsmedicin. Samtliga mätningar har dock låg svarsfrekvens. För alla tre mätningar får Sörmland gott resultat gällande bemötande. Inom alla åtta områden i patientenkäten på vårdcentraler har de sörmländska resultaten förbättrats stadigt sedan den första mätningen gjordes Resultatet ligger sammanvägt strax under genomsnittet i riket. Bemötande är ett område det särskilt arbetats med vilket gett resultat. Tillgänglighet, hur man som patient upplever sin väntan på besök, är det enda området där resultatet sjunkit sedan förra mätningen år Totalt sedan 2009 har resultaten dock förbättrats även här. Hälsofrämjande arbete Planering och utformning av Sörmlands hälsoprogram har genomförts under året. Från och med 2014 erbjuds alla sörmlänningar som under året fyller 40, 50 eller 60 år att kostnadsfritt delta i Sörmlands hälsoprogram. Målet är att stärka folkhälsan och att förebygga vanliga folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Enheten Hälsofrämjande Landsting har startat arbetet med införandet av nationella riktlinjer för hälsofrämjande metoder som ska gälla för samtliga förvaltningar. Strukturer för att arbeta enligt riktlinjerna har tagits fram för primärvården. Strukturer för journaldokumentation och uppföljning som bygger på indikatorer i riktlinjerna implementeras också inom specialistvården med start på mödravården på kvinnoklinikerna och delar av psykiatrin. Utvecklingsarbete inom Habilitering och hjälpmedel Habiliteringsverksamheterna arbetar ständigt med förbättringar för att utveckla arbetssätt och processer med syfte att tydliggöra de insatser som leder till ökad brukar/elevnytta. Beskrivning av verksamhetens huvudprocesser har avslutats och arbetet ska integreras med det landstingsövergripande uppdraget att ta fram ett ledningssystem för kvalitet. Teknikutvecklingen ställer nya krav på hjälpmedelsverksamheten, framför allt inom området information/kommunikation och ett projekt har pågått under året. Samverkan sker inom regionen, främst gällande gemensamma upphandlingar. Habiliteringsverksamheten har haft en fortsatt utmaning att klara tillströmningen av ärenden när det gäller remisser med frågeställning autism. Detta behöver mötas med effektivt arbetssätt, god samverkan med vårdgrannar och överenskommelser angående vem som ansvarar på bas- respektive specialiserad nivå. Dammsdal har under året fokuserat på systematisk kartläggning av elevers styrkor och svagheter, samt på elevers delaktighet vid upprättande av individuella planer. 44

51 Process- och förnyelseperspektivet Regionsjukhuset Karsudden Under året har man inom den slutna rättspsykiatriska vården fokuserat på verksamhetens huvudprocess och införandet av ett processinriktat arbetssätt innebär nya krav på medarbetare och organisation. Genom det nya och strukturerade arbetssättet säkerställs att alla patienter inom sjukhusets verksamhet erbjuds vård och behandling på lika villkor. I det genomgripande ombyggnadsarbetet av Regionsjukhuset Karsudden som påbörjats under hösten 2013 har fokus varit upprätthålla både en god inre och en god yttre vårdmiljö för att motverka intrycket av en anstaltsmiljö samtidigt som fastighetens utformning anpassats till att klara dagens krav på ökad fysisk säkerhet exempelvis genom en planerad gemensam inoch utgång för all persontrafik. Utevecklingsarbete och ombyggnationer inom Kultur & Utbildningsförvaltningen Kulturverksamheterna har fortsatt arbetet enligt Kulturplanen. Ett viktigt arbete har berört kultursamverkansmodellens samverkan med kommuner, samråd med civilsamhället och förankringen hos kulturskapare. Det kulturpolitiska samverkansarbetet har strukturerats genom Samkultur Sörmland för att få till stånd en struktur för samrådet och ett förbättrat tillvaratagande av civilsamhället och kulturskaparnas kompetens och synpunkter. Förvaltningen har genomfört ett utvecklingsarbete för att mer tydligt koppla nämndens åtaganden till bl a Kulturplanens mål. Kultur & Utbildnings arbete med Vårt arbetssätt inom ramen för arbetet med landstingets ledningssystem är i princip klart på förvaltningsnivå och fortsätter på verksamhetsnivå. Av förvaltningens personal är ca 60 procent inte kopplade till landstingets intranät, vilket medför problem eftersom många system och stödresurser bygger på denna åtkomst. Eskilstuna folkhögskola har under året arbetat med viss omstrukturering när en verksamhetsdel som bedrivits i samarbete med Eskilstuna kommun har lagts ner. Skolan har bl a utifrån detta omstrukturerat sitt arbete för att nå målgruppen som berörs av psykisk funktionsnedsättning. Åsa folkhögskola har fortsatt integreringen av verksamheten efter samlokaliseringen av all verksamhet i Sköldinge. Inom Åsa folkhögskola har också ett arbete med att strukturera ledningsarbetet och verksamheten bedrivits. Eskilstuna folkhögskola och Öknaskolan har ett bättre resultat från sina elevenkäter jämfört med föregående år och målvärdet, medan Åsa folkhögskola har uppnått samma positiva resultat som föregående år, vilket är positivt med tanke på flyttning av verksamhet från Katrineholm till Sköldinge. Sörmlands Naturbruk har arbetat med att anpassa verksamheten inom Öknaskolan till förändrade ekonomiska ramar. Elevavgifternas nivå är nu lägre än tidigare på grund av nya ersättningsregler och flera stora elevkullar har lämnat skolan. Anpassningarna har medfört satsningar för att nå nya elever framför allt inom Stockholmsregionen samt att anpassa personalresurser. Rekryteringen av elever hösten 2013 har varit mycket positiv. Arbetet rörande nya lokaler för Scenkonst Sörmland och Sörmlands museum har fortsatt. Scenkonst Sörmlands inflyttning i lokalerna inom Munktellområdet i Eskilstuna är planerad till april Lokalfrågan för Sörmlands museum har fått en positiv lösning eftersom landstingsfullmäktige har beslutat att bygga nya lokaler i egen regi inom hamnområdet i Nyköping samt har beviljat en utökad budgetram för att möjliggöra det. Sörmlands Naturbruk och folkhögskolorna har haft möjlighet att genomföra stora insatser rörande renoveringar och byggnationer genom de extra medel som tillförts genom AFA-pengarna. 45

52 Process- och förnyelseperspektivet Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar Indikator Utfall Målvärde Kommentar Kollektivtrafikens andel av befolkningens % >20-25 % 2013 års värde arbetspendling Andelen av Länstrafikens bussar som drivs med förnybara bränslen 44 % 40 % 2013 års värde Landstingets mål att arbetspendlingen ska öka jämfört med tidigare år har inte uppnåtts. Däremot har landstingets målet att andelen bussar som drivs av förnybara bränslen uppnåts då andelen ökat till 44 %. Regional samverkan Under året har ett arbete pågått med trafikplaner och uppbyggnad av kollektivtrafikmyndigheten. Bland annat har en förstudie om kollektivtrafik inom Framtidens hälso- och sjukvård genomförts, och förberedelser har genomförts i samverkan med övriga mälardalslän samt Östergötland inför kommande förhandling om genomförande av trafikplan Handlingsplaner i syfte att förstärka samarbetet med Västmanland finns inom en rad områden. Ett exempel är Miljöenheten som har i uppdrag att utveckla samverkan/samarbete med Landstinget i Västmanland avseende miljöfrågor. Detta uppdrag har påbörjats. Ett annat exempel är upphandling av uppsökande verksamhet inom tandvården. Helägda bolag Inom Folktandvården Sörmland AB har mycket energi lagts på att få ut mer vårdtid och därigenom säkra en rörlig effektivitet som ger positiv resultateffekt. Klinikerna har höjt den bokade vårdtiden i relation till den arbetade tiden för tandläkarna från 66 % till 69 %. Ständigt förbättringsarbete pågår med patienter i alla åldrar i fokus. Ett väl fungerande kvalitetsledningssystem är under uppbyggnad hos Landstingsservice. Inom samtliga verksamheter pågår en processkartläggning och resultaten är överförda till ledningssystemet, med undantag för Fastighetsservice som är på god väg och Transportservice som startat upp. Ett antal utvecklingsprojekt tillsammans med FM-enheten startats upp eller landat. 46

53 47

54 48

55 Miljöperspektivet 2013 var slutår för landstingets andra Miljöprogram som gällt mellan åren Mycket positivt har hänt under programperioden. Under miljöprogramsperioden har landstinget uppnått miljömålen för: effektivt miljöarbete, rättvisemärkta livmedel, lustgas, narkosgas, köldmedia, naturbetesmarker, elenergi, värmeenergi, förnyelsebara energikällor och Bra miljöval el/motsvarande. Det är sålunda 10 av 18 miljömål. Av de resterande 8 miljömålen är landstinget nära att nå ytterligare 4. De 4 miljömål som är långt ifrån målvärdet är köptrohet mot avtal, miljöutbildning av all personal, kemikalier och miljöklassade personbilar. Miljömålen är jämställda med indikatorer och har gällt fram till och med 31 december 2013 som även är miljöprogrammets slutår. Landstingets alla verksamheter och bolag är medräknade i utfallet som presenteras i årsredovisningens analys och måluppfyllelse. När Miljöprogram påbörjades 1 januari 2009 var det med en tydlig och krävande målsättning om att skapa ett certifierbart miljöledningssystem. Att Landstingets Sörmland redan hösten 2012 erhöll sitt miljöcertifikat enligt ISO 14001, som femte landsting/region var därför en stor framgång. Faktorer som varit avgörande har exempelvis varit motiverad personal och stödjande politiska beslut. Som ett led i det fortsatta miljöarbetet beslutade Landstingsfullmäktige sommaren 2013 om ett nytt miljö- och klimatprogram för perioden Det tredje miljöprogrammet i ordningen. Landstinget Sörmlands strategiska miljömål, åtaganden och indikatorer utgår fortsatt utifrån landstingets nio mest betydande miljöaspekter; energianvändning, vattenanvändning, transporter, användning av läkemedel, användning av lustgas och narkosgas, användningen av kemikalier, inköp av varor och tjänster, avfall och utbildning. Inom alla dessa miljöområden sker en snabb utveckling, vilken kräver ständig anpassning både utifrån tekniskt men även lagligt perspektiv. För att möta denna snabba utveckling på miljöområdet behöver Landstinget Sörmland fokusera på det egna miljöarbetet med ledord som ständig förbättring men också fokusera på samarbete med andra aktörer både regionalt och nationellt. Inom det sistnämnda fokusområdet så deltar landstinget redan idag i ett flertal regionala och nationella nätverk, tyvärr har dock detta arbete ej kunnat prioriteras p. g. a. resursbrist. Ett samarbete som bör prioriteras är det landstingsövergripande miljösamarbetet med Västmanlands läns Landsting utifrån den modell som legat till grund för den gemensamma upphandlingsenheten. Arbetet med det certifierade miljöledningssystemet fortsätter. Miljöorganisationen genomför ca 40 stycken interna miljörevisoner per år för att under en 3-årsperiod säkra att alla verksamheter uppfyller kraven enligt standarden ISO Extern revision genomförs årligen. Nedan ges en kort summering av de interna och externa miljörevisionerna

56 Miljöperspektivet Sammanfattning interna miljörevisioner 2013; De element som noterade de flesta avvikelserna under året var miljöpolicyn, arbetet med miljömål/aktiviteter samt rapporteringen av miljöavvikelser. Verksamheten saknade kännedom om det högsta styrande miljödokumentet och det fanns inga eller för få alternativt, irrelevanta mål. Delegationsordningen hade inte genomförts i alla enheter, vilket kan riskera en otydlighet i alla led. Miljöavvikelserapporteringen hade inte landat i arbetssättet trots att avvikelsehanteringssystemet används frekvent avseende arbetsmiljö, klagomål och patientrelaterade ärenden. Sammanfattning extern miljörevision 2013; Under våren genomfördes 8 externa revisionsdagar, samt under hösten 4 dagar. Under båda perioderna var ledningsfunktionerna såsom ekonomi och personal fokusområden, med några stickprov ute i landstingets verksamheter. 6 avvikelser noterades under årets externa revisionstillfällen. Alla är åtgärdade. Bedömningen inför framtiden avseende Landstinget Sörmlands möjligheter att uppnå den politiska målsättningen om att bli miljöledande landsting i Sverige bygger på ett centralt fokus på att resurser avsätts i det löpande budgetarbetet för att uppnå målen i det fastställda miljö- och klimatprogrammet samt att upprätthålla det certifierade miljöledningssystemet. Förverkligas detta så bedöms möjligheterna goda att bli miljöledande under programperioden Analys och måluppfyllelse Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Effektivt miljöarbete Under 2013 har interna och externa miljörevisioner genomförts i alla landstingets förvaltningar och bolag enligt den treåriga miljörevisionsplan som beslutades vid certifieringen besöktes 41enheter för intern miljörevison. På dessa enheter hittades 38 avvikelser för verksamheterna att åtgärda. Under våren och hösten genomföredes ett tjugotal externa revisioner som resulterade i 6 avvikelser. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Effektivt miljöarbete 100 % Alla förvaltningar ska ha inarbetat och infört ett certifierbart miljöledningssystem enligt ISO Den 16 oktober 2012 certifierades landstinget enligt Miljöledningssystemet ISO Systemet finns i alla verksamheter och bolag. Målet är uppnått! 50

57 Miljöperspektivet Upphandling Köptrohet mot ramavtal ska vara minst 95 %. Mätningen av avtalstrohet i Måttdatabasen för Landstinget Sörmland pekar på en avtalstrohet 2013 på ca 44 %. Fel finns fortfarande i dessa siffror och en mer noggrann analys av avtalstroheten har genomförts i projektet e-stelle som pekar på att landstingen har en upphandlingspliktig volym på ca 2 miljarder per landsting och avtalstroheten ligger på ca %. I projektet e-stelle ingår att genomföra specifika insatser som ska stärka avtalstroheten, dels i form av anskaffning av e-handelssystem och dels i form av att anställa två avtalscontrollers. Ny kostpolicy antogs 2011 med ett nytt miljömål på 25 % ekologiska livsmedel. Miljömålet 50 % ekologiska livsmedel var mycket svårt att uppnå. Totalt har landstinget uppnått ca 24,1 % ekologiska livsmedel år 2013 varav LSAB 23,57 % och KUS 29,35 %. Miljömålet för Rättvisemärkta livsmedel är 5 % till Det uppnåddes redan Andelen Rättvisemärkta livsmedel var totalt för landstinget 5,2 % Indikator Utfall Målvärde Kommentar Köptrohet mot ramavtal ska vara minst 95 % 44 % 95 % Mätningen av avtalstrohet i Måttdatabasen för Landstinget Sörmland pekar på en avtalstrohet på ca 44 %. Fel finns fortfarande i dessa siffror och en mer noggrann analys ska göras. 25 % av det totala inköpsvärdet av de livsmedel som landstinget köper in ska vara ekologiska 5 % av det totala inköpsvärdet av de livsmedel som landstinget köper in ska vara Rättvise-märkt. 24,1 % 25 % Ny kostpolicy antagen 2011 med nytt mål på 25 % ekologiska livsmedel mot tidigare 50 %. 5,2 % 5 % Målet för Rättvisemärkta livsmedel nåddes redan 2011! Utbildning Trots ett fortsatt fokus från förvaltnings- och bolagsledningarna på att medarbetarna ska göra den obligatoriska webbaserade miljöutbildningen uppnåddes inte målet på 100 %. 31 december 2013 hade anställda av genomgått utbildningen, vilket är ca 63 % av personalen i landstinget. Webbutbildningen har ansetts för omfattande och tidskrävande. Våren 2014 kommer en reviderad och förkortad miljöutbildning att lanseras. Indikator Utfall Målvärde Kommentar All personal ska genomgå en grundläggande webbaserad miljöutbildning 63 % 100 % 2013 var det 63 % av personalen som genomfört utbildningen, lika stor procent som Utbildningen är under revidering och kommer att vara mer kortfattad för att fler ska hinna med att göra den. Reviderad och förkortad utbildning presenteras våren

58 Miljöperspektivet Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Transporter Utbildning i Sparsam körning/ecodriving finns fortfarande att erbjuda de medarbetare som kör mycket bil i tjänsten. Att använda alternativa mötesformer såsom webex, video och telefonmöten blir allt vanligare. Det som måste förbättras är utnyttjandet av kollektivtrafik istället för att använda behovs- och hyrbilar samt egen bil i tjänsten. Följsamhet till landstingets resepolicy och dess riktlinjer måste förbättras i alla verksamheter. Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor Sammanställning visar att körda km med Egen bil i tjänsten har ökat med 5,5 %, antal km med verksamhetens behovsbilar har minskat med 40 % och hyrbilar minskat med 7 %. Totalt har antal km tjänsteresor med bil minskat med 20,3 % sedan Då ingen uppgift finns i dagsläget över vilket bränsle som använts vid Egen bil i tjänsten beräknas koldioxidutsläppet med schablon på all km statistik, vilket ger ton CO2-utsläpp 2013 mot ton CO2- utsläpp Beräknad minskning är 20,3 %. 2013: Utgångsvärden från 2008: Egen bil i tjänsten: km Egen bil i tjänsten: km Behovsbilar, km: km Behovsbilar, km: km Hyrbilar, km: km Hyrbilar, km: km Miljöklassade fordon Landstinget har 58 st färre bilar totalt sedan 2008, andelen miljöbilar har ökat från 47 % till 68 %. Behovsbilar klassade som miljöbilar enligt SFS 2004:1364: 2013 Utgångsvärde från st miljöbilar som behovsbilar 123 st miljöbilar som behovsbilar 206 st behovsbilar totalt 264 st behovsbilar totalt vilket ger 68 % miljöbilar totalt vilket ger ca 47 % miljöbilar Förbrukning av fossila bränslen Avtalade drivmedelsbolag har rapporterat statistiken Målet för landstinget har varit att minska förbrukningen av fossila bränslen med 25 %, ambulanser undantaget. Fordonsgas kan till viss del ha fossilt ursprung, etanol brukar räknas som fossilfritt bränsle trots inblandning av 15 % bensin. Statistiken visar att landstingets verksamheter, undantaget ambulanser, totalt tankat: 2013: Utgångsvärden från 2008: liter bensin liter bensin liter diesel liter diesel liter fordonsgas liter fordonsgas 33 liter etanol (E85) liter etanol (E 85) Att nå det uppsatta miljömålet att minska förbrukningen av fossila bränslen med 25 % har nästan uppnåtts. Minskningen av CO2-utsläpp från fossil bränslen har minskat med knappt 24 % sedan 2008, räknat på bensin och diesel. Bensin- och etanolförbrukningen har minskat rejält och ersatts av diesel och fordonsgas. Om fordonsgasen är av fossilt ursprung bidrar även den till CO2-utsläpp men största delen av den fordonsgas landstinget köpt är framställt av förnyelsebara råvaror, biogas. 52

59 Miljöperspektivet 95 % av landstingets fordon ska vara miljöklassade, enligt statliga miljöbilsdefinitionen SFS 2004:1364 Indikator Utfall Målvärde Kommentar Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor ska minska med 25 %, (utgångsvärde 2008) 20,3 % 25 % Koldioxidutsläppen beräknas på km-statistik. Dock har km-statistik inte rapporterats i sin helhet. Landstinget har 206 behovs bilar och av dessa har 39 finns ingen rapporterad mätarställning. Därmed svårt att få en helt korrekt analys 68 % 95 % Vid utbyte av leasingbilar ska byte ske till miljöfordon. Målet borde ha kunnat uppnås till Förbrukning av fossila bränslen ska minska med 25 % *, (utgångsvärde 2008) 24 % 25 % Målet har i stort sett uppnåtts. Inte beroende på att färre personbilar drivs med fossila bränslen utan det beror främst på att landstinget minskat antalet bilar från 264 till 206 sedan Lustgas Lustgas är en starkt klimatpåverkande gas. Den beräknas vara drygt 300 gånger stabilare än koldioxid. En lustgasdestruktör installerades på Mälarsjukhuset sommaren I enlighet med beslut har en installation av destruktionsanläggning på Nyköpings lasarett gjorts under våren Anläggningen har dock ej varit i full drift 2012 och även haft problem tidvis under Destruktionsanläggningen kräver system med dubbelmasker, dvs. att patienten både andas in och andas ut i masken för att gasen ska passera destruktören. Landstinget Sörmland förbrukade 2013 ca kg lustgas. Det motsvarar ett koldioxidutsläpp (CO2) på ca 900 ton. Men med lustgasdestruktörerna i full funktion släpps endast ca 507 CO2 ton ut, vilket ger en stor klimatvinst. Förbrukningen av lustgas har minskat drastiskt sedan december 2011 i och med att en stor läcka åtgärdades på Nyköpings lasarett. Läckaget har pågått i ett flertal år trots läcksökning. Den minskade förbrukningen gav också en stor ekonomisk kostnadsreduktion. Exempelvis kostade förbrukad/utsläppt mängd lustgas ca kr 2011, efter att läckan på NLN tätats sjönk kostnaden till kr 2012, en besparing på ca kr. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Utsläppen av lustgas ska minska med 30 procent, utgångsvärde % 30 % Målet är uppnått! 53

60 Miljöperspektivet Narkosgas Narkosgaser är också väldigt aggressiva klimatpåverkande gaser. Narkosgasutsläppen har minskat bl. a. genom metodändring till lågflödesanestesi. Narkosgasinköpen har minskat från 206 liter år 2008 till 131 liter En minskning med ca 63,5 %. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Utsläpp av narkosgas ska minska, utgångsvärde 2008 Har minskat Minska Målet är uppnått! Köldmedier Köldmedia som används för t ex komfortkyla i landstingets fastigheter byts kontinuerligt till mindre miljöpåverkande alternativ vid påfyllning alternativt utbyte av utrustning. Indikator Utfall Målvärde Alla ozonnedbrytande/ Utfasninning Utfas- klimatpåverkade köldmedia ska fasas ut sker kontinuerligt Kommentar Det råder oklarheter kring utfasningen av ozonnedbrytande köldmedier i medicinskteknisk utrustning. Jord- och skogsbruk Röjning och markberedning har för att öka andelen hektar naturbetesmarker på Sörmlands Naturbruk inkl. Nynäs färdigställdes under Målvärdet var satt till 10 % men man uppnådde hela 23,5 %! Indikator Utfall Målvärde Kommentar Öka andelen naturbetesmarker på Nynäs 23,5 % 10 % Planerat och utökat område färdigställdes Energi Elenergiförbrukningen har mellan 2008 och 2013 minskat med 7,4 %. Miljömålet till 2013 är 5 % besparing. Målet är uppnått! Det innebär en miljövinst men även en ekonomisk besparing. Värmeenergin har minskat med 5,3 % sedan Miljömålet är 5 % till 2013, vilket har uppnåtts. Även detta innebär en miljövinst men även en ekonomisk besparing. Landstingets byggnader värms till ca 97 % med fjärrvärme från förnyelsebara energikällor och elenergin som köps in är till 100 % Ursprungsgaranti Vattenkraft. 54

61 Miljöperspektivet Indikator Utfall Målvärde Kommentar Landstingets elenergiförbrukning ska minska med 5 %, (utgångsvärde 2008) 7,4 % 5 % Målet är uppnått! Bra arbete med Energijakten har gett resultat. Landstingets värmeenergiförbrukning ska minska med 5 %, (utgångsvärde 2008) 5,3 % 5 % Målet är uppnått! Bra arbete med Energijakten har gett resultat. 95 % förnyelsebara energikällor ska användas för uppvärmning, (utgångsvärde 2008) 100 % av elenergin ska vara Bra Miljöval eller motsvarande 97 % 95 % De flesta fastigheter anslutna till kommunernas fjärrvärmenät med förnyelsebara energikällor. Någon har bergvärme. Målet är uppnått! 100 % 100 % Landstinget har 100 % Ursprungsgaranti Vattenkraft. Målet är uppnått! Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan Kemikalier Alla verksamheter har tillgång till aktuella kemikalieförteckningar via ekonomisystemet. Här bokförs alla inköp av kemikalier via Varuförsörjningen (VF) samt de kemikalier som köps in via Inköpsavdelning. Nytt kemikaliehanteringssystem upphandlades i december Detta bl.a. för att lättare få ut den statistik som behövs i kontakter med tillsynsmyndighet och att säkra kemikaliehanteringen ur arbetsmiljö och brandsäkerhets synpunkt. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Användningen av miljöskadliga kemikalier ska minska med 10 % Utfasning ej påbörjad 10 % Utfasning av kemikalier kunde ej påbörjas innan kemikaliehanteringssystemet var i drift. Hösten 2014 beräknas systemet vara igång till fullo. Läkemedel Miljöenheten samverkan med andra intressenter för att uppnå det uppsatta miljömålet för läkemedel. En del i detta har bl.a. varit att samarbeta med reningsverken i Nyköping, Katrineholm och Eskilstuna när det gäller provtagning av läkemedelsrester i avloppsvatten. Provtagning skedde senast i september 2013 och de provsvaren ska analyseras av Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro, AMM. En rapport kommer från AMM i slutet av februari/början av mars Men det blir svårt att kunna uppfylla det satta miljömålet eftersom mätningarna inte är lika som utgångsåret De går därmed inte att jämföra. Jämförelse kommer därför att ske mot den provtagning som landstingets utförde Miljöhänsyn vid förskrivning av läkemedel samt rekommendation till Fysisk aktivitet på Recept, FaR, är åtgärder som ger stor miljönytta. Förskrivningen av FaR var recept 2013 mot recept En liten minskning. Förskrivning av startförpackningar har tyvärr minskat från förpackningar 2009 till förpackningar Troligen minskar antalet startförpackningar av flera skäl. De kostar nästan lika mycket som 55

62 Miljöperspektivet en 100-förpackning av de läkemedel där patentet gått ut och som omfattas av generiskt utbyte (exempelvis en kolesterolsänkande tablett 20 mg där startförpackningar om 30 tabletter kostar 50 kr och en 98 tabletter kostar 55 kr!) Men även svårigheter för apoteken att lagerhålla startförpackningar eftersom efterfrågan är mindre än för större förpackning. Svårigheterna underlättas inte av att man måste byta förpackning varje månad p.g.a systemet med generiskt utbyte. Webbutbildning för förskrivare om läkemedel och miljö har tagits fram i samarbete med Läkemedelskommittén, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Miljöenheten. Utbildningen lanserades på ELLSAportalen i december Indikator Utfall Målvärde Medverka till att nivåerna Åtgärder Minska av de mest påbörjade 10 % miljöpåverkande läkemedlen i utsläppen från reningsverken eller i ytvattnet minskar med 10 % (utgångsvärde landstingets mätningar) Kommentar Förskrivning av startförpackningar har tyvärr minskat sedan Förskrivningen av FaR, Fysisk aktivitet på Recept, har minskat något sedan Övriga betydande miljöaspekter för Landstinget Sörmland Avfall Avfall är en betydande miljöaspekt för Landstinget Sörmland. Landstingets verksamheter förbrukar årligen många ton förbrukningsmaterial som efter användning blir till avfall. Allt avfall ska sorteras enligt miljöskalan: återanvändning, återvinning, förbränning och i sista hand deponi. Ambitionen för landstinget är att avfallsmängderna ska minska och återvinningen öka. Landstinget ska därmed verka för att förbrukat material återförs till kretsloppet. Avfallets olika flöden mäts årligen. Förpackningsavfall som sorteras genererar lägre kostnad för landstinget. Osorterat avfall kostar i snitt ca kr/ton plus transportkostnad. Sorterat avfall ger endast transportkostnad. Källsorterat avfall ger i vissa fall inkomst till landstinget exempelvis wellpapp som kan ge ca 150 kr/ton. Under miljöprogramsperioden har källsorteringsgraden pendlat. 2008, utgångsåret, var sorteringsgraden ca 44 %, medan den 2013 låg på ca 42 %. Avfall har inte varit prioriterat i Miljöprogram men har målsatts i det nya Miljö- och klimatprogrammet

63 Miljöperspektivet Ett flertal avfallfraktioner beräknas med schablon vilket gör att uppgifterna inte är exakta. Total mängd olika avfallsslag (ton) Wellpapp och pappersförpackningar Returpapper, kontorspapper/tidningar Plast mjuk och hård Elektronikskrot Metallförpackningar Glas färgat och ofärgat Total mängd organiskt avfall (matavfall, komposterbart) Konventionellt avfall Total mängd källsorterat avfall Total mängd avfall Sorteringsgrad Total mängd källsorterat avfall ca 44 % ca 42 % ca 41 % ca 38 % ca 36 % ca 42 % Total mängd avfall Källsorterat avfall kg/vårddag Total mängd källsorterat avfall Totalt antal vårddagar Nyckeltal, kg/vårddag 3,31 2,54 2,33 2,14 1,98 2,22 Totalt avfall kg/vårddag Total mängd avfall Totalt antal vårddagar Nyckeltal, kg/vårddag 7,37 6,11 5,65 5,58 5,56 5,32 Övrigt avfall I landstinget har vi många olika slags avfall. Utöver källsorterade förpackningar, matavfall och konventionellt (hushållsliknande) avfall har landstinget Farligt avfall och Specialavfall från vården; smittförande avfall, läkemedelsavfall, smittförande stickande/skärande avfall samt kvicksilverförorenat avfall från tandvården. Avfallsslag (ton) Total mängd farligt avfall t ex kemikalier, batterier och Specialavfall från vården 57

64 Miljöperspektivet Folktandvården AB sanerade rör från några verksamheter, vilket gett den stora ökningen av avfall förorenat med kvicksilver Uppgiften för 2013 är preliminär. Avfallsslag (kg) Kvicksilverförorenat avfall från Folktandvården Ingen uppgift Vattenförbrukning Vattenförbrukning är också en betydande miljöaspekt för Landstinget Sörmland. Landstingets verksamheter förbrukar årligen många kubikmeter vatten som efter användning blir avloppsvatten som måste renas. Både reningen från ytvatten/grundvatten till dricksvatten och reningen av avloppsvatten kräver en hel del energi och resurser. Ambitionen för landstinget är att vattenförbrukningen ska minska för att inte belasta miljön i onödan. Mindre förbrukning genererar även lägre kostnad. Vattenförbrukningen mäts årligen. Vattenförbrukning Totalt antal m m 3 /BRA 0,70 0,67 0,67 0,66 0,64 0,65 58

65 Ekonomiperspektivet 59

66 60

67 Ekonomiperspektivet Landstinget redovisar ett positivt resultat för 2013 på 135,1 mnkr. Resultat efter balanskravsjusteringar uppgår till 320,9 mnkr. Det bokförda resultatet har då justerats för reavinster vid försäljning av fastigheter och RIPS-kostnaden. Syftet med balanskravet är att varje generation ska ta ansvar för sina kostnader. Analys måluppfyllelse Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar Indikator Utfall Målvärde Kommentar Avvikelse mot budgeterat resultat 4,0 0 Landstingets budgeterade resultat för 2013 är 131,1 mnkr. Årets redovisade resultat är 135,1 mnkr, det vill säga 4,0 mnkr bättre än budgeterat. Resultat enligt balanskravsberäkning Resultat över en fyraårsperiod Avkastning på långsiktiga placeringar 320,9 0 Resultatet enligt balanskravsberäkningen är 320,9 mnkr. 1,92 % 2,0 % Balanskravsresultatet har de senaste fyra åren varit 492,9 mnkr (114,7 mnkr, -13 mnkr, 70,2 mnkr, 321 mnkr). Skatter och statsbidrag har varit mnkr. Detta betyder att utfallet på fyraårsperioden blir 1,92 % 8,6% 3,0 % Avkastningen på landstingets kapitalförvaltning uppgår till 8,6 %. Avkastningsmålet är 3 % realt, innebärande för % (noll inflation under året). Utfallet överstiger därmed målvärdet med 5,6 %. Analys av måluppfyllelse Landstinget uppvisar för 2013 ett positivt resultat på 135,1 mnkr. Det betyder att Landstinget totalt sett klarade sin budget. Avvikelsen blev 4 mnkr. Detta trots att resultatet belastas med en kostnad för RIPS-räntan. Vad gäller resultatet enligt balanskravsberäkningen så blev det hela 320,9 mnkr. Det kommer sig av att man då har lagt tillbaka RIPS-kostnaden och reavinsterna från fastighetsförsäljningarna. Balanskravsresultatet över en fyraårsperiod ska vara i genomsnitt 2 % av skatter och statsbidrag. För Landstinget Sörmland har resultatet de senaste fyra åren varit 1,92 % av skatter och statsbidrag vilket inte riktigt når upp till målvärdet på 2 %.men är väldigt nära. Avkastningen på de långsiktiga placeringarna uppgår till 8,6 % och Målvärdet är 3 %. Utfallet överstiger därmed kraftigt målvärdet, främst beroende på en mycket stark aktiemarknad. Sammantaget kan man säga att Landstinget Sörmland uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomisk hållbar. Tre av fyra målvärden är minst uppnådda och vad gäller det fjärde målvärdet så är det faktiska utfallet väldigt nära målvärdet. 61

68 Ekonomiperspektivet Övrig analys Resultatutveckling I diagrammet ovan redovisas landstingets justerade resultat enligt balanskravsutredningen för perioden I början av perioden redovisade landstinget ett negativt resultat. Verksamhetens kostnadsutveckling var betydligt högre än ökningen av skatteintäkter och statsbidrag. För att uppnå en ekonomi i balans fastställde landstingsfullmäktige hösten 2008 en åtgärdsplan. Vidare höjdes skattesatsen med 65 öre till 10,37. Tack vare dessa åtgärder redovisades 2009 ett positivt resultat. Även 2010 var resultatet positivt och en bidragande orsak till detta är att landstinget fick ett statligt konjunkturstöd på drygt 100 mnkr var landstingets situation densamma som i inledningen av perioden. Kostnadsutvecklingen var betydligt högre än ökningen för skatteintäkter och statsbidrag. Landstingsfullmäktige beslutade med anledning av utvecklingen under 2011 om vissa kostnadsreducerande åtgärder. För 2013 redovisas ett positivt resultat på 320,9 mnkr. En bidragande orsak är att skatteintäkter, inkomst- och kostnadsutjämning samt generella statsbidrag har ökat med 9,4 % motsvarande 602 mnkr höjdes skatten med 60 öre till 10,77 kr. AFA har bidragit med en återbetalning även under 2013 och dessa har förbrukats i sin helhet. Huvuddelen har använts i den tillgänglighetssatsning som kännetecknat året. Pengarna har även använts till ombyggnationer och utbildning. Nämnderna har även de totalt sett bidragit med stora överskott under De senaste två åren har resultatet förstärkts avsevärt. För 2012 var återbetalningen från AFA en viktig förklaring samtidigt som kostnadsökningen för första gången på flera år var lägre än ökningen av skatter och statsbidrag. 62

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-09-20 KN-KUS10-004 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut 1. Nämnden för

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

Avrop strategiska personalsatsningar och schemaläggning 2/5

Avrop strategiska personalsatsningar och schemaläggning 2/5 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2015-03-30 LS-LED15-0253-1 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen M Ö T E S D A T U M Avrop strategiska personalsatsningar och

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

I ärendet fanns följande förslag till beslut: Yrkande och proposition. Östen Eriksson (kd) och Kristina Fransson (m) yrkade avslag.

I ärendet fanns följande förslag till beslut: Yrkande och proposition. Östen Eriksson (kd) och Kristina Fransson (m) yrkade avslag. PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03607 135 Åtgärder för att avveckla användningen av inhyrd personal Bakgrund Landstinget Sörmland har ett rationaliseringskrav motsvarande 200 mkr de två närmaste

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

BOKSLUT. -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025-

BOKSLUT. -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025- BOKSLUT -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025- Majoriteten i Landstinget Sörmland 2010-2014 Inledning Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025 6 479 anställda som årligen utför 535 000 läkarbesök,

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-04-02 LS-LED07-235 52 Resultathantering bokslut 2006, LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Det ackumulerade resultatet för landstingets

Läs mer

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss LANDSTINGET SORMLAND Nämnden for kultur, utbildning och fiiluhverksamhet PROTOKOLL DATUM 2013-09-19 DIARIENR KN-KUS 13-00 1 9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset sammanträdesrum Röd, 2010-11-25, kl 13:15. Sekreterare. 3 Lönepolicy - fortsatt genomgång och diskussion 2010/454

Plats och tid: Stadshuset sammanträdesrum Röd, 2010-11-25, kl 13:15. Sekreterare. 3 Lönepolicy - fortsatt genomgång och diskussion 2010/454 KALLELSE 2010-11-25 Kommunstyrelsens personalutskott Plats och tid: Stadshuset sammanträdesrum Röd, 2010-11-25, kl 13:15 Ärenden: Enligt föredragningslistan nedan Bo Lager Ordförande Peter Scharff Sekreterare

Läs mer

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-22 GSN-2015/406.199 1 (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Personalpolicy 2012-2015

Personalpolicy 2012-2015 2012-01-02 Personalpolicy 2012-2015 Den här policyn är för dig som arbetar i Järfälla kommun. Omvärlden förändras ständigt och vi måste vara beredda att ifrågasätta, förnya och utveckla våra verksamheter

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL D A T U M D I A R I E N R 2011-05-17 LS-LED11-414 91 Ändrat tjänsteutbud med nytt ägandeskap för personalbostäder i Nyköping Arbetsutskottets förslag till beslut

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Mål och inriktning 2014

Mål och inriktning 2014 Förslag Mål och inriktning 2014 Driftnämnden öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd I detta dokument redovisas driftnämndens mål och inriktningar för att genomföra det uppdrag för 2014 som nämnden

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-1017

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-1017 Handläggare: Lillemor Humlekil 1 (1) PAN 2015-02-03 P 9 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-19 PaN A1412-00343-43 Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-1017 Ärendet I ärendet föreligger förvaltningens jämställdhets-

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Patientnämndens kansli Verksamhetsplan 2014 Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 Uppdrag och styrdokument Patientnämnden och dess kansli har ett tydligt och avgränsat

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Ny chef i staten. Arbetsgivarverket. Statligt nyanställda chefer om karriärval och. staten som attraktiv arbetsgivare

Ny chef i staten. Arbetsgivarverket. Statligt nyanställda chefer om karriärval och. staten som attraktiv arbetsgivare Ny chef i staten Statligt nyanställda chefer om karriärval och staten som attraktiv arbetsgivare Rapportserie 2013:9 Arbetsgivarverket Ny chef i staten Statligt nyanställda chefer om karriärval och staten

Läs mer

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. 1 Inledning IOGT-NTO-rörelsens personalpolicy har fyra övergripande syften: 1. Alla medarbetare ska väl känna till IOGT-NTO-rörelsens och det egna

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

PERSONALPOLITIKEN 2011-2014

PERSONALPOLITIKEN 2011-2014 PERSONALPOLITIKEN 2011-2014 Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret Rådhuset 374 81 Karlshamn Tfn 0454-811 30 Fax 0454-810 41 E-post: personal@karlshamn.se Internet: www.karlshamn.se

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Arbetsutskottets förslag till beslut

Arbetsutskottets förslag till beslut Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2011-02-08 LS-LED11-156 26 Ombyggnad av Mälarsjukhuset för samlad geriatrisk vård Arbetsutskottets förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

GRANSKNINGSREDOGÖRELSE ÅR 2014 FÖR FOLKTANDVÅRDEN SÖRMLAND AB

GRANSKNINGSREDOGÖRELSE ÅR 2014 FÖR FOLKTANDVÅRDEN SÖRMLAND AB GRANSKNINGSREDOGÖRELSE ÅR 2014 FÖR FOLKTANDVÅRDEN SÖRMLAND AB Sammanfattning Jag bedömer sammantaget att bolagets verksamhet i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Mål för mandatperioden 2011 2014. Vård och Omsorg. Eslövs kommun

Mål för mandatperioden 2011 2014. Vård och Omsorg. Eslövs kommun Mål för mandatperioden 2011 2014 Vård och Omsorg Eslövs kommun Verksamhetsidé Vård och Omsorg ska arbeta för att skapa goda levnadsförhållanden för de kommuninvånare som har behov av vård och omsorg, och

Läs mer

Motion för yttrande - Använd solceller vid ny- och ombyggnation (LS-LED13-687)

Motion för yttrande - Använd solceller vid ny- och ombyggnation (LS-LED13-687) TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Annelie Tonell Miljöenheten +46767201622 2014-05-28 HBN14-015-1 Ä R E N D E G Å N G Hållbarhetsnämnden Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Folktandvården i Kronobergs län har i uppdrag att arbeta för en god tandhälsa i befolkningen genom en fortsatt satsning på förebyggande munhälsovård. Folktandvårdens

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012 Nacka kommun - medarbetarenkät rapport - Oktober 2012 Antal svar på Modersmålet 2012: 34 av 39 (87%) Antal svar på Modersmålet 2011: 21 Antal svar på Vilans skola och förskola 2012: 78 av 92 (85%) Antal

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer