FÖRSLAG: BESLUT OM UTÖKNING AV NATURRESERVATET STORASJÖOMRÅDET I UPPVIDINGE KOMMUN

Transkript

1 1 (15) FÖRSLAG: BESLUT OM UTÖKNING AV NATURRESERVATET STORASJÖOMRÅDET I UPPVIDINGE KOMMUN FÖRSLAG TILL BESLUT Länsstyrelsen förklarar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) området Storasjöområdet som naturreservat. Gränsen för naturreservatet ska vara den gräns som utmärks i fält med bifogad karta (bilaga 1) och gränsbeskrivning (bilaga 4) som underlag. Naturreservatet är en utökning av det befintliga naturreservatet Storasjöområdet. Länsstyrelsen upphäver delvis detta beslut från den 14 januari 1985 med diarienummer såvitt avser reservatets syfte, reservatsföreskrifter, skötselplan och gräns. Det innebär att beslutet från den 14 januari 1985 fortfarande gäller såvitt avser förklaringen av området som naturreservat men med ändring av gräns, syfte, föreskrifter och skötselplan. För att uppnå syftet med reservatet beslutar Länsstyrelsen att nedan angivna föreskrifter ska gälla för reservatet, se nedan under RESERVATSFÖRESKRIFTER. Länsstyrelsen fastställer bifogad skötselplan (bilaga 2) för reservatets långsiktiga vård. SYFTET MED RESERVATET Syftet med naturreservatet är att vårda och bevara naturmiljöer och arter knutna till en större skogsmyrmosaik så att den biologiska mångfalden bevaras och stärks: området bevaras med en naturlig hydrologi där myrarna har en typisk myrvegetation och öppen karaktär gamla skogar ska bevaras i ett naturskogsartat tillstånd med inslag av gamla träd, en varierad och flerskiktad struktur, god förekomst av död ved och ett stort lövträdsinslag, medan yngre och skogsbrukspåverkade skogar ska vårdas så att dessa värden kan utvecklas det rörliga friluftslivet ges möjlighet till naturupplevelser med vildmarkskänsla i ett större naturområde som utmärks av stillhet och ostördhet, samt ges möjlighet att kunna uppleva områdets kulturlämningar. Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post Hemsida VÄXJÖ Kungsgatan kronoberg@lansstyrelsen.se

2 2 (15) Syftet ska uppnås genom att (zon med skogsbruk undantagen): områdets skyddsvärda naturmiljöer bevaras genom föreskrifter som förhindrar skogsbruk och olika typer av exploatering hydrologin återställs, öppna myrar bibehålls öppna och igenvuxna myrar röjs från uppväxande träd områdets skogar får präglas av intern dynamik och naturliga processer som också kan efterliknas genom återställning av hydrologin eller naturvårdsbränning. Bestånd påverkade av skogsbruk restaureras för att utvecklas mot naturskogar med en varierad struktur, rika på tall och lövträd, där också livsmiljöer kan nyskapas för att värna skyddsvärda arter lämpliga åtgärder vidtas för att främja friluftsliv och visa representativa kulturspår som på sina håll omges av öppna artrika gräsmarker. RESERVATSFÖRESKRIFTER A. Föreskrifter med stöd av 7 kap. 5 miljöbalken om inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden i naturreservatet Utöver förbud och föreskrifter i annan lagstiftning är det förbjudet att: 1. bedriva täkt av berg, sten, grus, sand, lera, jord, torv eller annan jordart 2. borra, spränga, schakta, gräva, dämma, dika, dikesrensa, fylla ut, tippa, anordna upplag eller utföra annan liknande åtgärd på land eller i vatten Anmärkning: Upplag för jord- och skogsbruk får ske efter godkännande av Länsstyrelsen. 3. anlägga väg, parkeringsplats eller vändplats 4. ta bort eller skada stengärdesgård, odlingsröse eller annan kulturlämning

3 3 (15) 5. uppföra byggnad, ledning, mast, vindkraftverk eller annan anläggning Anmärkning: Länsstyrelsen kan godkänna uppförande av jakttorn på lämplig plats. 6. avverka, gallra, röja, beskära, så, plantera träd eller buskar eller utföra annan skogsbruksåtgärd eller skada enskilda träd eller buskar Anmärkning: I. Länsstyrelsen kan godkänna att ta upp och underhålla siktgata för jaktens behov. II. Gäller ej inom zon med skogsbruk (se karta, bilaga 1), men föryngringsavverkning kräver tillstånd från Länsstyrelsen. 7. inom kärnområdet (se karta, bilaga 1) skada, ta bort eller upparbeta dött träd, vindfälle eller döda grova grenar 8. framföra fordon utanför väg så att markskador uppkommer Anmärkning: I. I samband med skogliga åtgärder får fordon för skogsskötsel framföras men körskador ska i undvikas i största möjliga mån. Körskador som eventuellt ändå uppstår ska lagas. På torvmark och övrig fuktig mark får körning endast ske på kraftigt tjälad mark, så att körskador ej uppstår. II. För transport av fällt vilt får fyr-/sexhjuling eller dragare med liknande marktryck användas. 9. framföra motorbåt 10. sprida bekämpningsmedel, kemiska preparat, gödsel, kalk eller annat jordförbättringsmedel Anmärkning: Organiska gödselmedel och kalk får tillföras på befintlig åker 11. ändra växt- och djurlivets sammansättning genom att föra in, så eller plantera ut arter

4 4 (15) Anmärkning: Icke-vedartade grödor på åker är undantagna liksom att inhemsk trädart får sås eller planteras på fastmark inom zonen med skogsbruk (karta, bilaga 1). 12. jaga annat än älg, rådjur, vildsvin och mink inom kärnområdet (karta, bilaga 1) och annat än älg, rådjur, mink, hare, räv, vildsvin och gräsand inom zon med skogsbruk (karta, bilaga 1) 13. utfodra vilt, sätta upp saltsten för vilt eller anlägga åtel utan godkännande av Länsstyrelsen. 14. sätta upp tavla, skylt, affisch, snitsel eller liknande. Anmärkning: Jaktpass får markeras med diskret skylt Föreskrifterna ska inte utgöra hinder för akuta reparationsåtgärder på ledning eller för normalt underhåll av befintlig väg (vägsaltning får ej utföras). Del av träd i ledningsgata eller som hindrar framkomligheten på väg eller åker får kapas och flyttas inom reservatet. Grävning/schaktning i vägområde eller normalt underhåll i ledningsgata samt borttagande eller ersättning av ledning ska inte hindras av föreskrifterna men ska alltid först godkännas av Länsstyrelsen. B. Föreskrifter med stöd av 7 kap. 6 miljöbalken om skyldighet att tåla visst intrång Markägare och innehavare av särskild rätt till marken förpliktas tåla att följande anordningar iordningställs och åtgärder vidtas: 1. utmärkning av reservatsgräns och information om reservatet 2. inom zon med skogsbruk (karta, bilaga 1) får följande skötselåtgärder utföras, som erfordras behövs för att bevara och utveckla naturvärdena: - åtgärder för att återställa hydrologin mellan Krokegöl och Ilagöl.

5 5 (15) inom övrig del (kärnområdet) av naturreservatet (karta, bilaga 1) får följande skötselåtgärder utföras som behövs för att bevara och utveckla naturvärdena: - hydrologisk återställning - naturvårdsbränning inkluderande de säkerhetsarrangemang som då krävs såsom att träd får kvistas, röjas, huggas, flyttas och mineraljordsträngar anläggas och vattentag anordnas - röja, hugga, ringbarka och på andra sätt skada eller döda icke naturvårdsintressanta träd för att restaurera skogsbrukspåverkade eller igenväxta naturmiljöer, eller skapa livsmiljöer för skyddsvärda arter - flytta träd/gren som ligger olämpligt till annan lämplig plats inom kärnområdet - uppläggning av stammar och grenar som faunadepå och låta döda träd och grenar ligga/stå kvar i kärnområdet. - slåtter, bete och åkerbruk - stängsling (uppsättning/reparation/nedtagning) - så/plantera växter, samt sätta ut hotade arter enligt fastställda åtgärdsprogram 3. iordningställande och upprätthållande av anordningar för allmänheten i form av till exempel parkeringsplats, strövstig, rastplats, vindskydd, spänger och utsiktstorn. Träd och grenar som uppenbart hindrar framkomlighet eller utgör en risk för besökares säkerhet får kapas, fällas och flyttas 4. skötsel av vägområde med syfte att gynna hotade arter 5. uppföljning av syfte och mål 6. åtgärder för vetenskaplig undersökning som i förväg godkänts av Länsstyrelsen. 7. tillfälliga upplag i samband med skötselåtgärder 8. användning och tagande av väg samt framförande av maskiner i den utsträckning som behövs för reservatets förvaltning.

6 6 (15) Länsstyrelsen ansvarar för att skötselåtgärder enligt fastställd skötselplan utförs. Utfallande virke i samband med åtgärder som utförs med stöd av föreskrifter och skötselplan tillfaller staten. C. Föreskrifter för allmänheten med stöd av 7 kap. 30 miljöbalken om rätten att färdas och vistas inom reservatet och om ordningen i övrigt inom området Utöver förbud och föreskrifter i annan lagstiftning är det förbjudet att: 1. skada naturföremål eller ytbildning, t.ex. genom att gräva, borra, måla eller mejsla 2. fälla eller på annat sätt skada levande eller döda stående eller omkullfallna träd och buskar 3. plocka, skada eller gräva upp örter, svampar, lavar och mossor eller andra växter annat än plockning av enstaka exemplar av ickefridlysta arter. Bär och matsvamp får plockas för husbehov 4. samla in insekter, snäckor, maskar eller andra ryggradslösa djur annat än enstaka exemplar av icke-fridlysta arter 5. framföra eller parkera motordrivet fordon eller släpvagn annat än på anvisad väg och iordningställd parkeringsplats 6. framföra motorbåt 7. övernatta i husbil eller husvagn 8. sätta upp tavla, skylt, affisch, snitsel, fågelholk, konstföremål eller liknande utan Länsstyrelsens godkännande 9. bedriva tävlings-, övnings-, lägerverksamhet eller liknande utan Länsstyrelsens godkännande

7 7 (15) 10. störa eller skada djurlivet t.ex. genom närgånget uppträdande vid bo- eller lekplats 11. på ett störande sätt använda musikanläggning, musikinstrument eller därmed jämförlig anordning. Från föreskrifterna under C undantas åtgärder för vetenskaplig undersökning, som i förväg godkänts av Länsstyrelsen. Föreskrifterna utgör inte hinder för Länsstyrelsen att utföra de åtgärder, som framgår av ovan angivna B-föreskrifter, som behövs för reservatets vård och skötsel eller uppföljning av bevarandestatus. Föreskrifterna under C träder i kraft den dag som framgår av kungörandet, se nedan. Föreskrifterna gäller även om de överklagas. Med Länsstyrelsens godkännande enligt föreskrifterna ovan avses inte en dispens- eller tillståndsprövning utan endast att Länsstyrelsen i skriftlig form kan ge sitt godkännande till en åtgärd efter att denna beskrivits på lämpligt sätt. Utöver ovan angivna föreskrifter gäller annan lagstiftning, bl.a. miljöbalken, jaktlagstiftning, terrängkörningslagen och kulturminneslagen. Enligt 7 kap 28a miljöbalken krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område.

8 8 (15) ADMINISTRATIVA DATA Namn: Storasjöområdet NVR-Id: Län: Kronoberg Kommun: Uppvidinge Socken: Lenhovda Läge: 8 km S Lenhovda, 3 mil O Växjö Gränser: Enligt karta, bilaga 1 i beslutet Areal: Totalt: 1434 ha Land: 1368 ha: Vatten: 66 ha Fastigheter och markägarkategori Fastigheter Markägarkategori Bostorp 4:8 Staten genom Naturvårdsverket Bostorp 1:10 Enskild Bostorp 2:2 Enskild Bostorp 3:4 Enskild Bostorp 3:5 Enskild Bostorp 4:8 Enskild Bostorp 6:1 Enskild Bostorp 7:1 Enskild Hökaskruv 2:2 Enskild Vägershult 2:10 Enskild Servitut: Sakägare: Förvaltare: Naturgeografisk region: Riksintressenummer: Anläggningssamfällighet: Kylleskruv GA:1, Kylleskruvs vägsamfällighet Kraftledning: Olofström Hallandsboda 1:82, E.on Elnät Sverige AB Enligt bilaga 7 till beslutet Länsstyrelsen i Kronobergs län Sydsvenska höglandets ostdel, Sydöstra smålands skogsoch sjörika slätt NRO07028 Storasjöområdet Natura 2000: Områdeskod/namn: areal: områdestyper: SE , Storasjöområdet 1039 ha SAC (Special Area of Conservation bevarandeområde för livsmiljöer och arter) SPA (Special Protection Area skyddsområde för fåglar)

9 9 (15) naturtyper: Kod Namn Rapporterad areal 3160 Myrsjö 19 ha 7140 Öppna mossar och, kärr 150 ha 9010 *Västlig taiga 182 ha 91D0 *Skogsbevuxen myr *Prioriterad naturtyp 77 ha 429 ha arter: Kod Svenskt namn Vetenskapligt namn A104 Järpe A108 Tjäder A166 Grönbena A217 Sparvuggla A223 Pärluggla A236 Spillkråka A409 Orre A127 Trana Bonasa bonasia Tetrao urogallus Tringa glareola Glaucidium passerinum Aegolius funereus Dryocopus martius Tetrao tetrix Grus grus BESKRIVNING AV OMRÅDET Detta vidsträckta skogs- och myrområdet söder om Lenhovda är ett av länets största naturreservat. Det ligger i ett område som är tydligt påverkat av inlandsisens avsmältning. När isen drog sig tillbaka för över år sedan avsnördes en del av den stora isen som blev stilla liggandes för att spricka upp och smälta. Sprickorna fylldes på med grus och sten vilket än idag visar sig som moränryggar som löper som åsar genom området. På många platser finns blockfält där moränen sköljts extra kraftigt av isens smältvatten. I sänkorna mellan moränåsarna har varefter tiden gått mer och mer torv ansamlats och byggt upp mossar och kärr. Några sjöar och gölar finns också i området. Storasjöområdets centrala myrmarker domineras av svagt välvda mossar. Mot kanterna blandas vattnet från mossen med vatten från fastmarken och här förekommer kärr som följer moränryggarna genom landskapet. Vid avbrott i moränåsarna finns ofta blöta rännor med kärrvegetation. Delar av området är påverkat av dikning. Områdets myrvegetation är intressant då arter från olika delar av Sverige möts här. Fastmarken utgörs av näringsfattiga moräner. Den fattiga jorden påverkar skogen som växer långsamt. Tall är det trädslag som dominerar

10 10 (15) vid sidan av gran. Björk förekommer sparsamt och andra lövträdsarter är ovanliga. Markfloran domineras av ris, mossor och lavar. På en del håll finns äldre skog på mellan 150 och 200 år och vissa enskilda träd är över 340 år gamla. Stora delar av fastmarken har dock större påverkan och delar har helt avverkats och utgörs av yngre skog. Storasjöområdet var tidigare starkt präglat av bränder. Fram tills för drygt 200 år sedan brände människan skogen för att bl. a. förbättra betet för djuren på utmarken. Troligen brann ibland också myrvegetationen. Efter att hävd och bränningar upphört och att skogsbruket intensifierats har trädskiktet förtätats och fått en annan artsammansättning. Ädla lövträd har t.ex. helt försvunnit från skogsmarken men ett fåtal återfinns vid de gamla torpställena. Vid de gamla torpen finns en artrik örtflora som lockar till sig många insekter. En mer utförlig beskrivning av området hittas i skötselplanen, bilaga 2. REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET Beslut om bildande av naturreservatet Storasjöområdet togs av Länsstyrelsen i Kronobergs län den 14 januari hölls ett informationsmöte för berörda sakägare varefter en botanisk inventering och en utredning om lämplig skyddsform genomfördes. Under det pågående arbetet med det planerade reservatet utfördes dikning i områdets östra del varför Länsstyrelsen och regeringen 1982 beslutade om förbud enligt naturvårdslagen. Om möjligt erbjöds bytesmark för de mest berörda fastigheterna. Under 1990-talet köptes på initiativ från Länsstyrelsen ytterligare mark in av Naturvårdsverket, såväl inom som direkt utanför det bildade naturreservatet. Mark köptes både från domänverket och från privata markägare. Under 2008 och 2009 genomfördes inventeringar av bl.a. områdets flora av kärlväxter och kryptogamer (mossar, lavar och svampar). Inventeringarna visade på höga naturvärden även i delar av zonen med skogsbruk. Detta liksom initiativ från markägare angränsande utanför reservatet ledde till diskussioner om skydd av ytterligare mark. Värdering och förhandling följde och avtal om intrång har tecknats med en del av dessa markägare. Skogsstyrelsen har förvaltat naturreservatet och utfört åtgärder såsom anläggande av stigar och rastplats och information om områdets natur och kulturvärden, igenläggning av vissa diken, bränning av ett mindre

11 11 (15) skogsbestånd, uttag av granbarkborreangripet virke och gallringar i skogsproduktionsdanade bestånd. Naturreservatets skötselplan har blivit föråldrad och möjliggör inte åtgärder som modern naturvårdsbiologisk forskning visat vara nödvändiga. Åtgärder krävs för att bevara de skyddsvärda naturtyperna och arterna som finns eller som skulle kunna få livsrum i området. För att införliva de inköpta delarna i naturreservatet och för att kunna revidera skötselplanen inleddes under 2008 en utredning av områdets skötselbehov och av revidering av reservatets beslut. Förslaget till beslut och skötselplan skickades hösten 2013 till sakägare inom området som förelades att komma in med eventuella synpunkter/erinringar. Myndigheter, ideella föreningar m.fl. har samtidigt lämnats tillfälle att yttra sig över förslaget. Följande yttranden har kommit in: MOTIVERING Storasjöområdets naturreservat är ett stort naturområde som utgörs av en skogsmyrmosaik med vildmarkskänsla. En stor del av myrarna har kvar sin öppna prägel och typiska vegetation. Skogarna har tidigare präglats av brand och en stor del är gammal, ibland så gamla som år. I området finns också skogar som på sikt kan utveckla höga naturvärden och skogar som är lämpliga för t.ex. naturvårdsbränning. Naturreservatet ligger i den trakt i länets östra delar där Länsstyrelsen anser att det finns störst anledning att skydda barrskogsobjekt, som också bör omfattas av naturvårdsbränning. Storasjöområdet är av riksintresse för naturvården (Storasjöområdet, NRO07028, enligt Naturvårdsverkets beslut och ). Delar av Storasjöområdet är även av riksintresse för vattendrag (Mörrumsån). Områden av riksintresse för naturvård ska enligt hushållningsbestämmelserna i 3 kap 6 MB skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Storasjöområdet har i länets naturvårdsprogram erhållit klass 1 i en tregradig skala, där klass 1 är det högsta värdet. Storasjöområdet ingår i det europeiska nätverket Natura 2000 (SE ) och är utpekat enligt EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektiv.

12 12 (15) Myrmarkens höga naturvärden bekräftas av att området var upptaget i myrskyddsplan för Sverige från 1994 och att våtmarksinventeringen (VMI) placerat den största myrarealen i den högsta klassen av fyra särskilt höga naturvärden. Stora delar ligger i den näst högsta klassen höga naturvärden men myrarna i öster ligger i lägre klasser. En nyckelbiotop och två naturvärdesområden är registrerade i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering, men det befintliga reservatet är inte inventerat. Bevarandet av naturvärdena går i kärnområdet inte att förena med skogsbruk eller annan exploatering och ett långsiktigt skydd kan endast garanteras genom att ett större naturreservat inrättas. Utan ett beslut om bildande av naturreservat riskerar de höga naturvärdena att gå förlorade genom avverkning eller igenväxning. Dessutom krävs långsiktiga och omfattande skötselinsatser vars finansiering kan möjliggöras om området är naturreservat. Förutsättningarna att bevara områdets biologiska mångfald och livsmiljöer bedöms som goda om bevarandemålen uppfylls i enlighet med fastställd skötselplan. Död ved i olika former och nedbrytningsstadier är viktiga livsmiljöer för många organismer, inte minst insekter och kryptogamer. Tillgången på död ved är generellt sett liten i landskapet och många vedlevande arter är på gränsen till utrotning på grund av brist på lämpligt substrat. Därför finner Länsstyrelsen det motiverat att bevara och kontinuerligt återskapa och initiera bildandet av död ved till dess att en naturlig dynamik kan upprätthålla arternas behov. För att minska eventuell spridningen av skadeinsekter från naturreservatet vid en händelse där stora mängder gran samtligt faller eller angrips får gran upparbetas på utvecklingsmark efter en bedömning av t.ex. 1) mängden fallen eller nyangripen gran, 2) vedens läge och solexponering, 3) populationen av granbarkborre i landskapet och 4) angränsande bestånds ålder och trädslagssammansättning. Hydrologin behöver återställas genom att diken däms eller läggs igen eftersom den ökade markavvattningen leder till oönskad igenväxning och ändrade växtsamhällen. När träden växer upp på myren skuggas marken vilket missgynnar vissa växter. Även fågellivet blir lidande eftersom vissa arter endast häckar eller spelar där det är stora öppna ytor.

13 13 (15) Jakten inskränks till viss del då Länsstyrelsen anser att denna jakt inte är förenlig med reservatets syfte om att bevara skyddsvärda arter då det förekommer arter som är listade i EU:s fågeldirektiv. Jakten innebär också en störning för det icke-jagande friluftslivets möjligheter till vildmarksupplevelse. Det är inte önskvärt att styra vilt från intilliggande områden in i reservatet eller till vissa platser i reservatet. Stödutfordring av vilt och anläggning av åtel får därför ej ske utan skriftligt godkännande från Länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska då bedöma nyttan och tillse att utfodring sker på ställen där de åsamkar minsta möjliga skada eller störning på naturmiljöen eller på friluftslivets möjligheter till vildmarksupplevelse. Om behov finns och för att jakt ska kunna bedrivas på ett säkert sätt får Länsstyrelsens godkänna att jakttorn byggs och att siktgator tas upp och underhålls. Det är Länsstyrelsens uppgift att se till att jakttorn och siktgator placeras så att besökarnas upplevelse av naturområdet inte störs och säkerheten höjs. Det är inte önskvärt att vägar och parkeringsplatser inom reservatsområdet används som uppställningsplats för husbilar och husvagnar, då detta avsevärt försämrar områdets tillgänglighet för övrigt friluftsliv och kan leda till nedskräpning. Plockning av växter (annat än enstaka exemplar samt bär och svamp för husbehov) och åverkan på levande eller döda träd är inte tillåtet eftersom det kan skada de biologiska värdena i området såväl som upplevelsevärdena. Beslutet följer riktlinjer för prioritering av naturreservatsskydd och Sveriges internationella åtaganden om skydd av den biologiska mångfalden, samt Sveriges miljökvalitetsmål. Bildandet av naturreservatet Storasjöområdet bidrar till att uppfylla de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen Levande skogar, Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt växt- och djurliv samt Myllrande våtmarker. Uppvidinge kommun har i sin översiktsplan ( ) pekat ut naturreservatet Storasjöområdet som ett av sina sex geografiska fokusområden när det gäller förutsättningar för turismen och det rörliga fri-

14 14 (15) luftslivet. Området omnämns som Europas närmaste vildmark och att det har få motsvarigheter i södra Sverige. På samma sätt pekas området ut i kommunens turismstrategi som en av kommunens tio styrkor när det gäller att locka besökare. Syftet med tillståndsplikten för att få slutavverka skog i zonen med skogsbruk är att vidmakthålla ett uthålligt skogsbruk med så liten påverkan på kärnområdet som möjligt. Vid slutavverkning ska hyggen större än 5 ha undvikas. Det ska vid utveckling av nya skogsbestånd eftersträvas en självföryngring under fröträdställning samt en variation inom bestånden avseende trädslag och ålder. Länsstyrelsen anser, vid en intresseprövning enligt 7 kap 25 miljöbalken, att reservatsföreskrifternas utformning innebär en rimlig balans mellan de värden som ska skyddas och det intrång detta innebär för enskilds rätt att använda mark och vatten. Reservatsbildningen är förenlig med miljöbalkens mål i 1 kap. 1 och bestämmelserna om hushållning med mark och vatten i 3 och 4 kapitlen miljöbalken samt med översiktsplanen för Uppvidinge kommun. I enlighet med vad som sägs i 4 och 5 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning, bedömer Länsstyrelsen att den föreslagna ordningsföreskriften enligt 7 kap 30 miljöbalken innebär så begränsade kostnadsmässiga och andra konsekvenser att det saknas skäl för en konsekvensutredning av regelgivningen. FÖRORDNANDE OM KUNGÖRELSEDELGIVNING Länsstyrelsen förordnar, med stöd av 49 delgivningslagen (2010:1932) jämfört med 27 förordningen om (1998:1252) områdesskydd enligt miljöbalken m.m., att delgivning av detta beslut ska ske genom kungörelse. Kungörelsen ska inom 10 dagar införas i tidningarna Smålandsposten och Post och Inrikes Tidningar. Delgivningen ska anses ha skett två veckor efter dagen för detta beslut, förutsatt att kungörelsen inom 10 dagar från beslutet införts i ovan nämnda tidningar. Beslutet hålls tillgängligt på Länsstyrelsen, Kungsgatan 8, Växjö och på Länsstyrelsens hemsida,

15 15 (15) HUR MAN ÖVERKLAGAR EFTER BESLUT Detta beslut kan överklagas genom skrivelse till regeringen. Överklagandet ska dock skickas in till Länsstyrelsen i Kronobergs län, VÄXJÖ. Länsstyrelsen måste ha fått överklagandet senast den [Text], annars kan inte regeringen pröva överklagandet. Överklagandet bör innehålla följande: hänvisning till detta beslut, dnr vad som ska ändras och varför namnteckning, namnförtydligande och adressuppgifter eventuella handlingar som stöder överklagandet. UPPLYSNINGAR Beslut i ärendet har fattats av Landshövding Kristina Alsér. I handläggningen av ärendet, i vilket Martin Unell varit föredragande har också deltagit. Kristina Alsér Martin Unell Delgivningssätt Beslutet ska kungöras i länets författningssamling, ortstidning samt i Post och inrikes tidningar. Bilagor 1. Beslutskarta (fastighetskartan som grund) 2. Skötselplan inklusive karta 3. Översiktskarta 4. Gränsbeskrivning (inklusive karta, lantmäteriets inmätning) 5. Miljöbalkens regler om naturreservat 6. Hur man överklagar (nr 6) 7. Sändlista