Treårsbudget år Vision, strategier och ekonomiska ramar

Transkript

1 Ledningsstaben LiÖ Urban Svahn Hälso- och sjukvårdsnämnden Treårsbudget år Vision, strategier och ekonomiska ramar Landstingets politiska majoritet har lämnat bifogat förslag till vision, strategier samt ekonomiska ramar för perioden Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen BESLUTA att anta i treårsbudgeten föreslagen vision, strategier och ekonomiska ramar. Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör Mikael Borin Ekonomidirektör Postadress Gatuadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro LINKÖPING S:t Larsgatan 49B

2 Bra vård och bättre hälsa Tillgänglighet Kvalitet Delaktighet Förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till landstingsstyrelsen Treårsbudget Vision, strategier och ekonomiska ramar

3 Innehållsförteckning Uppdraget 5 Vision och värdegrund 6 Politisk ledning och uppföljning 10 Planeringsförutsättinngar 13 Medborgarperspektivet 18 Förnyelseperspektivet 22 Processperspektivet 25 Medarbetarperspektivet 28 Ekonomiperspektivet 31 Ekonomi under budgetperioden 34 Regional utveckling 39 Beslut 42 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Landstingets engagemang i bolag och stiftelser Resultaträkning, fi nansieringsanalys och balansräkning Landstingsbidrag för hälso- och sjukvårdsnämnden och landstingsstyrelsen Bilaga 4 Detaljerad sammanställning av landstingsbidrag Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Total sammanställning av landstingsstyrelsen landstingsbidrag och landstingsgemensamt påslag Resultaträkning, fi nansieringsanalys och balansräkning , blandmodellen Treårsplan för Regionförbundet Östsam (bifogas ej kan rekvireras från ledningsstaben)

4 Uppdraget Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde i vården. Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, vara lätt tillgänglig, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser för patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. (Hälso- och sjukvårdslagen, 2 och 2a). Landstingets uppdrag är att i enlighet med lagen svara för östgötarnas hälso- och sjukvård. I landstingets uppdrag ligger också att aktivt delta i den regionala utvecklingen i syfte att säkerställa en långsiktig tillväxt i Östergötland. Landstinget har från och med 2003 överlämnat uppdraget att genomföra åtgärder inom detta område till Regionförbundet Östsam, se avsnitt Regional utveckling. BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA / UPPDRAGET 5

5 Vision och värdegrund Landstinget i Östergötland har följande vision: Bra vård och bättre hälsa. Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård fi nns tillgänglig när den behövs. Politikens uppgift är att ange grundprinciperna och ramarna för landstingets verksamhet. Genom att förtydliga de värden som landstinget står för kan också många av de dagliga besluten i verksamheten underlättas och fattas så nära patienten som möjligt. Gemensamma värderingar fungerar som en vägledning för hur vi tar oss an vår uppgift, hur vi bemöter andra och hur vi utvecklar vårt arbetssätt. Detta blir i landstingets fall än mer viktigt eftersom utvecklingen går mot fler externa vårdgivare som med en mer fristående ställning ska verka på landstingets uppdrag. Ambitionen är att i sju punkter fastslå den politiska värdegrunden för det arbete som bedrivs inom hälsooch sjukvården i Östergötland. Punkterna ska vara lätta att förstå, men också enkla att översätta till var och ens verklighet oavsett vilken roll man har inom verksamheten. Det viktiga med värdegrunden är dock inte beslutet som sådant, utan den process som ligger framför oss. Här måste alla som arbetar i, eller på uppdrag åt, landstinget hjälpas åt med att ge värdegrunden innehåll och förverkliga den ambition som den uttrycker. Landstingets uppgift en god hälsa och livskvalitet åt östgötarna Östgötarna ska garanteras en hälso- och sjukvård med hög tillgänglighet, hög kvalitet och stor delaktighet. Den som i livets olika skeden behöver vård ska kunna känna trygghet i att vården finns där när man behöver den. Det är en strävan att så många som möjligt får leva ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Landstinget ska arbeta för detta genom att ställa sin kunskap till förfogande och aktivt delta i det förebyggande folkhälsoarbetet tillsammans med andra aktörer. En god hälso- och sjukvård ska ge allt fler möjlighet till ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom. Landstinget ska också verka för att människor, trots sjukdom och ohälsa, ska kunna leva ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning ska det finnas förutsättningar för ett liv med autonomi, värdighet och trygghet. Hälso- och sjukvården är till för medborgarna Landstinget har på uppdrag av medborgarna ansvar för att tillhandahålla hälso- och sjukvård. Det är utifrån medborgarnas behov som verksamheten ska planeras och bedrivas. På alla nivåer i organisationen måste alltid medborgaren och patienten vara i centrum för arbetet. Det är viktigt hur människor bemöts som patienter och anhöriga och det är också viktigt att landstinget kan belysa för medborgarna hur uppdraget utförs och motivera olika beslut och bakgrunden till att de fattas. Tillgängligheten är central för hur människor uppfattar sjukvården. Patientens tid och behov av att få sin vård utan onödig väntan måste visas största respekt. Men det handlar inte bara om tillgängligheten i tid, utan också i avstånd. Att ha nära till vården har stor betydelse för hur trygga människor känner sig. Därför är det viktigt att vården finns så nära människor som 6 BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA / VISION OCH VÄRDEGRUND

6 möjligt. I grunden bör det som går att göra nära patienten, i hemmet eller på orten, också göras där. Genom närheten underlättas också arbetet genom lokal- och personkännedom. Samtidigt är det nödvändigt, både av kostnads- och kompetensskäl, att delar av den specialiserade sjukvården har större upptagningsområden och sker i samverkan över hela landstinget och ibland även nationellt och internationellt. Medborgarna ska ha tillgång till vård på lika villkor. Det behöver inte betyda att vården måste vara likadan över hela länet. Verksamheten behöver ständigt utvecklas för att möta de lokala behoven och förutsättningarna. Se hela människan i sitt sammanhang Hälso- och sjukvården har stor betydelse i många människors vardag när man behöver stöd och hjälp på grund av sjukdom och ohälsa. Det är viktigt att se varje människa som en unik individ och att alltid sträva efter lösningar som är till bästa nytta för patienten. Det kräver vidsynthet och helhetssyn och att vi ibland måste se bortom den egna organisationen och söka lösningar i samarbete med andra, för att åstadkomma det som är bäst för den enskilde. Hälso- och sjukvården måste vidga perspektivet och aktivare ta sig an förebyggande och hälsofrämjande insatser. Människor behöver få information om riskfaktorer i sitt liv, men också inspireras till att förändra sin livsstil. Här är det inte minst viktigt med stöd för egenvård så att människor själva kan ta ett större ansvar för sin egen hälsa och sjukdom. Behandla andra som du själv skulle vilja bli behandlad Hur man blir bemött är avgörande för hur man som patient uppfattar kontakten med hälso- och sjukvården. Om tid ges att förklara hur saker fungerar en behandling, ett läkemedel, en remiss, varför man tvingas vänta så bidrar detta till att patienterna blir positivt inställda, både till dem man möter i vården och till hälso- och sjukvården i stort. Det bäddar också för en ökad delaktighet i den egna vården. BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA / VISION OCH VÄRDEGRUND 7

7 Varje människa är unik och vården ska ges med respekt för alla människors lika värde. I den mån det är möjligt ska man tillmötesgå de önskemål som man har som patient. Även små detaljer kan ha stor betydelse för upplevelsen. Att alla patienter ska mötas med respekt är en självklarhet men respekten måste vara ömsesidig. Vårdpersonal får inte sällan ta emot klagomål och synpunkter. Det är då viktigt att man som enskild person får stöd av kolleger och chefer. Det som görs idag ska göras ännu bättre i morgon De förändringar som betyder mest är de många små förbättringar som måste ske varje dag, oavsett var i hälso- och sjukvården vi befinner oss. Den eller de som själva upplever ett problem eller ser en möjlighet har själv bästa förutsättningen att göra något åt det. För att detta ska vara möjligt krävs en positiv attityd till förbättringsarbete, men också stöd och uppmuntran till dem som har idéer och tar sig tid att förbättra vår verksamhet. Det är viktigt att öppet utvärdera och jämföra med andra oavsett om det handlar om en enskild verksamhet eller landstinget som helhet. Landstinget vill leda utvecklingen, men då gäller det också att kunna lära av andra. Alla som vill bidra till att utveckla hälso- och sjukvården ska välkomnas i samhällsdebatten. Det gäller inte minst landstingets egna medarbetare med goda kunskaper om lokala förutsättningar, livsstilsfrågor och ett stort engagemang för att göra vården bättre. Resurserna ska användas på bästa sätt Landstinget förfogar över stora resurser för att bedriva hälso- och sjukvård. Men de räcker inte till alla de behov som finns hos människor. Med en ständig strävan till effektivare arbetssätt kan utrymme skapas för otillfredsställda behov utan att vi tär på medarbetare och miljö i allt för stor utsträckning. Ett ansvarsfullt utnyttjande av resurserna kräver också en medvetenhet om verksamhetens påverkan på vår miljö. Målet måste alltid, i stort och i smått, vara att minska de negativa miljöeffekterna. Det kan handla om att minska energiförbrukningen, hur farliga ämnen hanteras, hur vi transporterar oss själva eller vilka krav som ställs på underleverantörer och varor som köps in. Gott ledarskap och gott medarbetarskap Gott ledarskap och gott medarbetarskap förutsätter varandra. Landstingets chefer ska vara goda ledare som inte bara företräder sin egen verksamhet utan även tar ansvar för helheten. Utmärkande för en god ledare är förmågan att skapa engagemang för verksamhetens uppgifter, utveckling och resultat, att ta tillvara varje medarbetares kunskaper och erfarenheter. Det är också viktigt att skapa förutsättningar för individuell utveckling. En chef värderas i första hand inte efter vad hon eller han personligen presterar utan efter det resultat som enheten åstadkommer. Fortfarande finns olika hinder såväl i organisationen som hos enskilda individer som gör att medarbetarnas inneboende resurser inte tas tillvara på bästa sätt. Det är därför viktigt att rättigheter och möjligheter liksom ansvar och skyldigheter i medarbetarskapet görs tydligt utifrån verksamhetens uppdrag. Det skall vara möjligt att organisera arbetet så att det både passar verksamhetens krav och medarbetarnas önskemål. Tydliga förväntningar utifrån verksamhetens mål, att vara delaktig och få återkoppling av resultat och ansvar är viktigt. Då blir rättigheter, skyldigheter, ansvar och möjligheter medel för att utföra uppdraget på den egna arbetsplatsen och i hela landstinget. Det leder till en hälsofrämjande arbetsplats, som gör att medarbetare kan känna lust, glädje och stolthet i sitt arbete. Medarbetarna, deras tid och kunskap, ska tas tillvara så att den i möjligaste mån kommer patienterna till del. Landstinget behöver också arbeta med att bli en bättre arbetsgivare. Med större möjligheter till inflytande och utveckling i arbetet skapas bättre förutsättningar att behålla och locka nya medarbetare. 8 BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA / VISION OCH VÄRDEGRUND

8 Politisk ledning och uppföljning Beställar utförarmodellen utgör grund för ledningen av verksamheten. De förtroendevaldas roll och uppgifter samt de politiska organens uppgifter och ansvar framgår av landstingets reglemente. Rollfördelningen mellan politiker, tjänstemän och vårdverksamhet ska vara tydlig. Det krävs en tydlig och enhetlig metod för att styra landstingets komplexa och omfattande verksamhet. Flera perspektiv måste beaktas vid planering och uppföljning om styrningen ska bli effektiv. I en demokratiskt styrd organisation är det också av central betydelse att politiska beslut kan ge ett tydligt avtryck i verksamheten och att var och en kan se sin roll i ett större sammanhang. Landstingets politiska organ och även dess produktionsenheter använder därför en gemensam metod, balanserat styrkort, för att skapa en tydlig styrningslogik som sträcker sig från politik till praktik. Utgångspunkten är landstingsfullmäktiges treårsbudget som redovisar landstingets vision samt övergripande strategier 1 inom ett antal olika perspektiv. Medborgarperspektivet är överordnat och strategierna i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i medborgarperspektivet. Inriktningen för varje strategi konkretiseras av landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden i ett antal framgångsfaktorer. Detta skapar en gemensam grundval och struktur för planering och uppföljning. Landstinget styrs utifrån fem olika perspektiv: Medborgarperspektivet hur landstinget kan tillgodose östgötarnas behov av hälso- och sjukvård. Förnyelseperspektivet verksamhetens förmåga att förbättras och utvecklas. Processperspektivet effektiviteten hos arbetsmetoder och arbetsflöden. Medarbetarperspektivet hur medarbetarnas resurser tillvaratas och utvecklas. Ekonomiperspektivet kontrollen och skötseln av ekonomin. Landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnäm den har tillsammans fullmäktiges uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsen är styrelse för landstingets samlade verksamheter och ska genom att ha fokus på verksamheten se till att produktionsenheterna uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har en beställarroll och ska med fokus på östgötens behov verka för en god hälsa hos befolkningen och en god hälso- och sjukvård. I praktiken innebär ansvarsfördelningen att styrelse och nämnd, trots olika fokus i sin styrning, i mycket arbetar mot samma mål men med olika medel. Behovsfokus -Verksamhetsplan -Uppdrag -Avtal Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget 3-årsbudget m.m Landstingsledningen Behovs- och verksamhetsfokus -Verksamhetsplan -Riktlinjer m.m Landstingsstyrelsen Verksamhetsfokus -Verksamhetsplan -Riktlinjer Figur 1 Den landstingsövergripande styrningen Hälso- och sjukvårdsnämnden Produktionsenhet Produktionsenhet Produktionsenhet 1 Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som ska sträva mot att visionen uppnås. BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA / POLITISK LEDNING OCH UPPFÖLJNING 9

9 Visionen och strategierna utgör tillsammans med beslut om skattesats och ekonomiska ramar den lagstadgade treårsbudgeten och beslutas av fullmäktige i maj/ juni månad varje år. Visionen och strategierna ska i huvudsak ligga fast under mandatperioden. Landstingsstyrelsens verksamhetsplan ska: Fastställa framgångsfaktorer med utgångspunkt i fullmäktiges uppdrag. Ange erforderliga direktiv till produktionsenheterna och landstingets bolag. Redovisa plan för styrelsens uppföljningar. I november antar fullmäktige en finansplan, den innebär en uppdatering av ekonomin främst med avseende på skatteunderlag, avkastning, löner och priser samt beslut från riksdagen. Finansplanen kan innehålla direktiv till landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden inför kommande planeringsarbete. Uppföljningen till fullmäktige från landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden sker i form av delårsrapport i november och en gemensam årsredovisning som behandlas av fullmäktige i april. Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan ska: Fastställa framgångsfaktorer 2 med utgångspunkt i fullmäktiges uppdrag. Redovisa bakgrunden och inriktningen för behovsanalyser och uppdrag. Redovisa plan för hälso- och sjukvårdsnämndens uppföljningar. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska utifrån vision och strategier och baserat på behovsanalys, besluta om uppdrag och prioritering som utgångspunkt för avtalen med vårdgivarna. Landstingsfullmäktige ska godkänna landstingsstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan. Fullmäktiges ställningstagande omfattar landstingsstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens tolkning av fullmäktiges vision och strategier i form av framgångsfaktorer. Landstingsdirektören ansvarar för att den politiskt fastställda visionen, strategierna och framgångsfaktorerna, inbegripet hälso- och sjukvårdsnämndens avtal, får fullt genomslag i landstingets produktionsorganisation. Detta görs bland annat genom att landstingsstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens framgångsfaktorer kompletteras med nyckelindikatorer 3 med målvärden i landstingsledningens verksamhetsplan. Landstingsstyrelsen ska i oktober besluta om styrelsens, hälso- och sjukvårdsnämndens samt landstingsledningens verksamhetsplaner. Landstingsstyrelsen ska i december fastställa styrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget för nästkommande år och behandla produktionsenheternas verksamhetsplaner. 2 Konkretisering och prioritering av vad som är avgörande för att kunna leva upp till respektive strategi i ett perspektiv. 3 Mått som har funktionen att följa upp resultat i förhållande till en framgångsfaktor. 10 BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA / POLITISK LEDNING OCH UPPFÖLJNING

10 Planeringsförutsättningar Ekonomisk utveckling En god hushållning av resurserna som uppfyller landstingets finansiella målsättning är en förutsättning för att landstinget ska kunna klara de utmaningar som välfärdsuppdraget innebär. Landstingets intäkter i form av skatter och statsbidrag utgör den ekonomiska ramen för omfattningen och inriktningen av den verksamhet som kan erbjudas invånarna. Efter flera år med hög tillväxt bedöms en internationell utdragen konjunkturdämpning dämpa den svenska BNP-tillväxten 4. Inbromsningen i svensk ekonomi antas emellertid vara förhållandevis begränsad. Sysselsättningen förväntas fortsätta öka under budgetperioden men ökningstakten avtar. Arbetslösheten faller svagt. Lönerna förväntas stiga något snabbare framöver. Skatteunderlaget bedöms växa med sammanlagt 14 procent under perioden Landstingens resultat med prognos för att säkra hög kvalitet i vården och utrymme för finansiering av nya behandlingsmetoder. Även med en kalkylerad återhållsam ökning av kostnaderna landar en prognos för landstingens resultat på minus 7 miljarder kronor redan (Se Figur 2). Även om de generella statsbidragen skulle öka i takt med skatteunderlaget blir det underskott. Närmare år 2020 kommer de demografiskt betingade behoven att öka mer än nu. Landstinget i Östergötland redovisade år 2007 sammantaget ett positivt resultat på 61 miljoner kronor, men har under de senaste åren har kostnaderna ökat betydligt. Detta accentuerades 2007 i ett underskott på sammanlagt minus 328 miljoner kronor för landstingets hälso- och sjukvårdande verksamhet. Ett tecken på den allvarliga ekonomiska situationen är att landstinget inte levde upp till de finansiella målen år 2007 och inte heller bedöms göra det år Om utvecklingen inte hejdas kommer den att innebära ett hot mot landstingets långsiktiga ekonomiska stabilitet, utvecklingskraft och möjlighet att klara välfärdsuppdraget. Miljarder kronor Under budgetperioden måste en mycket stor restriktivitet gälla kring beslut om nya åtaganden samtidigt som beslutade budgetramar måste hållas. En avgörande faktor för att landstinget ska kunna uppnå en god ekonomisk hushållning är att utveckling och satsningar på prioriterade områden sker genom effektiviseringar och omfördelningar mellan behovsgrupper/ verksamhetsområden Figur 2 Landstingens resultat med prognos (Sveriges Kommuner och Landsting) Det ekonomiska resultatet för landstingssektorn har förbättrats under senare år och 2007 blev det sammanlagda överskottet 4,3 miljarder kronor för landstingen. Befolkningsutveckling och medicinteknisk utveckling innebär emellertid ett kostnadstryck på landstingen. Det ställer höga krav på ett fortsatt förbättringsarbete Kraftfulla åtgärder genomförs under år 2008 för att minska verksamhetens kostnader men även med full verkningsgrad av dessa åtgärder krävs att landstingets verksamheter, undantaget primärvården och regionsjukvården, från år 2009 minskar kostnadsmassan med 1 procent genom effektiviseringar. Denna effektivisering beräknas till 66 miljoner kronor. Även bidraget till Östsam omfattas av reduceringen med 1 procent. Landstingets likvida medel bedöms på sikt inte räcka för att klara framtida pensioner med nuvarande meto- 4 Budgetpropositionen, våren Ekonomi Nytt 08/08, Sveriges Kommuner och Landsting. 6 Ekonomirapporten november 2007, Sveriges kommuner och landsting. BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA / PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 11

11 dik (se Ekonomi under budgetperioden). Landstinget i Östergötland måste från och med år 2012 uppnå ett förbättrat ekonomiskt resultat som på sikt är cirka 350 miljoner kronor högre än vad som krävs för att uppfylla landstingets nuvarande finansiella mål. Realekonomiskt innebär detta dock ingen ökad kostnad för landstinget. Kravet på en högre resultatnivå ska beaktas från och med treårsbudgeten för åren En viktig utgångspunkt för landstingets strategier inom ekonomiområdet (se Ekonomiperspektivet) är att landstinget ska uppnå och bibehålla en så god ekonomi att kommande generationer inte belastas. Ett utryck för denna målsättning är landstingets finansiella mål som syftar till att landstinget på sikt ska uppnå ett positivt eget kapital. I bokslutet år 2007 redovisade landstinget ett negativt kapital på minus miljoner kronor. Med nuvarande finansiella målsättning innebär detta att landstinget inte uppnår ett positivt eget kapital, en ekonomisk buffert, förrän om cirka 8 år. Landstingets målsättning är därför att höja det finansiella målet, från nuvarande nivå som innebär ett positivt resultat motsvarande 2 procent av verksamhetens kostnad, till 4 procent av verksamhetens kostnad. Höjningen av det finansiella målet, som är utöver den ökade resultatnivå som ovan beskrivits för att uppnå likviditet för pensionsutbetalningar, ska genomföras så snart som landstingets ekonomiska situation så medger. Hälsa och livsstil De flesta hälsoindikatorer pekar mot en fortsatt förbättring av den svenska folkhälsan. Medellivslängden fortsätter att öka och även återstående livslängd för de som är 65 år. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar och cancer fortsätter att sjunka. Det finns ingen anledning att förvänta sig någon dramatisk förändring av denna utveckling de närmaste åren. I Östergötland är den självupplevda hälsan tämligen oförändrad sedan Kvinnor i Östergötland upplever sig ha sämre hälsa än män och det finns också skillnader mellan åldersgrupper. Så har till exempel unga kvinnor sämst psykiskt välbefinnande 7. Männis- kor med lägre socioekonomisk status har sämre hälsa än de med högre 8. Trenden med ett minskat ohälsotal 9 bedöms kunna bestå under budgetperioden som ett resultat av förbättrad samverkan och statliga satsningar inom området. Trots en positiv utveckling är tobaksbruket fortfarande vårt största enskilda folkhälsoproblem och är samtidigt en av de största orsakerna till skillnader i hälsa mellan olika grupper 10. Att minska tobaksbruket är en prioriterad fråga. Dryckesvanorna i Sverige har rört sig mot mönstret i andra väst- och sydeuropeiska länder innebärande lägre sprit- men högre vin- och ölkonsumtion. Åren runt millenniumskiftet ökade alkoholkonsumtionen men är därefter närmast oförändrad. Framförallt bland de yngre förekommer ett omfattande riskfyllt intensivdrickande 11. Nästan varannan östgöte är överviktig eller lider av fetma 12 bland dem allt fler barn och ungdomar. Detta är särskilt oroande med tanke på de följdsjukdomar som fetma kan orsaka. Den medicinska utvecklingen Den medicinska utvecklingen går snabbt och påskyndas av en global metodspridning. Denna utveckling innebär för patienten mindre lidande, bättre överlevnad, säkrare diagnostik och därmed möjlighet till bättre behandlingsresultat, färre och kortare sjukskrivningar och en bättre livskvalitet. Framförallt pekas tre områden ut som kommer att få stor betydelse 13 ; medicinsk genetik och molekylärbiologi, läkemedel och teknisk innovation samt informationsteknologi och telemedicin. Vårdens resurser Befolkningens åldersstruktur i Östergötland överensstämmer i stort sett med rikets, vilket på längre sikt innebär allt fler äldre i befolkningen och därmed en ökad efterfrågan på vård och äldreomsorg. Antalet 7 Östgötens hälsa 2006, Sjukdomar, besvär och hälsa (Rapport 2007:11, Folkhälsovetenskapligt centrum). 8 Östgötens hälsa 2006, Pengarna och livet (Rapport 2007:3, Folkhälsovetenskapligt centrum). 9 Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna Alla dagar är omräknade till heldagar t.ex. TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag. Dagar med sjuklön från arbetsgivare ingår inte i ohälsotalet. 10 Minskat bruk av tobak var står vi idag? FHI oktober Folkhälsa- Lägesrapport 2007 (Socialstyrelsen). 12 Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 (Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland). 12 BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA / PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

12 personer som är 65 år och äldre ökar snabbt under de närmaste 30 åren. Samtidigt väntas endast en liten ökning av gruppen år. Detta medför en större försörjningsbörda för de förvärvsarbetande. Även om fler sjukdomstillstånd kan behandlas framgångsrikt innebär utvecklingen en väsentlig ökning av behoven av hälso- och sjukvård. Tusental personer Befolkningsförändring i Sverige prognos år år år 80- år Figur 3 Sveriges befolkning i olika åldrar, förändring jämfört med 2009, åren (SCB) En prognos visar 14 att resursbehovet fram till år 2030 förväntas öka med cirka 50 procent varav drygt 20 procent är kopplat till förändrad åldersstruktur och runt 30 procent till medicinsk-teknisk utveckling. Detta skulle innebära ett genomsnittligt ökat resursbehov på 1,6 procent per år. Processutveckling Verksamhetens förmåga att leva upp till uppsatta tillgänglighetsmål kommer att ha stor strategisk betydelse under budgetperioden. God tillgänglighet är i hög grad trygghetsskapande för medborgarna och skapar tillit till sjukvården. Även om situationen har förbättrats så finns det fortfarande tillgänglighetsbrister inom flera medicinska områden. Det ligger en betydande utmaning i att komma till rätta med detta trots en ansträngd ekonomisk situation. Det är emellertid snarare processutveckling än resurstillskott som bäst råder bot på denna situation och därmed är begreppet en patient - en journal en realitet. Detta är ett inslag i den pågående ITutvecklingen. Med hjälp av IT kommer det också att bli lättare för var och en att ta del av hälsorelaterad information och kunna kommunicera med vården på olika sätt. Olika vårdgivare ska kunna kommunicera med varandra utan att hindras av organisatoriska eller geografiska gränser. Personalförsörjning Under åren har landstinget ökat antalet heltidsanställda med drygt 700 personer vilket under perioden har resulterat i en kostnadsökning som under 2007 var större än vad de ekonomiska förutsättningarna medgett. Landstinget måste nu anpassa verksamheten till en ekonomiskt hållbar bemanningssituation. Minskningen av personal måste ske samtidigt med kontinuerlig kompetensutveckling och med medarbetare delaktiga i verksamhetsutvecklingen. Trots den kraftiga personalökningen råder fortfarande brist på vissa yrkesgrupper. Personalförsörjningen inom dessa yrkesområden är en strategiskt viktig uppgift att lösa på såväl kort som lång sikt. Ansvarsförändringar Efter att den statliga ansvarskommittén lämnat sitt betänkande i februari 2007 pågår en omfattande diskussion om den regionala nivån i samhällsorganisationen och särskilt kring kommitténs förslag om större regionkommuner som ersätter dagens landsting. I Östergötland råder bland de politiska partierna, kommunerna, landstinget och Regionförbundet stor samstämmighet om behovet av en ny region Östra Götaland- med nuvarande sjukvårdregion som utgångspunkt. Initiativ har tagits och diskussioner förs med motsvarande parter i länen i sydöstra Sverige. Rikssjukvårdsnämnden beslutar om vilka typer av verksamheter som ska betecknas som rikssjukvård och var den ska bedrivas med hela landet som upptagningsområde. Detta kan på sikt komma att innebära ett förändrat uppdrag och möjlighet att ytterligare utveckla specialiteter i Östergötland. Under 2008 blir de första områdena för rikssjukvård föremål för ansökningsförfarande från landstingen. I Östergötland innebär Patientjournal 08 ett viktigt inslag i utvecklingen av vårdprocesserna. Vid årsskiftet 2008/2009 har huvudsakligen alla landstingets vårdverksamheter den datoriserade patientjournalen 14 Hälso- och sjukvården till 2030 (Sveriges Kommuner och Landsting 2005). BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA / PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 13

13 Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet är överordnat övriga perspektiv. Här beskrivs landstingets strategier för att så långt som möjligt uppnå visionen BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA. Landstinget har följande strategier i Medborgarperspektivet: God och förbättrad hälsa. Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende. Patienten ska ha en stark ställning. God och förbättrad hälsa En god och förbättrad hälsa hos befolkningen ska skapas med hjälp av hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och sjukvårdande insatser, baserade på en god kännedom om befolkningens behov. Hälsoutvecklingen påverkas av många faktorer. Vissa av dessa finns hos den enskilde medan andra finns i det omgivande samhället. Landstinget ska bland annat genom att ställa sin kunskap om hälsosituation och hälsohot till förfogande aktivt delta i det förebyggande folkhälso- och miljöarbetet. Här krävs samarbete med kommunerna och även andra aktörer, såväl professionella som ideella. För att öka kunskapen om hur människors hälsa påverkas av miljön ska resultat från den aktuella arbets- och miljömedicinska forskningen spridas. Detta är viktigt i utvecklingen av hälso- och sjukvården i Östergötland för att förebygga ohälsa och sjukdom. Den självupplevda hälsan bland östgötarna varierar. Exempelvis upplever kvinnor en sämre hälsa än män. Landstinget kan med sin verksamhet bidra till en utveckling som förbättrar hälsan för alla östgötar oavsett ålder, kön, religion, sexuell läggning, handikapp och nationellt ursprung på ett sådant sätt att jämlikheten i hälsa ökar. Det är viktigt att den enskilde ges stöd och hjälp att kunna vara delaktig och ta eget ansvar för sin hälsa - bland annat genom lättillgänglig information via trycksaker, landstingets hemsida och sjukvårdsrådgivningen men också i samband med besök i vården. Hälso- och sjukvården ska se patienten som en resurs och eftersträva en allians där patienten görs delaktig i sin egen hälsoutveckling. Att själv kunna påverka sin situation och känna att man finns i ett sammanhang är viktigt för att förbättra hälsan hos den enskilde, de anhöriga och befolkningen i stort. Rutiner för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ska integreras i vårdkedjan. Speciellt gäller detta insatser kopplade till rökning, alkohol, mat, övervikt och fysisk aktivitet. Både primär- och specialistvård är viktiga aktörer i detta men även tandvården har en viktig roll, som kan stärkas ytterligare. Hälsan grundläggs tidigt. Genom att erbjudas stöd, exempelvis föräldrautbildning, ska föräldrarnas möjlighet att ge barnen en god start stärkas. Ökad samverkan med skolhälsovården är också en viktig del i arbetet för att förbättra barns hälsa. Tillsammans med skola, föreningsliv och andra aktörer ska landstinget medverka till en effektiv information gällande alkohol, narkotika, tobak, sexuellt överförbara infektioner samt övervikt och fetma bland barn och unga. Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende. En god hälso- och sjukvård skapar trygghet och förtroende. Med god avses kunskapsbaserad, säker och effektiv vård som erbjuds med hög tillgänglighet och med patienten i fokus. Detta innebär i ett medborgarperspektiv: 1. Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig när den behövs. Detta kan ske på olika sätt utifrån olika behov: 14 BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA / MEDBORGARPERSPEKTIVET

14 Lättillgänglig information och telefonrådgivning. Vardaglig hälso- och sjukvård, liksom tandvård, ska erbjudas inom rimligt avstånd för alla östgötar. Patienter ska erbjudas kontinuitet till sjukvård och vårdgivare. Detta gäller särskilt människor med frekvent och/eller omfattande vårdbehov. Den nationella vårdgarantin ska uppfyllas. Om vård inte kan ges inom vårdgarantins tidsgränser ska patienten få hjälp att söka vård hos annan vårdgivare eller i annat landsting. Landstinget ska aktivt arbeta för att vårdgarantin ska gälla hela vårdkedjan, inklusive utredning och rehabilitering. I takt med att primärvården förstärks skärps tillgänglighetskravet. Målet är att en besökstid ska kunna ges samma dag. Eftersom behoven kan skilja sig är det naturligt att vårdcentralernas öppettider kan variera. Akutsjukvård, om än på olika nivåer, ska ges dygnet runt vid alla tre sjukhusen. 2. Väl samordnad hälso- och sjukvård kan möta komplexa behov som fordrar medverkan från flera samhällsorgan. Detta för att den enskilde patientens vård inte ska påverkas negativt av att flera huvudmän delar ansvaret för den vård och omsorg han eller hon får och för att samhällets totala välfärdsresurser ska utnyttjas effektivt. Det är viktigt att landstinget och den kommunala sjukvården och omsorgen fortsätter utveckla ett nära samarbete på alla nivåer. Hälso- och sjukvård ska ges med likvärdig kvalitet i hela länet, men behöver inte vara likformigt organiserad. Landstinget ska arbeta för lika villkor vid bemötandet av alla patienter där inte minst jämställdhet vid bemötandet av kvinnor respektive män ska beaktas. 3. Landstinget ska utifrån gjorda behovsanalyser särskilt observera människor med behov av särskilda insatser i livets olika skeden alltifrån barn och ungdomar som riskerar att fara illa till att ge döende människor möjlighet till adekvat palliativ vårdnad. För att kunna tillämpa ett barnperspektiv vid alla beslut och i all verksamhet som rör barn och ungdomar, är det särskilt viktigt att utveckla goda former för samtal så att deras synpunkter och erfarenheter kan tas tillvara. 4. Det måste finnas många olika möjligheter för medborgare och politiker att föra en respektfull dialog i hälso- och sjukvårdsfrågor. Att medverka till detta är i första hand en uppgift för de politiska partierna, men också landstinget bör medverka till utrymme för dialog och kunskapsspridning i fråga om vårdens möjligheter och begränsningar. 5. Landstinget ska så långt lagstiftningen medger ta tillvara möjligheterna till finansiell samordning inom välfärdsområdet genom att medverka i ett nära samarbete mellan försäkringskassa, arbetsförmedling och kommunens socialtjänst. Onödigt långa sjukskrivningsperioder är självklart ett slöseri med både mänskliga och ekonomiska resurser. 6. Prioriteringsarbetet kräver ödmjukhet inför frågornas komplexitet, tid för utvärdering, öppen dialog och redovisning samt delaktighet och förankring. De etiska principerna för prioritering som lagts fast av riksdagen är utgångspunkten för landstingets arbete med att utveckla tillämpbara metoder för prioritering inom hälso- och sjukvården. Svåra etiska frågor och värderingsfrågor är kopplade till detta. Egenansvaret för sin egen hälsa och för sin egen vård är aspekter i detta sammanhang. Beslutsfattandet bör kunna uppfylla villkoret att vara en procedur som uppfattas som rättvis och legitim av såväl medborgare som vårdpersonal även om det inte alltid går att uppnå enighet kring resursfördelning. 7. Systematisk uppföljning är grunden för effektivisering med fokus på hälsoeffekter och hälsorelaterad livskvalitet, även ur ett genusperspektiv. Resultaten ska redovisas öppet för att skapa förutsättningar för förbättringar och ökade möjligheter för patienten att göra egna aktiva val av exempelvis vårdgivare. Patienten ska ha en stark ställning Patienten ska ha makt över sin vård där var och ens unika behov uppmärksammas. Människors problem ska bedömas utifrån en helhetssyn på själsliga och kroppsliga behov. I alla vårdsituationer ska största möjliga valfrihet eftersträvas för patienten. BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA / MEDBORGARPERSPEKTIVET 15

15 Det är viktigt att den enskilde kan känna sig delaktig i vården genom att ha möjligheten att påverka sin egen vård genom aktiva val av vårdgivare och genom dialog med vårdpersonal. Var och en ska fritt kunna välja hos vilken läkare/ vårdcentral man vill ha sin fasta primärvårdskontakt. Valfrihet ska gälla ifråga om specialistbedömningar respektive operationer och behandlingar bland annat för att patienten på det sättet ska kunna påverka var och när vårdinsatsen ska göras. Patienten ska ges information om sin valfrihet och de olika alternativ som står till buds, samt vid behov få hjälp med nödvändiga kontakter. Fritt vårdval kan också prövas inom andra områden. En stark ställning för patienten förutsätter att landstinget medverkar till att skapa en verklig valfrihet. För att underlätta en sådan utveckling ska utrymme successivt skapas för flera vårdgivare och olika driftsformer inom landstingets ansvarsområde. En avgörande förutsättning för att patienten ska ha möjlighet att påverka sin vård är att berörda medarbetare delar grundvärderingen om respekt för patientens önskemål och integritet, samt är införstådda med de krav det ställer på vården. Arbetsmetoder, organisation och alla processer ska utformas så att patienten på ett naturligt sätt kan påverka sin vård. För att vara delaktig i sin vård och kunna göra egna val, vid diagnostiska och behandlingsmässiga alternativ, krävs tillräcklig information, och vid behov samråd med anhöriga. Det är därför nödvändigt att patienten är väl informerad om möjligheter och begränsningar i vård och behandling. Det är viktigt med en bra och förtroendefull dialog och ett gott bemötande mellan vårdpersonal och patient. Tillgång till information om patienters rättigheter och skyldigheter är också viktig. Landstinget har ambitionen att ge säker och effektiv vård på rätt vårdnivå, samtidigt som individens rätt att själv bestämma över sitt liv ska respekteras. Denna respekt gäller såväl sjukvårdens information om den enskilde som möjligheten att själv påverka planeringen av sin vård. Patienten ska ha rätt till en behandlingsplan som ger besked om vad som ska ske härnäst och vid vilken tidpunkt. Normalt ska patienten kunna välja eller påverka tider för kommande återbesök eller remissbesök. När en planerad vårdåtgärd kan erbjudas tidigare på annat håll inom landstinget eller av en annan vårdgivare, ska patienten bli upplyst om detta och vid behov ges hjälp med att ta nödvändiga kontakter. Patienter som så önskar ska även kunna erbjudas vissa evidensbaserade komplementära vårdformer som ett komplement till det övriga hälso- och sjukvårdsutbudet. Kunskap ska finnas om de mest användbara evidensbaserade komplementära behandlingsmetoderna som finns i Sverige. Det är viktigt att en förtroendefull dialog finns mellan vårdpersonal och patient när det gäller dessa behandlingsmetoder, eftersom de kan påverka den skolmedicinska behandlingen. 16 BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA / MEDBORGARPERSPEKTIVET

16 Förnyelseperspektivet Förnyelseperspektivet beskriver hur förutsättningar skapas för en ständig utveckling och förbättring av verksamheten i syfte att stödja strategierna i Medborgarperspektivet och uppnå visionen BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA. Landstinget har följande strategier i Förnyelseperspektivet: Hälso- och sjukvård med god framtidsberedskap. Systematiskt och gränsöverskridande förbättringsarbete. Forskning och utbildning som stödjer verksamhets- och kvalitetsutveckling. Hälso- och sjukvård med god framtidsberedskap Framtidsberedskap kräver en aktiv omvärldsbevakning och omvärldsanalys som reflekterar kring hur organisationen kan agera mot en framtidshorisont inom områden som: Nya uttryck för ohälsa Livsstilsförändringar Förändrade förväntningar i samhället Medicinsk utveckling Demografisk utveckling Ekonomiska förutsättningar Samhällsstruktur Formella förutsättningar lagstiftning etc. Kunskapen om morgondagens samhälle, om folkhälsan och om behoven hos dagens och framtidens medborgare måste hållas aktuell och leda till omprövning av hälso- och sjukvårdens sätt att arbeta. Landstinget påverkas av omvärlden men kan också genom sitt agerande påverka utvecklingen. Det är till exempel uppenbart att stora delar av ohälsan bäst påverkas genom förebyggande arbete inklusive opinionsbildning. Vidare ska landstinget kvalitetssäkra verksamheten och kunna möta nya kvalitetskrav. Det är viktigt att inaktuella föreställningar inte får leva kvar och påverka dagens hälso- och sjukvård. Systematiskt och gränsöverskridande förbättringsarbete Ett metodiskt och kontinuerligt förändringsarbete ska genomsyra organisationens alla delar och präglas av samarbete och delaktighet. Ett omprövande arbetssätt bör eftersträvas, med kritisk granskning och utvärdering av verksamheten och utmönstring av det som inte fungerar väl. Förnyelse av organisation och ledarskap samt en systematisk kunskapsutveckling är viktiga inslag i landstingets utvecklingsarbete. Det är nödvändigt att betrakta organisationen ur patientens och omvärldens ögon och därigenom få idéer till omprövning av invanda arbets- och synsätt, till exempel i fråga om vårdkedjor. Landstingets förändringsarbete ska i stor utsträckning initieras och drivas inifrån den egna verksamheten, så att idéer och erfarenheter hos medarbetarna tillvaratas på ett systematiskt sätt. Allt utvecklings- och förnyelsearbete ska bedrivas så att medarbetarna kan känna sig delaktiga. Nyttjande av andra vårdgivare och driftsformer kan stimulera utvecklingen och förnyelsearbetet. Som företrädare för östgötarna måste landstinget se vad andra vårdgivare och aktörer kan tillföra i form av nya lösningar som kan förbättra hälso- och sjukvården. Landstinget ska genom aktiva åtgärder ge stöd till medarbetare som önskar bedriva verksamhet i alternativ regi. Utvecklingsarbetet ska också i stor utsträckning vara gränsöverskridande. En nödvändig förutsättning för detta är goda möjligheter till informationsö- BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA / FÖRNYELSEPERSPEKTIVET 17

17 verföring mellan enheter inom landstinget och med andra vårdgivare och huvudmän. Forskning och utbildning som stödjer verksamhets- och kvalitetsutveckling Forskning och utveckling (FoU) ska långsiktigt utnyttjas till att stödja landstinget i rollerna som sjukvårdshuvudman, arbetsgivare och regional aktör. FoU-resurser ska styras mot prioriterade behov, problemområden och grupper. Den största vinsten med FoU-verksamheten ligger dock inte i den direkta och konkreta tillämpningen av egna forskningsresultat utan i de förhållningssätt som utvecklas - att beredskapen och kompetensen ökar för att följa forskningens utveckling och ta till sig dess resultat. Forskning kan ses som en högt utvecklad form för förbättringsarbete - förutsatt att de nya metoder och arbetssätt som forskningen pekar ut som framgångsrika införs samtidigt som behandlingsmetoder som inte visar sig bra nog avvecklas. Utan forskning går det inte att klara framtidens behov. Genom att kliniker, och motsvarande, identifierar kliniska problem- eller utvecklingsområden skapas förutsättningar för utnyttjande av klinikens FoU-resurser och för forskningsstödd utveckling i samverkan med Hälsouniversitetet. Det goda samspelet med Hälsouniversitetet är en styrka och en förutsättning för att fortsätta bedriva högkvalificerad hälso- och sjukvård framöver. Det engagemang som landstingets medarbetare har som handledare och föreläsare i olika undervisningssammanhang inom framförallt vårdområdet är av strategisk betydelse. Kontakterna med studerande ska bidra till verksamhetens utveckling, livslångt lärande och framtida personalförsörjning. Universitetssjukhuset i Linköping ska vara en resurs och angelägenhet för landstinget, sjukvårdsregionen och hela landet. Den specialiserade hälsooch sjukvården ska i sin roll som kompetenscentrum drivas i nära samspel med den akademiska miljö som universitetet utgör. Genom detta skapas en kraftkälla för nyutveckling och nytänkande. Universitetssjukhuset ska vara landstingets och sydöstra sjukvårdsregionens knutpunkt i att utveckla ny kunskap och praktisk sjukvård för att möta behoven hos såväl dagens som morgondagens patienter. Universitetssjukhuset ska också utbilda och handleda studenter och vårdpersonal så att de ges bästa förutsättningar i sina nuvarande och kommande roller i vården. Hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att skapa systematik i kunskapsöverföringen och på att visa nyttan för östgöten. Det är viktigt att landstinget riktar uppmärksamhet mot användning av kunskap och inte enbart fördelar medel till traditionell kunskapsutveckling. 18 BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA / FÖRNYELSERPERSPEKTIVET

18 Processperspektivet Processperspektivet beskriver hur resurserna effektivt ska utnyttjas för säker vård, goda medicinska resultat, effektiva vårdprocesser och minsta möjliga negativa miljöpåverkan i syfte att stödja strategierna i Medborgarperspektivet och uppnå visionen BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA. Landstinget har följande strategier i Processperspektivet: Kunskapsbaserad och säker vård. Effektiva vårdprocesser. Miljöhänsyn i all verksamhet. Kunskapsbaserad och säker vård Vården ska bedrivas på basis av vetenskap och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig evidens bör eftersträvas där sådan finns, så att vården med hänsyn till resursåtgång, också med säkerhet leder till hälsovinst. Medicinska resultat skall kontinuerligt värderas i öppna jämförelser med andra vårdgivare. Detta kräver öppna kvalitetsregister, vilka också underlättar patientens val av vårdgivare. En utvärdering av kvaliteten i arbetet kräver att det på varje enhet finns mätbara kvalitetsmål, som regelbundet följs upp och utvärderas. Säker vård innebär att patientens vårdbehov identifieras och att rätt vård erbjuds oavsett var i sjukvården första vårdkontakten tas. Säker vård innebär också att erbjudna vårdåtgärder är utvärderade avseende patientnytta, att resultaten av vårdinsatserna håller jämn, hög standard, samt att risker i vården minimeras. Detta kan åstadkommas med vårdrutiner som baseras på vetenskaplig evidens och systematisk utvärdering av erfarenhet. Organisationen ska hela tiden lära av erfarenhet och omsätta denna nya kunskap i handling, allt för att minska risken för misstag och skador. Fungerande rutiner för avvikelsehantering är nödvändiga för att förbättra patientsäkerheten och i förebyggande syfte kunna identifiera riskmoment. God säkerhetskultur bygger på synen att avvikelsen inte beror på enskilda medarbetares brister utan är uttryck för att arbetsmetoden, rutinerna eller organisationen behöver förbättras. Alla avvikelser, även om de inte medför skada, ska därför analyseras och användas som grund för förbättring. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot patientens säkerhet i de situationer då flera vårdnivåer eller flera vårdgivare är delaktiga i vården. Effektiva vårdprocesser Effektiv vård innebär att insatta resurser ger största möjliga nytta för patienten. Detta medför i sin tur krav på att sjukvårdens processer ska fungera så bra att tillgängliga resurser nyttjas på bästa möjliga sätt. Detta är nödvändigt med tanke på att vårdbehovet hela tiden överstiger tillgängliga resurser. Sjukvårdens utveckling mot ökad specialisering och allt fler driftsformer ställer ökade krav på processorientering. Ofta berörs såväl kommuner som andra landsting och privata vårdgivare i en vårdkedja och här finns flera lagliga och rent praktiska utmaningar i att åstadkomma effektiva processer. Effektiva processer ger god kvalitet. En förutsättning för att förändra i en process där fler aktörer ingår är att alla har en gemensam bild av hur arbetsflödet är uppbyggt. Processutveckling är därför viktig såväl inom en enhet som mellan olika vårdenheter och mellan olika huvudmän, som kommunal omsorg, försäkringskassa, apotek och andra vårdgivare. Kartläggning av vårdprocesserna ger möjligheter att gemensamt analysera arbetsrutinerna och åtgärda de moment som man finner ineffektiva. Den kan också vara underlag för att organisera och styra vårdflödet utifrån processer. BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA / PROCESSPERSPEKTIVET 19

19 Ett annat område med stor påverkan på flöden och resurshushållning är kapacitetsstyrning, det vill säga hur verksamheten anpassas så att insatta resurser används så effektivt som möjligt. Variationer i vårdbehovet är ett vanligt problem i sjukvården. Resursplaneringen kan av kostnadsskäl inte utgå från toppbelastningar. Kapacitetsstyrning syftar till att kontinuerligt anpassa verksamhetens kapacitet till dess behov. Landstingets och kommunens insatser i den nära vården måste samordnas utifrån den enskildes unika behov. Patienter med komplexa vårdbehov, psykiskt sjuka m fl har rätt att kräva att insatserna de behöver tillhandahålls utan att det delade huvudmannaskapet gör sig påmint. Det är viktigt att landstinget aktivt deltar i utvecklingen av en nationell standard för elektronisk informationsöverföring inom vård- och omsorgssektorn. Målet är att informationen följer patienten oavsett var i landet, eller hos vilken vårdgivare, han eller hon söker vård. Miljöhänsyn i all verksamhet Landstinget i Östergötland ska medverka till en hållbar utveckling så att både nuvarande och kommande generationer ska kunna leva i en hälsosam och god miljö. Verksamheten ska präglas av kretsloppstänkande. Landstingets verksamhet påverkar miljön, globalt och lokalt, genom användning av naturresurser i form av energi, material, förpackningar, livsmedel och utsläpp av olika föroreningar till luft, mark och vatten. Med huvuduppdraget att förebygga ohälsa och sjukdom vilar ett särskilt ansvar på landstinget att aktivt arbeta för att minimera utsläpp av föroreningar och spridning av ämnen som kan ge direkt eller indirekt negativ påverkan på människans hälsa. Medarbetare ska ha god kunskap om vad som är miljöbelastande och vilka åtgärder som ska vidtas för att minimera miljöpåverkan. Detta gäller särskilt områdena avfallsproduktion, el- och värmeförbrukning, hantering av farliga ämnen, läkemedelshantering och transporter. God kunskap om hur olika kemiska produkter eller material kan påverka hälsan är nödvändig. Varken patienter eller medarbetare inom landstinget ska i onödan utsättas för farliga ämnen. Miljöhänsyn ska vägas in i den dagliga verksamheten och ingå som en del i kvalitetsarbetet och den kontinuerliga uppföljningen. Alla medarbetare ska ha möjlighet att vara delaktiga i en ständig förbättring av miljöarbetet på arbetsplatsen. 20 BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA / PROCESSPERSPEKTIVET

20 Medarbetarperspektivet Medarbetarperspektivet beskriver vad det innebär för landstinget att vara en bra arbetsgivare och hur medarbetarnas resurser ska tillvaratas och utvecklas för att stödja strategierna i Medborgarperspektivet och uppnå visionen BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA. Landstinget har följande strategier i Medarbetarperspektivet: Förtroendeskapande dialog och ökat självbestämmande. Landstinget en attraktiv arbetsgivare som värnar om medarbetarna. Medarbetare som motiveras att göra goda arbetsinsatser och utvecklar sitt eget kunnande. Gott ledarskap en förutsättning för goda verksamhetsresultat. Förtroendeskapande dialog och ökat självbestämmande Inom de ramar som läggs fast i politiska beslut och av landstingets tjänstemannaledning ska det finnas handlingsutrymme och möjligheter för självbestämmande i verksamheterna. Ett utvecklingsarbete pågår med målet att verksamheterna får större självbestämmande. Även om vården ska ges på lika villkor över hela länet, i fråga om kvalitet och tillgänglighet, innebär det inte att den måste vara likformigt organiserad. Landstinget en attraktiv arbetsgivare som värnar om medarbetarna För att klara en säker vård för medborgaren är det avgörande inför framtiden att landstinget uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera rätt kompetens till organisationen. Detta kräver arbetsplatser med låg sjukfrånvaro, tydligt ledarskap och stor delaktighet från medarbetarna sida. Utifrån verksamhetens mål ska medarbetarna kunna utveckla sitt eget kunnande och hela organisationens arbetssätt. Begreppet hälsofrämjande arbetsplats är en vidgning av det traditionella arbetsmiljöbegreppet och fokuserar på förebyggande hälsofaktorer på arbetsplatsen. För att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser är arbetsorganisationen en viktig faktor. En hälsofrämjande arbetsplats är också avgörande för att minska ohälsotalen. Landstingets medarbetare ska känna sig väl behandlade oavsett ålder, kön, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning och nationellt ursprung. Då är medarbetarna sannolikt också goda företrädare för verksamheten. Delaktighet bidrar till att man förstår utvecklingsprocesser och vad som krävs av varje individ för ständiga förbättringar. Landstinget utvecklar delaktigheten i samförstånd med medarbetarnas fackliga organisationer. Ett väl fungerande medbestämmande på alla nivåer bidrar till en effektiv och harmonisk organisation. Det är viktigt att kontinuerligt följa hur de anställda uppfattar landstinget som arbetsgivare och även att få information om avgångsorsaker. Det har också ett värde att ta reda på vad presumtiva medarbetare tycker om landstinget som arbetsgivare för att fokusera och planera insatser inför framtiden. Medarbetare som motiveras att göra goda arbetsinsatser och utvecklar sitt eget kunnande För att kunna säkerställa en god vård och att patienten blir väl omhändertagen är det viktigt att medarbetare på alla nivåer känner sig motiverade att göra goda arbetsinsatser utifrån sitt uppdrag. Motiverade medarbetare ger god hälso- och sjukvård och därmed nöjda patienter. BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA / MEDARBETARPERSPEKTIVET 21