Bitidningen. Tema: Honung Mineraler, invintring, mjölksyrabakterier. Drottningimport i fokus Reservdrottningar Friska bin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bitidningen. Tema: Honung Mineraler, invintring, mjölksyrabakterier. Drottningimport i fokus Reservdrottningar Friska bin"

Transkript

1 Nr 7 Juni 2009 Bitidningen Tema: Honung Mineraler, invintring, mjölksyrabakterier Drottningimport i fokus Reservdrottningar Friska bin Bitidningen 7/

2 Buckfastdrottningar efter stationsparade mödrar utvalda i testserier, kan även fås med monticola och egyptiskt arv, vilket resulterat i virushärdig och robust avkomma. Zon 1. Leif Hjalmarsson , , epost Buckfastdrottningar från Sörmlandskusten Vänliga, svärmtröga och produktiva mödrar. Odlade efter kalkyngel- och nosemafria drottningar med full utrensning. Friparade på rasparningsplats. Från i huvudsak slutet av juli, 325kr Oparade drottningar från juni 100 kr Beställ i god tid för säker leverans! Moms och exp. avgift tillkommer. Thomas Rafstedt (KRAV) , RAMLIST LN, Norsk, o Svea OB 3:50, Borrad 4:00. Hoffman, LN 4:50, Langstroth 4:75 Tillverkning av alla förekommande biramar. Frakt tillkommer. Tel 0223/13180 Vi behöver mer honung! Vi tar emot orörd, grovsilad honung året om. Betalning efter leverans. Bra priser. Ring angående kärl, frakter och priser. Mats Karlsson , Göran Sundström Bitidningen 7/8 2009

3 Ledaren BI-rika dig! Lotta Fabricius Styrelseledamot Har du semester? Ligger du en stund i hängmattan? Eller smakar du årets första nyslungade honung med nyplockade jordgubbar? Oavsett vad du gör, så njut! Sommaren är den tid vi har för att ladda batterierna. Även om biodlingen givetvis behöver sitt under sommarsäsongen, så glöm inte bort dig själv. Man får faktiskt lov att ligga ner en stund och njuta av binas surr och reflektera över livets mysterier. För mig är bisamhället något av livets mysterier. Denna fascinerade värld slutar aldrig att inspirera mig. Kalla det galenskap om du vill, men jag bär alltid med mig tankar om binas och min roll som biodlare var jag än går. När jag läser morgontidningen eller pratar med grannen. Man vet aldrig när man får en snilleblixt. Kunskap eller BI-rikning som jag valt att kalla det här, är en fantastisk gåva som man kan skaffa sig själv om man bara är lyhörd och tolerant. Det gäller att med öppet sinne suga åt sig och sålla. Det finns mängder med litteratur om bin och biodling både på svenska och utrikiska. Under sommaren ordnar biodlarföreningarna träffar i bigårdar och några biodlare har öppet hus. Där kan du praktiskt BI-rika dig. Läs mer om när dessa äger rum på och Möten mellan biodlare är viktigt. I alla sammanhang där du har möjlighet att prata bin, gör det. Hur kan du utveckla din biodling? Det är en frågeställning som alltid är lika relevant oavsett om du varit biodlare i 40 år eller om du just startat. Det spelar ingen roll om det handlar om att njuta av binas surr i äppelträden, skatta årets honung eller har en önskan om att mer företagsmässigt sköta dina bin. Det är du som bestämmer vad som är viktigt för dig och din biodling. BI-rika dig! Bli rik på bin. Om du inte ännu har skaffat bin så gör det. Självklart ska du skaffa bin redan i år, för om du väntar till nästa år ja då missar du en hel säsong till. I fall du redan har bin, skaffa dig då några till! Med tanke på de förluster som vi haft av bisamhällen, är det bra att gardera sig. Om dina bisamhällen klarar vintern är det bra, men det är inte säkert att din biodlarkollega har samma lycka. Gör avläggare, odla några drottningar och se till att täcka det pollineringsunderskott som råder. Lycka till med din biodling och njut av livet önskar Lotta Årgång 108 Redaktion: Bäckaskog 663, Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: , E-post: Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgiv nings dagen. Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby Trycks på miljövänligt papper. ISSN Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, Listerby. Telefon: , Epost: Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 39. Fax: Plusgiro: Bankgiro: E-post: Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors Fre Webbplats: Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan Bitidningen 7/

4 I detta nummer JUli/AUGUSTI 2009 Med smak av honung 5 Honung på gång 6 Invintring med honung 10 Kompisprojektet, SBR Quinnor 11 Mineralämnen i honung 12 Nyttiga bakterier studie i USA 14 Reservdrottningar till nästa år 15 Friska vinterbin bättre övervintring 16 Regler för införsel/import drottningar 18 Angående import av drottningar 20 Nya regler för import av bin 21 Brev till redaktionen 25 Utveckla din biodling 26 Almanackan 28 Vi minns 29 Marknaden 30 6 Nästa nummer (9-09 septembernumret) utkommer i slutet av augusti. Manusstopp: 1 aug. Numret därpå (19-09) i slutet av sep. Manusstopp: 1 sep 16 Omslagsbilden: Bidrottningen står i fokus, för friska bin, för många bin med bra pollinering och bra skörd. Foto: Erik Österlund 18 i:et på omslaget påminner om att drottningen märkes grön i år. 4 Bitidningen 7/8 2009

5 Med smak av honung Läskande honungsdryck och syrliga muffins Marita Delvert Servera en dryck med honung, citron och ingefära till nybakade honungs- och rabarbermuffins. Lägg vackert formade isbitar i sommardrinken och garnera med gröna citronmelissblad eller njut av den som sportdryck för extra energi inför sommarpromenaden. Hälsodryck Koka ingefäran i vattnet ca 15 minuter. Låt blandningen svalna till ca 40 grader, blanda i övriga ingredienser och kyl drycken. Sila av citronskal och ingefära innan serveringen. Dekorera med citron eller limeskivor och ev. citronmeliss. Drycken håller i kyl minst en vecka. 3-4 cm färsk ingefära, skalad och skivad 1 liter vatten 1 dl pressad citronsaft Rivet skal av en citron ½ dl honung 1 tsk salt Honungsmuffins med rabarber Smält smöret och häll i mjölken. Vispa ägg och socker pösigt, blanda i honungen och vispa ytterligare en kort stund. Tillsätt smöret och mjölken och slutligen mjölet blandat med bakpulver. Stick ner några tunt skurna rabarberskivor och strö över flagad mandel. Grädda i formar ca 20 minuter i 200 grader. Trevlig sommar! 50 g smör 1 dl mjölk 2 ägg 1 dl socker 1 dl honung 3 dl vetemjöl 1,5 tsk bakpulver Rabarber och ev. flagad mandel Bitidningen 7/

6 I bigården Honung på gång Nu har vi äntligen kommit till den tid då det börjar bli dags att tänka på honungsskörden. De biodlare som haft sina samhällen i närheten av höstraps, har förmodligen slungat honung för en tid sedan. Om inte har de problem att vänta. Det är nämligen så att oljeväxternas nektar har en så hög halt av druvsocker att honungen kan kristallisera i vaxkakorna. Sådan honung måste tas om hand med en gång efter dragets slut. Vi andra som inte haft sådant drag, kanske just har eller står i begrepp att skörda. Jag är numera 64 år och har kallat mig för biodlare sen Jag bor i Långared, en by utanför Alingsås. Här har jag också min bigård som normalt omfattar 7-10 samhällen. Området kan betraktas som skogsbygd. Min förening, där jag är ordförande, är Alingsåstraktens Bf, med ett sjuttiotal medlemmar. Curt Augustsson Alingsås Vill man utnyttja binas samlarförmåga, är det en god ide att slunga så snart honungen är täckt eller ca en vecka efter dragets slut. När bina fått tomt i förrådet ökar samlarivern. Förutsättningen är förstås att det finns något att hämta. Hos mig är hallondraget slut. Nästa stora drag är förhoppningsvis från linden. Lind blommar rikligt varje år, men det är inte alltid det visar sig i bikupan. Vi får se hur det blir i år. Lindhonung har en mycket speciell Honung färdig att skörda. arom, något åt pepparminthållet. Vad är honung? Vad är egentligen honung, denna naturprodukt som människorna njutit av sedan urminnes tider? Rent definitionsmässigt är det enkelt. Honung är den produkt som bin bereder av nektar eller andra växtsafter. Förr stod det äkta honung på etiketten, men eftersom det inte finns någon oäkta honung, så år det onödigt att poängtera detta. Visserligen kan man tillverka produkter som liknar honung, men likväl är det bara binas produkt som får kallas så. Nektar Nektar är en sockerhaltig vätska som bildas i blommornas nektarium för att locka till sig insekter. Nektariet är placerat så att insekten måste beröra ståndare och pistill för att nå nektarn. Det är så pollineringen går till. Nektar består oftast av flera sockerarter. Bärsaft Andra växtsafter då? Det kan i princip vara två saker. Antingen saft från bär eller frukter eller sav från träd. Safter kan bina komma åt från t ex övermogna hallon eller plommon. Sockerhalten är visserligen hög, men det brukar inte ge något större tillskott i honungsskörden. I bland ser man honungsceller som är fyllda med röd honung. Det är inget annat än omvandlad hallonsaft. I Alingsås fick man en gång på 50-talet rikligt med röd honung. Det väckte viss uppståndelse som alla förstår. Analyser gjordes och flera specialister var 6 Bitidningen 7/8 2009

7 inblandade. Till sist fann man orsaken. En karamelltillverkare hade misslyckats med ett kok, och slängt det hela på tippen. Detta var smaskens för traktens bin. Trädens sav Trädens sav kan bina inte komma åt av egen kraft. Men med lite hjälp går det. Hjälpen kommer från blad- och barrlöss. Dessa insekter har en sugapparat som kan komma åt silrören där trädets sockerhaltiga sav tränger fram. Lössen kan inte tillgodogöra sig allt som den tar in. En del passerar och droppar ut på barr eller blad. Där kan bina slicka i sig. Vätskan som droppar från lössen kallar vi honungsdagg. Honungsberedning Binas enzymer omvandlar det socker de för hem till kupan till druv- och fruktsocker, två enkla sockerarter som kemisterna säger. Det vatten som finns i nektarn eller honungsdaggen avdunstar bina till dess att sockerhalten är 80% eller mer. Detta är nödvändigt för att inte sockret skall komma i jäsning. Förutom druv- och fruktsocker innehåller honung små mängder av proteiner, enzymer, vitaminer, mineralämnen samt doft- och smakämnen. Med hjälp av modern analysutrustning har man lyckats finna omkring 180 olika substanser i honung. Varje blomsort har sin speciella sammansättning av doft och smakämnen. Detta betyder att honung från olika Bitömning vid sidan av samhället. Bitidningen 7/ bigårdar får olika smak, beroende av tillgången på olika blommor. SBR honung från Mantorp, smakar i stort sett likadant år från år. Det beror på att honung från hela landet blandas innan den tappas på burk. Köper man sin honung direkt från en biodlare, kan smaken variera från ett år till ett annat, ja till och med under säsongen om han skördat flera gånger. Färgen på honung kan variera från nästan vit till mycket mörkbrun. Det hänger också samman med blommorna. Försommarhonung är som regel ljusare än honung som bina tillverkat av höstens flora. Exempel på ljus honung är sådan från oljeväxter som raps och rybs. Hallonhonung är också en ljus honung. Honung från ljung som blommar på hösten, är däremot mörk. Alla sorters honung är flytande och genomskinliga från början. En tid efter skörden börjar druvsocker att kristallisera ut från honungen. Man säger att honungen kanderar, eller kristalliserar. Genom att göra vissa insatser under kanderingen, kan biodlaren påverka den slutliga konsistensen. Målet är att få honungen mjuk och bredbar med små fina kristaller som känns lena på tungan. Honung är den mest energiladdade naturprodukten vi har. Dess innehåll av druv- och fruktsocker omsätts snabbt i kroppen till bränsle för musklerna. Den bästa sportdrycken gör man av ett par matskedar honung i en liter vatten. Lite pressad citron gör smaken läskande i värmen. Enkel bitömmarbotten som normalt går bra att använda till det första skördetillfället. Vad vi kanske inte tänker på när vi njuter av den goda honungen, det otroliga arbete bina lagt ner för att producera densamma. För att tillverka en enda tesked, fordras mellan 1000 och 1500 blombesök. Honung är ju ett livsmedel och skall naturligtvis behandlas som ett sådant allt ifrån skörd till försäljning. För all hantering av livsmedel ställs stränga krav på hygien. Biodlaren måste hela tiden tänka på att skydda honungen från påverkan som kan försämra kvaliteten. Honungshanteringen kan delas upp i följande moment: Skörd Transport till slungningsrum Slungningsrum och material Klädsel Avtäckning Slungning Silning Skumning Rörning Ympning Tappning Förvaring Försäljning Eftersom alla dessa moment, utom möjligen det sista, är kvalitetspåverkande så går vi igenom dem från början. Skörd Det finns flera metoder att ta honungsramarna från bina. För sommarhonungen använder jag en enkel bitömmare som jag placerar mellan två samhällen. Ni minns min långa bänk med plats för tre samhällen men där det bara står två. Bitömmaren består av en masonitskiva med en 15 mm hög list runt om. Den främre listen är lite 7

8 ningsrummet. Behöver man diska t ex en sil under arbetets gång, så är det bättre att göra det någon annanstans. Täck av ramar med samma hastighet som du slungar. Bygg inte förråd av avtäckta ramar. Med en skattlåda försedd med bität botten och tak kan man transportera skördade ramar bifritt till slungrummet. Slungning Om man breder ut ett tunt lager honung på en skiva och låter en fläkt blåsa över ytan ett tag, kommer man att att upptäcka att honungslukten försvinner. Det gör honungssmaken också. Detta beror på att det som ger den karakteristiska lukten och smaken är lättflyktiga aromatiska ämnen. En honungsslunga är som en stor fläkt, och honungen exponeras i ett tunt skikt. Det är alltså utomordentligt viktigt att slungans lock är på plats. Locket hindrar också dammpartiklar att sugas ner i honungen. kortare så att det blir ett hål vid var sida där bina kan krypa ut. Hålen kan vara ca 10 mm breda. Jag ställer på skattlådorna från båda samhällena på bitömmaren, och lägger på ett lock. Dagen efter är lådorna så gott som tomma på bin. Senare på säsongen är denna metod lite riskabel. Bristen på nektar i naturen gör att bina söker allt som finns. I stället för att bli tömda på bin, kan skattlådorna bli tömda på honung. Då är det bättre med en bitömmare med ventiler. Den sätter man under lådan som skall tömmas. En annan metod är att borsta bina av kakorna. Om kakorna är helt täckta är det inga hygieniska problem, men att borsta med allehanda verktyg över öppen honung kan knappast vara hygieniskt. Honungsramar får aldrig ställas på marken. I och på jorden finns bakterier som kan lämna sporer i honung. Riktigt små barn med outvecklat immunsystem kan bli sjuka av dessa. Använd inte rökpusten för att driva bort bin från skattlådorna. Röken innehåller massor av sot som fastnar på öppen honung. Röken innehåller dessutom en mängd otrevliga ämnen som kan absorberas av honungen. Transport till slungningsrum Bifria ramar skall transporteras i täckta lådor till slungningsrummet. Har man valt att borsta av bina vid skattningen, så bör man ha en låda med botten och skjutbart lock. Ett annat sätt är att skruva fast en botten på en skattlåda och fästa ett lock med gångjärn. Innan bottenskivan sätts fast lägger man en 10 mm list på lådbotten. Då hänger ramarna fritt även om det finns lite vaxbygge undertill. Mellanlagra aldrig honungsramar i källare eller andra kalla fuktiga ställen. Fukt kommer då att tas upp av honungen ur den fuktiga luften och från ev kondens på honungen och vattenhalten stiger. Slungningsrum och material Slungningsrummet skall vara fullständigt rengjort innan honungsramar tas in. Allt material som skall användas, dvs slunga, silar, spänner, avtäckningsverktyg etc, skall vara nydiskat. Se till att fönster är försedda med myggnät om de skall öppnas. Planera slungningsrummet så att du får korta transportvägar mellan honungsramar avtäckning slunga silning. Klädsel Vid all hantering av honung skall rena luddfria kläder användas. Mössa bör alltid användas. Den som tycker detta är onödigt rekommenderar jag att lägga en spegel på golvet och hålla huvudet över. Ruska runt lite i håret. Det som ligger på spegeln vill ingen ha i honungen. Avtäckning Avtäckningen gör man som hobbybiodlare med avtäckningsgaffel eller avtäckningskniv. De stora biodlarna använder en avtäckningsmaskin för att få upp kapaciteten. Den öppna honungsytan är känslig för fukt och ämnen med stark lukt. En gyllene regel är att inte ha öppna vattenytor i slung- Silning När jag silar honung använder jag tre silar. Först ett durkslag direkt under slungans avtappningskran, sedan grovsil och finsil. Durkslaget gör att jag oftast kan sila 70 till 80 kg utan rengöring av finsilen. Silställningen skall vara sådan att det inte kan komma ner något skräp i honungskärlet. Här syndas det nog lite varstans. Vid honungsbedömningen (som du kan läsa om på annan plats i tidningen) hittar man ofta partiklar som hamnat i honungen efter silningen. Silställningen på tre ben är inte bra om man ställer den på honungskärlet. Ett bra silställ kan man göra själv av en spann med samma diameter som silens fläns. Butiker som säljer vinsatser har oftast en spann som rymmer 25 liter. Den har rätt diameter i botten. Skär av botten och kapa spannen på lämplig höjd. Ta en kryssfanerskiva som med gott mått täcker honungskärlet. Såga ut en rundel med samma diameter som spannen. Skruva fast spannen (resterna av den) med rostfri skruv. Sätt ett par listbitar på undersidan som styrning mot honungskärlet, så glider ställningen inte av. Lacka alla träytor så blir det lätt att göra rent. Skumning När den silade honungen stått ett par dagar i kärlet, är det dags att skumma den. Det som skall bort är de små vaxpartiklar som passerat finsilen och flutit upp på ytan. Tänk på kläder och mössa när locket tas av. Det finns flera metoder. Själv brukar jag klippa en rondell av smörpapper vil- 8 Bitidningen 7/8 2009

9 ken läggs på honungsytan och stryks ut. När man lyfter upp pappret följer skum och partiklar med. Gladpack går lika bra. Andra använder en sked. Man kan också göra så att man tappar av honungen till ett nytt kärl, och låta skummet bli kvar. Rörning För att honungen skall bli finkornig måste den röras under kanderingen (kristalliseringen). Rörningen kan göras för hand med träspak eller med ett speciellt verktyg som förs vertikalt genom honungen. Många använder en omrörare som drivs av en borrmaskin. Åter igen, tänk noga på att inget får komma ner i honungen. Rörverktygen skall vara som jag brukar säga, kliniskt rena. Borrmaskin bör renblåsas med tryckluft före användning. Det här är mycket jobb eftersom honungen behöver röras två gånger per dag under kanderingen. Ympning Ett alternativ till rörningen är ympning. Detta förutsätter dock att man har tillgång till ett utrymme som håller en temperatur så nära + 14 C som möjligt. Man börjar med att göra en ympsats. Beräkna 2-3% på honungen. Ympsatsen består av 90% nyslungad honung och 10% finkristalliserad honung. Efter noggrann blandning ställs satsen i kylskåp. Var tolfte timma tar man ut satsen och rör den kraftigt. Omrörare och borrmaskin behövs. Att handröra är i princip omöjligt om man vill ha en finkornig honung. Efter ca två dygn är ympen färdig att användas. Den skrapas över i honungskärlet som måste vara försett med tappkran. Honungen skall vara rumstempererad, men ympsatsen behöver inte värmas. Nu rör man ordentligt så att ympsatsen fördelas. Tappa ur kranen ett par gånger och häll tillbaka. Låt kärlet stå ett par timmar så att luften stiger upp till ytan. Tappa honungen direkt på burk. Observera att honungen inte skall röras någon mer gång efter det att ympsatsen är tillsatt. Gör man det riskerar man att få s k randig honung. Vertikala ränder på insidan av glasburken är spår efter uppstigande nedrörd luft. Efter tappning ställs burkarna i utrymmet som håller ca 14 C. Kanderingen går på ca en vecka. Låt inte burkarna stå kvar för länge i kylan. Risken är att honungen släpper från glaset. Sätt på sigill och etikett när honungen är kanderad. Tappning Bitidningen 7/ Gör gärna ett stadigt silställ med skydd mot ovälkommen nedsmutsning av den silade honungen. Viktigt att tänka på är att glasburkarna som levereras i plastfilm skall förvaras med botten upp. När man skär upp förpackningen görs detta från bottensidan. Detta gör man för att vara säker på att eventuella glasflisor inte hamnar i honungen. När man lyfter burken tar man på utsidan och inte som i en nybörjarvideo jag såg för ett tag sedan, med tummen ner i burken. Om man tar tillbaks tomburkar från kunder, skall de diskas. Lukta i dem så de inte varit använda till något annat. Lock betraktar jag som engångsvara. Packningen är som regel slut samtidigt som honungen i burken. Lösa lock är inte dyra. Använd luddfria kläder. Vicka inte på burken så att honung hamnar på locket, det ser inte trevligt ut. Förvaring Honung skall förvaras svalt, torrt och mörkt. Temperatur runt 11 C är perfekt. Luftens relativa fuktighet får inte överstiga 60%. Om inte locken är absolut täta, kan honungen ta upp vatten från luften om man ligger över 60%. Försäljning Eftersom honung är ett livsmedel så omfattas den av livsmedelslagen. Att tänka på är att honung som säljs över disk skall vara märkt med etikett. Etiketten skall bland annat visa producent, innehållsdeklaration och vikt. Det här blev en lång artikel med många pekpinnar, men det ligger ju i alla biodlares intresse att vår produkt är uppskattad och omtyckt. Jag önskar er alla en härlig sommar och en god honung. 9

10 Invintring med honung Per Eriksson Tanken med att ge honung som vinterfoder har varit att stärka binas egen motståndskraft. Honung är det ultimata organiska fodret som bäst hjälper mig som biodlare att få starka bistammar. Dessutom har det visat sig vara en enkel metod som heller inte kan anses vara dyr med tanke på den höga överlevnaden. Sen 2002 har jag invintrat mina samhällen med honung. Jag har LN uppstaplingskupor och bor i Värmland växtzon 5. Samhällena, tre till fyra stycken, står hemma på gården som är omgiven av skog. Jag har inte haft några vinterförluster sedan 2002, förutom ett samhälle som hade dålig fodertillgång under några aprilveckor. Jag har använt mig av drönarborttagning och korttidsbehandling med myrsyra för att hålla varroan på låg nivå. Jag tar ner samhällena på en låda i samband med slutskattning från mitten till slutet av augusti. Då behandlar jag dem med myrsyraplattor (Illertissen) och därefter sätter jag på en låda med fem täckta honungsramar med sommarhonung. Jag och bina delar broderligt på första skattlådan. På ömse sidor om dessa fem ramar hänger jag in halvfyllda ramar som inte får gå med i slungningen. Det brukar röra sig om kg honung per samhälle om det är starka samhällen. Om det är ett lite mindre samhälle kan det vara bäst att gå upp till sex täckta honungsramar och resten halvfyllda, eftersom de behöver mer energi för att hålla värmen. Avläggare brukar jag inte skatta överhuvudtaget men stötta med Bifor så mycket de vill ha och drar ned. Under vintern rör sig biklotet uppåt till lådan med honung, i vilken de alltid har mest foder i mitten. Tidigt på våren Per Eriksson med katten Rufus vid sina bisamhällen tidigt i våras. kan jag plocka bort nedre lådan som för det mesta är tom förutom på en del pollen. Samtidigt brukar jag byta ut trådbottnarna. Därefter kan samhällena växa nerifrån och upp efter hand som vårvärmen tilltar. Skulle något samhälle sakna foder går det ofta att utjämna mellan samhällen. Bina startar på detta sätt med bästa tänkbara förutsättningar eftersom de genomlevt vintern med tillgång till de mineraler, spårämnen och vitaminer som ingår i honung. Jag har ytterligare stärkts i min övertygelse att mina metoder är bra sen svensk forskning visat på förekomsten av mjölsyrabakterier i bisamhällen. I kombination med tidig utbyggnad, med upp till tre LN-lådor till yngelrum, blir avkastningen alltid god. Så god att det inte är några problem för mig att avstå honung till binas bästa. 10 Bitidningen 7/8 2009

11 Vinn presentkort på 500 kr i Bibutiken! KOMPIS Kompetensutveckling inom svensk biodling KOMPIS-projektet arrangerar under hela 2009 en tips och trix-tävling för att utveckla den svenska biodlingen. Skicka in ditt bidrag senast den 15: e i varje månad tillsammans med bilder, skriftlig beskrivning och ritningar gärna digitalt till: eller per post till: SBR, Lotta Fabricius, Trumpetarevägen 5, Mantorp Tävlingsteman för: Juli: Förvaring av ramar och biredskap Augusti: Honungsförädling och marknadsföring September: Produktutveckling Oktober: Skydd mot inkräktare i bikupan (möss, talgoxar, getingar m.fl) November: Varroabekämpning December: Vårutveckling SBR Quinnor har träffats i Skåne Den 21 april i LRF-huset Höör inspirerade Lotta Fabricius SBR-Quinnorna i Skåne. Nina Marin biodlare och sjukgymnast informerade om vad du som kvinna ska tänka på vid biodling. Det är många och tunga lyft. Lyft ej över axlarna, hålla lådorna nära kroppen. Det finns olika storlekar på skattlådor och ramar. Även olika material. Tänk på att ramarna väger en hel del när de är fulla med honung. Nina tycker inte om handtagen på lådorna. Det är svårt att få in fingrarna. Hon vill ha en list att hålla i. Även 28 kg-spannarna är felkonstruerade. De är svåra att få grepp om handtagen. Man får ont i fingrarna. Det hade varit lättare med en kant runt bottnen. Även i slungningsrummet bör man tänka på att det inte ska vara några höga Bitidningen 7/ lyft. Det kan vara en hjälp med en pall eller ramp vid slungan. Använd pallar med hjul att sätta skattlådorna på. Även ute i bigården förordade Nina en ramp bakom bihusen för att underlätta vid arbeten i bikupan. Det finns bra billiga kärror att köra skattlådorna på. Plockar man ramarna ur skattlådan ram för ram är det bra med en plastlåda med hjul och lock att hänga ramarna i. Nina har skrivit ner förslag på hjälpmedel att jobba efter som hon har tänkt att publicera. Vid fikat tittade vi på olika skattlådor, ramar, spannar och tappkärl. Livlig dis- I slungrummet använder man trallar till skattlådor så man lätt kan flytta på både oslungade och slungade ramar. En luftavfuktare gör sig också bra i slungrummet. kussion uppstod. Ett stort tack till Lotta och Nina för en trevlig och givande kväll. Vi planerar en ny träff till hösten. Har ni några förslag på aktiviteter så hör av er. Ulla Nilsson 11

12 Mineralämnen i honung några analyser från Skåne Bengt Nihlgård, Ringsjöortens Bf Inledning Beträffande mineralämnen i honung kan man i litteraturen ofta hitta värden på makroämnena kalium (K), kalcium (Ca), fosfor (P), natrium (Na), magnesium (Mg) och ibland zink (Zn). Dessutom finns många uppgifter om vitaminer, protein och kolhydratinnehåll. Mindre vanligt finner man mera uttömmande analyser av mineralnäringsämnen och tungmetaller. Tungmetaller i honung var visserligen aktuella under 1980-talet för spårning av metallutsläpp, men sedan dess har våra utsläpp av metaller till atmosfären minskat drastiskt och den vanligaste tekniken för spårning av metallemissioner är istället utnyttjandet av bladmossor. Bogdanov et al (2007) gjorde emellertid analyser av 95 honungsprover från olika geografiska regioner i Schweiz avseende sju olika tungmetaller: kadmium (Cd), bly (Pb), krom (Cr), mangan (Mn), järn (Fe), nickel (Ni), koppar (Cu) och zink (Zn). De studerade honung från såväl städer som byar, jordbruksbygd och bergslandskap och honung som härstammande från ett dussintal olika dominerande växtarter. De bedömde halterna av Cd, Ni och Pb som låga (medelvärden på 3, 235 resp. 41 µg/ kg). Halterna av Fe och Cr varierade med en tiopotens mellan de olika regionerna; 0,9-10 mg/kg, resp µg/kg. Denna variation ansågs bero främst på markmiljöns inflytande. Alla halterna låg under nivåer som kan bedömas negativa ur hälsosynvinkel. Det finns helt klart olika och ganska Figur 1. Halten (mg/kg) av kalium (K) i honung från fyra olika slungningar Alla andra mineralämnen tillsammans motsvarade 1/3 eller bara 1/4 av kaliuminnehållet. Ca var det ämne som låg näst högst i de flesta honungsprover, undantagandes lind/ dagghonungen, vars näst högsta halter hölls av S och Na (figur 2). Lind/dagghonungen höll nästan genomgående högst halter även av alla andra ämnen, särskilt av Ca och P. stora skillnader mellan olika områden beroende på berggrund och de markförhållanden som råder för de växter i vilka bina samlar in honungen. Olika växter har dessutom olika upptagningsförmåga för olika ämnen. Exponering för jordflykt, för industri- eller trafikutsläpp och nedfall m m spelar vidare stor roll, eftersom direktspridda små partiklar kan hamna i såväl nektar som på klibbiga pollen och i dagghonung från bladlössen. Min målsättning med följande lilla studie var att utröna eventuella skillnader som i första hand kan hänföras till vilka växter som utnyttjats, eftersom mina kupor stått på samma plats och exponerats för samma typ av atmosfär under hela sommaren. I det följande redovisar jag således resultaten av mineralanalyser på min honung gjord fyra gånger under sommaren Nektarn har insamlats inom samma område, men under olika delar av sommaren och därmed från olika växter från lite olika marker inom området. Metodik Under sommaren 2008 slungade jag honung från mina bikupor vid fyra tillfällen. När rapsen fortfarande hade blommor kvar slungade jag första lådan med honung från mina 15 bisamhällen. Den honungen kom att innehålla sälg och vårblommor, men framför allt raps. Den var ovanligt torr och kristalliserade så fort att jag knappt hann röra och tappa upp den. När rapsen var färdigblommad en vecka senare slungade jag andra lådan, som kom att domineras av raps även den, men också av många fruktträd och bärbuskar som blommat ungefär samtidigt. I slutet av juni slungade jag tredje gången, och då vet jag att bina utnyttjat många sommarblommor, men framför allt hallon och björnbär, av vilka det finns mycket inom räckhåll. Speciellt hallon är starkt nektargivande. Den fjärde och sista gången jag slungade var i slutet av juli/början av augusti och då hade bina tagit mycket nektar från lind, men även mycket dagghonung från dessa träd, som under den varma och torra sommaren fullkomligt dröp av sav från sugande bladlöss. För att få denna sista slungning att kristallisera snabbare blandade jag in ca 5% av rapshonung som jag sparat i frys från första slungningen. Analyserna har utförts vid Lunds Universitet, Ekologihusets Avdelning för växtekologi och systematik, där det finns ett välrenommerat analyslaboratorium. 0,75g kristalliserad honung vägdes in och uppslöts i ultraren salpetersyra i mikrovågsugn i borfria glas. Analys gjordes därefter på 35 element; Al (aluminium), B(bor), Ba (barium), Ca (kalcium), Cu (koppar), Fe (järn), K (kalium), Mg (magnesium), Mn (mangan), Na (natrium), P (fosfor), S (svavel), Si (kisel), Sr (strontium), Ti (titan) och Zn (zink) kördes på ICP-OES (Inductively Coupled Plasma Optical Emission Spectroscopy; Perkin-Elmer, Optima, 3000 DV), medan ämnena As (arsenik), Be (beryllium), Br (brom), Cd (kadmium), Co (kobolt), Cr (krom), Hg (kvicksilver), Li (litium), Mo (molybden), Ni (nickel), Pb (bly), Rb (rubidium), Sb (antimon), Se (selen), Sn (tenn), U (uran) och V (vanadin) analyserades på ICP-MS (Inductively Coupled Plasma Mass-Spectrometry; Perkin Elmer, ELAN-6000). Noggrannheten i ICP-OES analyserna ligger på ca ±1% och för analyserna gjorda på ICP-MS på ca ±5% i tabellen, med lägsta detekterbara värden för Cd och U på ca 0,01µg/kg, för Sb på ca 0,1µg/kg och för As, Be, Hg och V på ca 1 µg/kg. Dessutom gjordes kol- och kväveanalyser, samt bestämning av ammonium respektive nitrathalterna i honungen. Resultat Det klart dominerande mineralämnet var K, med de högsta halterna jämförbara med banan och potatis (SLV 1997). K-halten låg dock relativt lågt (ca 0,25 g/kg) i den rapsdominerade honungen, mer än dubbelt så högt i hallon/björnbärs-honungen men ca 5 ggr högre i lind/dagghonungsprovet (figur 1). 12 Bitidningen 7/8 2009

13 Diskussion Att kalium är den dominerande metallen i nektar/honung är väl känt, och beror sannolikt på att K-jonen är lättlöslig och inte binds upp hårt i växtcellerna. Det är det mineralnäringsämne som växterna behöver och använder i störst mängd. Dominansen i honungen är väldigt tydlig, med 66-75% av alla mineralerna. Man kanske hade väntat att rapshonung, som hämtas från gödslad åkermark, skulle uppvisa högst halter av ämnen som Ca, K, Mg, P och S, men såväl hallon/ björnbärshonung som lind/dagghonung uppvisade betydligt högre halter av dessa mineralnäringsämnen. Möjligen är det en indikation på åkermarkernas utarmning eller grödornas höga tillväxt. Ur hälsosynvinkel kan man konstatera att K säkerligen har en positiv betydelse om man äter honung. Övriga mineralnäringsämnen föreligger i så låga halter att man kan anse deras förekomst positiv ur hälsosynvinkel, men det är nog fel att påstå att de har stor betydelse för hälsan jämfört med annan intagen kost. De koncentrationer som tungmetallerna uppvisar är så låga att man helt kan bortse från hälsorisker. Litium (Li) är en metall som finns i mycket små och svårlösta mängder i marken och svårligen tas upp av växterna. Den tydliga förekomsten av Li i lind/dagghonungen indikerar därför sannolikt spridning via atmosfären. Li används i laddningsbara batterier, katalysatorer och i en mängd varor i legeringar. Bly (Pb) uppvisar samma tydliga förekomst i lind/dagghonungen. Det är inte heller ett ämne som tas upp av växterna från marken. Det används fortfarande i stor utsträckning i blyad bensin till privatflygplan och blyad bensin kan möjligen fortfarande förekomma i vissa bilar kommande från Östeuropa. Både Pb och Li visade toppar i honungen från högsommar/turistmånaden juli, och troligen är de resultat av absorption till bladytorna och dagghonungen från luften. Jag bor 1 km från E22 som är en mycket livligt trafikerad väg, särskilt sommartid. Flygplatser ligger inom en till tre mils avstånd i Eslöv resp. Sturup. Halterna av Cd, Ni och Pb i honungen från Schweiz (Bogdanov et al 2007) var betydligt högre (3, 4 resp. 8 gånger högre) än de jag fann i mina fyra prover. Även deras Fe, Mn och Zn-värden låg klart högre. Mina Cr-värden låg dock högre än Bogdanovs et al. Figur 3 De hade max-värden på 37 medan jag fann upp mot 170 µg/kg. Till skillnad från Cd och Pb är dock Cr ett livsviktigt spårämne, nödvändigt i små mängder för förbränning av socker. I honung har det därför en positiv effekt i de aktuella koncentrationerna. Mina slutsatser är att även ur mineralsynvinkel är honung nyttig, och det gäller fr a dess innehåll av K och kanske även av Cr. Halterna kan dock variera starkt beroende på hur honungen insamlats och honung med inslag av dagghonung verkar innehålla högst halter. Referenser Stefan Bogdanov, Max Haldimann, Werner Figur 2. Halterna (mg/kg) av nio mineralnäringsämnen i honung från fyra olika slungningar Fyra av tungmetallerna låg under detektionsgränsen för utrustningen (se tabell). Det gällde Be, Hg, V och As. Bland de nio tungmetaller med högst halter (figur 3) uppvisade särskilt Mo, Pb och Li klart högre halter i högsommarens lind/dagghonung. Sn uppvisade dock högst halter i rapshonungsproverna, liksom Se som låg högst i raps/fruktträdshonungen. Selen saknades däremot helt i hallon/björnbärshonungen som kommer från skogsmark, och var näst lägst i lind/dagghonungen. Mg låg liksom Mn också högst i hallon/ björnbärshonungen, medan B, Br och Co, liksom Sn, låg högst i raps-sälgvårblommehonungen (se tabell). Luginbühl and Peter Gallmann Minerals in honey: environmental, geographical and botanical aspects. J. of Apicultural Research. Vol. 46 (4): SLV Livsmedelstabeller. Energi och vissa näringsämnen. Statens Livsmedelsverk. USA, USDA National Nutrient Database for Standard Reference, NUTRIENT DATA LABO- RATORY Tabell. Översikt över de gjorda analyserna avseende 35 grundämnen, ammonium, nitrat samt totalkväve och kol i fyra honungssorter från Dessutom några jämförelsedata på 6 makroämnen från Statens Livsmedelsverk resp från USA. Bitidningen 7/

14 Nyttiga bakterier löser honungens gåta en upprepad studie i USA Alejandra Vásquez och Tobias Olofsson Forskare vid Mikrobiologiska Laboratoriet, Lunds universitet Campus Helsingborg. Bakgrund nr 9 av Bitidningen 2008 publicerade vi I vår artikel Nyttiga bakterier löser honungens gåta vars vetenskapliga artikel publicerades i tidskriften Current Microbiology Det blev starten av en helt ny inriktning av biforskning i världen. Vi fann runt 10 olika s k nyttiga bakterier (mjölksyrabakterier) laktobaciller och bifidobakterier i binas (Apis mellifera) egen honungsmage där de fermenterar och skyddar den insamlade nektarn. Dessutom verkar dessa bakterier skydda bina och deras larver mot sjukdomar men här återstår mer forskning. Vi presenterade vår forskning på en honungs- och bikonferens i Sacramento, Kalifornien, USA i början på 2008 och knöt samtidigt kontakter med dr. Diana Sammataro, vid det statliga bilabbet i Tuscon, USA. Diana som bl.a. jobbar med olika sorters blommors betydelse för bin blev intresserad och vi bestämde oss för att tillsammans upprepa vår forskning på honungsmagebakterierna i USA. Det var ett mycket viktigt samarbete då en upprepad studie i USA skulle kunna bekräfta att vår forskning stämmer och då även i andra länder. Den jämförande studien I denna studie användes nu inte bara vårt, i Sverige vanliga honungsbi Apis mellifera utan även det Afrikanska honungsbiet Apis mellifera scutellata. Insamlingen av nektarinsamlande bin utfördes av Diana vid bilaboratoriet Carl Hayden i Tucson, Arizona där det finns över 50 bikupor. Diana handplockade ca 30 bin från varje blomsort (se tabell) varefter mellan 10 och 20 honungsmagar fulla med nektar togs till vara och skickades i provrör till oss i Sverige. På vårt laboratorium odlades nu bakterierna upp från honungsmagarna och så småningom identifierades dessa med DNA-teknik. Resultatet blev som vi hade vågat hoppas på och vi kunde äntligen få våra svenska resultat bekräftade. I tabellen ovan demonstreras att nästan alla de bakteriestammar som återfanns i de svenska bina också fanns i de amerikanska samt att det inte var någon skillnad hos de afrikanska. Bakteriestammarna som fattades jämfört med den svenska studien visar sig dock säkerligen om man utökar provtagningen och gör studien under en längre tid. Vi vet sedan vår första studie i Sverige att bakteriefloran i honungsmagen förändras beroende av den nektar bina samlar in. Även de bakterier som förmodligen tillhör ett helt nyfunnet bakteriesläkte (Lv2 i tabellen) som vi fann i den svenska studien återfanns i de amerikanska bina. Dessutom fann vi ännu en ny laktobacillart (3d i tabellen) som vi inte hade funnit i våra svenska bin. Det visade sig dock lite senare att vi hade missat denna bakterie i vår svenska studies resultat och i senare studier med andra bin i Sverige dyker den upp då och då. Som en sammanfattning kan man säga att vi idag vet att svenska, amerikanska och afrikanska honungsbin av arten Apis mellifera bär på samma bakterier i sina honungsmagar. Det är 12 olika arter av de nyttiga mjölksyrabakterierna som kallas laktobaciller och bifidobakterier som lever där i samarbete (symbios) med bina sedan länge. Den vetenskapliga artikeln av denna studie blev publicerad i början av 2009 i tidskriften Apidologie. Referenser Olofsson, T. & Vásquez, A Detection and identification of a Novel Lactic Acid Bacterial flora within the honey stomach of the honeybee Apis mellifera. Current Microbiology DOI: /s Vásquez, A. Olofsson & Sammataro, D A scientific note on the lactic acid bacterial flora in honeybees in the USA - A comparison with bees from Sweden. DOI: /apido: Bitidningen 7/8 2009

15 Bitidningen 7/ Drottningen märks grön 2009 Krister linnell SBR:s Avels- och Bihälsokommitté Reservdrottningar till nästkommande säsong Jag kom att samtala med Klas Johansson på ett föreningsmöte i Södra Vätterbygdens biodlarförening i våras. Klas är en av flera duktiga och erfarna drottningodlare som man så gärna lyssnar till när de tar till orda. Han berättade att hans biodlarbana startade med att han fick spika bikupor åt sin pappa, Hans Johansson, redan vid 12 års ålder. Det egentliga intresset tog fart på 70-talet när han fick ta över tre Ligusticasamhällen efter sin pappa., som då inte orkade hålla på längre. Klas är idag 72 år och har samma brinnande intresse för biodling som tidigare. Anledningen till att det just blev denna ras berodde på att Klas pappa redan på 50- talet hade importerat ligusticadrottningar både från USA och Italien för att få snälla och svärmtröga bin. Tidigare hade pappan haft blandrasbin, vilket var ganska vanligt på den tiden. Det var inte ovanligt att dessa bin kunde uppvisa ett väldigt dåligt temperament, vilket innebar att de kunde både vara svårhanterliga och stundtals riktigt farliga. Han nämner en episod som fick hans pappa att definitivt byta från blandrasbin till Ligustica och påbörja drottningavel. Det var på 20-talet, en bonde hade bundit upp en ungtjur intill bikuporna. Tjuren gick och betade runt kuporna och råkade stöta mot ett samhälle varvid bina blev rejält störda och angrep tjuren direkt så att den bokstavligen knäade. Den rådige bonden såg tjurens benägenhet och sprang fram och lösgjorde djuret med risk för att själv bli attackerad. Tjuren var så illa stungen att veterinär kallades till platsen. Tjuren kunde räddas men efter det insåg Klas pappa betydelsen av drottningavel som en mycket viktig del av biodlingen. Han har sedan dess varit en mycket framstående drottningod- lare i södra Vätterbygden och banat vägen för många odlare därefter. Idag driver Klas flera bigårdar runt om i södra Vätterbygden med en planerad drottningavel som en viktig del i verksamhet för att kunna få fram snälla och duktiga honungssamlare. Klas menar att snälla bin helt naturligt underlättar hanteringen och spar tid. Duktiga honungssamlare innebär att de är friska och kunnat övervintra som starka samhällen, som är grunden för goda skördar. Han menar också att det är vikigt att inte stå utan drottningar på våren när bisäsongen tar fart. Därför förordar han att alltid försöka övervintra ett antal reservdrottningar till nästkommande säsong. Han har provat många olika övervintringsmöjligheter genom åren men vill egentligen bara rekommendera en som givit honom de bästa övervintringsresultaten och som troligtvis är en av de lättaste att göra. Klas uppger att han tar en 10 rammars uppstaplingskupa (LN) av trä (kan naturligtvis även vara av annat material) och delar av den i mitten med en tunn massoniteskiva, som sluter helt tätt mot väggarna. Han ställer sedan den på en botten. På ömse sidor av skivan finns det plats för fem ramar. Han tar ramar med påsittande bin och larver och ägg från andra samhällen och sätter ned i kupan på ömse sidor av skivan. Här är det vikigt att det blir rikligt och ungefär lika mycket bin på båda sidor. Därefter tillsätts två jämnstarka drottningar på respektive sida om skivan. Skulle bina kunna nå varandra så är det ganska vanligt att alla bina i kupan dras till den starkaste drottningen vilket gör att en drottning blir i sort sett ensam och klarar inte övervintringen. Det kan också innebära att även den andra delen av samhället också dör bort pga att det blir en halva i kupan som inte håller värmen och istället kyler ned hela kupan. Täckbrädorna läggs på och gärna något extra värmehållande material därpå och till sist sätts kuptak på och samhället Avel & Bihälsa är klart för invintring. Glöm förstås inte att ge dem rikligt med foder som räcker hela vinter/vårsäsongen. Klas rekommenderar inte att försöka övervintra reservdrottningar på mindre än fem ramar. Avslutningsvis berättar Klas att han för några år sedan väckte upp ett slumrande bisamhälle i en visningskupa dvs, två LNramar placerade ovanpå varandra, i samband med äpplets dag i början av oktober. Bina hade börjat sätta sig i klot och var mycket tröga. Han värmde försiktigt på glaset som omslöt biramarna och efterhand började bina att kvickna till, så att alla nyfikna äppelodlare kunde få se dessa fantastiska djur. Efter visningen lyftes de två ramarna med bin ned i en 10 ramars LN kupa. Ytterligare tre ramar med påsittande bin togs från ett andra samhälle och sattes ned i den nya kupan. En isoleringsskiva sattes också ned i kupan för att skärma av de totalt fem ramarna. Det tomma utrymmet som återstod i kupan fylldes med isoleringsmaterial. Täckskivor sattes på och ca 8 kg ljummen sockerblandning tillsattes som vinterfoder. Detta drogs ned ganska omgående. Tak och isloleringskiva därunder påsattes och samhället var klart för övervintring. När våren sedan kom sattes detta samhälle över ett annat starkt samhälle så att detta kunde ta del av värmen från det undre starkare samhället. Samhället överlevde och fick en helt normal vårutveckling. Klas vill betona att detta är ett undantag och inte bör prövas. Samtidigt avslutar han med att säga att de enklaste skötselmetoderna oftast är de säkraste. 15

16 Friska vinterbin bättre övervintring Preben Kristiansen, bihälsokonsulent Friska vinterbin är A och O för en bra övervintring. Bin som är skadade till följd av de virusinfektioner som uppkommer i samband med varroaangrepp är inte friska vinterbin. Varför så höga förluster? I aprilnumret av Bitidningen redovisade jag resultaten från den undersökning om övervintring i Örebrodistriktet 2007/2008 som vi genomförde i fjol. Jag har hört flera biodlare som uttryckt förvåning över de stora skillnaderna i förluster hos biodlare som behandlat med Apistan och biodlare som behandlat med de organiska syrorna. Och visst verkar ca 30 % förluster inte vara något bra betyg för de metoder vi rekommenderar som alternativ till Apistan. Men här kommer en trolig förklaring till varför resultaten ser ut som de gör. Från starkt angripna samhällen sker det en kraftig invasion av kvalster till andra bigårdar. Av det totala antal samhällen som ingick i Örebroundersökningen utgjorde andelen obehandlade samhällen ca en fjärdedel, i några områden av distriktet var andelen betydligt högre. Om ett så stort antal samhällen inte behandlas blir det naturligtvis mycket svårare att hålla kvalstren stången med metoder som var för sig är mindre effektiva än Apistan, eller som inte tillämpas under den tiden det pågår en kraftig invasion av kvalster. Behandling med Apistan genomförs under den tiden som den kraftiga invasionen av kvalster pågår (augusti september), och det innebär en effektiv minskning av kvalster under den tiden vinterbina bildas. Att döda kvalster i november botar inte skadade vinterbin. Behandling som först genomförs i oktober/november spelar därför ingen större roll för samhällenas överlevnad om bina redan är skadade. Figur 1. För att säkra friska vinterbin kan det bli nödvändigt med en behandling mot varroa under första hälften av augusti. Behandling kan göras genom att sprida myrsyra på en wettexduk som placerats direkt på ramlisterna. Tillför 2 ml 60-procentig myrsyra per ram, dvs. 20 ml vid behandling av samhällen på en låda och 40 ml vid behandling av samhällen på två lådor. Tillför aldrig mer än 40 ml och genomför inte behandling om det är över 25 C varmt ute. Använd handskar och skyddsglasögon. Foto: Preben Kristiansen Hur får man friska vinterbin? Behandling med oxalsyra syftar i första hand till att ha en låg startpopulation av kvalster påföljande vår. Om angreppsgraden är hög, måste bekämpningsåtgärder vidtas för att säkra friska vinterbin. Kolla därför angreppsgraden genom nedfallsundersökning i sista hälften av juni. Vid ett genomsnittligt dagligt nedfall på 5-10 kvalster måste någon behandling göras senast i första hälften av augusti månad. Enklast är att behandla med myrsyra. Om nedfallet ligger på mer än 10 kvalster per dag måste åtgärder vidtas redan under juli månad. Mer om såväl nedfallsundersökning som de olika behandlingsmetoderna finns att läsa i Jordbruksverkets broschyr Varroabekämpning med ekologiska metoder, som kan laddas ner från verkets hemsida Beskrivning av metoderna finns även på SBR:s hemsida Pudersocker mot varroa? Användning av pudersocker mot varroa verkar ha blivit populär inom vissa kretsar. I samband med diskussioner om metoden har jag hittills nämnt att det inte genomförts någon seriös studie beträffande effekten i vanliga produktionssamhällen. Så är dock inte längre fallet. I nr av tidskriften Journal of Apicultural Research and Bee World var det infört en artikel om en studie som genomförts i Florida, USA. Studien omfattade 24 samhällen, 12 som behandlades med pudersocker och 12 kontrollsamhällen. Behandling blev ge- 16 Bitidningen 7/8 2009

17 nomfört med 120 gr florsocker varannan vecka under en period på 11 månader. Författarna till artikeln, Amanda M. Ellis, Gerry W. Hayes och James D. Ellis, skriver så här i sista stycket (i min fria översättning): Sammanfattningsvis, behandling av samhällena med pudersocker hade ingen signifikant påverkan på bistyrkan eller kvalsterpopulationen. Inom ramen för vår studie och med de intervall pudersocker tillfördes, fann vi att varroa-kvalster inte kan bekämpas effektivt med denna metod. Hur har det gått med övervintringen? Tyvärr finns det för närvarande inga bra rapporteringsrutiner för att få en snabb och tillförlitlig översikt över detta. Först när rapporterna från årets verksamhet har sammanställts och publicerats i Bitidningens majnummer nästa år, kan man säga mer exakt hur det gick. Inom det internationella nätverket COLOSS pågår en rad olika aktiviteter, som bland annat omfattar arbete med att utveckla metoder för att få en snabbare översikt över förlusterna. I samarbete med Danmarks Biavlerforening har vi under maj månad genomfört en internetbaserad undersökning om övervintringen. De frågor som har ställts handlar bland annat om antal invintrade samhällen i fjol, antal samhällen som dött under hösten/vintern och antal samhällen som var i livet 1 maj i år. Det går naturligtvis inte på grundval av enbart en sådan undersökning säga exakt hur stora förlusterna varit. Men vi kan ändå få en viss uppfattning om detta. I skrivande stund har det inkommit svar från drygt 500 biodlare som 2008 invintrade totalt 7082 produktionssamhällen. Den 1 maj i år var 5889 av dessa kvar och tillräckligt stora för att betraktas som produktionssamhällen. Under vintern dog det 1193 samhällen, vilket innebär en förlust på 17 %. En mer detaljerad redovisning av resultaten från enkäten kommer att publiceras på SBR: s hemsida. Kupor på våg I tre olika bigårdar i landet, en i Skåne, en i Östergötland och en i Uppland har en elektronisk våg placerats under en kupa. Uppgifter från dessa vågar finns att tillgå på en hemsida, där det även finns uppgifter från ett antal vågar i Danmark. Gå in på SBR:s hemsida, klicka på Bin & biodling i huvudmeny, klicka därefter på Bihälsa och sedan på Instruktionsbigårdar. Där finns länken till sidan med uppgifter från kupvågarna. Figur 2. Ett bra och väl övervintrat samhälle i början av april. I fjol gjordes ingen behandling med myrsyra eftersom angreppsgraden var låg, så de åtgärder som vidtogs var drönaryngelborttagning från slutet av april till slutet av juni och behandling med oxalsyra i början av november. Anledning till att det finns så många bin på undersidan av taket är att kupan stod utan täckskiva under en period i våras. Foto: Preben Kristiansen Figur 3. Viktändringen i en kupa på Östgötaslätten under maj. Bina har under andra hälften av månaden haft drag på höstraps. Länk till sidan där uppgifter om utvecklingen i kuporna som står på vågar finns på SBR:s hemsida Bitidningen 7/

18 Detta gäller vid införsel/ import av bin och humlor Kerstin Ebbersten, Biansvarig SJV Det är möjligt att föra in bin och humlor till Sverige från länder inom EU. Vid införsel från länder utanför EU måste man kontakta Jordbruksverket för att få reda på vilka länder som just nu är godkända för införsel. (Begreppet import ska användas när man avser införsel från tredje land, annars talar man om införsel.) Jordbruksverket ansvarar för kontrollen av levande djur som förs in i eller ut ur Sverige. Det är viktigt att djur som reser över gränserna är fria från smittsamma sjukdomar och att otillåten handel motverkas. In- och utförselreglerna varierar beroende på om införseln till Sverige sker från ett EU-land eller import sker från ett land utanför EU. För att inte försämra hälsotillståndet bland landets biodlingar är det viktigt att den enskilda biodlaren tar ett stort eget ansvar, eftersom varje införsel, import eller annan förflyttning av bin (och andra organismer) medför en potentiell risk för smittspridning. Med bin menas här djur av arten Apis mellifera. Humlor är här djur av Bombus-arter. Import av bin ska endast tillåtas om Amerikansk yngelröta, Lilla kupskalbaggen och Tropilaelapskvalstret är anmälningspliktiga i det tredje landet. Endast bidrottningar med max 20 följebin per bur är tillåtna för införsel/import. Införsel/import av hela bisamhällen är inte tillåtet. Man ska vara registrerad som importör, oavsett EU eller tredje land Importören ska vara registrerad hos Jordbruksverket. Anmälan om registrering sker på blankett D194 (erhålls från Jordbruksverket). Anmälan om registrering ska ha kommit in till Jordbruksverket senast sju arbetsdagar före beräknat införseltillfälle. Registreringen gäller två år. Registreringen kostar för närvarande 500 kronor. Man ska tillsammans med anmälan om registreringen sända in kvitto på att avgiften är betald (pengarna sättes in på konto Ange på talongen (enheten för häst, fjäderfä och vilt), vad ansökan gäller och vem betalningen kommer ifrån. Skicka sedan betalningsbekräftelse (kvitto) tillsammans med ifylld ansökningsblankett. Det går också att invänta att få en faktura från Jordbruksverket Registrering som importör innebär att det finns ett regelverk som man måste följa. Införsel/import får endast ske från en registrerad handlare Den som säljer djur, måste vara registrerad som exportör hos det exporterande landets behöriga myndighet. Djurägaren står för alla kostnader Djurägaren ska betala alla kostnader för intyg, veterinär och provtagning i samband med importen. Införsel till Sverige från andra EU-länder Djuren får bara föras in över en tullstation (listor på sådana kan erhållas från Jordbruksverket). När djuren passerar gränsen ska hälsointyg, dokumentet som visar att man är registrerad importör mm, visas upp. Av dessa intyg framgår att relevanta inspektioner skett i den exporterande biodlarens bigårdar, och att en fysisk inspektion av bina genomförts innan bina lämnar ursprungslandet och -bigården. Import från länder utanför EU (sk tredje-land) Djur från länder utanför EU, (förutom Norge, Andorra, Färöarna och Schweiz, som i sammanhanget behandlas som tillhöriga EU), får bara föras in via en av EU godkänd gränskontrollstation. Förteckning över vilka länder som just nu är godkända för import av bin kan erhållas från Jordbruksverket. När import sker från länder utanför EU ska importen anmälas till den gränskontrollstation där djuren kommer in i EU. Föranmälan vid import från tredje land Denna anmälan sker genom ett sk CVEDintyg, och anmäles av den lastansvarige transportören. (I praktiken är det flygbefälet som är lastansvarig, och det är inte köparen som anmäler). Den lastansvarige ska anmäla importen minst en arbetsdag före djurets beräknade ankomst till EU. Anmälan görs till inspektionspersonal vid gränskontrollstationen med hjälp av ett dokument som motsvarar mallen för CVED-dokumentet. Uppgifterna kan överföras via telefon, tele, data, etc. CVED upprättas i Traces-systemet. Detta dokument sändes också till personalen vid den svenska destinationen (flygplatsen med gränskontroll) och till Jordbruksverket. Mellanlandning i annat EU-land innan sändningen når Sverige Den vanligaste rutinen vid import av bin från tredje land, är att bina kommer till en flygplats ute i Europa tex Frankfurt, som den första gränskontrollstationen i EU. Här granskas då medföljande dokument och det antecknas i Traces om dokumenten är korrekta. Bina sänds sedan direkt vidare med första flyg till en av de för närvarande två svenska flygplatser som har gränskontrollstation. Om den fysiska kontrollen inte utförts i den första EU-gränskontrollstationen, så ska denna fysiska kontroll utföras 18 Bitidningen 7/8 2009

19 innan djuren (drottningarna i nya försändelsburar med följebin) lämnar flygplatsen i Sverige för fortsatt transport till lokala samhällen. Krav på hälsoundersökning. EU:s standardiserade hälsointyg för bin Enligt EU-direktivet 1992/65, finns ett särskilt hälsointyg som ska användas vid handel med bin och humlor. Bin (Apis mellifera) och humlor (Bombus spp) får förekomma i handeln endast om de uppfyller ett antal krav som specificeras i intyget. Följande gäller också: Hälsointyget ska vara utfärdat under de sista 24 timmarna före lastningen Hälsointyget ska vara utfärdat av veterinär eller motsvarande officiell myndighet Hälsointyget ska i original följa med transporten/försändelsen Hälsointyget ska vara utfärdat på svenska och ett annat i avsändarlandet officiellt språk Importören ska spara intyget i minst sex månader, och kunna uppvisa detta på anmaning av officiell myndighetsperson Vid införsel från tredje land gäller att bina inte får lämna flygplatsen utan att en officiell veterinär granskat bina och tagit prover och bytt burar och följebin När bina anlänt till Sverige ska en veterinär finnas tillgänglig för att granska binas allmänna hälsotillstånd (sk fysisk veterinärkontroll). Vid samma tillfälle ska följebina bytas ut och drottningar och nya följebin sättas in i nya transportburar. Som assistans till veterinären bör vid detta tillfälle en bitillsynsman finnas tillgänglig. Denne ska då tillse att tillräckligt antal drottningburar och följebin finns tillgängliga vid den fysiska veterinärkontrollen. Burar och följebin från den ursprungliga sändningen ska därefter, väl förpackade, skickas till av Jordbruksverket anvisat laboratorium för analyser. Hela denna hantering ska övervakas och dokumenteras av en myndighetsperson för att importen ska vara fullföljd utan anmärkning. Laboratorieanalysen innefattar kontroll av förekomst av Lilla kupskalbaggen (skalbaggen och dess ägg och larver), förekomst av tropilaelapskvalster, och förekomst av trakékvalster. Bitidningen 7/ Provtagning av bin i bigård får ske utan särskild misstanke Jordbruksverket kan besluta om tillfälligt flyttningsförbud av de bisamhällen där de importerade bina (drottningarna) tillsatts. Förbudet häves så snart de av regelverket påbjudna analyserna utförts och proverna visar sig vara fria från de tidigare uppräknade anmälningspliktiga parasiterna. Trots veterinärkontroll i samband med införsel/import kan sjukdomar införas. Djurhälsa mm får kontrolleras utan att någon särskild misstanke om sjukdom föreligger (provtagningslag 2006:806). Sådana kontroller anmodas av Jordbruksverket. Införsel/import regleras av bland annat följande författningar (svenska och EU) Förordning till (SFS 1994:1830) om införsel av levande djur m.m. Saknr J10 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1996:24) om införsel av djur, sperma, ägg och embryon (SJVFS 2008: 46) saknr J11 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1996:25, saknr J29) om veterinära kontroller mm. vid handel med länder som ingår i den Europeiska unionen (EU) Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:19, saknr J30) om in- och utförsel av produkter av animaliskt ursprung och andra produkter som kan sprida smittsamma sjukdomar till djur. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:134) om veterinära kontroller av levande djur som förs in från tredje land till Europeiska unionen (SJVFS 2005: 53, saknr J34) Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:93, saknr J65) om fastställande av djurhälsoregler för produktion, bearbetning, distribution och införsel av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel. EU:s biproduktförordning (EG) nr 1774/2002. Regelverk speciellt för bin Rådets direktiv 92/65 om fastställande av djurhälsokrav (det sk Balai-direktivet) Kommissionens beslut 2003/881/EG om djurhälsovillkor och villkor för intyg för import av bin och humlor från vissa tredje länder Provtagningslagen SFS 2006:806 19

20 Angående import av drottningar Matias Köping Svensk biodling behöver bra drottningar för att honungsproduktion och biodling ska kunna vidmakthållas på en hög nivå under våra klimatförutsättningar och vårt tidsfönster för den korta nektarsäsongen. Försörjningen av bra bruksdrottningar är nödvändig. Därför finns Svensk Biavel AB för att arbeta strategiskt och målmedvetet med detta. Svensk Biavel AB är av nationellt intresse och en gemensam fråga för oss inom biodlingen. Låt detta företag arbeta och se framtiden an med resultat. Inom landets gränser har vi ett brett urval av fina bistammar som ger god honungskörd och har goda egenskaper som vi eftersträvar. Vi har under flera decennier förskonats från olika bihälsoproblem som vi ser i andra länder. Detta skydd vi har, är en av nyckelfaktorerna till att vi med enkla medel kan upprätthålla en bra bihälsa och även vidmakthålla förutsättningarna för den. Detta har ett stort värde och är något som andra biländer saknar. Vi behöver värna om detta och inte med berått mod spoliera det. Bara för att man kan importera bidrottningar betyder inte det att det är det klokaste man kan göra. Vi har fått en situation utan eftertanke där inte en gemensam uppfattning mellan aktörerna inom biodlingen har uppnåtts. Att importera drottningar eller ev paketbin för att snabba upp sin biodlingsverksamhet kan anses som motsägande i ljuset av att det finns biodlingar t o m inom varroazon 3 som inte behövt importera men ändå lyckats att komma upp till närmare 1000 samhällen. Detta kan anses som en vägledning till att det går att genomföra utan import. Att importera drottningar för en tidig delning av existerande bisamhällen för att nå ett numerärt större antal samhällen, kan fungera. Men för det behövs bimassa och dessa nya samhällen måste bygga ut vax. Det tar tid samt energi och säsongen torde vara långt framskriden innan effekt uppnås. Att importera gynnar den enskildes intressen och tar inte hänsyn till kollegornas intresse att upprätthålla en renare förutsättning för bihälsa. Hela detta sammanhang blottlägger dock några behovsområden där biodlingens aktörer behöver öka ansträngningen med metodutveckling och att kunna se genvägar trots klimatkriterier som sätter begränsningar. Tillgång till drottningar. Vad har vi gjort för att utveckla metoder för tidig framtagning? Tillgång till bimassa (paketbin). Vad har vi gjort för att tidigt framställa paketbin och organisera paketbiproduktion. Finns det forum i landet för forskning på dessa områden Sammanfattning Vi borde gemensam arbeta med att öka och synliggöra våra egna metoder för att tillfredsställa den inhemska efterfrågan på drottningar och bin, framför allt tidigt på säsongen. Att vara beroende av enskilda känns kortsiktigt och kraftlöst. Här behövs nationell samling inom biodlingen för att uppnå gemensamma mål och strategier. När vi har undersökt alla möjligheter inom landet för att hitta metoderna, och om vi då misslyckats kapitalt, kan vi påbörja ett sökande efter lösningar utanför landets gränser. 20 Bitidningen 7/8 2009

21 Nya regler för import av bin till Sverige Ingemar Fries, Institutionen för ekologi, SLU Jordbruksverket har, utan att konsultera representanter för binäringen eller sakkunskap om sjukdomar och parasiter på honungsbin, nyligen ändrat den författning som tidigare reglerat införsel av levande bin till Sverige (SJVFS 2005:44). den författningen krävdes tillstånd för I import av bin till Sverige ( 18). Sådana tillstånd har inte givits bl. a. med hänvisning till att vi aldrig påvisat trakékvalster i Sverige. Andra argument för att undvika import av levande bin är att vi inte har varroakvalster spritt i hela landet, inte vill importera läkemedelsresistenta varroakvalster och att vissa aggressiva virusformer aldrig påvisats i landet. I den nya författningen (SJVFS 2008:46) som börjat gälla från 1 januari 2009 krävs inte längre tillstånd för import, bara att vissa förutsättningar om intyg är uppfyllda (se 18). Reglerna ser lite olika ut om man importerar från EU eller om importerna kommer från s.k. tredje land. Mig veterligt finns ingen konsekvensanalys av vad de ändrade bestämmelserna kan medföra för svensk biodling. Jordbruksverket har i skrivelse från SLU den 2 mars i år fått frågorna: 1. Varför har de angivna bestämmelserna ändrats utan att berörd näring eller sakkunskap på området beretts möjlighet till yttrande? 2. Vilka omvärldsfaktorer har ändrats som gör att jordbruksverket funnit det befogat att förändra skrivningen i 18 på angivet sätt? Den 3 juni i år har inget svar inkommit från myndigheten varför vi fortfarande svävar i ovisshet om hur man resonerat eller varför man inte informerat de som berörs av förändringarna. Ett möte med SBR, Biodlingsföretagarna och SLU kommer att hållas i Uppsala den 10 juni Bitidningen 7/ Trakékvalster angriper binas luftvägar. På bilden syns ett färskt första angrepp inringat i trakén som frilagts. I den andra trakén finns inget angrepp. Foto: I. Fries för att få klarhet i vad som fått myndigheten att ändra bestämmelserna och i vilka sammanhang man anser det befogat att diskutera med dem bestämmelser och beslut berör. Det finns en rad skäl att inte transportera djurarter kors och tvärs över olika kontinenter. När det gäller bina så förskräcker spåren av vad mänskliga transporter åstadkommit. Då jordbruksverket släppt kravet om införseltillstånd är det nu upp till biodlarkollektivet och enskilda biodlare att ta sitt ansvar och inte i onödan utsätta sig själv och Biodlarsverige för obestämbara risker. Tyvärr finns det kortsiktiga vinster att göra för enskilda opportunister genom att ha drottningar tillgängliga tidigare på året, under våren, varför vi kan förvänta ett inflöde av bin från mer eller mindre väl kontrollerade biodlingar från olika delar av världen. Som en direkt följd av de ändrade bestämmelserna, har SLU fått en uppmaning från Jordbruksverket att analysera följebin och burar till 454 drottningar som importerats från Argentina via Tyskland. I enlighet med EU-bestämmelser har bin och burar granskats för tropilaelapskvalster (Tropilaelaps spp.) samt lilla kupskalbaggen (Aethina tumida), utan fynd. På jordbruksverkets uppdrag har vi dessutom analyserat följebin för trakékvalster (Acarapis woodi). På basis av undersökningarna kan vi säga att med 99% säkerhet har mindre än 1% av följebina trakékvalster. I Argentina finns trakékvalster påvisat. Även om vi inte kan påvisa de kvalstren i följebina kan det inte uteslutas att drottningarna kan vara angripna och kvalstren redan vara etablerade i svenska bigårdar. Vi kan i ett senare skede analysera för de flesta virustyper, där speciellt det aggressiva IAPV som satts i samband med CCD (Colony Collapse Disorder) i USA är av speciellt intresse och ännu inte påvisats i svenska prover. I högsta grad relevant när det rör den här typen av långväga transporter är att det också helt säkert finns en rad virusinfektioner som väntar på att bli beskrivna. Det vore ett ödets ironi om vi i Sverige kan påvisa tidigare okända typer av virus i argentinska bin importerade till Sverige som en följd av dåligt förankrade beslut av ansvarig myndighet och egoistisk kortsiktighet hos enskilda biodlare. Vi behöver mer än någonsin en beredskapsplan för vad som sker om vi hittar patogener hos bin som inte tidigare är påvisade i Sverige. 21

22 Sida från Effect 22 Bitidningen 7/8 2009

23 Sida från Effect Bitidningen 7/

24 Hos oss finner Du det mesta till Din biodling Begär vår katalog, sändes fritt Apistan Flexikupan - nu även i HLS Flexikupan, lättviktskupa tillv. i 120gr/ l, ingjutna förstärkningar i sargarna. Tak, nätbotten samt 2 LN-lådor. Skälderhuskupan, en rejäl kupa som tål tuffa tag. Apiguard Skyddskläder Skälderhusslöjan Anorak m.fl. Kvalitets handskar Tänk på brandrisken! från 95: Vad använder Du? Avtäckningsrulle 195: Rökpust eller rök på burk? Honungspressar stora o små. Självvändande slungare, lagervara, 4-r lågn / langstroth, 6-r alla ramformat, 9-r lågn / langstroth, samt 39-r radial. Ring för pris. Honungsslungare, 2- o 3-ramars, med eller utan ben. Joel Svenssons Vaxfabrik, Skälderhus, Munka-Ljungby Tel: , Fax: Hemsida: E-post: Semesterstängt: v.30 o 31 samt Lördagar i Juli Honungsslungare, 2-, 3-, 4-, 6-, 9-, 39-ramars. 24 Bitidningen 7/ Frakt o exp.avgift tillkommer

25 Brev till redaktionen Regelverk för biodling Tack för en bra artikel om regelverk (i BT nr 4-09) för biodling. Hoppas att biodlaren har blivit mera uppmärksam på att anmäla uppställningsplats för bisamhälle. Jag som många andra har förlorat massor av samhällen i vinter. Jag förlorade 9 av 12 samhällen, ingen utsot, i princip allt foder kvar, lite döda bin. Bina måste alltså ha flytt kupan nästan direkt efter invintringen. Alla föreningar som i vinter genomfört nybörjarkurser skall nu skaffa bin till kursdeltagarna. Behovet av att få köpa nya samhällen är därför otroligt stort. Jag har annonserat på ett flertal sajter på Internet om att köpa bin, men det finns inga som säljer, bara biodlare som vill köpa. Det vore bra med en påminnelse i Bitidningen om vikten av att göra avläggare för försäljning. Vi vill ju alla att biodlingen utökas och då måste det också finnas bin att köpa. Hans Hultén Red. svarar Hans Hultén Du har helt rätt Hans. Tillgången på bin är avgörande för att kunna öka antalet biodlare Sverige och antalet medlemmar i SBR. Vi behöver förfina metoderna och kunskaperna att både kortsiktigt och långsiktigt få bin att överleva. Och vi behöver göra avläggare. Vi har uppmanat till detta mer än en gång i BT och många föreningar har också detta som tema i sina samlingar. Senaste artikeln i BT om avläggarbildning var i nr 4-09 av BT. Det kommer säkerligen fler. Hågelby pampiga bipaviljong I aprilnumret (Nr ) av Bitidningen finns en artikel av Bosse och Gitte Malmgren: Hågelby pampiga bipaviljong. Vad vet vi om biodlingens historia i Sverige? För lite. När, var och hur honung, vax och propolis producerades är biodlingens historia. I nuläget har vi i Sverige ett stort behov av kunniga biodlare, kanske också fler. Bland SBR:s många uppgifter ingår biodlingens kulturhistoria. Honung avnjöts i slott och koja. Låt oss för ett ögonblick koppla ihop Hågelby pampiga Bipaviljong med SRB:s lovvärda Stödfond Biodlingens Vänner. I dagens läge kan de pengar som stödfonden genererar Bitidningen 7/ tyckas väl små för att verksamt bidra till lösa biodlingens nuvarande problem. Problem som varroa och CCD uppmärksammas internationellt och gigantiska summor satsas internationellt. Pengarna skulle märkas på ett helt annat sätt om de satsades på biodlingens historia, kanske Skandinaviens snarare än enbart Sveriges. Än om de satsas i ren naturvetenskaplig forskning där myndigheter i olika länder nu pumpar in miljoner efter miljoner, huvudsakligen för att tillgodose växtodlingens behov? Presumtiva bidrag till biodlingens vänner från företag och privatpersoner skulle strömma in i raskare takt om humanistisk forskning uttalades i målsättningen? Borde inte SBR:s stödfond också finansiera historiskt-ekonomiskt inriktad forskning inriktad på biodlingens och biodlarna i det gamla samhället. I backstugor, i bondgårdar och på herresäten? Att bevara Hågelby pampiga bipaviljong, i samarbete med Botkyrka kommun, är ett måste för SBR? Björn Holmgren, Uppsala Vattenflaska istället för rökpust Läste artkeln om att röka på bina. JA, det har vi biodlare ju gjort i generationer. Och stackars bina får ju i princip panik, eftersom dom förbereder sig för flykt. Det brinner ju i skogen. Jag är biodlare sedan 1981 och så länge jag rökte på bina, använde jag torrt gräs som jag repade åt mig i närheten av bikuporna. Tände gjorde jag med tidningspapper som jag knycklade ihop och la i botten. MEN för mer än 15 år sedan lärde jag mig av en duktig gammal biodlare att om man röker på bina drar de inte, eller i alla fall dåligt, de närmsta dagarna efter ett ingrepp med rök. SÅ sedan dess gör jag som han lärde mig, nämligen att helt enkelt duscha vatten på bina. DET fungerar alldeles UTMÄRKT. Jag använder en sån där spruta som man pumpar upp tryck i, så är det bara att hålla in handtaget när man sprutar. LYCKA till med större honungskördar Bengt Markbo, Österlen Oseriös handel med bisamhällen När vi biodlare drabbas av vinterförluster årligen, försöker man att återställa detta genom köp av övervintrade sammhällen/avläggare med förhoppnings föregående års drottningar. Man läser annonser i Bitidningen om samhällen till salu. Tager kontakt med säljare som begär ett högt pris med eller utan moms, bestämmer dag för hämtning, anländer på kvällen, hämtar 2 st samhällen och betalar, kör hem. Något flyttningsintyg lämnas ej heller (besikningsmannen hade inga blanketter). Dagen efter hämtas det ena samhället av en annan biodlare, bina flyttas över till nya kupan. Avläggaren innehåller 6 ramar ¾ täckta med yngel, 3 ramar med foder och en gammal 2-delad drönarram, men UTAN drottning. OBS, det fanns ej några döda bin i lådan. Det var samma förhållade med det andra samhället. För dessa samhällen betalades 1200:- st. Dagen efter kontaktades säljaren som lovade att komplettera med 2 yngelramar vardera samt drottningar. 5 dagar senare levererades en låda med 4 yngelramar jämte foderram samt drottning. Och en drottning i försändelsebur. Problemet var inte löst med detta. Avläggarna som levererades första gången var med LN-ramar, men kompletteringsbina var på Svea-ramar. Jag vill med dessa rader uppmärksamma att kända biodlare utnyttjar dem som har otur med att bina dör på vintern. Olle Andersson, Gislaved. Björnar förstör i Uppland Jag har fått två av mina biodlingar raserade av björnar i norra Uppland. Sju samhällen helt förstörda. Bisamhällena fanns på min grannes skogsmark i två skogsbryn. När jag plockade upp resterna och sanerade efter fyra kupor gick björnen till nästa område och förstörde tre kupor. Jag har frågat markägare om att köpa in nya samhällen och ställa upp. Svaret har blivit att de inte vill ha fler björnar här. Artikel med bilder var införda i Arbetarbladet 8 april. Se nyheter/tierp/ Bengt Furenborn, f.d. biodlare. 25

26 Livsmedelslagstiftningen ställer tydliga krav, honung som säljs i dagligvaruhandeln måste vara kvalitetssäkrad. För att hjälpa dig klara detta har Svensk Honungsförädling skapat en smidig lösning för Sveriges Biodlare - Återtagsystemet. För dig som redan idag levererar din honung till dagligvaruhandeln är det här viktigt. Låt inte din handlare ställa dig inför faktum, visa istället att du på eget initiativ klarar att uppfylla lagkraven. NYHET Svensk Honungsförädling i Mantorp hjälper dig att Utveckla din Så här fungerar Återtagsystemet Du skickar din grovsilade honung till Honungsförädlingen i Mantorp och får sedan tillbaka din egen honung i glasburk med lock, försedd med etikett och sigill, datummärkning (bäste föremärkning), med ditt namn och egen EAN-kod på etiketten. Honungen är nu av bästa kvalitet och kvalitetssäkrad helt enligt livsmedelslagstiftningens krav. Så enkelt är det. Ekonomiskt är förutsättningarna goda för att du ska kunna utveckla din biodling med hjälp av Återtagsystemet. Normalt får du betala ca 5:- för glasburk, lock, etikett och sigill. I prislistan här intill ser du vad du får betala för Återtagsystemet. Frakten till Honungsförädlingen i Mantorp ingår i priset medan du själv får betala returfrakten. Genom Honungsförädlingens fraktavtal brukar vi kalkylera returfrakten till ca 1:-/burk och glöm inte möjligheten att skicka leveransen direkt till din kund. Ersättningen för Återtagsystemet kan du betala med honung som du säljer till Honungsförädlingen. Läs mera om återtagsystemet på vår websida: Här finns möjlighet att ställa frågor och vi kommer att publicera några av de vanligaste frågorna och svaren. I många år har vi talat om det. Sverige behöver mera biodling och nu finns möjligheten. Bli av med kladdjobbet och lämna din grovsilade honung till Honungsförädlingen. Använd sedan den tid du sparat till att skaffa dig flera bisamhällen. Framtiden är här, nu har du möjlighet att utveckla din biodling med Återtagsystemet. Vad kostar Återtag? Leverans i 28 kg kärl min. 500 kg Leverans i 140 kg kärl min. 500 kg 700 g 6:75/burk 500 kg 500 g 6:71/burk 500 kg 350 g 6:27/burk 700 g 5:75/burk 500 g 5:71/burk 350 g 5:27/burk kg 700 g 6:35/burk 500 g 6:31/burk 350 g 5:87/burk kg 700 g 5:35/burk 500 g 5:31/burk 350 g 4:87/burk kg 700 g 5:95/burk 500 g 5:91/burk 350 g 5:47/burk kg 700 g 4:95/burk 500 g 4:91/burk 350 g 4:47/burk 2000 kg- pris enligt separat offert 2000 kg- pris enligt separat offert 26 Bitidningen 7/8 2009

27 biodling Fördelarna är många med Återtag: Du skickar all din honung grovsilad till Mantorp för tappning och etikettering Vi använder dina egna SBR-etiketter Staffan Tegebäck tar en paus i vårsolen tillsammans med barnbarnet Nova. Vi kan ha fler samhällen tack vare Återtag Britt-Marie och Staffan Tegebäck kommer ursprungligen från Tidaholm i Västergötland. Det var efter flytten till Morpatorpet utanför Nyköping som Staffan anmälde sig till en biodlarkurs. Idag är de biodlare med 60 samhällen, övriga tiden jobbar han som byggkonsult och alltiallo. Din egen honung kommer i retur hem till dig - kvalitetssäkrad! Du får tid att utöka antalet bisamhällen = Du tjänar mer pengar med mindre arbete Du kan betala ersättningen till Återtag med egen honung Vill du leverera eller veta mer om Återtag: Christer Ankarlid, tel E-post: Magnus Fransson, tel E-post: Britt-Marie och Staffan har använt sig av Återtag under en period och är mycket nöjda. Våra kunder är positiva och gillar att vi tagit initiativet till kvalitetssäkring i kombination med närodlat. För oss är det en perfekt lösning. Vi grovsilar honungen och resten sköter de i Mantorp. Tillbaka får vi vår egen märkta honung, förpackad och klar för utleverans. Tack vare Återtag klarar vi att sköta 60 samhällen idag, trots våra dåliga ryggar. Dessutom slipper vi alla tunga investeringar med tappmaskiner och allt annat. Det som tar tid med vår biodling är resorna till och från bigårdarna, själva jobbet går snabbt. Vår uppfattning är att den som har tio bisamhällen kan både fördubbla, tredubbla eller till och med femdubbla sin honungsproduktion med hjälp av Återtagsystemet. Som avslutning frågade vi Staffan om han inte kunde komma på något som var negativt med Återtag. Han lovade fundera och återkomma i ärendet, men än har han inte ringt Återtag - en nyhet från Bitidningen 7/

28 Möten och kurser Almanackan Distrikt Jönköpings Distrikt Informationsträff lö 26 sep kl i Studieförbundet Vuxenskolans lokal, Bäckgatan 4 B, Nässjö. Lotta Fabricius föreläser, liksom Krister Linnell, ny styrelseledamot och avelsansvarig i SBR. Kaffe serveras kl10, Lunch kl Välkomna till en annorlunda biträff. Föranmälan senast 20 sep till Birgit Johansson eller Detta är ett arrangemang anordnat av Jönköpingsdistriktets Quinnor. Norrbottens Distrikt Sommarmöte lö 11 jul kl 11 hos yrkesbiodlare Per Lundström, Mockträsk, skyltning med bioverall vid vägen. Vi märker och burar drottningarna från årets drottningodlingskurs och snackar kring Säljens år. Per visar sitt slungrum mm. Medtag slöja, fika och gott humör, resten fixar sig på plats. Sedvanlig sommarträff lö 25 juli kl 11 på Vassholmen, Kalix. Samling vid Kalix Bf: s bigård invid färjan till Vassholmen. Färjan avgår strax efter kl 11. Därför börjar vi samlas redan kl för att ta en kaffe, köpa lotter, mm. Kalix Bf passar på att fira sitt sextionde (60) år. Flera föreläsningar, fika och umgänge, lunch till försäljning. Skånes Distrikt Biets Dag i Hembygsparken Degeberga 5 juli kl 14. Föredrag av Bo Lindahl, ordf i Skåne distrikt: Binas betydelse för växtligheten. Visning av bimuséet, slungning av honung, provsmakning av nyslungad honung. Biredskap. Skånska Honungsmästerskapet på Sofiero aug. Inbjudan till medlemmarna. Skånes Biodlardistrikt arrangerar SKM (Skånsk Mästare i Honung) på Sofiero, i samband med Stora Trädgårdsfesten aug. Deltagarna lämnar in två burkar honung i 700 gr glasburk från samma slungning. Burkarna förses inte med etikett, de bifogas i ett kuvert. Varje deltagare får ett startnummer. På första burken genomförs bedömning och provtagning, den andra burken säljs för att finansiera tävlingen. Mästaren erhåller diplom och plakett. Flera priser delas också ut till övriga. Även ett Gourmetpris utses. Anmälan om att deltagande görs till Ingrid Bondeson. Mörarp tel eller , ing eller Per-Eric Cruce, , Helsingborg. Inlämning av burkarna kan göras till någon i distriktets styrelse senast 18 aug eller till Ingrid, senast 25 aug. Bedömning sker efter SBR:s reglemente och för att kunna kora Mästaren genomförs en lite hårdare bedömning. Deltagarna erhåller honungsbedömningskort, vilket ger biodlaren rätt till att beställa SBR-etiketten. Bedömningen kommer att ske inför publik lö 29 aug kl Prisutdelning genomförs sö 30 aug. Någon begränsning av antalet deltagare finns inte. Vi hoppas på fin reklam för vår svenska honung. Föreningar Grannföreningar är välkomna Boråsortens Bf Samling i bigården på Ramshulan Rya Åsar varje tisdag kl 18 hela sommaren. Genomgång av våra kupor. Medtag fika. Dalslands Södra Bf Jordgubbens dag lö 4 juli i Årberg. Öppen trädgård sö 19 juli Vi deltar både i Råggärd och Brålanda. Kontaktperson Orvar tel Bigårdsbesök ti 4 aug kl 18 tillsammans med Melleruds bf hos Gösta Lundgren i Frestersbyn Ör. Tema Myrsyrabehandling. Årets föreningsresa lö 22 aug, med studiebesök hos Sonja och Tore på Tjörn. Tag med kaffekorg och nya intresserade biodlare. Kontaktperson: Agneta Larsson , Harvens dag lö 29 aug i Färgelanda. Ervalla med omnejd Bf Träff 16 aug kl 15 i Mogetorp hos Kent Törnkvist, för vägbeskrivning ring Varoabekämpning i praktiken. Finspångs Bf Bigårdsträff 15 juli hos Erik Sedell, Nordsjövägen 9, Skärblacka. Bigårdsträff 5 augusti hos Per och Gun-Britt Andersson, Vedlösen, Mantorp, Vånga. Hagshult Bf Sommarträff 15 aug kl 15 hos Roland Gustavsson Rosenberg Skillingaryd. Distriktsordf Per-Olof Wagnsgård medverkar. Servering, lotteri. Hälleberga Bf Sommarmöte sö 2 aug kl 12 på pålaviksmötet Gullaskruv Folkets Hus. Klas Oskarsson föreläser. Karlstadsortens Bf Föreningsutflykt 4 Juli till Lurö avelsstation för Nordiska bin Träff vid båthamnen i Ekenäs på Värmlandsnäs. Båten avgår kl 10. Sensommarmöte 22 aug kl 11 hos Lennart Svensson på Björkviksgård i Väse/Karlstad. Mer info, se hemsidan: http: //web.telia.com/~u /index.htm Katrineholmsortens Bf Bigårdsträff 23 juli kl 18 hos Göran Dahlgren Ludvikabygdens Bf Lö 1 aug studieresa till M Sundström i Ljusnarsberg. Besök på Nostalgimuseet Grängesberg på hemvägen.program kommer med posten. Nässjöortens Bf Barkerysfesten sö 2 aug kl 13. Vi medverkar. Planeringsmöte för kupansvariga 6 aug kl på Flustret. Varroaundersökning och förberedelser inför hösten 20 aug på Flustret. Höstmöte sö 30 aug kl 15 hos Barbro Sandberg Lövhult Nässjö. Förberedelser för årsmötet,aktiviteter,fika. Skövde Bf Torsdagsträffar kl 19 på Aspö Gård. Träff varje torsdag med ospecificerat program OBS! Onsdag 29 juli. Vi besöker Mariestads biodlare och tittar på deras nya föreningslokaler med utrymme för slungning och efterhantering av honung. Avresa från Aspö parkering kl Blomvandring runt Aspö 6 aug. Curt- Anders Johansson från Naturskyddsföreningen visar oss blommor som finns i närområdet. Trivselkväll 13 aug. Grillning för hela familjen. Vi samlas på Logården i Odensåker för en kväll med mycket att titta på. Sevärdheter både ute och inomhus. Föreningen står för förtäringen. För samåkning samling vid Aspö parkering avresa Inför invintring 20 aug. Arbete i bigården (slungning). Om bistick 27 aug. Åke Johansson om medicinska risker vi bistick. Att tänka på. Vilka är symtomen vid allergi. Immun eller allergisk av många bistick? Sundbybergs och Spångaortens Bf Träff vid bigården på Eggeby gård varje onsdag kl 18 till och med 23 september. Välkommen! Uddevallaneidens Bf Drottningodlingsklubbens årsmöte ons 19 aug kl 18 på Mollön Värnamoortens Bf Sommarmöte on 1 juli kl 18 i Apladalen, Bikupan vid Prästgården. Vi diskuterar sommarens biodling. Vi köper fika i kaffestugan. Västerås Bf Höstmöte lördag 8 aug kl 13 hos Dosta Stojanovic tel Skylt vid vägen efter Skultuna mot Ramnäs. Bl a invintring, varroabehandling mm. Utlottning av drottningar och ev utdelning av vunna drottningar. Örebro Bf Arbetsmöten och passningar onsdagar kl i Nya Föreningsbigården, Karlslund (4 km väster om Örebro). Reservation för uppehåll under semestern i juli. Kontaktpersoner Pasaga Ramic , Hans-Olov Andersson Det händer i SBR Här kan du se viktiga planerade händelser för förbundet. Om du som är inblandad ser att det fattas något hör av dig till redaktören: 24 aug Arbetsutskott förbundsstyrelsen 5 sep Förbundsstyrelse sep Apimondia i Frankrike 9 nov Arbetsutskott förbundsstyrelsen 21 nov Förbundsstyrelse Kallelse till bolagsstämma Berörda kallas härmed till ordinarie bolagsstämma i Svensk Honungsförädling AB, lördagen den 19 september 2009, kl på Mjölby Stadshotell, Järnvägsgatan, Mjölby, (mitt emot Mjölby järnvägsstation). För att få deltaga i stämman skall Du vara registrerad ägare av aktier i bolaget eller ombud för riksförbundet, distrikt eller lokalförening. Anmälan sker skriftligt till Svensk Honungsförädling AB, Trumpetarevägen 5, Mantorp eller mail till: eller fax senast torsdagen den 10 september Ärenden Ärenden som enligt bolagsordningen skall förekomma på ordinarie bolagsstämma, däribland årsredovisning och revisionsberättelse för det förflutna räkenskapsåret, ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören, val av styrelse och revisorer. Styrelsen Svensk Honungsförädling AB Beslut togs vid 2007 års extra bolagsstämma att medlemmar kallas genom brev eller annons i Bitidningen. 28 Bitidningen 7/8 2009

29 Prislista Glas och lock 2009 Glas i plastpaket 350 g glas 45 st Plastpaket 165:- inkl moms 350 g glas 72 x 45 st Pallpris 9 526:- inkl moms 700 g glas 24 st Plastpaket 110:- inkl moms 700 g glas 68 x 24 st Pallpris 5 957:- inkl moms Lock i hel kartong 350 g lock, 70 mm, guld st 1 243:- inkl moms 700 g lock, 82 mm, guld 700 st 917:- inkl moms Glas i helpall i bulkpack 350 g glas st 6 417:- inkl moms 700 g glas st 5 600:- inkl moms Pall debiteras med 150:- inkl moms/st. Detta återbetalas vid retur. Ev. fraktkostnader tillkommer. Priserna gäller från den 1 januari OBS! Ring före besök, eftersom inte hela vårt sortiment är lagervara. Svensk Honungsförädling AB, Trumpetarevägen 5, MANTORP Tel: , Fax: , Mail: Vi minns Bengt Sundberg Norra Västbo Bf Lennart Sjödin Stenungsunds Bf Stängt i Mantorp under semestern Veckorna 28, 29, 30 och 31, dvs 6-31 juli är växeln och expeditionen semsterstängd i Mantorp. Laga blixtlås utan symaskin Har blixtlåset i skyddsdräkten delat sig? Om du har tur beror det på att löparen blivit glapp i käften så att den inte får grepp om blixtlåsens delar och kan tvinga ihop dem. Tack vare en ny uppfinning gåt en löpare går nu för tiden att byta löpare i stället för att sprätta bort och sy i nytt blixtlås. Zlideon är en blixtlåslöpare i metall som kan gapa. När den gamla löparen tagits bort öppnas den nya, träs på blixtlåset och stängs. Zlideon finns för både tandblixtlås och spiralblixtlås och kostar cirka 70 kronor. Information finns på Kristina Bäckström Bitidningen 7/

30 Marknaden Säljes material mm Bi&Biodlingstillbehör Smedgatan 1, Svedala. Östra Industriområdet (vid Moltex) Öppet: April-September Måndag Lördag Övriga tider efter överenskommelse Tel , , , Återförsäljare för Joel Svensson. Samma priser som i katalogen. Biredskap Freddy Duwe, Vårsta. Malmtorpsv. 19, Grödinge. Öppet måndagar. Sommaröppet även fredagar. Tel , Biodlingsföretagarna bli medlem i föreningen för professionell biodling. Läs mer på vår hemsida Växjö Biredskap Tel , Återförsäljare för Töreboda. Katalogpriser! Kompl. kupa i EPS Tak,botten,2 lådor,ramar ingår. Ramlist ln 2,50 kr/st. Karusellseparatorn rensar även den svåraste honung. 200 kg/h är möjligt. Arne Oroug , Epost: Fortsatt lågpris på honungsslungare 2-4 ramar och motorer från CMF. Bengtssons Bigård Tel Trött på disken? Dålig torkplats? Plastpåsar framtagna för 28-kilos hinken. Tjock, livsmedelsgodkänd plast. Buntband för förslutning. 2,50 kr ex moms och frakt. Finns hos Krokstrands Bigårdar, alt LPs Biodling. Slunga 4 r m motor. Tar LN, LS och Svea. Finns i Skåne Bisamhällen Avläggare Buckfast på LN säljes.pris 1000 kr +moms. Tel (Småland). Drottningar Drottningar säljes! Oparade Buckfast 100:-st +moms Friparade Buckfastdrottningar från Tystberga. Göran Göransson 300:-/st Bidrott, gula, ita. Alla väges sedan Arne Håkansson. Friparade krainerdrottningar. Varroafri zon. Rickard Buckfastdrottningar grönmärkta lev i tillsättningsbur. Erik Sundelin Trelleborg , Elgon avlade för hälsa, gott temperament, god skörd och svärmtröghet. L Karlsson Elgon avlade för hälsa, gott temperament, god skörd och svärmtröghet. L Strömberg Gula bruksdrottn. efter öparade avelsdrott. på Lakka. Friparade i renparningsområde zon 1, klippta, märkta. Göran Kvarnström Buckfastdrottnigar efter stationsparade drottningar zon 1 Jörgen Rasmusson Köpes 2 à 3 bisamhällen inom Värmland. Gärna italienska eller Buckfast. Ring Friparade Krainerdrottningar Varroafri zon Rickard Små radannonser är gratis! Det är bra att vara medlem i SBR. En av anledningarna är att du får två radannonser om högst tre rader gratis om året! Du får hålla ordning på detta själv. Vi litar på dig. Om du missar och betalar in ändå så tackar vi för bidraget till allas vår gemensamma verksamhet. Skicka manus till redaktören, adresser sid 31. Red. Annonstaxa Kommersiella annonser Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, Hallsberg. Tel E-post: Uppslag (två sidor): s/v :-, 4-färg :-. Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg :-. Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg :-. Halvsida (1/2), format mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, eller motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-. Kvartssida (1/4), format mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, eller motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-. Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg 3.000:-. Sextondelssida (1/16), format mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg 1500:-. Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg. Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor. Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra följande ger 25%. Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan också lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet lämnas i form av manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och 250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall layoutkostnad efter överenskommelse. Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn taget till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges. Radannonser Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen under huvudrubriken Marknadsplatsen. De samlas under ämnesrubriker. Inga bilder tas in här. Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsen blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad. Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid så att annonsen kommer fram före manusstopp. Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt. Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca bokstäver) - 75: - och 4 rader (ca bokstäver) - 100:- kr. Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem. Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg , med annonstexten angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonser som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separat inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro eller bank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter så att betalning och text kan identifieras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskort då sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kan identifieras att höra ihop. Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer med hänsyn taget till ankomsten och manusstopp. 30 Bitidningen 7/8 2009

31 SBR kontakt FÖRBUNDSEXPEDITIONEN Trumpetarevägen 5, MANTORP Tel: Fax: 0142/ Förbundssekreterare: Michael Cornell, Utvecklingskonsulent: Jan Mårtensson, Bisjukdomskonsulent: Preben Kristiansen, Sekreterare: Maj-Britt Järnvall, E-post: Medlemsregister & Ekonomi: Anette Agouda, E-post: Plusgiro: Bankgiro: Öppet: må-to: fre: Lunchstängt FÖRBUNDSORDFÖRANDE Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, LISTERBY Tel , E-post: VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE Arne Johansson, Brännemo Stenatorp 3, Väring. Tel E-post: Förbundssekreterare Michael Cornell Tel: E-post: Utvecklingskonsulent Jan Mårtensson. Tel E-post: Bisjukdomskonsulent Preben Kristiansen. Tel E-post: Redaktör Erik Österlund, Bäckaskog 663, Hallsberg. Tel: , E-post: Artiklar och mötesnotiser till Bitidningen Till redaktörens adress. Författarna ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej behöver återge redak tionens eller förbundets mening. Ett år efter utgivning av den tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s hemsida biodlarna.se SBR styrelseledamöter och KOMMITTÉER Styrelseledamot: Lotta Fabricius, Rättar Vigs väg 124, Vällingby. Tel , E-post: Styrelseledamot: Stig Hansson, Snorres Väg 8, HÄSSLEHOLM, , E-post: Styrelseledamot: Anders Lignell, Haminavägen 11, Falun. Tel , E-post: Styrelseledamot: Krister Linnell, Fridsberg 11, Gränna , E-post: Styrelseledamot: Alf Sjöberg, Järstorp, Möllegården 510, Brösarp. Tel: , E-post: Styrelsesuppleant: Matias Köping, Klamparegatan 40, Gävle. Tel , E-post: Styrelsesuppleant: Birgitta Augustesen, Stavtorp, Malmköping. Tel: , Epost: SBR:s BIBLIOTEK Ultunabiblioteket, Sv. Lantbruksuniversitet, Box 7071, UPPSALA. Tel vx 018/ Låneböcker beställs genom ditt lokala bibliotek. Annonser till Bitidningen Till Bitidningens redaktör. Se adresser och telefon och e-post härintill. Annonspriser se annonssidan Marknaden. Prenumeration på Bitidningen Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar i SBR. Du kan också prenumerera separat på Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för ett helår (inom Sverige) på pg till SBR. HF:s KONTOR OCH TAPPSTATION, Trumpetarev. 5, MANTORP. Tel: , Fax: 0142/ E-post: VD: Christer Ankarlid E-post: Sekr.: Gunnel Hertzman, Kvalitet: Ann-Charlott Nystedt, E-post: Ekonomi: Maria Krantz, E-post: Bitidningen 7/ Postgirokonto: , Bankgirokonto: Öppettider må-fr: HF:s STYRELSEORDFÖRANDE Gösta Rappe, , e-post: Svenskt Sigill: Linda Cederlund, E-post: 31

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och

Läs mer

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN 3 maj 2003 i Walldorfskolan på Färingsö. Närvarande: Ca 70 biodlare, sjukdomsansvariga och bitillsyningsmän och andra intresserade. Från Danderyd-Täby

Läs mer

Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina?

Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina? - Hur får vi en bättre övervintring? - Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina? Hur får en bättre övervintring? Starka samhällen Friska vinterbin Tillräckligt med foder Preben Kristiansen Vinterförluster

Läs mer

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Yrkesbiodlarkonferens 2014 Yrkesbiodlarkonferens 2014 Igelstads Bigård 546 95 Karlsborg 0505-59200 el. 0730-251862 www.igelstadsbi.se igelstadsbi@carlsborg.net Robert Brigitte Österrike Pappa som mentor biodlare sedan 1978 utbildning

Läs mer

Copyright: Eyvind Johansson, Se

Copyright: Eyvind Johansson, Se Copyright: Eyvind Johansson, 59553 Se Hej, hej du cirkelledare, säger Hej själv, säger cirkelledaren. Deltagare Eyvind frågar: Är det säkert att låda E är klar att skatta bort från dragbiavläggaren i andra

Läs mer

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Yrkesbiodlarkonferens 2014 Yrkesbiodlarkonferens 2014 Igelstads Bigård 546 95 Karlsborg 0505-59200 el. 0730-251862 www.igelstadsbi.se igelstadsbi@carlsborg.net Österrike Pappa som mentor biodlare sedan 1978 utbildning genom praktik,

Läs mer

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 2 2015. Äntligen vår!

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 2 2015. Äntligen vår! Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 2 2015 Äntligen vår! I din hand håller du nu Nr 2 av Huddingeortens Biodlareförenings medlemsblad. Nytt för denna utgåva är att det är två nya redaktörer

Läs mer

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu Avläggarproduktion - för utökning och avsalu Inledning Det finns många anledningar till att vilja förmera sina bisamhällen, som kompensation för vinterförluster, för att öka antalet bisamhällen för egen

Läs mer

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen 2 Foto: Från Boken om Biodling Min familj är som ett samhälle. Mamma är drottningen. Vi har ingen kung, det behövs

Läs mer

Hur får man friska bin i ekologisk biodling?

Hur får man friska bin i ekologisk biodling? Hur får man friska bin i ekologisk biodling? Vad är friska bin? Fria från sjukdom! Vitala! Produktiva Temadag om ekologisk biodling Östersund 2011-03-23 Preben Kristiansen Reducera mängden av smittämnen

Läs mer

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-

Läs mer

Biodling ger mer än du anar!

Biodling ger mer än du anar! Biodling ger mer än du anar! Tio konstateranden om Svensk Biodling Honung. En söt svensk historia. För att få fram ett halvt kilo honung måste bisamhället tillryggalägga en flygsträcka som kan mätas i

Läs mer

2015-11-23 2014/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping - 1125

2015-11-23 2014/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping - 1125 Metaller i vatten med ICP-AES SS-EN ISO 11885, utg. 2, mod. SS-EN ISO 15587-2:utg1 LidMet.0A.01.02 ICP-AES Aluminium 1:1 > 0,01 mg/l 1:1, 2, 4 >0,01 mg/l Antimon 1:1, 2, 4 > 0,04 mg/l Bly 1:1, 2, 4 > 0,1

Läs mer

Bisamhället Januari Juni

Bisamhället Januari Juni Bisamhället Januari Juni Bisamhället kan manipuleras av en mänsklig hand för att styra bina till att göra det som önskas av biodlaren. Här nedan följer ett tillvägagångsätt om hur man rent schematiskt

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. www.biodlarna.se

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. www.biodlarna.se Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. Problem/frågeställningar Inte lika utbildning överallt. Olika nivåer på förkunskaper. Finns inte den utbildning jag vill ha just

Läs mer

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Mördeg. 100 g Strösocker. 100 g Smör. 1500 g Vetemjöl. 600 g Ägg. Kör ihop socker, smör och ägg. Tillsätt mjölet och sätt degen på kyl.

Mördeg. 100 g Strösocker. 100 g Smör. 1500 g Vetemjöl. 600 g Ägg. Kör ihop socker, smör och ägg. Tillsätt mjölet och sätt degen på kyl. Fantastiska pajer Mördeg 500 g Strösocker 1000 g Smör 1500 g Vetemjöl 100 g Ägg Kör ihop socker, smör och ägg. Tillsätt mjölet och sätt degen på kyl. Tosca 100 g Smör 100 g Strösocker 100 g Vispgrädde

Läs mer

Skapa goda sommarminnen

Skapa goda sommarminnen Pressmeddelande April 2017 Skapa goda sommarminnen Nu nalkas sommaren och det är dags att ta vara på säsongens alla härliga frukter, bär och grönsaker. Saft, sylt och goda bakverk är perfekta sätt att

Läs mer

De svenska superbären

De svenska superbären 1 De svenska superbären Gojibär, acai och incabär kallas ofta superbär och hyllas för sina hälsofrämjande effekter. Men de är dyra! Plocka istället dina egna superbär- i Sverige. HÄLSA Nypon, blåbär och

Läs mer

Konservering. Bärkompott... 5 Fruktkompott... 5 Grönsaker... 5

Konservering. Bärkompott... 5 Fruktkompott... 5 Grönsaker... 5 Utrustning vid konservering....................................................... 2 Steriliseringsapparat............................................................. 2 Hela och rena...................................................................

Läs mer

Lingon är röda, blåbär är blå allra bäst är det med båda två!

Lingon är röda, blåbär är blå allra bäst är det med båda två! Lingon är röda, blåbär är blå allra bäst är det med båda två! Vilda bär för barn Den nordliga naturen är en riktig skattkista: vilda bär som växer i skogar, på myrar och i fjällen innehåller rikligt med

Läs mer

Söta slut på påskbuffén! Bakelser Tårtor Desserter. 10 ljuvliga recept!

Söta slut på påskbuffén! Bakelser Tårtor Desserter. 10 ljuvliga recept! Söta slut på påskbuffén! Bakelser Tårtor Desserter 10 ljuvliga recept! Påskdessert 4 portioner Luftig njutning i portionsformat. 3 dl crème fraiche 1 dl Dansukker Ekologiskt Rörsocker 2 citroner ½ dl citronsaft,

Läs mer

Sött slut på påskbuffén! 8 äggstra goda recept

Sött slut på påskbuffén! 8 äggstra goda recept Sött slut på påskbuffén! 8 äggstra goda recept Varmare, sötare tider! Följ upp påskmiddagen med ett härligt bakverk, en festlig kaka eller en läcker dessert. Smaskens för både stora och små. Citrondessert

Läs mer

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna.

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna. Välkommen till SBR Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något led

Läs mer

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL Välkommen att följa bidrottningen Bibbis färd till blommor och fruktodlingar. På vägen får du bland annat träffa Bibbis vänner Asta och Otto. Du hittar genom att följa

Läs mer

!"#$%&'(')*+,*,+--.+*%"/*01123'+*%"3./"-* ('.%*"#.1.)(4#*5(./1(')*

!#$%&'(')*+,*,+--.+*%/*01123'+*%3./-* ('.%*#.1.)(4#*5(./1(')* Bekämpning av varroa med tillåtna metoder inom ekologisk biodling Bisamhällets och varroakvalstrets utveckling bin 50 000 vuxna bin 5000 40 000 yngel 4000 30 000 3000 20 000 2000 10 000 1000 Temadag om

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten.

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten. 6 Biodling Biskötsel främjar i betydande utsträckning jord- och skogsbruksproduktionen genom att bina pollinerar växter. Biodling erbjuder ekosystemtjänster och gynnar mångfald och riklig blomning. Den

Läs mer

Tänk om jag kunde hjälpa er att bjuda varandra på allas erfarenhet och kunskap. Kanske även jag skulle kunna lägga till något.

Tänk om jag kunde hjälpa er att bjuda varandra på allas erfarenhet och kunskap. Kanske även jag skulle kunna lägga till något. Danmarks biodlare Tänk om jag kunde hjälpa er att bjuda varandra på allas erfarenhet och kunskap. Kanske även jag skulle kunna lägga till något. Är det rimligt att alla lär sig tre saker här idag? Vad

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

Recept med Canderel Green

Recept med Canderel Green Recept med Canderel Green Smoothies: Exotisk sötma Energi-smoothie Varma drycker: Lätt-capuccino Efterrätter och sötsaker: Bakade äpplen Päronmos Tigerkaka med pistasch Chokladkaka och vaniljsås Cheesecake

Läs mer

Lättbakade LÄCKRA KAKOR. Kunglig Dansk Hovleverantör

Lättbakade LÄCKRA KAKOR. Kunglig Dansk Hovleverantör Lättbakade LÄCKRA KAKOR Kunglig Dansk Hovleverantör Fina danska kransekager (Biskvier) (cirka 20 stycken) Vit kräm: 2,5 dl vispgrädde 100 g ODENSE Vit Choklad Koka upp grädden och ta bort kastrullen från

Läs mer

Hur få friska bisamhällen?

Hur få friska bisamhällen? Hur få friska bisamhällen? Preben Kristiansen Bihälsokonsulent Vad är friska bin? Bin som är fria från sjukdom Vitala Produktiva Friskt bisamhälle Hot mot bisamhällenas hälsa Ogynnsam yttre miljö Förorening

Läs mer

Våra godaste desserter

Våra godaste desserter Våra godaste desserter Låt dig inspireras Slutet gott, allting gott Vi är många som tycker att något sött hör till efter en god middag. Här har vi samlat några av våra allra godaste desserter, från exotisk

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären. Mjölk Mjölk betraktas som ett av våra nyttigaste livsmedel. Det beror på att den innehåller så många av de näringsämnen som är särskilt viktiga för kroppen. De viktigaste ämnena är kalcium ( C), protein,

Läs mer

Cupcake en stylad muffins!

Cupcake en stylad muffins! Cupcakes Cupcake en stylad muffins! Det råder cupcake-feber. Det bloggas, bakas och utbyts recept världen över. Den amerikanska stylade muffinsen är hetare än någonsin; i Hollywood, Stockholm och Svedala.

Läs mer

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen - Föreningsbigården - navet i biodlarföreningen - Av SBR: s ca 300 biodlarföreningar så är det ungefär 100 som har en föreningsbigård i någon form. Det finns även ett antal informationsbigårdar runt om i

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Stenungsunds Biodlareförenings styrelse 2007: Ordförande: Gösta Hjelm 0303-77 90 97, 0705-77 90 96 Vise ordf.: Bengt Gustavsson 031-12

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Järvstabladet tidningen för dig som bor i Järvsta Utgåva nr 2 2009. Utgiven av Järvsta byförening Gävle 2010-10-11 WWW.JARVSTABYN.

Järvstabladet tidningen för dig som bor i Järvsta Utgåva nr 2 2009. Utgiven av Järvsta byförening Gävle 2010-10-11 WWW.JARVSTABYN. J ÄRVST A B LADET Järvstabladet tidningen för dig som bor i Järvsta Utgåva nr 2 2009 Utgiven av Järvsta byförening Gävle 2010-10-11 JÄRVSTABLADET I handen håller du nu utgåva nr 2 av den nya tidningen

Läs mer

150 RECEPT FRÅN NESTLÉ

150 RECEPT FRÅN NESTLÉ Recept 135-142 150 RECEPT FRÅN NESTLÉ 1 CHOKLADFONDANT MED AFTER EIGHT Ingredienser: 100 g smör 125 g mörk choklad 4 pastöriserade äggulor 4 pastöriserade äggvitor 40 g socker 20 g vetemjöl 10 stycken

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

Regler för biodling. och. produkter från bisamhällen

Regler för biodling. och. produkter från bisamhällen 0 Regler för biodling och produkter från bisamhällen för användning av Demeter, Biodynamisk och liknande märkning Reviderade juni 2014 Gäller fr.o.m. juli 2015 Järna 2015 Postadress: Skillebyholm, 153

Läs mer

Protokoll årsmöte

Protokoll årsmöte Protokoll fört vid Ireortens Biodlarförenings årsmöte 2013 Plats: Ire Naturskola Närvarande: Stig Boklund Bengt Eriksson Mogens Vedel Åke Månsson Lars Nilsson Nils-Erik Svensson Göran Åstrand Anna Erlandsson

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

1. Viktigt till att börja med din spis.

1. Viktigt till att börja med din spis. HETA TIPS 1 Ett kök kan se ut nästan hur som helst. Ljust eller mörkt, gammalt eller nytt spelar ingen roll där finns nästan alltid en spis. Har du sedan en stekpanna eller två, några kastruller och grytor

Läs mer

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Recept...3 Dokumentation blåbärs pannkaka 8 Dokumentation klassisk svensk pannkaka 9 Pannkakans historia.10 Min egen pannkakas berättelse..11 Källförteckning..13 2 Blåbärspannkaka

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Gjuta egna mjukbeten Så jag skulle inte rekommendera att använda spisen Innan gjutning

Gjuta egna mjukbeten Så jag skulle inte rekommendera att använda spisen Innan gjutning Gjuta egna mjukbeten Detta med plastgjutning har konstigt nog aldrig riktigt blivit något hit i Sverige. Trots att det är väldigt enkelt att göra när man väl har fått prova. Kanske är det avsaknaden av

Läs mer

Sveriges Biodlares Riksförbund, Mantorp 2009

Sveriges Biodlares Riksförbund, Mantorp 2009 1 Sveriges Biodlares Riksförbund, Mantorp 2009 Layout: Erik Österlund Bilder: Catherine Engman, Bengt Esplund, Bo Lundberg, Bengt Nyrén och Erik Österlund Tryck: VTT-grafiska, Vimmerby 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Från Naturen Ät 2 dl bär Dig till varje dag! Lätta mellanmål med bär Havtorn (Hippophaë rhamnoides) MÅNDAG Rönn (Sorbus aucuparia) TISDAG Blåbär (Vaccinium myrtillus) ONSDAG Lingon (Vaccinium vitis-idaea)

Läs mer

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling Jordbruksinformation 3 2013 Starta eko Biodling 2 Börja med ekologisk biodling Text: Thomas Rafstedt Foto: Johann Lang När jag står på marknad och säljer min ekologiska honung får jag ofta frågan All honung

Läs mer

Hallands kulturhistoriska museum

Hallands kulturhistoriska museum Hallands kulturhistoriska museum Alla recepten nedan förutom konfekten kommer från Anna Weckers kokbok som ursprungligen publicerades på tyska 1597. Boken publicerades även på danska, delar av den 1616

Läs mer

Så bakar du trendiga cupcakes

Så bakar du trendiga cupcakes 1 Så bakar du trendiga cupcakes Färgglada cupcakes, söta och underbara. Bjud på senaste hajpen och gör som i "Sex & the city", njut av de bedårande bakverken. Foto: Lina Eriksson Chokladcupcakes Ingredienser

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

Sju iskalla sommardesserter

Sju iskalla sommardesserter 1 Sju iskalla sommardesserter Milkshake, svalkande smoothies och turboglass är lätt att svänga ihop på det som man har hemma i kyl och frys. Här är några läskande tips! Foto: Ove Lindfors Lättfrusen jordgubbsgazpacho

Läs mer

Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014

Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014 Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014 Dnr 3.2.18-7313/2013 Verksamhetsår 2013-10-16 till 2014-10-15 Projektnamn Driftmetoder Målsättning Att i seminarieform samla biodlare till föreläsningar och

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag Foto: Hans Jonsson Bli biodlare utveckla ditt företag Jordbruksinformation 14 2011 1 Biodling kan utveckla ditt lantbruk Text: Mats Mellblom BI OCH GÄSS sågos i myckenhet vid alla de gårdar här i Västergötland,

Läs mer

Safta Sylta Baka. Canderel presenterar 13 recept i samarbete med Rent a Chef

Safta Sylta Baka. Canderel presenterar 13 recept i samarbete med Rent a Chef Safta Sylta Baka Canderel presenterar 13 recept i samarbete med Rent a Chef Lätt på rätt sätt Canderel gör det möjligt för oss att leva sundare, men samtidigt unna oss det goda. Canderel ersätter socker

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Desserter. allt under 101 kalorier

Desserter. allt under 101 kalorier Desserter allt under 101 kalorier 1. Fruktiga Yoghurtskålar 4 ½ dl yoghurt med låg fetthalt 80 gram jordgubbar 80 gram blåbär 80 gram hallon 1 ½ msk rivet apelsinskal Citronmeliss för dekoration Ställ

Läs mer

Smått och Gott Bakning med Monica Äikäs

Smått och Gott Bakning med Monica Äikäs Smått och Gott Bakning med Monica Äikäs Lönkan, 18.1 2012 Innehållsförteckning Pastejer 1... 3 Pastejer 2... 4 Havreflarn... 5 Sockerkaka (tårtbotten)... 6 Gräddtårta... 7 Kaneläss... 8 Rulltårta... 9

Läs mer

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006 Ackrediteringens omfattning AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Vegetariska receptfrån Kurt Weid. var smart! servera vegetariskt

Vegetariska receptfrån Kurt Weid. var smart! servera vegetariskt Vegetariska receptfrån Kurt Weid Vegetarisk tisdagssoppa med röda linser och citrussmak Rotsaker blandade tärnade Svamp - Shiitake svamp Buljong - grönsaksbuljong på tärning Crème fraiche lätt Matlagningsgrädde

Läs mer

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient NOURISHING PERSONAL HEALTH KRISTINAS FRUKOSTTIPS (2 PORTIONER) MILD VANILJ För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

LUGNETS FÖRSKOLA LUGNETS FÖRSKOLA

LUGNETS FÖRSKOLA LUGNETS FÖRSKOLA , LUGNETS MELLANMÅL LUGNETS MELLANMÅL Våren 2012 startade vi arbetet med att få Grön Flagg certifiering, som är utmärkelsen för skolor och förskolor som vill arbeta med hållbar utveckling. Vi siktar på

Läs mer

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler

Läs mer

Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling

Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling Ekologisk biodling i praktiken Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling Min verksamhet Bergsgårdens Honung Ekologisk biodling med fn 50 bisamhällen på Kinnekulle Ansluten till KRAV Medlem i Västgötahonung

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL ARBETSUPPGIFTER UNDERVISNINGSMATERIAL 2: RESAN Berättelse del 1: Uppgift 1: Uppgift 2: Gruvarbetaren Rita ett hus som värms med geotermisk energi Soltornet med geotermisk energi Berättelse

Läs mer

Enkla recept med NutriniKid Multi Fibre

Enkla recept med NutriniKid Multi Fibre Enkla recept med NutriniKid Multi Fibre Recept och inspiration från Nutricia Hela dagens måltider lika goda som nyttiga Mättande mellanmål lätta att ta med Mat för extra energi Smoothie på ett kick Experimentera

Läs mer

LEVAIN BRÖD. Surdegs grund av vete. 1 stort levain bröd

LEVAIN BRÖD. Surdegs grund av vete. 1 stort levain bröd LEVAIN BRÖD 1 stort levain bröd 10 g färsk jäst 6 dl ljummet vatten 14 15 dl vetemjöl special 4 dl surdeg av vete (se nedan) 1 1/2 msk salt 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Smula jästen i en bunke och lös upp den

Läs mer

Välkommen till Biodlarna

Välkommen till Biodlarna Välkommen till Biodlarna Grattis! DU är nu en av drygt 11000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något

Läs mer

Våffelform. Silikon. Oumbärliga produkter för tillagning av våfflor:

Våffelform. Silikon. Oumbärliga produkter för tillagning av våfflor: Silikon Våffelform Silikon Våffelform Alla tycker om nygräddade våfflor. Grädda dem till frukost, lunch, dessert, ta med på utflykten, servera dem som snacks eller till födelsedagsfesten. Fördelen med

Läs mer

Enkel sommarbuffé till festen (8 sidor) Smarta bufférätter med mycket smak och vackra färger.

Enkel sommarbuffé till festen (8 sidor) Smarta bufférätter med mycket smak och vackra färger. 1 Enkel sommarbuffé till festen (8 sidor) Smarta bufférätter med mycket smak och vackra färger. Foto: Holger Edström Hannas välkomstdrink Ingredienser 20 personer 1 l granatäppeljuice, (Del Monte) 4 st

Läs mer

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006 Miljöförvaltningen Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 Olle Nordell ekolog Rapport 2007:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona

Läs mer

SKATTLÅDAN 3. Tumbaortens Biodlareförening. Kallelse. Årsmöte 2011

SKATTLÅDAN 3. Tumbaortens Biodlareförening. Kallelse. Årsmöte 2011 SKATTLÅDAN 3 Tumbaortens Biodlareförening 2011 Foto: Felicia Gilljam Kallelse Årsmöte 2011 Lördag den 12 november, Kl. 13 Vårstakyrkan, Ringvägen 26 Efter mötet firar vi föreningens 90-års-jubileum med

Läs mer

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, NJV, SLU Bakgrund Bakgrunden till projektet har beskrivits i redovisningen för. Syftet med projektet

Läs mer

Har du koll på dagarna?

Har du koll på dagarna? Har du koll på dagarna? Den här veckan hyllar vi kanelbullen och skickar ut en kasse fylld med godsaker för dig som älskar att baka. Och det passar dessutom perfekt eftersom det är Kanelbullens dag torsdagen

Läs mer

Rune Larssons energikaka

Rune Larssons energikaka Här nedan följer recept på ett antal olika varianter på energikakor. Rune Larssons energikaka Mät upp 7 8 mått havregryn i en bunke! Ett mått kan vara i stort sett vad som helst. Jag själv brukar använda

Läs mer

Fisk Lönkan,

Fisk Lönkan, Fisk Lönkan, 6.5 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Gubbröra... 3 Havande strömming... 4 Stekt strömming... 5 Stekt Sik (eller gös/abborre)... 6 Potatismos... 7 Duchessepotatis med muskot... 7 Lönkan, Fisk, 6.5

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

MENY. Tomatdrink. Röd coleslaw Tzatziki. Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås. Ugnsrostade grönsaker

MENY. Tomatdrink. Röd coleslaw Tzatziki. Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås. Ugnsrostade grönsaker MENY Tomatdrink Röd coleslaw Tzatziki Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås Ugnsrostade grönsaker Äppelkaka Cheesecake m. karamelliserade körsbärstomater

Läs mer

Vecka 41,4 port. Monikas 3 dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! 1 1 1 2 2,3 1 1 3. Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor!

Vecka 41,4 port. Monikas 3 dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! 1 1 1 2 2,3 1 1 3. Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor! Vecka 4,4 port Monikas dagarskasse! Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor! Här finns både välkända och klassiska goda smaker samt mindre kända smaker i nytänkande rätt. Min personliga favorit

Läs mer

Rutiner för livsmedelshantering

Rutiner för livsmedelshantering Rutiner för livsmedelshantering När man säljer mat gäller lite andra regler än när man kokar ihop sin matlåda i hemmet. Dels för att betalande gäster förväntar sig en viss kvalité, samt dels för att ett

Läs mer

Kompis med kroppen. 6. Mitt mellanmål

Kompis med kroppen. 6. Mitt mellanmål Kompis med kroppen 6. Mitt mellanmål Mellis mellan målen Har du märkt att du blir piggare när du ätit mellanmål? Se till att få i dig någon frukt eller grönsak vid varje mellis! 1. Frukt- och gröntmacka?

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

!! Dragon'(och(vitlöksströmming(! strömmingsfiléer!! Ättikslag)

!! Dragon'(och(vitlöksströmming(! strömmingsfiléer!! Ättikslag) && SÄRSTA&WÄRDSHUS& Dragon'(och(vitlöksströmming( 600g strömmingsfiléer Ättikslag) 5dl vatten 1dl ättiksprit 1msk salt Senapssås)med)dragon 3dl smetana ½dl majonnäs 2msk senap 1st pressadvitlöksklyfta

Läs mer