I. Kvalitetsredovisning för Möllevångens Montessoriförskola avseende tidsperioden

Transkript

1 Montessoriförskola I. Kvalitetsredovisning för Möllevångens Montessoriförskola avseende tidsperioden Verksamhetsansvarig Inger Setterhag 3. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Vår verksamhetsidé Vi bedriver Maria Montessoris pedagogik med stora inslag av musik och motorik. På förskolan finns ett stort inslag av motorik bl. a genom rytmik, rörelselekar, gymnastik, drama, teater samt utflykter gärna med kulturinslag. Musik är en betydelsefull del eftersom den inbjuder till mycket rörelse, glädje och gemenskap. Barnen arbetar individuellt efter egen förmåga i den takt som passar varje enskilt barn och utvecklas även i samspel med gruppen. Traditioner är en viktig del på förskolan. Vi arbetar även aktivt på förskolan för att den sociala miljön ska vara utvecklande och trygg. Då menar vi att varje individ ska ha sin plats i gruppen och möta andra med respekt och också förvänta sig att själv bli bemött med respekt. Pedagogiken för att skapa förutsättningar för en trygg miljö är att konkret få uppleva andra människors känslor och behov. Vår vision Varje barn skall känna trygghet och kunna utvecklas socialt och i samspel med gruppen. Barnen skall respektera andra i sin omgivning men även förvänta sig att själva bli bemötta på samma sätt. Detta ger i sin tur möjlighet till social, kommunikativ, intellektuell och kunskapsmässig utveckling med vilja att lära, inte enbart för fortsatta studier, utan även för framtiden. Det svenska språket är alltid ett övergripande mål. Framgångsfaktorer 1. Våra barn skall erbjudas en förskola som inte bara tar fasta på kunskapsinlärning och individuella utvecklingsplaner utan även vill ge en god självkänsla och självförtroende, ha respekt för andra och sig själv, samt att skapa ett intresse och förutsättningar för fortsatt lärande. 2. Utvärdering av verksamheten skall ske kontinuerligt och med avsikt till ständiga förbättringar och samtidigt utgöra en del av underlaget till våra kvalitetsredovisningar. 3. Verksamheten skall innehålla en arbetsmiljö som är bra inte bara för våra elever utan även för personal och ledning.

2 4. Medarbetare som trivs på arbetet och är uppdaterade på verksamhetens mål och har initiativ till att ständigt förbättra verksamheten är en mycket viktig framgångsfaktor. 5. Att känna samhörighet med verksamheten och dess villkor är av stor betydelse. 6. Vilja att ständigt utveckla sin kompetens skall också ligga i den enskildes intresse. 7. Föräldrar som gärna rekommenderar förskolan till andra föräldrar samt en god föräldrasamverkan är ett bra mått på god kvalitet. Ekonomi Förskolans ekonomi är lättöverskådlig eftersom den är renodlad. Våra små grupper på småbarnsavdelningarna kostar i förlorade intäkter men ger igen med högre kvalitet. Vi har en stabil ekonomisk grund. Personal/organisation Inger Setterhag är ensam ägare och verksamhetsansvarig. Styrelsen består av ordinarie styrelseledamot Inger Setterhag, ordinarie styrelseledamot Jeanette Setterhag Roberts och suppleant Mikael Knutsson. Konsulttjänst för administration/ekonomi hyrs in och ger mer tid för förskolechef till pedagogiska frågor. Jeanette Setterhag arbetar även i verksamheten med en del administration samt utveckling och planering. Uppdelningen med två småbarnsavdelningar för barn 1-3 år med c:a 10 heltidsbarn i varje, en avdelning för barn 3 4 år (ca 20 heltidsbarn) och en avdelning för barn 4 6 år (ca 18 heltidsbarn) står kvar och visar fortfarande på goda resultat för barn och personal. Vi tar gärna in yngre barn som vi kan ha hos oss en längre tid. Vår personalstyrka består av elva pedagoger, varav sju är Montessoriutbildade, och av dessa elva har vi även en musiklärare samt en danslärare. Våra pedagoger har många års erfarenhet från förskoleverksamhet och de flesta har långa anställningar hos oss. Vår personalomsättning är mycket låg; under läsåret har inga personalskiften skett. Vi har en mycket låg sjukskrivningsgrad: 2,1 %. Vi arbetar för ett god personalvård och erbjuder all personal numera massage en gång/månad. Personalen har även fri kost. Förskolan har ett eget produktionskök med egen kock och detta är mycket uppskattat av alla parter. Vårterminen 2009 har Miljökontoret utfört sin årliga miljöinspektion i köket, denna blev godkänd med två anmärkningar: en komplettering till faroanalysen med laktosintolerans samt en trasig list att lagas med silikon. Vi har även numera skrivit ett avtal med Anticimex om kontinuerliga inspektioner i förebyggande syfte. Styrelsen och verksamhetens ledning har kontinuerligt tagit del av och följt upp verksamheten. Fortlöpande planeringsmöten har hållits och utvärderingar av verksamheten har genomförts. Barnens bakgrund Huvudparten av barnen kommer fortfarande från det geografiska närområdet. Jämfört med starten 1992 har vi idag en bredare sammansättning av barn från olika sociala miljöer och stadsdelar. Antal omsorgstimmar per barn är större i dag än tidigare.

3 Materiella resurser De materiella resurserna har kompletterats med mer montessorimaterial. Alla avdelningar har det material de behöver för den åldersstruktur som finns på avdelningen. Vi lånar också regelbundet böcker från biblioteket. Inredningsmässigt har vi investerat en del i nya möbler och förbättrat vår miljö inomhus. Tekniken hos oss blir kontinuerligt uppdaterad. Vi använder oss av digitalkamera och fotoprogram samt har nya datorer. Internetuppkoppling står numera alltid till vårt förfogande vilket underlättar vår kunskapsinhämtning. Rutiner finns för att åtgärda de fel som uppstår med vår teknik. Situationen för barn i behov av särskilt stöd Vi har goda förutsättningar att arbeta med de barn som haft behov av särskilt stöd, både ekonomiskt samt personalmässigt. Under detta läsåret har vi ej haft barn i behov av särskilt stöd. 4. Systematiskt kvalitetsarbete Vårt arbete för att upprätta kvalitetsredovisning börjar omgående vid terminsstart. Vi utvärderar och dokumenterar ständigt våra olika aktiviteter och förändringar. Vi bedömer då resultatet av varje aktivitet; hur den upplevts av personal, barn och, då det är aktuellt, av föräldrar, och ger förslag till förbättringar. All dokumentation sparas och ligger till grund för avdelningarnas respektive förskolans samlade utvärderingar. Personalen har en hel arbetsdag till förfogande för årsutvärderingen. Under hela året diskuterar vi kvalitet på våra personalmöten och mycket internutbildning sker från ledningens sida. Personalen har alltid tillgång till handledning. Vid föräldramöten har vi en öppen dialog med föräldrarna om kvaliteten och vårt föräldraråd är också mycket aktivt. Med ett aktivt fungerande föräldraråd har vi alltid insikt i hur föräldrarna upplever verksamheten och har en öppen dialog om förbättringar samt andra synpunkter. När den stora kvalitetsredovisningen framställs ligger alla avdelningars utvärderingar, protokoll från föräldra- och personalmöten samt mötesprotokoll från möten med externa resurser till grund. 5. Åtgärder för utveckling enligt föregående läsårs kvalitetsredovisning Vi har arbetat med att förbättra vår pedagogiska planering. Genom att vi har kontinuerliga utvärderingar har vi lättare för att se och göra förbättringar i vår verksamhet fortlöpande. Vi har också delmål i vår planering och detta hjälper oss att planera både långsiktigt som kortsiktigt. Våra föräldramöten har också utvecklats under läsåret. Vi har hyrt in föreläsare med aktuella ämnen för föräldrarna och har haft diskussionsgrupper med föräldrarna på föräldramöten. Innan föräldramöten har vi delat ut diskussionsfrågor till föräldrarna så de har varit delaktiga i mötena på ett annat sätt. Detta har också blivit förankrat i Föräldrarådet innan mötena. Våra lokaler har förbättrats och en del inköp har gjorts under året för att förbättra interiören. Detta är ett arbete som vi fortsätter med under kommande läsår.

4 6. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen och lärdomarna under läsåret Under perioden har vi prioriterat följande pedagogiska insatser i förhållande till de nationella målen: uppdatering av Likabehandlingsplanen, mer fokus på genusarbete, förbättringar av vår planering samt mycket kunskapsinhämtning från den nya Skollagen. Samverkan mellan förskola och föräldrar är alltid prioriterad och har också varit så under detta verksamhetsåret. Personalens utbildning är också alltid en hög prioritet för oss och under verksamhetsåret har våra lärare tagit del av följande kurser i pedagogik: - En verktygslåda full av genus - Förskolan, barnen och du själv i förändringarnas tid med Bodil Jönsson - Skapa och utveckla en hållbar förskola - Barns inflytande i förskolan - Mental träning - Professionellt förhållningssätt till föräldrar i förskolan - Regler och gränser Intern utbildning sker kontinuerligt och i synnerhet under våra personalmöten som äger rum en gång per månad. Där lägger vi grunden för all utveckling av verksamheten. Ledningen tar alltid upp aktuella ämnen som rör pedagogik och ny forskning till diskussion i personalgruppen. Vi har numera också infört personalmöten med tema där pedagogerna turats om att vara ansvariga för diskussionerna. Förskolan köper även in mycket litteratur och delar och diskuterar artiklar med varandra. Detta bidrar till att personalen alltid är insatta i förändringar i samhället och kan relatera dessa till verksamheten. Förskolan är på detta sätt anpassad efter nuet. Individuell vidareutbildning bidrar även till vår utveckling och förbättring av verksamheten. En väl fungerande hemsida är ett bra komplement i vår marknadsföring. Vi uppdaterar numera kontinuerligt informationen på vår hemsida och anlitar en konsult för det tekniska arbetet med hemsidan. Vi har märkt en stor uppgång av intresserade som har använt sig av vår hemsida och genom denna fått en mycket bra introducering för vår verksamhet. Vår föräldrasamverkan har under läsåret varit mycket god; våra föräldrar är mycket engagerade och vi som verksamhet ger dem ett pedagogiskt utbyte genom att erbjuda kurser och föreläsningar. Våra föräldramöten har varit givande kunskapsmässigt; utvecklande ämne såsom föräldrarollen, Montessoripedagogik, svenska språket samt gränssättning har diskuterats. Ämnet gränssättning ägnade vi mycket tid till; föräldrarna fick ut ett frågeformulär inför mötet så alla var väl förberedda och hade haft tid att tänka på vad gränssättning betyder för dem. Föräldrarådet var även med och gav synpunkter på frågeställningarna inför mötet. Vi har ett väl fungerande föräldraråd där vi diskuterar praktiska aktiviteter samt pedagogiska frågor som ger samverkan och utveckling i verksamheten. Vi kommer att förändra och förbättra vårt Drop-in. Vi är mer medvetna och har diskuterat fram tillsammans med föräldrarna ett bättre upplägg av vårt Drop-in. Föräldrarna är nu mer insatta i vad de ska få ut av ett besök på förskolan. Vi kommer att ha andra tider för drop-in, två förmiddagar istället för som innan en heldag. Detta underlättar för föräldrarna och de har mer möjlighet att vara med då de kan välja mellan två dagar istället. Kaffestunden har också avskaffats så att föräldrarna är med i barnens verksamhet hela besöket.

5 Under läsåret har alla barnen arbetat med temat Svenska språket. Genom temat har barnen fått större begreppsuppfattning, ordförståelse, begrepp om meningsuppbyggnad, förståelse för nyanser i språket och förmåga att kommunicera. Alla sinnen ska stimuleras för bättre inlärning och förståelse, därför har vi arbetat med temat på många olika sätt. Vi har haft mycket rim och ramsor, flanosagor, litteratur, mycket benämning av omgivningen för de små, Maria Montessoris språkmaterial och sensoriska material, biblioteksbesök, barnens återberättande, medveten dialog på samlingar, gymnastik samt traditionella lekar. Det har också varit ett samarbete med föräldrarna om sagor och berättelser. Avdelningarna har haft ett gediget samarbete i dans och musik. Musikens roll i språket är stor. All inlärning med hjälp av rörelse och musik främjar språkinlärningen. Vi har gemensamma sångsamlingar med instrument och har mycket rörelse under dessa. Temat har, som även föregående år, avslutats med en gemensam föreställning med alla föräldrar inbjudna. Föräldrarådet har då också varit mycket engagerade i detta och varit en god samarbetspartner till förskolan. Temaavslutningen är alltid mycket uppskattad och blir ett fint avslut för alla efter ett kunskapsgivande läsår. Miljön på förskolan har även varit i fokus under läsåret. Vi har utformat vår Arbetsmiljöpolicy som numera finns på förskolan. Denna innehåller målsättning, ansvarsfördelning, uppföljning samt det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi har Miljöombud på förskolan som ansvarar för egenkontrollen av vår miljö, denna utförs en gång/år. Detta är ett kvalitetssäkringssystem för att upprätthålla ett väl fungerande miljöoch hälsoskyddsarbete för verksamheten. Brandskyddet har även utvecklats genom att vi nu har ett systematiskt brandskyddsarbete. Kontinuerligt arbete med vårt brandskydd sker; två brandskyddsombud har tillsatts på förskolan och vi har intern inspektion var tredje månad tillsammans med ledning. På varje avdelning finns skriftliga rutiner för brand och en brandövning görs varje läsår som sedan utvärderas. Personalen genomgår en brandskyddsutbildning vart tredje år. Vi introducerar alltid våra brandrutiner för ny personal. Genom att vi numera har brandskyddsombud som använder sig utav checklistor, som utarbetats av förskolan tillsammans med extern brandkonsult, ser vi nu snabbare vilka åtgärder som behövs tas. Vår miljöpärm som behandlar förskolans hela enhet är alltid uppdaterad. Skriftliga rutiner för städ, trygghet och utvärdering finns på varje avdelning. Vårt tillagningskök har egenkontroll och faroanalys. Skriftliga rutiner finns för detta och följs upp veckovis. Vi har under året haft en Miljöinspektion som visade att förskolan har ett mycket bra smittskydd. Endast ett fåtal smärre avvikelser som nu är åtgärdade. Förskolan fick också en godkänd ventilation. Vi har en skriftlig kvalitetspolicy i köket som säkerställer en bra matkvalitet. Detta ger vår kock en bra överskådlighet. Vi har smittskyddsdokumentering och rutiner finns för risk för smitta. Vi har under läsåret också haft Skol- och fritidsförvaltningens inspektion av vår verksamhet och denna gick bra. Inspektionen omfattade tre huvudområden: Utveckling och lärande, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. 25 punkter granskades varav 24 var helt godkända. Det som behövde förbättras var Likabehandlingsplanen i form av ett tillägg och detta är nu åtgärdat och har blivit godkänt av kommunen. Vi har ett tydligt kvalitetsarbetet som utvecklas konstant under läsåret genom utbildning, diskussioner i personalgruppen, tydligt samspel med Lpfö 98 samt stor samverkan med föräldrarna. Vi har även uppföljningar vid arbetssituationer där förbättringar gjorts.

6 7. Normer och värden 7.1 Verksamhetens mål Vi vill ge barnen: Respekt för sina medmänniskor Emotionell förmåga Social förmåga Stärkt kunskap och känsla för sin kultur och en medvetenhet och förståelse för andra kulturer Samarbetsförmåga Kommunikationsförmåga Förmåga att visa hänsyn och känna ansvar för sin närmiljö 7.2 Strategier för att nå målen I Likabehandlingsplanen, som är starkt förbunden med vår verksamhetsplan, är barnens sociala samt emotionella förmågor grundförutsättningar för fortsatt utveckling och lärande. Genom att ge barnen en lugn och trygg miljö kan de skapa sig en stark jag-känsla, visa hänsyn och känna ansvar både inför sig själv och andra, samt ha en kunskap om sin omgivning och världen runt omkring. Förskolan arbetar mycket i förebyggande syfte med mobbning,genom att återkommande ta upp på samlingarna hur man beter sig mot varandra och varför. Vi diskuterar och dramatiserar konfliktsituationer så att barnen får en förståelse för hur den som blir utsatt känner sig.när vi märker tendenser till utsatthet markerar vi tydligt att det inte är acceptabelt och tar även upp detta med deras föräldrar. I förskolans Likabehandlingsplan finns rutinbeskrivning för att upptäcka kränkande behandling. Denna följs av utredning och uppföljning. Vi gör ständig uppföljning och utvärdering av vårt arbete med Likabehandlingsplanen och detta dokumenteras. Vi har under detta läsåret uppdaterat Likabehandlingsplanen med Genus i förskolan. Detta arbetar vi nu med mer aktivt och utvärderar oss själva kontinuerligt. 7.3 Resultat Vi arbetar enligt vår likabehandlingsplan och stävjar all form av kränkning och mobbning tidigt. Vår likabehandlingsplan är fortfarande aktuell och den har nyligen reviderats i enlighet med de nya bestämmelserna från 1 januari Analys och bedömning av måluppfyllelsen I enlighet med likabehandlingsplanen samt Montessoripedagogiken ser vi varje enskilt barn och bemöter dem på deras respektive nivå. Barnens självkänsla stärks genom att barnen blir bekräftade och benämnda. Barnen övas ständigt i att uppmärksamma andras känslor och olika levnadssituationer samt omvärlden. Pedagogernas roll, att föregå med gott exempel, är en stor del i barnens lärande av normer och värden. Enligt Montessoris tankar alla är vi en del av helheten Då barnen har god självkänsla är de mer benägna att behandla sin omgivning med respekt. Vårt arbetssätt vad gäller konflikthantering är att uppmuntra barnen att lösa sina konflikter utifrån sina egna tankar om hur en bra vän bör vara. Vi ger dem ej färdiga lösningar utan hjälper barnen att hjälpa sig själva. Vi poängterar vikten av empati, vara rädd om saker och omgivning,dela med sig, hjälpa varandra samt stå för sina handlingar. Vi har rutiner för att upptäcka kränkning såsom observationer, utvecklingssamtal, hjälp och stöd av pedagoger vid konflikter samt reflekterande möten i arbetslaget. Under läsåret har vi arbetat aktivt med genus i förskolan

7 med målet: Hur kan vi på bästa sätt bemöta barnen oavsett kön för att ge dem samma förutsättningar? Vi har gjort barnintervjuer, barnobservationer, haft samtal och drama tillsammans med barnen, sett över barnens miljö ur genusperspektiv tillsammans med barnen samt föreläsningar och litteratur för pedagogerna. Vi upplever nu att vi har en bättre bild av vår roll som pedagoger ur ett genusperspektiv och vi är mer medvetna om hur vi samspelar med barnen. Vi kommer fortsättningvis att arbeta aktivt med genus. 8. Utveckling och lärande/kunskaper 8.1 Strategier för att nå målen Våra generella strategier för att barnen ska nå kunskapsmålen är arbete med Montessoripedagogiken. Vi arbetar efter Maria Montessoris pedagogik vilket skapar de bästa förutsättningarna för inlärning, både kunskapsmässigt och socialt. Montessorimaterialet är alltid tillgängligt för barnen och personalen är uppmärksam på varje enskilt barns inlärningsstadier. Materialet i kombination med övningar i barnets vardag ger det kompletta inlärningsverktyget. Svårighetsgraden på materialet ökar kontinuerligt vid avdelningsbyten och Montessorimaterial lånas mellan avdelningarna vid behov för att tillgodose varje barns utvecklingsnivå. Vidare används materialet på exakt samma sätt på alla avdelningar så att barnen känner igen sig. Då barnen flyttar till annan åldersavdelning har vi överflyttningssamtal mellan personalgrupperna på de berörda avdelningarna. Vi har samtal om varje enskilt barn där utvecklingsklockan redovisas, vilket talar om var barnen är i deras utveckling, både på grupp- samt individnivå, samt om ett barn är i behov av extra stöd. Under terminen har vi alltid öppen kommunikation och möten för att alla pedagoger ska vara uppdaterade och känna väl till varje enskilt barns utvecklingsnivå. Den sociala kompetensen får barnen genom att bli uppmärksammade på vikten av att kunna hantera olika vardagliga situationer. Strategier för att nå våra prioriterade mål: Utbildning kontinuerligt Mer arbetstid för utvärdering och planering Föräldrasamverkan Mer dokumentering Röda tråden, dvs ett samarbete mellan avdelningarna så barnet är väl förberett inför avdelningsbyte. Temat svenska språket Mer medvetet genusarbete 8.2 Resultat måluppfyllelse Likabehandlingsplanen har uppdaterats och är mer ett levande dokument för oss. Vi arbetar aktivt med genus i förskolan. I arbetet med Röda tråden har det skett en ytterligare förbättring genom att vi har kontinuerliga schemalagda möten mellan avdelningarna. Överflyttningarna nu mellan avdelningarna fungerar bra och barnets behov är väl tillgodosedda. I vårt arbete med hälsa och livsstil uppfyller vi mål enligt Lpfö98: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.

8 8.3 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Miljöarbetet är ett förbättringsområde som vi har fortsatt att utveckla under läsåret. Vi har dokumentation för egenkontroll med inrikting på hygien och smitta. Rutiner finns bl. a. för tvätt, smittsamma sjukdomar, förhindring av blodsmitta, lunginflammation, besök hos djur, personalhygien samt vid storstädning. Denna dokumentation finns tillgänglig på alla avdelningar. I arbetet med att förbättra våra lokaler har några förändringar skett. Vi har nya skötbord, rullgardiner, fönsterbrädor, nya mattor, stolar och lampor på några ställen. Lusthuset där barnen har sina uteleksaker har renoverats och alla stora krukor på vår gård har ommålats. Digitalramar har satts upp på varje avdelning så att föräldrarna kan se verksamheten på bild. Vi har också startat ett bibliotek med Montessori-litteratur i vår stora sal. Detta är till för våra föräldrar, men givetvis också vår personal. Miljön har även förbättrats ur genusperspektiv; barnen har varit med och utformat lokalerna för mer lika förutsättningar för pojkar respektive flickor. Våra planeringsmetoder har förbättrats under detta läsåret. Vi har nu schemalagda möten mellan de olika avdelningarna för att planera för barnens övergång till annan avdelning. Tidigt på höstterminen la vi upp mål för hur vi skulle arbeta på respektive avdelning för att få en bra övergång, exempelvis vilka övningar som är viktiga att göra samt självständighetsträning. Arbetslaget gör också kontinuerligt en genomgång tillsammans på Montessorimaterialet så att vi alla handhar det på samma sätt, vilket underlättar för barnen. Alla avdelningar har ett möte i april då den mer intensiva inskolningen planeras och struktureras upp. Vi planerar också bättre vid personals frånvaro då vi ser efter barnantalet. Föräldramötena har vi utvecklat under läsåret. Vi har efter föräldrarnas önskan och intresse haft som tema regler och gränser. Föräldrarådet bjöd in till en föreläsning i gränssättning som föregick våra föräldramöten. Föräldrarna har varit mycket delaktiga genom att vara med och välja diskussionsfrågor och vara aktiva på möten och diskussioner. Våra föräldrarepresentanter satt med i de olika diskussionsgrupperna för att det skulle bli en jämnare diskussion och ej mer tonvikt på pedagogernas synpunkter. Alla frågor som skulle tas upp skickades ut till alla föräldrar i förväg. Vi delger föräldrarna alltid all information som rör förskolan, såsom tillsynsrapporter, miljöinspektionsrappporter och Likabehandlingsplan. Barn i behov av särskilt stöd Under detta läsår har vi ej haft barn med särskilt stöd. Hälsa och livsstil I vår verksamhet lägger vi stor tyngd vid motion, kost, hygien samt utevistelse. Då barn idag rör sig mindre än tidigare vill vi inspirera dem till att röra sig mycket i vardagen och få en rörelseglädje som de har med sig vidare i livet. Vi gör dagliga promenader, har schemalagd gymnastik och rytmik två gånger i veckan samt har mycket utevistelse i skog och parker med mycket motion. Från slutet av april till augusti/september (beroende på vädret) är vi ute i Pålsjö skog två heldagar i veckan. I våra dagliga samlingar tas alltid rörelsesånger med och barnen får då utlopp för sitt rörelsebehov och har då lättare att koncentrera sig och ta in kunskap. Vid arbetet med Montessorimaterialet ingår även ett visst rörelsemönster. Barnen får genom rörelse en bättre kroppsuppfattning.

9 Vi arbetar även för att barnen ska inspireras till en bättre och nyttigare kost. Vår kost är näringsriktigt balanserad under dagen och vi har en dietist som ser över vår kost ca en gång per år. Köket har vidareutbildning fortlöpande. Internt har vi kontinuerliga samtal om barnens kost; matsedel, balans i måltider under dagen av protein kolhydrater etc. Variationen av kosten är stor med fler olika grönsaker och vår kock introducerar ny mat/grönsaker för barnen i samlingen. Vi skapar nyfikenhet för maten hos barnen; vår kock kommer ofta och introducerar maten för barnen, ex. berättar om olika grönsaker och frukter så de får smaka och lukta. Eftersom vårt kök finns i lokalerna får barnen uppleva doft från den tillagade maten och kan även se köket där maten tillagas. Vi har även minskat salt- och sockerintaget samt sett över tillsatserna i kosten. Näringsintaget är också uträknat under dagens alla måltider på förskolan. Barnen får också tidigt lära sig god hygien, genom exempelvis övningar i att tvätta händerna, och ser detta som en naturlig del. På våra föräldramöten diskuterar vi hälsa och livsstil och föräldrasamverkan inom hälsa och livsstil är väl fungerande. 9. Ansvar och inflytande för barn 9.1 Verksamhetens mål Barnen ska lära sig: Tänka självständigt Förstå och handla efter demokratiska principer Våga uttrycka sina åsikter och känslor inför en grupp Ha inflytande och ansvar över sin miljö 9.2 Strategier för att nå målen Miljön är anpassad för att barnen ska kunna arbeta självständigt, exempelvis var sak på sin plats och inom räckhåll för barnen. Barnen är även delaktiga i städning av material, vattning av blommor, lätt sopning och annat som rör vården av deras miljö. Barnen får lära sig att handla efter demokratiska principer i vardagliga situationer, exempelvis vid lunchen; vänta på sin tur, vänta in alla innan man börjar äta, vänta tills alla är färdiga. I den dagliga samlingen lär barnen sig att lyssna på andra och vänta in sin tur, tala och våga uttrycka sig inför grupp. I de större grupperna får barnen även ibland rösta om olika förslag. Detta läsår har vi engagerat och gett barnen mer inflytande även på andra sätt. I vårt genusarbete har barnen varit med att utforma vår miljö och vårt förhållningssätt gentemot dem genom observationer, intervjuer och samtal med barnen. Även i vår temaavslutning har barnen varit med och utformat. De äldre barnen har kommit med förslag på sånger, ramsor och lekar och har även varit med hela vägen och valt kläder och annan rekvisita. 9.3 Resultat Barnen känner ett ökat ansvar för sin miljö på förskolan och är mer rädda om sin omgivning. De har utvecklat en förståelse för demokratiska principer och känner styrka i att våga uttrycka sig inför grupp. Barnen har även utvecklat en förmåga att göra självständiga val. Genusarbetet är alltid ett pågående arbete, men vi har utvecklats genom att vara mer medvetna, se och lyssna in barnen. Då barnen varit med och utformat vår temaavslutning kan man tydligt se hur de utvecklats och växt med uppgiften; De var mycket stolta och glada när allt var genomfört.

10 9.4 Analys och bedömning av måluppfyllelsen I Montessoripedagogiken är principen att det endast finns ett exemplar av de olika utlärningsmaterialen och barnen får då naturligt vänta på sin tur och respektera andras val. I Montessori har också var sak (material) sin bestämda plats och barnen får då lära sig känna ansvar då det är viktigt för alla att ställa tillbaka på samma plats så att oordning ej skapas. Städning av avdelning och material sker en gång i veckan och detta görs med barnen. De får då vårda sin miljö och respekterar denna mer. I våra samlingar har barnen fått träna på att lyssna, bli hörda och sedda samt vänta på sin tur. För att träna det självständiga tänkandet har de större barnen varje dag fått göra ett självständigt val, val av aktivitet. I början av läsåret har ofta barnen mycket svårt att välja utan att påverkas av de andra barnen men under året och den dagliga träningen i detta blir de mycket mer självständiga i sina val. De äldsta barnen har även börjat träna i att rösta på olika förslag, vilket har fungerat bra och varit berikande för barnen; de har tyckt att det var kul att vara med i beslutsprocessen. I vårt arbete med temaavslutningen har barnen varit med i beslutsprocessen men också i planering och framförande. De har genomfört ett helt projekt med pedagogers handledning och stöd. Deras självförtroende har stärkts och de är mer säkra i sig själva och vågar ta utmaningar. I vårt arbete med genus på förskolan har pedagogerna blivit mer uppmärksamma på hur de kommunicerar med barnen genom att fråga barnen, observera dem samt i konversationer. De äldre barnen har varit med att utforma miljön i den mån att de fått välja var vissa saker ska vara. Detta för att låta barnen utforma om hur det ska vara och undvika traditionella pojk- eller flickrum eller vrår. Exempelvis har pojkar lättare för att gå in i dockis om det är ett kombinerat lekrum och vågar då på ett annat sätt att leka med dockor. 10. Samverkan med hemmet 10.1 Verksamhetens mål Ha en bra dialog med föräldrarna Föräldrarna ska känna trygghet Föräldrarna ska känna sig delaktiga i sina barns verksamhet och utveckling på förskolan Föräldrar och förskola ska ha gemensamma mål att sträva efter 10.2 Strategier för att nå målen Förskolan har ett samarbete med föräldrarna genom månadsbrev, ett föräldraråd där alla kan vända sig till föräldrarepresentanter med ris och ros, gemensamma temaavslutningar, drop-in kaffe en gång per termin, utvecklingssamtal samt föräldramöte en gång per termin, kontaktdagar samt en årlig basar där alla medverkar på något sätt. Vi fortsätter att utveckla våra föräldramöten med mer diskussioner och samverkan med föräldrar. Vid vårens föräldramöte hade vi ämnet Regler och gränser uppe till diskussion. Föräldrarna fick då ut enkäter för att förbereda sig och oss inför mötet. Vid hämtning och lämning av barnen ges alltid tid till att berätta om dagen som varit eller lyssna på föräldrars frågor eller funderingar. Ledningen är även alltid tillgänglig om föräldrar känner behov av att driva sina frågor vidare Resultat Vi har haft ett gott samarbete mellan förskola och hem. Vi har fått mycket god respons från föräldrarna under föräldramöte. Vårt väl fungerande föräldraråd har även under detta läsåret varit en viktig del i samverkan mellan förskola och hemmet Analys och bedömning av måluppfyllelsen

11 Våra uppsatta mål bedömer vi att vi har uppnått till fullo. Under vårterminen har vi lagt stor tonvikt på diskussioner kring föräldrarnas delaktighet i vår verksamhet, bl. a. i våra föräldramöten. Genom enkäter har vi fått se föräldrarnas mått för bra kvalitet, som är trygghet, förtroende, ständig pedagogisk utveckling, närvarande och engagerad förskolechef, mötena med pedagoger vid hämtning/lämning, kostutveckling, likabehandling, flexibilitet, engagemang, aktivt arbete med läroplanen, barnens bekräftelse, bra personalgrupp, bra med information samt en lugn och trivsam arbetsmiljö. Föräldrarna anser att förskolan gott och väl uppnår dessa kvalitetsmått. Under ett föräldramöte föregående läsår framkom också att föräldrarna har önskemål om fler småmöten avdelningsvis; detta är något som vi har arbetat med i form av diskussionsgrupper. Vi har utformat föräldramötena med större medverkan från föräldrarna. De har varit med och påverkat diskussionsämnena och diskuterat sinsemellan. De har även varit med och tagit föreläsare i aktuella pedagogiska ämnen. Detta läsår har vi utvärderat vårt Drop-in efter föräldrarnas önskemål och vi inför förändringarna vid vårt nästa drop-in höstterminen Istället för att ha en heldag dropin önskades det från föräldrarna att vi skulle ha två förmiddagar istället. Eftermiddagarna då vi har utevistelse och mer fri lek var inte så intressant för föräldrarna. De vill se verksamheten då vi arbetar med Montessorimaterialet och har samling. De önskade också att inte ha en kaffestund då de ej upplevde det som effektiv tid; kaffet är nu avskaffat. Vi uppmuntrar alltid föräldrarna att komma även utanför Drop-in; de är alltid välkomna att vara med i verksamheten. Föräldrarna är också mycket engagerade i vår årliga avslutning; organiserar och står för fikat. 11 Samverkan 11.1 Verksamhetens mål Vi strävar efter att barnen skall få det stöd de behöver vid övergång till förskoleklass Vi strävar efter att ha ett förtroendefullt samarbete med skolan Vi strävar efter att förbereda barnen för fortsatt kunskapsinhämtande i skolan Vi strävar efter ett väl fungerande samarbete med externa resurser (BUP, barnhabiliteringen, specialpedagoger, skola) i vårt arbete med barn med särskilda behov 11.2 Strategier för att nå målen Förutsättningarna för förskola har ändrats en del. Tidigare hade vi ett mer intensivt samarbete vid övergång förskola/skola men eftersom det nu är fritt skolval kan det bli många olika skolor, vilket gör det svårt för oss att vara mer delaktiga i skolövergången. Föräldrarna besöker skolan tillsammans med sina barn och om frågor uppkommer finns förskolan som stöd. Förskolan lämnar över barnens dokumentation under förskoletiden till förälder som sedan frivilligt kan vidarebefordra denna till skolan. Denna förhandsinformation är behjälplig i skolan då barnens kunskapsnivå samt sociala utveckling finns dokumenterad. På förskolan förbereder vi barnen för fortsatt inlärning i skolan. Vi arbetar med att ge dem förmågan att arbeta koncentrerat och fokusera på uppgifter. Vi vill också ge barnen en bra självkänsla att våga anta nya utmaningar i skolan samt ge dem en självständighet. Detta för att göra övergången till skola enklare för dem och skolan Resultat Den samverkan med skola inför övergång som vi har haft har fungerat. Samverkan har också fungerat när det gäller förskolans syn på behov och resurser.

12 11.4 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Enligt riktlinjerna i Lpö 98, 2.5, ska arbetslaget utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem och samverka med dem samt tillsammans med personal i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Eftersom samarbete vid övergång till skola ej är så omfattande upplever vi att det önskvärda kunskapsutbytandet mellan förskola och skola ej är uppnått. Vidare har förskolan tystnadsplikt och måste ha föräldrars tillstånd för att lämna över information om barnet, detta begränsar möjligheten att ha denna dialog. Då föräldrarna nu är ansvariga för att behövlig information om barnet lämnas över till skola har vi mindre insyn och påverkan. 12. Åtgärder för utveckling Vi kommer att prioritera utveckling av planeringsmetoder det kommande läsåret. Detta ska hjälpa oss planera för att få ett mer strukturerat samarbete mellan avdelningarna. Våra föräldrasamverkan kommer att utvecklas ytterligare. Föräldrarna behöver bli mer delaktiga och har uttryckt en önskan om mer samverkan och diskussioner. Under det kommande läsåret kommer vi att koncentrera oss djupare på Montessorimaterialet än tidigare. Mer av barnens tid ska innehålla arbete med materialet. Vi kommer att ha mer material framme för barnen och mer åldersanpassat än tidigare. Nya och lättare material ska också tillverkas. 13. Inger Setterhag