Uppsala universitets årsredovisning 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppsala universitets årsredovisning 2003"

Transkript

1 Årsredovisning 2003

2 17 februari 2004 UFV 2004/44 Regeringen Utbildningsdepartementet Uppsala universitets årsredovisning 2003 Uppsala universitets konsistorium har vid sammanträde denna dag enhälligt fastställt årsredovisningen för Den överlämnas härmed till regeringen. Hans Dalborg Bo Sundqvist Ulrika Claesson Bo Eklöf Anna Ekström Bo Ingemarson Karin Johannisson Mats O Karlsson Ulrika Knutson Mathias Lavéno Sara Lundberg Göran Magnusson Gerhart Wagner Cecilia Wikström 1

3 Innehållsförteckning 1. Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner 6 Mål för grundutbildningen 6 Ekonomiskt resultat 6 Förändringar i stora drag 6 Examina i grundutbildningen 8 Basår 9 Läkarutbildningen 9 Nätuniversitetet 9 Småämnen 10 Internationell lärarfortbildning 11 Studievägledning inom lärarprogrammet 11 Jämställdhet i grundutbildningen 12 Efterfrågan på högskolans utbildningar 13 Rekrytering till högre utbildning 14 Högskoleintroducerande utbildning 15 Reell kompetens och alternativt urval 16 Regional samverkan för skolutveckling 17 Uppdragsutbildning Forskning och forskarutbildning 19 Ekonomiskt resultat 19 Mål för forskningen 19 Externt finansierad verksamhet 19 Mång- och tvärvetenskap 19 Professurer 20 Rekryteringsmål för lärare 21 Internationella kontakter 21 Forskarutbildningen 23 Mål för forskarutbildningen 23 Antagning 23 Studiefinansiering 24 Innehavare av utbildningsbidrag 25 Studietid till forskarexamen 26 Examensmål i forskarutbildningen 26 Forskarstuderandes undervisning i grundutbildningen 27 Samarbete i forskarutbildningen 27 Forskarskolor 28 Jämställdhet inom forskarutbildningen 30 Särskilda redovisningar 30 Forskning med pedagogisk inriktning 30 Centrum för genusvetenskap 32 SCASSS 33 Metallbiologisk forskning 34 2

4 3. Gemensamt för verksamhetsgrenarna 35 Pedagogisk utveckling och utbildning 35 Pedagogisk kurs för universitetslärare 35 Handledarutbildning 36 Uppsala Learning Lab (ULL) 37 Studentinflytande 37 Likabehandling av studenter 38 Jämställdhet inom olika personalkategorier 38 Kompetensförsörjning och sjukfrånvaro 41 Måluppfyllelse och vidtagna åtgärder Mål för kompetensförsörjningen Universitetsbiblioteket 45 Lokalförsörjning 47 Gemensamma funktioner 48 Stiftelseförvaltning 49 Ekonomisk översikt per vetenskapsområde samt övrig verksamhet Finansiell redovisning med kommentarer 52 Väsentliga förändringar i förhållande till prognos i delårsrapporten 52 Grundutbildning 52 Forskning och forskarutbildning 52 Intäkter 53 Kostnader 53 Uppsala universitets utveckling AB 53 Transfereringar 53 Likviditet 54 Myndighetskapital 54 Sammanställning över väsentliga uppgifter 55 Resultaträkning 56 Balansräkning 57 Anslagsredovisning 58 Finansieringsanalys 59 Tilläggsupplysningar 60 Sjukfrånvaro 61 Noter 62 Uppgifter om styrelsen 74 Sammanställning av anslagsbelastning 75 Tabellförteckning för resultatredovisningen 77 Verksamheten 2003 speglas också i Uppsala universitets årliga magasin Horisont Uppsala. Det publiceras under våren 2004 på både svenska och engelska. Beställning kan göras på eller på tel

5 4

6 Förord Med detta dokument lägger Uppsala universitet år 2003 till handlingarna. Nya förutsättningar för ett universitet av Uppsalas bredd, profilering och specialisering innebär, som alltid, nya utmaningar. Det är vår övertygelse att universitetet står väl rustat att möta en föränderlig omvärld. Uppsala universitet deltar aktivt i det europeiska integrationsarbetet inom högre utbildning, den så kallade Bolognaprocessen. Som ett internationellt forskningsuniversitet är det Uppsalas avsikt att även framgent skapa kvalificerade, internationellt gångbara utbildningar inom såväl grund- som forskarutbildning. Genom att utnyttja kompletterande spetskompetens från andra universitet kan vi bidra med utbildningar av världsklass. Ett omfattande samarbete med universitetet i nederländska Groningen har redan påbörjats och konsistoriet har beslutat avsätta ytterligare medel till detta arbete. Därutöver avsätts medel för planeringskonferenser och utvecklingsarbete för nätsamverkan mellan Uppsalas studenter och studenter vid olika utländska universitet i gemensamma utbildningsmoment och för internationella magisterutbildningar. I linje med detta gränsöverskridande arbete satsar Uppsala universitet på utbildningar med informationsteknik som hjälpmedel, främst inom ramen för Nätuniversitetet. Genom verksamheten vid ULL (Uppsala Learning Lab) får universitetets lärare tillgång till kurser och handledning för webbaserad undervisning. Efterfrågan på vissa utbildningar inom det teknisk-naturvetenskapliga området har trots stora rekryteringsinsatser under 2003 varit fortsatt låg. Universitetet har därför tvingats att göra vissa omprioriteringar av utbildningsutbudet mellan vetenskapsområdena. I oktober 2003 sändes en skrivelse från universitets- och högskoleförbundet, forskningsråden, och andra forskningsfinansiärer till regeringen avseende en nationell strategi för högre utbildning, forskning och innovation. I skrivelsen begärdes en väsentlig ökning av de statliga forskningsanslagen. Uppsala universitet vill åter understryka vikten av en långsiktig utbildnings- och forskningsstrategi, för att Sverige även i fortsättningen skall kunna hävda sin position i den internationella konkurrensen. Universitetets forskningsstrategier för beskriver områden där förutsättningarna bedöms vara särskilt gynnsamma för fortsatt framgångsrik verksamhet. Strategierna understryker vikten av tvärvetenskapliga perspektiv och identifierar inriktningar som spänner från forskning om det mångkulturella samhället till materialvetenskap. Satsningarna på didaktik bör särskilt omnämnas, vilket bland annat resulterat i inrättandet av en nionde fakultet vid Uppsala universitet, nämligen den Utbildningsvetenskapliga fakulteten. I det nu genomförda förnyelseprogrammet av universitetet, det så kallade Bastuarbetet (Besparingar Avsedda för Strategisk Tillväxt vid Uppsala universitet), omfördelades 50 mkr av de årliga fakultets- och grundutbildningsanslagen. Denna omfördelning har möjliggjort särskilda satsningar på strategiskt viktiga områden, på innovationsmiljöer och tillväxtinriktad verksamhet. Inom forskningen har universitetet identifierat områden av särskild vikt för fortsatt försörjning av spetskompetens. Uppsala har med andra ord ytterligare flyttat fram positionerna inom de områden där universitetet är som mest framgångsrikt. Uppsala i februari 2004 Bo Sundqvist 5

7 1. Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner Antalet helårsstudenter fortsätter att öka. Även år 2003 uppnåddes därmed regeringens mål för lägsta antal helårsstudenter. Intresset för Nätuniversitetet var stort, både från studenter och från institutioner. Som en följd av att antalet studenter inom naturvetenskap och teknik minskat i förhållande till föregående år uppnåddes dock inte takbeloppet. Mål för grundutbildningen I Uppsala universitets mål- och strategidokument fastslås följande övergripande mål för grundutbildningen: Den skall erbjuda alla studenter god, forskningsanknuten utbildning, där det fullständiga universitetets fördelar tas tillvara med rika möjligheter till bildning, vidgade perspektiv och personlig utveckling; Den skall erbjuda konkurrenskraftiga yrkesutbildningar och även i övrigt sådan förberedelse för professionell verksamhet att Uppsala universitets studenter blir efterfrågade på arbetsmarknaden både nationellt och internationellt; Den skall vara så bra att universitetet är en eftertraktad partner för studentutbyte med de bästa universiteten i världen; Den skall vara så upplagd att studenterna kan klara utbildningen inom angivna tidsramar; Den skall vara utformad så att individer lockas att återvända till universitetet för studier och förkovran under senare skeden i livet. Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet av årets verksamhet inom den ordinarie grundutbildningen visar ett överskott på 14 mkr. Det inarbetade resultatet mätt i helårsstudenter och helårsprestationer underskrider dock takbeloppet med 27,4 mkr. Resultatet inom uppdragsutbildningen visar ett underskott på 4 mkr vilket till stor del beror på vikande efterfrågan på uppdragsutbildning. Närmare kommentarer till resultatet lämnas i kapitel 4 Finansiell redovisning. Förändringar i stora drag De tidigare landstingsfinansierade vårdutbildningarna förstatligades För att få jämförbarhet över treårsperioden har därför de landstingsfinansierade utbildningarna inkluderats i redovisningen för Det totala antalet helårsstudenter finansierade med statsanslag ökade med 2 % under 2003 jämfört med föregående år (Tabell 1). Tabell 1. Helårsstudenter inom program och fristående kurser inom ordinarie grundutbildning inkl nätuniversitetet och NT-svux Program Fristående kurs Summa ordinarie grundutbildning

8 Som framgår av Sammanställning av anslagsbelastning var antalet registrerade helårsstudenter inom ramen för regeringens ordinarie uppdrag varav 653 inom nätuniversitetet. Regeringens mål om minst helårsstudenter (2002 års utfall) har således uppnåtts. Antalet registrerade helårsstudenter inom naturvetenskapliga och tekniska utbildningar minskade under 2003 till hst, vilket gör att regeringens mål om en ökning jämfört med föregående år (dvs. minst helårsstudenter) inte uppfylldes. Ersättningen för ordinarie grundutbildning utförd under 2003 understiger takbeloppet med 30,7 mkr. Detta innebär att universitetet för fjärde gången sedan det nuvarande ersättningssystemet infördes, inte når upp till full ersättningsnivå för verksamhet genomförd under ett verksamhetsår. Tillgodoräknande av helårsprestationer från december 2002 som inte ersatts innebär att universitetet sammanlagt underskrider takbeloppet med 27,4 mkr. Det slutliga utfallet för 2003 visade sig bli något lägre än den prognos som gjordes i samband med universitetets delårsrapport. Prognosen visade på en avvikelse från takbeloppet motsvarande 2,1 % och utfallet blev 2,8 % under tak. Antal helårsstudenter och helårsprestationer var samma som beräknats i prognosen, men fördelningen på utbildningsområden utföll annorlunda än beräknat. Avvikelsen återfinns liksom tidigare år främst inom naturvetenskap och teknik, med en faktisk andel hst om 24 % av det totala antalet hst, att jämföra med prognosens om knappt 27 %. Analysen visar således att den fortsatt otillräckliga rekryteringen till NT-området är den faktor som haft störst betydelse för att takbeloppet inte uppnåtts. Problemet är välkänt och generellt inom hela högskoleområdet. Alltför få gymnasister som väljer naturvetenskaplig inriktning på sitt gymnasieprogram tillsammans med en omfattande utbyggnad av de teknisk-naturvetenskapliga högskoleutbildningarna har bäddat för dagens situation. Under 2003 registrerades totalt helårsstudenter (exklusive basår) vid universitetet, vilket är 293 fler än under föregående år (Tabell 2). Antalet registrerade individer i grundutbildningen var knappt under år Antalet helårsstudenter inom programutbildningar fortsätter att öka, främst som ett resultat av inrättandet av flera nya programutbildningar under senare år. Den fortsatta ökningen av antalet helårsstudenter inom fristående kurser beror huvudsakligen på det nystartade nätuniversitetet. Tabell 2. Ordinarie grundutbildning, beställd utbildning och uppdragsutbildning Ordinarie grundutbildning 1) hst hpr Beställd utbildning 2) hst hpr Uppdragsutbildning 3) hst hpr Totalt hst hpr ) I posten ingår all utbildning som finansieras av statsanslaget, dvs. även NT-svux, nätuniversitetet och sommaruniversitetet, dock inte utbildningar som ej är poänggivande (basår, preparandutbildning). Dessa ej poänggivande utbildningar motsvarar 186 hst och 110 hpr. 2) Med beställd utbildning avses högskoleutbildning enligt avtal med annat lärosäte samt högskoleutbildning enligt avtal med annan statlig finansiär. 3) Med uppdragsutbildning avses utbildning som anordnas mot avgift från annan än enskild och som uppdragsgivaren utser deltagarna till. 7

9 Sommaruniversitetet som startade under 2001 minskade något under Intresset var emellertid fortsatt stort och 404 helårsstudenter registrerades. Antalet individer som läste på sommaruniversitetet var och prestationsgraden var 46 %. Fördelningen av studenter på olika utbildningsområden har förändrats något över tiden. Från 1995 fram till 2000 minskade andelen helårsstudenter inom HTJS-områdena från 61 % till 51 %. Under samma period ökade NT-området sin andel från 23 % till 28 %. Från 2001 har trenden vänt och HTJS-områdena har ökat igen för att 2003 utgöra 54 %, medan NT-områdena minskat till 24 %. Förändringen under senare delen av nittiotalet ses som en följd av dels att större delen av den utbildning som tidigare fullgjorts utöver uppdraget återfanns inom HTJS-området, dels att statsmakterna har prioriterat en utbyggnad av NT-området under senare år. Under 2000-talet har rekryteringssvårigheterna inom NT-området gett resultat i minskad andel helårsstudenter. Övriga områden ligger under perioden med relativt oförändrad andel: medicin- och undervisningsområdet på 6 7 % vardera, farmaci på ca 5 %, övrigt utbildningsområde utgör 1 % och vårdområdets andel utgör %. Examina i grundutbildningen Examina med återredovisningskrav redovisas i tabell 3a. Regeringens mål för antal examina avser huvudsakligen 4-årsperioder. Målen kommer sannolikt att uppfyllas beträffande magisterexamina med ämnesdjup, civilingenjörsexamina, sjuksköterskeexamina och lärarexamina med inriktning mot tidigare år. Målet för lärarexamina med inriktning mot senare år kommer inte att uppfyllas, då endast drygt 50 % av målet uppnåtts efter tre av fyra år. Tabell 3a. Examina i grundutbildningen Summa Mål Planeringsförutsättning Examen Minst samma nivå Magisterexamina med ämnesdjup som Civilingenjörsexamen Sjuksköterskeexamen Lärarexamen med inr mot tidigare år 1) 2) Lärarexamen med inr mot senare år 1) Lärarexamen med inr matematik, naturvetenskap eller teknik 1) Lärarexamen med inr förskola/förskoleklass 1) ) Inklusive examina inom motsvarande äldre utbildningar. 2) Inklusive inr mot förskola Andelen lärarexamina med inriktning mot matematik, naturvetenskap eller teknik är 33 % av totala antalet lärarexamina (exkl. lärarexamen med inr. mot förskola). Detta är något lägre än motsvarande andel för 2002 (35 %) men i överensstämmelse med formulerad målsättning om minst en tredjedel. Målet att antalet examina inom högskoleingenjörsutbildning samt högskoleexamina, kandidatexamina och magisterexamina med teknisk inriktning, sammantaget skulle öka 2003 i förhållande till 2002 har inte uppnåtts (Tabell 3b). 8

10 Tabell 3b. Examina med teknisk inriktning Examen Högskoleingenjör Högskoleexamen Kandidatexamen Magisterexamen Totalt Basår Regeringen har ålagt universitetet att erbjuda behörighetsgivande förutbildning, s.k. basår, som knyts till grundutbildningen inom naturvetenskap, matematik eller teknik. Basåret ges i Uppsala i kombination med fortsatta programstudier på civilingenjörsprogram, högskoleingenjörsprogram, naturvetarprogrammet samt lärarprogrammets ingångar mot matematik eller naturvetenskap. Från våren 2003 finns även bastermin som riktar sig till studenter från gymnasiets NV-program och som saknar en eller flera påbyggnadskurser i de naturvetenskapliga ämnena. Basterminen förbereder även för studier på biomedicinsk analytikerprogrammet och receptarieprogrammet. Inrättandet av basterminen har bidragit till att omfattningen av det tekniska basåret har ökat kraftigt jämfört med föregående år Tabell 4. Basår och bastermin Helårsstudenter Helårsprestationer Läkarutbildningen Antalet helårsstudenter inom läkarutbildningen ligger på samma nivå som föregående år. Även antalet nybörjarplatser är detsamma som de senaste fyra åren, med en antagning av 71 nybörjare på vårterminen och 71 nybörjare på höstterminen (Tabell 5). Utöver dessa görs dessutom ett överintag motsvarande ca 9 platser för att kompensera för avhopp under utbildningen. Tabell 5. Nybörjarplatser samt antal helårsstudenter i läkarutbildningen Termin Antal nybörjarplatser hst VT HT VT 2004 planering 71 HT 2004 planering 71 Nätuniversitetet Utvecklingen av utbildning inom nätuniversitetet fortsätter (Tabell 6). Volym och förhållande mellan nyutvecklade kurser och anpassade kurser är jämförbara med motsvarande siffror för 2002 (25 nya och 49 anpassade kurser). Uppsala universitet kan nu erbjuda 81 olika kurser (inkl. program) genom nätuniversitetet för Denna siffra kan förväntas bli ännu större när kurser för höstterminen 2004 registrerats. 9

11 Tabell 6. Antal kurser och kostnader för utveckling samt anpassning till Sveriges nätuniversitet Antal kurser Uppskattade kostnader (tkr) Genomsnittliga utvecklingskostnader per kurs/program (tkr) Nya kurser Anpassade kurser Nyutvecklade program Anpassade program Gemensamma åtgärder för nätuniversitetskurser 900 Uppsala Learning Lab (ULL) anordnar kurser, seminarier och workshops för universitetets lärare om hur man nyttjar IT i undervisningen. Under året har ULL tagit emot 530 besökare, främst lärare, vid seminarier, kurser, handledning och studiebesök. ULL är dels en del av Enheten för Utveckling av Pedagogik och Interaktivt Lärande (UPI), dels en del i nätverket Wallenberg Global Learning Network/Swedish Learning Lab (SweLL). Kostnader för samverkan genom nätuniversitetet uppskattas motsvara kostnaden för tre halvtidsanställda lärare som arbetar med att ge kurser och handledning i webbaserad utbildning. Prestationsgraden inom nätuniversitetet var %, vilket kan jämföras med prestationsgraden för övrigt utbildningsutbud som var 82 %. Eftersom volymen på såväl antal registreringar som prestationer inom nätuniversitetet är starkt växande samtidigt som prestationer redovisas betydligt senare än registreringar är det i nuläget svårt att få ett tillförlitligt mått på prestationsgraden. Det konstaterade värdet om 41 % är därför troligtvis en underskattning av den verkliga prestationsgraden. Samtidigt är det rimligt att förvänta en relativt låg prestationsgrad på nätkurser som en följd av att deltagarna i stor utsträckning är yrkesarbetande. Kostnaderna för kursutveckling, utbildning av lärare samt den låga prestationsgraden gör behovet av extra stöd för nätkurser angeläget och institutionernas stora engagemang baserades i stor utsträckning på löftet om 20 tkr extra per registrerad helårsstudent. Regeringens medelstilldelning anvisades i efterskott och motsvarade endast 11,2 tkr/hst. Rektor anvisade därför i särskild ordning ytterligare 3 mkr eller 4,6 tkr/hst för att i någon mån kompensera institutionerna för medelsbortfallet. Som en följd av att regeringens extratilldelning blev mindre än utlovat, kommer sannolikt institutionernas fortsatta engagemang inom nätuniversitetet att minska. Småämnen Universitetet har ett nationellt ansvar för ämnena egyptologi, estetik, estniska, iranska språk, keltiska språk, seismologi, swahili, turkiska språk och ungerska. Utbildningarnas omfattning redovisas i nedanstående tabell. Antalet sökande varierar kraftigt mellan åren. Olika omvärldsfaktorer påverkar sannolikt sökbilden inom flera av dessa ämnen. Tabell 7. Antal helårsstudenter, helårsprestationer och sökande i s.k. småämnen Ämne Totalt antal sökande hst hpr hst hpr hst hpr Egyptologi Estetik Estniska Iranska språk Keltiska språk Seismologi Swahili Turkiska språk Ungerska

12 Internationell lärarfortbildning Universitetet har ett nationellt ansvar för viss internationell lärarfortbildning och viss fortbildning för modersmålslärare för elever med annat modersmål än svenska. Härutöver skall universitetet svara för Sveriges deltagande i Europarådets språkprojekt och fortbildningsprogram för lärare. Antal deltagare visas i tabell 8. Utöver nämnda utbildningar finns två webbplatser avsedda för fortsatt utbildning. Inom ramen för Europarådets språkprojekt ges en utförlig beskrivning av European Language Portfolio och som en uppföljning av EU/Lingua-projektet TIC uppdateras kontinuerligt en webbplats som utgör en utbildningsinsats avseende informations- och kommunikationsteknologi inom undervisningen i främmande språk. Tabell 8. Antal deltagare i vissa språkutbildningar och fortbildningsprogram Viss internationell lärarfortbildning Viss fortbildning för modersmålslärare Europarådets språkprojekt Europarådets fortbildningsprogram Studievägledning inom lärarprogrammet Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden mer än fördubblade resurserna för studievägledning och information vid starten av det nya lärarprogrammet poäng. I och med att studenterna fritt skall välja inriktningar och specialiseringar samt kurser inom det allmänna utbildningsområdet gick det att tidigt inse behoven av aktiv studievägledning. Denna vägledning har bl.a. följande inslag: Försök görs att rekrytera studenter till naturvetenskapliga ämnen och matematik samt till kurser som leder till en examen för undervisning i förskolan. Två nya kurser har skapats inom naturvetenskap, bl.a. Fysik för nyfikna, för att göra det möjligt för fler än de med naturvetenskapligt program att välja dessa. Även kurser inom förskolans kunskapsområde har skapats och liksom de naturvetenskapliga kurserna har de lockat många sökande. Studenterna vägleds så att de väljer minst två ämnen/ämnesområden eftersom de då blir mer attraktiva för skolorna. Studenterna uppmuntras också att våga kombinera ämnen fritt i stället för att tänka i gamla banor som en följd av de ämneskombinationer de mött hos lärare under sin skoltid. Tidig och fyllig information ges till studenterna så att de kan planera en studiegång fram till examen utan att för den skull vara bundna av den. Det gör att de får en klar bild av lärarutbildningen och kan navigera bland utbildningens alla valmöjligheter. En översyn av kursutbudet görs dessutom för att finna den bästa balansen mellan att erbjuda många kurser respektive för blivande lärare relevanta kurser. Studenterna kan välja bland alla universitetets kurser och det stora utbudet är en styrka för lärarutbildningen. Men fakultetsnämnden har också beställt kurser från olika institutioner för att kunna erbjuda en väl avvägd innehållslig blandning. Illustrativa broschyrer om lärarutbildningen och valmöjligheterna har distribuerats till studenterna. 11

13 Jämställdhet i grundutbildningen Inom alla de tre vetenskapsområdena ligger fördelningen mellan kvinnor och män utanför jämställdhetsintervallet (40 60 %), med fler kvinnor än män inom humaniora-samhällsvetenskap och medicin-farmaci och motsatt förhållande inom teknik-naturvetenskap. Totalt sett är fördelningen 59 % kvinnor och 41 % män (Tabell 9). Tabell 9. Könsfördelningen (%) i grundutbildningen på olika vetenskapsområden Vetenskapsområde Kvinnor % Män % Kvinnor % Män % Kvinnor % Män % Humanistisk-samhällsvetenskapligt Medicinsk-farmaceutiskt Teknisk-naturvetenskapligt Totalt En analys av könsfördelningen på programutbildningarna visar att andelen män ökar under perioden inom flertalet av de utbildningsprogram där män är i majoritet eller inom jämställdhetsintervallet. Andelen kvinnor ökar främst inom de program där de redan utgör majoritet. Det innebär att andelen män ökar inom högskoleingenjörsprogram, IT-utbildningar, flertalet civilingenjörsutbildningar samt programmet för finansiell och samhällsekonomisk analys. Samtidigt ökar andelen kvinnor inom lärarutbildningarna och vårdutbildningarna. Studenterna på det nya lärarprogrammet utgörs till 26 % av män. På grundskollärarprogrammet 1 7 är endast 8 % män. För att bryta trenden på lärarutbildningsområdet har omfattande informations- och rekryteringsinsatser genomförts. I det nya lärarprogrammet har ingångar skapats som kan attrahera män i större utsträckning, t.ex. idrott och hälsa. Föregående års insatser fortsätter med bl.a. riktad information genom besök i skolor, på regementen och annonsering i Värnpliktsnytt, Svensk Idrott m fl. Inom vårdutbildningarna, de farmaceutiska utbildningarna och biomedicinarprogrammet utgör kvinnorna mer än 75 % av totala antalet studenter. Undantaget utgörs av läkarprogrammet där könsfördelningen är jämn. Inom sjukgymnastprogrammet, där andelen män endast är 21 %, har man sökt särskilda medel för att öka gymnasieinformationen av fler manliga s.k. ambassadörer, samt utarbeta informationsmaterial för att få fler män intresserade av utbildningen. Riktade marknadsföringsinsatser görs genom t.ex. annonsering i Värnpliktsnytt och Illustrerad Vetenskap. Inom teknik och naturvetenskap är andelen män 62 %, men variationen mellan olika program är stor. Civilingenjörsprogrammen med inriktning på miljö och vatten samt kemiteknik har 60 % kvinnor, medan högskoleingenjörsprogrammen inom maskinteknik och elektroteknik samt datavetenskapliga programmet har mindre än 10 % kvinnor. En annan utbildning som har få kvinnliga studenter är civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik. För att öka rekryteringen av kvinnliga studenter till utbildningar inom teknik och naturvetenskap fortsätter man att utveckla ett antal projekt som har skolan som målgrupp, t.ex. det s.k. Augusta Ångströmprojektet, de nätbaserade Linné on line och Professor Vatten och flera mer långsiktiga forskningsprojekt och lärarkurser. Arbetet för att skapa jämnare könsfördelning inom vissa tekniska programutbildningar bedrivs också bl.a. genom MOR-enheten (Marknadsföring, Omvärldssamverkan och Rekrytering). 12

14 Efterfrågan på högskolans utbildningar Det totala antalet sökande till Uppsala universitet var något lägre än föregående år (tabell 10). Av de sökande var förstahandssökande till de nybörjarplatserna inom drygt 45 program, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. För samtliga universitet och högskolor i Sverige är motsvarande ökning knappt 1 %. Efterfrågan är fortsatt större än platstillgången för många programutbildningar vid Uppsala universitet. Samtidigt har vissa program svårigheter att fylla sina platser, särskilt program inom naturvetenskap och teknik. Högst sökandetryck räknat på förstahandssökande per plats uppvisade liksom tidigare år psykologprogrammet, programmet för personal- och arbetslivsfrågor, samt dietistprogrammet (samtliga med mer än 10 förstahandssökande per plats vår- respektive hösttermin 2003). Inom teknik och naturvetenskap är det fortsatt hög efterfrågan på flera civilingenjörsprogram, främst de nya programmen energiteknik och teknik och samhälle men även teknisk fysik. Minskad efterfrågan uppvisar däremot civilingenjörsprogrammen inom miljö- och vattenteknik samt IT och kemiteknik. Bland högskoleingenjörsprogrammen är det god efterfrågan till inriktningarna mot byggteknik och maskinteknik medan elektroteknik, kemi och bioteknik har fortsatt minskat söktryck. Biologi är fortsatt efterfrågat inom naturvetarprogrammet, medan övriga inriktningar har svag efterfrågan. Inom medicin och farmaci har läkarprogrammet, biomedicinarprogrammet, sjuksköterskeprogrammet och sjukgymnastprogrammet fortsatt högt söktryck. Ett minskande söktryck till de farmaceutiska utbildningarna beror på ökad konkurrens om studenterna i och med att utbildningarna numera ges vid flera lärosäten. För att öka rekryteringen till BMA-programmet och receptarieprogrammet startades våren 2003 en bastermin med garantiplats till dessa utbildningar. Satsningen har nu börjat ge resultat. Inom den nya lärarutbildningen var antalet sökande i förhållande till antalet platser på lärarutbildningen totalt sett tillfredsställande. Obalansen kvarstår emellertid med alltför få sökande till inriktningar med tekniska och naturvetenskapliga ämnen. Även inriktningar mot spanska, franska och tyska hade rekryteringssvårigheter. Införande av nybörjarkurser i dessa språk har emellertid inneburit att läget har förbättrats, då fler studenter blivit behöriga för fortsatta språkstudier. Efterfrågan på fristående kurser ligger kvar på samma nivå som föregående år, medan antalet registrerade studenter på fristående kurser ökat med knappt 3 %. Söktrycket som ett mått på efterfrågan är inte entydigt. Faktorer som antagningspoäng, tillgång på platser och behörighetskrav men även tillgång på studentbostäder påverkar sökandemönstret. Det är också väl känt att arbetsmarknadsläget likaväl som studentkullarnas storlek ger direkt utslag i sökbilden. 13

15 Tabell 10. Nyckeltal för efterfrågan på program- och kursutbudet Förstahandssökande till program Totalt antal sökande till program Antal nybörjarplatser på program Totalt antal sökande per nybörjarplats på program Antal sökande till fristående kurser Totalt antal sökande Rekrytering till högre utbildning Regeringen har som långsiktigt mål angett att hälften av en årskull skall ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Därutöver skall universitetet främja och bredda rekryteringen till högskolan. Universitetets rekryteringsarbete präglas av insatser för att uppnå båda dessa mål. Rektor fastställde en handlingsplan för breddad rekrytering och ökad mångfald för år Denna har nu utvärderats och handlingsplanen har förlängts till att gälla även under våren Arbetet med breddad rekrytering och ökad mångfald är ett långsiktigt arbete och påtagliga resultat nås inte på en gång. Det visar sig i den enkät som skickats ut i december 2004 till prefekter, fakultetsnämnder och chefer inom olika verksamhetsområden att de åtgärder som finns med i handlingsplanen har påbörjats, genomförts eller tidigare genomförts. Nedan redovisas ett antal åtgärder som vidtagits både för att bredda rekryteringen och öka antalet ungdomar. Under 2001 påbörjades ett samarbetsprojekt mellan informationsavdelningen och studerandebyrån för att stärka universitets profil och tydliggöra utbildningsutbudet vid universitetet gentemot målgruppen presumtiva studenter. Syftet var bland annat att öka antalet sökande till universitetets utbildningar. I projektet ingick åtgärder som utveckling av webbinformationen inklusive förbättrad sökfunktion, utveckling av en chatfunktion på webben, samordning av utskick till målgruppen, förbättring av distributionsrutiner, samordnad annonsering, högskoledagar, mässdeltagande, besök på gymnasieskolor och välkomstringningar. Under 2002/2003 gjordes en omfattande genomgång av informationsmaterialet med syfte att förstärka begripligheten. Vid mottagandet av nya studenter görs omfattande insatser i form av introduktionsdagar både gemensamt för universitetet och på många institutioner och fadderverksamhet genomförs inom olika utbildningsprogram. För att stimulera ungdomar att välja högre utbildning arbetar universitetet med insatser som riktar sig till barn och ungdomar och alla nivåer i skolsystemet. Flera fakulteter ansvarar för besök i gymnasieskolor med syfte att informera om och väcka intresse för utbildning inom området. Företrädare för lärarutbildningen vänder sig särskilt till manliga elever, medan tekniskt-naturvetenskapligt område, förutom gymnasieskolan, också vänder sig till elever i grundskolan och deras lärare. Särskilda satsningar har gjorts i invandrartäta områden som Gottsunda i Uppsala och Rinkeby i Stockholm. I samverkan mellan universitetet, Uppsala studentkår och Uppsala kommun drivs studentambassadörsprojektet med syfte att genom invandrade universitetsstudenters besök i grundoch gymnasieskolor informera om villkoren för universitetsstudier och att ge förebilder. Samverkan med skolan sker också genom att klasser på olika nivåer från förskolan till gymnasiet tas emot på institutioner, i första hand inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Eleverna ges möjlighet 14

16 att utföra examensarbeten, projekt och laborationer och även att se avancerade instrument. En forskarskola för elever i gymnasieskolan erbjuds varje sommar. Universitetet har även startat högskoleintroducerande utbildning. En redovisning av denna ges i nästa avsnitt. Till detta kommer ett antal åtgärder inom fakulteterna. År 2001 inrättades en särskild enhet inom den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten med uppgift att ansvara för marknadsföring, omvärldskontakter och rekrytering till vetenskapsområdet, MOR-enheten. Enheten ansvarar för TekNObussen, ett samarbete mellan Uppsala universitet, Svenskt Näringsliv samt kommunerna Tierp, Uppsala och Östhammar. Projektet vänder sig till elever i åldrarna 6-12 år och deras lärare och syftar till att stimulera intresset för teknik och naturvetenskap. Vid TekNO-bussens skolbesök får eleverna arbeta med konstruktioner eller experiment; ett uppskattat inslag är att bygga och programmera legorobotar. Skolorna anmäler själva sitt intresse och medverkar i utformningen av elevprojekt inom kemi, teknik och fysik. Projektet har blivit internationellt uppmärksammat i en tävling som utlysts av EU-kommissionen och har som enda svenska bidrag gått vidare till finalen våren 2004, där nio projekt valts ut. Genom MOR-enheten bedrivs det s.k. RUTU-projektet i samarbete med den utbildningsvetenskapliga fakulteten med syfte att öka rekryteringen av underrepresenterade grupper till utbildningarna inom dessa fakulteter. Målgrupper i projektet är lärare och elever i ett antal utvalda grundskolor. Målet för projektet är att anpassa utbildningarna för att ta emot och undervisa fler studenter från underrepresenterade grupper, med bibehållen kvalitet på utbildningen. Målgrupper i projektet är lärare och elever i ett antal utvalda grundskolor. Lovaktiviteter på museerna riktar sig till barn och ungdomar och är del av det långsiktiga arbetet med att skapa intresse för högre utbildning. Studentbostadsfrågan står också i fokus i arbetet med universitetets studentrekrytering. En omfattande samverkan med kommun och näringsliv bedrivs för att stimulera till ökat studentbostadsbyggande. Distansutbildning, medverkan i nätuniversitetet, kurser på deltid och sommaruniversitetet är inslag i det förändringsarbete som pågår inom grundutbildningen för att bredda rekryteringen. I den pedagogiska utbildningen för universitetets lärare ingår också moment som behandlar utformningen av undervisningen för att möta studenter med olika behov och förutsättningar. Högskoleintroducerande utbildning Collegeutbildning riktar sig till grupper som inte självklart ser universitetsstudier som ett alternativ efter avslutad gymnasieutbildning. Collegeutbildningen är i första hand avsedd att bredda rekryteringen socialt och etniskt. Den skall genomföras i samverkan med kommunal vuxenutbildning och omfatta högst ett års utbildning varav hälften gymnasieutbildning i kommunal regi och hälften högskoleutbildning i universitetsregi. Collegeåret kan kopplas till en platsgaranti på utbildningsprogram. Universitetet startade hösten 2002 en collegeutbildning i Norduppland med huvudsaklig målsättning att få en socialt breddad rekrytering. Fyra kommuner deltar i utbildningen: Tierp, Älvkarleby, Östhammar och Norrtälje. Under 2002 registrerades 21 personer på utbildningen. Under hösten 2003 vidgades collegeåret till att omfatta även tre kommuner i norra Stockholmsområdet, nämligen 15

17 Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna kommuner. Sammanlagt registrerades 30 personer höstterminen Ett nytt intag planeras till höstterminen Ett nära samarbete har utvecklats mellan universitetet och vuxenutbildningarna i kommunerna. Collegeutbildningen omfattar 40 veckor fördelade över två terminer med studier motsvarande en termin inom den kommunala vuxenutbildningen varvade med universitetsstudier motsvarande en termin. Den kommunala vuxenutbildningen syftar till att ge behörighet för högskolestudier. Högskoledelen syftar till att ge en inblick i hur det är att studera vid universitetet. Denna del fördelas på fyra kurser: Lära, veta och förstå (högskoleintroduktion), 3 poäng, Muntlig och skriftlig kommunikation, 7 poäng, Pröva på-kurs, 5 poäng och Svensk samtidshistoria, 5 poäng. Av de 21 personer som registrerades 2002 var det nio personer som inte alls påbörjade utbildningen eller avbröt kort efter terminsstarten. En person av de antagna kom direkt in på lärarutbildningen. Av de registrerade har 10 avslutat sin utbildning. Sammanlagt 11 studenter läste vidare inom högre utbildning höstterminen Den elfte studenten kom in på önskad utbildning på sitt studentbetyg. Fem av studenterna läser vid Uppsala universitet. Av en utvärdering som gjordes av collegeutbildningen läsåret 2002/2003 framgår bland annat att de flesta var mycket nöjda med utbildningen. I Uppsala har kommunen och universitetet gemensamt identifierat gruppen invandrare med påbörjade eller avslutad akademisk utbildning som en grupp där nya initiativ bedöms som angelägna. Syftet är att påskynda och underlätta integrationen på den svenska arbetsmarknaden genom att kombinera undervisningen i svenska med kompletterande studier vid universitetet. I de diskussioner som förts har collegeutbildning visat sig kunna vara en organisatorisk form för detta. Målsättningen är att starta en sådan utbildning hösten Reell kompetens och alternativt urval Bestämmelser om behörighet på grundval av s.k. reell kompetens och om alternativt urval infördes i högskoleförordningen genom en förordningsändring hösten 2002 och trädde i kraft i samband med antagningen till kurser och program hösten Bakgrunden till bestämmelserna gavs i propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15). Den reella kompetensen avser både gymnasiemeriter som krävs för antagning till nybörjarkurser och akademiska meriter som krävs för antagning till högre nivåer. För examen berörs samtidigt också frågan om tillgodoräknande av annan utbildning än högskoleutbildning och av yrkesverksamhet. Universitetet lämnade i utbildningskatalogen inför läsåret 2003/2004 information om möjligheterna för sökande att vinna behörighet på grundval av s.k. reell kompetens. Den helt dominerande delen av ansökningarna inför hösten 2003 och våren 2004 kom från sökande yngre än 25 år. Då sådan reell kompetens som är värdefull i detta sammanhang sannolikt förvärvas först senare i livet, drog universitetet slutsatsen att informationen till den primära målgruppen måste förstärkas. Ett första steg i detta är att försöka beskriva de förkunskaper som behövs i andra termer än betyg från viss/a gymnasiekurs/er. Ett projekt startades därför under hösten 2003, som syftar till att ta fram en kortfattad beskrivning av vilka förkunskaper som behövs för tre utbildningar från olika områden. 16

18 Därefter är avsikten att en modell skall kunna skapas som alla utbildningar kan utnyttja. Projektet kommer att avrapporteras under Universitetet har också under året bedrivit särskilda projekt dels i samarbete med främst Botkyrka kommun för validering av barnskötares reella kompetens i relation till lärarutbildning för förskolans behov (detta projekt stöddes också av Rekryteringsdelegationen), dels i samarbete med främst landstinget i Uppsala län för validering av den reella kompetensen hos sjuksköterskor med utländsk utbildning och undersköterskor i relation till svensk sjuksköterskeutbildning. På uppdrag av länsarbetsnämnden i Uppsala län har universitetet också haft ett större åtagande inom projektet Språnget, där universitetet analyserat arbetslösa utländska akademikers utbildning och föreslagit kompletteringar i relation till svensk arbetsmarknad. De här nämnda projekten, som kommer att avrapporteras först under 2004, syftar alla främst till bedömning av reell kompetens i syfte att avkorta vägen till examen. Alternativt urval har endast tillämpats för juris kandidatprogrammet inför ht 2003, inom ramen för en försöksverksamhet som avser även antagningen till ht 2004 och som kommer att avrapporteras därefter. Syftet med försöksverksamheten, som omfattar 10 % av nybörjarplatserna på programmet (dvs. 30 platser), är att öka den etniska och sociala mångfalden. Urvalsgrunder är: sökandens bägge föräldrar utrikes födda; betyg; betyg i kombination med resultat från särskild intervju. Urvalsgrunden sökandens bägge föräldrar utrikes födda tillämpas först. Därefter görs inom denna grupp ett urval av 75 sökande med hjälp av urvalsgrunden betyg enligt vad som beslutats av regeringen i högskoleförordningen och av Högskoleverket i särskilda föreskrifter. Slutligen tillämpas urvalsgrunden resultat av särskild intervju. Den särskilda intervjun skall ha till syfte att utröna den sökandes motivation för utbildningen och förmåga att tillgodogöra sig denna. Den skall genomföras av två personer var för sig, varav en lärare vid juridiska institutionen och en sakkunnig inom området intervjuer. Intervjuarna skall lämna ett samlat omdöme med rangordning av de intervjuade. Universitetets erfarenheter av den första försöksomgången, inför ht 2003, var goda. Långt fler än 75 behöriga sökande anmälde sig inom den urvalsgrund som avsåg sökande med bägge föräldrarna utrikes födda. Nettoeffekten är att den sociala och etniska mångfalden ökat tydligt på programmet. En noggrannare utvärdering planeras efter antagningen till ht 2004, inför beslut om en eventuell permanentning. Regional samverkan för skolutveckling Den regionala samverkan har under årens lopp expanderat och en översyn av både innehåll och organisation har blivit angelägen. Verksamheten har vidgats och kommit att omfatta också samverkan inom praktiknära forskning. Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden har under 2003 utrett det regionala samarbete som syftar till att utveckla förskola, skola och lärarutbildning. En arbetsgrupp bestående av representanter för kommunerna, C-län, universitetsinstitutionerna och fakulteten tillsattes och en rad kontakter har tagits med representanter för utbildningssystemet i regionen. De tolv kommuner som har ett direkt samarbete med Uppsala universitet när det gäller lärarutbildning och de universitetsinstitutioner som medverkar i lärarutbildningen deltog i en konferens kring samarbetsfrågorna. Arbetsgruppen har lämnat ett förslag till fakultetsnämnden. Efter remissbehandling kommer beslut att fattas om vilka verksamheter som skall finnas i ett framtida regionalt samarbete med anknytning till lärarutbildning samt hur verksamheten skall organiseras. 17

19 Enheten för kompetensutveckling vid institutionen för lärarutbildning genomförde under år 2003 mer än tjugo uppdragsutbildningar. Av dessa var ca 15 beställda av kommuner, förskolor eller skolor medan resterande utbildningar var av kommunövergripande karaktär. I utbildningarna som omsatte drygt 10 mkr deltog ca personer. Under året noterades en tydlig förändring av kommunernas önskemål vad avser inriktningen på kompetensutvecklingen. Från att tidigare ha fokuserat på arbetslaget önskas idag kurser som handlar om specialpedagogiska frågor och tidig läs-, skriv- och matematikinlärning. Kommunerna önskar även stöd när det gäller validering av barnskötarutbildning för vidare utbildning till förskollärare. Tre uppdragsutbildningar är speciellt värda att nämna: Specialpedagogik 20 poäng i Uppsala kommun, 120 deltagare, Validering i Botkyrka kommun, 30 deltagare, Validering i Lidingö stad, 30 deltagare Dimensioneringen av den specialpedagogutbildning som ges i Stockholm är otillräcklig. Uppsala kommun har därför mycket svårt att få de utbildningsplatser man behöver. Av det skälet har kommunen beslutat att ge ett större antal pedagoger kompetensutveckling inom ämnesområden som rör barn i behov av särskilt stöd. Det valideringsinstrument som tagits fram är unikt då det validerar den enskilde individens kompetens och inte innebär ett generellt tillgodoräknande. De berörda pedagogerna har nu sökt till fristående kurser vid Uppsala universitet för att komplettera sina utbildningar med sikte på en lärarexamen avsedd för de yngsta barnen. Uppdragsutbildning Uppsala universitet har en lång tradition av goda kontakter och samverkan med omvärlden. En betydelsefull del av dessa kontakter skapas genom den uppdragsutbildning som universitet erbjuder. Det gäller såväl poänggivande kurser som korta kurser om 1 3 dagar, konferenser och seminarier. Kursutbudet är till en del styrt av universitet men är också ofta utvecklat i nära samverkan med en avnämare. Poänggivande kurser genomförs vid många institutioner. Företagsekonomi, lärarutbildning, juridik och nordiska språk svarar dock tillsammans för 75 % av antalet helårsstudenter inom uppdragsutbildningen. Kurssekretariatet (fr.o.m sekretariatet för kompetensutveckling) ansvarar för ett omfattande utbud av korta, öppna kurser. Kurserna vänder sig till en mångfald av yrkes- och verksamhetsområden. Vården, skolan och annan offentlig verksamhet dominerar utbudet för närvarande men också medicinska och tekniska kurser finns representerade. Många kurser har ett tvärvetenskapligt innehåll. Sammanlagt 89 olika kursaktiviteter genomfördes under 2003 med deltagare. Tabell 11. Intäkter i poänggivande och icke poänggivande uppdragsutbildning samt antal helårsstudenter i poänggivande utbildning Intäkter (tkr) Antal helårsstudenter

20 2. Forskning och forskarutbildning De externa bidragen fortsätter att öka och utgör en allt större andel av den samlade forskningsfinansieringen. Antalet professorer ökar och andelen kvinnor bland de nyrekryterade professorerna ligger nu över nivån för rekryteringsmålet. Studietiden i forskarutbildningen blir kortare och antalet examinerade doktorer ökar. Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet av årets verksamhet inom den ordinarie forskningen visar ett överskott på 14 mkr. Därutöver har Uppsala universitets utveckling AB, UUAB, redovisat en vinst på 39,5 mkr. Resultatet inom uppdragsforskningen visar ett underskott på 10 mkr. Närmare kommentarer till resultatet lämnas i kapitel 4 Finansiell redovisning. Mål för forskningen I Uppsala universitets mål- och strategidokument fastslås följande övergripande mål för forskningen: All forskning vid Uppsala universitet skall vara av så hög kvalitet att den väl hävdar sig i en jämförelse med de bästa universiteten i världen; Den tillämpade forskningen skall ha sådan kvalitet och relevans att den tillmäts allra största betydelse av näringsliv, myndigheter och samhället i övrigt. Externt finansierad verksamhet De totala intäkterna för forskning har ökat med 124 mkr. Huvuddelen av ökningen hänför sig till den externt finansierade forskningen som ökat med ca 112 mkr, ca 9,5 %. Även intäkter av statsanslag har ökat men endast med 20 mkr. Inom ramen för den externfinansierade verksamheten har intäkter av bidrag ökat med 129 mkr och intäkter av avgifter har minskat med 17 mkr. Den fortsatta ökningen av de externa medlen härrör främst från Vetenskapsrådet. Minskningen av avgiftsintäkter förklaras av att verksamheten inom PET-centrum numera bedrivs i ett bolag ägt till 25 % av Uppsala universitets utveckling AB. Den fortsatt kraftiga ökningen av de externa medlen understryker och förstärker än mer den obalans som råder mellan de statliga områdesanslagen och den av externa bidragsgivare beslutade och finansierade forskningen. Mång- och tvärvetenskap Omprövning och förnyelse av forskningen sker inom alla fakulteter i en ständigt pågående utvecklingsprocess. Detta gäller såväl den inomdisciplinära som den mång- och tvärvetenskapliga forskningen. Bredden och djupet i den disciplinorienterade forskningen tas inom flera områden tillvara för mångvetenskaplig forskning kring komplexa vetenskapliga problem som kräver medverkan från olika discipliner. Universitetsledningens uppgift i dessa sammanhang är att 19

Uppsala universitets årsredovisning 2004

Uppsala universitets årsredovisning 2004 Regeringen Uppsala universitets årsredovisning 2004 Uppsala universitets konsistorium har vid sammanträde denna dag enhälligt fastställt årsredovisningen för 2004. Den överlämnas härmed till regeringen.

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl. Mittuniversitetets årsredovisning 2012 Dnr: MIUN 2013/199 Omslagsbild: Bland Mittuniversitetets studenter finns en hög andel som studerar via nätet. En stor del av dem genomför sina studier på distans,

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för HS-området 2015-2016 I denna

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

Fakultetsnämnd lärande. Utbildningsplan. Lärarprogrammet LXUND

Fakultetsnämnd lärande. Utbildningsplan. Lärarprogrammet LXUND Fakultetsnämnd lärande Utbildningsplan Lärarprogrammet Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk: Utbildningsnivå: Examenskategori: LXUND Lärarprogrammet

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-12-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Antagning till högre

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Antagningsstatistik program vt 2011 urval 2 Uppsala universitet

Antagningsstatistik program vt 2011 urval 2 Uppsala universitet Antagningsstatistik program vt 2011 urval 2 Uppsala universitet * alla behöriga i urvalsgruppen antogs x ingen plats i gruppen på grund av för få sökande tom ruta - ingen sökande i urvalsgruppen antogs

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016

Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016 Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016 Dnr: 62/12 Reviderad 2015-03-24 och ersätter antagningsordning från 2014-03-26 Innehåll

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Med antagningsordning avses enligt 6 kap högskoleförordningen (SFS 1993:100), med senare ändringar,

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 1. BAKGRUND Högskolan ska vara öppen för alla oavsett social eller etnisk bakgrund, funktionshinder,

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2014

Antagning till högre utbildning höstterminen 2014 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Postadress Box 45093

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1 (7) 2009-02-19 Dnr SU 29-0405-09 Stockholms universitet Studentavdelningen Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1. Inledning Stockholms universitet - Det öppna universitetet

Läs mer

DUC 2006/643/100 HÖGSKOLAN DALARNA

DUC 2006/643/100 HÖGSKOLAN DALARNA Page 1 of 8 DUC 2006/643/100 HÖGSKOLAN DALARNA Lokal examensordning för grundläggande högskoleutbildning vid Högskolan Dalarna Dessa bestämmelser skall tillämpas i fråga om examina som utfärdas efter utgången

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i RETORIK Rhetoric Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 14 juni 2007 (dnr CF 62-246/2007).

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Idrott med inriktning mot didaktik Physical Education and Sport Pedagogy Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskap

Läs mer

Vill du bli. lärare? För dig som redan har akademiska poäng. Lärarprogram, 90 högskolepoäng

Vill du bli. lärare? För dig som redan har akademiska poäng. Lärarprogram, 90 högskolepoäng Vill du bli För dig som redan har akademiska poäng Lärarprogram, 90 högskolepoäng lärare? Lärarutbildning Vem kan söka till utbildningen? Lärarutbildningen 90 högskolepoäng vänder sig till dig som har

Läs mer

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Rektor Uppsala universitet Box 256 751 05 Uppsala Juridiska avdelningen Pontus Kyrk Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Anmälan

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2015-04-21 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2015 Postadress

Läs mer

Handlingsplan för breddad rekrytering

Handlingsplan för breddad rekrytering UFV 2013/168 Handlingsplan för breddad rekrytering 2014 2016 Fastställd av Rektor 2014-01-21 Innehållsförteckning Inledning 3 Planer och aktiviteter vid Uppsala universitet 3 Bakgrund 4 Olika utbildningar-

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet

Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet BESLUT 2010-06-08 Dnr LiU-2009-00464 Senast reviderad 2014-06-05 Utbildningsplan för Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet Professional Qualification Course for Teachers

Läs mer

Farmaceutiska fakulteten Uppsala 19 mars 2013 Studievägledningen

Farmaceutiska fakulteten Uppsala 19 mars 2013 Studievägledningen Farmaceutiska fakulteten Uppsala 19 mars 2013 Studievägledningen Antagning till senare del av Apotekarprogrammet och Receptarieprogrammet för studenter med tidigare högskolestudier Farmaceutiska fakulteten

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning /löpnummer 2014-12-09/11 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 08-563 087 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 1. För antagning till utbildningen krävs utöver grundläggande behörighet, särskild behörighet

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval

Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval 2013 06 12 Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap. 15 högskoleförordningen (1993:100) Universitets och högskolerådet

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning Mål och riktlinjer vid Uppsala universitet

Studie- och yrkesvägledning Mål och riktlinjer vid Uppsala universitet UPPSALA UNIVERSITET BESLUT UFV 2000/1330 Konsistoriet 2001-02-19 Studie- och yrkesvägledning Mål och riktlinjer vid Uppsala universitet Innehållsförteckning o Inledning o Övergripande mål o Organisation

Läs mer

1999 2000 2001 (regl brev)

1999 2000 2001 (regl brev) 1 (7) Universitetsstyrelsen Controller Cecilia Jansson 1999-02-19 Doss 113 Dnr 3170/98 Regeringen Utbildningsdepartementet Förslag till finansiering av verksamheten budgetåren 2000-2002 1 Intäkter 1.1

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Karolinska Institutet ett medicinskt universitet

Karolinska Institutet ett medicinskt universitet Karolinska Institutet ett medicinskt universitet Erik G Svensson Uppsala 2014-08-19 Anna-Lena Paulsson, Internationella kansliet Handlingsplan för internationalisering 2014-2017 för utbildning på grundnivå

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008

Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Fakta och information om högskolestudier. Presentationsmaterial 2008 Varför läsa på högskolan? En utvecklande tid med nya vänner Man lär sig att lära Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre lön? Arbetslöshet

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling Bachelor Programme in Social Work Focusing the Development of Agencies 210 högskolepoäng/ects Programkod: SGSOV Gäller från: 2008-07-01

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 1 (10) Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (dnr 12/522) Fastställd av högskolestyrelsen den 6 november 2012 (7, protokoll

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2007:129 Utkom från trycket den 3 april 2007 utfärdad den 22 mars 2007. Regeringen föreskriver att bilaga 2 till

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet Dnr SLU ua.fe.2010.3.0-3888 Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet Antagningsordningen gäller från och med utbildningar som startar

Läs mer

1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007 (kkr) Anslag 2006 1 186 040 Pris- och löneomräkning (0,8 %) 9 517 Delsumma 1 195 557

1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007 (kkr) Anslag 2006 1 186 040 Pris- och löneomräkning (0,8 %) 9 517 Delsumma 1 195 557 Sid 1 (7) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2006-10-16 Rektors stab Lars Rydberg Sammanfattning av budgetpropositionen för 2007 1. Grundutbildningen 1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007

Läs mer

Verksamhetsplan. Fastställd av konsistoriet 2006-11-16

Verksamhetsplan. Fastställd av konsistoriet 2006-11-16 Verksamhetsplan 2007 Fastställd av konsistoriet 2006-11-16 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar på det nationella planet 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Budgetåret 2007 5 2 Lokala utgångspunkter 7 2.1 Anslagstilldelning

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

Anmälan mot Linköpings universitet angående urvalsprinciperna till fristående påbyggnadskurs för studenter som även läser på program

Anmälan mot Linköpings universitet angående urvalsprinciperna till fristående påbyggnadskurs för studenter som även läser på program Linköpings universitet Rektor Juridiska avdelningen Karin Lindforss Anmälan mot Linköpings universitet angående urvalsprinciperna till fristående påbyggnadskurs för studenter som även läser på program

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i PSYKOLOGI Psychology Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007 (dnr CF 62-240/2007).

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer