Förstudie. Ineras uppdrag, marknad och tjänster. Version

Transkript

1 Förstudie Ineras uppdrag, marknad och tjänster Version 1.0

2 1. Basfakta Projektet Bakgrund Uppdrag Sammanfattning Avgörande ställningstaganden Varför en extern marknad? Analysmodell Juridiska överväganden Kommunallagen (KL) Konkurrenslagen (KKL) Lagen om offentlig upphandling (LoU) Personuppgiftslagen (PUL) Patientdatalagen (PDL) Ineras AB:s uppdrag Inera AB:s marknader Ineras tjänster Ineras tjänsteutbud Vägledning Sammanhållen journal Verksamhetsstöd Kunskapsstöd Infrastruktur Principer för prissättning av Ineras tjänster Avtalsmodell Nya kunder Process för kvalificering av kunder Leverantörers produkter och tjänster Test/verifiering av tjänst Certifiering av tjänst Sid 1/72

3 12. Roller & ansvar Inera AB Kund Leverantörer Risker och konsekvenser Juridik Strategisk förankring Komplexitet Marknad, varumärken och image Administration Säljförmåga Leveransförmåga Användarstöd (support) Exempel på förfrågningar Figurer Figur 1 - Analysmodell för förstudien Figur 2 - Ineras uppdrag begränsas av uppdraget för regioner och landsting Figur 3 - Ineras marknader Figur 4 - Ineras tjänsteutbud Figur 6 - Ineras process för hantering av kund Figur 7 - Roller i informationshanteringen Figur 8 - Leverantörer som en del av informationshanteringen Sid 2/72

4 Revisionshistorik Version Författare Kommentar PA1 Struktur för förstudien skapad PA2 Fyllt på material och reviderat efter avstämning PA3 Sammanfattning skriven PA4 Mera text PA5 Efter disk med Sara M och Anders B PA6 Sara Meunier Avstämning Andreas M PA7 Uppdatering av Anders B Bytt titel och namn på dokument PA8 Uppdaterat efter kommentarer från Björn A och andra. Denna version skickas till arbetsgrupp, beställare, styrgrupp för avstämning. PA9 Version inför utskick till Ineras ledningsgrupp och underlag för policy PA10 Synkroniserad med policy PA11 Kommunikation från Mats V1.0 Fastställd version Sid 3/72

5 1. Basfakta 1.1 Projektet Uppdragsgivare och uppdragstagare Beställare/Projektägare: Projektledare:.. Sofie Zetterström Definitioner Uttryck Vårdgivare Hälso- och sjukvård Privat utförare Förklaring Statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård (privat vårdgivare). Med hälso- och sjukvård så avses principiellt all hälso- och sjukvård inklusive kommunal hälso- och sjukvård, tandvård, elevhälsa och statlig hälso- och sjukvård som bedrivs av myndigheter som exempelvis Statens institutionsstyrelse, Försvarsmakten och Kriminalvården. Åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador Verksamhet som avses i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125), lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, smittskyddslagen (2004:168), lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall, lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. samt den upphävda lagen (1944:133) om kastrering. Med en privat utförare avses en juridisk person eller en enskild individ som har hand om vården av en kommunal angelägenhet. Sid 4/72

6 1.2 Bakgrund Inera tillgängliggör, på uppdrag av landsting och regioner, information och journaluppgifter från alla landets landsting och regioner via en gemensam tjänsteplattform. Information kan via tjänsteplattformen visas i tjänster som Nationell patientöversikt eller Journalen. Landets landsting, regioner och kommuner är dels producenter av information till tjänsteplattformen och dels konsumenter av information från plattformen via olika tjänster eller via gränssnitt i egna vårdadministrativa system. Till Inera kommer förfrågningar från olika aktörer som vill ansluta system och tjänster och därmed få möjlighet att avtala om att producera eller konsumera information via tjänsteplattformen. Det kan handla om: - systemleverantörer som vill producera eller konsumera information på uppdrag av ett landsting, region eller kommun - landsting som vill ansluta en tjänst som Inera inte äger de immateriella rättigheterna till - tjänsteleverantörer som vill ansluta en tjänst för att sedan sälja den till kommuner, landsting, privata vårdgivare eller exempelvis försäkringsbolag. Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att Inera aldrig tillgängliggör information via tjänsteplattformen utan att det finns ett avtal om detta med den som är personuppgiftsansvarig. Inera äger inte informationen. Intresset för Ineras tjänster som exempelvis anslutningar är stort från tjänsteutvecklare som vill ansluta till tjänsteplattformen och sedan sälja en färdig tjänst till kommuner och landsting. En öppen inställning kring anslutning av olika aktörers tjänster skulle dels öka tempot i e-hälsoutvecklingen och tjänsteutbudet för invånare och vård- och omsorgspersonal, och dels kunna utgöra en intäkt för Inera som i förlängningen gynnar Ineras ägare, i dagsläget regioner och landsting. Inera har därför fått styrelsens uppdrag att utreda och belysa väsentliga frågeställningar för att Inera ska kunna sälja tjänster och anslutningar åt olika aktörer. Beslutsunderlag ska presenteras vid styrelsemötet i september Uppdrag En utredning ska genomföras för att belysa och sammanställa nödvändiga underlag i syfte att Inera ska kunna ta ställning till att sälja anslutningar och tjänster till olika aktörer. Utredningen bör innehålla: Juridiska och avtalsmässiga förutsättningar med beaktande av kommunallagen, patientdatalagen, personuppgiftslagen och annan aktuell lagstiftning. Affärsmässiga förutsättningar med beaktande av gällande konkurrenslagstiftning Sid 5/72

7 Ansvarsfrågor, avgränsning av Ineras ansvar samt rutiner för uppföljning av ansvar Kvalificeringsprocess för nya kunder Kvalitetssäkring och certifiering av anslutande tjänster Varumärkesfrågor Riskanalys Kommunikations- och förankringsplan Utredningen ska genomföras i samverkan med berörda kompetenser inom Inera och SKL. 1.4 Sammanfattning Nedan sammanfattas resultatet av förstudien för Inera AB:s möjlighet att sälja tjänster, däribland anslutningar för åtkomst till information, till en marknad utanför regioner och landsting. Inera AB:s ägare, det vill säga Sveriges regioner och landsting utgör huvuddelen av Ineras marknad. Möjligheten till försäljning utanför regioner och landsting begränsas av landstingens och regionernas uppdrag som bland annat anges i kommunallagen (KL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och tandvårdslagen (TvL). Inget landsting eller region har ett nationellt ansvar i enlighet med kommunallagen utan endast ett lokalt ansvar enligt lokalitetsprincipen i kommunallagen. I uppdraget för regioner och landsting ingår också en skyldighet att hushålla med ekonomiska resurser. Alla andra aktörer utgör en potentiell marknad för Ineras tjänster. Inera kan dock inte fritt sälja till alla aktörer på denna potentiella marknad. Möjligheten att sälja utanför regioner och landsting ska ha en anknytning till landstingens och regionernas lokala uppdrag eller behov av samverkan med andra offentliga myndigheter och privata utförare. Marknaden utanför regioner och landsting: a) Kommun som utför hälso- och sjukvård b) Privata utförare med avtal inom hälso- och sjukvård c) Statliga myndigheter som utför hälso- och sjukvård d) Statliga myndigheter som samverkar med offentligt finansierad hälso- och sjukvård e) Svensk högskola med utbildning inom hälso- och sjukvård Sid 6/72

8 f) Forskning i Sverige inom hälso- och sjukvård. g) Leverantörer till regioner och landsting och till a-f ovan Grundläggande är att Inera ska följa kommunallagen, lokaliseringsprincipen och självkostnadsprincipen. Vidare ska Ineras uppdrag ha anknytning till den kommunala kompetensen, det vill säga till ägarnas uppdrag. Inera får inte ta på sig andra uppgifter än de som Ineras ägare kan utföra. Inera kan sälja sina tjänster till andra än regioner och landsting om försäljningsvolymen endast är marginell och följer gällande rättspraxis. Detta, tillsammans med självkostnadsprincipen, styr hur Ineras tjänster ska prissättas till marknaden. Ineras prissättning till samtliga kunder ska baseras på självkostnadsprincipen på hela tjänsteportföljen. Enligt kontroll- och verksamhetskriterierna i Lagen om offentlig upphandling (LoU) kan Inera sälja sina tjänster till regioner och landsting utan upphandling. Alla andra offentliga myndigheter måste dock genomföra upphandling av Ineras tjänster enligt LoU. Ovanstående innebär att Inera inte kan sälja till privata utförare utan avtal med en region eller ett landsting och inte heller till leverantörer som inte har avtal med part inom Ineras marknad utanför regioner och landsting. Inera kan inte heller sälja till aktörer på marknaden som erbjuder tjänster till invånare om det inte finns en tydlig koppling till regioners och landstings uppdrag exempelvis genom ett informationsutbyte. Inera kan inte heller fritt sälja tjänster där tredje part helt eller delvis äger de materiella rättigheterna utan avtal med ägaren av de materiella rättigheterna. Materiella rättigheter är bland annat register, publikationer och e-hälsoappar till invånare/vårdpersonal. Allt informationsutbyte som rör patientuppgifter ska avtalas mellan producent och Inera. Inera i sin tur tecknar avtal med alla konsumenter av informationen och på så sätt godkänner producenten användningen av sin information. Alla mellanhänder som på något sätt hanterar personuppgifter ska också avtala om denna hantering (Personuppgiftsbiträdesavtal). Det är alltid den personuppgiftsansvariges organisation som godkänner ändamålet och utlämnandet av personuppgift. Utan personuppgiftsansvariges godkännande kan inte Inera agera mellanhand och därmed inte förmedla informationen vidare till annan part. Sid 7/72

9 1.5 Avgörande ställningstaganden Avgränsning av privata utförare utan avtal Enligt Kommunallagen och Hälso- och sjukvårdslagen har inte regioner och landsting något nationellt ansvar inom hälso- och sjukvård, det vill säga att lokalitetsprincipen tillämpas. Som en följd av detta kan inte Ineras uppdrag omfatta marknader och tjänster som inte kan anknytas till uppdraget för regioner och landsting och lokalitetsprincipen. Inera kan då inte erbjuda sina tjänster till privata utförare som inte har avtal inom hälsooch sjukvård med region, landsting eller kommun. Ineras skulle kunna sälja sina tjänster till privata utförare utan avtal inom hälso- och sjukvård och leverantörer till dessa om man argumenterar att dessa genom sin verksamhet bidrar till att den tillgängliga informationen via sammanhållen journal ger ökad patientnytta, ökad patientsäkerhet och potentiellt mer komplett patientinformation. Denna argumentation kopplar starkt till portalparagrafer i HSL. Vidare kan man argumentera att en effektivare informationshantering som även omfattar privata utförare utan avtal även bidrar till god ekonomisk hushållning. En försäljning även till privata utförare utan avtal innebär också att Inera bättre efterlever Konkurrenslagen. Självkostnadskalkyl avser totalen för Ineras tjänsteportfölj Totalkostnaden räknas för både individuella tjänster och på hela tjänsteportföljen. Prissättningen av individuella tjänster behöver inte alltid vara lika med självkostnadspris för tjänsten. Det vill säga att priset för en specifik tjänst kan vara högre eller lägre än självkostnadspris. På totala portföljen gäller dock självkostnadspris. Detta förfarande ger utrymme för strategisk prissättning där Inera har möjlighet att uppmuntra användningen av en viss tjänst som anses vara till nytta för alla och där värdet av tjänsten ökar exponentiellt med användningen. Sid 8/72

10 2. Varfo r en extern marknad? Inera ska tillföra nytta Ineras försäljning av tjänster till en marknad utanför regioner och landsting måste bidra med direkt eller indirekt nytta för 1. invånare i regioner och landsting, 2. personal inom hälso- och sjukvård, 3. regioner och landsting, 4. kommuner, 5. statliga myndigheter, 6. privata utförare och 7. leverantörer till hälso- och sjukvård. Nyttan för invånare innebär att den enskilde är informerad, får bättre och säkrare vård, har möjlighet till delaktighet i sin vård samt att vardagen förenklas. Ju fler som ges tillgång till Ineras tjänster desto säkrare och ändamålsenlig information om patienten kan göras tillgänglig i varje vårdtillfälle oavsett vårdgivare. Effektivare samverkan mellan vårdgivare och myndigheter förenklar också vardagen för den enskilde. Även inom forskning, utveckling och planering av hälso- och sjukvård kan man dra nytta av tillgång till mer information. Ineras tjänster ska vara följsamma med fastställda strategier Flera av de tjänster som Inera har i sitt tjänsteutbud har tagits fram som en del av en mångårig satsning på ehälsa drivet av strategin för Nationell ehälsa. Ineras verksamhet och utbud av tjänster är också följsam med SKL:s Strategi för esamhället samt regeringens strategi Med medborgaren i centrum samt Sveriges digitala agenda. Inera ska verka för en god informationsekonomi En utbredd användning av Ineras tjänster utanför regioner och landsting innebär att mer information blir tillgänglig för fler vårdgivare i varje vårdsituation och att mer information blir tillgänglig för utveckling av vården och för forskning. Kärnan för nyttoargumentationen bygger på teorin om värdet i informationsnätverk och informationsdelning. Värdet av ett nätverk där information delas (anslutningar) växer exponentiellt med antal deltagare ju fler som deltar desto mer värde skapas för alla. Konkret innebär detta att ju fler Inera kan erbjuda sina tjänster för informationsdelning desto större värde skapas för alla ingående parter. Ineras tjänster är fundamentet för en informationsekonomi inom hälso- och sjukvård. Tillgången till och användningen av Sid 9/72

11 informationen måste naturligtvis styras med individens och vårdgivarens rättigheter, skyldigheter och integritet i fokus. En standardisering av informationsstrukturer och gemensamma standarder för informationsutbyte är en absolut förutsättning för en fungerande informationsekonomi. Sparar pengar Förutom dessa skalbara nätverksfördelar finns rent ekonomiska nyttor. Stora delar av utvecklingen bör göras gemensamt. Det handlar om att standarder och metoder för informationsöverföring måste utvecklas och fungera inom hela vård- och omsorgssektorn, men också om att det är klok hushållning med ekonomiska resurser att samarbeta mellan landsting/regioner och kommuner. Utvecklingen av de gemensamma tjänsterna för hälso- och sjukvård ska utgå från en gemensam stomme. Stommen handlar om regelverk, termer och begrepp och om teknisk arkitektur som gör att tjänsterna kan kopplas ihop med varandra och fungera oavsett vem som tillverkat dem. På grundval av en gemensam stomme kan respektive huvudman driva nödvändig kompletterande utveckling och samtidigt stimuleras en fristående marknad för tjänster inom hälso- och sjukvård. Utan standardisering och gemensamma lösningar måste varje huvudman själv utveckla egna lösningar vilket motverkar skalfördelar och nätverksfördelar. Istället för att varje huvudman ska återuppfinna hjulet görs det gemensamt. Inera ska verka för en innovativ marknad Genom att erbjuda kompetens och tjänster som baseras på öppna standarder och publicerade gränssnitt för informationsdelning (anslutningar) kan marknaden erbjuda nya innovativa appar och e-tjänster inom vården och till invånare. Ineras fokus bör vara att möjliggöra en informationsekonomi där kärnan är innovation och värdet på informationen som görs tillgänglig för personal inom hälso- och sjukvård, för invånare, för utveckling av hälso- och sjukvård och för forskning. Ineras tjänster stöder detta mål. Sid 10/72

12 3. Analysmodell I förstudien har en analysmodellen används för att ge svar på följande frågor: Kapitel 5: Vad är Ineras uppdrag? Kapitel 6: Vilka är Ineras marknader? Kapitel 7: Vilka tjänster kan Inera sälja till dessa marknader? Kapitel 8: Hur ska Ineras tjänster prissättas för dessa marknader? Kapitel 9: Vilka avtal ska tecknas med kunderna på dessa marknader? Kriterierna i denna förstudie baseras på tillämpliga lagrum som exempelvis Kommunallagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Konkurrenslagen, och Lagen om offentlig upphandling. Genom att tillämpa dessa kriterier på Ineras potentiella marknad och Ineras tjänsteutbud kan ovanstående frågor besvaras. Juridiska förutsättningar Den kommunala kompetensen Uppdrag för regioner och landsting Ineras uppdrag Ineras spelrum Ineras marknad Ineras tjänster Prismodell Avtalsmodell Figur 1 - Analysmodell för förstudien Analysmodellen är också generell så att den skulle kunna appliceras på en framtida situation då Inera kanske blir ett SKL-bolag då även primärkommuner kan ingå som en del av Ineras huvudmarknad. Det som behöver göras då är att även inkludera Sid 11/72

13 primärkommunernas uppdrag och de speciallagar som styr samverkan med andra och hantering av information. Kriterier för analys Lagrum Lokaliseringsprincip Regeringsform (1974:152), Kommunallag (1991:900) Uppdrag 1 Hälso- och sjukvårdslag (1982:763), Tandvårdslag (1985:125), Patientlag (2014:821), Patientsäkerhetslag (2010:659), lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, smittskyddslagen (2004:168), lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall, lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. samt den upphävda lagen (1944:133) om kastrering. Samverkan Hälso- och sjukvårdslag (1982:763), Tandvårdslag (1985:125), Patientsäkerhetslag (2010:659) Informationshantering Teckal-undantag Immateriella rättigheter Patientdatalag (2008:355), Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), Olika speciallagar som styr myndigheters rättigheter att begära in eller skyldigheter lämna ut information till andra myndigheter. Till exempel Socialtjänstlag (2001:453), Folkbokföringslag (1991:481), Körkortsförordning (1998:980), Socialförsäkringsbalk (2010:110) etc. Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk Självkostnadspris Kommunallag (1991:900), Konkurrenslag (2008:579), Analysmodellen tar sin utgångspunkt i uppdraget för Sveriges regioner och landsting (Ineras ägare) som specificeras främst i Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) och Tandvårdslag (1985:125) och lokaliseringsprincipen i Kommunallagen. I uppdraget för regioner och landsting ingår också ett krav på god ekonomisk hushållning. Kommunallagen 8 kap 1 Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. 1 Från SOU 2015:32, Nästa fas i e-hälsoarbetet, Betänkande av E-hälsokommittén, Stockholm 2015 Sid 12/72

14 För att fullfölja sitt uppdrag behöver regioner och landsting samverka med varandra, med primärkommuner och med externa aktörer. Vidare har regioner/landsting och statliga myndigheter behov av samverkan för att statliga myndigheter i sin tur ska kunna fullgöra sina uppdrag enligt instruktioner och regleringsbrev. Regioner, landsting och vårdgivare har också, med individen i fokus, möjligheter, skyldigheter och rättigheter att samverka med varandra. Samverkan kan innebära att information utbytes mellan regioner, landsting och externa aktörer. Samverkan, informationshantering och informationsutbyte styrs oftast av olika speciallagar som reglerar myndigheters rättigheter att begära in eller skyldigheter att lämna ut information till andra myndigheter. Vårdgivare hanterar känslig personinformation och det ställs krav på hur denna hantering ska ske. Tillsammans ger ovanstående underlag för att analysera och definiera Ineras marknad. Principer för prissättning och Ineras möjlighet att sälja Ineras tjänster utanför regioner och landsting styrs av bland annat Kommunallagen, Konkurrenslagen och Lagen om offentlig upphandling. Sid 13/72

15 4. Juridiska o verväganden 4.1 Kommunallagen (KL) Vad en kommun får syssla med hänger samman med, för det första, vad riksdagen bestämt att kommunerna måste göra, det kallar vi speciallagstiftning, t.ex. socialtjänst, skola, bygglov m.m. Därutöver finns en rätt att vidta åtgärder eller driva verksamhet utifrån generella principer det kallar vi den frivilliga verksamheten. Det kommunerna måste göra och det som man har rätt att göra bildar tillsammans den kommunala kompetensen, vad en kommun får engagera sig i, eller vad som är en kommunal angelägenhet. Den grundläggande bestämmelsen om kommunens allmänna kompetens finns i kommunallagen och anger den yttersta ramen för vad en kommun får syssla med. I allmänintresset ligger att det skall vara skäligt, lämpligt eller ändamålsenligt att kommunen vidtar en åtgärd eller driver en verksamhet på ett visst område. Det kan gälla olika för olika kommuner. Omvänt gäller att det inte är ett allmänt intresse att stödja enskilda. Verksamheten skall vara knuten till kommunens geografiska område eller i vart fall till kommunmedborgarna (lokaliseringsprincipen). Kommunerna skall inte syssla med sådan verksamhet som annan skall sköta. Kommunen får inte driva verksamhet med syfte att göra vinst. Kommuner och landsting får efter beslut av fullmäktige lämna över vården av kommunala angelägenheter, om det inte har föreskrivits någon särskild ordning för dess förvaltning, till bl.a. aktiebolag. Den verksamhet som bolaget (Inera) ska ägna sig åt måste alltså falla inom ramen för den kommunala kompetensen enligt de närmare föreskrifter som anges i kommunallagens 2 kap. Om en kommun inte själv kan befatta sig med en viss typ av uppgift kan inte heller denna uppgift utföras av ett kommunalt företag. Inera ska alltså följa kommunallagen och uppfylla lokaliseringsprincipen. Vidare ska Ineras uppdrag ha anknytning till den kommunala kompetensen det vill säga till uppdraget för de regioner och landsting som äger Inera. Inera får inte heller ta på sig andra uppgifter än de som regioner och landsting kan utföra. Allmänna kompetensen Den grundläggande bestämmelsen om kommunernas och landstingens allmänna kompetens finns i 2 kap. 1 kommunallagen. Enligt bestämmelsen får kommuner och landsting själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har Sid 14/72

16 anknytning till kommunens eller landstingets område (lokaliseringsprincipen) eller deras medlemmar och som inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. För att en kommun eller ett landsting ska vara kompetent att driva näringsverksamhet måste dessutom kraven i 2 kap. 7 kommunallagen vara uppfyllda. Enligt nämnda bestämmelse ska det röra sig om verksamhet som syftar till att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster samtidigt som verksamheten drivs utan vinstsyfte. Främst rör det sig om s.k. sedvanlig kommunal affärsverksamhet såsom energiförsörjning, renhållningsverk, kollektivtrafik och bostadsförsörjning. Härtill kan kommuner och landsting under vissa förutsättningar även engagera sig i annan näringsverksamhet som inte direkt ligger under kommunernas eller landstingens område. Huruvida en kommun eller ett landsting är kompetent att driva viss verksamhet med hänsyn till att allmänintresset är uppfyllt ska enligt lagmotiven bedömas från synpunkten, om det är lämpligt, ändamålsenligt, skäligt osv. att kommunen eller landstinget befattar sig med verksamheten. För att ett landstings- eller kommunalt engagemang i annan näringsverksamhet ska vara möjligt måste enligt 2 kap. 1 kommunallagen den verksamhet en kommun eller ett landsting har för avsikt att driva tillgodose ett allmänt kommunalt intresse respektive ett allmänt intresse som har anknytning till landstinget. Utifrån vad som har uttalats i förarbetena till Kommunallagen kan några slutsatser dras angående vad som normalt kännetecknar ett allmänt kommunalt intresse, det ska röra sig om: 1. en kollektiv nyttighet vars behov bäst tillgodoses i kommunal regi; 2. investeringskostnaderna är höga och torde inte till fullo kunna bäras av brukarna; 3. något vinstintresse föreligger inte och möjligheten att gå med vinst är också begränsad; och 4. privata initiativ och privata konkurrenter är få till antalet eller saknas helt. Utgångspunkten bör därför vara att verksamheter som inte uppfyller kriterierna ovan inte heller ryms inom den kommunala kompetensen. När en kommun bedriver verksamhet i bolagsform får det inte medföra att viktiga kommunalrättsliga principer kringgås. Innebörden av att de kommunala befogenheterna blir bindande för ett kommunalt bolag blir att bolaget måste beakta lokaliseringsprincipen, förbudet mot att ta sig an uppgifter som enbart ankommer på någon annan, förbuden mot att understödja såväl enskilda personer som företag samt ett förbud mot att driva spekulativa företag. Till detta kommer att bolaget även kommer att behöva beakta vissa andra principer i sin Sid 15/72

17 verksamhet, nämligen självkostnadsprincipen, likställighetsprincipen 2 och principen om förbud mot beslut med retroaktiv verkan. Inera ska alltså följa de kommunala befogenheterna och uppfylla kriterierna för de kommunala intressena och därmed följa lokaliseringsprincipen och självkostnadsprincipen. Självkostnadsprincipen 3 I 2 kap. 7 kommunallagen föreskrivs att en förutsättning för att kommuner och landsting ska få bedriva näringsverksamhet är att det sker utan vinstsyfte. Avgiftssättningen behandlas i 8 kap. 3 b och c samma lag. Här klargörs att kommuner och landsting får ta ut avgifter för sådana tjänster och nyttigheter inom kompetensområdet som tillhandahålls på frivillig grund. Här regleras också den s.k. självkostnadsprincipen. Självkostnadsprincipen innebär att kommuner inte får ta ut högre avgifter än vad som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som tillhandahålls. Självkostnadsprincipen gäller som huvudregel för all verksamhet som bedrivs, vare sig det är frågan om frivillig eller obligatorisk verksamhet. För att skapa så lika villkor som möjligt anger konkurrensrådet vissa spelregler som bör följas. Dessa omfattar i betänkandet närmare motiverade och preciserade rekommendationer som beträffande konkurrensutsatt verksamhet tar sikte på bl.a.: angivande av ekonomiska mål, redovisningsmässig Prop. 2008/09:231 avgränsning, full kostnadstäckning, särredovisning av verksamhetens ekonomiska utfall, i vart fall en resultaträkning som beaktar kapitalkostnader, hänsynstagande till samtliga relevanta kostnader, identifiering av kostnadsställe och kostnadsbärare, påförande av indirekta kostnader, budget som kan följas upp mot faktiskt utfall, belastning med internränta för utnyttjat kapital som alltid bör jämställas med främmande kapital, självkostnadskalkyl som utgångspunkt för prissättningen, förkalkyl med risktillägg och efterkalkyl samt transparens av närmare angivet slag som möjliggör att ett granskande organ bedömer en påstådd konkurrenssnedvridning. Prissättningen bör utformas på ett sådant sätt att det ekonomiska målet uppfylls, vilket innebär att den bör baseras på en självkostnadskalkyl. Ett visst utrymme för 2 Innebär att kommuner och landsting inte får särbehandla vissa kommunmedlemmar annat än på sakliga grunder. 3 Regeringens proposition 2008/09:231 Konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet på marknaden m.m. Sid 16/72

18 marknadsmässig prissättning med skiftande marginaler bör dock finnas, särskilt om produkterna inte är helt enhetliga till sin karaktär och dessutom bjuds ut vid ett större antal tillfällen under ett år. Det totala avgiftsuttaget bör emellertid inte överstiga de totala kostnaderna för verksamheten under en längre tid. En fondering av överskott får göras bara under förutsättning att överskotten från avgifterna skall användas för framtida investeringar i enlighet med en långsiktig plan för verksamheten 4. Utgångspunkten är att ett avgiftsuttag som överstiger självkostnaden är olagligt, men i praxis och i förarbeten har ett visst överuttag tillåtits så länge avgiften inte till väsentlig eller påtaglig del överstiger verksamhetens beräknade självkostnad 5. Ett kommunalt bolag I RÅ 1981 Ab 149 gjorde ett kommunalt elverk med en omsättning per år på 100 miljoner ett överskott i verksamheten på 5 miljoner (5 %), vilket av domstolen inte bedömdes väsentligen överstiga verksamhetens självkostnad. Genom lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter har kommunerna givits en begränsad kompetens att exportera tjänster med ett tydligt samband med den kommunala verksamheten. Enligt lagens 1 kap. 3 ska den kommunala tjänsteexporten ske på affärsmässiga grunder. Lokaliseringsprincipen utesluter inte nödvändigtvis att kommuner lämnar bidrag till enskilda organ med regional eller större räckvidd. För att sådana åtgärder ska vara kompetensenliga fordras däremot att verksamheten är kommunalrättsligt kvalificerad för understöd samtidigt som bidraget står i relation till kommunmedlemmarnas intresse av verksamheten 6. Självkostnadsprincipen gäller för prissättningen av Ineras tjänster. Ineras tjänster ska erbjudas till ett självkostnadspris till samtliga kunder. Självkostnadspriset för den enskilda regionen eller landstinget ska stå i relation till kommunmedlemmarnas intresse av verksamheten. Självkostnadspriset är ett takpris. Självkostnadspris gäller inte vid export av tjänster där marknadsmässiga villkor ska gälla. Ineras eventuella överskott av verksamheten får endast vara begränsat. Ineras styrelse fattar beslut om hur överskottet ska hanteras. 4 Prop. 1993/94:188 5 Prop. 1993/94:188 6 RÅ 1972 C 56, RÅ 1978 Ab 214, RÅ 1978 Ab 486, RÅ 1959 I 155 och RÅ 1974 A Sid 17/72

19 Närmare om lokaliseringsprincipen i förhållande till det allmänna intresset För att en beslutad kommunal åtgärd ska anses kompetensenlig krävs som Högsta förvaltningsdomstolen fastslog i RÅ 1993 ref. 25 att åtgärden uppbärs av ett allmänt till [i det här fallet] landstingskommunen knutet intresse. Enligt 2 kap. 1 kommunallagen ska de intressen som kommunen eller landstinget vill tillgodose följaktligen vara knutna lokaliserade till kommunen respektive landstinget. Det är inte nödvändigt och inte heller tillräckligt att den verksamhet som man vill främja bedrivs inom kommunens respektive landstingets gränser, utan det avgörande är, att intresset av den är knutet till kommunen respektive landstinget. En kommun har emellertid ansetts kunna engagera sig i verksamheter inom en annan kommuns område, bl.a. för flygtrafik, när anläggningarna i fråga behövts och varit till nytta för den egna kommunen och dess invånare. Med andra ord om ett kommunalt engagemang utanför den egna kommunen kan förväntas gynna de egna medlemmarna eller om engagemanget förväntas generera intäkter även i den egna kommunen, kan kraven enligt lokaliseringsprincipen anses vara uppfyllda. Därav följer att den kommunala insatsen inte behöver brukas av kommunens egna medlemmar förutsatt att intäkterna kommer kommunen till gagn. Vidare kan man konstatera att om kravet på anknytning är uppfyllt, kan det kommunala engagemanget även sträcka sig utanför rikets gränser. Förutsättningen är att kommunens engagemang behövs för den egna kommunen. Av lokaliseringsprincipen och kravet på att en kommunal åtgärd ska syfta till att tillgodose ett allmänt kommunalt intresse följer också att en kommun ska vårda sina angelägenheter och inte engagera sig i verksamhet som det åligger någon annan att sköta. En kommun får därför som utgångspunkt inte engagera sig på ett område där staten eller en annan kommun har en exklusiv kompetens. Även om det i rättspraxis har godkänts att kommuner under en övergångsperiod tillhandahållit överkapacitet till andra kommuner och till andra aktörer på marknaden är huvudregeln att kommunerna och landstingen ska anpassa sin kapacitet till det egna behovet och inte ha långvarig överkapacitet som säljs till andra, såväl kommuner och landsting som andra aktörer på marknaden. Högsta förvaltningsdomstolen har t.ex. underkänt en kommuns deltagande i en upphandling av en tjänst som kommunen enligt lag inte ansvarade för med motiveringen att det inte är en angelägenhet av allmänt intresse att bibehålla eller skapa en organisation för att kunna deltaga i en upphandling som kommunen inte svarar för. Vid domstolsprövningar, där tillämpning av lokaliseringsprincipen varit aktuell, har en proportionell intresseavvägning gjorts mellan kostnaden för den aktuella åtgärden och den förväntade nyttan för kommunen eller kommunmedlemmarna. Vid en sådan proportionalitetsbedömning ankommer det på den enskilda kommunen att påvisa nyttan med insatsen. Sid 18/72

20 För att göra undantag från lokaliseringsprincipen krävs stöd i lag. Undantag från lokaliseringsprincipen bör endast komma i fråga i de fall där offentligrättslig samverkan inte bedöms möjlig. Först om det bedöms att den avsedda verksamheten inte kan hanteras genom samverkan mellan flera kommuner och landsting bör undantag övervägas. 4.2 Konkurrenslagen (KKL) Enligt 3 kap 27 Konkurrenslagen förbjuds ett landsting, en kommun eller staten att i en säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande, om detta snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden, eller hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens. Enligt 3 kap 28 Konkurrenslagen gäller samma regler även för förfarande eller verksamhet i en annan juridisk person om staten, en kommun eller ett landsting direkt eller indirekt har ett dominerande inflytande över den juridiska personen genom ägarskap, finansiell medverkan, gällande regler eller på annat sätt. Enligt huvudregeln är det förbjudet att; sätta för låga priser, det vill säga underprissättning, behandla olika företag på olika sätt utan godtagbara skäl, eller att neka företag tillträde till så kallad strategisk nyttighet, till exempel viss infrastruktur, på rimliga villkor. De tre situationerna ovan är de som anges i huvudregeln, men även andra sorters konkurrensbegränsningar kan tänkas uppstå, t.ex: Den offentlige aktören drar oberättigade fördelar av myndighetsrollen i sin säljverksamhet Blotta närvaron av den offentlige aktören leder till att privata alternativ faller bort eller väljer att inte träda in på marknaden till följd av den offentlige aktörens säljverksamhet Privata företags tillväxt och utveckling hämmas i övrigt av den offentlige aktörens säljverksamhet Observera att denna eventuella konkurrensbegränsning endast kan uppstå om Inera väljer att erbjuda sina tjänster på den öppna marknaden. Konkurrensbegränsningen gäller inte när Inera säljer tjänster till sina egna ägare. Sid 19/72

21 En del i Ineras kärnverksamhet är att vara regioner och landstingens (ägarnas) gemensamma informationsleverantör och skall då vara garant för informationssäkerhet, kontroll och uppföljning. Det torde vara svårt att lägga detta på en privat utförare. Det kan dock noteras att Inera kommer att omfattas av ovan nämnda regler om Inera vänder sig till den öppna marknaden oavsett om Inera fortsätter att vara landstingsägt, kommer att ägas av SKL Företag AB eller blir en avdelning under SKL. Så länge Inera levererar till sina medlemmar har inte konkurrenslagen någon påverkan på varken prissättning eller hur mycket Inera väljer att producera själv. Inera behöver med andra ord inte ur ett konkurrensperspektiv upphandla de tjänster som beställaren vill ha, utan skulle lika gärna kunna erbjuda dem med hjälp av egen personal. När Inera väljer att upphandla något och vänder sig mot den öppna marknaden så inträder skyldigheten att tillämpa LOU. Om Inera upphandlar ett långsiktigt driftavtal kan Ineras ägare själva använda sig av driftavtal som Inera tillhandahåller. Det bör också beaktas att Inera som är bundet av reglerna för den kommunala kompetensen bör tillhandahålla sina tjänster enligt självkostnadsprincipen. Sistnämnda princip har nämligen företräde framför de konkurrensrättsliga reglerna även om självkostnadsprincipen leder till underprissättning som kan slå ut konkurrenter. Självkostnadspriset är ett takpris det vill säga en avgift som inte får överskridas. Däremot kan en avgift vara under självkostnadspris. Ineras tjänster ska hålla sig inom det offentligas kompetensområden och inte konkurrera med privata intressenters tjänster mer än vad som är nödvändigt för att tillgodose allmännyttan. 4.3 Lagen om offentlig upphandling (LoU) Teckalkriterierna Något som är direkt avgörande för de olika frågeställningarna är huruvida de s.k. Teckalundantagen i LOU är tillämpliga eller ej. Förutsättningarna för undantag från upphandlingsskyldighet enligt Teckalkriterierna är följande. Teckalkriterierna har sin grund i EU-domstolens dom i mål C-107/98 Teckal. Kriterierna innebär att för att in-houseköp, dvs. köp som inte föregås av upphandling, mellan en upphandlande myndighet och en juridisk person eller en gemensam nämnd ska vara tillåtet så måste två kriterier vara uppfyllda. Sid 20/72

22 1. Den upphandlande myndigheten måste kunna utöva kontroll över den juridiska personen eller den gemensamma nämnden som motsvarar den kontroll som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. (kontrollkriteriet) 2. Den verksamhet som den juridiska personen eller den gemensamma nämnden bedriver ska till huvuddelen utgöras av verksamhet tillsammans med den eller de upphandlande myndigheterna som kontrollerar den. (verksamhetskriteriet) Då den befintliga ägarformen uppfyller dessa två krav så kan Inera leverera tjänster till landstingen utan att detta behöver föregås av en upphandling. För att kontrollkriteriet ska anses vara uppfyllt måste den gemensamma kontrollen över den fristående enheten (Inera) motsvara den kontroll som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Detta innebär dock inte ett krav på att kontrollmöjligheterna i alla aspekter ska vara identiska. Kontrollen ska emellertid vara effektiv. Vidare ska kontrollen göra det möjligt för myndigheten att påverka de beslut som fattas av den fristående enheten. Av praxis framgår att det ska vara fråga om en möjlighet till en avgörande påverkan på såväl strategiska mål som viktiga beslut. Vid bedömningen måste man därför titta på omständigheter såsom i vad mån den upphandlande myndigheten tillsätter ledamöter i Ineras styrande organ, om det finns en personell koppling mellan dessa personer och den upphandlande myndigheten, det styrande organets befogenheter avseende den löpande och icke löpande driften av bolaget samt hur verksamhetsstyrningen och övervakning av den fristående enheten sker. Vad gäller övriga aktörer på marknaden så står det Inera fritt att erbjuda dessa sina tjänster. Om en potentiell köpare är en upphandlande myndighet som lyder under LOU så måste dock tjänsten antagligen upphandlas. Inera bör emellertid tänka på att bolaget inte säljer sina tjänster och produkter till andra aktörer annat än marginellt i förhållande till den mängd bolaget levererar till regioner och landsting. Annars riskerar Inera att inte uppfylla verksamhetskriteriet gentemot regioner och landsting avseende till huvuddelen utgöras av verksamhet tillsammans med den eller de upphandlande myndigheterna som kontrollerar den. Den svenska lagstiftaren har valt att uttrycka sig på detta vis, vilket kan ge intryck av att så länge det inte rör sig om mer än 50 % till andra aktörer så är kravet uppfyllt. Av praxis från EU-domstolen framgår dock att kravet egentligen är mycket lägre ställt. Där har det bl.a. uttalats att all annan verksamhet får endast vara av marginell karaktär. Sid 21/72

23 För att verksamhetskriteriet ska vara uppfyllt, får Inera inte sälja sina tjänster och produkter till andra aktörer än till sina ägare annat än marginellt i förhållande till den andelen som Inera säljer sina tjänster och produkter till sina ägare. I rättspraxis har försäljning som uppgår till en lägre andel än 10 procent, ansetts som marginell, medan en försäljning som överstiger 20 procent har ansetts som mer än marginell. Direktupphandling av Ineras tjänster och produkter En annan upphandlande myndighet kan köpa tjänster och produkter av Inera utan krav på upphandling om förutsättningarna för en direktupphandling är uppfyllda. Gränsen för direktupphandling går idag (juli 2015) vid ett kontraktsvärde om cirka kr. En upphandlande myndighet eller enhet kan också direktupphandla om det finns synnerliga skäl. Med synnerliga skäl avses framför allt synnerlig brådska som orsakats av oförutsedda omständigheter som den upphandlande myndigheten inte själv kunnat påverka, förutse eller råda över. Vidare får direktupphandling även användas i följande situationer: om det vid en annonserat förenklat förfarande inte lämnades några anbud eller lämpliga anbud och de i förfrågningsunderlaget ursprungligen angivna kontraktsvillkoren inte ändras väsentligt, om det gäller varor som framställs enbart för forsknings-, utvecklings-, experiment- eller studieändamål och under förutsättning att framställningen inte sker i vinstsyfte eller för att täcka forsknings- och utvecklingskostnader, om det som ska upphandlas av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt bara kan levereras av endast en viss leverantör, eller upphandlingen gäller ytterligare leveranser från den ursprungliga leverantören, vilka är avsedda antingen som delersättning för eller tillägg till tidigare leveranser och ett byte av leverantör skulle medföra oskäliga tekniska eller ekonomiska olägenheter. Enligt 3 kap 27 Konkurrenslagen förbjuds ett landsting, en kommun eller staten att i en säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande, om detta snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden, eller hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens. För kommuner, som idag inte upphandlar Ineras tjänster, kan man argumentera att den enda leverantör på marknaden som kan tillhandahålla anslutningar för informationsåtkomst är Inera AB. Däremot kan andra leverantörer på marknaden leverera e-tjänster (applikationer) som använder dessa anslutningar. Sid 22/72

24 4.4 Personuppgiftslagen (PUL) Personuppgiftslagen (PUL) trädde i kraft 1998 och har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas. Begreppet "behandlas" är brett, det omfattar insamling, registrering, lagring, bearbetning, spridning, utplåning, med mera. Personuppgiftslagen bygger på gemensamma regler som har beslutats inom EU, det så kallade dataskyddsdirektivet. Övriga EU-länder har alltså liknande skyddslagar vilket underlättar flödet av information inom unionen. I personuppgiftslagen finns regler för hur personuppgifter får behandlas. Lagen bygger i hög grad på samtycke och information till de registrerade. Det finns också regler om säkerhet och rättelse av felaktiga uppgifter. Personuppgifter handlar om sådant som rör oss som individer. Det är inte bara uppgifter såsom namn, adress och personnummer som är personuppgifter. Som personuppgifter räknas allt som direkt, eller indirekt, kan knytas till en levande fysisk person. Det innebär att även uppgifter som bilars registreringsnummer och fotografier kan vara personuppgifter. Vanligen är den juridiska person som behandlar personuppgifter i sin verksamhet personuppgiftsansvarig. Den som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning utanför den personuppgiftsansvariges organisation är ett personuppgiftsbiträde. Ett personuppgiftsbiträde får bara behandla personuppgifter enligt givna instruktioner. Mellan den personuppgiftsansvarige och personuppgiftsbiträdet ska finnas ett skriftligt avtal (PUB-avtal). I avtalet ska anges att personuppgiftsbiträdet bara får behandla personuppgifterna i enlighet med instruktionerna samt att biträdet måste vidta lämpliga åtgärder för att skydda personuppgifterna. Det är inte personuppgiftsbiträdet som har ansvaret gentemot de vars personuppgifter behandlas. Ansvaret ligger kvar hos den personuppgiftsansvarige. Detta ansvar går inte att överlåta. Ineras tjänster inom alla tjänsteområden möjliggör att Personuppgiftslagen efterlevs. Inera ska vidare teckna personuppgiftsbiträdesavtal med alla personuppgiftsansvariga. 4.5 Patientdatalagen (PDL) Reglerna för behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården samlas i patientdatalagen. Syftet med lagen är att informationshanteringen inom hälso- och sjukvården ska vara organiserad så att den bättre tillgodoser patientsäkerheten och god kvalitet, samtidigt som den främjar kostnadseffektivitet. Personuppgifter ska utformas och behandlas så att patienters och övriga registrerades integritet respekteras. Dokumenterade personuppgifter ska hanteras och förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. Sid 23/72

25 Lagen reglerar bland annat: Sammanhållen journalföring, vilket innebär att flera vårdgivare kan ge och få direktåtkomst till varandras journalhandlingar om de uppfyller patientdatalagens krav. Inre sekretess en reglering som innebär att bara den som behöver uppgifterna i sitt arbete inom hälso- och sjukvården får ta del av patientuppgifter. Detta förtydligas genom att det i lagen ställs krav på behörighetstilldelning och åtkomstkontroll. Patienten har rätt att spärra uppgifter både i vårdgivarens journalsystem och för andra vårdgivare vid sammanhållen journalföring. Vårdgivare har en möjlighet att ge patienten direktåtkomst, exempelvis via internet, till vårddokumentation och loggar (det vill säga historiken för behandlingen av personuppgifterna). Patientdatalagen kompletteras med föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården från Socialstyrelsen. Ineras tjänster inom tjänsteområdena Sammanhållen journal och Infrastruktur möjliggör att Patientdatalagen efterlevs. Sid 24/72

26 5. Ineras AB:s uppdrag Inera AB ska, med iakttagande av kommunal självkostnadsprincip, koordinera och tillhandahålla tjänster inom hälso- och sjukvård samt bedriva därmed förenlig verksamhet Ineras uppdrag och spelrum på marknaden begränsas av det uppdrag regioner och landsting har eller ger 7 till Inera AB. Det vill säga inom det uppdrag landsting och regioner har enligt lag. Ineras spelrum på marknaden begränsas alltså till landstingens och regionernas uppdrag. PDL PUL HSL Sverige HSL Landsting/Regioner Landsting & regioner UPPDRAG TvL Sverige TvL Folktandvården Kommuner Inera AB Privata utförare med avtal Privata utförare med avtal PDL PUL Uppdrag PDL PUL Privata utförare utan avtal Privata utförare utan avtal Samverkan Samverkan Olika lagrum - Statliga myndigheter Olika lagrum - Statliga myndigheter Figur 2 - Ineras uppdrag begränsas av uppdraget för regioner och landsting Formellt är Inera enligt nuvarande bolagsordning inte bundet av ovanstående begränsande regler. De nya reglerna i kommunallagen föreskriver en skyldighet för fullmäktige att tillse att det i bolagsordningen för hel- och delägda bolag anges det kommunala ändamålet med Ineras verksamhet, att de kommunala befogenheterna gäller i verksamheten. Genom att 7 OBS En region eller landsting kan inte ge Inera ett uppdrag som regionen eller landstinget inte kan utföra i egen regi (Kommunallagen). Sid 25/72

27 detta anges i bolagsordningen blir det kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna bindande för Inera. Det åligger styrelsen att se till att Ineras bolagsordning justeras i enlighet med gällande regler. När så sker kommer Inera att behöva beakta lokaliseringsprincipen, förbudet mot att ta sig an uppgifter som enbart ankommer på någon annan, förbuden mot att understödja såväl enskilda personer som företag samt ett förbud mot att driva spekulativa företag. Till detta kommer att Inera även kommer att behöva beakta vissa andra principer i sin verksamhet, nämligen självkostnadsprincipen, likställighetsprincipen och principen om förbud mot beslut med retroaktiv verkan. Det ska dock poängteras att det är en ägarfråga i vilken utsträckning som Inera blir bundet av vad som sagts ovan. Inera ska bedriva verksamhet enligt nu gällande bolagsordning och andra eventuella ägarinstruktioner. Såvida dessa dokument inte föreskriver skyldighet för Inera att följa kommunallagen är Inera formellt inte bundet av kommunallagens regelverk. Sid 26/72

28 6. Inera AB:s marknader En identifierad marknad och möjlighet att sälja Ineras tjänster till denna marknad hjälper Inera att uppnå Ineras mål och förverkliga Ineras vision och mission. Inera ska i huvudsak finansieras genom försäljning av efterfrågade tjänster till marknaden. Ineras vd har ett övergripande ansvarar för att identifiera Ineras tjänsteutbud till olika segment av marknaden. Ineras möjlighet att erbjuda sina tjänster till aktörer på en extern en marknad ska bedömas utifrån att: 1. Aktörens uppdrag helt eller delvis sammanfaller med uppdraget för regioner och landsting 2. Aktören uppfyller lokaliseringsprincipen i sin relation till regioner och landsting En kund är en juridisk eller fysisk person som Inera säljer och levererar tjänster till. Kunden inför Ineras tjänster i sin verksamhet där nyttan uppstår och effekter tas hem, eller kunden vidareförädlar Ineras tjänster (leverantörer) och säljer och levererar sina egna tjänster vidare. Figur 3 - Ineras marknader Sid 27/72

29 M-1 Regioner och landsting som bedriver hälso- och sjukvård och tandvård Uppdrag hälso- och sjukvård: Lokaliseringsprincipen: Inera kan till självkostnadspris sälja sina tjänster utan föregående offentlig upphandling till Sveriges regioner och landsting. Ja Ja Motivering: Regioner och landsting är Ineras ägare och Ineras tjänster syftar till att stödja regioners och landstings uppdrag (den kommunala kompetensen). Genom att Ineras tjänster stödjer ägarnas uppdrag och att Ineras ägare har kontroll över Ineras verksamhet så uppfylls teckalkriterierna i LoU. Prissättningen av Ineras tjänster sker till självkostnad på Ineras totala portfölj av tjänster. Ineras tjänster uppfyller också i huvudsak lokaliseringsprincipen. M-2 Kommuner som bedriver hälso- och sjukvård Uppdrag hälso- och sjukvård: Lokaliseringsprincipen: Ja Ja Primärkommuner kan inte fritt köpa Ineras tjänster utan föregående offentlig upphandling. Om däremot kriterier för direktupphandling är uppfyllda kan Inera sälja även till offentliga myndigheter. Motivering: Sveriges primärkommuner utövar inte kontroll över Ineras verksamhet. Kontrollkriteriet i teckalundantagen är därmed inte uppfyllt. Däremot så har kommunerna ett uttalat ansvar inom hälso- och sjukvård och ett samverkansbehov med regioner och landsting. Det är också fråga om offentligt finansierad hälso- och sjukvård. M-3 Privata utförare som: A. Utför uppgifter åt regioner och landsting med avtal inom sektorn hälso- och sjukvård eller sektorn tandvård. Uppgifterna finansieras med offentliga medel. Uppdrag hälso- och sjukvård: Lokaliseringsprincipen: Ja Ja B. Utför uppgifter åt kommuner med avtal inom sektorn hälso- och sjukvård. Uppgifterna finansieras med offentliga medel. Sid 28/72

30 Uppdrag hälso- och sjukvård: Lokaliseringsprincipen: Ja Ja Motivering: Lokaliseringsprincipen är uppfylld i och med att avtalen tecknas per region, per landsting eller per kommun. Uppgifterna som utförs faller också inom uppdragen hälso- och sjukvård. I och med att den kommunala hälso- och sjukvården är en del av Ineras marknad utanför regioner och landsting så ingår också privata utförare med avtal i denna marknad. M-4 Statliga myndigheter som omfattas är: A. Statliga myndigheter som utför hälso- och sjukvård. Exempel; Försvarsmakten, Statens institutionsstyrelse och Kriminalvården. Uppdrag hälso- och sjukvård: Lokaliseringsprincipen: Ja Nej Motivering: Allmännyttan! Lokaliseringsprincipen är inte uppfylld i och med att statliga myndigheter har ett nationellt ansvar för hela Sveriges befolkning. Baserat på portalparagraferna i HSL går det att argumentera att genom att erbjuda Ineras tjänster till statliga myndigheter medger det att målen med en god hälsa och en vård på lika villkor i enlighet med HSL kan uppfyllas. Bland annat genom sammanhållen journalföring. Det är också fråga om offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Inera kan erbjuda sina tjänster till statliga myndigheter som bedriver hälso- och sjukvård om man argumenterar att dessa genom sin verksamhet bidrar till att den tillgängliga informationen via sammanhållen journal ger ökad patientnytta och ökad patientsäkerhet. Vissa tjänster, t.ex. Nationell patientöversikt kan förväntas vara kritiskt viktiga för den nationella samordningen och vården av masskadeutfall av civila och militärer. I HSL framgår det att landstingen har en skyldighet att ha en katastrofmedicinsk beredskap samt samverka med andra myndigheter. B. Statliga myndigheter som är beroende av samverkan eller information från vårdgivare i sin myndighetsutövning och statliga myndigheter som är skyldiga att lämna information till vårdgivare. Exempel; Skatteverket, Socialstyrelsen, E-hälsomyndigheten, Migrationsverket och Försäkringskassan. Uppdrag hälso- och sjukvård: Nej Sid 29/72

31 Lokaliseringsprincipen: Nej Motivering: Vårdgivare har en lagstadgad skyldighet att samverka och lämna ut information till andra myndigheter i deras myndighetsutövning. På motsvarande sätt är också kommunala och statliga myndigheter skyldiga att samverka med regioner och landsting. I vissa fall, som exempelvis läkarintyg, utför vården och statliga myndigheter en tjänst åt individen för att förenkla vardagen. M-5 Leverantörer är privata aktörer som: A. Levererar lösningar och tjänster till regioner och landsting inom hälso- och sjukvård. Exempel; leverantörer av journalsystem till regioner och landsting. B. Levererar lösningar och tjänster till kommuner inom hälso- och sjukvård. Exempel; leverantörer av journalsystem till kommuner. C. Levererar lösningar till privata utförare inom hälso- och sjukvård med avtal med region, landsting eller kommun. D. Levererar lösningar till statliga myndigheter där ett ofta lagstyrt samverkansbehov finns med region, landsting eller kommun inom hälso- och sjukvård. E. Levererar tjänster till invånare där det ur den enskildes perspektiv finns ett värde och behov av integration med regioners, landstings, kommuners och avtalade privata utförares informationssystem. F. Avser att leverera lösningar och tjänster till sektorn hälso- och sjukvård. Uppdrag hälso- och sjukvård: Lokaliseringsprincipen: Ja Ja Motivering: Alla fall ligger inom regioners och landstings uppdrag och behov av samverkan med andra myndigheter. Lokaliseringsprincipen kan uppfyllas genom att avtal med leverantör gäller för en specifik region, specifikt landsting eller specifik kommun. Vidare är alltid region, landsting eller kommun informationsägare av personuppgifter som kan göras tillgänglig via leverantörs lösningar. Inera bör också tillhandahålla vissa tjänster till leverantörer som utvecklar egna produkter som de avser att tillhandahålla till sektorn hälso- och sjukvård. M-6 Övriga är: Sid 30/72

32 A. Forskning i Sverige inom hälso- och sjukvård. Uppdrag hälso- och sjukvård: Lokaliseringsprincipen: Ja Svag Motivering: Regioner och landsting har en lagstyrd skyldighet att medverka vid finansiering, planering och genomförande av kliniskt forskningsarbete på hälsooch sjukvårdens område. Inera kan därmed erbjuda sina tjänster till forskning inom hälso- och sjukvård. B. Svensk högskola med utbildning inom hälso- och sjukvård eller tandvård Uppdrag hälso- och sjukvård: Lokaliseringsprincipen: Ja Svag Motivering: Det finns inte direkt lagstöd för att regioner och landsting ska medverka i högre utbildning inom hälso- och sjukvård eller tandvård. Däremot har staten avtal om läkarutbildning och forskning (ALF) med vissa regioner och landsting. ALF är ett avtal om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Universitetssjukhusen i Sverige erbjuder ofta tillsammans med högskolor olika yrkesutbildningar inom hälso- och sjukvård. HSL 3 st 8 I planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården skall landstinget samverka med samhällsorgan, organisationer och privata vårdgivare. Lag (1995:835). Detta kan tolkas som att även i fråga om utbildning inom hälsooch sjukvård har regioner och landsting en skyldighet att tillsammans med andra parter bidra till en ändamålsenlig utbildning. Organisationer som anordnar utbildning inom hälso- och sjukvård tillhör därmed Ineras marknad. Sid 31/72

33 Avgränsad marknad 1. Privata utförare som: A. Utför uppgifter utan avtal inom sektorn hälso- och sjukvård. Exempel; privata vårdgivare som erbjuder vård till juridiska personer eller privatpersoner utan vårdavtal med landsting eller kommun. Inom denna kategori faller även privat vuxentandvård, företagshälsovården och hälso- och sjukvård via privat- eller företagsförsäkring. Uppdrag hälso- och sjukvård: Lokaliseringsprincipen: Ja Nej Motivering: Lokaliseringsprincipen kan inte garanteras eftersom privata utförare kan utföra sina uppgifter oberoende av landstings- och kommunala gränser. Privata utförare utan avtal utför inte en avtalad kommunal uppgift. 2. Leverantörer som: A. Levererar lösningar till privata utförare inom hälso- och sjukvård utan avtal med region, landsting eller kommun. Uppdrag hälso- och sjukvård: Lokaliseringsprincipen: Ja Nej Motivering: Lokaliseringsprincipen kan inte garanteras eftersom leverantörer kan leverera sina tjänster till privata utförare utan avtal som kan utföra sina uppgifter oberoende av landstings- och kommunala gränser. Privata aktörer som endast är etablerade inom en kommun eller inom en region eller landsting skulle i princip kunna ingå i marknaden utanför regioner och landsting. Risken är dock att en sådan begränsning skulle inkräkta på den fria etableringsrätten och hämma konkurrensen. B. levererar lösningar och tjänster till invånare utan integration med informationssystem för regioner, landsting, kommun och privata utförare utan avtal. Exempel; leverantörer av mobila ehälso-lösningar Uppdrag hälso- och sjukvård: Lokaliseringsprincipen: Ja Nej Sid 32/72

34 Motivering: Ingen direkt anknytning finns till uppdraget för regioner och landsting. C. Levererar lösningar och tjänster till andra leverantörer. Uppdrag hälso- och sjukvård: Lokaliseringsprincipen: Nej Nej Motivering: Svårt att avgöra om en hel kedja av leverantörer ingår eller inte ingår i regioners och landstings uppdrag inom hälso- och sjukvård. Lokaliseringsprincipen kan inte garanteras eftersom leverantörer kan leverera sina tjänster till privata utförare utan avtal som kan utföra sina uppgifter oberoende av regions-, landstings- och kommunala gränser. Eftersom privata utförare utan avtal ingår i den avgränsade marknaden så gör också leverantörer till dessa det. Det finns ofta någon leverantör i kedjan som levererar tjänster direkt till huvudman/vårdgivare. 3. Övriga är: A. Försäkringsbolag eller andra privata aktörer som vill erbjuda sina egna kunder (arbetsgivare och enskilda) tjänster baserade på Ineras tjänster. B. Arbetsgivare Uppdrag hälso- och sjukvård: Lokaliseringsprincipen: Nej Nej Motivering: Det går inte att anknyta dessa aktörer till vare sig uppdragen för regioner och landsting eller till lokaliseringsprincipen. Sid 33/72

35 7. Ineras tjänster Utbudet av Ineras tjänster ska som en direkt konsekvens av Kommunallagen ha en anknytning till den kommunala kompetensen och därmed till uppdraget för regioner och landsting och även uppfylla lokaliseringsprincipen. Inera måste följa kommunallagen och uppfylla lokaliseringsprincipen. Vidare måste Ineras uppdrag ha anknytning till den kommunala kompetensen det vill säga till uppdraget för de regioner och landsting som äger Inera. Det innebär att varje tjänst i Ineras portfölj ska ha anknytning till hälso- och sjukvård eller tandvård och följa tillämpbara lagrum för informationshanteringen inom dessa verksamheter. Även samverkan med andra myndigheter ingår i uppdraget för regioner och landsting. Analysen i detta kapitel kan användas framgent för att identifiera tjänster som borde avyttras och för att bedöma om Inera kan eller bör överta en tjänst från tredje part. Ineras tjänster är av olika typer och flertal tjänster i utbudet har en eller flera underliggande artiklar som kan ha sitt eget pris och vända sig till olika kunder. Tjänster eller artiklar kan vara obligatoriska för regioner och landsting. Obligatoriskt innebär här att regioner och landsting blir fakturerade för tjänsten oavsett om tjänsten införs i verksamheten eller inte. En tjänst har en livscykel från bedömning inför utveckling av ny tjänst, till utveckling, förvaltning, användning och slutligen avveckling av tjänst. I bedömningen av en ny tjänst ska den också bedömas utifrån de kriterier som anges i detta dokument. Vissa tjänster har artiklar som medger anslutningar för informationsåtkomst 8 och/eller artiklar som är e-tjänster som har användargränssnitt som invånare eller personal inom hälso- och sjukvård kan använda sig av i sin dagliga verksamhet. Tjänster/artiklar som utgör anslutningar för åtkomst till information från vården är unika i och med att det endast i stort sett är Inera på marknaden som kan erbjuda dessa tjänster. Barriären för andra leverantörer på marknaden att erbjuda liknande tjänster för informationsåtkomst är hög. 8 Via s.k. tjänstekontrakt och den Nationella tjänsteplattformen Sid 34/72

36 Tjänster för anslutning mellan vårdgivare som tillhandahåller information och andra vårdgivare som använder denna information kan dock med fördel användas av leverantörer på marknaden för att ansluta/integrera sina egna tjänster för åtkomst till information hos vårdgivare. Leverantörer på marknaden bör uppmuntras att erbjuda konkurrerande alternativ för e-tjänster som bygger på anslutningar för informationsåtkomst. Vissa tjänster/artiklar kan vara gratis. Dessa tjänster kan vara, men begränsas inte till: - nerladdningsbar mjukvara som är baserad på öppen kod, - tjänstekontrakt enligt gällande RIV-TA regler, - andra programmeringsgränssnitt för integration, - arkitekturspecifikationer, - beskrivning av regelverk, - gemensamma kravspecifikationer, - kravmallar för upphandling - viss rådgivning, utbildning och information som en del av marknadsföring Dessa tjänster görs tillgängliga för alla marknader för fri användning. Inera vill alltså göra det möjligt för alla att följa Ineras arkitektur, regler för integration, och åtkomst till olika informationsmängder inom hälso- och sjukvård. Om leverantörer på marknaden önskar stöd i sin egen produktutveckling för att integrera sina lösningar eller följa Ineras regler och riktlinjer ska Inera kunna erbjuda sådant införandestöd mot viss ersättning. Om leverantörer vidare önskar testa eller certifiera sina produkter kan Inera erbjuda sådana tjänster mot viss ersättning. 7.1 Ineras tjänsteutbud Ineras tjänster är indelade i ett antal tjänsteområden enligt nedanstående tabell: Tjänsteområde Vägledning Sammanhållen journal Beskrivning Tjänster som ger invånaren vägledning (guidning) och råd i mötet med hälso- och sjukvård. För vissa tjänster lyder informationshanteringen under Patientdatalagen och Personuppgiftslagen. Tjänster som ger vårdpersonal och invånare direktåtkomst till patientinformation. Inkluderar alltså även enskilds direktåtkomst till sin egen information. Informationshanteringen lyder under Patientdatalagen och Personuppgiftslagen. Sid 35/72

37 Verksamhetsstöd Kunskapsstöd Infrastruktur Tjänster som ger funktionellt stöd till processer och personal inom hälso- och sjukvård. För vissa tjänster lyder informationshanteringen under Patientdatalagen och Personuppgiftslagen. Tjänster som ger information och kunskapsstöd till personal inom hälso- och sjukvård Tjänster som ger regioner och landsting och andra aktörer tillgång till den gemensamma infrastrukturen Nedan visas vilka tjänster som ingår per tjänsteområde. Sammanhållen Vägledning Verksamhetsstöd Kunskapsstöd Infrastruktur Journal 1177 Vårdguiden telefon Nationell patientöversikt Läkarintyg Svenska informationstjänster för läkemedel (Sil) Kommunikationstjänster 1177 Vårdguiden webb Sammanhållen vaccinationsinformation Elektronisk remiss Vårdhandboken Katalogtjänster 1177 Vårdguiden e-tjänster Journalen Födelseanmälan Rikshandboken i barnhälsovård Identifieringstjänster UMO Infektionsverktyget Eira (bibliotekskonsortium) Säkerhetstjänster Nationella hjälplinjen Svenska biobanksregistret Socialtjänstbiblioteket Personuppgiftstjänster Händelseanalys Listning (Nitha) Vården i siffror Video- och distansmötestjänster Pascal ordinationsverktyg Hjälpmedelstjänsten eklientlistning i samverkan Kvalitetsregister Lokal tjänsteplattform Plattformen för stöd och behandling Digitala blanketter Figur 4 - Ineras tjänsteutbud 2016 Nedan redovisas per tjänsteområde kommentarer, en mappning mellan tjänst, uppdrag och lokaliseringsprincipen. Sid 36/72

38 7.2 Vägledning Tjänst Anknytning till uppdrag Lokaliserings -principen Kommentar 1177 Vårdguiden telefon 1177 Vårdguiden webb 1177 Vårdguiden e-tjänster Ja Ja Gör vården och rådgivning tillgänglig via telefon. Kan guida invånaren till närmaste vårdgivare i den egna kommunen eller landstinget. Bemannas av regioners och landstingens egen personal. Informationshanteringen lyder under Personuppgiftslagen och Patientdatalagen. Ja Ja Gör vården och rådgivning tillgänglig via webben. Kan guida invånaren till närmaste vårdgivare i den egna kommunen eller landstinget. Startsidan ger direkt åtkomst till information om den egna regionen eller landstinget. Ja Ja Ger åtkomst till grundläggande tjänster för ex vis tidsbokning, vårdval och invånarens egna uppgifter. Ger tillgång till de e-tjänster som den egna regionen eller landstinget väljer att göra tillgängliga för sina invånare. Informationshanteringen lyder under Personuppgiftslagen och Patientdatalagen. UMO Ja Svag Syftar till att förebygga ohälsa. Nationella hjälplinjen Tjänsten är nationell i sin karaktär och ger åtkomst till adresser för ungdomsmottagningar nationellt och inom den egna regionen eller landstinget. Uppgiften kan utföras av varje region och landsting för sig, men en kostnads-besparing kan göras genom att utföra uppgiften gemensamt. Ja Svag Hjälplinjens telefonjour erbjuder psykologisk hjälp till människor i kris. Tjänsten erbjuder ett första stödsamtal, men ingen behandling eller upprepad kontakt. Bemannas av resurser från regioner och landsting. Tjänsten är nationell i sin karaktär med 020 nummer. Uppgiften kan utföras av varje region och landsting för sig, men en kostnads-besparing kan göras genom att utföra uppgiften gemensamt. Informationshanteringen lyder under Personuppgiftslagen och Patientdatalagen. Sid 37/72

39 7.3 Sammanhållen journal Tjänst Anknytning till uppdrag Lokaliseringsprincipen Kommentar Nationell patientöversikt Sammanhållen vaccinationsinformation JA JA Ger potentiellt tillgång till mer uppgifter om patienten och vårdgivaren kan därmed ge bättre och säkrare vård. Ger tillgång till personuppgifter över vårdgränser inom den egna regionen, det egna landstinget och över vårdgivargränser mellan regioner och landsting. Informationshanteringen lyder under Personuppgiftslagen och Patientdatalagen. JA JA Ger potentiellt tillgång till mer vaccinationsuppgifter om patienten och vårdgivaren kan därmed ordinera rätt vaccin eller inte vaccinera alls. Ger tillgång till vaccinationsuppgifter över vårdgränser inom den egna regionen, det egna landstinget och över vårdgivargränser mellan regioner och landsting. Informationshanteringen lyder under Personuppgiftslagen och Patientdatalagen. Journalen JA JA Ger invånaren tillgång till sina egna journaluppgifter inom och över vårdgränser inom den egna regionen, landstinget, kommunen och över vårdgivargränser. Informationshanteringen lyder under Personuppgiftslagen och Patientdatalagen. Sid 38/72

40 7.4 Verksamhetsstöd Tjänst Anknytning till uppdrag Lokaliseringsprincipen Kommentar Läkarintyg JA JA Ingår i hälso- och sjukvård Elektronisk remiss Födelseanmälan Infektionsverktyget Svenskt biobanksregister Händelseanalys (Nitha) Pascal ordinationsverktyg Kvalitetsregister Samverkan med andra myndigheter som är beroende av intyg från hälso- och sjukvård. OBS, enligt lagen så är det den försäkrade (patienten) som ska styrka nedsättning av arbetsförmåga. I vissa fall har hälso- och sjukvård att lämna uppgifter om hälsotillstånd. Informationshanteringen lyder under Personuppgiftslagen och Patientdatalagen. JA JA Ingår i hälso- och sjukvård och tandvård. Informationshanteringen lyder under Personuppgiftslagen och Patientdatalagen. JA JA Skyldighet att lämna information. Informationshanteringen lyder under Personuppgiftslagen och Patientdatalagen. JA JA Ingår i hälso- och sjukvård. Informationshanteringen lyder under Personuppgiftslagen och Patientdatalagen. JA JA Ingår i hälso- och sjukvård. Till nytta för forskning inom hälso- och sjukvård. Stödjer krav enligt lag om biobanker inom hälso- och sjukvård. Behörighet ges via lokala biobankcentrum. Informationshanteringen lyder under Personuppgiftslagen och Patientdatalagen. JA JA Ingår i utveckling och uppföljning av hälsooch sjukvård. Används per huvudman. JA JA Ingår i hälso- och sjukvård. Informationshanteringen lyder under Personuppgiftslagen och Patientdatalagen. JA JA Stödjer krav enligt lag om kvalitetsregister inom hälso- och sjukvård. Informationshanteringen lyder under Sid 39/72

41 Personuppgiftslagen och Patientdatalagen. Plattformen för stöd och behandling Digitala blanketter JA JA Ingår i hälso- och sjukvård. Paket för stöd och behandling gäller för en huvudman. Nej Nej Idag är det främst kommuner som använder tjänsten. Lokaliseringsprincipen gäller då för kommuner. Kan användas inom vård och omsorg. Sid 40/72

42 7.5 Kunskapsstöd Tjänst Anknytning till uppdrag Lokaliseringsprincipen Kommentar Svenska informationstjänster för läkemedel (Sil) JA JA Ingår i hälso- och sjukvård. Innehåller material med immateriella rättigheter som inte kan säljas vidare utan förhandling. Används idag per region och landsting. Vårdhandboken JA NEJ Ingår i hälso- och sjukvård. Rikshandboken barnhälsovård Öppen för alla via Internet det vill säga ett nationellt perspektiv. Uppgiften kan utföras av varje region och landsting för sig, men en kostnadsbesparing kan göras genom att utföra uppgiften gemensamt. JA NEJ Ingår i hälso- och sjukvård. Öppen för alla via Internet det vill säga ett nationellt perspektiv. Uppgiften kan utföras av varje region och landsting för sig, men en kostnadsbesparing kan göras genom att utföra uppgiften gemensamt. JA JA Innehåller material med immateriella rättigheter som inte kan säljas vidare utan förhandling. Användning via regioners och landstings sjukhusbibliotek. NEJ NEJ Ingår inte i uppdraget för regioner och landsting. Vården i siffror JA JA Kan få ut siffror för den egna regionen eller landstinget (och kommunen). Eira (bibliotekskonsortium) Socialtjänstbiblioteket Hjälpmedelstjänsten JA JA Ingår i hälso- och sjukvård. Används per huvudman. Lyder också under offentlighetsprincipen (öppen data). Sid 41/72

43 7.6 Infrastruktur Tjänst Anknytning till uppdrag Lokaliseringsprincipen Kommentar Kommunikationstjänster JA NEJ En tjänst som kan användas oavsett verksamhet men som är kritisk för hög tillgängligheten av IT-stöd inom hälso- och sjukvård. Katalogtjänster JA JA En förutsättning för säker informationshantering och för att uppfylla PDL Identifieringstjänster JA JA En förutsättning för säker informationshantering och för att uppfylla PDL Säkerhetstjänster JA JA En förutsättning för säker informationshantering och för att uppfylla PDL Personuppgiftstjänster Video och distansmötestjänster eklient i samverkan JA JA En tjänst som kan användas oavsett verksamhet. Uppgiften kan utföras av varje region och landsting för sig, men en kostnadsbesparing kan göras genom att utföra uppgiften gemensamt. JA JA En tjänst som kan användas oavsett verksamhet. Uppgiften kan utföras av varje region och landsting för sig, men en kostnadsbesparing kan göras genom att utföra uppgiften gemensamt. Används inom den egna regionen eller landstinget inom och mellan vårdgivare. Kan användas även nationellt inom och mellan vårdgivare. JA JA En tjänst som kan användas oavsett verksamhet. Uppgiften kan utföras av varje region och landsting för sig, men en kostnadsbesparing kan göras genom att utföra uppgiften gemensamt. Används i huvudsak endast av regioner och landsting. Sid 42/72

44 8. Principer fo r prissättning av Ineras tjänster Ineras prissättning av Ineras tjänster styrs av Kommunallagen (KL), Lagen om offentlig upphandling (LoU) och Konkurrenslagen (KKL). KL 3 c Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen eller landstinget tillhandahåller (självkostnaden). Lag (1998:70). För Ineras ägare, regioner och landsting, gäller att Ineras tjänster ska tillhandahållas till ett självkostnadspris. Självkostnad räknas här på den totala portföljen av tjänster riktade till regioner och landsting. Konkret betyder det också att Inera inte kan tillämpa nyttobaserad eller marknadsbaserad prissättning. För marknaden utanför regioner och landsting får den totala försäljningen av tjänster endast vara marginell för att uppfylla de s.k. teckalkriterierna. 1. Den upphandlande myndigheten måste kunna utöva kontroll över den juridiska personen eller den gemensamma nämnden som motsvarar den kontroll som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. (kontrollkriteriet) 2. Den verksamhet som den juridiska personen eller den gemensamma nämnden bedriver ska till huvuddelen utgöras av verksamhet tillsammans med den eller de upphandlande myndigheterna som kontrollerar den. (verksamhetskriteriet) För att teckalundantagen ska vara uppfyllda, får Inera inte sälja sina tjänster och produkter till andra aktörer annat än marginellt i förhållande till den andelen som Inera säljer sina tjänster och produkter till sina ägare. I rättspraxis har försäljning som uppgår till en lägre andel än 10 procent, ansetts som marginell, medan en försäljning som överstiger 20 procent har ansetts som mer än marginell. Detta får framförallt betydelse i fallet då landstingen och regionerna kvarstår som ensamma ägare/medlemmar. I sistnämnda fall bör således Ineras försäljning till marknaden utanför regioner och landsting endast vara marginell. Anslag från exempelvis SKL, statliga myndigheter eller Regeringskansliet räknas inte in som en del av Ineras försäljning och ska inte ingå begränsningen. Alla intäkter för en viss tjänst från marknaden utanför regioner och landsting återförs till regioner och landsting genom att låta Ineras verksamhet gå med överskott (endast Sid 43/72

45 marginellt enligt gällande rättspraxis) eller genom att sänka priset till regioner och landsting för tjänsten. Extern finansiering från exempelvis SKL och Regeringskansliet används ofta för att nyutveckla en tjänst och sällan till att förvalta tjänster. Konkret innebär det att regioner och landsting belastas med den största delen av kostnaden (förvaltning) för en viss tjänst över tjänstens hela livscykel. Detta borde Inera ta hänsyn till i en tjänsts livscykelkalkyl för att kunna balansera initiala investeringskostnader med långsiktiga förvaltningskostnader. En livscykelkalkyl för en tjänst innebär också att Inera måste kunna periodisera kostnader och att avskrivningskostnaderna räknas med i självkostnadspriset. Självkostnadskalkylen för Inera ska innehålla avskrivningar för kapitalkostnader. Enligt huvudregeln i Konkurrenslagen är det förbjudet att; sätta för låga priser, det vill säga underprissättning, behandla olika företag på olika sätt utan godtagbara skäl, eller att neka företag tillträde till så kallad strategisk nyttighet, till exempel viss infrastruktur, på rimliga villkor. Man skulle kunna argumentera att Ineras infrastruktur är en strategisk nyttighet som måste göras tillgänglig på en öppen marknad. Inera kommer att göra standarder och specifikationer fritt tillgängliga och göra det möjligt för leverantörer att integrera sina produkter och tjänster med Ineras infrastruktur. Det är dock först då vårdgivaren godkänner att göra information tillgänglig som Inera kommer att tillgängliggöra den. Beslutet om att göra informationen tillgänglig ligger alltså inte på Inera utan på den personuppgiftsansvarige hos vårdgivaren. Det är viktigt att Ineras tjänster håller sig inom det kommunala kompetensområdet och inte konkurrerar med privata intressenters tjänster mer än vad som är nödvändigt för att tillgodose allmännyttan. Inera som är bundet av reglerna för den kommunala kompetensen ska tillhandahålla sina tjänster enligt självkostnadsprincipen. Sistnämnda princip har nämligen företräde framför de konkurrensrättsliga reglerna även om självkostnadsprincipen leder till underprissättning som kan slå ut konkurrenter. Inera ska tillhandahålla sina tjänster till självkostnad även till marknaden utanför regioner och landsting. Sid 44/72

46 Lokaliseringsprincipen utesluter inte nödvändigtvis att kommuner lämnar bidrag till enskilda organ med regional eller större räckvidd. För att sådana åtgärder ska vara kompetensenliga fordras däremot att verksamheten är kommunalrättsligt kvalificerad för understöd samtidigt som bidraget står i relation till kommunmedlemmarnas intresse av verksamheten 9. Detta innebär att prissättningen till landsting och regioner kan baseras på en kombination av två faktorer: 1. Relativa storleken för regioner och landsting baserat på ett storleksmått Mått på storlek kan exempelvis vara omsättningen för hälso- och sjukvård eller invånarantal. Riktlinjer fastställs på årsbasis av Ineras vd. 2. Den faktiska förbrukningen av Ineras tjänster baserat på något volymmått Mått på förbrukning kan vara per timmar, per stycke, per transaktion, per lagrad dataenhet, per överförd dataenhet eller motsvarande. Volymmått är beroende på tjänst. Fördelning av självkostnad mellan regioner och landsting och kommuner I självkostnadskalkylen fördelas kostnader mellan regioner och landsting och kommuner i förhållande till relativ bruttokostnad för hälso- och sjukvård. Schablon för fördelning mellan regioner/landsting och kommuner ska baseras på offentlig statistik och fastställas av Ineras vd på årsbasis. Fördelningen gäller inte för tjänster i nuvarande tjänsteportfölj som enbart säljs till kommuner. Prissättning till leverantörer I de allra flesta fall kommer Inera att sälja tjänster till och fakturera leverantörernas kunder direkt för Ineras tjänster. Då ska inte Inera fakturera leverantörerna för dessa tjänster. Leverantörerna ska inte vidarefakturera någon annan kostnad än rena införandestödskostnader som exempelvis förstudier, certifiering eller test. Risk för dubbel debitering ska undvikas. I de fall leverantörens kund är en privat utförare med avtal ska Inera i första hand fakturera den privata utföraren (slutkund) direkt. Inera ska i princip alltid fakturera slutkund det vill säga där nyttan uppstår. Orsaken till detta är, att säkerställa att Inera håller sig till sitt uppdrag att avtal om 9 RÅ 1972 C 56, RÅ 1978 Ab 214, RÅ 1978 Ab 486, RÅ 1959 I 155 och RÅ 1974 A Sid 45/72

47 informationsanvändning etableras mellan slutkund och personuppgiftsansvarig. Det vill säga mellan konsument och producent av information. Ineras affärsrelation är alltså med slutkund. Detta är dock inte aktuellt när slutkunden är en enskild invånare. Ineras affärsrelation är alltså med slutkund. I det fall slutkunden är en enskild invånare, leverantören säljer och levererar tjänster till enskild invånare och det sker ett informationsutbyte med offentlig eller avtalad vårdgivare ska Inera fakturera leverantören för införandestöd och tjänster för informationsförmedling (anslutningar). Ineras leverans av tjänster till leverantörer ska ske till självkostnadspris. Om leverantörer önskar integrera sina lösningar med användning av de gränssnitt (tjänstekontrakt) Inera publicerar kan Inera ta betalt för test, certifiering och andra kostnader för införandestöd. Detta är fallet då leverantörer avser att offerera sina produkter/tjänster till regioner och landsting eller någon annan av Ineras kunder. Inera måste då upprätta ett leverantörsavtal. Kostnader och pris I fortsättningen är det viktigt att hålla isär kostnaden för en tjänst och priset för samma tjänst. Även om Inera styrs av självkostnadsprincipen innebär det inte att kostnad är samma som pris om Inera tillämpar självkostnadspris på hela portföljen. Konkret innebär det att en viss tjänst kan prissättas under självkostnadspris för den tjänsten och att underskottet tas igen genom att ta ut ett högre pris för en annan tjänst relativt den andra tjänstens självkostnadspris. Kärnan i självkostnadsprincipen är helt enkelt att en avgift för en kommunal tjänst eller nyttighet inte får bestämmas till ett högre belopp än vad som motsvarar kostnaden för verksamheten. Avgiftsintäkterna får med andra ord inte överstiga verksamhetens kostnader. Inera kan dock gå med vinst så länge intäkterna inte till väsentlig eller påtaglig del överstiger verksamhetens beräknade kostnad. Vinsten kan endast vara marginell och enligt gällande rättspraxis Det finns inte heller något som hindrar en kommun från att inom en viss verksamhetsgren ta ut avgifter som ger full kostnadstäckning medan den inom en annan verksamhetsgren tar ut lägre avgifter och bekostar mellanskillnaden med skattemedel oavsett om de båda verksamhetsgrenarna är närbesläktade. Självkostnadsprincipen avser att ta sikte på det totala avgiftsuttaget för en verksamhet; varför kostnaderna i det enskilda fallet är oväsentliga såvida något annat inte föreskrivs i speciallagstiftning. Självkostnadsprincipen innefattar också ett principiellt förbud mot att dagens brukare Sid 46/72

48 tvingas betala kostnader som egentligen borde ankomma på framtidens brukare att betala. Införandestödskostnader Kostnader för kundens etablering av respektive tjänst samt kundspecifika utredningar, projekt och anpassningar bör särdebiteras och inte ingå i tjänstens kostnad. Detta är kundspecifika införandestödskostnader som exempelvis kostnader för förstudier, certifiering, tester etc. Om det är fråga om införandestödskostnader för leverantörer så måste Inera komma överens med leverantörerna hur dessa kostnader bakas in i listpris eller faktureras vidare till Ineras andra kunder. Inera kan dock inte styra leverantörernas prissättning. En vidarefakturering baserat på kundens storlek kan vara rimlig. I princip ska dock inte Inera påverka leverantörers prissättning. I test och certifiering är denna situation relevant. Leverantörerna kommer att ha en initial kostnad för första test och certifiering samt en kostnad för återkommande regressionstester och omcertifieringar. Inera måste hantera livscyklerna för sina tjänster och artiklar på ett sådant sätt att antalet och kostnaderna för test och certifiering inte blir orimliga. Kostnadsbas för prissättning Kostnadsbasen utgör, i ett nästa steg, grund för prissättning av kundernas konsumtion av tjänstens resurser. För att säkerställa finansiering av tjänstens totala resurser, delas kostnaden upp i ej skalbara kostnader (fasta kostnader) respektive skalbara kostnader (rörliga kostnader). I kostnadsbasen ingår utvecklingskostnader, förvaltningskostnader, driftskostnader, kapitalkostnader och OH-kostnader. Gränsdragningen mellan fasta- och rörliga kostnader bör schabloniseras i form av en procentsats, vilket innebär att en strikt uppdelning mellan fasta- respektive rörliga kostnader per tjänst inte behöver göras. Schablonen bör beslutas centralt och, så långt som möjligt, tillämpas inom samtliga objekt. De fasta kostnaderna är helt eller nästan helt oberoende av kundernas faktiska nyttjande av tjänstens resurser. Schablonmässigt utgör de fasta kostnaderna åttio procent (80 %) av tjänstens kostnad. De fasta kostnaderna för tjänsten bör intäktsfinansieras med utgångspunkt från kundernas tillgång till tjänsten (abonnemang). Priset för abonnemanget ska baseras på den relativa storleken för regioner och landsting baserat på antalet invånare (pris per capita). Om tjänsten helt eller nästan helt saknar skalbarhet i kostnaden, bör tjänsten i sin helhet (100 %) intäktsfinansieras med utgångspunkt från kundens tillgång till tjänsten. De rörliga kostnaderna är helt eller nästan helt beroende av kundernas faktiska nyttjande av tjänsten. Schablonmässigt utgör de rörliga kostnaderna tjugo procent (20 %) av Sid 47/72

49 tjänstens kostnad. De rörliga kostnaderna för tjänsten bör intäktsfinansieras med utgångspunkt från kundens nyttjande av tjänsten dvs den faktiska förbrukningen av resurser. Om tjänsten har full eller nästan full skalbarhet i kostnaden, bör tjänsten i sin helhet (100 %) intäktsfinansieras med utgångspunkt från kundens nyttjande av objektets resurser. Hela eller delar av priset är alltså baserat på förbrukning. Sid 48/72

50 9. Avtalsmodell Kunder och Inera måste ingå olika typer av avtal och överenskommelser för att kunderna ska kunna nyttja Ineras tjänster och att Inera ska kunna få intäkter. Det kan också vara fråga om olika typer av policyer som kunden måste godkänna innan en tjänst/artiklar får tas i bruk. Vilka typer av dokument som måste undertecknas / godkännas beror på typ av tjänst/artikel, vilken typ av kund det är fråga om och vilken information som ska hanteras. Olika avtalsparter är inblandade beroende av vilken typ av information som avses hanteras och vilken typ av tjänst det är frågan om. Generellt ska: 1. Alla kunder godkänna Ineras allmänna villkor för att få använda Ineras tjänster. Om allmänna villkor ändras ska berörda kunder underrättas och godkänna de förändrade allmänna villkoren. I de allmänna villkoren regleras de affärsmässiga villkoren (dock inte pris), betalningsansvar, fakturering, uppsägning, osv. Här beskrivs också allt som är gemensamt för alla tjänster som Inera levererar. Ineras åtagande och skyldigheter vid leverans, uppgraderingar osv. samt kundens åtaganden och skyldigheter. 2. All informationshantering som lyder under Personuppgiftslagen, Patientdatalagen, speciallagar för samverkan och andra författningar som reglerar informationshantering avtalas mellan berörda parter. Personuppgiftsansvarig är skyldig att teckna så kallade personuppgiftsbiträdesavtal med alla biträden som hanterar dennes personuppgifter. Det är i dag vanligt förekommande att flera personuppgiftsbiträden är involverade på olika nivåer och i olika delar av personuppgiftsbehandlingen. Av bland annat den anledningen har Inera tillsammans med landstingen tagit fram s.k. modellavtal som kombinerar Personuppgiftsbiträdesavtalen med fullmaktslösningar. Modellavtalen bygger på principen om kaskadavtal och innebär att ett personuppgiftsbiträde ges fullmakt att, för de personuppgiftsansvarigas räkning, teckna biträdesavtal med eventuella underbiträden. På ett sådant sätt kan avtalshanteringen koncentreras samtidigt som skyddet för uppgifterna formellt säkras. Personuppgiftsbiträdesavtalet är generellt för alla tjänster och innehåller formulering (standard) om att biträdet (Inera) enbart får hantera personuppgifter enligt instruktioner från personuppgiftsansvarig. Personuppgiftsbiträdesavtalet reglerar ansvar för personuppgiftsansvarig respektive personuppgiftsbiträde. Instruktionerna ges i det specifika tjänsteavtalet. Avtalet är inte kopplat till en specifik tjänst. Personuppgiftsbiträdesavtalet reglerar enbart att Inera får hantera personuppgifter på uppdrag av vårdgivarna och enbart enligt de instruktioner som Sid 49/72

51 vårdgivarna ger. Instruktionerna finns sedan i tjänsteavtalet och ibland även i särskilda instruktioner som kompletterar tjänsteavtalet. 3. Alla kunder ska i samband med beställning teckna nödvändiga tjänsteavtal. En beställning anger pris för tjänst/artikel och innehåller en beskrivning och villkor för tjänsten. 4. I avtal med leverantör regleras villkor, förutsättningar, åtaganden och skyldigheter mellan leverantörer och Inera avseende användning av Ineras tjänster i leverantörens produktutveckling (även förvaltning). Bland annat ska frågor om rättigheter och support regleras. Avtal med leverantören ska täcka situationer där leverantören avser att sälja sina produkter till en öppen marknad. Sid 50/72

52 10. Nya kunder Alla regioner och landsting är kunder till Inera och ägare av Inera. Dessa omfattas därför inte av nedanstående. När Inera tar in nya kunder ska dessa kvalificeras enligt följande: 1. Tillhör kunden någon av följande enligt beskrivning i kapitel 6? a) Kommun som utför hälso- och sjukvård b) Privata utförare med avtal inom hälso- och sjukvård c) Statliga myndigheter som utför hälso- och sjukvård d) Statliga myndigheter som samverkar med offentligt finansierad hälso- och sjukvård e) Svensk högskola med utbildning inom hälso- och sjukvård f) Forskning i Sverige inom hälso- och sjukvård. g) Leverantörer av tjänster till ovanstående a - f 2. I de fall som region, landsting eller kommun tecknat avtal med privata utförare (kunden) behöver Inera inte göra ytterligare utvärdering av kunden. Problemet här är att hålla reda på vilka privata utförare som har avtal med regioner och landsting och kommuner (huvudmän). Vidare har avtalen med privata utförare en livscykel nya avtal tillkommer och gamla avtal upphör. En viss privat utförare kan ha flera parallella avtal med en eller flera huvudmän. När en privat utförare tecknar avtal med en huvudman kan Inera inleda en affärsrelation med den privata utföraren och när avtalet upphör att gälla måste Ineras affärsrelation med den privata utföraren upphöra. Huvudmännen måste alltså meddela Inera om ingångna avtal för varje privata utförare för att denne ska kunna avropa och använda sig av Ineras tjänster. Kan Inera lägga ansvaret på den privata utföraren självadministration genom att ange huvudman, diarienummer avtal, löptid avtal etc. Ett regelverk för detta bör utarbetas. 3. I de fall som region, landsting, kommun eller privat utförare tecknat avtal efter upphandling av leverantörens tjänster behöver Inera inte göra ytterligare utvärdering av kunden. Ibland kan dock Inera behöva teckna avtal med leverantör innan upphandling är slutförd. Sid 51/72

53 Problemet här är detsamma som för privata utförare med avtal. Inera måste veta om leverantören kommer att offerera till, förhandlar med eller har ett avtal med någon annan part inom Ineras marknad. Leverantörernas avtal med sina kunder har en livscykel nya avtal tillkommer och gamla avtal upphör. En viss leverantör kan ha flera parallella avtal med en eller flera parter. När en leverantör avser att teckna avtal eller tecknar avtal med en part kan Inera inleda en affärsrelation med den leverantören och när avtalet upphör att gälla måste Ineras affärsrelation med den leverantören upphöra. Ett avtal med en leverantör från Ineras sida måste vara villkorat av att leverantören tecknar avtal med sin kund. Annars kan Inera inte ha en affärsrelation med leverantören. Ett regelverk för detta bör utarbetas. Leverantörerna måste alltså meddela Inera om ingångna avtal för varje kund för leverantören ska kunna avropa och använda sig av Ineras tjänster. Kan Inera lägga ansvaret på leverantören självadministration genom att ange kund, diarienummer avtal, löptid avtal etc Eller så har Inera två typer av avtal gentemot leverantörer ett avtal för att integrera Ineras tjänster i sina egna tjänster (leverantörsavtal) och ett avtal för produktion (avtal för åtkomst av data). Om Inera får en förfrågan från en leverantör som avser att tillhandahålla tjänster till Ineras marknad så måste Inera göra en validering av den presumtive kunden. Denna kvalificering bör ske enligt följande: 4. Levererar eller avser leverantören att leverera tjänster till Ineras marknad? Verifieras exempelvis genom underlag (idé, intresse, ) från regioner och landsting, årsredovisning, affärsplan eller affärsidé. 5. Levererar eller avser leverantören att leverera tjänster till hälso- och sjukvård? Verifieras exempelvis genom årsredovisning, affärsplan, affärsidé eller SNI kod. 6. Hur ser leverantörens ekonomiska situation ut? Verifieras exempelvis genom skatteuppgifter, kreditupplysningar. 7. Hur ser leverantörens möjlighet ut att leva upp till ställda krav på informationssäkerhet? Verifieras genom exempelvis genom för verksamheten erforderliga försäkringar och förekomst av tillitsramverk eller ledningssystem för informationssäkert. Kvalificeringen syftar till att försäkra sig om att Ineras tjänster används på ett sådant sätt att Inera och användningen av Ineras tjänster håller sig inom ramen för Ineras uppdrag Sid 52/72

54 den kommunala kompetensen. Finansiell stabilitet och förmågan att leva upp till ställda krav är också en viktig faktor i kvalificeringen. Inera får dock inte sätta upp sådana barriärer som motverkar fri konkurrens och innovation Process för kvalificering av kunder Processen för kvalificering och hanteringen av nya kunder och validering av existerande kunder är en del av Ineras affärsprocess (se nedan). Vid en offertförfrågan eller beställning av ny tjänst eller artikel ska denna process användas med ovanstående regler för kvalificering. Ett av målen med kundprocessen är att så tidigt som möjligt kvalificera kunderna och att se till att rätta villkor, överenskommelser, avtal och policyer är godkända/tecknade så tidigt som möjligt för att på så sätt undvika onödigt arbete eller fel senare i affärsprocessen och i leveransprocesserna. Figur 5 - Ineras process för hantering av kund Sid 53/72