Protokoll. Hopp och Motstånd. Nyårsläger 1997/98 Sjövik. Innehåll. Workshop«s

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Protokoll. Hopp och Motstånd. Nyårsläger 1997/98 Sjövik. Innehåll. Workshop«s"

Transkript

1 Protokoll Hopp och Motstånd Nyårsläger 1997/98 Sjövik. Innehåll Workshop«s Konsensus - problem och möjligheter 4 När ska vi inte använda konsensus? 6 Ekonomi hushållning eller spel? 7 Ekonomi och motstånd 8 LETS och Bytesringar 10 Uppföljningsworkshop om bytesringar 11 Konflikthantering ˆ la Praxis. 12 Ickevålds-strategi enligt Robert J Burrowes 13 ppenheten inom plogbillsrörelsen 15 PAD-WORKSHOP 16 Paternalistiska tendenser inom ickevåldrörelsen 18 Förtryck 21 Mansförtryck 22 Antigrupp 23 Anti-grupp teori 25 Etniska Konflikter 27 Pengar eller Livet 27 Money Game - Pengaspelet 28 Esperanto 29 Förtrycksobservatör/stämningsunderlättare 29 Att bilda vängrupper inför Tridentaktionen 30 Samordningsgrupp för Tridentkampanjen 31 Taktil Massage 31 Giraffspråket 32 r djur och människor jämlikar? 32 Veganism 33 Schack 33 Lekar 33 Mötesprotokoll Samordningsgruppen 34 Basgrupp Mona 35 Basgrupp Lilith 36 Utvärderingar 36 Demokratiutvecklingsgruppen 36 Basgrupp Emma 37

2 Basgrupp Lilith 38 Inköpsgruppen 39 vrigt The story according to Mikael Oney 39.c..c..c.Workshop«s.c.Konsensus - problem och möjligheter Måndag 29 december kl Deltagare: Rolf Underlättare Marianne Stämningsunderlättare Annika Förtrycksobservatör Fredrik Tidsunderlättare Igge, Isak, Sekreterare Susanne L, - " - Mats (t. kl 11) - " - Lek Vi lekte en transformationslek där en rörelse och ett ljud gick runt i en runda och ändrade form. ä Introduktion av Rolf Konsensus i den form vi använder inom ickevåldsrörelsen i Sverige kom från kvinnorörelsen och ickevåldsrörelsen i USA. Per Herngren har introducerat formen i fredsrörelsen i Sverige. Här har den fortsatt att utvecklas. Viktigt kan vara att analysera hur konsensus passar in i det svenska samhället. Problemrunda Susanne: Alla måste ha viljan att komma till en gemensam lösning, ofta håller någon hårt på just sin egen ståndpunkt och då kan möjligheten att lägga veto leda till låsningar. Igge: Vill dela in konsensus i två olika saker: 1) Själva formerna: Rundor, aktivt lyssnande, smågrupp etc som underlättar kommunikation. 2) Konsensus som formell besluts-struktur; vetorätt + motvetorätt kombinerat med någon utväg när det låser sig. (Till skillnad från t ex traditionell majoritetsbeslut) Ett problem är att vetorätten kan användas som en form av diktatur. Genom att ha en bestämd uppfattning redan från början och driva den stenhårt kan alla tvingas med i det egna beslutet. Detta uppvägs något av möjligheten att lägga motveto. Veto + motveto=konflikt. Vilken utväg som väljs vid konflikt är avgörande för om konsensus är demokratiskt eller inte. De

3 utvägar som fn används och diskuteras inom plogbillsrörelsen är att gamla beslut gäller, medling, eller gruppen delas. Men utvägen kan också i princip vara majoritetsbeslut via plenum eller att VD i företaget bestämmer om konsensusprocessen havererar. I det senare fallet blir det tveksamt om konsensus kan kallas demokratiskt. Valet av utväg är ett problem. Ett annat problem är själva veto-funktionen. Veto kan översättas med att jag blockerar ett beslut. Detta har en analogi med blockadaktioner där människor sätter sig i vägen och blockerar för en verksamhet. Vid avrustningslägret kom vi fram till att blockadaktioner skapar onödig frustration och att det därför är bättre att göra omskapande aktioner som bygger på att aktivisterna tar ett initiativ och rollen att blockera och hindra istället tillfaller motparten. Att lägga veto är ett väldigt starkt medel och därför vågar nya deltagare sällan lägga veto. Att ta ett initiativ ger mer makt. Annika: Vi behöver mer praktisk träning i konsensus. Ibland kan konsensus dra ut väldigt mycket på tiden. Detta kan motverkas med vissa tekniker. Marianne: Jag jobbade mycket med kvinnogrupper på 70-talet där vi i praktiken använde oss av konsensus även om vi inte kallade det så. Jag har försökt införa runda i lärarkollegiet. I en aktionsgrupp använde vi också i praktiken konsensus när vi gjorde olika trädkramaraktioner för att hindra bygget av Säterivägen (Slogan: ÒSätt er i vägen för SäterivägenÒ) Sedan tre år är jag aktiv i en ekoby där vi använder konsensus. Ett problem är att vi där tenderar att endast ta itu med självklara frågor. Vi tillämpar en ÒamöbaÒ-strategi där de som vill vara med i ett projekt (t ex inköp av en såg) går samman och köper sågen. De andra står utanför och kan t ex beredas möjlighet att hyra in sig. Jag tror att konsensusmodellen kommer bli svår att tillämpa om vi i ekobyn skulle gå in för att ha mer gemensamt. Vi har en demokratigrupp. Tystlåtna deltagare uttalar sig via demokratigruppen, men inte på mötet när det egentligen skulle behövas. Mats: De som är tysta använder sig inte av veto. Detta är ett mycket vanligare problem än att veto överutnyttjas/missbrukas. Det är lätt att lägga sig för att nå konsensus i gruppen. När det sedan verkligen gäller att förverkliga beslutet visar det sig att vi har våra egna starka skäl att vara emot. Tidsfaktorn spelar stor roll. Viljan till konsensus finns och är god, men när tiden går fattas besluten ändå i en hast och utan konsensus. Rolf: Blockering/Veto konserverar gamla tankar. Särskilt när gamla beslut gäller som utväg. Baksidan av konsensus kan vara ett självförtryck. Förtrycket utåt i gruppen avskaffas, men leder istället till att deltagarna håller inne med vad de tänker. Isak: Tidsfaktorn sätter ibland hinder. När beslutet väl ska tas är tiden pådrivande. Detta kan vara till konsensusandans nackdel. Rädslan håller tillbaks veton. Fredrik: En liten grupp kan jobba bra ihop men när grupperna sinsemellan samlas kan det bli konflikt. Svårt att hålla ihop en stor organisation. Vad händer om någon lämnar gruppen? Måste alla vara överens jämt? Eller kan det vara bättre att ÒköraÒ ändå för att nå ett övergripande gemensamt mål? Sammanfattning av problem - Förutsätter god vilja - Direktdiktatur - Vilka utvägar används? - Vetorädsla - Veto=blockad

4 - Brist på träning - Tar tid - Endast överenskommelse om självklarheter - Det tysta (outtalade) vetot - Självförtryck/hämning - Konservatism - Kräver tät grupp - Hur fungera i stor organisation? - Rädsla för att avvika - Starka medel - r det nödvändigt att alltid vara överens? - Konsensus-rädsla - Vem tar ansvar i frivilliga grupper? - Status - kroppsspråk - Effektivitetsnoja Fri diskussion Marianne: Vi ÒmåsteÒ vara överens i vår kultur. Det ska hända saker hela tiden i vår kultur. Fredrik: Ansvar - finns det hos en arbetsgrupp som bygger på frivilligt deltagande. Mats: Folk hoppar av sina uppdrag. Marianne: Låt frågan dö när folk hoppar av. Ingen id att en styrelse ska sitta kvar och administrera när medlemmarna inte längre vill jobba. Igge: Pengar verkar ha en magisk funktion. Den som är avlönad tar sitt ansvar. Oavlönat arbete räknas inte som lika seriöst. Rolf: Rädsla att sticka ut finns i det svenska samhället. Kan vara viktigt att ha kvar veto som en motvikt till vår rädsla att säga ifrån. Igge: En viktig uppgift för förtrycksobservatörer kan vara att skydda nyskapande ider från attacker. Rolf: I grupper där alla känner varandra hoppas ibland diskussionen över. Vetot kommer direkt. ÒJag vet ändå vad du tycker...ò Igge: Veto låter väldigt starkt. Invändning kan vara ett första steg tidigare i processen - verkar inte lika definitivt som veto. Det kan vara bra att nyansera begreppen. r konsensus Òför braò för svenska förhållanden? Vi kan inte göra våld på vår kultur?! Kroppspråk/Ickeverbal kommunikation - en uppgift för förtrycksunderlättaren att genomskåda. Förtrycksobservatören är en del av förtrycket. Det är svårt att hitta en objektiv förtrycksobservatör. Att funktionen finns kan ändå vara en hjälp till att problemen uppmärksammas. För att våga lägga veto måste jag antagligen redan ha initiativkraft att våga ta egna initiativ ifall alla går emot mig. Därför kan initiativ vara ett bättre alternativ än veto. Det ger en annan och mjukare konfliktutveckling. Gruppdiskussion

5 En grupp fick i uppgift att lösa några av problemen. Den andra fick i uppgift att fundera över sina visioner med konsensus. Problemlösargruppen: - Vetorädsla och Òdet tysta vetotò. - Kan motverkas av t ex: Träning Rollspel - ÒInvändareÒ/ÒDjävulens advokatò på möten. - Smågrupper (2-3 pers i diskussion inför beslut) som stöd åt den som är tveksam. - Lyfta fram tveksamheter tidigare, fråga efter invändningar. - Stödgrupp efter möte där det blivit veto. Veto som blockad Konsekvenser: - Blockerar beslut, upprördhet, fortsatt diskussion, bättre beslut! organisationen pajas. Lösningar: - Fortsatt diskussion i smågrupper. - Viktigt att ha tidigare bestämd struktur för utvägar vid veto. Medling: - Finns gemensamma intressen? Win-win - Finns ej gemensamma intressen, dela gruppen - Bryta ned frågan i smådelar, tydliggöra vad som är gemensamt och vad det är konflikt om - Lämna konsensus, ta majoritetsbeslut (Vetot kan ge en fördröjningseffekt, ge tankepaus, men inte vara absolut) - Vetorätt vid viktiga beslut - andra former för andra beslut. - Fria arbetsgrupper - vetorätt i efterhand Stor organisation: - Gruppveto - Akvarieform - Nätverk för grupper - samarbetar endast i de frågor de kommer överens om att samarbeta. - Beror på vad man vill... Visionsgruppen - Flytande arbetsgrupper.

6 - Mingelmarknad - använda pauserna till att prata bort problemen. - Tid till det personliga - trygghet i gruppen. - Avskaffa veto. - Stöd till den som tar nya initiativ, så att makten jämnas ut. - Terapi - ÒgarbageÒ-övningar, tillsammans göra sig av med frustrationer. - Ge mer utrymme för grupprocess. - Knoppa av sig: ha ett definierat verksamhetsområde. - terkomma till frågan; Varför finns vi som grupp? Både när det gäller inriktning och känslor/stämning. - Få bort konservatism genom att stödja nyskapande beslut. - Fri konkurrens vid konflikt; pröva båda/alla förslag samtidigt. - Initiativ i samband med konflikt kan utformas så att de främjar dialog med motparten. - va oss i att tillåta oeniget: Hur kan vi lära oss att föra dialog med motparten? - Vid konflikt: Bilda en tvärgrupp för att hitta lösning. - Internet: Mailinglista om konsensus. Beslut: Rolf startar en sådan mailinglista..c.när ska vi inte använda konsensus? Deltagare: Stellan Underlättare Sven, Klaus, Gunilla, Christian, Hasse, Maya Vad är det som gör att konsensus inte är lämpligt att använda? Det kan t.ex. vara olika typer av grupper, frågor, situationer, tider, etc. BRAINSTORM - När ska man inte använda konsensus? - stora grupper - kunskapsklyftor (angående former eller ämnet) - vid tidspress - vid små frågor / detaljfrågor (vad är vad?) - geografisk spridning - ÒknepigaÒ deltagare (terapi - hur handskas?) - när alla inte vill ta beslut med konsensus - olika bakgrunder, t.ex. kulturellt - formella konkurrenssituationer, t.ex. marknaden, parlamentet (informell konkurrens?) - när folk inte är trygga att lägga veto - vid personliga relationer (snarare vänskap än formella möten - viktig att ej överdemokratisera) - kortvariga grupper - akuta krissituationer - processbeslut - beslutet behöver vara öppet - dagordningen - formfråga (maktproblem - problemformuleringsprivilegiet)

7 Tre dilemman i konsensusformen som inte går att lösa: Vi försöker hela tiden, att lösa nedanstående dilemman men det finns hela tiden fallgropar, ett högerdike och ett vänsterdike. 1) Kollektivism kontra individualism 2) Formalism kontra informalism 3) Konservatism kontra radikalism Ad 1) Kollektivism. Alla bestämmer ihop. Målet är gemensamhet. Risk för grupptryck och sekterism. Individualism. Varje individ har veto. Målet är självstyre. Risk för minoritetsstyre och sabotage. => I bästa fall demokrati, men i värsta fall diktatur. Det avgörande för utfallet är hur vi hanterar vetot. Ad 2) Formalism (då- och sen plan). Samtal och beslutsform. Målet är öppenhet och tydlighet. Risk för byråkratism. Informalism (nu planet). Personlig anpassning och flexibilitet. Risk för "strukturlöshetens tyranni". => Det avgörande blir hur vi hanterar utvärderingen som metod. Ad 3) Konservatism. Gamla beslut gäller. Eventuella kompromisser. Ej veto mot veto (Kväkarna). Förnyelse är omöjlig. Risk för stelning. Radikalism. Tvungen att lyssna på alla. ppenhet för delning. => Veto mot veto sam gruppveto är viktiga för att hantera detta dilemma. Framförallt gäller att skapa en kultur för att komma åt problemen. Det är inte endast fråga om att balansera de olika motsatserna utan snarare att ha en sund kollektivism, individualism osv. Diskussion

8 Det är inte bra att peka ut "knepiga" personer utan snarare viktigt att se på hur vi konkret kan hantera "knepigt" handlande (t.ex. motstridiga veton, sökande efter uppmärksamhet). "Knepigheten" försvinner ofta i samtalet kring vetots grund. Kontinuiteten i gruppen är viktig för möjligheten att ha en bra process, våga lägga veto etc. Formella inval? Det är viktigt med personliga konsekvenser och ansvarstagande i engagemanget. Utvärdering Intressant brainstorm. Borde gått igenom punkterna punktivs. Flera rundor. För kort med tid. Mycket bra och intressant. Bristfällig övergång från brainstorm till teori. Mer tid till diskussion. "Kanonbra"..c.Ekonomi hushållning eller spel? Deltagare: Marianne Påsse ("Räntebetalarnas förening") Underlättare Ekonomi snarare än politik styr världen. Våra svenska företag tjänar bättre än någonsin, de betalar litet skatt, lönerna höjs inte så mycket. Och vi tolerear detta. Jag ska försöka svara på "Vad är pengar?" och "Vem har makten?". Människan har länge klarat sig utan pengar. Om människan har funnits i 4 meter så har hon varit beroende av pengar endast 0,4 centimeter. Varför började människan använda pengar? Skuldpengar - pengar som betalas ut som lån och ska tillbaka med ränta. Bytespengar - endast för att underlätta utbytet av varor. Båda dessa ÒsorterÒ existerar parallellt. Mynt har funnits i alla de stora rikena. Fungerade som tributer, ej i första hand som bytesmedel. På 1000-talet började mynt tillverkas i Sverige. Den svenska banken(egentligen holländsk) först i Europa. Hur tvingades människor in i pengasamhället? De berövades marken de levde av. Den privata ägandrätten kom in i slutet av medelitiden. Det fanns flera exempel på hur länder har hindrats att trycka sina egna pengar för att i stället privata banker skulle tjänna pengar. Det är en stats skyldighet att tillhandahålla ett penningsystem som gynnar medborgarna jämlikt.

9 Därför skulle man kunna stämma regeringen, för det nuvarande systemet gynnar vissa människor mer än andra. Begrepp efter Aristoteles: - oikonomia = hushållsekonomi = resurshantering och respekt för allt levande - krematism = spel/spekulationsekonimi = att tjänna, vinna, ta för sig, ÒutvecklaÒ Spekulationsekonomin (handel med valuta, andrahandsaktier, optioner m.m.) utgör idag («95) 97% av all penningcirkulation. Boktips Margrit Kennedy ÒPengar utan ränta och inflationò. Det hon har skrivit i boken är sådant som hon bl.a. lärt sig av Gesell. Han levde runt sekelskiftet när Marx var gammalt och Keynes var ung. Gesell fungerade som debattör gentemot dessa. Han var tysk-argentinsk affärsman och ekonom. Funderade över varför det var dalar i försäljningen trots konstant behov., nämligen pga. räntan och kapitalägarnas intressen. Han ville att pengarna skulle ses som kommunikationsmedel som cirkulera och inte hållas av några för föräntning. Den som är penningägare är alltid i överläge gentemot den som är varuägare, sa Gesell. Därför uppfann han pengar som skulle rosta. Sedlarna hade ett nitsystem. När en månad hade gått blev sedeln ogiltig utan ett nytt märke på. Avgiften för märket gick till kommunen. Gesell ville hellre ha skatt på produkter än på arbete. Det skulle leda till att man reparerade mer. Han var även för kollektivt jordägande med privat brukande för att motverka spekulationen där. På 30-talet genomfördes ett experiment i sterike (och Tyskland), byggt på Gesells tankar om rostande pengar. Det blev en succe och mer kommuner ville hänga med, men centralbankerna påverkade regeringar till att motverka en vidare utveckling av systemet. Kritik mot Gesells system: det finns en begränsad summa pengar som kan skapa stora påfrestningar på miljön, om det sker en snabb cirkulation av pengarna, detta pga. pengarna rostar. Illusioner om pengar och ränta 1) Pengar växer, skapar mer värde - MEN en naturligt tillväxt är lineär eller logaritmisk, men inte exponenntiell. 2) Vi betalar ränta bara om vi lånar pengar - MEN i allt som vi komsumera ingår ränta, t.ex. i hyran, sophämptning, dricksvatten pga. alla lån som tagits. Ränta på statsskulden är den största enskilda utgiftsposten i Sverige idag. ven riksbankens pengar är lån. ÒRänta är all arbetsfri inkomst.ò 3) Eftersom allla måste betala ränta när de lånar pengar så har alla det lika bra eller dåligt i vårt nuvarande system - MEN det är bara en tiondel av befolkningen som tjännar på räntesystemet genom sin kapitalinkomst. T.ex. i Sverige behöver man en kapital på 2 miljoner för att bli räntevinnare. 4) Inflationen är en oskiljaktig del av den fria marknadsekonomin - MEN många historiska räntefria ekonomier visar att inflationen är onödig och inflationen snarare beror på ränta än ränta är kompensation för inflation.

10 .c.ekonomi och motstånd Deltagare: Klaus Bögniel Underlättare Gunilla Spalde, Annika Spalde Del 1: Motståndet kostar - hur ska vi finansiera det? Runda. Gunilla: Ingen ska behöva avstå från engagemang av ekonomiska skäl. Bra om föreningen kan söka pengar ur fonder. Aktivisterna bör stå för någon, symbolisk, kostnad (t ex köp av hammare). Klaus: En princip bör vara att aktivister inte ska behöva betala för motståndet då man ändå har skadestånd, fängelse osv. Fonder finns men svårt att få pengar. Vi behöver ett bredare stödnätverk som kan ge ekonomiskt stöd. Inte bara vända oss till andra plogbillar, utan till allmänheten genom t ex föreläsningar, kurser o s v. Annika: Inom rörelsen har de flesta dålig ekonomi, därför måste vi vända oss mer utåt. Bra om vissa kunde ge regelbundna bidrag. Man ger människor ett sätt att delta då, som finansiärer, inget fel med det. Det kan finnas ett visst grupptryck att följa med på läger o dy som kostar och då avstå från annat. Detta inget självklart om man har dålig ekonomi.. Vi pratar för lite om dessa frågor inom rörelsen. Fri diskussion: Insatthet i den globala ekonomins ÒruttenhetÒ ger perspektiv som är viktiga att ha med sig. Mindre respekt för systemet och för pengar. Hur kan vi koppla ihop detta med vårt motståndsarbete? Vilken syn har vi på lönearbete? Motståndsarbetet kan inte ses som en börda, som att man är parasit om man lever på socialbidrag. En del av det vi gör kanske andra utför som anställda av staten. Om vi i stället gör det med stöd av donatorer så blir det en närmare koppling mellan den som utför arbetet och den som stöder det ekonomiskt. Det finns så mycket arbete som behöver göras! Att staten inte satsar på det ska inte hindra oss. Tanken med vängrupper och annat stöd är bra, men i praktiken är det den enskildes ekonomi som drabbas. Spännande tanke att fattigdomen gör oss fria. Hur i praktiken? LETS inspirerar. Vad är moral när det gäller egendom och stöld? Egendom kan betraktas som stöld. Vara taktisk när man söker pengar ur stora fonder. Ska man undvika att nämna civil olydnad? Skillnader USA/Sverige. Här bor de flesta aktivister inte tillsammans och delar inte ekonomi. Inom the Catholic Worker delar man på inkomster och utgifter. Plogbillsrörelsen kommer ur detta sammanhang. Jag tror detta har gjort det möjligt för människor att våga ta de stora risker

11 som en plogbillsaktion innebär. Radikal utsatthet kräver radikalt stöd. Vi har inte utvecklat detta tillräckligt i Sverige. Radikalitet leder till elitism? Vi riskerar att utesluta många människor. Att göra en plogbillsaktion kan ge ekonomiska konsekvenser för resten av livet. Viktigt med grundlig förberedelse. Vi borde varna folk för att göra aktioner, uttala alla allvarliga risker. Hur blir det för familjer, när man har barn? I plogbillsrörelsen i Sverige står ensamma män i förgrunden - ensam är stark? Riskerar man att hamna i periferin i rörelsen när man bildar familj? Det finns mycket kritik typ ÒTänker du inte på ditt barns bästa?ò Detta är en aspekt, men det finns fler. Tänk vad andra människor, med barn, riskerar som gör motstånd t ex i diktaturer. Egentligen riskerar vi så lite. Del 2: Vilken inställning har vi till skadestånd och dess konsekvenser? (Fakta: Skadeståndet utmäts av domstol och går oftast till det företag som åsamkats skada. Betalningsanmärkning får man när man inte betalat räkningar, t ex sitt skadestånd. Kan ge svårigheter då man söker jobb, bostad mm. En konsekvens är att man aldrig kan ha mer pengar än existensminimum, då tas det av kronofogden. Skadeståndet behöver ej stå i exakt proportion till vad ÒskadanÒ kostat.) Runda: Klaus: Fel att betala skadestånd då det går till vapenproduktion. Speciell överenskommelse att betala till välgörenhet kanske kan vara okej. Vi accepterar ju fängelsestraffet, så varför inte det ekonomiska straffet? andra sidan försvinner en del av den maktbrytande aspekten om vi betalar. Idealiskt vore att man har så stort stöd, t ex genom fonder, LETS, stödgrupp, att man kan leva ett gott liv trots betalningsanmärkning. Konsekvenserna är svårare än fängelsestraffet. Hänger med hela livet. Borde finnas kurser i hur man hanterar skadestånd. Borde finnas ett gemensamt delande av anvaret för skadestånden inom rörelsen. Svårt. Annika: Principiellt fel att betala. Dock hindras kanske de som inte vill ge hela sitt liv åt motståndsarbete, men ändå göra aktioner, av en kultur som säger att det är fel att betala. Ej bra att skuldbelägga. För de flesta är det viktigt att kunna ha lite pengar över och att kunna försörja en familj utan ständig oro. Det måste respekteras. Inför staten är vi alltid individer, även om vi säger att vi tar gemensamt ansvar. Jag tror detta är lite lättare för mig då jag under flera år tänkte mig ett liv i frivillig fattigdom som ordenssyster. De flesta har inte den bakgrunden. En sätt är att bilda ett kollektiv. Då kan man ha tillgång till egendom utöver existensminimum. ktenskapsförord? Gunilla: Svår fråga. Att betala till en fond skulle vara okej, vara en kompromiss. Kanske till Svärd till Plogbillar? Motstånd med humor. T ex att vänner köper ens egendom för några kronor, så att man har kontrakt på det att visa för kronofogden. Sammanfattning:

12 Vi behöver diskutera detta mera. Det problematiska kanske inte är skadeståndet i sig utan bristen på framförhållning (för att minska konsekvenserna). Utvärdering: Mycket givande. Fakta-introduktion hade kanske behövts. Inspirerande. Behöver lära och tänka mer..c.lets och Bytesringar Deltagare: Marianne Påsse mfl Local Exchange/Employment Trade System L Lokalt, samhälle, hålla samman och stärka lokalsamhället, öka känslan och gemenskapen och kännedomen om sitt lokalområde, ta ansvar för miljön lokalt. E Empowerment. Lönseslaveriet som Marx bekämpade 1848 inskrevs 1948 i FN rätten till lönearbeteé I LETS kan man vara aktiv i ekonomisk verksamhet utan anställning, TS Handelssystem. Den globala handeln innebär en orättvis prissättning och därmed ojämlikhet för tredje världen. Hälften av all global handel sker med samma produkter. Ensidig produktion innebär en ensidig kunskapsutveckling, LETS syftar till ökad lokal självförsörjning. På lapparna som alla fått skall man skriva ned vad man kan erbjuda i LETS (varor eller tjänster). Kritik -Ett system enbart för prestationsförmögna? Solidaritetspoäng? (till gamla, sjuka, barn m m) (i kapitalismen finns ju möjligheten till lån för bra ider och i välfärdsstaten socialbidrag) -Global handel och arbetsdelning en nödvändighet för ökad ekonomisk produktion och utjämning mellan grupper? I LETS stannar pengarna i det lokala samhället. Kan därför aldrig bli annat än ett komplement? -Konkurrerar ut gåvor (gåvoekonomi)? Historik Fattas pengar - en renässans för bytesekonomi? Ett utbrett bytessystem fanns mellan företag i USA (datororganiserat, räntefritt). Ansågs som skattesmitning och lades ned. Stod som modell för bildandet av moderna bytessystem. Icke-vinstgivande och räntefritt. Uppstod mellan arbetslösa och minoritetsgrupper men problem uppstod då grupperna var för homogena och det inte fanns tillräckligt brett utbud. Micheal Linton uppfann LETS. David Weston socialekonom, startade 1976 Community Exchange i Kanada. Här mättes värdet i tid. Skapade ett spel som visade hur pengarna hela

13 tiden förs bort från vanligt folk och deras aktiviteter. Ett nytt system startades som mätte värdet i motsvarighet till dollar. Mondragon samhället i Baskien har ett lönesystem som man antog (ingen får tjäna mer än 3 gånger mer än någon annan). Ca 1000 registrerade bytesringar finns i världen (15 i Sverige). Byts i Stockholm I början ligger man på noll (kan ligga på max eller -). En bytes är av samma värde som en krona. Vanligt att man betalar en del av summan i kronor och en del i bytes. Finns en katalog med de erbjudandena som gäller. Sålde honung för 35 bytes per burk. Priset kan förhandlas och sätts av säljaren. 300 medlemar just nu. Allt administreras via ett datorsystem och frivilliga personers ideella arbete. Medlemsavgiften täcker tryckning och utskick. En viss del tas i administrationsavgift (35 bytes/medlem) för att ge bidrag till organisationsarbete. Byts i rebro Värdet mäts i tid (1-3 minuter). 30 minuter motsvarar 30 ringar. 22 medlemmar. Vi har enbart luftpengar (bokförs). Problem -Har inte haft problem i Stockholm med att folk har utnyttjat systemet (men det hände i Lintons system). Problemet som kan uppstå är om människor förlorar förtroendet för bytesvärdet. -Skattemyndigheterna tar skatt efter marknadsvärde. Styrelsen rapporterar i fall skattemyndigheten hör av sig. Systemet är offentligt. Det gör att systemet går back ekonomiskt. Litteratur New Money for Healthy Communities, Thomas H. Greco, Jr. (1994), Thomas H. Greco, Jr. Publisher, Tucson, USA. BYTS Stockholm: Fjällgatan 23 A II, Stockholm, tel/fax: , Exempel Totalsumman är alltid 0 oavsett ekonomisk aktivitet: Ylva Mats Johan Summa: 0 0 0

14 Olika prissättningsformer Marknadspris Solidaritetsfond eller allmän fond: ÒRostÒ på pengarna kallar vi det: 3 % skatt tas till vår ekoby som skulle kunna fördelas till behövande (Marianne) LETS Oxford (Stephen) 400 medlemmar. Spooks (ekrar). Fri marknad för hur man sätter värdet på handeln. Har blivit ett pund per Spook. Gör saker jag annars inte skulle haft råd att göra i det normala ekonomiska systemet. Viktigt med den sociala sidan av denna ekonomi. Varje gång man får utskicket får man en stark känsla för hur rikt samhället är. Kritik: Traditionell värdesättning av arbeten (lägre för barnpassning och högre för terapi) Saknar en jämlikhetsvision: Ò t var och en efter dens behov, från var och en efter förmågaò. Har blivit ett Grönt Ghetto (Medelklass utbildad ekologiskt medveten). Inte nödvändigt med finns en tendens att LETS blir på det sättet. Grupparbeten: - Skapa en symbol för pengarna i systemet - Diskussion kring pengar och olika alternativa system - Skapandet av en bytesmarknad..c.uppföljningsworkshop om bytesringar Onsdag 31 december Deltagare: Ylva Underlättare Mats - " - Sara - " - Gunilla, Klaus, Annika, Tuss Denna workshop var en fortsättning på en tidigare workshop, då det inte fanns tid kvar att vidareutveckla tankar och ider som kom upp. Syftet med uppföljningen var att de som var intresserade av att själva starta en bytesring skulle få tips från redan aktiva ÒbytesringareÒ. Ett förslag fanns om att starta en bytesring här på nyårslägret, och vi tog beslut om att arbeta för att genomföra detta, för att se hur en bytesring fungerar i praktiken och erfara vilka svårigheter och problem...

15 Vi delade in arbetet (och gruppen) i tre delar: 1. fundera över och skapa en lokal valuta, samt forma något slags värderingssystem för denna valuta (Mats, Klaus och Jonathan) 2. organisera annonseringen av medlemmarnas erbjudanden och önskemål (Ylva och Sara) 3. organisera det administrativa arbetet: registrering av transaktioner, medlems-information etc. (Annika, Gunilla och Tuss). Resultat och tankar: 1. valutan i vår nya bytesring heter HAMMARE, och vi har som riktlinje att en hammare motsvarar en minuts arbete, och på så sätt ÒfrikopplaÒ valutan från kronor och ören - vi tänker att detta kan bidra till att väcka tankar kring hur vi i samhället idag värderar olika tjänster och varor. Gruppen gjorde även några provexempel på checkar. 2. annonserna sätts upp på dörrarna som leder ut från matsalen mot brasrummet. 3. Annika kommer att sköta registreringen under lägret; Sara tar hand om information till nya medlemmar eller till dem som bara är intresserade av att veta mer. (LETS-luffa kan man också göra... Alltså, åka runt i Sverige och bo hos andra bytesringare - ett praktiskt sätt att ordna övernattning! nnu finns inget system för detta, men någon kan ju börja...) Ort Datum HAMMARCHECK Från köpare... Kontonr... För över...hammare... Till säljare...kontonr... Köparens namnteckning....c.konflikthantering ˆ la Praxis. Tisdag 30 december kl Deltagare: Fredrik Underlättare Praxis

16 Föreningen Praxis bildades i Hammarkullen för två och ett halvt år sedan. Ursprunget var en samtalsgrupp om icke-våld som när det utbröt kravaller i Hammarkullen insåg att man behöver träna sig i att hantera konflikter med icke-våld. Syftet med Praxis är alltså att lära ut metoder för att träna hur man kan hantera konflikter, särskilt som tredje part. Föreningen har ca 40 medlemmar. Ungdomssektionen ÒLa familiaò är för närvarande mest aktiv. Dem kan man hitta på internet om man söker på ÒPraxisÒ eller ÒLa familiaò. Praxis jobbar med: - Rollspel (ÒteaterÒ där alla är med) - Forumspel (passar i större grupp men är svårare) - Alternativ sammanträdesteknik. (Konsensus, arbetsgrupper, ej styrelse.) - ICKE-V LD Metoderna kommer ursprungligen från Plogbillsrörelsen. Praxis ger en grundkurs som är två dagar. Vår workshop idag är alltså bara ett smakprov... Konflikthantering r det skillnad på konflikthantering och konfliktlösning? Om det finns en skillnad betonar Praxis hanteringen. Vi gjorde en statylek där vi skulle komplettera en ofärdig staty. Andra rundan skulle varannan deltagare illustrera våld och varannan icke-våld. Vi konstaterade att det var svårare att visa ickevåld, att det krävde mer kreativitet men att det också blev fler olika lösningar. Våld var enkelt att visa men det blev väldigt stereotypt. Nästa övning var ett rollspel med en förtryckarsituation på ett caf. Vad ska man då tänka på? Vad kan man göra i en sådan situation som tredje part? Konfrontera förtryckaren: Prata med honom, Òså får man inte göraò... Avleda uppmärksamheten: Hälla en hink vatten över, spilla kaffe, sjunga högt... Omtolka roller: Stärka offrets roll, t ex från minoritet till majoritet, från att va«en äcklig gubbe till att vara en gentleman... Stöd offret: Gå fram till honom/henne... Påtala förtrycket: Fråga vad det är som händer, Vad har ni för problem? etc. Vad lärde vi oss? - Det är mycket att tänka på, varje konflikt är komplex. - Bra att vara förberedd, ha bestämda roller - Bra att vara flera, svårt ensam. - Bra att ha en färdig policy att man ska ingripa och ungefär hur. - Man kan bli rädd för sin egen skull.

17 - Man måste vara respektfull mot alla parter. Inte se allt svart/vitt. - Dela känslorna och vara öppen. - Inte reagera så att det blir överraskande och hotfullt för den som förtrycker. - Vara tydlig - Kroppskontakt kan va«bra men ska vara vänlig. - Det är svårt att se vad som sker utanför sig själv om man är den som förtrycker. - Bra att tänka sig in i den upprördes roll. Om man kan förvänta sig våld Man kan träna att vara fredsbevarare som agerar sköldar mellan t ex en manifestering och en potentiella våldsverkare..c.ickevålds-strategi enligt Robert J Burrowes Onsdag 31 december kl Deltagare: Igge Underlättare Marianne, Tuss, Isak, Helena, Ella, Sara, Anna T, Susanne, Inger, Ylva, Marika Teori Strategi för ett ickevåldsförsvar enligt Robert J Burrowes: -Försvaret har ett strategiskt övertag över anfallet. Genom att välja försvarstyp bestämmer försvaret var och hur attacken ska gå till, d v s vilka vapen som ska användas. -Ett vapen är bara relevant om det utmanar motståndarens gravitationscenter. Gravitationscentret är försvarets vilja och makt att försvara sig. Det strategiska gravitationscentret är detsamma för alla parter, nämligen den ändliga pool av sociala resurser som stödjer deras strategi. -Anfallaren bestämmer det politiska objektet för striden. Anfallarens verkliga mål är att förverkliga det politiska målet. Men det strategiska målet är att förstöra motståndarens kapacitet att motstå det politiska målets förverkligande. Essensen i en god strategi är att bryta motståndarens makt och vilja att föra krig. -I en snäv strategisk betydelse är makt kapaciteten att utföra eller motstå aggression och vilja är benägenheten att använda den makten. Militär strategi har oftast som mål att förstöra motståndarens makt att utöva aggression (t ex genom att avrusta dess arm). Därigenom blir viljan att gå till anfall irrelevant. För ett ickevåldsförsvar är de två strategiska målen istället att konsolidera det egna försvarets vilja och makt, samt att undergräva motståndarens vilja och motståndarens makt att utöva aggression.

18 -Enligt teorins synsätt är nationalstater inte integrerade sociala system. Istället är det den sociala gruppen som utgör utgångspunkten för en strategisk analys. -Någon gång i historien utvecklades människans känslor därför att detta ökade chanserna till överlevnad. Det finns relativt få primära känslor. Dessa är rädsla, ilska, depression och tillfredsställelse. Dessa känslor har observerats tidigt hos barn i alla olika kulturer. I korrespondens med dessa känslor har människor en uppsättning behov som reducerar de negativa känslorna rädsla, ilska och depression och därigenom ger plats för det positiva känslotillståndet; tillfredsställelse. Det finns bland forskare ingen exakt överenskommelse om vad dessa behov består i. Exempel på behov som Burrowes använder är behov av trygghet/säkerhet, mening, deltagande, självuppskattning, frihet, rättvis fördelning, rationalitet. -Tillfredsställandet av mänskliga behov löser konflikten, menar Burrowes. Därför kan ett erbjudande om behovstillfredsställelse bryta motståndarens vilja att fortsätta aggressionen. Ett exempel på ett sådant erbjudande är det konsekvent ickevåldsliga genomförandet av motståndet vilket i sig kan tillfredsställa motståndarens behov av trygghet/säkerhet. -Ickevåldsstrategin är förutom att undergräva motståndarens vilja och makt att utöva aggression, inriktad på att tvinga motståndaren till deltagande i en problemlösande process med inriktning på att tillfredsställa mänskliga behov. Detta perspektiv har stora likheter med PAD-teorin (Powerbraking And Dialogue-facilitating) som utvecklats av Svärd till plogbillars, Omegas och Praxis gemensamma forskningsgrupp. -En motsägelse i Burrowes teori rör synen på mänskliga behov. Burrowes menar att mänskliga behov är tvingande och kan översättas till mänskliga ÒmåstenÒ. Samtidigt är det möjligt för en ÒsatyagrahiÒ (Gandhis namn på en utövare av ickevåld) att välja döden, vilket innebär total behovsförnekelse. Om det är möjligt att välja graden av behovstillfredsställelse inklusive totalt förnekande av alla behov kan det inte samtidigt vara så att mänskliga behov är tvingande, åtminstone inte i en absolut mening. Ett annat problem är att hänvisningen till behov kan leda till ÒpsykologiseringÒ. Dessutom kan det vara en strategisk finess att samarbeta på alla möjliga plan med motparten i allt som inte innebär att principiellt viktiga ingredienser i försvarets målsättning åsidosätts. -Burrowes antar att självpåtaget lidande kan övertyga motståndaren om seriositeten i motståndet. Men principen om behovstillfredsställelse gäller även deltagarna i ickevåldsförsvaret. Alltså är det en god strategi att vidtaga åtgärder för att minimera de personliga konsekvenserna (det självpåtagna lidandet) av deltagandet. Detta kan åstadkommas genom användandet av vängrupper och andra typer av stöd till deltagarna. Om det självpåtagna lidandet ingår i strategin motverkas denna av sådana stödåtgärder som minskar lidandet. Strategen behöver därför bestämma sig för antingen det ena eller det andra. -Min uppfattning är att de negativa personliga konsekvenserna är en icke önskad effekt av valet att använda ickevåld. I en bra strategi vidtas därför åtgärder för att minimera effekterna av de negativa personliga konsekvenserna. Detta kan dock ej ske på bekostnad av strategins centrala moment; öppenhet och ickevåld. Därför behöver deltagare i ickevåldskampanjer förbereda sig för att på bästa tänkbara sätt klara och bemöta oönskade personliga konsekvenser.

19 -Med utgångspunkt från Burrowes har jag utvecklat ett förslag till ny definition av sabotage: Òförstörelse av för mänsklig behovstillfredsställelse nödvändiga materiella resurserò. Detta ger en intressant infallsvinkel på ett av plogbillsrörelsens dilemma. Eftersom vi själva anser att vapen inte kan tillfredsställa vårt behov av trygghet/säkerhet, utan tvärtom är ett hot mot säkerheten är avrustning av vapen ur vår synvinkel inget sabotage. För andra är dock det väpnade försvaret en symbol för just trygghet och säkerhet. Våra aktioner blir därför, sett ur deras perspektiv, ett sabotage. Diskussion i två grupper: Vad kan vi i ickevåldsrörelsen (eller våldsrörelsen) lära oss av Burrowes teorier? Grupp 1: Metoder för ickevåld behöver visas praktiskt. Hur de kan utvecklas och bli bättre. Bra att tänka på att mänskliga behov är grund till konflikt. Sociala grupper - hur stärka viljan (inom vår egen grupp) att försvara sig? Hur förbättra skyddet för gruppen utan att ta till våld? Förstärka sociala grupper i stort i samhället som stöd för att kunna behålla sin ickevålds-inställning vid aktioner. Bra att använda begrepp son även används av militären för att lättare kunna argumentera med dem. Bra att påminnas om att det i grunden är människor det handlar om. (I båda parter av konflikten) Grupp 2: Det verkar finnas platser med väldigt kraftigt våld. r det förmätet med ickevåld? Varför skrivs ickevåldsstrategi av amerikaner? Kan dessa leva sig in i hur situationen för ett krig ser ut? Bra att analysera var makten finns, vilka sociala grupper o s v. Bra tanke att överge nationalstaten och göra internationella kopplingar. Vi behöver ge ett kraftfullare stöd till grupper som kämpar i tredje världen. r det tillräckligt att tillfredsställa mänskliga behov? Från ett kristet perspektiv kan det finnas behov av att även tillfredsställa andliga behov. Utvärderingsrunda: Viktigt samtal. Osäker på vad Burrowes egentligen bidragit med. Intressant id med sociala grupper och mänskliga behov. Svårt att få grepp om teorin. skulle ha velat läst Burrowes innan jag kom till workshopen. Ickevåld är ett ideal. Intressant men lite svårt att följa. Bra sammanfattning av teorin. Välformulerade teorier är bra att diskutera utifrån. Jättejobbigt i början. Intressant med det internationella perspektivet. Igge: Jag hade väntat mig att de mer erfarna plogbillarna skulle välja att komma. Nu blev det istället framförallt nya. Kanske var det lite för hög akademisk nivå. Kul ändå att alla klarade att hänga med i teorin. Förslag: Igge kunde ha delat ut sitt PM om Burrowes strategi till workshopdeltagarna kvällen innan.

20 .c. ppenheten inom plogbillsrörelsen Deltagare: Hasse Underlättare Olle Stellan Rolf Stämningsunderlättare Tidsunderlättare Sekreterare Jarlo, Bo, Nina, Pelle 1. Intro I USA är traditionen att man inte är öppen innan aktionen. Berättar inte ens för anhöriga. JAS till plogbillar : Mer öppna än pbr i USA. Ej uppsökande gentemot motparten. Men skrev ett brev. Platsundersökningarna var öpna. Familjen medvetna. Inbjöd offentligt att delta i gruppen. Så välj då livet: De ringde till Bofors och träffade ledare inom företaget. Hade även ett offentligt möte. Berättade inte datum, men kämpade mer för att få igång en dialog. Sen var de så förberedda inom Bofors att de hade vakter. Slutsats: Generellt mer öppenhet i Sverige än i USA. I Sverige har vi gått mot mer öppenhet. Men förändrar denna den senaste aktionen den svenska traditionen? 2. Runda - är det en ny inriktning i och med den senaste aktionen och vad betyder det i såfall? Olle: Går inte att bedöma utifrån en enda aktion. Vet ej för och nackdelar. Bo: Lågperiod vad gäller aktioner. Den aktionen gav inte ett så stort resultat att man kan säga att det är en ny vändning. Rolf :Deras aktion är ett resultat av en förändring som pågått i sverige, trend. ppenheten blivit ett självändamål, öppenheten blir viktigare än olydnaden. Jarlo: Aktionen tilltalar mig, men det kan innebära svårigheter.kan förlora andra viktiga aspekter. Pelle: Viktigaste dialogparten är allmänheten. Kan nog inte övertala Bofors. Bra att visa för allmänheten att man är juste sas, då kan man vinna PR poäng på nåt sätt. Vilket är syftet; övervinna rädslan för straffet eller trotsa lagen och då blir inte öppenheten en lika central fråga. Stellan: Tror som Rolf att det är en utveckling på en långvarig trend i Sverige. Det som ev är nytt är att de hade ett offentligt möte innan aktionen. Ser en fara i att det blir en allt större och större aparat att göra en pbaktion. Därför kan Svärd till plogbilar vara bra för att få stöd. Gruppen i sig behöver stöd i detta arbete. Tror att att de inte lyckades beror snarare på lägret som pågick samtidigt än på deras öppenhet. Fredrik: Aktionen i Karlskoga får inte så stor uppmärksamhet i och med att den inte lyckades. Så för att vara effektiv kan en avrustning vara nödvändig.

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

att starta Lycka till!

att starta Lycka till! att starta feministcirkel Feministcirklar utgår först och främst från vad de som vill delta i cirkeln har lust att prata om, eller göra, så det bästa är att bygga upp varje cirkel speciellt för just er

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

3. Lösningen på problemen

3. Lösningen på problemen 3. Lösningen på problemen Pengar är en konstruktion och inte ett naturfenomen! Är vi nöjda med konstruktionen? Om inte, hur ska den förbättras? 2 Vad är problemet? Pengar skapas mot att någon skuldsätter

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala

Läs mer

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag 1 Bakgrund Praktik (Agneta) möter forskning (Annika) Stark kombination där olika synvinklar vävs samman till en helhet Bokens struktur

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01)

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) SIDA 1/6 ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) Vilka är det som döljer sig bakom allt hat som grasserar på internet? Insidan har träffat näthataren Erik Walfridsson

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Stockholm 2009-06-01 SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Sodexos ambition är att ses som normgivande när det gäller de typer av tjänster vi tillhandahåller. Vår vision att som partner till våra kunder

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Skapa utbildning i världsklass! Face to face. Skapa utbildning i världsklass skapa världens bästa idrott!

Skapa utbildning i världsklass! Face to face. Skapa utbildning i världsklass skapa världens bästa idrott! Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens bästa! Visionen

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC Öppet fördjupningsprogram i NVC i Stockholm 2015 Nu för andra året erbjuder vi ett program med stor flexibilitet och där du som deltagare kan välja träningsavsnitt utifrån dina behov och intressen. Vi

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos svenska folket och de allra flesta tycker att vi fyller en

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Fel av försvaret att rekrytera skolelever

Fel av försvaret att rekrytera skolelever DEBATTÖREN Joakim Medin, 27 år, Uppsala. Gymnasielärare i Enköping. DEBATTEN Sedan den allmänna värnplikten försvann måste Försvarsmakten hitta nya sätt att rekrytera soldater. I Enköping har detta skett

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Strategiskt ledande är bra ledande

Strategiskt ledande är bra ledande Strategiskt ledande är bra ledande Ledarskap kan förstås på många olika sätt. Ett sätt att se på det är att uppfatta ledarskapet som ledarens förmåga att styra den energi som finns i organisationen så

Läs mer

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Ångesten är en allierad

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

För en motståndsrörelse i Europa!

För en motståndsrörelse i Europa! För en motståndsrörelse i Europa! Inom solidaritetsrörelsen i Sverige är vi vana vid att föra vår kamp i form av ett stöd för motståndskampen eller statsbyggandsprocessen i Afrika. Vi samlar pengar och

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012. Karin Utas Carlsson www.tradet.org

Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012. Karin Utas Carlsson www.tradet.org Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012 Karin Utas Carlsson www.tradet.org www.tradet.org/ksa Ross Greene. Explosiva barn och Vilse i skolan (rekommenderas

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Din roll som handledare vid konflikteskalation från sakfråga till öppet krig

Din roll som handledare vid konflikteskalation från sakfråga till öppet krig Din roll som handledare vid konflikteskalation från sakfråga till öppet krig Ett arbete inom DiaNa-verksamheten Av Ted Morrow Ann Thomaeus Tobias Johansson vt2007 Inledning I detta arbete ges praktiska

Läs mer

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Professionellt bemötande av aggressivt beteende. Juridiska och etiska grunder

Professionellt bemötande av aggressivt beteende. Juridiska och etiska grunder Professionellt bemötande av aggressivt beteende Juridiska och etiska grunder När riskerar man som arbetstagare att utsättas för våld eller hot om våld? Handhar värden Makt eller myndighet Möter människor

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Emil. Emil blir övertalad av en kille i klassen, Måns, att följa med till affären och handla godis på skoltid, fast man inte får.

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Presentationsteknik Tips och råd

Presentationsteknik Tips och råd Presentationsteknik Tips och råd Would you like to take a bite? Fruit For Management FFM 2015 1 Är du nervös? Alla är nervösa inför ett framträdande Det som skiljer bu eller bä är hur man hanterar anspänningen

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer