Protokoll. Hopp och Motstånd. Nyårsläger 1997/98 Sjövik. Innehåll. Workshop«s

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Protokoll. Hopp och Motstånd. Nyårsläger 1997/98 Sjövik. Innehåll. Workshop«s"

Transkript

1 Protokoll Hopp och Motstånd Nyårsläger 1997/98 Sjövik. Innehåll Workshop«s Konsensus - problem och möjligheter 4 När ska vi inte använda konsensus? 6 Ekonomi hushållning eller spel? 7 Ekonomi och motstånd 8 LETS och Bytesringar 10 Uppföljningsworkshop om bytesringar 11 Konflikthantering ˆ la Praxis. 12 Ickevålds-strategi enligt Robert J Burrowes 13 ppenheten inom plogbillsrörelsen 15 PAD-WORKSHOP 16 Paternalistiska tendenser inom ickevåldrörelsen 18 Förtryck 21 Mansförtryck 22 Antigrupp 23 Anti-grupp teori 25 Etniska Konflikter 27 Pengar eller Livet 27 Money Game - Pengaspelet 28 Esperanto 29 Förtrycksobservatör/stämningsunderlättare 29 Att bilda vängrupper inför Tridentaktionen 30 Samordningsgrupp för Tridentkampanjen 31 Taktil Massage 31 Giraffspråket 32 r djur och människor jämlikar? 32 Veganism 33 Schack 33 Lekar 33 Mötesprotokoll Samordningsgruppen 34 Basgrupp Mona 35 Basgrupp Lilith 36 Utvärderingar 36 Demokratiutvecklingsgruppen 36 Basgrupp Emma 37

2 Basgrupp Lilith 38 Inköpsgruppen 39 vrigt The story according to Mikael Oney 39.c..c..c.Workshop«s.c.Konsensus - problem och möjligheter Måndag 29 december kl Deltagare: Rolf Underlättare Marianne Stämningsunderlättare Annika Förtrycksobservatör Fredrik Tidsunderlättare Igge, Isak, Sekreterare Susanne L, - " - Mats (t. kl 11) - " - Lek Vi lekte en transformationslek där en rörelse och ett ljud gick runt i en runda och ändrade form. ä Introduktion av Rolf Konsensus i den form vi använder inom ickevåldsrörelsen i Sverige kom från kvinnorörelsen och ickevåldsrörelsen i USA. Per Herngren har introducerat formen i fredsrörelsen i Sverige. Här har den fortsatt att utvecklas. Viktigt kan vara att analysera hur konsensus passar in i det svenska samhället. Problemrunda Susanne: Alla måste ha viljan att komma till en gemensam lösning, ofta håller någon hårt på just sin egen ståndpunkt och då kan möjligheten att lägga veto leda till låsningar. Igge: Vill dela in konsensus i två olika saker: 1) Själva formerna: Rundor, aktivt lyssnande, smågrupp etc som underlättar kommunikation. 2) Konsensus som formell besluts-struktur; vetorätt + motvetorätt kombinerat med någon utväg när det låser sig. (Till skillnad från t ex traditionell majoritetsbeslut) Ett problem är att vetorätten kan användas som en form av diktatur. Genom att ha en bestämd uppfattning redan från början och driva den stenhårt kan alla tvingas med i det egna beslutet. Detta uppvägs något av möjligheten att lägga motveto. Veto + motveto=konflikt. Vilken utväg som väljs vid konflikt är avgörande för om konsensus är demokratiskt eller inte. De

3 utvägar som fn används och diskuteras inom plogbillsrörelsen är att gamla beslut gäller, medling, eller gruppen delas. Men utvägen kan också i princip vara majoritetsbeslut via plenum eller att VD i företaget bestämmer om konsensusprocessen havererar. I det senare fallet blir det tveksamt om konsensus kan kallas demokratiskt. Valet av utväg är ett problem. Ett annat problem är själva veto-funktionen. Veto kan översättas med att jag blockerar ett beslut. Detta har en analogi med blockadaktioner där människor sätter sig i vägen och blockerar för en verksamhet. Vid avrustningslägret kom vi fram till att blockadaktioner skapar onödig frustration och att det därför är bättre att göra omskapande aktioner som bygger på att aktivisterna tar ett initiativ och rollen att blockera och hindra istället tillfaller motparten. Att lägga veto är ett väldigt starkt medel och därför vågar nya deltagare sällan lägga veto. Att ta ett initiativ ger mer makt. Annika: Vi behöver mer praktisk träning i konsensus. Ibland kan konsensus dra ut väldigt mycket på tiden. Detta kan motverkas med vissa tekniker. Marianne: Jag jobbade mycket med kvinnogrupper på 70-talet där vi i praktiken använde oss av konsensus även om vi inte kallade det så. Jag har försökt införa runda i lärarkollegiet. I en aktionsgrupp använde vi också i praktiken konsensus när vi gjorde olika trädkramaraktioner för att hindra bygget av Säterivägen (Slogan: ÒSätt er i vägen för SäterivägenÒ) Sedan tre år är jag aktiv i en ekoby där vi använder konsensus. Ett problem är att vi där tenderar att endast ta itu med självklara frågor. Vi tillämpar en ÒamöbaÒ-strategi där de som vill vara med i ett projekt (t ex inköp av en såg) går samman och köper sågen. De andra står utanför och kan t ex beredas möjlighet att hyra in sig. Jag tror att konsensusmodellen kommer bli svår att tillämpa om vi i ekobyn skulle gå in för att ha mer gemensamt. Vi har en demokratigrupp. Tystlåtna deltagare uttalar sig via demokratigruppen, men inte på mötet när det egentligen skulle behövas. Mats: De som är tysta använder sig inte av veto. Detta är ett mycket vanligare problem än att veto överutnyttjas/missbrukas. Det är lätt att lägga sig för att nå konsensus i gruppen. När det sedan verkligen gäller att förverkliga beslutet visar det sig att vi har våra egna starka skäl att vara emot. Tidsfaktorn spelar stor roll. Viljan till konsensus finns och är god, men när tiden går fattas besluten ändå i en hast och utan konsensus. Rolf: Blockering/Veto konserverar gamla tankar. Särskilt när gamla beslut gäller som utväg. Baksidan av konsensus kan vara ett självförtryck. Förtrycket utåt i gruppen avskaffas, men leder istället till att deltagarna håller inne med vad de tänker. Isak: Tidsfaktorn sätter ibland hinder. När beslutet väl ska tas är tiden pådrivande. Detta kan vara till konsensusandans nackdel. Rädslan håller tillbaks veton. Fredrik: En liten grupp kan jobba bra ihop men när grupperna sinsemellan samlas kan det bli konflikt. Svårt att hålla ihop en stor organisation. Vad händer om någon lämnar gruppen? Måste alla vara överens jämt? Eller kan det vara bättre att ÒköraÒ ändå för att nå ett övergripande gemensamt mål? Sammanfattning av problem - Förutsätter god vilja - Direktdiktatur - Vilka utvägar används? - Vetorädsla - Veto=blockad

4 - Brist på träning - Tar tid - Endast överenskommelse om självklarheter - Det tysta (outtalade) vetot - Självförtryck/hämning - Konservatism - Kräver tät grupp - Hur fungera i stor organisation? - Rädsla för att avvika - Starka medel - r det nödvändigt att alltid vara överens? - Konsensus-rädsla - Vem tar ansvar i frivilliga grupper? - Status - kroppsspråk - Effektivitetsnoja Fri diskussion Marianne: Vi ÒmåsteÒ vara överens i vår kultur. Det ska hända saker hela tiden i vår kultur. Fredrik: Ansvar - finns det hos en arbetsgrupp som bygger på frivilligt deltagande. Mats: Folk hoppar av sina uppdrag. Marianne: Låt frågan dö när folk hoppar av. Ingen id att en styrelse ska sitta kvar och administrera när medlemmarna inte längre vill jobba. Igge: Pengar verkar ha en magisk funktion. Den som är avlönad tar sitt ansvar. Oavlönat arbete räknas inte som lika seriöst. Rolf: Rädsla att sticka ut finns i det svenska samhället. Kan vara viktigt att ha kvar veto som en motvikt till vår rädsla att säga ifrån. Igge: En viktig uppgift för förtrycksobservatörer kan vara att skydda nyskapande ider från attacker. Rolf: I grupper där alla känner varandra hoppas ibland diskussionen över. Vetot kommer direkt. ÒJag vet ändå vad du tycker...ò Igge: Veto låter väldigt starkt. Invändning kan vara ett första steg tidigare i processen - verkar inte lika definitivt som veto. Det kan vara bra att nyansera begreppen. r konsensus Òför braò för svenska förhållanden? Vi kan inte göra våld på vår kultur?! Kroppspråk/Ickeverbal kommunikation - en uppgift för förtrycksunderlättaren att genomskåda. Förtrycksobservatören är en del av förtrycket. Det är svårt att hitta en objektiv förtrycksobservatör. Att funktionen finns kan ändå vara en hjälp till att problemen uppmärksammas. För att våga lägga veto måste jag antagligen redan ha initiativkraft att våga ta egna initiativ ifall alla går emot mig. Därför kan initiativ vara ett bättre alternativ än veto. Det ger en annan och mjukare konfliktutveckling. Gruppdiskussion

5 En grupp fick i uppgift att lösa några av problemen. Den andra fick i uppgift att fundera över sina visioner med konsensus. Problemlösargruppen: - Vetorädsla och Òdet tysta vetotò. - Kan motverkas av t ex: Träning Rollspel - ÒInvändareÒ/ÒDjävulens advokatò på möten. - Smågrupper (2-3 pers i diskussion inför beslut) som stöd åt den som är tveksam. - Lyfta fram tveksamheter tidigare, fråga efter invändningar. - Stödgrupp efter möte där det blivit veto. Veto som blockad Konsekvenser: - Blockerar beslut, upprördhet, fortsatt diskussion, bättre beslut! organisationen pajas. Lösningar: - Fortsatt diskussion i smågrupper. - Viktigt att ha tidigare bestämd struktur för utvägar vid veto. Medling: - Finns gemensamma intressen? Win-win - Finns ej gemensamma intressen, dela gruppen - Bryta ned frågan i smådelar, tydliggöra vad som är gemensamt och vad det är konflikt om - Lämna konsensus, ta majoritetsbeslut (Vetot kan ge en fördröjningseffekt, ge tankepaus, men inte vara absolut) - Vetorätt vid viktiga beslut - andra former för andra beslut. - Fria arbetsgrupper - vetorätt i efterhand Stor organisation: - Gruppveto - Akvarieform - Nätverk för grupper - samarbetar endast i de frågor de kommer överens om att samarbeta. - Beror på vad man vill... Visionsgruppen - Flytande arbetsgrupper.

6 - Mingelmarknad - använda pauserna till att prata bort problemen. - Tid till det personliga - trygghet i gruppen. - Avskaffa veto. - Stöd till den som tar nya initiativ, så att makten jämnas ut. - Terapi - ÒgarbageÒ-övningar, tillsammans göra sig av med frustrationer. - Ge mer utrymme för grupprocess. - Knoppa av sig: ha ett definierat verksamhetsområde. - terkomma till frågan; Varför finns vi som grupp? Både när det gäller inriktning och känslor/stämning. - Få bort konservatism genom att stödja nyskapande beslut. - Fri konkurrens vid konflikt; pröva båda/alla förslag samtidigt. - Initiativ i samband med konflikt kan utformas så att de främjar dialog med motparten. - va oss i att tillåta oeniget: Hur kan vi lära oss att föra dialog med motparten? - Vid konflikt: Bilda en tvärgrupp för att hitta lösning. - Internet: Mailinglista om konsensus. Beslut: Rolf startar en sådan mailinglista..c.när ska vi inte använda konsensus? Deltagare: Stellan Underlättare Sven, Klaus, Gunilla, Christian, Hasse, Maya Vad är det som gör att konsensus inte är lämpligt att använda? Det kan t.ex. vara olika typer av grupper, frågor, situationer, tider, etc. BRAINSTORM - När ska man inte använda konsensus? - stora grupper - kunskapsklyftor (angående former eller ämnet) - vid tidspress - vid små frågor / detaljfrågor (vad är vad?) - geografisk spridning - ÒknepigaÒ deltagare (terapi - hur handskas?) - när alla inte vill ta beslut med konsensus - olika bakgrunder, t.ex. kulturellt - formella konkurrenssituationer, t.ex. marknaden, parlamentet (informell konkurrens?) - när folk inte är trygga att lägga veto - vid personliga relationer (snarare vänskap än formella möten - viktig att ej överdemokratisera) - kortvariga grupper - akuta krissituationer - processbeslut - beslutet behöver vara öppet - dagordningen - formfråga (maktproblem - problemformuleringsprivilegiet)

7 Tre dilemman i konsensusformen som inte går att lösa: Vi försöker hela tiden, att lösa nedanstående dilemman men det finns hela tiden fallgropar, ett högerdike och ett vänsterdike. 1) Kollektivism kontra individualism 2) Formalism kontra informalism 3) Konservatism kontra radikalism Ad 1) Kollektivism. Alla bestämmer ihop. Målet är gemensamhet. Risk för grupptryck och sekterism. Individualism. Varje individ har veto. Målet är självstyre. Risk för minoritetsstyre och sabotage. => I bästa fall demokrati, men i värsta fall diktatur. Det avgörande för utfallet är hur vi hanterar vetot. Ad 2) Formalism (då- och sen plan). Samtal och beslutsform. Målet är öppenhet och tydlighet. Risk för byråkratism. Informalism (nu planet). Personlig anpassning och flexibilitet. Risk för "strukturlöshetens tyranni". => Det avgörande blir hur vi hanterar utvärderingen som metod. Ad 3) Konservatism. Gamla beslut gäller. Eventuella kompromisser. Ej veto mot veto (Kväkarna). Förnyelse är omöjlig. Risk för stelning. Radikalism. Tvungen att lyssna på alla. ppenhet för delning. => Veto mot veto sam gruppveto är viktiga för att hantera detta dilemma. Framförallt gäller att skapa en kultur för att komma åt problemen. Det är inte endast fråga om att balansera de olika motsatserna utan snarare att ha en sund kollektivism, individualism osv. Diskussion

8 Det är inte bra att peka ut "knepiga" personer utan snarare viktigt att se på hur vi konkret kan hantera "knepigt" handlande (t.ex. motstridiga veton, sökande efter uppmärksamhet). "Knepigheten" försvinner ofta i samtalet kring vetots grund. Kontinuiteten i gruppen är viktig för möjligheten att ha en bra process, våga lägga veto etc. Formella inval? Det är viktigt med personliga konsekvenser och ansvarstagande i engagemanget. Utvärdering Intressant brainstorm. Borde gått igenom punkterna punktivs. Flera rundor. För kort med tid. Mycket bra och intressant. Bristfällig övergång från brainstorm till teori. Mer tid till diskussion. "Kanonbra"..c.Ekonomi hushållning eller spel? Deltagare: Marianne Påsse ("Räntebetalarnas förening") Underlättare Ekonomi snarare än politik styr världen. Våra svenska företag tjänar bättre än någonsin, de betalar litet skatt, lönerna höjs inte så mycket. Och vi tolerear detta. Jag ska försöka svara på "Vad är pengar?" och "Vem har makten?". Människan har länge klarat sig utan pengar. Om människan har funnits i 4 meter så har hon varit beroende av pengar endast 0,4 centimeter. Varför började människan använda pengar? Skuldpengar - pengar som betalas ut som lån och ska tillbaka med ränta. Bytespengar - endast för att underlätta utbytet av varor. Båda dessa ÒsorterÒ existerar parallellt. Mynt har funnits i alla de stora rikena. Fungerade som tributer, ej i första hand som bytesmedel. På 1000-talet började mynt tillverkas i Sverige. Den svenska banken(egentligen holländsk) först i Europa. Hur tvingades människor in i pengasamhället? De berövades marken de levde av. Den privata ägandrätten kom in i slutet av medelitiden. Det fanns flera exempel på hur länder har hindrats att trycka sina egna pengar för att i stället privata banker skulle tjänna pengar. Det är en stats skyldighet att tillhandahålla ett penningsystem som gynnar medborgarna jämlikt.

9 Därför skulle man kunna stämma regeringen, för det nuvarande systemet gynnar vissa människor mer än andra. Begrepp efter Aristoteles: - oikonomia = hushållsekonomi = resurshantering och respekt för allt levande - krematism = spel/spekulationsekonimi = att tjänna, vinna, ta för sig, ÒutvecklaÒ Spekulationsekonomin (handel med valuta, andrahandsaktier, optioner m.m.) utgör idag («95) 97% av all penningcirkulation. Boktips Margrit Kennedy ÒPengar utan ränta och inflationò. Det hon har skrivit i boken är sådant som hon bl.a. lärt sig av Gesell. Han levde runt sekelskiftet när Marx var gammalt och Keynes var ung. Gesell fungerade som debattör gentemot dessa. Han var tysk-argentinsk affärsman och ekonom. Funderade över varför det var dalar i försäljningen trots konstant behov., nämligen pga. räntan och kapitalägarnas intressen. Han ville att pengarna skulle ses som kommunikationsmedel som cirkulera och inte hållas av några för föräntning. Den som är penningägare är alltid i överläge gentemot den som är varuägare, sa Gesell. Därför uppfann han pengar som skulle rosta. Sedlarna hade ett nitsystem. När en månad hade gått blev sedeln ogiltig utan ett nytt märke på. Avgiften för märket gick till kommunen. Gesell ville hellre ha skatt på produkter än på arbete. Det skulle leda till att man reparerade mer. Han var även för kollektivt jordägande med privat brukande för att motverka spekulationen där. På 30-talet genomfördes ett experiment i sterike (och Tyskland), byggt på Gesells tankar om rostande pengar. Det blev en succe och mer kommuner ville hänga med, men centralbankerna påverkade regeringar till att motverka en vidare utveckling av systemet. Kritik mot Gesells system: det finns en begränsad summa pengar som kan skapa stora påfrestningar på miljön, om det sker en snabb cirkulation av pengarna, detta pga. pengarna rostar. Illusioner om pengar och ränta 1) Pengar växer, skapar mer värde - MEN en naturligt tillväxt är lineär eller logaritmisk, men inte exponenntiell. 2) Vi betalar ränta bara om vi lånar pengar - MEN i allt som vi komsumera ingår ränta, t.ex. i hyran, sophämptning, dricksvatten pga. alla lån som tagits. Ränta på statsskulden är den största enskilda utgiftsposten i Sverige idag. ven riksbankens pengar är lån. ÒRänta är all arbetsfri inkomst.ò 3) Eftersom allla måste betala ränta när de lånar pengar så har alla det lika bra eller dåligt i vårt nuvarande system - MEN det är bara en tiondel av befolkningen som tjännar på räntesystemet genom sin kapitalinkomst. T.ex. i Sverige behöver man en kapital på 2 miljoner för att bli räntevinnare. 4) Inflationen är en oskiljaktig del av den fria marknadsekonomin - MEN många historiska räntefria ekonomier visar att inflationen är onödig och inflationen snarare beror på ränta än ränta är kompensation för inflation.

10 .c.ekonomi och motstånd Deltagare: Klaus Bögniel Underlättare Gunilla Spalde, Annika Spalde Del 1: Motståndet kostar - hur ska vi finansiera det? Runda. Gunilla: Ingen ska behöva avstå från engagemang av ekonomiska skäl. Bra om föreningen kan söka pengar ur fonder. Aktivisterna bör stå för någon, symbolisk, kostnad (t ex köp av hammare). Klaus: En princip bör vara att aktivister inte ska behöva betala för motståndet då man ändå har skadestånd, fängelse osv. Fonder finns men svårt att få pengar. Vi behöver ett bredare stödnätverk som kan ge ekonomiskt stöd. Inte bara vända oss till andra plogbillar, utan till allmänheten genom t ex föreläsningar, kurser o s v. Annika: Inom rörelsen har de flesta dålig ekonomi, därför måste vi vända oss mer utåt. Bra om vissa kunde ge regelbundna bidrag. Man ger människor ett sätt att delta då, som finansiärer, inget fel med det. Det kan finnas ett visst grupptryck att följa med på läger o dy som kostar och då avstå från annat. Detta inget självklart om man har dålig ekonomi.. Vi pratar för lite om dessa frågor inom rörelsen. Fri diskussion: Insatthet i den globala ekonomins ÒruttenhetÒ ger perspektiv som är viktiga att ha med sig. Mindre respekt för systemet och för pengar. Hur kan vi koppla ihop detta med vårt motståndsarbete? Vilken syn har vi på lönearbete? Motståndsarbetet kan inte ses som en börda, som att man är parasit om man lever på socialbidrag. En del av det vi gör kanske andra utför som anställda av staten. Om vi i stället gör det med stöd av donatorer så blir det en närmare koppling mellan den som utför arbetet och den som stöder det ekonomiskt. Det finns så mycket arbete som behöver göras! Att staten inte satsar på det ska inte hindra oss. Tanken med vängrupper och annat stöd är bra, men i praktiken är det den enskildes ekonomi som drabbas. Spännande tanke att fattigdomen gör oss fria. Hur i praktiken? LETS inspirerar. Vad är moral när det gäller egendom och stöld? Egendom kan betraktas som stöld. Vara taktisk när man söker pengar ur stora fonder. Ska man undvika att nämna civil olydnad? Skillnader USA/Sverige. Här bor de flesta aktivister inte tillsammans och delar inte ekonomi. Inom the Catholic Worker delar man på inkomster och utgifter. Plogbillsrörelsen kommer ur detta sammanhang. Jag tror detta har gjort det möjligt för människor att våga ta de stora risker

11 som en plogbillsaktion innebär. Radikal utsatthet kräver radikalt stöd. Vi har inte utvecklat detta tillräckligt i Sverige. Radikalitet leder till elitism? Vi riskerar att utesluta många människor. Att göra en plogbillsaktion kan ge ekonomiska konsekvenser för resten av livet. Viktigt med grundlig förberedelse. Vi borde varna folk för att göra aktioner, uttala alla allvarliga risker. Hur blir det för familjer, när man har barn? I plogbillsrörelsen i Sverige står ensamma män i förgrunden - ensam är stark? Riskerar man att hamna i periferin i rörelsen när man bildar familj? Det finns mycket kritik typ ÒTänker du inte på ditt barns bästa?ò Detta är en aspekt, men det finns fler. Tänk vad andra människor, med barn, riskerar som gör motstånd t ex i diktaturer. Egentligen riskerar vi så lite. Del 2: Vilken inställning har vi till skadestånd och dess konsekvenser? (Fakta: Skadeståndet utmäts av domstol och går oftast till det företag som åsamkats skada. Betalningsanmärkning får man när man inte betalat räkningar, t ex sitt skadestånd. Kan ge svårigheter då man söker jobb, bostad mm. En konsekvens är att man aldrig kan ha mer pengar än existensminimum, då tas det av kronofogden. Skadeståndet behöver ej stå i exakt proportion till vad ÒskadanÒ kostat.) Runda: Klaus: Fel att betala skadestånd då det går till vapenproduktion. Speciell överenskommelse att betala till välgörenhet kanske kan vara okej. Vi accepterar ju fängelsestraffet, så varför inte det ekonomiska straffet? andra sidan försvinner en del av den maktbrytande aspekten om vi betalar. Idealiskt vore att man har så stort stöd, t ex genom fonder, LETS, stödgrupp, att man kan leva ett gott liv trots betalningsanmärkning. Konsekvenserna är svårare än fängelsestraffet. Hänger med hela livet. Borde finnas kurser i hur man hanterar skadestånd. Borde finnas ett gemensamt delande av anvaret för skadestånden inom rörelsen. Svårt. Annika: Principiellt fel att betala. Dock hindras kanske de som inte vill ge hela sitt liv åt motståndsarbete, men ändå göra aktioner, av en kultur som säger att det är fel att betala. Ej bra att skuldbelägga. För de flesta är det viktigt att kunna ha lite pengar över och att kunna försörja en familj utan ständig oro. Det måste respekteras. Inför staten är vi alltid individer, även om vi säger att vi tar gemensamt ansvar. Jag tror detta är lite lättare för mig då jag under flera år tänkte mig ett liv i frivillig fattigdom som ordenssyster. De flesta har inte den bakgrunden. En sätt är att bilda ett kollektiv. Då kan man ha tillgång till egendom utöver existensminimum. ktenskapsförord? Gunilla: Svår fråga. Att betala till en fond skulle vara okej, vara en kompromiss. Kanske till Svärd till Plogbillar? Motstånd med humor. T ex att vänner köper ens egendom för några kronor, så att man har kontrakt på det att visa för kronofogden. Sammanfattning:

12 Vi behöver diskutera detta mera. Det problematiska kanske inte är skadeståndet i sig utan bristen på framförhållning (för att minska konsekvenserna). Utvärdering: Mycket givande. Fakta-introduktion hade kanske behövts. Inspirerande. Behöver lära och tänka mer..c.lets och Bytesringar Deltagare: Marianne Påsse mfl Local Exchange/Employment Trade System L Lokalt, samhälle, hålla samman och stärka lokalsamhället, öka känslan och gemenskapen och kännedomen om sitt lokalområde, ta ansvar för miljön lokalt. E Empowerment. Lönseslaveriet som Marx bekämpade 1848 inskrevs 1948 i FN rätten till lönearbeteé I LETS kan man vara aktiv i ekonomisk verksamhet utan anställning, TS Handelssystem. Den globala handeln innebär en orättvis prissättning och därmed ojämlikhet för tredje världen. Hälften av all global handel sker med samma produkter. Ensidig produktion innebär en ensidig kunskapsutveckling, LETS syftar till ökad lokal självförsörjning. På lapparna som alla fått skall man skriva ned vad man kan erbjuda i LETS (varor eller tjänster). Kritik -Ett system enbart för prestationsförmögna? Solidaritetspoäng? (till gamla, sjuka, barn m m) (i kapitalismen finns ju möjligheten till lån för bra ider och i välfärdsstaten socialbidrag) -Global handel och arbetsdelning en nödvändighet för ökad ekonomisk produktion och utjämning mellan grupper? I LETS stannar pengarna i det lokala samhället. Kan därför aldrig bli annat än ett komplement? -Konkurrerar ut gåvor (gåvoekonomi)? Historik Fattas pengar - en renässans för bytesekonomi? Ett utbrett bytessystem fanns mellan företag i USA (datororganiserat, räntefritt). Ansågs som skattesmitning och lades ned. Stod som modell för bildandet av moderna bytessystem. Icke-vinstgivande och räntefritt. Uppstod mellan arbetslösa och minoritetsgrupper men problem uppstod då grupperna var för homogena och det inte fanns tillräckligt brett utbud. Micheal Linton uppfann LETS. David Weston socialekonom, startade 1976 Community Exchange i Kanada. Här mättes värdet i tid. Skapade ett spel som visade hur pengarna hela

13 tiden förs bort från vanligt folk och deras aktiviteter. Ett nytt system startades som mätte värdet i motsvarighet till dollar. Mondragon samhället i Baskien har ett lönesystem som man antog (ingen får tjäna mer än 3 gånger mer än någon annan). Ca 1000 registrerade bytesringar finns i världen (15 i Sverige). Byts i Stockholm I början ligger man på noll (kan ligga på max eller -). En bytes är av samma värde som en krona. Vanligt att man betalar en del av summan i kronor och en del i bytes. Finns en katalog med de erbjudandena som gäller. Sålde honung för 35 bytes per burk. Priset kan förhandlas och sätts av säljaren. 300 medlemar just nu. Allt administreras via ett datorsystem och frivilliga personers ideella arbete. Medlemsavgiften täcker tryckning och utskick. En viss del tas i administrationsavgift (35 bytes/medlem) för att ge bidrag till organisationsarbete. Byts i rebro Värdet mäts i tid (1-3 minuter). 30 minuter motsvarar 30 ringar. 22 medlemmar. Vi har enbart luftpengar (bokförs). Problem -Har inte haft problem i Stockholm med att folk har utnyttjat systemet (men det hände i Lintons system). Problemet som kan uppstå är om människor förlorar förtroendet för bytesvärdet. -Skattemyndigheterna tar skatt efter marknadsvärde. Styrelsen rapporterar i fall skattemyndigheten hör av sig. Systemet är offentligt. Det gör att systemet går back ekonomiskt. Litteratur New Money for Healthy Communities, Thomas H. Greco, Jr. (1994), Thomas H. Greco, Jr. Publisher, Tucson, USA. BYTS Stockholm: Fjällgatan 23 A II, Stockholm, tel/fax: , Exempel Totalsumman är alltid 0 oavsett ekonomisk aktivitet: Ylva Mats Johan Summa: 0 0 0

14 Olika prissättningsformer Marknadspris Solidaritetsfond eller allmän fond: ÒRostÒ på pengarna kallar vi det: 3 % skatt tas till vår ekoby som skulle kunna fördelas till behövande (Marianne) LETS Oxford (Stephen) 400 medlemmar. Spooks (ekrar). Fri marknad för hur man sätter värdet på handeln. Har blivit ett pund per Spook. Gör saker jag annars inte skulle haft råd att göra i det normala ekonomiska systemet. Viktigt med den sociala sidan av denna ekonomi. Varje gång man får utskicket får man en stark känsla för hur rikt samhället är. Kritik: Traditionell värdesättning av arbeten (lägre för barnpassning och högre för terapi) Saknar en jämlikhetsvision: Ò t var och en efter dens behov, från var och en efter förmågaò. Har blivit ett Grönt Ghetto (Medelklass utbildad ekologiskt medveten). Inte nödvändigt med finns en tendens att LETS blir på det sättet. Grupparbeten: - Skapa en symbol för pengarna i systemet - Diskussion kring pengar och olika alternativa system - Skapandet av en bytesmarknad..c.uppföljningsworkshop om bytesringar Onsdag 31 december Deltagare: Ylva Underlättare Mats - " - Sara - " - Gunilla, Klaus, Annika, Tuss Denna workshop var en fortsättning på en tidigare workshop, då det inte fanns tid kvar att vidareutveckla tankar och ider som kom upp. Syftet med uppföljningen var att de som var intresserade av att själva starta en bytesring skulle få tips från redan aktiva ÒbytesringareÒ. Ett förslag fanns om att starta en bytesring här på nyårslägret, och vi tog beslut om att arbeta för att genomföra detta, för att se hur en bytesring fungerar i praktiken och erfara vilka svårigheter och problem...

15 Vi delade in arbetet (och gruppen) i tre delar: 1. fundera över och skapa en lokal valuta, samt forma något slags värderingssystem för denna valuta (Mats, Klaus och Jonathan) 2. organisera annonseringen av medlemmarnas erbjudanden och önskemål (Ylva och Sara) 3. organisera det administrativa arbetet: registrering av transaktioner, medlems-information etc. (Annika, Gunilla och Tuss). Resultat och tankar: 1. valutan i vår nya bytesring heter HAMMARE, och vi har som riktlinje att en hammare motsvarar en minuts arbete, och på så sätt ÒfrikopplaÒ valutan från kronor och ören - vi tänker att detta kan bidra till att väcka tankar kring hur vi i samhället idag värderar olika tjänster och varor. Gruppen gjorde även några provexempel på checkar. 2. annonserna sätts upp på dörrarna som leder ut från matsalen mot brasrummet. 3. Annika kommer att sköta registreringen under lägret; Sara tar hand om information till nya medlemmar eller till dem som bara är intresserade av att veta mer. (LETS-luffa kan man också göra... Alltså, åka runt i Sverige och bo hos andra bytesringare - ett praktiskt sätt att ordna övernattning! nnu finns inget system för detta, men någon kan ju börja...) Ort Datum HAMMARCHECK Från köpare... Kontonr... För över...hammare... Till säljare...kontonr... Köparens namnteckning....c.konflikthantering ˆ la Praxis. Tisdag 30 december kl Deltagare: Fredrik Underlättare Praxis

16 Föreningen Praxis bildades i Hammarkullen för två och ett halvt år sedan. Ursprunget var en samtalsgrupp om icke-våld som när det utbröt kravaller i Hammarkullen insåg att man behöver träna sig i att hantera konflikter med icke-våld. Syftet med Praxis är alltså att lära ut metoder för att träna hur man kan hantera konflikter, särskilt som tredje part. Föreningen har ca 40 medlemmar. Ungdomssektionen ÒLa familiaò är för närvarande mest aktiv. Dem kan man hitta på internet om man söker på ÒPraxisÒ eller ÒLa familiaò. Praxis jobbar med: - Rollspel (ÒteaterÒ där alla är med) - Forumspel (passar i större grupp men är svårare) - Alternativ sammanträdesteknik. (Konsensus, arbetsgrupper, ej styrelse.) - ICKE-V LD Metoderna kommer ursprungligen från Plogbillsrörelsen. Praxis ger en grundkurs som är två dagar. Vår workshop idag är alltså bara ett smakprov... Konflikthantering r det skillnad på konflikthantering och konfliktlösning? Om det finns en skillnad betonar Praxis hanteringen. Vi gjorde en statylek där vi skulle komplettera en ofärdig staty. Andra rundan skulle varannan deltagare illustrera våld och varannan icke-våld. Vi konstaterade att det var svårare att visa ickevåld, att det krävde mer kreativitet men att det också blev fler olika lösningar. Våld var enkelt att visa men det blev väldigt stereotypt. Nästa övning var ett rollspel med en förtryckarsituation på ett caf. Vad ska man då tänka på? Vad kan man göra i en sådan situation som tredje part? Konfrontera förtryckaren: Prata med honom, Òså får man inte göraò... Avleda uppmärksamheten: Hälla en hink vatten över, spilla kaffe, sjunga högt... Omtolka roller: Stärka offrets roll, t ex från minoritet till majoritet, från att va«en äcklig gubbe till att vara en gentleman... Stöd offret: Gå fram till honom/henne... Påtala förtrycket: Fråga vad det är som händer, Vad har ni för problem? etc. Vad lärde vi oss? - Det är mycket att tänka på, varje konflikt är komplex. - Bra att vara förberedd, ha bestämda roller - Bra att vara flera, svårt ensam. - Bra att ha en färdig policy att man ska ingripa och ungefär hur. - Man kan bli rädd för sin egen skull.

17 - Man måste vara respektfull mot alla parter. Inte se allt svart/vitt. - Dela känslorna och vara öppen. - Inte reagera så att det blir överraskande och hotfullt för den som förtrycker. - Vara tydlig - Kroppskontakt kan va«bra men ska vara vänlig. - Det är svårt att se vad som sker utanför sig själv om man är den som förtrycker. - Bra att tänka sig in i den upprördes roll. Om man kan förvänta sig våld Man kan träna att vara fredsbevarare som agerar sköldar mellan t ex en manifestering och en potentiella våldsverkare..c.ickevålds-strategi enligt Robert J Burrowes Onsdag 31 december kl Deltagare: Igge Underlättare Marianne, Tuss, Isak, Helena, Ella, Sara, Anna T, Susanne, Inger, Ylva, Marika Teori Strategi för ett ickevåldsförsvar enligt Robert J Burrowes: -Försvaret har ett strategiskt övertag över anfallet. Genom att välja försvarstyp bestämmer försvaret var och hur attacken ska gå till, d v s vilka vapen som ska användas. -Ett vapen är bara relevant om det utmanar motståndarens gravitationscenter. Gravitationscentret är försvarets vilja och makt att försvara sig. Det strategiska gravitationscentret är detsamma för alla parter, nämligen den ändliga pool av sociala resurser som stödjer deras strategi. -Anfallaren bestämmer det politiska objektet för striden. Anfallarens verkliga mål är att förverkliga det politiska målet. Men det strategiska målet är att förstöra motståndarens kapacitet att motstå det politiska målets förverkligande. Essensen i en god strategi är att bryta motståndarens makt och vilja att föra krig. -I en snäv strategisk betydelse är makt kapaciteten att utföra eller motstå aggression och vilja är benägenheten att använda den makten. Militär strategi har oftast som mål att förstöra motståndarens makt att utöva aggression (t ex genom att avrusta dess arm). Därigenom blir viljan att gå till anfall irrelevant. För ett ickevåldsförsvar är de två strategiska målen istället att konsolidera det egna försvarets vilja och makt, samt att undergräva motståndarens vilja och motståndarens makt att utöva aggression.

18 -Enligt teorins synsätt är nationalstater inte integrerade sociala system. Istället är det den sociala gruppen som utgör utgångspunkten för en strategisk analys. -Någon gång i historien utvecklades människans känslor därför att detta ökade chanserna till överlevnad. Det finns relativt få primära känslor. Dessa är rädsla, ilska, depression och tillfredsställelse. Dessa känslor har observerats tidigt hos barn i alla olika kulturer. I korrespondens med dessa känslor har människor en uppsättning behov som reducerar de negativa känslorna rädsla, ilska och depression och därigenom ger plats för det positiva känslotillståndet; tillfredsställelse. Det finns bland forskare ingen exakt överenskommelse om vad dessa behov består i. Exempel på behov som Burrowes använder är behov av trygghet/säkerhet, mening, deltagande, självuppskattning, frihet, rättvis fördelning, rationalitet. -Tillfredsställandet av mänskliga behov löser konflikten, menar Burrowes. Därför kan ett erbjudande om behovstillfredsställelse bryta motståndarens vilja att fortsätta aggressionen. Ett exempel på ett sådant erbjudande är det konsekvent ickevåldsliga genomförandet av motståndet vilket i sig kan tillfredsställa motståndarens behov av trygghet/säkerhet. -Ickevåldsstrategin är förutom att undergräva motståndarens vilja och makt att utöva aggression, inriktad på att tvinga motståndaren till deltagande i en problemlösande process med inriktning på att tillfredsställa mänskliga behov. Detta perspektiv har stora likheter med PAD-teorin (Powerbraking And Dialogue-facilitating) som utvecklats av Svärd till plogbillars, Omegas och Praxis gemensamma forskningsgrupp. -En motsägelse i Burrowes teori rör synen på mänskliga behov. Burrowes menar att mänskliga behov är tvingande och kan översättas till mänskliga ÒmåstenÒ. Samtidigt är det möjligt för en ÒsatyagrahiÒ (Gandhis namn på en utövare av ickevåld) att välja döden, vilket innebär total behovsförnekelse. Om det är möjligt att välja graden av behovstillfredsställelse inklusive totalt förnekande av alla behov kan det inte samtidigt vara så att mänskliga behov är tvingande, åtminstone inte i en absolut mening. Ett annat problem är att hänvisningen till behov kan leda till ÒpsykologiseringÒ. Dessutom kan det vara en strategisk finess att samarbeta på alla möjliga plan med motparten i allt som inte innebär att principiellt viktiga ingredienser i försvarets målsättning åsidosätts. -Burrowes antar att självpåtaget lidande kan övertyga motståndaren om seriositeten i motståndet. Men principen om behovstillfredsställelse gäller även deltagarna i ickevåldsförsvaret. Alltså är det en god strategi att vidtaga åtgärder för att minimera de personliga konsekvenserna (det självpåtagna lidandet) av deltagandet. Detta kan åstadkommas genom användandet av vängrupper och andra typer av stöd till deltagarna. Om det självpåtagna lidandet ingår i strategin motverkas denna av sådana stödåtgärder som minskar lidandet. Strategen behöver därför bestämma sig för antingen det ena eller det andra. -Min uppfattning är att de negativa personliga konsekvenserna är en icke önskad effekt av valet att använda ickevåld. I en bra strategi vidtas därför åtgärder för att minimera effekterna av de negativa personliga konsekvenserna. Detta kan dock ej ske på bekostnad av strategins centrala moment; öppenhet och ickevåld. Därför behöver deltagare i ickevåldskampanjer förbereda sig för att på bästa tänkbara sätt klara och bemöta oönskade personliga konsekvenser.

19 -Med utgångspunkt från Burrowes har jag utvecklat ett förslag till ny definition av sabotage: Òförstörelse av för mänsklig behovstillfredsställelse nödvändiga materiella resurserò. Detta ger en intressant infallsvinkel på ett av plogbillsrörelsens dilemma. Eftersom vi själva anser att vapen inte kan tillfredsställa vårt behov av trygghet/säkerhet, utan tvärtom är ett hot mot säkerheten är avrustning av vapen ur vår synvinkel inget sabotage. För andra är dock det väpnade försvaret en symbol för just trygghet och säkerhet. Våra aktioner blir därför, sett ur deras perspektiv, ett sabotage. Diskussion i två grupper: Vad kan vi i ickevåldsrörelsen (eller våldsrörelsen) lära oss av Burrowes teorier? Grupp 1: Metoder för ickevåld behöver visas praktiskt. Hur de kan utvecklas och bli bättre. Bra att tänka på att mänskliga behov är grund till konflikt. Sociala grupper - hur stärka viljan (inom vår egen grupp) att försvara sig? Hur förbättra skyddet för gruppen utan att ta till våld? Förstärka sociala grupper i stort i samhället som stöd för att kunna behålla sin ickevålds-inställning vid aktioner. Bra att använda begrepp son även används av militären för att lättare kunna argumentera med dem. Bra att påminnas om att det i grunden är människor det handlar om. (I båda parter av konflikten) Grupp 2: Det verkar finnas platser med väldigt kraftigt våld. r det förmätet med ickevåld? Varför skrivs ickevåldsstrategi av amerikaner? Kan dessa leva sig in i hur situationen för ett krig ser ut? Bra att analysera var makten finns, vilka sociala grupper o s v. Bra tanke att överge nationalstaten och göra internationella kopplingar. Vi behöver ge ett kraftfullare stöd till grupper som kämpar i tredje världen. r det tillräckligt att tillfredsställa mänskliga behov? Från ett kristet perspektiv kan det finnas behov av att även tillfredsställa andliga behov. Utvärderingsrunda: Viktigt samtal. Osäker på vad Burrowes egentligen bidragit med. Intressant id med sociala grupper och mänskliga behov. Svårt att få grepp om teorin. skulle ha velat läst Burrowes innan jag kom till workshopen. Ickevåld är ett ideal. Intressant men lite svårt att följa. Bra sammanfattning av teorin. Välformulerade teorier är bra att diskutera utifrån. Jättejobbigt i början. Intressant med det internationella perspektivet. Igge: Jag hade väntat mig att de mer erfarna plogbillarna skulle välja att komma. Nu blev det istället framförallt nya. Kanske var det lite för hög akademisk nivå. Kul ändå att alla klarade att hänga med i teorin. Förslag: Igge kunde ha delat ut sitt PM om Burrowes strategi till workshopdeltagarna kvällen innan.

20 .c. ppenheten inom plogbillsrörelsen Deltagare: Hasse Underlättare Olle Stellan Rolf Stämningsunderlättare Tidsunderlättare Sekreterare Jarlo, Bo, Nina, Pelle 1. Intro I USA är traditionen att man inte är öppen innan aktionen. Berättar inte ens för anhöriga. JAS till plogbillar : Mer öppna än pbr i USA. Ej uppsökande gentemot motparten. Men skrev ett brev. Platsundersökningarna var öpna. Familjen medvetna. Inbjöd offentligt att delta i gruppen. Så välj då livet: De ringde till Bofors och träffade ledare inom företaget. Hade även ett offentligt möte. Berättade inte datum, men kämpade mer för att få igång en dialog. Sen var de så förberedda inom Bofors att de hade vakter. Slutsats: Generellt mer öppenhet i Sverige än i USA. I Sverige har vi gått mot mer öppenhet. Men förändrar denna den senaste aktionen den svenska traditionen? 2. Runda - är det en ny inriktning i och med den senaste aktionen och vad betyder det i såfall? Olle: Går inte att bedöma utifrån en enda aktion. Vet ej för och nackdelar. Bo: Lågperiod vad gäller aktioner. Den aktionen gav inte ett så stort resultat att man kan säga att det är en ny vändning. Rolf :Deras aktion är ett resultat av en förändring som pågått i sverige, trend. ppenheten blivit ett självändamål, öppenheten blir viktigare än olydnaden. Jarlo: Aktionen tilltalar mig, men det kan innebära svårigheter.kan förlora andra viktiga aspekter. Pelle: Viktigaste dialogparten är allmänheten. Kan nog inte övertala Bofors. Bra att visa för allmänheten att man är juste sas, då kan man vinna PR poäng på nåt sätt. Vilket är syftet; övervinna rädslan för straffet eller trotsa lagen och då blir inte öppenheten en lika central fråga. Stellan: Tror som Rolf att det är en utveckling på en långvarig trend i Sverige. Det som ev är nytt är att de hade ett offentligt möte innan aktionen. Ser en fara i att det blir en allt större och större aparat att göra en pbaktion. Därför kan Svärd till plogbilar vara bra för att få stöd. Gruppen i sig behöver stöd i detta arbete. Tror att att de inte lyckades beror snarare på lägret som pågick samtidigt än på deras öppenhet. Fredrik: Aktionen i Karlskoga får inte så stor uppmärksamhet i och med att den inte lyckades. Så för att vara effektiv kan en avrustning vara nödvändig.

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Konflikthantering Johan Ydrén. www.hanterakonflikter.se

Konflikthantering Johan Ydrén. www.hanterakonflikter.se Konflikthantering Johan Ydrén www.hanterakonflikter.se En konflikt är en interaktion mellan minst två parter där minst en part har önskemål som känns för betydelsefulla för att släppas, och upplever sina

Läs mer

Konflikthantering. Tänk efter efter. Vill jag vara en en del av lösningen eller en del av konflikten? Konflikthantering: 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson

Konflikthantering. Tänk efter efter. Vill jag vara en en del av lösningen eller en del av konflikten? Konflikthantering: 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson Inställning till konflikter som förenklar hanteringen Konflikthantering 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson Konflikter är ofrånkomliga. Konflikter är viktiga mänskliga processer - de är grunden till utveckling.

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Power Through Paris Workshop

Power Through Paris Workshop Power Through Paris Workshop (en 2,5 timmar lång session) Material som behövs Blädderblock och pennor Mediaspelare för den 15 minuter långa filmenwww.350.org/power-through-parisvideo) Utskriven information

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Hantera besvärliga typer

Hantera besvärliga typer Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap UF 7 Ledarskap och samarbete Alla i UF tränar si8 ledarskap Ledarskap och samarbete Hur får vi alla a8 arbeta åt samma håll? Vad gör vi om någon avviker från den väg som vi har stakat ut? Hur är du själv

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014 Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt Förhållningsättet i en dialog är värdegrunden

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,

Läs mer

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC Öppet fördjupningsprogram i NVC i Stockholm 2015 Nu för andra året erbjuder vi ett program med stor flexibilitet och där du som deltagare kan välja träningsavsnitt utifrån dina behov och intressen. Vi

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Skapa utbildning i världsklass! Face to face. Skapa utbildning i världsklass skapa världens bästa idrott!

Skapa utbildning i världsklass! Face to face. Skapa utbildning i världsklass skapa världens bästa idrott! Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens bästa! Visionen

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

3. Lösningen på problemen

3. Lösningen på problemen 3. Lösningen på problemen Pengar är en konstruktion och inte ett naturfenomen! Är vi nöjda med konstruktionen? Om inte, hur ska den förbättras? 2 Vad är problemet? Pengar skapas mot att någon skuldsätter

Läs mer

Konflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson. www.hansellnilsson.com

Konflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson. www.hansellnilsson.com Konflikthantering Vad är det som stinker? Hansell Nilsson www.hansellnilsson.com Om konflikter Hur uppstår en konflikt? Räkskalspåsen Vems fel är det? Att hantera konflikten Medling Sammanfattning Avslut

Läs mer

Upptrappning och våldsutveckling enligt Pat Patfoort, PP 1

Upptrappning och våldsutveckling enligt Pat Patfoort, PP 1 1 Upptrappning och våldsutveckling enligt Pat Patfoort, PP 1 Den belgiska konfliktlösaren Pat Patfoort säger att roten till våld ligger i maktobalans (eller med mitt uttryck maktparadigmet, www.tradet.org):

Läs mer

Enkätsvar 2014. Fler kvinnor

Enkätsvar 2014. Fler kvinnor Enkätsvar 4 Enkäsvaren vid undersökning på Kyrkans Familjerådgivning i Stockholm och Haninge våren 4.. Män 62 47% Kvinnor 7 53% Summa: 32 Fler kvinnor 53% 47% 2. Ensam 26 Flest par Par Familj 5 32 8 6

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Att leva i konflikt

Rättvisa i konflikt. Att leva i konflikt Rättvisa i konflikt Att leva i konflikt Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

De fem vanligaste säljutmaningarna

De fem vanligaste säljutmaningarna De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Moderna marxistiska teorier inom den analytiskt politisk-filosofiska traditionen: är i hög grad urplock ur vissa

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

Om det ideella arbetets betydelse

Om det ideella arbetets betydelse Om det ideella arbetets betydelse Vem äger det ideella arbetet? Omfattning av ideellt arbete 1992 2009. Andel (%) av den vuxna befolkningen totalt samt efter kön Män Kvinnor Totalt 1992 52 44 48 1998 53

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag 1 Bakgrund Praktik (Agneta) möter forskning (Annika) Stark kombination där olika synvinklar vävs samman till en helhet Bokens struktur

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas En bättre värd? Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker en hel del frågor

Läs mer

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1 Socialpsykologi GRUPPER OCH REGLER Scen 1 Du kliver in i en hiss där det står en annan person. Det är gott om plats med du går och ställer dig bredvid den andra så att era ärmar nuddar varandra. Scen 2

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Insikt & Utveckling Renée Ohlson

Insikt & Utveckling Renée Ohlson Insikt & Utveckling Renée Ohlson ta kontakt; www.insiktutveckling.se E-post: renee@insiktutveckling.se Tel. 0709 22 44 95 Mottagning i centrala Gbg Insikt & Utveckling Renée Ohlson Bakgrund; civilekonom

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Konflikthantering. Tieto PPS AH085, 4.0.0, Sida 1

Konflikthantering. Tieto PPS AH085, 4.0.0, Sida 1 Sida 1 I nästan alla projekt förekommer motsättningar. Om dessa inte tas om hand i ett tidigt stadium kan de växa till konflikter som blir ett allvarligt hot mot projektets måluppfyllelse. Under projektet

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Samtal om ledarskap. Välkomna! Förväntningar på dagen! Reflektioner sedan sist! SLUT 21.00

Samtal om ledarskap. Välkomna! Förväntningar på dagen! Reflektioner sedan sist! SLUT 21.00 Samtal om ledarskap Välkomna! Lokalt ledarskap platsspecifikt och gränsöverskridande. Jobba med perspektivet individ grupp verksamhet. Metoder för att genomföra arbete tillsammans.! SLUT 21.00 Förväntningar

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer