Övriga 34 ledamöter (varav 23 oberoende) Allmänna val: hålls vart femte år, senast valet 26 februari 2016.

Transkript

1 Promemoria Utrikesdepartementet Ambassaden Dublin p.t. Stockholm och Enheten för Europeiska unionen Land-PM Irland Basfakta Officiellt namn: Irland/Eire Huvudstad: Dublin (1,2 miljoner) Språk: Engelska och Iriska (Gaeilge) Yta: 70,282 km² Folkmängd: 4,63 miljoner Nationaldag: 17 mars (St. Patrick s Day) Religion: Religionsfrihet; Majoriteten är romersk-katolska kristna (87 %). Bland övriga är anglikanska kristna den största gruppen. Rättssystem: Common Law, nedtecknad konstitution. Statsskick: Republik Statschef: President Michael D Higgins Regeringschef: Enda Kenny (Fine Gael) Regering:: Fine Gael regerar tillsammans med tre oberoende ledamöter Parlament: Oireachtas, är uppdelat i två kamrar; Dáil Éireann (underhuset) 158 platser samt Seanad Éireann (överhuset) 60 platser. Partier i parlamentet (underhuset) Fine Gael, 50 ledamöter Labour Party, 7 ledamöter Fianna Fáil, 44 ledamöter Sinn Féin, 23 ledamöter Övriga 34 ledamöter (varav 23 oberoende) Allmänna val: hålls vart femte år, senast valet 26 februari Nästa val hålls Presidentval: hålls vart sjunde år, senast Nästa sker Ekonomi Valuta: Euro

2 2 BNP: 185 miljarder Euro (2014), prognos 190 miljarder (2015) BNP per capita: Euro (2014). Viktigaste handelspartners: cirka två tredjedelar av Irlands export går till EUländer, med Storbritannien som klart dominerande handelspartner. Runt en fjärdedel av exporten går till USA. År 2015 uppgick den svenska exporten till Irland till ett värde av 6,133 miljarder SEK, motsvarande 0,5 % av Sveriges totala export. Irlands export till Sverige under samma period uppgick till ett värde av 16,594 miljarder SEK, motsvarande 1,4 % av Sveriges totala import. Viktigaste exportprodukter: maskiner, mjukvaruutveckling och IT-produkter, kemiska substanser för läkemedelsindustrin samt jordbruksprodukter (kött) och finansiella tjänster. Tillväxt: + 5,2 % (2014), + 6,2 % (2015) och prognos +,5 % av BNP (2016) Inflation: 0,3 % (2014), 0,3 % (2015) och prognos 1,4 % (2016) Budgetunderskott: - 3,9 % (2014), - 2,2 % (2015), prognos - 1,5 % (2016) Statsskuld: 109,7 % (2014), 99, 4 % (2015), prognos 93 % (2016) Bytesbalans: överskott + 5,9 % (2014), + 5, 7 % (2015), prognos + 4,7 % (2016) Arbetslöshet: 11,1% (2014), 9,5 % (2015), prognos 8 % (2016) Bistånd: 0,39 % av BNI (2014), prognos 0,45 % (2015) - målet är att nå 0,7 % av BNP så fort landets ekonomi tillåter. Energikällor: stort beroende av import av fossila bränslen. Andelen förnyelsebar energi uppgår till ca 5 %. Målsättningen är att 16 % ska komma från förnyelsebara källor år Kort historik Irland är ett av de områden i Europa som har flest fornminnen, så långt tillbaka som år före Kristus. Under 800 talet invaderades ön av norska och danska vikingar, som grundlade flera städer. Från slutet av 1100-talet ökade det engelska inflytandet över Irland och vid mitten av 1600-talet

3 3 kontrollerade den engelska kronan hela ön. En majoritet av irländarna var katoliker, och under det engelska styret fråntogs dessa successivt alla rättigheter: rösträtt, rätten att köpa, hyra och äga mark eller gifta sig med engelsmän. År 1801 införlivades Irland formellt i Storbritannien och dess parlament upplöstes. På annandag påsk 1916 ockuperade irländska nationalister flera byggnader i Dublin och utropade Irland till en självständig republik. Efter en vecka slogs rebellerna ner. Påskupproret har en stark symbolisk laddning för många irländare - trots nederlaget bildade irländska ledamöter i brittiska parlamentet ett eget parlament och utropade återigen Irland till en oavhängig republik. Det irländska parlamentet förbjöds av Storbritannien, och protestanterna i norra Irland vägrade låta sig inlemmas i en ny statsbildning accepterade irländarna motvilligt ett brittiskt fredsförslag som innebar att ön delades i två administrativa delar, en i norr och en i söder. Den norra delen förblev brittisk och den södra delen blev den irländska fristaten, med begränsat självstyre. Men det irländska parlamentet splittrades snart och ett blodigt inbördeskrig utkämpades, tills dess att fristatsförespråkarna 1923 besegrat motståndarna till avtalet. En ny konstitution som gav staten namnet Ireland (Éire) antogs Den irländska statens sista länk till Storbritannien bröts 1949, då Irland slutligen etablerade sig som en självständig republik och landet lämnade det brittiska samväldet. Under årtionden därefter präglades irländsk politik, såväl i Irland som i Nordirland av starka spänningar, våld och terroraktioner the Troubles ingicks Good Friday Agreement, som med goda marginaler godkändes i folkomröstningar på båda sidor om gränsen. Nordirland fick ett långtgående självstyre med en nogsamt stipulerad intern maktdelning. Implementeringen av detta avtal har varit och är en lång och mödosam process, som stadigt fortskrider med aktivt stöd från Irland och Storbritannien och man samverkar för att hantera incidenter och oroligheter. Efter flera år av låsningar i det politiska arbetet undertecknades den 23 december 2014 Stormont House avtalet av de fem politiska partierna, Storbritannien och Irland och av USA som garant. Avtalet reglerar bl.a. ekonomiska reformer och rationaliseringar av statsförvaltningen, frågor om flaggning, parader/marscher samt historieskrivning och anhörigas rätt att få veta vad som hänt försvunna eller offer för övergrepp under the Troubles. Men genomförandet har gått trögt och nya överläggningar inleddes hösten 2015.

4 4 De resulterade i Fresh start avtalet den 17 november 2015, som innebär bl.a. att London övertar ansvaret för budgetarbetet, paramilitärism utreds närmare och samarbete inleds för att hantera gränsöverskridande eller organiserad brottslighet. En gemensam bolagsskatt om 12,5 % för hela ön införs Ansvarsutkrävande för övergrepp under the Troubles bröts dock ut. Fresh start binder huvudsakligensinn Fein och Democratic Union Party. First minister Peter Robinson, DUP, avgick kort därefter och ersattes av Arlene Foster. De allmänna valen den 5 maj 2016 innebar att maktfördelningen mellan DUP och Sinn Fein fortsätter med Arlene Foster som First minister och Martin McGuinness som hennes biträdande minister. Relationerna med Storbritannien är numera mycket goda inom samhällslivets alla områden. Storbritannien är Irlands i särklass största handelspartner, och man samverkar mycket nära i implementeringen av fredsuppgörelserna avseende Nordirland. Besöket av drottning Elisabeth II 2011, det första av en brittisk monark på över 100 år, och svarsbesöket av President Michael D Higgins 2014 markerar en ny era i relationerna mellan de båda länderna. Bl.a. skrevs ett memorandum of understanding (MoU) 2014 mellan de två ländernas försvarsmakter om samarbete t.ex. i FNmissioner. Inrikespolitik Irland är en parlamentarisk demokrati med flerpartisystem. Efter valet i februari 2016 består regeringen av Fine Gael (FG) och tre oberoende s.k. TD:s, d.v.s. representanter från underhuset Dáil Éireann. Det mycket jämna valresultatet 2016 ledde till en ramöverenskommelse mellan de två största partierna: Fine Gael och Fianna Faíl, kring styrningen av landet fram till Fianna Faíl lade ned sina röster vid valet av Taoiseach och Fine Gael kunde bilda en minoritetsregering med stöd av nio oberoende TD:s, varav tre blev ministrar och fem juniora ministrar. Den nionde hoppade av samarbetet, efter valet av premiärminister. Den 150-sidiga överenskommelsen täcker prioriterade inrikespolitiska frågor som ekonomi, skattesänkningar, vattenavgifter, bostäder, sjukvård, infrastruktur och socialförsäkring. Framtida statsbudgetar ska förhandlas i en kommitté med representanter från alla partier. Fianna Fail åtar sig att inte stödja misstroendevotum mot enskilda ministrar och båda partierna ska medverka till reformer av Dáil Éireanns arbetsmetoder. Med avtalet befäste Fianna Fail sin position som det huvudsakliga oppositionspartiet. Premiärminister (Taoiseach) Enda Kenny är partiledare för FG, Irlands största parti och vice premiärminister Tánaiste- tillika justitieminister är Frances Fitzgerald.

5 5 Presidentval hålls vart sjunde år. Sittande presidenten Michael D Higgins innehar ämbetet sedan 2011 fram till 2018 när nästa presidentval äger rum. Den lagstiftande makten ligger hos Oireachtas (parlamentet) som har två kamrar: underhuset Dáil Éireann och överhuset Seanad Éireann. Regeringen, som enligt konstitutionen endast får ha 15 ledamöter, innehar den verkställande makten och är ansvarig inför Dáil Éireann. Ministrar i regeringskabinettet Premiärminister, tillika försvarsminister, Enda Kenny (FG) Vice premiärminister och justitieminister, Frances Fitzgerald (FG) Finansminister Michael Noonan (FG) Utrikes- och handelsminister Charles Flanagan (FG) Utbildningsminister Richard Bruton (FG) Jordbruks- och marinminister Michael Creed (FG) Arbetsmarknadsminister (jobb, företagande och innovation) Mary Mitchell O Connor (FG) Minister för offentliga utgifter och reformer Paschal Donohoe (FG) Bostads-, lokalt styre- och planeringsminister Simon Coveney (FG) Minister för Transport, Turism och Sport Shane Ross (oberoende) Socialförsäkringsminister Leo Varadkar (FG) Hälsominister Simon Harris (FG) Barn- och ungdomsminister Katherine Zappone (oberoende) Klimat-, kommunikation- och naturresursminister Denis Naughten (oberoende) Kulturminister med ansvar för konst, regionalutveckling, och landsbygd Heather Humphreys (FG) Därtill finns 18 s.k. juniora ministrar, Ministers of State. De deltar normalt inte i de formella regeringssammanträdena och verkar under respektive kabinetts(fack)ministers egid, ibland också tvärs över departementsgränserna. De fördelar sig som följer: Regina Doherty (FG), Chief Whip-gruppledare i Daíl vid Taoiseachs kontor Paul Kehoe (FG) ansvar för försvaret vid Taoiseachs kontor och försvarsministeriet Finian McGrath (oberoende), super junior minister, med ansvar för funktionsnedsättningsfrågor vid social- justitie och hälsoministerierna David Stanton (FG), med ansvar för jämställdhet, immigration och integration vid justitieministeriet

6 6 Eoghan Murphy (FG), med ansvar för finansiella tjänster, e- Government och offentlig upphandling vid finansministeriet och ministeriet för offentliga utgifter och reformer John Halligan (oberoende), med ansvar för yrkesutbildning och kompetensutveckling Dara Murphy, (FG), med ansvar för EU-frågor, dataskydd samt digitala inre marknaden, hos Taoiseachs kontor och utrikesministeriet Joe McHugh (FG) med ansvar för den irländska diasporan samt utvecklingssamarbete vid utrikesministeriet Pat Breen (FG), med ansvar för företagande, sysselsättning och små företag vid arbetsmarknadsministeriet Andrew Doyle (FG), med ansvar för livsmedelssäkerhet och skogsbruk vid jordbruksministeriet Sean Canney (oberoende), med ansvar för offentliga satsningar samt katastrofinsatser (posten övergår 2018 till Kevin Moran (oberoende). Patrick O Donovan (FG), med ansvar för turism och sport vid transportministeriet Damien English (oberoende), med ansvar för bostads- och stadsplanering frågorvid miljöministeriet Séan Kyne (FG) med ansvar för iriska frågor och naturresurser vid kommunikations-och energiministeriet samt ministeriet för konst, kulturarv och iriska frågor Helen McEntee (FG), med ansvar för mental hälsa och vård och omsorg av äldre vid hälsoministeriet Marcella Corcoran Kennedy (FG), med ansvar för hälsofrämjande Catherine Byrne (FG), med ansvar för nationella strategin mot droger Michael Ring (FG)med ansvar för regionala ekonomiska utvecklingsoch transportfrågor, vid jordbruksministeriet och kommunikationsoch transportministeriet Ekonomi Den irländska ekonomin har förändrats från att vara jordbruksbaserad till en beroende av handel, industri och investeringar. Under 1990-talet hade den irländska ekonomin en enastående hög tillväxt på upp till 10 % per år, vilken gav upphov till benämningen den keltiska tigern. EU-medlemskapet, stora utländska investeringar under fördelaktiga skattevillkor, samt en ung, välutbildad och växande befolkning gynnade utvecklingen. Tillverknings- och servicenäringarna blev de största exporttillgångarna. Industrin svarar för 46 procent av BNP och ungefär 80 % av exporten samt 30 % procent av arbetskraften. Den globala ekonomiska

7 7 nedgången slog dock hårt mot Irlands exportberoende ekonomi, och under hösten 2008 var Irland det första europeiska land som officiellt gick in i recession. En kris inom bankväsendet växte till en nationell ekonomisk kris och vid slutet av 2010 tvingades landet söka stödlån från EU och IMF. Irland har genomgått ett framgångsrikt och genomgripande reformprogram och blev i december 2013 första EU-land i kris att lämna EU:s och IMF:s stödprogram. Irland driver att samtliga eurozonsländer, inklusive krisländerna, ska leva upp till sina respektive åtaganden vis à vis Eurozonen och EU för en bättre ekonomisk och finanspolitisk styrning av unionen. Sedan 2014 har den ekonomiska återhämtningen tagit fart och Irland uppvisar den högsta tillväxten i EU på 6-7 % per år. EU-politik 1973 blev Irland medlem av EU, och därmed en jämbördig part till och mindre beroende av Storbritannien. Sviterna av den ekonomiska krisen dominerar dagens irländska EU-politik. Det gäller såväl de nationella ekonomiska problemen, som den ekonomiska krishanteringen inom EU, inte minst Euro-zonen. Pågående reformansträngningar för att utveckla bättre ekonomisk planering och samordning inom EU har Irlands stöd. Som ett exportberoende land är Irland mån om frihandel ex vis mellan EU och USA och en fungerande gemensam inre marknad, inklusive en digital sådan. Klimat- och miljöfrågorna är viktiga för Irland, även om klimatmålen har hamnat på undantag under den ekonomiska krisen. Irlands energibehov täcks till över 80 procent av importerade fossila bränslen och utsläppen av växthusgaser ökar. Irland är positiv till en fortsatt utvidgning av EU:s medlemskrets. Utrikes- och säkerhetspolitik Förutom EU är FN en grundbult i Irlands utrikespolitik. Irland har genom åren bidragit till åtskilliga av FN:s fredsbevarande operationer, och har i dessa vid flera tillfällen samarbetat med Sverige, bl.a. i Liberia, Mali och Tchad. Redan under andra världskriget och alltsedan sin självständighet har Irland bedrivit en säkerhetspolitik baserad på neutralitet. Man är följaktligen inte medlem i NATO, men deltar i NATO:s Partnerskap för fred (PFF). Irland har också återkommande ingått i den nordiska snabbinsatsstyrkan, som upprättats inom ramen för EU:s försvars- och säkerhetspolitik ingick Irland i Nordic Battle Group, under Sveriges ledning. Irland var under 2012 ordförande (Chairman-in-Office) för Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa, OSSE, och under 2013 EU-ordförande. Irland var medlem i FN:s råd för mänskliga rättigheter Landet var också ordförande tillsammans med Kenya för framtagandet av de nya

8 8 universella hållbara utvecklingsmålen för alla världens länder (SDG:s/Agenda 2030). IE är även medordförande för FN:s toppmöte om migration IE är medlem av FN:s kvinnokommission och landet kandiderar till FN:s säkerhetsråd Sveriges förbindelser med Irland När Irland blev självständigt år 1949 var Sverige ett av de länder som tidigt upprättade diplomatiska förbindelser med Irland. Vårt samarbete har genom åren varit utmärkt, såväl bilateralt som i internationella fora. Särskilt kan nämnas samverkan inom OSSE, i flera av FN:s fredsbevarande operationer samt vad gäller nedrustningsfrågor inom CD och FN. Samarbetet har ytterligare intensifierats sedan Sverige blev medlem i EU. Bland områden där vi generellt är likasinnade kan nämnas vidareutveckling av den gemensamma marknaden, en digital inre marknad, stärkt konkurrenskraft, frihandelsförhandlingar med länder utanför EU och fortsatt utvidgning. Irland har också ingått i den nordiska snabbinsatsstyrkan (NBG) som upprättats inom ramen för EU:s säkerhetspolitiska samarbete. Irland är ett populärt turistmål, och uppskattningsvis 2500 svenskar är stadigvarande bosatta i Irland. Därutöver är runt fem hundra svenskar anställda vid de stora ICT-bolagen som Google, Microsoft och Facebook, som täcker EU-marknaden från Dublin. Åtskilliga svenska företag finns representerade i landet, och den svensk-irländska handelskammaren leds f.n. av den svenska honorära generalkonsuln i Dublin. Som en konsekvens av budgetbesparingar stängdes den svenska ambassaden i Dublin sommaren Sverige har sedan september 2010 en Stockholmsbaserad ambassadör till Irland, som regelbundet besöker Dublin och landet. Vidare finns ett honorärt generalkonsulat i Dublin. Irland har ambassad i Stockholm samt ett konsulat i Göteborg.