DVA315 Operativsystem. Mats Björkman Mälardalens högskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DVA315 Operativsystem. Mats Björkman Mälardalens högskola"

Transkript

1 DVA315 Operativsystem Mats Björkman Mälardalens högskola 1

2 Kursen i korthet n Föreläsningar: OS-koncept och teori n Ser på OS från OS- utvecklarens perspek4v n Labbar: Programmering med OS-support n Ser på OS ur programmerarens synvinkel n Systemanrop, Mul4programmering, Händelsestyrd programmering n Skriftlig tentamen: Betyg 3,4 & 5 n Seminarium: Välj ett ämne ur en lista 2

3 Laborationerna/uppgifterna n 3 uppgifter (som kommer att ta tid!) n Lab 1: Win32 API- programmering, trådar, synkronisering och kommunika4on. n Lab 2: Planetlab Klient/Server- arkitektur, processkommunika4on, kri4ska avsnim. n Lab 3: Grafisk klient Fönsterhantering, händelse- och callback- hantering, alterna4vt utökning av Lab 2, alterna4vt eget projekt 3

4 Resurser n Litteratur: Modern Operating Systems 4th ed., A. Tanenbaum, H. Bos (OBS! Global edition billigare). 3:e upplagan fungerar också. n Föreläsare och kursansvarig: Mats Björkman n Labassistenter: Meng Liu, Sara Abbaspour n Kurshemsida: 4

5 Förkunskapskrav n n Programmering Datastrukturer och algoritmer n Ev dispenser: Ingen dispens för programmering, för DoA: ett moment möjligt att få dispens för, en gång 5

6 Förra årets kursutvärdering Svarsfrekvens: 36 svarande av 94 studenter Egen arbetsinsats (60%) <25h/vecka Några betyg (skala 1-5) Övergripande betyg 3.7 Kursens undervisning 3,9 Tydlighet i examination 4.0 Kurslitteraturen gav stöd 3.5 Studiehandledning 3.6 Annat Fick du vid början av kursen information om tidigare kursutvärderingar: 97% ja 6

7 Förra årets kursutvärdering Svarsfrekvens: 36 svarande av 94 studenter Egen arbetsinsats (60%) <25h/vecka Några betyg (skala 1-5) Övergripande betyg 3.7 Kursens undervisning 3,9 Tydlighet i examination 4.0 Kurslitteraturen gav stöd 3.5 Studiehandledning 3.6 Annat Fick du vid början av kursen information om tidigare kursutvärderingar: 97% ja 7

8 Förra årets kursutvärdering Svarsfrekvens: 36 svarande av 94 studenter Egen arbetsinsats (60%) <25h/vecka Några betyg (skala 1-5) Övergripande betyg 3.7 Kursens undervisning 3,9 Tydlighet i examination 4.0 Kurslitteraturen gav stöd 3.5 Studiehandledning 3.6 Annat Fick du vid början av kursen information om tidigare kursutvärderingar: 97% ja 8

9 Förra årets kursutvärdering Svarsfrekvens: 36 svarande av 94 studenter Egen arbetsinsats (60%) <25h/vecka Några betyg (skala 1-5) Övergripande betyg 3.7 Kursens undervisning 3,9 Tydlighet i examination 4.0 Kurslitteraturen gav stöd 3.5 Studiehandledning 3.6 Annat Fick du vid början av kursen information om tidigare kursutvärderingar: 97% ja 9

10 Förra årets kursutvärdering Svarsfrekvens: 36 svarande av 94 studenter Egen arbetsinsats (60%) <25h/vecka Några betyg (skala 1-5) Övergripande betyg 3.7 Kursens undervisning 3,9 Tydlighet i examination 4.0 Kurslitteraturen gav stöd 3.5 Studiehandledning 3.6 Annat Fick du vid början av kursen information om tidigare kursutvärderingar: 97% ja 10

11 Förändringar till i år Labbarna genomgångna Lab 3 med valmöjligheter Seminarier, nya regler 11

12 Föreläsningsserien n Introduktion - vad är ett OS och varför OS? n Processer och processhantering n Baklås n Minneshantering n Filsystem n Input och output I/O n Skydd, Virtualisering 12

13 Innehållet n Operativsystem är ett stort område n Föreläsningarna hinner bara ta upp de mest grundläggande koncepten n Labbarna ger erfarenhet av ett (1) API n Boken + era egna seminarier kompletterar detta med exempel från andra verkliga system och med detaljer som föreläsningarna inte hinner med att ta upp 13

14 14

15 Vad är ett operativsystem? n Ett stödsystem till hjälp när man vill köra ett program på en dator 15

16 Vad är ett program? n Kod och data n Koden finns typiskt i form av en körbar (exekverbar) fil på datorn (minfil.exe) n Koden körs på datorn, använder indata och levererar utdata (även detta ofta från/ till filer) 16

17 Vad är en process? n Ett exekverande program kallar vi en process n Processer använder resurser i form av processorkraft (CPU-kraft) och minne (tillfälligt minne för variabler etc. och permanent lagring för filer), m.m. 17

18 Vad är ett operativsystem? n Operativsystemet (OS:et) är en resurshanterare som hjälper processer n Operativsystemet ger stöd i form av enhetliga gränssnitt mot gemensamma resurser (exv. hårdvara) 18

19 Närliggande områden n Området operativsystem gränsar till (eller överlappar) flera andra områden: n Kompilatorteknik (program/processer etc.) n Datorarkitektur (CPU, minne, filsystem, ) 19

20 Kompilatorteknik på 1 bild Källkod Bibliotek Kompilator Runtimesystem Runtimebibliotek Objektkod Process 20

21 Datorarkitektur bild 1 21

22 Datorarkitektur bild 2 22

23 Vad gör OS:et? n Operativsystemet behöver alltså kunna hantera processer, och fördela resurser som CPU-tid och minnesutrymme till processerna på ett effektivt och rättvist sätt n Dessutom behöver OS:et tillhandahålla möjligheter för kommunikation mellan processer och med I/O-enheter 23

24 Vad gör OS:et? n Förutom detta behöver OS:et ha säkerhet för att skydda processer mot varandra och för att skydda OS:et mot användarprocesser n och även hålla reda på hur mycket resurser processerna förbrukar (för rättvisa eller debitering) 24

25 Vad är ett operativsystem? n Ett stödsystem för: n Programmerare av tillämpningar n Användare av tillämpningar 25

26 Två huvudsyften med OS n 1: Förenkla programmering av tillämpningar genom att tillhandahålla avancerat stöd för ofta efterfrågade funktioner och för att ge enhetliga gränssnitt mot hårdvara 26

27 Förenkla programmering n Exempel: Filsystem. OS:et tillhandahåller rutiner för vanliga filoperationer (skapa, skriv, läs, etc.) n Rutinerna ser likadana ut för tillämpningsprogrammeraren oavsett vilket fysiskt lagringsmedium som används 27

28 Förenkla programmering n Stödet definieras som ett gränssnitt för programmering (Application Programming Interface, API) n Exempel: Win32 API för att få stöd från Windows 28

29 Förenkla programmering n För att förenkla för dem som programmerar OS:et finns gränssnitt mellan OS och hårdvara. n För att översätta mellan generella OSkommandon och de specifika instruktioner en viss hårdvara kräver, används drivrutiner n Drivrutiner skrivs typiskt av hårdvarutillverkaren, olika OS kräver olika drivrutiner 29

30 Två huvudsyften med OS n 2: Förenkla användning av tillämpningar genom att tillhandahålla avancerat stöd för resurshantering och för att möjliggöra flera tillämpningar att vara aktiva samtidigt 30

31 Förenkla användning n Exempel: Processhantering. Flera tillämpningar kan vara igång samtidigt och dela på gemensamma resurser (CPU, minne, I/O) 31

32 Förenkla användning n Användaren samverkar med OS:et genom ett användargränssnitt (User Interface, UI), ofta grafiskt (Graphical User Interface, GUI) 32

33 Operativsystem på 1 bild Processer API Användare UI/ GUI OS Drivrutiner 33 Hårdvara

34 Typiska OS-funktioner n Tillhandahålla högnivåabstraktioner för: n Processhantering n Minneshantering n I/O n Filsystem n Säkerhet och skydd 34

35 Inga baksidor? n Jodå, det kostar! n Operativsystemet kostar resurser i form av processorkraft och minne (just de viktiga resurser som ett OS skall vara duktigt på att hantera) 35

36 Inga baksidor? n Eftersom OS:et är byggt för standardprocesser så är det mesta inte perfekt för en given process n Om vi skräddarsydde alla funktioner för en given speciell process, så skulle det kunna bli effektivare än med ett OS som skall kunna hantera olika typer av processer 36

37 Ett matexempel n Det sägs att det finns inte något sådant som en gratis lunch, så ett matexempel vore kanske på sin plats för att förklara vad OS:et gör och varför det kostar men ändå är värt det 37

38 Pizza till lunch? n Antag att du vill äta pizza till lunch n Två (av flera) alternativ: n Göra pizzan själv, eller n Gå till en pizzeria och äta där 38

39 Pizza till lunch? n Om du köper alla råvaror och går hem och bakar pizzan själv så blir det billigare n Om du går på pizzerian så slipper du jäsa en deg och koka tomatsås och riva ost och en massa annat kletigt och så slipper du diska! n Ofta är vi beredda att betala för bekvämligheten (och tiden vi sparar) 39

40 OS till lunch? n Samma med ett OS: vi skulle kunna skriva all kod för all hårdvaruhantering själva och köra direkt på hårdvaran n Vi skulle slippa overheaden som OS:et tar (CPU och minne), men n det skulle vara ett hästarbete! 40

41 Multitasking i restaurangen n En restaurang kan dessutom utnyttja sin dyra mästerkock och sitt stora kök genom att ha flera gäster samtidigt n Med lite bra timing behöver inte gästerna vänta väldigt mycket längre än om de hade varit ensamma i restaurangen 41

42 Multitasking i datorn n OS:et gör precis samma sak, det hanterar flera processer samtidigt men försöker få det att se ut som om varje process var ensam på datorn och hade alla resurser för sig själv n Illusionen av att ha alla resurser själv är typisk för ett OS med multitasking 42

43 43

44 OS:ets historia n OS:ets historia är naturligt nog intimt kopplat till datorernas historia n I parallellkursen Datakommunikation (DVA218) ges en översikt över datorernas historia i introduktionsföreläsningen (ni som är datavetare har hört denna översikt i introduktionskursen till DVP) 44

45 OS:ets historia n Kortversionen av datorernas historia är att de har gått från att vara stora och inte särskilt kraftfulla till att vara små och kraftfulla n Generationsnumren här används för att matcha bokens numrering, notera dock gärna att jag har avvikande åsikter ibland 45

46 Generation 1: Inget OS n De första datorerna hade inget alls som liknar ett operativsystem, utan all kodning gjordes från grunden för varje program som skulle köras n Datorerna programmerades att lösa en (1) uppgift (köra ett (1) program) 46

47 Generation 1: ENIAC 47

48 Generation 2: Kompilatorer, bibliotek och batchsystem n Under 1950-talet kom kompilatorer för att man skulle slippa skriva alla program i maskinkod n En styrka med kompilatorer är att man kan använda sig av biblioteksrutiner, så att man slipper skriva all kod själv 48

49 Generation 2: Kompilatorer, bibliotek och batchsystem n Biblioteksrutiner fanns redan tidigare, men lite knöligare att använda, typ en färdig lista med maskininstruktioner som programmeraren kunde kopiera n Kompilatorerna gjorde återanvändning enklare 49

50 Generation 2: Kompilatorer, bibliotek och batchsystem n Vissa biblioteksrutiner länkas in i objektfilen, andra anropas först när programmet körs n För att hantera rutiner som anropas när programmet körs krävs ett runtimesystem n Tidiga kompilatorers runtimesystem innehöll funktioner som finns i OS idag, exv. rutiner för I/O 50

51 Kompilatorteknik på 1 bild Källkod Bibliotek Kompilator Runtimesystem Runtimebibliotek Objektkod Process 51

52 Generation 2: Kompilatorer, bibliotek och batchsystem n Det var fortfarande 1 program (1 process) som körde på datorn, så den enda processen hade full access till alla datorns resurser n OS:en som utvecklades på 1950-talet liknade runtimesystem och hade som huvudfunktioner att sköta gemensamma lågnivåfunktioner: I/O, filsystem etc. 52

53 Generation 2: Kompilatorer, bibliotek och batchsystem n Här har vi redan en av dagens operativsystems huvudfunktioner, att hjälpa programmeraren med kod för ofta använda rutiner och kod för att komma åt hårdvaran 53

54 Generation 2B: Kompilatorer, bibliotek och batchsystem n Boken nämner batchsystem: Ett tidigt sätt att köra flera program på en gång var att ge datorn en samling (en batch ) program som skulle köras, istället för att mata datorn med ett program i taget n Datorn körde sedan programmen, ett i taget, och producerade output 54

55 Generation 2B: Kompilatorer, bibliotek och batchsystem n Datorn behövde då ett program (resident monitor, Master Control Program) som styrde start och avslut av de olika programmen n Detta var en tidig form av processhantering, fast med bara en process åt gången 55

56 Generation 2B: Kompilatorer, bibliotek och batchsystem n Batchsystemen markerade övergången till mer moderna operativsystem eftersom den resident monitor (kontrollprogrammet) som hanterade användarnas program behövde ha full kontroll över datorn, medan användarprogrammen som kördes inte alltid hade det 56

57 Generation 2B: Kompilatorer, bibliotek och batchsystem n I tidiga system var interaktion begränsad, oftast hade programmet sina inputdata på en fil och producerade en fil med outputdata n Idag används ibland fortfarande uttrycket batchorienterat om ett program som inte interagerar med användaren 57

58 Generation 2: Bokhållning n Det var vanligt med datacenter där kunder lämnade in program för körning, då var det viktigt för debiteringen att veta hur mycket resurser som ett visst program förbrukat n Eftersom en process var ensam om datorn var det främst tiden för hela körningen som var viktig 58

59 Generation 2: Kompilatorer, bibliotek och batchsystem n Här har vi ytterligare en av dagens operativsystems huvudfunktioner, att hantera resurser som processer använder 59

60 Generation 2B: Säkerhet/skydd n Att skydda användare/kunder från andras processer som beter sig dåligt eller felaktigt, har varit viktigt sedan tidigt n Redan före batchtiden var korta väntetider viktiga 60

61 Generation 2B: Skydd n Redan under batchtiden infördes skydd mellan användarprocess och operativsystem n Detta för att kunderna inte skulle kunna fuska med resursåtgången och därmed debiteringen 61

62 Generation 2B: Skydd n Detta gav upphov till att skilja på vad en användarprocess fick göra (user mode), och vad OS:et fick göra (system mode, kernel mode eller supervisor mode) n I user mode får processen bara komma åt sin egen del av minnet och förbjuds använda vissa instruktioner som OS:et använder för kontroll av datorn 62

63 Generation 2B: Kompilatorer, bibliotek och batchsystem n Här har vi ytterligare en av dagens operativsystems huvudfunktioner, att skydda datorsystemet och andra processer från elaka eller felfungerande processer 63

64 Generation 3: Multiprogrammering n Ett typiskt datorprogram är en blandning av beräkningar och I/O, exempelvis läsningar och skrivningar av filer n För att förhindra att CPU:n stod sysslolös medan man väntade på I/O, introducerades multiprogrammering (multitasking), möjligheten att köra flera processer samtidigt 64

65 Generation 3: Multiprogrammering n Först med multiprogrammering var den brittiska LEO III år 1961 n Tanken var följande: Datorn har redan en monitor som håller koll på när processer skall startas eller avslutas n Om monitorn kan hålla koll på när en process skall göra I/O, kan en annan process få använda CPU:n samtidigt 65

66 Generation 3: Multiprogrammering n Det som krävs extra är att kunna spara processens tillstånd, så att den kan återupptas senare precis där den var n Processtillståndet är dynamiskt och innehåller förutom koden för programmet som körs även exv. innehållet i allt minne som processen skapat, innehållet i CPU:ns register och var i programmet processen är 66

67 Generation 3: Timesharing n I tidiga multitaskingsystem bytte man process bara för att maximera CPUutnyttjandet n I lite senare system kom en rättviseaspekt in, de olika processerna skulle få en rättvis del av tiden, timesharing-systemen uppfanns 67

68 Generation 3: Timesharing n Med timesharing blev mer interaktiva program möjliga på multitasking-datorer n Tidigare hade interaktiva program (grafiska användargränssnitt, spel!) bara varit möjliga på icke-multitasking-datorer, och då förstås för en användare i taget 68

69 Generation 3: Timesharing n MULTICS är ett klassiskt tidigt timesharing-system som givit influenser till mycket inom OS, bl.a. är UNIX en ordlek på MULTICS 69

70 Generation 3: Säkerhet n Att skydda användare/kunder från andras processer som beter sig dåligt eller felaktigt, blev ännu viktigare i multitasking-system n Minneshantering används för att begränsa en process till dess egna del av minnet, access till andra processers minne omöjliggörs 70

71 Generation 3: Bokhållning n När multitasking infördes blev det viktigt att hålla rätt på vilken process som förbrukade vilka resurser n Att bara hålla reda på klocktiden räckte inte, nu behövde förbrukad CPU-tid, minnesutrymme som togs upp, plats som togs upp i filsystemet, etc, bokföras 71

72 Generation 3: Bokhållning n Multitasking/timesharingsystemen (1960- tal) är de första moderna operativsystemen som innehåller allt det ett modernt operativsystem behöver innehålla 72

73 Bokens generation 4-5 n I boken presenteras generation 4 som persondatorgenerationen och (i 4:e upplagan) generation 5 som mobiltelefongenerationen 73

74 Bokens generation 4-5 n Såväl generation 4 som 5 är dock inte nya generationer i betydelsen nya mekanismer, utan snarare nya tillämpningsområden n Tvärtom innebar persondator-os:en ursprungligen liksom mobiltelefon-os:en en återgång till enanvändarsystem, i tidiga persondatorer utan skydd mellan användare och OS 74

75 75

76 Några viktiga mekanismer n En kortversion av vad som kommer att tas upp i de olika föreläsningarna 76

77 Processhantering n Hur startas en process? n Hur prioriterar OS:et när flera processer vill köra? n Vad behövs hållas reda på för att kunna byta mellan flera processer? n Är OS-kärnan själv en process? När kör den? 77

78 Processhantering n Om nu processer är skyddade från varandra, hur kommunicerar processer? n Om nu OS:et är skyddat från processen, hur utnyttjar processen OS:ets resurser? 78

79 Minneshantering n Hur skyddas OS:ets minne från processerna? n Hur skyddas processernas minne från varandra? n Kan processer trots allt dela minne? n Hur allokeras minne till processer? n Vad gör vi när minnet inte räcker för alla processer? 79

80 I/O n Hur kommer en process åt enheter för I/O? n Hur gör OS:et när input från en enhet skall till en process? n Hur delar processer på access till I/Oenheter? 80

81 Filsystem n Hur hanterar man data på lagringsminne? n Hur sker allokering av minne till filer? n Hur skyddas filer från andra processer? 81

82 Skydd och säkerhet n Hur ser OS:et till att endast behöriga processer får göra behöriga operationer? n Hur skyddar OS:et processer från varandra? n Hur skyddar OS:et systemet från hackers och andra mikroorganismer (virus etc.)? 82

83 Föreläsningsserien n Introduktion - vad är ett OS och varför OS? n Processer och processhantering n Baklås n Minneshantering n Filsystem n Input och output I/O n Skydd, Virtualisering 83

DVA315 Operativsystem

DVA315 Operativsystem DVA315 Operativsystem Mats Björkman Mälardalens högskola 2017-01-16 1 Kursen i korthet n Föreläsningar: OS-begrepp och teori n Ser på OS från OS-utvecklarens synvinkel n Inlämningsuppgifter: Programmering

Läs mer

Operativsystem. Innehåll. Operativsystemets funktion. Vad är ett OS? Vart hittar men ett OS? OS hanterar processorns resurser

Operativsystem. Innehåll. Operativsystemets funktion. Vad är ett OS? Vart hittar men ett OS? OS hanterar processorns resurser Innehåll Operativsystem Vad är operativsystem och hur fungerar de Vad är ett OS? Syfte Att tillåta flera program att köra samtidigt Att fungera som ett abstraktionslager mot hårdvaran Att hantera olika

Läs mer

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn?

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn? Fö 7: Operativsystem Introduktion. Klassificering. Vad är ett operativsystem? Program som kontrollerar andra andra program. Gränssnitt mellan användare och hårdvaran. Kärnan. Historisk översikt. Typeset

Läs mer

Operativsystem - input/output, skydd, virtualisering

Operativsystem - input/output, skydd, virtualisering Operativsystem - input/output, skydd, virtualisering Mats Björkman 2015-03-12 Lärandemål, I/O n Typer av I/O-enheter n Character, Block & Special n Minnesmappad I/O n Typer av I/O-programmering n Programmerad,

Läs mer

Datorsystem 5. På denna föreläsning skall vi prata om Operativsystem Exempel på tenta (typ fjolårets)

Datorsystem 5. På denna föreläsning skall vi prata om Operativsystem Exempel på tenta (typ fjolårets) Datorsystem 5 På denna föreläsning skall vi prata om Operativsystem Exempel på tenta (typ fjolårets) Vad är ett operativsystem (OS)? Syfte Att tillåta flera program att köra samtidigt Att fungera som ett

Läs mer

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data

Läs mer

Operativsystem. Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004. Agenda. Slideset 7. Exempel på operativsystem. Operativsystem

Operativsystem. Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004. Agenda. Slideset 7. Exempel på operativsystem. Operativsystem Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Slideset 7 Agenda Exempel på operativsystem

Läs mer

Introduktion till hårdvara, mjukvara och operativsystem

Introduktion till hårdvara, mjukvara och operativsystem Introduktion till hårdvara, mjukvara och operativsystem Grundläggande operativsystem 1DV415 1 1 Lärare Marcus Wilhelmsson Universitetsadjunkt i datavetenskap Linux, UNIX (Solaris, OpenSolaris, Mac OS X),

Läs mer

Reservföreläsningen inställd

Reservföreläsningen inställd Reservföreläsningen inställd n Reservtiden (fredag 10 mars kl 13-15) är en reservtid, ställs nu in eftersom inte något oförutsett hänt Operativsystem, Mats Björkman, MDH 1 Labredovisningar n Labbar som

Läs mer

Operativsystem Lektion 1. Lärare. Schema. Kurssajten Finns på adressen. Jan Erik Moström. Set Norman

Operativsystem Lektion 1. Lärare. Schema. Kurssajten Finns på adressen. Jan Erik Moström. Set Norman Operativsystem Lektion 1 1 Lärare jem@cs.umu.se, B449 Lektioner etc Set Norman set@cs.umu.se, NAdv105 Labbar, labhandledning 2 Schema Notera att det finns ändringar i schemat!! Under perioden 1-8 mars

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering Introduktion till programmering Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt

Läs mer

Introduktion till programmering

Introduktion till programmering Introduktion till programmering Vad är programmering? Vad gör en dator? Vad är ett datorprogram? 1 (9) Vad är programmering? För att bestämma en cirkels area måste du: 1. Dividera diametern 5 med 2. 2.

Läs mer

Definition DVG A06. Varför operativsystem? Operativsystem. Översikt. - Vad är ett operativsystem?

Definition DVG A06. Varför operativsystem? Operativsystem. Översikt. - Vad är ett operativsystem? DVG A06 Operativsystem, mm Definition Den del av systemet som hanterar all hårdvara och all mjukvara. Kontrollerar: -alla filer -alla enheter -varje del av minnet -varje ögonblick av processortiden (-nätverk

Läs mer

Datorsystemteknik DAVA14 Föreläsning 10

Datorsystemteknik DAVA14 Föreläsning 10 Datorsystemteknik DAVA14 Föreläsning 10 Från källkod till bitar Samspelet mellan program och hårdvara Med bilder från Mats Brorsson, Datorsystem: Program och maskinvara, studentlitteratur 1999 Assemblatorn

Läs mer

Operativsystem ID2206 7.5hp, ID2200 6hp

Operativsystem ID2206 7.5hp, ID2200 6hp Operativsystem ID2206 7.5hp, ID2200 6hp Robert Rönngren Innehåll Om kursen www.it.kth.se/courses/id2206 ID2200 Vad är ett operativsystem och varför ser de ut som de gör? kap. 1.1-1.3, 1.6-1.7 Processer

Läs mer

Allmänt om programvaror och filer i Windows.

Allmänt om programvaror och filer i Windows. Allmänt om programvaror och filer i Windows. Vart sparade du dokumentet? I Word. Jag har fått detta svar mer än en gång när jag försökt hjälpa någon att hitta ett dokument som de tappat bort i sin dator.

Läs mer

TDDC77 Objektorienterad Programmering

TDDC77 Objektorienterad Programmering TDDC77 Objektorienterad Programmering Föreläsning 1 Sahand Sadjadee IDA, Linköpings Universitet Hösttermin, 2018 Outline Kursinfo Introduktion till Programmering Java Development Kit(JDK) Kursinfo Hemsida

Läs mer

Operativsystem. IS1350 7.5hp. Jim Dowling Docent, PhD jdowling@kth.se. [Bilder av Robert Rönngren]

Operativsystem. IS1350 7.5hp. Jim Dowling Docent, PhD jdowling@kth.se. [Bilder av Robert Rönngren] Operativsystem IS1350 7.5hp Jim Dowling Docent, PhD jdowling@kth.se [Bilder av Robert Rönngren] Innehåll Om kursen w w w. i t. k t h. s e / c o u r s e s / I S 1 3 5 0 Vad är ett operativsystem och varför

Läs mer

DIG IN TO Dator och nätverksteknik

DIG IN TO Dator och nätverksteknik DIG IN TO Dator och nätverksteknik CCNA 1 Operativsystem Agenda Datorsystemets struktur Vad är ett operativsystem? Minneshantering Threads och processer Threads eller exekveringstrådar Processhantering

Läs mer

DVG A06. Operativsystem, mm. Karlstads universitet Datavetenskap. DVG A06 Johan Eklund. Datavetenskap, Karlstads universitet 1

DVG A06. Operativsystem, mm. Karlstads universitet Datavetenskap. DVG A06 Johan Eklund. Datavetenskap, Karlstads universitet 1 DVG A06 Operativsystem, mm DVG A06 Johan Eklund, 1 2 DVG A06 Johan Eklund, 2 Operativsystem - Vad är ett operativsystem? - Hur fungerar det..? - Vad använder vi operativsystemet till? - Vilka olika operativsystem

Läs mer

Minnesisolering för virtuella maskiner en hypervisorstudie

Minnesisolering för virtuella maskiner en hypervisorstudie 1.Introduktion 1.1 Inledning Den senaste trenden inom IT-världen är cloud computing (molntjänster). Molntjänster har uppnått stor popularitet både hos IT-chefer och ekonomichefer inom stora företag. Molntjänster

Läs mer

Operativsystem DVG A06. Definition. Varför operativsystem? - Vad är ett operativsystem?

Operativsystem DVG A06. Definition. Varför operativsystem? - Vad är ett operativsystem? Operativsystem DVG A06 Operativsystem, mm - Vad är ett operativsystem? - Hur fungerar det..? - Vad använder vi operativsystemet till? - Vilka olika operativsystem finns? 2 Definition Den del av systemet

Läs mer

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070 Lunds Universitet LTH Tentamen den 18 mars 2015 - svar Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30

Läs mer

Operativsystem. Hierarkin för hårdvara läses nerifrån

Operativsystem. Hierarkin för hårdvara läses nerifrån Operativsystem DOS DiskOperatingSystem - ett jobb i taget. Dagens Operativsystem - prioriterar olika jobb. Om ett jobb pausas körs ett annat. Operativsystems viktigaste funktion är att bilda gränssnitt

Läs mer

Fö 8: Operativsystem II. Minneshantering. Minneshantering (1) Minneshantering (2) Minneshantering och Virtuelltminne.

Fö 8: Operativsystem II. Minneshantering. Minneshantering (1) Minneshantering (2) Minneshantering och Virtuelltminne. Fö 8: Operativsystem II Minneshantering och Virtuelltminne. Virtuella I/O enheter och Filsystemet. Flerprocessorsystem. Minneshantering Uniprogrammering: Minnet delas mellan operativsystem och användarprogrammet.

Läs mer

Datorteknik ERIK LARSSON

Datorteknik ERIK LARSSON Datorteknik ERIK LARSSON Inledning Ken Thompson och Dennis M. Ritchie utvecklade C Turingpriset( Nobelpris i datavetenskap ), 1983 Alan Turing (1912-1954) För deras utveckling av generell OS teori och

Läs mer

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma

Läs mer

Programmering, grundkurs, 8.0 hp, Elektro, KTH, hösten 2010. Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk:

Programmering, grundkurs, 8.0 hp, Elektro, KTH, hösten 2010. Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk: Föreläsning 1 OH: Övergripande information Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk: * maskinspråk = ettor och nollor, kan bara en maskin förstå. * programmeringsspråk

Läs mer

Flera processer. Minneshantering. Trashing kan uppstå ändå. Ersätta globalt

Flera processer. Minneshantering. Trashing kan uppstå ändå. Ersätta globalt Flera processer Minneshantering Operativsystem lektion 6 Potentiellt problem: Den sida som plockas bort behöver inte vara den sida som används minst!! Det kan finnas andra processer som inte körs eller

Läs mer

Grundkurs i programmering - intro

Grundkurs i programmering - intro Grundkurs i programmering - intro Linda Mannila 4.9.2007 Dagens föreläsning Allmän kursinformation: mål, syfte, upplägg, examination, litteratur, etc. Hur arbetar en dator? Hur vi får datorn att förstå

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se

Läs mer

Introduktion till programmering. Undervisning. Litteratur och examination. Lärare. Föreläsning 1

Introduktion till programmering. Undervisning. Litteratur och examination. Lärare. Föreläsning 1 Kursinfo Introduktion till programmering Undervisning Föreläsning 1 Kursinformation Inloggning, filsystem, kommandotolk några inledande exempel Föreläsningar Fem föreläsningar, vardera 45 minuter. Allmänna

Läs mer

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock Inledning Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk Problemlösning och algoritmer 1 (14) Varför använda en dator? Genom att variera de program som styr datorn kan den användas för olika uppgifter.

Läs mer

Föreläsning 17 UTBLICK: FORTSÄTTNINGSKURSER I DATAVETENSKAP + ANDROID

Föreläsning 17 UTBLICK: FORTSÄTTNINGSKURSER I DATAVETENSKAP + ANDROID Föreläsning 17 UTBLICK: FORTSÄTTNINGSKURSER I DATAVETENSKAP + ANDROID Vad gör vi här? Programmeringsteknik fördjupningskurs (EDAA01; 7,5hp) Valfri för F, N & BME (kan läsas från åk 2 eller i sommar!) Avancerad

Läs mer

Program & programmering

Program & programmering Program & programmering Vad är program? Satser och instruktioner, toggla igenom exempel Program på olika nivåer, för olika maskiner, för olika saker Tolka program; kompilator, intepretator, binärbytekod,

Läs mer

Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk. Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018

Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk. Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018 . Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018 Översikt 2/23 Datorns historia von Neumann-arkitekturen Operativsystem Datornät

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

Design och trender. Föreläsning 12

Design och trender. Föreläsning 12 Design och trender Föreläsning 12 Design och trender Varför är det svårt att skriva OS? Vad ska man tänka på när man implementerar OS? Vart är utvecklingen på väg? Fortsättningskurser för den som vill

Läs mer

Imperativ programmering

Imperativ programmering Imperativ programmering 1DL126 3p Imperativ programmering Jesper Wilhelmsson ICQ: 20328079 Yahoo: amigajoppe MSN / epost: jesperw@it.uu.se Rum: 1335 Tel: 471 1046 Imperativ programmering Vilka programmeringsspråk

Läs mer

GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING

GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING SAMMANSTÄLLNING 1 (9) Inst för informationsteknologi GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING del av 1TD442 ALGORITMER OCH DATASTRUKTURER DV1/ 1IT022 PROGRAMKONSTRUKTION II Period 3, 2006 DV/IT Sammanfattning: Vad

Läs mer

Har du läst kursen på Campus eller distans Campus 8 53% Distans 7 47%

Har du läst kursen på Campus eller distans Campus 8 53% Distans 7 47% 15 svar Sammanfattning Se hela svar Har du läst kursen på Campus eller distans Campus 8 53% Distans 7 47% KURSFRÅGA AV ÖVERGRIPANDE KARAKTÄR Kursinnehållet har varit intressant och stimulerande I låg grad

Läs mer

Projekt Fake för Virtutech

Projekt Fake för Virtutech Kungl. Tekniska Högskolan NADA 2D1954, Programutvecklingsprojekt för D3 Period 3-4, 2003 Grupp A6, Uppdrag 30e för Virtutech Projekt Fake för Virtutech User Requirements Document (URD) Lars Dobos Marcus

Läs mer

Operativsystem Introduktion

Operativsystem Introduktion Lärare Operativsystem Introduktion Jan Erik Moström jem+os@cs.umu.se Handledning Kurssajt Finns på www.cs.umu.se/kurser/tdbc33/vt06/ Mattias Linde linde@cs.umu.se Handledning www.cs.umu.se/kurser/tdbc33/vt06/jem

Läs mer

Programmeringsteknisk översiktskurs för yrkeshögskoleprogram

Programmeringsteknisk översiktskurs för yrkeshögskoleprogram Programmeringsteknisk översiktskurs för yrkeshögskoleprogram Föreläsning 1 Våren 2005 Introduktion till kursen En dators delar Vad är ett program? Innehåll Hur fungerar ett program när det körs Programvaruutvecklingens

Läs mer

Evaluation Summary - CDT104 Grundläggande Webbdesign HT07 Dan Levin

Evaluation Summary - CDT104 Grundläggande Webbdesign HT07 Dan Levin Evaluation Summary CDT Grundläggande Webbdesign HT7 Dan Levin Antal kursutvärderingar: Q. Anser du dig ha tillräckligt med förkunskaper för att klara kursen? (=JA =NEJ) 9 Skriv kommentarer här... Q. a

Läs mer

Distribuerade affärssystem

Distribuerade affärssystem Distribuerade affärssystem Kursens mål Bygga upp, strukturera och programmera distribuerade system med en flerskiktsarkitektur Beskriva och förklara teorier och uttryck som används inom affärskritiska

Läs mer

Design och konstruktion av grafiska gränssnitt

Design och konstruktion av grafiska gränssnitt Design och konstruktion av grafiska gränssnitt Armin Nezirevic Peter Börjesson Interaktionsdesign Tillämpad informationsteknologi Chalmers/GU Idag Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Kort kursinfo

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga

Läs mer

Objektorienterad Programmering (TDDC77)

Objektorienterad Programmering (TDDC77) Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning I: kursinfo, att programmera datorer, första programmet Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2015 Outline Hemsida Organization Examination

Läs mer

TDIU01 (725G67) - Programmering i C++, grundkurs

TDIU01 (725G67) - Programmering i C++, grundkurs TDIU01 (725G67) - Programmering i C++, grundkurs Introduktion till kursen och programmering Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 2 september 2014 Översikt Kursinformation Personal Kursmål Upplägg

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Introduktionsmöte Innehåll

Introduktionsmöte Innehåll Introduktionsmöte Innehåll Introduktion till kursen Kursens mål och innehåll Undervisning Datavetenskap (LTH) Introduktionsmöte ST 2019 1 / 14 EDAA01 Programmeringsteknik - fördjupningskurs Ingen sommarkurs

Läs mer

OOP Objekt-orienterad programmering

OOP Objekt-orienterad programmering OOP Objekt-orienterad programmering OOP F1:1 Delkursansvarig Epost Kursens webbsidor sm@fc.dsv.su.se http://people.dsv.su.se/~sm/oop/ Föreläsning 1 Introduktion till kursen OOP Vad är Java? Ett första

Läs mer

! Introduktion till kursen! En dators delar! Vad är ett program? " Hur fungerar ett program när det körs

! Introduktion till kursen! En dators delar! Vad är ett program?  Hur fungerar ett program när det körs Programmeringsteknisk översiktskurs för yrkeshögskoleprogram Föreläsning 1 Våren 2006! Introduktion till kursen! En dators delar! Vad är ett program? Innehåll " Hur fungerar ett program när det körs! Programvaruutvecklingens

Läs mer

Datorsystem och programmering

Datorsystem och programmering Datorsystem och programmering Peter Dalenius petda@ida.liu.se Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet 2010-08-23 Målsättning Kursens syfte är dels att studenterna ska skaffa sig erfarenheter

Läs mer

Processprogrammering och operativsystem Introduktion. Kursinformation. Varför operativsystem?

Processprogrammering och operativsystem Introduktion. Kursinformation. Varför operativsystem? Processprogrammering och operativsystem Introduktion Kursinformation. Varför operativsystem? Resurser Kurshemsidan http://www.ida.liu.se/~tdiu16/ Litteratur Operating system concepts (dinosaur book) by

Läs mer

Lärare. Operativsystem. Handledning. Kurssajt. Schema. Lektioner. Jan Erik Moström

Lärare. Operativsystem. Handledning. Kurssajt. Schema. Lektioner. Jan Erik Moström Lärare Operativsystem Introduktion Jan Erik Moström jem+os@cs.umu.se Handledning Set Norman set@cs.umu.se Handledning Kurssajt Finns på www.cs.umu.se/kurser/tdbc28/vt05/ Innehåller: Schema Allmän info

Läs mer

LABORATIONSUPPGIFTER WINDOWS OPERATIVSYSTEM

LABORATIONSUPPGIFTER WINDOWS OPERATIVSYSTEM WINDOWS OPERATIVSYSTEM LABORATIONSUPPGIFTER ALLMÄNT Kursens laborationsdel består av sex uppgifter. För att få laborationsdelen av kursen godkänd krävs att alla sex uppgifter löses. Den sista uppgiften

Läs mer

Design och konstruktion av grafiska gränssnitt

Design och konstruktion av grafiska gränssnitt Design och konstruktion av grafiska gränssnitt Peter Börjesson Interaktionsdesign Tillämpad informationsteknologi Chalmers/GU Idag Kort kursinfo Lab info Föreläsning - Vad utmärker ett bra användargränssnitt?

Läs mer

Välkommen till. Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion. eller DOA

Välkommen till. Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion. eller DOA Välkommen till Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion eller DOA Jag: Christer Labbassar: Caroline: Johan: Agenda, före lunch Inledning om DOA-kursen Backspegel Mål Syfte Examination Om lärande

Läs mer

Schemaläggning Unix. Minneshantering etc. Linux. Schemaläggning av trådar (kernel threads) Detaljer. Operativsystem - Lektion 7

Schemaläggning Unix. Minneshantering etc. Linux. Schemaläggning av trådar (kernel threads) Detaljer. Operativsystem - Lektion 7 Schemaläggning Unix 20 priority = CPU_usage + nice + base Minneshantering etc Operativsystem - Lektion 7-20 Linux Schemaläggning av trådar (kernel threads) Real-time FIFO Real-time round robin Timesharing

Läs mer

Operativsystem och användargränssnitt

Operativsystem och användargränssnitt Operativsystem och användargränssnitt Som du fick läsa tidigare behöver datorn förutom hårdvara också ett program för att hantera hårdvaran, dvs. ett operativsystem. Denna sida behandlar bland annat följande

Läs mer

Insolvensrätt med sakrätt HT Ungefär hur många timmar per vecka har du studerat (inkl. föreläsningar, seminarierna och grupparbetet)?

Insolvensrätt med sakrätt HT Ungefär hur många timmar per vecka har du studerat (inkl. föreläsningar, seminarierna och grupparbetet)? Insolvensrätt med sakrätt HT18 : 1. Hur mycket av kursen har du deltagit i: Hur mycket av kursen har du deltagit i: 0% 0 (0,0%) 1-0% 1 (6,%) 1-40% 1 (6,%) 41-60% 1 (6,%) 61-80% (1,5%) 81-100% 11 (68,8%).

Läs mer

SKOLFS. beslutade den XXX 2017.

SKOLFS. beslutade den XXX 2017. 1 (11) Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning

Läs mer

Introduktion till programmering, hösten 2011

Introduktion till programmering, hösten 2011 Föreläsning 1 Programmering är ett hantverk. Det betyder att man inte kan läsa sig till den förmågan, man måste träna och man tränar genom att skriva mer och mer avancerade program. Programmering förutsätter

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar hur mjukvaror skapas, anpassas och utvecklas samt programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering och praktisk datoriserad problemlösning.

Läs mer

Välkomna till DIT012 IPGO. Tyvärr en bug i Google Docs: Sidnummer stämmer inte alltid. Alla anteckningar börjar på sidan 1.

Välkomna till DIT012 IPGO. Tyvärr en bug i Google Docs: Sidnummer stämmer inte alltid. Alla anteckningar börjar på sidan 1. Välkomna till DIT012 IPGO 1 Tyvärr en bug i Google Docs: Sidnummer stämmer inte alltid. Alla anteckningar börjar på sidan 1. Lärare och Handledare Kursansvariga, examinatorer, föreläsare och handledare

Läs mer

Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal

Läs mer

Innehålls förteckning

Innehålls förteckning Programmering Uppsats i skrivteknik Axxell Företagsekonomi i informationsteknik 19.3.2015 Respondent: Tomas Björklöf Opponent: Theo Wahlström Handledare: Katarina Wikström Innehålls förteckning 1. Inledning...3

Läs mer

32 Bitar Blir 64 Sammanfattning

32 Bitar Blir 64 Sammanfattning 32 Bitar Blir 64 Sammanfattning Syftet med rapporten är att ge en insyn i det tillvägagångssätt och problem som uppstod i utvecklingen från 32 bitars CPUs till 64 bitars CPUs samt inblick i skillnaden

Läs mer

Programmering för alla!

Programmering för alla! Programmering för alla! del 1 Lärarlyftet Teknik 7-9, 2014-09-01 Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Agenda 09:00-10:00 Introduktion; kursens upplägg Varför

Läs mer

Java: Utvecklingsverktyg, datatyper, kontrollstrukturer

Java: Utvecklingsverktyg, datatyper, kontrollstrukturer Java: Utvecklingsverktyg, datatyper, kontrollstrukturer Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet 13 juni 2005 1 Utvecklingsverktyg för Java Vi rekommenderar Suns utvecklingsverktyg (SDK, tidigare JDK), se

Läs mer

Författare: Juha Söderqvist IT-GUI. Version 1.0. Datum

Författare: Juha Söderqvist IT-GUI. Version 1.0. Datum Författare: Juha Söderqvist IT-GUI Version 1.0 Datum 2017-08-18 Innehåll 1. Introduktion... 3 Human-computer interaction... 3 Grafiska användargränssnitt... 4 Operativsystem... 4 Xerox Alto Executive file

Läs mer

Programmering för alla!

Programmering för alla! Programmering för alla! Inspirationsseminarium för lärare i grundskola och gymnasium Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Video http://www.svt.se/nyheter/sverige/krav-pa-att-elever-lar-sig-programmera

Läs mer

Operativsystem - Processer I

Operativsystem - Processer I Operativsystem - Processer I Mats Björkman 2015-01-21 Innehåll n Processer (föreläsning 2, den här) n n n Processmodell Processtillstånd Trådar n Processkommunikation (föreläsning 3) n n n Semaforer Monitorer

Läs mer

Grundläggande programmering DVG A08 & ISG A04. Allmän information. Å vem är jag då. Karlstads Universitet, Johan Öfverberg 1

Grundläggande programmering DVG A08 & ISG A04. Allmän information. Å vem är jag då. Karlstads Universitet, Johan Öfverberg 1 Grundläggande programmering DVG A08 & ISG A04 Allmän information Grupp C och D slås ihop Schemat är ändrat Kurs i programmering utan förkunskaper Hjälp oss med detta Lita inte på era klasskamrater De ställer

Läs mer

Programmeringsteknisk översiktskurs för yrkeshögskoleprogram

Programmeringsteknisk översiktskurs för yrkeshögskoleprogram Programmeringsteknisk översiktskurs för yrkeshögskoleprogram Föreläsning 8 Våren 2005 Innehåll Vad är operativsystem, hur fungerar de? Självtest kapitel 1-10 Läsanvisningar: 1-10 + dessa OH-bilder F7 Lena

Läs mer

Operative system. LRU-algoritm (2 p) Svar: 7 fel. c) Optimal algoritm (2 p) Svar: 6 fel

Operative system. LRU-algoritm (2 p) Svar: 7 fel. c) Optimal algoritm (2 p) Svar: 6 fel Uppgift 3 Till en process som kräver 8 sidor allokeras 4 sidoramar. Antag följande referenssträng: 1,2,8,3,4,3,8,2,1,4 Hur många sidofel kommer att genereras (demand paging) med en a) FIFO-algoritm (2

Läs mer

Introduktion till programmering. Programspråk och paradigmer

Introduktion till programmering. Programspråk och paradigmer Introduktion till programmering Programspråk och paradigmer Vad är ett programspråk? Aprogramming languageis a formal constructedlanguagedesigned to communicate instructions to a machine, particularly

Läs mer

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 1: Programmets väg

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 1: Programmets väg Introduktion till programmering D0009E Föreläsning 1: Programmets väg 1 Vad är en dator? En maskin vars beteende styrs av de innehållet (bitmönster) som finns lagrade i datorns minne (inte helt olikt förra

Läs mer

Programmering. Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik. Niklas Broberg

Programmering. Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik. Niklas Broberg Programmering Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik Niklas Broberg niklas.broberg@chalmers.se 2017-09-21 Hur många från Datavetenskap? Datateknik? Informationsteknik? Översikt

Läs mer

SMD 134 Objektorienterad programmering

SMD 134 Objektorienterad programmering SMD 134 Objektorienterad programmering Lärare: pl@cdt.luth.se A 3113 Tomas Klockar klockar@sm.luth.se A 3019 Mats Folke folke@sm.luth.se A 3019 Labhandledare: Natasja Saburova Fredrik Jonsson Lars Persson

Läs mer

Programmering. Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik. Niklas Broberg

Programmering. Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik. Niklas Broberg Programmering Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik Niklas Broberg niklas.broberg@chalmers.se 2018-09-27 Hur många från Datavetenskap? Datateknik? Informationsteknik? Översikt

Läs mer

Operativsystem ID2200 Tentamen TEN1 3.8 hp :00-18:00

Operativsystem ID2200 Tentamen TEN1 3.8 hp :00-18:00 Operativsystem ID2200 Tentamen TEN1 3.8 hp 2018-04-03 14:00-18:00 Instruktioner Du får, förutom skrivmateriel, endast ha med dig en egenhändigt handskriven A4 med anteckningar. Svaren skall lämnas på dessa

Läs mer

Samlad bedömning för: Kurs: Dietetik B Kurskod: 2KN026 Start och slutdatum:

Samlad bedömning för: Kurs: Dietetik B Kurskod: 2KN026 Start och slutdatum: Umeå universitet Institutionen för kostvetenskap Samlad bedömning för: Kurs: Dietetik B Kurskod: 2KN02 Start och slutdatum: 020 00 Antal registrerade på kursen: 23 Datum för möte (programsamordnare, lärarrepresentanter

Läs mer

Översikt. Datorarkitekturer med operativsystem. Inledning. Inledning

Översikt. Datorarkitekturer med operativsystem. Inledning. Inledning Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Översikt Inledning Inledning Inledning En processor eller central processing unit (CPU) är enheten som exekverar program i en dator En dator är en maskin

Läs mer

Lathund - Konfiguration av PLC och dator

Lathund - Konfiguration av PLC och dator Lathund - Konfiguration av PLC och dator Johan Dahlin och Ylva Jung 17 januari 2012 1 Introduktion Detta dokument innehåller information om konfigurationen av PLC:n och tillhörande dator för laborationerna

Läs mer

Programmering, grundkurs

Programmering, grundkurs DNR LIU-2018-02499 1(5) Programmering, grundkurs Programkurs 8 hp Introduction to Computer Programming TDDE44 Gäller från: 2019 VT Fastställd av Programnämnden för elektroteknik, fysik och matematik, EF

Läs mer

Innehåll. Programmeringsteknisk översiktskurs för yrkeshögskoleprogram. Operativsystem. Vad är/gör en processor? Klockhastighet

Innehåll. Programmeringsteknisk översiktskurs för yrkeshögskoleprogram. Operativsystem. Vad är/gör en processor? Klockhastighet Programmeringsteknisk översiktskurs för yrkeshögskoleprogram Innehåll Vad är operativsystem, hur fungerar de? Självtest kapitel 1-10 Föreläsning 8 Våren 2005 Läsanvisningar: 1-10 + dessa OH-bilder F7 Lena

Läs mer

Programmeringsteknik II

Programmeringsteknik II Programmeringteknik II Kursintroduktion http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog2/vt18/ 2018-03-19 Programmeringsteknik II 2018-03-19 1 / 9 Lärare Carl Nettelblad (kursansvarig) Anna Eckerdal Biträdande

Läs mer

Operativsystem IS1350

Operativsystem IS1350 Operativsystem IS1350 LAB 3 2009-09-21 Checklista: ÿ ÿ Inloggningsuppgifter till KTH.SE-konto Tillgång till PC med Windows och C-kompilator, t.ex. Dev-C++ Sammanfattning I den här laborationen ska vi titta

Läs mer

KURSMÅL WINDOWS STARTA KURSEN

KURSMÅL WINDOWS STARTA KURSEN KURSMÅL WINDOWS Detta är en introduktionskurs för dig som är nybörjare. Du kommer att få bekanta dig med datorns viktigaste delar och lära dig grunderna i operativsystemet Windows, vilket är en förutsättning

Läs mer

Kapitel 4 (DeBlanche) Datorarkitektur

Kapitel 4 (DeBlanche) Datorarkitektur Kapitel 4 (DeBlanche) Datorarkitektur Faktiskt är mycket av det som står i detta kapitel mer på sin plats i parallellkursen i mikrodatorteknik. Men kurserna och ämnena går förstås i varandra. Skissen på

Läs mer

Grundläggande programmering med matematikdidaktisk inriktning för lärare som undervisar i gy eller komvux gy nivå, 7,5 hp

Grundläggande programmering med matematikdidaktisk inriktning för lärare som undervisar i gy eller komvux gy nivå, 7,5 hp Grundläggande programmering med matematikdidaktisk inriktning för lärare som undervisar i gy eller komvux gy nivå, 7,5 hp Dag Wedelin, bitr professor, och K V S Prasad, docent Institutionen för data- och

Läs mer

Mjukstart i programmering

Mjukstart i programmering Mjukstart i programmering För intresserade och datorvana nybörjare TDDE23 Funktionell och imperativ programmering, del 1 Föreläsning 2 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 2 Översikt 1. Vad är

Läs mer

EDAA01 Programmeringsteknik - fördjupningskurs

EDAA01 Programmeringsteknik - fördjupningskurs EDAA01 Programmeringsteknik - fördjupningskurs Läsperiod lp 1+2 (Ges även lp 3) 7.5 hp anna.axelsson@cs.lth.se sandra.nilsson@cs.lth.se http://cs.lth.se/edaa01ht Förkunskapskrav: Godkänd på obligatoriska

Läs mer

Kurs-PM fo r HI1027, Objektorienterad programmering, period 1 HT15

Kurs-PM fo r HI1027, Objektorienterad programmering, period 1 HT15 Kurs-PM fo r HI1027, Objektorienterad programmering, period 1 HT15 Aktuell kursplan finns på studentwebben, http://www.kth.se/student/kurser/kurs/hi1027. Lärare och examinator Anders Lindström, anders.lindstrom@sth.kth.se,

Läs mer