Uppsala universitets årsredovisning 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppsala universitets årsredovisning 2003"

Transkript

1 Årsredovisning 2003

2 17 februari 2004 UFV 2004/44 Regeringen Utbildningsdepartementet Uppsala universitets årsredovisning 2003 Uppsala universitets konsistorium har vid sammanträde denna dag enhälligt fastställt årsredovisningen för Den överlämnas härmed till regeringen. Hans Dalborg Bo Sundqvist Ulrika Claesson Bo Eklöf Anna Ekström Bo Ingemarson Karin Johannisson Mats O Karlsson Ulrika Knutson Mathias Lavéno Sara Lundberg Göran Magnusson Gerhart Wagner Cecilia Wikström 1

3 Innehållsförteckning 1. Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner 6 Mål för grundutbildningen 6 Ekonomiskt resultat 6 Förändringar i stora drag 6 Examina i grundutbildningen 8 Basår 9 Läkarutbildningen 9 Nätuniversitetet 9 Småämnen 10 Internationell lärarfortbildning 11 Studievägledning inom lärarprogrammet 11 Jämställdhet i grundutbildningen 12 Efterfrågan på högskolans utbildningar 13 Rekrytering till högre utbildning 14 Högskoleintroducerande utbildning 15 Reell kompetens och alternativt urval 16 Regional samverkan för skolutveckling 17 Uppdragsutbildning Forskning och forskarutbildning 19 Ekonomiskt resultat 19 Mål för forskningen 19 Externt finansierad verksamhet 19 Mång- och tvärvetenskap 19 Professurer 20 Rekryteringsmål för lärare 21 Internationella kontakter 21 Forskarutbildningen 23 Mål för forskarutbildningen 23 Antagning 23 Studiefinansiering 24 Innehavare av utbildningsbidrag 25 Studietid till forskarexamen 26 Examensmål i forskarutbildningen 26 Forskarstuderandes undervisning i grundutbildningen 27 Samarbete i forskarutbildningen 27 Forskarskolor 28 Jämställdhet inom forskarutbildningen 30 Särskilda redovisningar 30 Forskning med pedagogisk inriktning 30 Centrum för genusvetenskap 32 SCASSS 33 Metallbiologisk forskning 34 2

4 3. Gemensamt för verksamhetsgrenarna 35 Pedagogisk utveckling och utbildning 35 Pedagogisk kurs för universitetslärare 35 Handledarutbildning 36 Uppsala Learning Lab (ULL) 37 Studentinflytande 37 Likabehandling av studenter 38 Jämställdhet inom olika personalkategorier 38 Kompetensförsörjning och sjukfrånvaro 41 Måluppfyllelse och vidtagna åtgärder Mål för kompetensförsörjningen Universitetsbiblioteket 45 Lokalförsörjning 47 Gemensamma funktioner 48 Stiftelseförvaltning 49 Ekonomisk översikt per vetenskapsområde samt övrig verksamhet Finansiell redovisning med kommentarer 52 Väsentliga förändringar i förhållande till prognos i delårsrapporten 52 Grundutbildning 52 Forskning och forskarutbildning 52 Intäkter 53 Kostnader 53 Uppsala universitets utveckling AB 53 Transfereringar 53 Likviditet 54 Myndighetskapital 54 Sammanställning över väsentliga uppgifter 55 Resultaträkning 56 Balansräkning 57 Anslagsredovisning 58 Finansieringsanalys 59 Tilläggsupplysningar 60 Sjukfrånvaro 61 Noter 62 Uppgifter om styrelsen 74 Sammanställning av anslagsbelastning 75 Tabellförteckning för resultatredovisningen 77 Verksamheten 2003 speglas också i Uppsala universitets årliga magasin Horisont Uppsala. Det publiceras under våren 2004 på både svenska och engelska. Beställning kan göras på eller på tel

5 4

6 Förord Med detta dokument lägger Uppsala universitet år 2003 till handlingarna. Nya förutsättningar för ett universitet av Uppsalas bredd, profilering och specialisering innebär, som alltid, nya utmaningar. Det är vår övertygelse att universitetet står väl rustat att möta en föränderlig omvärld. Uppsala universitet deltar aktivt i det europeiska integrationsarbetet inom högre utbildning, den så kallade Bolognaprocessen. Som ett internationellt forskningsuniversitet är det Uppsalas avsikt att även framgent skapa kvalificerade, internationellt gångbara utbildningar inom såväl grund- som forskarutbildning. Genom att utnyttja kompletterande spetskompetens från andra universitet kan vi bidra med utbildningar av världsklass. Ett omfattande samarbete med universitetet i nederländska Groningen har redan påbörjats och konsistoriet har beslutat avsätta ytterligare medel till detta arbete. Därutöver avsätts medel för planeringskonferenser och utvecklingsarbete för nätsamverkan mellan Uppsalas studenter och studenter vid olika utländska universitet i gemensamma utbildningsmoment och för internationella magisterutbildningar. I linje med detta gränsöverskridande arbete satsar Uppsala universitet på utbildningar med informationsteknik som hjälpmedel, främst inom ramen för Nätuniversitetet. Genom verksamheten vid ULL (Uppsala Learning Lab) får universitetets lärare tillgång till kurser och handledning för webbaserad undervisning. Efterfrågan på vissa utbildningar inom det teknisk-naturvetenskapliga området har trots stora rekryteringsinsatser under 2003 varit fortsatt låg. Universitetet har därför tvingats att göra vissa omprioriteringar av utbildningsutbudet mellan vetenskapsområdena. I oktober 2003 sändes en skrivelse från universitets- och högskoleförbundet, forskningsråden, och andra forskningsfinansiärer till regeringen avseende en nationell strategi för högre utbildning, forskning och innovation. I skrivelsen begärdes en väsentlig ökning av de statliga forskningsanslagen. Uppsala universitet vill åter understryka vikten av en långsiktig utbildnings- och forskningsstrategi, för att Sverige även i fortsättningen skall kunna hävda sin position i den internationella konkurrensen. Universitetets forskningsstrategier för beskriver områden där förutsättningarna bedöms vara särskilt gynnsamma för fortsatt framgångsrik verksamhet. Strategierna understryker vikten av tvärvetenskapliga perspektiv och identifierar inriktningar som spänner från forskning om det mångkulturella samhället till materialvetenskap. Satsningarna på didaktik bör särskilt omnämnas, vilket bland annat resulterat i inrättandet av en nionde fakultet vid Uppsala universitet, nämligen den Utbildningsvetenskapliga fakulteten. I det nu genomförda förnyelseprogrammet av universitetet, det så kallade Bastuarbetet (Besparingar Avsedda för Strategisk Tillväxt vid Uppsala universitet), omfördelades 50 mkr av de årliga fakultets- och grundutbildningsanslagen. Denna omfördelning har möjliggjort särskilda satsningar på strategiskt viktiga områden, på innovationsmiljöer och tillväxtinriktad verksamhet. Inom forskningen har universitetet identifierat områden av särskild vikt för fortsatt försörjning av spetskompetens. Uppsala har med andra ord ytterligare flyttat fram positionerna inom de områden där universitetet är som mest framgångsrikt. Uppsala i februari 2004 Bo Sundqvist 5

7 1. Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner Antalet helårsstudenter fortsätter att öka. Även år 2003 uppnåddes därmed regeringens mål för lägsta antal helårsstudenter. Intresset för Nätuniversitetet var stort, både från studenter och från institutioner. Som en följd av att antalet studenter inom naturvetenskap och teknik minskat i förhållande till föregående år uppnåddes dock inte takbeloppet. Mål för grundutbildningen I Uppsala universitets mål- och strategidokument fastslås följande övergripande mål för grundutbildningen: Den skall erbjuda alla studenter god, forskningsanknuten utbildning, där det fullständiga universitetets fördelar tas tillvara med rika möjligheter till bildning, vidgade perspektiv och personlig utveckling; Den skall erbjuda konkurrenskraftiga yrkesutbildningar och även i övrigt sådan förberedelse för professionell verksamhet att Uppsala universitets studenter blir efterfrågade på arbetsmarknaden både nationellt och internationellt; Den skall vara så bra att universitetet är en eftertraktad partner för studentutbyte med de bästa universiteten i världen; Den skall vara så upplagd att studenterna kan klara utbildningen inom angivna tidsramar; Den skall vara utformad så att individer lockas att återvända till universitetet för studier och förkovran under senare skeden i livet. Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet av årets verksamhet inom den ordinarie grundutbildningen visar ett överskott på 14 mkr. Det inarbetade resultatet mätt i helårsstudenter och helårsprestationer underskrider dock takbeloppet med 27,4 mkr. Resultatet inom uppdragsutbildningen visar ett underskott på 4 mkr vilket till stor del beror på vikande efterfrågan på uppdragsutbildning. Närmare kommentarer till resultatet lämnas i kapitel 4 Finansiell redovisning. Förändringar i stora drag De tidigare landstingsfinansierade vårdutbildningarna förstatligades För att få jämförbarhet över treårsperioden har därför de landstingsfinansierade utbildningarna inkluderats i redovisningen för Det totala antalet helårsstudenter finansierade med statsanslag ökade med 2 % under 2003 jämfört med föregående år (Tabell 1). Tabell 1. Helårsstudenter inom program och fristående kurser inom ordinarie grundutbildning inkl nätuniversitetet och NT-svux Program Fristående kurs Summa ordinarie grundutbildning

8 Som framgår av Sammanställning av anslagsbelastning var antalet registrerade helårsstudenter inom ramen för regeringens ordinarie uppdrag varav 653 inom nätuniversitetet. Regeringens mål om minst helårsstudenter (2002 års utfall) har således uppnåtts. Antalet registrerade helårsstudenter inom naturvetenskapliga och tekniska utbildningar minskade under 2003 till hst, vilket gör att regeringens mål om en ökning jämfört med föregående år (dvs. minst helårsstudenter) inte uppfylldes. Ersättningen för ordinarie grundutbildning utförd under 2003 understiger takbeloppet med 30,7 mkr. Detta innebär att universitetet för fjärde gången sedan det nuvarande ersättningssystemet infördes, inte når upp till full ersättningsnivå för verksamhet genomförd under ett verksamhetsår. Tillgodoräknande av helårsprestationer från december 2002 som inte ersatts innebär att universitetet sammanlagt underskrider takbeloppet med 27,4 mkr. Det slutliga utfallet för 2003 visade sig bli något lägre än den prognos som gjordes i samband med universitetets delårsrapport. Prognosen visade på en avvikelse från takbeloppet motsvarande 2,1 % och utfallet blev 2,8 % under tak. Antal helårsstudenter och helårsprestationer var samma som beräknats i prognosen, men fördelningen på utbildningsområden utföll annorlunda än beräknat. Avvikelsen återfinns liksom tidigare år främst inom naturvetenskap och teknik, med en faktisk andel hst om 24 % av det totala antalet hst, att jämföra med prognosens om knappt 27 %. Analysen visar således att den fortsatt otillräckliga rekryteringen till NT-området är den faktor som haft störst betydelse för att takbeloppet inte uppnåtts. Problemet är välkänt och generellt inom hela högskoleområdet. Alltför få gymnasister som väljer naturvetenskaplig inriktning på sitt gymnasieprogram tillsammans med en omfattande utbyggnad av de teknisk-naturvetenskapliga högskoleutbildningarna har bäddat för dagens situation. Under 2003 registrerades totalt helårsstudenter (exklusive basår) vid universitetet, vilket är 293 fler än under föregående år (Tabell 2). Antalet registrerade individer i grundutbildningen var knappt under år Antalet helårsstudenter inom programutbildningar fortsätter att öka, främst som ett resultat av inrättandet av flera nya programutbildningar under senare år. Den fortsatta ökningen av antalet helårsstudenter inom fristående kurser beror huvudsakligen på det nystartade nätuniversitetet. Tabell 2. Ordinarie grundutbildning, beställd utbildning och uppdragsutbildning Ordinarie grundutbildning 1) hst hpr Beställd utbildning 2) hst hpr Uppdragsutbildning 3) hst hpr Totalt hst hpr ) I posten ingår all utbildning som finansieras av statsanslaget, dvs. även NT-svux, nätuniversitetet och sommaruniversitetet, dock inte utbildningar som ej är poänggivande (basår, preparandutbildning). Dessa ej poänggivande utbildningar motsvarar 186 hst och 110 hpr. 2) Med beställd utbildning avses högskoleutbildning enligt avtal med annat lärosäte samt högskoleutbildning enligt avtal med annan statlig finansiär. 3) Med uppdragsutbildning avses utbildning som anordnas mot avgift från annan än enskild och som uppdragsgivaren utser deltagarna till. 7

9 Sommaruniversitetet som startade under 2001 minskade något under Intresset var emellertid fortsatt stort och 404 helårsstudenter registrerades. Antalet individer som läste på sommaruniversitetet var och prestationsgraden var 46 %. Fördelningen av studenter på olika utbildningsområden har förändrats något över tiden. Från 1995 fram till 2000 minskade andelen helårsstudenter inom HTJS-områdena från 61 % till 51 %. Under samma period ökade NT-området sin andel från 23 % till 28 %. Från 2001 har trenden vänt och HTJS-områdena har ökat igen för att 2003 utgöra 54 %, medan NT-områdena minskat till 24 %. Förändringen under senare delen av nittiotalet ses som en följd av dels att större delen av den utbildning som tidigare fullgjorts utöver uppdraget återfanns inom HTJS-området, dels att statsmakterna har prioriterat en utbyggnad av NT-området under senare år. Under 2000-talet har rekryteringssvårigheterna inom NT-området gett resultat i minskad andel helårsstudenter. Övriga områden ligger under perioden med relativt oförändrad andel: medicin- och undervisningsområdet på 6 7 % vardera, farmaci på ca 5 %, övrigt utbildningsområde utgör 1 % och vårdområdets andel utgör %. Examina i grundutbildningen Examina med återredovisningskrav redovisas i tabell 3a. Regeringens mål för antal examina avser huvudsakligen 4-årsperioder. Målen kommer sannolikt att uppfyllas beträffande magisterexamina med ämnesdjup, civilingenjörsexamina, sjuksköterskeexamina och lärarexamina med inriktning mot tidigare år. Målet för lärarexamina med inriktning mot senare år kommer inte att uppfyllas, då endast drygt 50 % av målet uppnåtts efter tre av fyra år. Tabell 3a. Examina i grundutbildningen Summa Mål Planeringsförutsättning Examen Minst samma nivå Magisterexamina med ämnesdjup som Civilingenjörsexamen Sjuksköterskeexamen Lärarexamen med inr mot tidigare år 1) 2) Lärarexamen med inr mot senare år 1) Lärarexamen med inr matematik, naturvetenskap eller teknik 1) Lärarexamen med inr förskola/förskoleklass 1) ) Inklusive examina inom motsvarande äldre utbildningar. 2) Inklusive inr mot förskola Andelen lärarexamina med inriktning mot matematik, naturvetenskap eller teknik är 33 % av totala antalet lärarexamina (exkl. lärarexamen med inr. mot förskola). Detta är något lägre än motsvarande andel för 2002 (35 %) men i överensstämmelse med formulerad målsättning om minst en tredjedel. Målet att antalet examina inom högskoleingenjörsutbildning samt högskoleexamina, kandidatexamina och magisterexamina med teknisk inriktning, sammantaget skulle öka 2003 i förhållande till 2002 har inte uppnåtts (Tabell 3b). 8

10 Tabell 3b. Examina med teknisk inriktning Examen Högskoleingenjör Högskoleexamen Kandidatexamen Magisterexamen Totalt Basår Regeringen har ålagt universitetet att erbjuda behörighetsgivande förutbildning, s.k. basår, som knyts till grundutbildningen inom naturvetenskap, matematik eller teknik. Basåret ges i Uppsala i kombination med fortsatta programstudier på civilingenjörsprogram, högskoleingenjörsprogram, naturvetarprogrammet samt lärarprogrammets ingångar mot matematik eller naturvetenskap. Från våren 2003 finns även bastermin som riktar sig till studenter från gymnasiets NV-program och som saknar en eller flera påbyggnadskurser i de naturvetenskapliga ämnena. Basterminen förbereder även för studier på biomedicinsk analytikerprogrammet och receptarieprogrammet. Inrättandet av basterminen har bidragit till att omfattningen av det tekniska basåret har ökat kraftigt jämfört med föregående år Tabell 4. Basår och bastermin Helårsstudenter Helårsprestationer Läkarutbildningen Antalet helårsstudenter inom läkarutbildningen ligger på samma nivå som föregående år. Även antalet nybörjarplatser är detsamma som de senaste fyra åren, med en antagning av 71 nybörjare på vårterminen och 71 nybörjare på höstterminen (Tabell 5). Utöver dessa görs dessutom ett överintag motsvarande ca 9 platser för att kompensera för avhopp under utbildningen. Tabell 5. Nybörjarplatser samt antal helårsstudenter i läkarutbildningen Termin Antal nybörjarplatser hst VT HT VT 2004 planering 71 HT 2004 planering 71 Nätuniversitetet Utvecklingen av utbildning inom nätuniversitetet fortsätter (Tabell 6). Volym och förhållande mellan nyutvecklade kurser och anpassade kurser är jämförbara med motsvarande siffror för 2002 (25 nya och 49 anpassade kurser). Uppsala universitet kan nu erbjuda 81 olika kurser (inkl. program) genom nätuniversitetet för Denna siffra kan förväntas bli ännu större när kurser för höstterminen 2004 registrerats. 9

11 Tabell 6. Antal kurser och kostnader för utveckling samt anpassning till Sveriges nätuniversitet Antal kurser Uppskattade kostnader (tkr) Genomsnittliga utvecklingskostnader per kurs/program (tkr) Nya kurser Anpassade kurser Nyutvecklade program Anpassade program Gemensamma åtgärder för nätuniversitetskurser 900 Uppsala Learning Lab (ULL) anordnar kurser, seminarier och workshops för universitetets lärare om hur man nyttjar IT i undervisningen. Under året har ULL tagit emot 530 besökare, främst lärare, vid seminarier, kurser, handledning och studiebesök. ULL är dels en del av Enheten för Utveckling av Pedagogik och Interaktivt Lärande (UPI), dels en del i nätverket Wallenberg Global Learning Network/Swedish Learning Lab (SweLL). Kostnader för samverkan genom nätuniversitetet uppskattas motsvara kostnaden för tre halvtidsanställda lärare som arbetar med att ge kurser och handledning i webbaserad utbildning. Prestationsgraden inom nätuniversitetet var %, vilket kan jämföras med prestationsgraden för övrigt utbildningsutbud som var 82 %. Eftersom volymen på såväl antal registreringar som prestationer inom nätuniversitetet är starkt växande samtidigt som prestationer redovisas betydligt senare än registreringar är det i nuläget svårt att få ett tillförlitligt mått på prestationsgraden. Det konstaterade värdet om 41 % är därför troligtvis en underskattning av den verkliga prestationsgraden. Samtidigt är det rimligt att förvänta en relativt låg prestationsgrad på nätkurser som en följd av att deltagarna i stor utsträckning är yrkesarbetande. Kostnaderna för kursutveckling, utbildning av lärare samt den låga prestationsgraden gör behovet av extra stöd för nätkurser angeläget och institutionernas stora engagemang baserades i stor utsträckning på löftet om 20 tkr extra per registrerad helårsstudent. Regeringens medelstilldelning anvisades i efterskott och motsvarade endast 11,2 tkr/hst. Rektor anvisade därför i särskild ordning ytterligare 3 mkr eller 4,6 tkr/hst för att i någon mån kompensera institutionerna för medelsbortfallet. Som en följd av att regeringens extratilldelning blev mindre än utlovat, kommer sannolikt institutionernas fortsatta engagemang inom nätuniversitetet att minska. Småämnen Universitetet har ett nationellt ansvar för ämnena egyptologi, estetik, estniska, iranska språk, keltiska språk, seismologi, swahili, turkiska språk och ungerska. Utbildningarnas omfattning redovisas i nedanstående tabell. Antalet sökande varierar kraftigt mellan åren. Olika omvärldsfaktorer påverkar sannolikt sökbilden inom flera av dessa ämnen. Tabell 7. Antal helårsstudenter, helårsprestationer och sökande i s.k. småämnen Ämne Totalt antal sökande hst hpr hst hpr hst hpr Egyptologi Estetik Estniska Iranska språk Keltiska språk Seismologi Swahili Turkiska språk Ungerska

12 Internationell lärarfortbildning Universitetet har ett nationellt ansvar för viss internationell lärarfortbildning och viss fortbildning för modersmålslärare för elever med annat modersmål än svenska. Härutöver skall universitetet svara för Sveriges deltagande i Europarådets språkprojekt och fortbildningsprogram för lärare. Antal deltagare visas i tabell 8. Utöver nämnda utbildningar finns två webbplatser avsedda för fortsatt utbildning. Inom ramen för Europarådets språkprojekt ges en utförlig beskrivning av European Language Portfolio och som en uppföljning av EU/Lingua-projektet TIC uppdateras kontinuerligt en webbplats som utgör en utbildningsinsats avseende informations- och kommunikationsteknologi inom undervisningen i främmande språk. Tabell 8. Antal deltagare i vissa språkutbildningar och fortbildningsprogram Viss internationell lärarfortbildning Viss fortbildning för modersmålslärare Europarådets språkprojekt Europarådets fortbildningsprogram Studievägledning inom lärarprogrammet Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden mer än fördubblade resurserna för studievägledning och information vid starten av det nya lärarprogrammet poäng. I och med att studenterna fritt skall välja inriktningar och specialiseringar samt kurser inom det allmänna utbildningsområdet gick det att tidigt inse behoven av aktiv studievägledning. Denna vägledning har bl.a. följande inslag: Försök görs att rekrytera studenter till naturvetenskapliga ämnen och matematik samt till kurser som leder till en examen för undervisning i förskolan. Två nya kurser har skapats inom naturvetenskap, bl.a. Fysik för nyfikna, för att göra det möjligt för fler än de med naturvetenskapligt program att välja dessa. Även kurser inom förskolans kunskapsområde har skapats och liksom de naturvetenskapliga kurserna har de lockat många sökande. Studenterna vägleds så att de väljer minst två ämnen/ämnesområden eftersom de då blir mer attraktiva för skolorna. Studenterna uppmuntras också att våga kombinera ämnen fritt i stället för att tänka i gamla banor som en följd av de ämneskombinationer de mött hos lärare under sin skoltid. Tidig och fyllig information ges till studenterna så att de kan planera en studiegång fram till examen utan att för den skull vara bundna av den. Det gör att de får en klar bild av lärarutbildningen och kan navigera bland utbildningens alla valmöjligheter. En översyn av kursutbudet görs dessutom för att finna den bästa balansen mellan att erbjuda många kurser respektive för blivande lärare relevanta kurser. Studenterna kan välja bland alla universitetets kurser och det stora utbudet är en styrka för lärarutbildningen. Men fakultetsnämnden har också beställt kurser från olika institutioner för att kunna erbjuda en väl avvägd innehållslig blandning. Illustrativa broschyrer om lärarutbildningen och valmöjligheterna har distribuerats till studenterna. 11

13 Jämställdhet i grundutbildningen Inom alla de tre vetenskapsområdena ligger fördelningen mellan kvinnor och män utanför jämställdhetsintervallet (40 60 %), med fler kvinnor än män inom humaniora-samhällsvetenskap och medicin-farmaci och motsatt förhållande inom teknik-naturvetenskap. Totalt sett är fördelningen 59 % kvinnor och 41 % män (Tabell 9). Tabell 9. Könsfördelningen (%) i grundutbildningen på olika vetenskapsområden Vetenskapsområde Kvinnor % Män % Kvinnor % Män % Kvinnor % Män % Humanistisk-samhällsvetenskapligt Medicinsk-farmaceutiskt Teknisk-naturvetenskapligt Totalt En analys av könsfördelningen på programutbildningarna visar att andelen män ökar under perioden inom flertalet av de utbildningsprogram där män är i majoritet eller inom jämställdhetsintervallet. Andelen kvinnor ökar främst inom de program där de redan utgör majoritet. Det innebär att andelen män ökar inom högskoleingenjörsprogram, IT-utbildningar, flertalet civilingenjörsutbildningar samt programmet för finansiell och samhällsekonomisk analys. Samtidigt ökar andelen kvinnor inom lärarutbildningarna och vårdutbildningarna. Studenterna på det nya lärarprogrammet utgörs till 26 % av män. På grundskollärarprogrammet 1 7 är endast 8 % män. För att bryta trenden på lärarutbildningsområdet har omfattande informations- och rekryteringsinsatser genomförts. I det nya lärarprogrammet har ingångar skapats som kan attrahera män i större utsträckning, t.ex. idrott och hälsa. Föregående års insatser fortsätter med bl.a. riktad information genom besök i skolor, på regementen och annonsering i Värnpliktsnytt, Svensk Idrott m fl. Inom vårdutbildningarna, de farmaceutiska utbildningarna och biomedicinarprogrammet utgör kvinnorna mer än 75 % av totala antalet studenter. Undantaget utgörs av läkarprogrammet där könsfördelningen är jämn. Inom sjukgymnastprogrammet, där andelen män endast är 21 %, har man sökt särskilda medel för att öka gymnasieinformationen av fler manliga s.k. ambassadörer, samt utarbeta informationsmaterial för att få fler män intresserade av utbildningen. Riktade marknadsföringsinsatser görs genom t.ex. annonsering i Värnpliktsnytt och Illustrerad Vetenskap. Inom teknik och naturvetenskap är andelen män 62 %, men variationen mellan olika program är stor. Civilingenjörsprogrammen med inriktning på miljö och vatten samt kemiteknik har 60 % kvinnor, medan högskoleingenjörsprogrammen inom maskinteknik och elektroteknik samt datavetenskapliga programmet har mindre än 10 % kvinnor. En annan utbildning som har få kvinnliga studenter är civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik. För att öka rekryteringen av kvinnliga studenter till utbildningar inom teknik och naturvetenskap fortsätter man att utveckla ett antal projekt som har skolan som målgrupp, t.ex. det s.k. Augusta Ångströmprojektet, de nätbaserade Linné on line och Professor Vatten och flera mer långsiktiga forskningsprojekt och lärarkurser. Arbetet för att skapa jämnare könsfördelning inom vissa tekniska programutbildningar bedrivs också bl.a. genom MOR-enheten (Marknadsföring, Omvärldssamverkan och Rekrytering). 12

14 Efterfrågan på högskolans utbildningar Det totala antalet sökande till Uppsala universitet var något lägre än föregående år (tabell 10). Av de sökande var förstahandssökande till de nybörjarplatserna inom drygt 45 program, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. För samtliga universitet och högskolor i Sverige är motsvarande ökning knappt 1 %. Efterfrågan är fortsatt större än platstillgången för många programutbildningar vid Uppsala universitet. Samtidigt har vissa program svårigheter att fylla sina platser, särskilt program inom naturvetenskap och teknik. Högst sökandetryck räknat på förstahandssökande per plats uppvisade liksom tidigare år psykologprogrammet, programmet för personal- och arbetslivsfrågor, samt dietistprogrammet (samtliga med mer än 10 förstahandssökande per plats vår- respektive hösttermin 2003). Inom teknik och naturvetenskap är det fortsatt hög efterfrågan på flera civilingenjörsprogram, främst de nya programmen energiteknik och teknik och samhälle men även teknisk fysik. Minskad efterfrågan uppvisar däremot civilingenjörsprogrammen inom miljö- och vattenteknik samt IT och kemiteknik. Bland högskoleingenjörsprogrammen är det god efterfrågan till inriktningarna mot byggteknik och maskinteknik medan elektroteknik, kemi och bioteknik har fortsatt minskat söktryck. Biologi är fortsatt efterfrågat inom naturvetarprogrammet, medan övriga inriktningar har svag efterfrågan. Inom medicin och farmaci har läkarprogrammet, biomedicinarprogrammet, sjuksköterskeprogrammet och sjukgymnastprogrammet fortsatt högt söktryck. Ett minskande söktryck till de farmaceutiska utbildningarna beror på ökad konkurrens om studenterna i och med att utbildningarna numera ges vid flera lärosäten. För att öka rekryteringen till BMA-programmet och receptarieprogrammet startades våren 2003 en bastermin med garantiplats till dessa utbildningar. Satsningen har nu börjat ge resultat. Inom den nya lärarutbildningen var antalet sökande i förhållande till antalet platser på lärarutbildningen totalt sett tillfredsställande. Obalansen kvarstår emellertid med alltför få sökande till inriktningar med tekniska och naturvetenskapliga ämnen. Även inriktningar mot spanska, franska och tyska hade rekryteringssvårigheter. Införande av nybörjarkurser i dessa språk har emellertid inneburit att läget har förbättrats, då fler studenter blivit behöriga för fortsatta språkstudier. Efterfrågan på fristående kurser ligger kvar på samma nivå som föregående år, medan antalet registrerade studenter på fristående kurser ökat med knappt 3 %. Söktrycket som ett mått på efterfrågan är inte entydigt. Faktorer som antagningspoäng, tillgång på platser och behörighetskrav men även tillgång på studentbostäder påverkar sökandemönstret. Det är också väl känt att arbetsmarknadsläget likaväl som studentkullarnas storlek ger direkt utslag i sökbilden. 13

15 Tabell 10. Nyckeltal för efterfrågan på program- och kursutbudet Förstahandssökande till program Totalt antal sökande till program Antal nybörjarplatser på program Totalt antal sökande per nybörjarplats på program Antal sökande till fristående kurser Totalt antal sökande Rekrytering till högre utbildning Regeringen har som långsiktigt mål angett att hälften av en årskull skall ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Därutöver skall universitetet främja och bredda rekryteringen till högskolan. Universitetets rekryteringsarbete präglas av insatser för att uppnå båda dessa mål. Rektor fastställde en handlingsplan för breddad rekrytering och ökad mångfald för år Denna har nu utvärderats och handlingsplanen har förlängts till att gälla även under våren Arbetet med breddad rekrytering och ökad mångfald är ett långsiktigt arbete och påtagliga resultat nås inte på en gång. Det visar sig i den enkät som skickats ut i december 2004 till prefekter, fakultetsnämnder och chefer inom olika verksamhetsområden att de åtgärder som finns med i handlingsplanen har påbörjats, genomförts eller tidigare genomförts. Nedan redovisas ett antal åtgärder som vidtagits både för att bredda rekryteringen och öka antalet ungdomar. Under 2001 påbörjades ett samarbetsprojekt mellan informationsavdelningen och studerandebyrån för att stärka universitets profil och tydliggöra utbildningsutbudet vid universitetet gentemot målgruppen presumtiva studenter. Syftet var bland annat att öka antalet sökande till universitetets utbildningar. I projektet ingick åtgärder som utveckling av webbinformationen inklusive förbättrad sökfunktion, utveckling av en chatfunktion på webben, samordning av utskick till målgruppen, förbättring av distributionsrutiner, samordnad annonsering, högskoledagar, mässdeltagande, besök på gymnasieskolor och välkomstringningar. Under 2002/2003 gjordes en omfattande genomgång av informationsmaterialet med syfte att förstärka begripligheten. Vid mottagandet av nya studenter görs omfattande insatser i form av introduktionsdagar både gemensamt för universitetet och på många institutioner och fadderverksamhet genomförs inom olika utbildningsprogram. För att stimulera ungdomar att välja högre utbildning arbetar universitetet med insatser som riktar sig till barn och ungdomar och alla nivåer i skolsystemet. Flera fakulteter ansvarar för besök i gymnasieskolor med syfte att informera om och väcka intresse för utbildning inom området. Företrädare för lärarutbildningen vänder sig särskilt till manliga elever, medan tekniskt-naturvetenskapligt område, förutom gymnasieskolan, också vänder sig till elever i grundskolan och deras lärare. Särskilda satsningar har gjorts i invandrartäta områden som Gottsunda i Uppsala och Rinkeby i Stockholm. I samverkan mellan universitetet, Uppsala studentkår och Uppsala kommun drivs studentambassadörsprojektet med syfte att genom invandrade universitetsstudenters besök i grundoch gymnasieskolor informera om villkoren för universitetsstudier och att ge förebilder. Samverkan med skolan sker också genom att klasser på olika nivåer från förskolan till gymnasiet tas emot på institutioner, i första hand inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Eleverna ges möjlighet 14

16 att utföra examensarbeten, projekt och laborationer och även att se avancerade instrument. En forskarskola för elever i gymnasieskolan erbjuds varje sommar. Universitetet har även startat högskoleintroducerande utbildning. En redovisning av denna ges i nästa avsnitt. Till detta kommer ett antal åtgärder inom fakulteterna. År 2001 inrättades en särskild enhet inom den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten med uppgift att ansvara för marknadsföring, omvärldskontakter och rekrytering till vetenskapsområdet, MOR-enheten. Enheten ansvarar för TekNObussen, ett samarbete mellan Uppsala universitet, Svenskt Näringsliv samt kommunerna Tierp, Uppsala och Östhammar. Projektet vänder sig till elever i åldrarna 6-12 år och deras lärare och syftar till att stimulera intresset för teknik och naturvetenskap. Vid TekNO-bussens skolbesök får eleverna arbeta med konstruktioner eller experiment; ett uppskattat inslag är att bygga och programmera legorobotar. Skolorna anmäler själva sitt intresse och medverkar i utformningen av elevprojekt inom kemi, teknik och fysik. Projektet har blivit internationellt uppmärksammat i en tävling som utlysts av EU-kommissionen och har som enda svenska bidrag gått vidare till finalen våren 2004, där nio projekt valts ut. Genom MOR-enheten bedrivs det s.k. RUTU-projektet i samarbete med den utbildningsvetenskapliga fakulteten med syfte att öka rekryteringen av underrepresenterade grupper till utbildningarna inom dessa fakulteter. Målgrupper i projektet är lärare och elever i ett antal utvalda grundskolor. Målet för projektet är att anpassa utbildningarna för att ta emot och undervisa fler studenter från underrepresenterade grupper, med bibehållen kvalitet på utbildningen. Målgrupper i projektet är lärare och elever i ett antal utvalda grundskolor. Lovaktiviteter på museerna riktar sig till barn och ungdomar och är del av det långsiktiga arbetet med att skapa intresse för högre utbildning. Studentbostadsfrågan står också i fokus i arbetet med universitetets studentrekrytering. En omfattande samverkan med kommun och näringsliv bedrivs för att stimulera till ökat studentbostadsbyggande. Distansutbildning, medverkan i nätuniversitetet, kurser på deltid och sommaruniversitetet är inslag i det förändringsarbete som pågår inom grundutbildningen för att bredda rekryteringen. I den pedagogiska utbildningen för universitetets lärare ingår också moment som behandlar utformningen av undervisningen för att möta studenter med olika behov och förutsättningar. Högskoleintroducerande utbildning Collegeutbildning riktar sig till grupper som inte självklart ser universitetsstudier som ett alternativ efter avslutad gymnasieutbildning. Collegeutbildningen är i första hand avsedd att bredda rekryteringen socialt och etniskt. Den skall genomföras i samverkan med kommunal vuxenutbildning och omfatta högst ett års utbildning varav hälften gymnasieutbildning i kommunal regi och hälften högskoleutbildning i universitetsregi. Collegeåret kan kopplas till en platsgaranti på utbildningsprogram. Universitetet startade hösten 2002 en collegeutbildning i Norduppland med huvudsaklig målsättning att få en socialt breddad rekrytering. Fyra kommuner deltar i utbildningen: Tierp, Älvkarleby, Östhammar och Norrtälje. Under 2002 registrerades 21 personer på utbildningen. Under hösten 2003 vidgades collegeåret till att omfatta även tre kommuner i norra Stockholmsområdet, nämligen 15

17 Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna kommuner. Sammanlagt registrerades 30 personer höstterminen Ett nytt intag planeras till höstterminen Ett nära samarbete har utvecklats mellan universitetet och vuxenutbildningarna i kommunerna. Collegeutbildningen omfattar 40 veckor fördelade över två terminer med studier motsvarande en termin inom den kommunala vuxenutbildningen varvade med universitetsstudier motsvarande en termin. Den kommunala vuxenutbildningen syftar till att ge behörighet för högskolestudier. Högskoledelen syftar till att ge en inblick i hur det är att studera vid universitetet. Denna del fördelas på fyra kurser: Lära, veta och förstå (högskoleintroduktion), 3 poäng, Muntlig och skriftlig kommunikation, 7 poäng, Pröva på-kurs, 5 poäng och Svensk samtidshistoria, 5 poäng. Av de 21 personer som registrerades 2002 var det nio personer som inte alls påbörjade utbildningen eller avbröt kort efter terminsstarten. En person av de antagna kom direkt in på lärarutbildningen. Av de registrerade har 10 avslutat sin utbildning. Sammanlagt 11 studenter läste vidare inom högre utbildning höstterminen Den elfte studenten kom in på önskad utbildning på sitt studentbetyg. Fem av studenterna läser vid Uppsala universitet. Av en utvärdering som gjordes av collegeutbildningen läsåret 2002/2003 framgår bland annat att de flesta var mycket nöjda med utbildningen. I Uppsala har kommunen och universitetet gemensamt identifierat gruppen invandrare med påbörjade eller avslutad akademisk utbildning som en grupp där nya initiativ bedöms som angelägna. Syftet är att påskynda och underlätta integrationen på den svenska arbetsmarknaden genom att kombinera undervisningen i svenska med kompletterande studier vid universitetet. I de diskussioner som förts har collegeutbildning visat sig kunna vara en organisatorisk form för detta. Målsättningen är att starta en sådan utbildning hösten Reell kompetens och alternativt urval Bestämmelser om behörighet på grundval av s.k. reell kompetens och om alternativt urval infördes i högskoleförordningen genom en förordningsändring hösten 2002 och trädde i kraft i samband med antagningen till kurser och program hösten Bakgrunden till bestämmelserna gavs i propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15). Den reella kompetensen avser både gymnasiemeriter som krävs för antagning till nybörjarkurser och akademiska meriter som krävs för antagning till högre nivåer. För examen berörs samtidigt också frågan om tillgodoräknande av annan utbildning än högskoleutbildning och av yrkesverksamhet. Universitetet lämnade i utbildningskatalogen inför läsåret 2003/2004 information om möjligheterna för sökande att vinna behörighet på grundval av s.k. reell kompetens. Den helt dominerande delen av ansökningarna inför hösten 2003 och våren 2004 kom från sökande yngre än 25 år. Då sådan reell kompetens som är värdefull i detta sammanhang sannolikt förvärvas först senare i livet, drog universitetet slutsatsen att informationen till den primära målgruppen måste förstärkas. Ett första steg i detta är att försöka beskriva de förkunskaper som behövs i andra termer än betyg från viss/a gymnasiekurs/er. Ett projekt startades därför under hösten 2003, som syftar till att ta fram en kortfattad beskrivning av vilka förkunskaper som behövs för tre utbildningar från olika områden. 16

18 Därefter är avsikten att en modell skall kunna skapas som alla utbildningar kan utnyttja. Projektet kommer att avrapporteras under Universitetet har också under året bedrivit särskilda projekt dels i samarbete med främst Botkyrka kommun för validering av barnskötares reella kompetens i relation till lärarutbildning för förskolans behov (detta projekt stöddes också av Rekryteringsdelegationen), dels i samarbete med främst landstinget i Uppsala län för validering av den reella kompetensen hos sjuksköterskor med utländsk utbildning och undersköterskor i relation till svensk sjuksköterskeutbildning. På uppdrag av länsarbetsnämnden i Uppsala län har universitetet också haft ett större åtagande inom projektet Språnget, där universitetet analyserat arbetslösa utländska akademikers utbildning och föreslagit kompletteringar i relation till svensk arbetsmarknad. De här nämnda projekten, som kommer att avrapporteras först under 2004, syftar alla främst till bedömning av reell kompetens i syfte att avkorta vägen till examen. Alternativt urval har endast tillämpats för juris kandidatprogrammet inför ht 2003, inom ramen för en försöksverksamhet som avser även antagningen till ht 2004 och som kommer att avrapporteras därefter. Syftet med försöksverksamheten, som omfattar 10 % av nybörjarplatserna på programmet (dvs. 30 platser), är att öka den etniska och sociala mångfalden. Urvalsgrunder är: sökandens bägge föräldrar utrikes födda; betyg; betyg i kombination med resultat från särskild intervju. Urvalsgrunden sökandens bägge föräldrar utrikes födda tillämpas först. Därefter görs inom denna grupp ett urval av 75 sökande med hjälp av urvalsgrunden betyg enligt vad som beslutats av regeringen i högskoleförordningen och av Högskoleverket i särskilda föreskrifter. Slutligen tillämpas urvalsgrunden resultat av särskild intervju. Den särskilda intervjun skall ha till syfte att utröna den sökandes motivation för utbildningen och förmåga att tillgodogöra sig denna. Den skall genomföras av två personer var för sig, varav en lärare vid juridiska institutionen och en sakkunnig inom området intervjuer. Intervjuarna skall lämna ett samlat omdöme med rangordning av de intervjuade. Universitetets erfarenheter av den första försöksomgången, inför ht 2003, var goda. Långt fler än 75 behöriga sökande anmälde sig inom den urvalsgrund som avsåg sökande med bägge föräldrarna utrikes födda. Nettoeffekten är att den sociala och etniska mångfalden ökat tydligt på programmet. En noggrannare utvärdering planeras efter antagningen till ht 2004, inför beslut om en eventuell permanentning. Regional samverkan för skolutveckling Den regionala samverkan har under årens lopp expanderat och en översyn av både innehåll och organisation har blivit angelägen. Verksamheten har vidgats och kommit att omfatta också samverkan inom praktiknära forskning. Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden har under 2003 utrett det regionala samarbete som syftar till att utveckla förskola, skola och lärarutbildning. En arbetsgrupp bestående av representanter för kommunerna, C-län, universitetsinstitutionerna och fakulteten tillsattes och en rad kontakter har tagits med representanter för utbildningssystemet i regionen. De tolv kommuner som har ett direkt samarbete med Uppsala universitet när det gäller lärarutbildning och de universitetsinstitutioner som medverkar i lärarutbildningen deltog i en konferens kring samarbetsfrågorna. Arbetsgruppen har lämnat ett förslag till fakultetsnämnden. Efter remissbehandling kommer beslut att fattas om vilka verksamheter som skall finnas i ett framtida regionalt samarbete med anknytning till lärarutbildning samt hur verksamheten skall organiseras. 17

19 Enheten för kompetensutveckling vid institutionen för lärarutbildning genomförde under år 2003 mer än tjugo uppdragsutbildningar. Av dessa var ca 15 beställda av kommuner, förskolor eller skolor medan resterande utbildningar var av kommunövergripande karaktär. I utbildningarna som omsatte drygt 10 mkr deltog ca personer. Under året noterades en tydlig förändring av kommunernas önskemål vad avser inriktningen på kompetensutvecklingen. Från att tidigare ha fokuserat på arbetslaget önskas idag kurser som handlar om specialpedagogiska frågor och tidig läs-, skriv- och matematikinlärning. Kommunerna önskar även stöd när det gäller validering av barnskötarutbildning för vidare utbildning till förskollärare. Tre uppdragsutbildningar är speciellt värda att nämna: Specialpedagogik 20 poäng i Uppsala kommun, 120 deltagare, Validering i Botkyrka kommun, 30 deltagare, Validering i Lidingö stad, 30 deltagare Dimensioneringen av den specialpedagogutbildning som ges i Stockholm är otillräcklig. Uppsala kommun har därför mycket svårt att få de utbildningsplatser man behöver. Av det skälet har kommunen beslutat att ge ett större antal pedagoger kompetensutveckling inom ämnesområden som rör barn i behov av särskilt stöd. Det valideringsinstrument som tagits fram är unikt då det validerar den enskilde individens kompetens och inte innebär ett generellt tillgodoräknande. De berörda pedagogerna har nu sökt till fristående kurser vid Uppsala universitet för att komplettera sina utbildningar med sikte på en lärarexamen avsedd för de yngsta barnen. Uppdragsutbildning Uppsala universitet har en lång tradition av goda kontakter och samverkan med omvärlden. En betydelsefull del av dessa kontakter skapas genom den uppdragsutbildning som universitet erbjuder. Det gäller såväl poänggivande kurser som korta kurser om 1 3 dagar, konferenser och seminarier. Kursutbudet är till en del styrt av universitet men är också ofta utvecklat i nära samverkan med en avnämare. Poänggivande kurser genomförs vid många institutioner. Företagsekonomi, lärarutbildning, juridik och nordiska språk svarar dock tillsammans för 75 % av antalet helårsstudenter inom uppdragsutbildningen. Kurssekretariatet (fr.o.m sekretariatet för kompetensutveckling) ansvarar för ett omfattande utbud av korta, öppna kurser. Kurserna vänder sig till en mångfald av yrkes- och verksamhetsområden. Vården, skolan och annan offentlig verksamhet dominerar utbudet för närvarande men också medicinska och tekniska kurser finns representerade. Många kurser har ett tvärvetenskapligt innehåll. Sammanlagt 89 olika kursaktiviteter genomfördes under 2003 med deltagare. Tabell 11. Intäkter i poänggivande och icke poänggivande uppdragsutbildning samt antal helårsstudenter i poänggivande utbildning Intäkter (tkr) Antal helårsstudenter

20 2. Forskning och forskarutbildning De externa bidragen fortsätter att öka och utgör en allt större andel av den samlade forskningsfinansieringen. Antalet professorer ökar och andelen kvinnor bland de nyrekryterade professorerna ligger nu över nivån för rekryteringsmålet. Studietiden i forskarutbildningen blir kortare och antalet examinerade doktorer ökar. Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet av årets verksamhet inom den ordinarie forskningen visar ett överskott på 14 mkr. Därutöver har Uppsala universitets utveckling AB, UUAB, redovisat en vinst på 39,5 mkr. Resultatet inom uppdragsforskningen visar ett underskott på 10 mkr. Närmare kommentarer till resultatet lämnas i kapitel 4 Finansiell redovisning. Mål för forskningen I Uppsala universitets mål- och strategidokument fastslås följande övergripande mål för forskningen: All forskning vid Uppsala universitet skall vara av så hög kvalitet att den väl hävdar sig i en jämförelse med de bästa universiteten i världen; Den tillämpade forskningen skall ha sådan kvalitet och relevans att den tillmäts allra största betydelse av näringsliv, myndigheter och samhället i övrigt. Externt finansierad verksamhet De totala intäkterna för forskning har ökat med 124 mkr. Huvuddelen av ökningen hänför sig till den externt finansierade forskningen som ökat med ca 112 mkr, ca 9,5 %. Även intäkter av statsanslag har ökat men endast med 20 mkr. Inom ramen för den externfinansierade verksamheten har intäkter av bidrag ökat med 129 mkr och intäkter av avgifter har minskat med 17 mkr. Den fortsatta ökningen av de externa medlen härrör främst från Vetenskapsrådet. Minskningen av avgiftsintäkter förklaras av att verksamheten inom PET-centrum numera bedrivs i ett bolag ägt till 25 % av Uppsala universitets utveckling AB. Den fortsatt kraftiga ökningen av de externa medlen understryker och förstärker än mer den obalans som råder mellan de statliga områdesanslagen och den av externa bidragsgivare beslutade och finansierade forskningen. Mång- och tvärvetenskap Omprövning och förnyelse av forskningen sker inom alla fakulteter i en ständigt pågående utvecklingsprocess. Detta gäller såväl den inomdisciplinära som den mång- och tvärvetenskapliga forskningen. Bredden och djupet i den disciplinorienterade forskningen tas inom flera områden tillvara för mångvetenskaplig forskning kring komplexa vetenskapliga problem som kräver medverkan från olika discipliner. Universitetsledningens uppgift i dessa sammanhang är att 19

Uppsala universitets årsredovisning 2004

Uppsala universitets årsredovisning 2004 Regeringen Uppsala universitets årsredovisning 2004 Uppsala universitets konsistorium har vid sammanträde denna dag enhälligt fastställt årsredovisningen för 2004. Den överlämnas härmed till regeringen.

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl. Mittuniversitetets årsredovisning 2012 Dnr: MIUN 2013/199 Omslagsbild: Bland Mittuniversitetets studenter finns en hög andel som studerar via nätet. En stor del av dem genomför sina studier på distans,

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner

Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner Bilaga 2: Lunds universitet Riksdagen har beslutat om Lunds universitets verksamhet för budgetåret 2006. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2006 för Lunds universitet och nedan

Läs mer

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan i Skövde Kort om högskolan Högskolan i Skövde har drivits som högskola sedan 1983. Högskolan har ett visst samarbete inom grundutbildningen med Högskolan i Borås och Högskolan Väst som går under

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan Väst Kort om högskolan Högskolan Väst, som hette Högskolan i Trollhättan/Uddevalla fram till 2006, tillhör landets yngsta högskolor. Den finns idag i tre städer: Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg,

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Antagningsstatistik program ht 2010 urval 2 Uppsala universitet

Antagningsstatistik program ht 2010 urval 2 Uppsala universitet Utbildningsprogram Urvalsgrupp Antal antagna Lägsta meritvärde Apotekarprogrammet Högskoleprov 0,9 Apotekarprogrammet Sökande med betyg från utländsk gymnasieutbildning 6 432 Apotekarprogrammet Sökande

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Utbildningsplan 09/10

Utbildningsplan 09/10 TEKNAT 2008/319 Utbildningsplan 09/10 Tekniskt/naturvetenskapligt basår, 40 veckor Teknisk/naturvetenskaplig bastermin, 20 veckor Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden BASÅR, KOMPLETTERINGSUTBILDNING,

Läs mer

Årsredovisning Innehålls PM

Årsredovisning Innehålls PM Fastställt av Årsredovisning Innehålls PM 1. Syfte Enligt förordningen (SFS 2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten årligen upprätta och till regeringen lämna årsredovisning senast

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

UFV 2012/318. Nyckeltal och jämförelser

UFV 2012/318. Nyckeltal och jämförelser UFV 212/318 Nyckeltal och jämförelser Underlag inför beslut om s verksamhetsplan 213 UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Innehåll Inledning...3 Ekonomi...3 Totala intäkter, flera lärosäten,

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (AFUU)

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (AFUU) BESLUT 2006-12-14 UFV 2006/1972 Konsistoriet Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (AFUU) Med antagningsordning avses enligt 6 kap 3 högskoleförordningen (2006:1053),

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Basåret inom högskolan: situationen våren 2004 Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Basårets omfattning...5 Övergång till högskolan...5 Basåret i högskolan: situationen

Läs mer

1 VERKSAMHET. 1.1 Verksamhetsstyrning

1 VERKSAMHET. 1.1 Verksamhetsstyrning Bilaga 4: Göteborgs universitet Riksdagen har beslutat om anslagen till Göteborgs universitet för budgetåret. Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret för Göteborgs universitet och nedan

Läs mer

Utbildningsplan för tekniskt/naturvetenskapligt basår, 40 veckor och teknisk/naturvetenskaplig bastermin, 20 veckor

Utbildningsplan för tekniskt/naturvetenskapligt basår, 40 veckor och teknisk/naturvetenskaplig bastermin, 20 veckor Utbildningsplan för tekniskt/naturvetenskapligt basår, 40 veckor och teknisk/naturvetenskaplig bastermin, 20 veckor Utbildningsplanen är fastställd av naturvetenskapliga utbildningsnämnden 2009-11-12 att

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

ANMÄLNINGSSTATISTIK. En lägesrapport för Göteborgs universitet inför våren Katarina Borne/ Analys och utvärdering,

ANMÄLNINGSSTATISTIK. En lägesrapport för Göteborgs universitet inför våren Katarina Borne/ Analys och utvärdering, ANMÄLNINGSSTATISTIK En lägesrapport för Göteborgs universitet inför våren 217 Katarina Borne/ Analys och utvärdering, Enheten för utvärdering och lärarutbildning PM: 216:8, Dnr V 216/839 GÖTEBORGS UNIVERSITET

Läs mer

Bilaga till protokoll från rektorssammanträde

Bilaga till protokoll från rektorssammanträde Bilaga till protokoll från rektorssammanträde 2002-04-09 GÖTEBORGS UNIVERSITET VERKSAMHETSUPPDRAG B1 1700/01 2000-2002, ssk 2002 Humanistiska fakultetsnämnden Övergripande mål och riktlinjer för verksamheten

Läs mer

Studentrekrytering vid vårterminsstarten 2016

Studentrekrytering vid vårterminsstarten 2016 Sid 1 (6) Studentrekrytering vid vårterminsstarten 2016 Ökningen av antalet sökande till högskolestudier fortsätter för riket som helhet medan antalet sökande för Umeå universitets del minskade något.

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Dnr U 2013/472 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetssstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna

Läs mer

LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1

LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 Lokal examensbeskrivning Dnr: 540-420-10 Sid 1 (8) LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 1. Fastställande

Läs mer

ANMÄLNINGSSTATISTIK. En lägesrapport för Göteborgs universitet inför hösten 2016

ANMÄLNINGSSTATISTIK. En lägesrapport för Göteborgs universitet inför hösten 2016 ANMÄLNINGSSTATISTIK En lägesrapport för Göteborgs universitet inför hösten 216 Katarina Borne/ Analys och utvärdering, Forsknings- och innovationskontoret PM: 216:1, Dnr V 216/396 GÖTEBORGS UNIVERSITET

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

Sökande till högre utbildning ht 2014: fokus på lärar- och förskollärarutbildningar

Sökande till högre utbildning ht 2014: fokus på lärar- och förskollärarutbildningar Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se Datum 2014-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Postadress Box 45093 104

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012 2014

Jämställdhetsplan 2012 2014 TEKNAT 2012/17 Jämställdhetsplan 2012 2014 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga områdesnämnden/fakultetsnämnden 2012-05-29 Förklaring av terminologi och struktur

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Lärarhögskolan i Stockholm

Lärarhögskolan i Stockholm Lärarhögskolan i Stockholm Kort om högskolan Lärarhögskolan i Stockholm, nedan kallad Lärarhögskolan, startade 1956 och är landets enda fristående specialhögskola för lärarutbildning. Från och med början

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT 2016 7 Efter flera år med kraftiga intäktsökningar för forskning och utbildning på forskarnivå skedde ett litet trendbrott vad gäller lärosätenas finansiering

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Program den 18 mars Högskolesystemet och Högskolans profil Forskningen Utbildningen Samverkan Paneldiskussion och frågor Vad

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Utbildningsplan för tekniskt/naturvetenskapligt basår, 40 veckor och teknisk/naturvetenskaplig bastermin, 20 veckor, läsåret 2011/2012

Utbildningsplan för tekniskt/naturvetenskapligt basår, 40 veckor och teknisk/naturvetenskaplig bastermin, 20 veckor, läsåret 2011/2012 Utbildningsplan för tekniskt/naturvetenskapligt basår, 40 veckor och teknisk/naturvetenskaplig bastermin, 20 veckor, läsåret 2011/2012 Utbildningsplanen är fastställd av naturvetenskapliga utbildningsnämnden

Läs mer

Högskolan på Gotland

Högskolan på Gotland Högskolan på Gotland Kort om högskolan Högskolan på Gotland grundades som självständig högskola 1998. Högskolan finns inom Campus Almedalen i Visby, men har också en betydande del av sin verksamhet som

Läs mer

Handelshögskolan i Stockholm

Handelshögskolan i Stockholm Handelshögskolan i Stockholm Kort om högskolan Handelshögskolan i Stockholm (HHS) är en privat högskola med knappt tjugo procent av intäkterna i statligt stöd. HHS grundades 1909 på initiativ av det svenska

Läs mer

Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning

Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning ENIC-NARIC Sverige 2015-04-22 Malin Jönsson, Cecilia George Avdelningen för bedömning av utländsk utbildning Enheten för bedömning av utländsk gymnasieutbildning,

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Med antagningsordning avses enligt 6 kap högskoleförordningen (SFS 1993:100), med senare ändringar,

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 19 januari 2011 (ändr. den 12 december 2011). Studieplanen

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten

Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten 1. Benämning Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen 2. Benämning, engelska Study Programme for Master of Education and Master of Arts 3. Poäng

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen. 180 högskolepoäng Uppsala universitet

Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen. 180 högskolepoäng Uppsala universitet TEKNAT 2008/319 Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen 180 högskolepoäng Uppsala universitet 2009/2010 Utbildningsplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2009-03-16

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Yttrande övre remissen Högre utbildning under 20 år (SOU 2015:70) Remiss från kommunstyrelsen

Yttrande övre remissen Högre utbildning under 20 år (SOU 2015:70) Remiss från kommunstyrelsen Arbetsmarknadsförvaltningen Staben för utveckling och utredning Tjänsteutlåtande AMN 2015 0229.01.06 Sida 1 (7) 2015-09-10 Handläggare Petra Wårstam Larnhed Telefon: 08-508 35 514 Till Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-10-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Postadress Box 45093

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen 1 BESLUT ENGELSKA 2010/4 UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2010 På förslag av institutionens jämställdhetsgrupp fastställer

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för HS-området 2015-2016 I denna

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 16 april 2008. Studieplanen kompletteras

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Med antagningsordning avses enligt 6 kap högskoleförordningen (SFS 1993:100, med senare ändringar,

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i inbyggda system vid Uppsala universitet, 120 hp, 2014/2015

Utbildningsplan för masterprogrammet i inbyggda system vid Uppsala universitet, 120 hp, 2014/2015 Utbildningsplan för masterprogrammet i inbyggda system vid Uppsala universitet, 120 hp, 2014/2015 1 Beslut om att anordna utbildningsprogrammet Utbildningsplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Antagningsstatistik program vt 2011 urval 2 Uppsala universitet

Antagningsstatistik program vt 2011 urval 2 Uppsala universitet Antagningsstatistik program vt 2011 urval 2 Uppsala universitet * alla behöriga i urvalsgruppen antogs x ingen plats i gruppen på grund av för få sökande tom ruta - ingen sökande i urvalsgruppen antogs

Läs mer

Växjö universitet. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Växjö universitet. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Växjö universitet Kort om högskolan Växjö universitet startade som en filial till Lunds universitet 1967, blev självständig högskola 1977 och universitet 1999. Här studerar numera drygt 15 000 studenter.

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet Linköpings universitet Kort om universitetet Linköpings universitet (LiU), som blev landets sjätte universitet 1975, har sin utbildning och forskning fördelad på filosofiska fakulteten, utbildningsvetenskap,

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet MITTUNIVERSITETET 2011-02-15 Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet 1. Vad är en doktorand 1 kap 4 HF: Med student avses i denna förordning den som är antagen till och bedriver

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22.

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. Allmän studieplan för utbildning på forskarutbildningnivå i didaktik Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. 1. Ämnesbeskrivning Didaktik

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007. 1. Utbildningens

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering Dnr 2015/281 Handlingsplan för internationalisering Fastställd av rektor 2016-06-14 Innehållsförteckning 1. Inledning, utgångspunkt och syfte 3 2 Generella insatser 3 2.1 Nätverk och partnerskap i forskning,

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Definitioner av begrepp i verksamhetsuppdragen 2016

Definitioner av begrepp i verksamhetsuppdragen 2016 151217 KTH/UF/PLU+AUA Definitioner av begrepp i verksamhetsuppdragen 2016 Begrepp Definition/förklaring Kommentar 5-åriga utbildningar Andel lärare med högskolepedagogisk utbildning Civilingenjörs-, civilingenjörs-

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret

Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2017-2018 Dnr:: 62/2012 Antagningsordningen fastställd av Högskolenämnden 2012-09-12 och reviderad

Läs mer

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Verksamhetsplan - 2016 (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Danderyd ska erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Föräldrar i Danderyd

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildningsprogrammet, 270-330 högskolepoäng. Teacher Education, 270-330 Higher Educational Credits

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildningsprogrammet, 270-330 högskolepoäng. Teacher Education, 270-330 Higher Educational Credits Dnr: 346/2008-515 Lärarutbildningsnämnden UTBILDNINGSPLAN Lärarutbildningsprogrammet, 270-330 högskolepoäng Teacher Education, 270-330 Higher Educational Credits 1. Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016

Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016 Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016 Dnr: 62/12 Reviderad 2015-03-24 och ersätter antagningsordning från 2014-03-26 Innehåll

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2015-07-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2015 Antagning

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson

Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson Högskolans expansion de senaste 50 åren Den högre utbildningens omfattning har ökat: från ca 40 000 studenter, fördelade på fyra universitet

Läs mer

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till programmet Svenska B/Svenska som andra språk B, Engelska B, Samhällskunskap A, Ma A samt för:

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till programmet Svenska B/Svenska som andra språk B, Engelska B, Samhällskunskap A, Ma A samt för: Utbildningsplan för Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen vid Humanistisk fakultet Study Programme for Master of Education and Master of Arts 300.0 Högskolepoäng 300.0 ECTS credits Programkod:

Läs mer

Regeringen har även byggt ut lärar- och förskollärarutbildningarna under

Regeringen har även byggt ut lärar- och förskollärarutbildningarna under Promemoria 2016-09-12 U2016/03765/KOM Utbildningsdepartementet Nyheter för fler lärare: Fler vägar till och tillbaka till läraryrket Nyckeln till att förbättra kunskapsresultaten i den svenska skolan är

Läs mer

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1 (7) 2009-02-19 Dnr SU 29-0405-09 Stockholms universitet Studentavdelningen Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1. Inledning Stockholms universitet - Det öppna universitetet

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer