PLÅTSLAGARE DYRKAR ODEN OCH TOR

Transkript

1 PLÅTSLAGARE DYRKAR ODEN OCH TOR Elitträning kan rädda din KROPP TEST: bästa selen på taket Allt FLER startar eget MC-stjärna BORRADE sig till toppform GULDFEBER GER BYGGJOBB ALF ANLÄGGER NY GRUVA I LAPPLAND NUMMER 4/ 9 MARS 2006 /

2 NR ÅRGÅNG 58 9 MARS 2006 Kenneth Petterson chefredaktör, ansvarig utgivare kenneth.petterson@byggnadsarbetaren.se Anki Wetterstål debattredaktör anki.wetterstal@byggnadsarbetaren.se Katarina Connheim allmänreporter, nyhetsansvarig katarina.connheim@byggnadsarbetaren.se Nina Christensen allmänreporter webbansvarig ingemar.dahlkvist@byggnadsarbetaren.se Ingemar Dahlkvist arbetsrätt, löner ingemar.dahlkvist@byggnadsarbetaren.se Margite Fransson arbetsmiljö, hälsa margite.fransson@byggnadsarbetaren.se Elin jönsson allmänreporter elin.jonsson@byggnadsarbetaren.se Cenneth Niklasson allmänreporter cenneth.niklasson@byggnadsarbetaren.se Johan Sjöholm allmänreporter johan.sjoholm@byggnadsarbetaren.se Anki Sydegård reportageansvarig anki.sydegard@byggnadsarbetaren.se TS-kontrollerad upplaga 2005: Telefon: Postadress: Stockholm Besöksadress: Hagag. 2, 4 tr, Sthlm Adressändring, medlem i Byggnads: Kontakta din lokala avdelning Prenumeration: Datarutin, telefon Pris, helår: 297 kr Annons: Swartling & Wranding Media, telefon Repro: Grafit Tryck: Sörmlands grafiska, Quebecor TEST SÄKERT OCH BEKVÄMT PÅ TAKET Sex fallskydd har testats av plåtslagare i Hudiksvall. Här är deras omdömen. SID KRANGRANNAR I BÄSTA OCH SÄMSTA HYTTEN SID HÄR ÄR FACKET GÄSTARBETARNAS VÄN SID GULDRUSCHENS GLADA DAGAR I SVERIGE SID 8-13 TRÄNA SOM ELITEN SÅ HÅLLER KROPPEN SID TVÅBARNSMOR BORRADE SIG TILL TOPPFORM SID Allt fler blir egenföretagare BYGGNYTT/ Allt fler medlemmar lämnar förbundet och blir egenföretagare. Byggnads avdelning i Jämtland-Härjedalen anser att det är en tydlig trend. SID 27 DEBATT SID 4-5 Ta kontrollen över riksbanken Den som utövar offentlig makt måste kunna ställas till ansvar, skriver Bengt-Ola Ryttar (s). GREJER & GREPP SID 38 Så stoppas dieseltjuven Elektronisk märkbricka låser tanken. BYGGFOLK SID Här kan du bli begravd i en nöt BYGGFOLK SID Plåtslagaren som dyrkar asagudarna Micke Kjellgren använder sig av trumresor för att få kontakt med Oden och Tor. 5 SNABBA & 5 LÅNGSAMMA SID 7 Snabbpratare tolkar rallykartan MÖTEN & SÅNT SID 39 SISTA ORDET SID 46 BILDKRYSSET SID 47 NR 4 MARS 2006 BYGGNADSARBETAREN 3

3 DEBATT FRÅGAN Är det viktigt att ha en tro? Gösta Karlsson, 57, träarbetare, Kalix Ja, en viss tro måste man ha. Om man nu inte skulle tro på Gud, måste man i alla fall tro på sig själv. Det är också viktigt att respektera andra, alla ska få ha sin tro. Men man måste kunna skoja även om religion, t ex Mohammedkarikatyrerna. Bråken är nog mer politiska. Jag hade tidigare en arbetskamrat som var lestadian. Jonas Eriksson, 20, betongare, Stockholm Ja, jag tror på ödet till hundra procent. Det var ödet som gjorde att jag träffade min flickvän. Jag skulle hjälpa min syster, som bor i Söderhamn, att flytta. När jag gick ut på kvällen träffade jag min flickvän. Hon bor inte heller i Söderhamn, utan var bara hemma över helgen hos sin mamma. Lennart Segerlund, 59, snickare, Sangijärvi Ja, jag tror på Gud. Det händer ibland att jag går i kyrkan också. Man blir inte retad i den här åldern för att man har en tro. Man måste också respektera andras tro, men asagudarna är inget för mig. Jag tycker att det här med de danska skämtteckningarna av Mohammed har förstorats upp. Läs mer på sid Riksbanken ska styras av folket Vi förslösar nu i snabb takt den kanske viktigaste samhällsresursen förtroendet för demokratin och samhällssystemet. Den som utövar offentlig makt måste kunna ställas till ansvar. Det gör det synnerligen angeläget att den makt som vi fortfarande har, används så väl som möjligt. Demokratins principer måste tillämpas fullt ut och med så få undantag som möjligt för att bli trovärdig. Men vi har frivilligt överlåtit bland annat makten över den viktiga penningpolitiken till experter som inte är folkvalda och som inte kan ställas till svars för sitt fögderi. Vi har låtit en modenyck hos ekonomerna ta över folkstyrets idé. I den avdemokratiserade riksbankslagen är riksbankens uppgift att upprätthålla ett fast penningvärde och att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende, och vad som menas med det bestämmer banken själv. Idén är att man, genom att vara oberoende av politiker och av medborgarnas populistiska krav om full sysselsättning, ska vara en garanti för att riksbankslagens mål om låg inflation är Varför så tysta i EU, Byggnads? I februari tågade tiotusentals fackliga demonstranter på Strasbourgs gator för att förmå EUparlamentets ledamöter att rösta rätt om tjänstedirektivet, som skulle upp till behandling. Detta är för oss byggnadsarbetare, efter det som skett i Vaxholm, en av våra för närvarande viktigaste frågor. Men var är Byggnads? Jag har varken hört, sett eller på annat sätt fått veta om vi är där och vad vi gör och varför vi inte syns när denna viktiga fråga ska behandlas. Ska Metall och industrifacken företräda oss? För övrigt syns och hörs det väldigt lite om Byggnads i EU. SNICKARE BYGG-12:AN Glöm inte mindre yrkesgrupper l Byggnads vill att vi ska jobba på ackord, men de satsar tydligen bara på TBM-sidan. Jag tillhör också en mindre yrkesgrupp, anläggning, och oss har de nog glömt. Nej, nu får det vara nog. Antingen satsar ni, Byggnads, på alla era medlemmar, annars kan vi i de mindre yrkesgrupperna lika gärna gå ur. IR viktigare. Kan du som väljare erinra dig att du i val tagit ställning och sagt att mycket låg inflation är viktigare än full sysselsättning? Riksbanken tar för sig och regeringen får titta på. När Göran Persson intresserar sig för penningpolitiken blir han KU-anmäld. Varför utsätter sig Sverige för detta? Den allt viktigare penningpolitiken är bortom demokratisk kontroll och i händerna på experter? Jag tycker mig också se tendenser till att riksbanken även håller på att göra sig till överdomare över finanspolitiken. Det är naturligt, men felaktigt, att varje maktcentrum anser sig självt bäst lämpat att ta ansvarsfulla beslut. Riksbanken är inget undantag från regeln att mycket vill ha mer. Återdemokratisera riksbanken som ett första steg i rekonstruktionen av folkstyret. PS. Riksbanken har inget växelkursmål, men disponerar en gigantisk och växande valutareserv. Den bör användas till bättre välfärd. BENGT-OLA RYTTAR F D RIKSDAGSMAN (S) Uppfostra ungdomarna Jag tycker att det är på tiden att man börjar uppfostra dagens ungdom enligt poängen det var bättre förr. Det blir inte lättare att värva unga medlemmar till dagens medlemsutbildning, så min vision är att den ska ingå i lärlingsutbildningen. Tänk en lärling som vet vad han/hon har rätt till och är tvungen till, en trygg ungdom på arbetsplatsen, en ny generation av uppfostrare när dagens har gått ur tiden. Vi ungdomar kommer alltid att finnas. Så satsa på oss. UNGDOM I BYGGNADS KENNETH PETTERSON SKRIV TILL OSS VI BJUDER PÅ PORTOT! Adressen är Byggnadsarbetaren, Svarspost , Stockholm. Du behöver inte sätta på något frimärke. Ring Faxa E-posta redaktionen@byggnadasarbetaren.nu Glöm inte uppge namn, adress och telefonnr (som hemlighålls mellan dig och redaktionen om du använder signatur). 4 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS 2006

4 LEDARE Tillbaka med den gamla anställningen Jag är en betongare som tycker att vi ska ta bort fast-anställningen, och ta tillbaka det gamla att man är anställd på det bygget man är på. Då blir det bättre byggen, tror jag. Nu är det ju rena Kräv yrkesbevis av utlänningar Hur kan det komma sig att vi svenska arbetare blir tvingade att uppvisa yrkesbevis för att få behörighet till vissa jobb? Dessa yrkesbevis tas genom en utbildning, som man får genom kontakt med fack och arbetsgivare efter att man genomfört lärlingstid. Utländska firmor kommer hit och jobbar för halva lönen, utan krav på yrkesbevis. Facket säger inget! ARMERARE vilda västern på byggena. Då får man jobba med riktiga gubbar som kan sin sak. Är man en bra gubbe så får man jobb. EU ingen marknad för de arbetslösa Jag vill köpa svenskt kött eftersom jag tycker det är onödigt att grisar och kor från olika europeiska länder fraktas runt för att säljas och ätas i Sverige. När vi kan ha gårdar i Sverige som föder upp grisar och kor till den svenska marknaden. På samma sätt tycker jag att arbetare inte ska behöva skickas runt i Europa i jakten på arbete. Pension vid 60 Vart tog pensionen vid 60 år vägen som det pratades om för tio år sedan? Är det ingen som driver det i regeringen? Det skulle underlätta för oss 40-talister att slippa bråka med försäkringskassan jämt och ständigt. PENSION VID 60 ÅR BODTOMTEN Nog får man pippi av allt kackel om fågelinfluensan... JONAS BETONGARE, GÖTEBORG Men det tycks vara det som skiljer sossar och borgerliga åt när det gäller EU. Vi ser EU som en möjlighet att skapa en gemensam välfärd och trygghet för medborgarna i Europa, medan de borgerliga tycks anse att EU ska vara en marknad, där arbetslösa arbetare drivs från land till land för att sänka lönerna för alla arbetare. NISSE LINDBLOM TYCK DIREKT PÅ NÄTET! På vår hemsida kan du publicera insändare direkt på nätet. Gå in på KENNETH PETTERSON Lär av Norge Norge är inte med i EU, men när det gäller antalet gästarbetare på byggen har det ingen som helst betydelse. Eftersom Norge har sagt ja till EES och Schengenavtalen, innebär det att folk kan röra sig lika fritt över gränsen som inom EU. Det är alltså inte medlemskapet i EU som är avgörande för om byggnadsarbetare från Polen eller Baltikum söker sig till Norden. Det är däremot förtjänstmöjligheterna. I Norge ligger en normal bygglön runt motsvarande 200 svenska kronor. När EU utvidgades sökte sig polacker och balter även dit för att arbeta. Men rika Norge är också ett dyrt land att leva i, betydligt dyrare än Sverige. Och i verkligheten får gästarbetarna hålla till När det gäller kontakten med gästarbetare skulle det vara klädsamt med lite mer ödmjukhet. godo med norska kronor, ofta ännu lägre. För Fellesforbundet, som organiserar bland annat byggnadsarbetare, är det en ödesfråga. För att komma till rätta med lönedumpningen måste de ha gästarbetarna med sig. I Norge är organisationsgraden bland byggnadsarbetare under 50 procent, jämfört med över 80 procent i Sverige, och antalet ombudsmän är avsevärt färre. Ändå lyckas Fellesforbundet få förtroende bland gästarbetarna, främst bland polackerna. Redan ett år efter östutvidgningen hade Fellesforbundet lyckats organisera cirka 500 nya medlemmar bland de polska gästarbetarna. Kanske ligger förklaringen i inställningen, och i det faktum att norska Fellesforbundet anställt ett flertal polsktalande stödpersoner. I OS-sammanhang är det lätt att vara storsvensk. Men när det gäller kontakten med gästarbetare skulle det vara klädsamt med lite mer ödmjukhet. Läs mer om hur bygg-gästarbetarna bemöts i Norge i vår serie Låglöne-EUropa på sidorna Nästa nummer kommer den 23 mars. KENNETH PETTERSON CHEFREDAKTÖR PS. Nu kan ni läsa hela tidningen på Internet. Gå in på och klicka vidare. NR 4 MARS 2006 BYGGNADSARBETAREN 5

5 TIPSA OSS! blir det reportage får du dubbeltrisslott Ring, skriv eller mejla oss så att vi kan göra Byggnadsarbetaren ännu bättre. Alla som lämnar tips, som leder till reportage, får en dubbeltrisslott, med chans att vinna upp till 7,5 miljoner kronor. Alla som hör av sig berörs av källskyddet, vilket innebär att den som vill vara anonym får vara det och att inga personliga uppgifter lämnas vidare. LÖNER: SVARTJOBB, BROTT: GÄSTARBETARES VILLKOR: ARBETSMILJÖ, HÄLSA: Ingemar Dahlkvist: Johan Sjöholm: Katarina Connheim: Margite Fransson: Cenneth Niklasson: Nina Christensen: annons arbesko 6 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS 2006

6 5 SNABBA 5 LÅNGSAMMA TILL VEM? BO HOLMSTRAND, 28-årig snickare från Herrljunga. VARFÖR: För att han som amatör chockade världseliten genom att bli TREA I SVENSKA RALLYT SOM KARTLÄSARE till Daniel Carlsson. JAG HADE BEHÖVT BÄTTRE KONDITION FÖR ÖKENRALLY kunna prata fort som kartläsare? Det är viktigt att kunna prata snabbt i höga hastigheter och svåra kurvkombinationer. Det gäller att ha framförhållning så att jag vet att det går att få stopp på bilen. Annars hamnar man lätt i snödrivan. 2 Är det inte lätt att vricka tungan när man pratar så fort? Jag förstår hur du tänker. Men det får inte hända. Då blir det lätt lite för spännande. 3 Hur tränar du upp snabbpratandet? Det är att åka tävling som gäller. I den här sporten ges det väldigt få tillfällen till träning. Ibland händer det att jag och föraren tar en vanlig Svensson-bil och åker sträckan i vanlig fart. 4 Har du någon nytta av att kunna prata fort på bygget? Nej. Ingen alls. 5 Har du varit med om en avåkning någon gång? Jaja, visst. Vid ett tillfälle i Skillingaryd kom jag fel i noterna redan på första sträckan. Vi kom för fort in i en kraftig högerkrök och gick på taket, men landade på hjulen. Som tur var höll föraren bilen i gång hela tiden, så det var bara att trycka på gasen och köra vidare. Vi förlorade bara sju, åtta sekunder och kom tvåa totalt. Bo Holmstrand kom trea i svenska rallyt, men ökenrallyt Paris-Dakar höll på att knäcka honom: Det är så fysiskt jobbigt, säger han. BOSSES FRÄCKIS En man gick till läkaren för att hans fru hade så svag sexlust. Inga problem, sa läkaren. Smussla ner ett av de här pillren i hennes kaffe så ska du se att det löser sig. Sagt och gjort. När mannen och hans fru fikar smusslar han ner pillret. Men han nöjer sig inte med ett utan tar två. Fast om jag tar ett själv så skiljer det ändå bara ett piller mellan oss, tänkte han och släppte ett i sitt eget kaffe. Efter tio sekunder reser sig frun upp och säger: Nu vill jag ha sex med en rejäl karlakarl. Ögonblicket därpå reser sig mannen och säger: Och det vill jag också. 1 Hur gör du för att varva ner efter en tävling? Efter en VM-vecka är jag så totalt slut i knoppen att jag lätt kan sova tolv timmar i sträck. Eftersom man har för dålig rutin går man på helspänn hela veckan. De här lite större gubbarna kan ta det lite mer med ro. 2 Är det inte svårt för dig att ligga och sega i 50 i den vanliga trafiken? Nej. Jag har inte haft en sladd på min bil på sex år. 3 Vad gillar du cyklar, mopeder och andra långsamma fortskaffningsmedel? ANNA SIGGE1 Hur viktigt är det att Såna gillar jag inget vidare. Någon cykel äger jag inte ens en gång. Min kondition är väl inte heller den bästa. Det var något jag ångrade lite i Dakarrallyt tidigare i år, eftersom det är så fysiskt jobbigt. Du sitter kanske nio timmar i sträck med hjälmen på och på nätterna får du ingen riktig sömn. Du störs av motorcyklar som varvas eftersom förarna håller på att meka. 4 Vilken musik lyssnar du helst på i en bilkö? Status Quo är bra. Fast jag gillar egentligen allt utom hårdrock. 5 Om du inte höll på med motorsport, vilken idrott skulle du välja då? Innebandy, tror jag. Vi är ett kompisgäng som träffas en gång i veckan och spelar. JOHAN SJÖHOLM NR 4 MARS 2006 BYGGADSARBETAREN 7

7 HÄR BYGGS FÖR SVE 8 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS 2006

8 Guldfebern härjar i världen. Jakten efter den gyllene metallen pågår överallt, även i Sverige. I Blaiken utanför Storuman byggs en gruvanläggning. Det är bråttom och snö och kyla är hårda motståndare. Det som värmer är drömmar och guld. Men de handlar inte guldklimpar på fjället, utan om aktiefynd på börsen. TEXT CENNETH NIKLASSON FOTO ANDERS CARLSSON Snickaren Alf Petterson släpar fram delar till en form. Han har en sammanbiten min. Möjligen beror det på kylan eller så oroar han sig för att han ryckts med och gjort en aktiesatsning på guld. Experter pratar nu om en växande bubbla. NSKA GULDRUSCHEN NR 4 MARS 2006 BYGGNADSARBETAREN 9

9 10 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS 2006 Älvsbybon och armeraren Mikael Lundgren har tre timmar till jobbet. Men han är van vid att resa. Jag har varit på flera stora projekt här uppe i norr. Så man vänjer sig.

10 Några mil norr om Storuman på Sorselefältet finns det guld. Det finns även zink och lite bly och silver, men guldet kittlar mer. Guldet ligger där i berget, i Ersmarksbergsstråket, under en halvmeter snö. En liten bit därifrån ligger det mindre Svärtträskstråket som i huvudsak innehåller zink. Totalt är dessa fyndigheter värda en förmögenhet. Jag kom hit i höstas. Jag tycker det är härligt att vara här uppe. Ute i friska luften hela dagarna. Dessutom slipper man gipsdamm, säger Lars Vikström, 49-årig betongarbetare och kranförare från Risbäck i Ångermanland. Tillsammans med sina arbetskompisar på Skanska ska han se till att flera olika betongkonstruktioner kommer på plats. Bland annat primär- och sekundärkrossen, malmfickor och stommen till ett transportband. Det byggs även ett nytt anrikningsverk och en del transportvägar för tunga fordon. Arbetet med anrikningsverket som byggs av byggbolaget Fastec börjar närma sig slutet. Där handlar det nu mestadels om inomhusjobb och montering av maskiner. Killarna på Skanska måste dock jobba ute. Men det är ett glatt gäng som bygger och förbereder för de enorma massor av malm som ska sprängas fram i berget. Bara för Ersmarksbergsstråkets del handlar det om 7 miljoner ton malm. Dagbrottet beräknas i en första etapp variera i en bredd på mellan 70 och 300 meter och i de djupaste delarna gå ner till ett djup av 150 meter. Troligen är fyndigheten större än så. Från Svärtträsksstråket ska minst 3 miljoner ton malm passera krossarna innan den försvinner in i anrikningsverket. Just nu bygger 16 snickare och betongarbetare från Skanska form, armerar och gjuter. De kommer från hela Norrland och veckopendlar till husvagnarna och arbetsplatsen i Blaiken. Husvagnarna står uppställda uppe på en platå, med utsikt över arbetsplatsen, den snö- och istäckta sjön Storjuktan och det vidsträckta berget på andra sidan. Jag är en naturmänniska. Jag har hundarna med mig under arbetsveckan och på kvällspromenaden när det är månsken är det underbart. Det blir nästan ljust som på dagen, säger Lars Vikström. De två dagbrotten ska tas i bruk under sommaren. Då måste anrikningsverket och alla kringbyggnader vara färdiga. Än så länge verkar tidplanen hålla. Mycket beror på vädret. Just denna dag är det minus 20 och strålande sol. Perfekt väder för solglasögon och en skidtur på fjället, men även en utmärkt dag för byggjobb. En av snickarna håller på och river och släpar fram formmaterial. Det var lite kallt i morse. Men man vänjer sig. En sak som FAKTA GULDGRUVAN Vem bygger: Skanska Byggherre: Scan Mining Vad bygger de: vissa delar till gruvan i Blaiken utanför Storuman. Bland annat krossar, malmfickor och pumphus. Hur många: just nu 16 snickare och betongarbetare. Lön: en ackordslön på drygt 160 kronor i timmen. är bra är att det är helt säkert myggfritt, säger snickaren Alf Pettersson, 54 år, från Öjebyn i Norrbotten. Alf är ordentligt påpälsad. Lager på lagerprincipen tycks gälla. Han bär de tunga formdelarna framför sig. Kläderna, de stora kängorna och snömodden gör att han gungar och ser ut som en Michelingubbe. Han ler och pustar. Vilket väder! Solen lyser på oss. Förra veckan var det första gången på länge som strålarna orkade över bergskanten och sken ner på oss. Alf lyfter handen, sätter den i pannan och tittar upp mot solen. Varje gång han andas ut bildas imma. Solen värmer trots att det är så kallt, säger han. Att Alf och Lars går uppe på fjället och slåss med is och kyla beror till stor del på den kraftiga prisuppgången på råvaror. Sedan september förra året har guldpriset stigit med 120 Det tisslas och tasslas en del så jag köpte lite aktier i Scan Mining för ett tag sedan. Inte mycket, men insatsen har nästan dubblat sig redan. dollar per uns till 560 dollar. Prisuppgången har lett till ett kraftigt ökat intresse för nya gruvprojekt i landet. Inte minst från utländska gruvbolag. I de flesta fallen handlar det om jakt efter koppar och guld. I förlängningen kommer detta att leda till fler byggjobb för byggnadsarbetarna. Processen när guldet och zinken utvinns ur berget är egentligen ganska enkel. Malmen bryts och transporteras fram med stora lastbilar. Sedan grovkrossas malmen, finfördelas i mindre delar och matas så småningom in i anrikningsverket där mineralerna utvinns. Totalt räknar man med att verket ska klara av att ta emot 1,5 miljoner ton malm per år. I höstas innan snön kom och Lars Vikström börjat på Blaikenprojektet tog han vid ett tillfälle en promenad upp till själva guldfyndigheten. Berget var delvis avtäckt och låg helt öppet. Jag såg inget guld. Men det finns där i berget, utan tvekan. Men det är inte så enkelt att få fram. Det går inte med hacka och spade. Kollegan Alf Pettersson är inne på att det borde gå att vaska fram guld. Det rinner en hel del bäckar från berget. Kanske går det att få något den vägen, säger han och skrattar. Men ingen av dem verkar tycka att det är värt besväret. Någon guldfrossa har definitivt inte brutit ut. Inte som förr i tiden då guldruscher bidrog till mindre folkomflyttningar. Folk blev galna och drog iväg på hästryggen med hacka och spade. Drivkraften var mer eller mindre sanna berättelser om guld, guld och ännu NR 4 MARS 2006 BYGGNADSARBETAREN 11

11 mera guld. Ofta slutade det med flera års slit, smuts och möjligen lite guld till sprit. Dagens guldfrossa finns dock men i ny skepnad. De flesta som deltar är långt från smuts och slit. De går till banken eller sitter framför datorn och satsar sina pengar på gruvbolag med inriktning mot guld. Gruvbolagen speciellt de med inriktning mot guld har gått mycket starkt senaste halvåret. Men det är inte enbart personer i slips och skjorta som hänger på trenden. Det finns vissa lycksökare som bär hammare, snickarbälte, hjälm och som i princip trampar på guldet varje dag. Ja, nä, jo, men jag vet inte om det är något och prata om. Men det tisslas och tasslas en del så jag köpte lite aktier i Scan Mining för ett tag sedan. Inte mycket, men insatsen har nästan dubblat sig redan, säger Alf Pettersson. Lars Vikström är lika nöjd. Väl medveten om att han köpte Scan Mining för under tio kronor per aktie och att kursen nu ligger lite över 20 kronor. Men två saker har dessa herrar ändå gemensamt med deltagarna i guldruschen på 1800-talet. De slipper inte slitet och smutsen. Möjligen kan de bli rikare. VÄRLDENS STÖRSTA GULDKLIMP Är den så kallade Holtermann nugget - som hittades i Australien av Bernhard Otto Holtermann Den 1,5 meter långa guldklimpen vägde drygt 285 kilo, varav 214 kilo var rent guld. KÄNDA GULDRUSCHER Hysterin vid Klondike i Kanada är nog den mest kända guldruschen någonsin. Det var 1896 som det upptäcktes stora fyndigheter av guld vid Bonanza Creek och Eldorado Creek tals lycksökare drog till Alaska för att bli rika och en ny stor stad Dawson byggdes snabbt upp. Redan 50 år tidigare ägde den stora guldruschen i Kalifornien rum. Ryktet om fynden spred sig snabbt och snart hade över amerikaner drabbats av guldfeber och var på väg mot den amerikanska västkusten. De hann knappt komma dit förrän nästa guldrusch tog vid. Denna gång i Australien. HÄR FINNS DET MEST GULD I Sydafrika finns det stora mängder guld. Fyndigheterna där upptäcktes i slutet av 1800-talet. Sedan dess har landet producerat mest guld av alla länder. Och det finns mycket kvar. Enligt grova uppskattningar finns knappt 40 procent av väldens kända guldreserver i Sydafrika. Andra större fyndigheter av guld finns i Kanada, USA, Australien, Ryssland, Brasilien och Kina. GULDGLANS I SVERIGE Det finns en hel del guld i Sverige. Drygt 200 ton har tagits upp hittills. I princip allt har utvunnits genom malmbrytning. Den mer klassiska metoden att vaska fram guldet i en bäck är ganska ovanlig i landet. Men guldet lär finnas därute, även i svenska vattendrag. 12 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS 2006

12 Cirka 1,5 miljoner ton malm om året ska gå genom anrikningsverket som byggs. Dagbrotten (se montage ovan) ligger ett stenkast därifrån. Det är där guldet finns. DET FÖRVÄNTAR SIG BOLAGEN ATT HITTA 50 Koppar Grafiken visar i procent de metaller som varit vanligaste förstahandsintresset vid projekteringar i Sverige de senaste åren. Zink Guld Molybden Fotnot: Molybden är en silvervit legeringsmetall som bland annat förbättrar styrkan hos stål vid högre temperaturer. GULDFEBER LEDER TILL STIGANDE PRISER Det råder hysteri när det gäller råvaror. Guld, olja, koppar och zink. Priset stiger och stiger. Därför har intresset för råvaror ökat kraftigt i landet. Förra året beviljade Bergsstaten 305 nya tillstånd. De flesta handlar om koppar och guld. Vissa menar att uppgången för guldpriset bara är en bubbla som drivs av spekulationer. Andra menar att centralbanker i Asien främst den i Kina pressar upp priset då de växlar över från en allt svagare dollar till guld. Kina spelar även huvudrollen när det gäller prisutvecklingen på flera andra råvaror. Tillväxten i landet är mycket stark och för att tillfredsställa behovet så dammsuger de världsmarknaden. Det gäller inte minst zink något det finns gott om i Blaikengruvan vars pris fördubblats sedan förra sommaren. Gruvbolaget Scan Mining som ska driva Blaikengruvan räknar med god vinstmarginal och intäkter på 1,5 miljarder kronor under de sex första åren. Och det stigande världsmarknadspriset på mineraler har alltså ökat intresset för projektering av nya fyndigheter i Sverige. Under 2005 beviljade Bergsstaten 305 nya undersökningstillstånd mot 159 året innan. Vägen till att det sedan blir gruvdrift är ändå lång. Vid senaste årsskiftet fanns det 16 gruvor som var i drift. De nya tillstånden är koncentrerade till Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt Bergslagen. De flesta tillstånden gäller sökande efter koppar och guld. Bergsstaten är en självständig förvaltningsmyndighet som bland annat ansvarar för att prova tillstånd för undersökning och bearbetning av mineralfyndigheter. NR 4 MARS 2006 BYGGNADSARBETAREN 13

13 Kent Silfors kan från sin bekväma hytt se bort till... BÄSTA KRANHYTTEN G TOPPEN 4Kran: Lindén från 1970-talet, uthyrd av Lambertssons. 4Förare: Kent Silfors, 40 år, Peab 4Hytt: H7 lyxhytt, svensktillverkad sidohängd hytt. 4Tillträde: Hiss/stege, ingång från sidodörr. 4 Stol: Ställbar, godkänd maskinförarstol med de flesta reglagen i armstöden. 4Utrymme: Plats att röra sig. Fotstöd, men ändå utrymme att sträcka på benen också i stolen. 4Sikt: Snedställd front med fönster som ger bra sikt. Kamera med zoom, monterad i katten, gör att föraren ser kopplingar och lyft på skymda platser. 4 Klimat: Klimatanläggning ger jämn och behaglig innetemperatur. 4Extrautrustning: Vilstol, kylskåp, mikro, kaffebryggare, tv (Kents egen). 4Kents kommentar: Jag är helnöjd. Det här känns som en arbetsplats, inte ett straff. Det bästa är att jag kan röra mig och att körningen blir säkrare i och med att jag har sikt. Dessutom kan jag ta korta raster i kranen. 4Thorbjörns kommentar: Jag skulle vara nöjd om jag hade främre delen. Bakdelen är ren lyx. Betyg: Kent Silfors och Thorbjörn Carlsson jobbar i varsin kranhytt i Karlstad. Men där slutar likheterna. Kent sitter i en lyxhytt med både kamera och tv, medan Thorbjörn får öppna fönstret för att kunna sträcka på benen. TEXT INGEMAR DAHLKVIST FOTO JIMMY WIXTRÖM Ramirent och Lambertsson är två av de största kranuthyrarna i landet med cirka 200 kranar var i maskinparken. Ramirent har satsat på Liebherr-kranar, de flesta med tornhytt. Lambertsson har mest Potain- eller Lindén-kranar där hyttvalet blir friare. De borde riva alla tornmonterade hytter och montera sidohängda i stället! Det anser Thorbjörn Carlsson, kranförare i Karlstad. Han arbetar på NCC, som mest hyr från Ramirent, som köper in nya Liebherr-kranar med tornhytt. Men de nya hytterna är bättre, enligt Mikael Bernhardsson, teknikspecialist på Ramirent. De har hytter med oval ruta som ger bättre sikt och de har klimatanläggning. Att ersätta de gam- 14 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS 2006

14 ...Thorbjörn Carlsson, som måste öppna fönstret för att sträcka på benen. RANNE MED SÄMSTABOTTEN la tornhytterna med sidohängda är en ekonomisk omöjlighet även om det skulle gå tekniskt, säger han. Lambertsson, med totalt cirka 200 kranar i parken, har valt att satsa på franska Potain. Det hänger ihop med att Lambertsson är återförsäljare för Potain i Sverige, men enl igt Magnus Jönsson, regionchef på Lambertsson Kran i Malmö, har man valt Potain eftersom de visat större lyhördhet för användarnas önskemål. För kranförarna spelar märket på kranen inte så stor roll, om bara förarmiljön är acceptabel. Livslängden på en kran är lång. Med en tornhytt följer samma hytt med hela tiden, medan man enklare kan byta ut en sidohängd hytt, säger Kent Silfors, som har en lyxhytt på den åldrade Lindénkranen i centrala Karlstad. En klar dag kan han se sin mindre lyckligt lottade kollega Thorbjörn Carlsson, några kilometer bort på NCC-bygget. De har pratat mycket om skillnaderna och är överens om två grundkrav: för det första borde kamera vara obligatoriskt. Med en kamerautrustning, som kostar cirka kronor, har föraren möjlighet att se alla lyft och kopplingar. I dagsläget har bara ett 20-tal av Lambertssons kranar kamera. För det andra borde reglerna om hytter, (AFS 1981:17), moderniseras. Kents lyxhytt kostar 25 procent mer än en vanlig hytt. Och eftersom money talks, som Kent säger, så är det bara hårdare regler som får uthyrarna att satsa. 4Kran: Liebherr från tidigt 1990-tal, uthyrd av Ramirent. 4 Förare: Thorbjörn Carlsson, 46 år, NCC. 4Hytt: Tornmonterad Liebherrhytt. 4Tillträde: Hiss/stege, ingång genom golvlucka. 4Stol: Thorbjörn reglerar höjden på stolen med en två tum fyra. Armstöden, där reglagen sitter, justeras något. 4 Utrymme: Trångt är ett för snällt ord. När han vill sträcka på benen måste han sticka ut fötterna genom fönstret. 4Sikt: En balk i tornkonstruktionen går på tvärs över frontrutan och skymmer sikten. Kamera monterad i februari. 4Klimat: Värmelement under stolen ger rejält med värme, bara obetydligt svalare än under en solig sommardag. Inget solskydd. 4Extrautrustning: Knappt plats för en mobiltelefon. 4Thorbjörns kommentar: Det är bra att jag fått kamera. Det borde vara obligatoriskt. Balken i rutan gör att jag måste luta mig framåt och vrida på kroppen så att jag får ont i ryggen. De borde ta bort alla tornmonterade Liebherrhytter och montera sidohängda hytter. Det går. 4Kents kommentar: Konstigt att en sådan hytt är tillåten. 4Betyg: NR 4 MARS 2006 BYGGNADSARBETAREN 15

15 Lika vältränade som Mattias Sunneborn borde de som vill bli byggnadsarbetare vara, för att klara kroppen på jobbet. 16 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS 2006

16 TRÄNA SOM ELITEN SÅ HÅLLER KROPPEN Träna som en elitidrottare. Då skulle din kropp hålla längre på bygget. Det anser sjukgymnasten Birgitta Frodell som arbetat länge med bygghälsa. TEXT MARGITE FRANSSON FOTO SCANPIX Det handlar om att vara lugn och stresstålig i stressade situationer. Och om att vara tränad för att klara en tung fysisk belastning. Det är viktigt att inse att ett arbete i byggbranschen är mer fysiskt krävande än många andra jobb. Jag tycker till exempel att ungdomar kan träna inför byggjobbet, precis som man tränar inför att komma in i jägarutbildningar i lumpen eller för att bli polis eller brandman, säger Birgitta Frodell, sjukgymnast med 17 års erfarenhet från byggbranschen. Birgitta började i byggbranschen på Bygghälsan, som sedan har blivit Previa. Där möter hon ungdomar, bland annat i samband med nyanställningsundersökningar. Dagens ung domar har i allmänhet sämre kondition och styrka än vad deras äldre kollegor hade när de började. En undersökning av 102 byggelever visade att 45 procent hade en kondition under medel, varav 32 procent hade en usel kondition. För att platsa på bygget behöver man ligga på medel eller över. Jag tycker att ungdomar kan träna inför byggjobbet, precis som man tränar för att bli polis. Jag ser ju vilken fördel de har som idrottar, som till exempel spelar fotboll eller hockey. De är vana vid fysträning och har genomgående bättre muskelstyrka och konditon, säger hon. Hon försöker peppa unga byggnadsarbetare att träna. Det går snabbt att bli bättre när man väl kommer i gång. På bygget är det till och med farligt att vara otränad. Jag har sett flera unga byggnadsarbetare som skadat sina NR 13 SEPTEMBER 2005 BYGGNADSARBETAREN 17

17 Stefan Holm har ett hårt träningsprogram, för att klara hoppen när det gäller. För en byggnadsarbetare gäller det att klara ett hårt jobb varje dag i 40 års tid. ryggar när de gjort idiotlyft utan att vara tillräckligt tränade eller uppvärmda. En sådan skada kan sedan bli ett problem under hela yrkeslivet. Birgitta tycker det är viktigt att alla som söker sig till bygg redan från början vet vad som gäller rent fysiskt. Hon jämför gärna kraven på byggnadsarbetare med dem för elitidrottare. Skillnaden är att de tränar enormt mycket, men tävlar relativt sällan. Byggnadsarbetarna bär, kånkar och lyfter hela arbetsdagar och undersökningar har visat att det är normalt att de arbetar över sin fysiska förmåga. Idrottarna tränar på maximalt hög belastning under perioder i livet, medan byggnadsarbetare helst ska belasta sig maximalt i mer än 40 år på jobbet. Just därför, menar Birgitta, måste de ha en professionell syn på sin kropp, även om vinsten inte är en OSmedalj utan en hel kropp. De slits otroligt hårt, men i ett samhälle där befolkningen har skador för att de är för stillasittande och överviktiga, kan byggnadsarbetarna också bli vinnare. Om de jobbar på rätt sätt. Man kan ge sin kropp en bättre möjlighet att hålla. Det är viktigt att vara vältränad så att man får en muskelkorsett som pallar för hårt arbete. Genom att till exempel ha starka ben och bukmuskler, sparar man ryggen. Att just idrotta på BRA TRÄNING FÖR BYGGJOBB Vattengymnastik, simning Cykling, spinning Skidåkning, inlines, skridskor Löpning, stavgång, promenader Styrketräning (men inte till överdrift) olika sätt är bra, men det går också att få en kondition och styrka på andra sätt. Vilken träning som är bäst beror på den egna kroppen. Man kan träna på gym för att öka muskelstyrkan, men man måste lyfta lagom tungt. Där kan man också träna kondition på löpband och cykel. Löpträning är bra om man inte har problem med fötter, knän och höfter. För dem som har sådana Birgitta Frodell. problem är cykling, stavgång, promenader och simning skonsammare. Det gäller att hela tiden få in träningen på ett naturligt eller roligt sätt i vardagen. Birgitta propagerar för morgonjympa. Det räcker med några enkla rörelser där man aktiverar stora muskelgrupper, genom till exempel höga knäuppdragningar och axelrullningar för att få i gång kroppen och öka blodgenomströmningen. Ingen idrottare skulle gå ut och lyfta maximalt utan att vara uppvärmd, säger Birgitta Frodell. Dessutom är det smart att värma upp. För en uppvärmd kropp klarar belastning bättre och orkar lyfta tyngre. 18 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS 2006

18 9 SÄTT ATT KLARA KROPPEN PÅ BYGGET 1 Träna. Försök lägga in träningen i vardagen. Träna allsidigt. Styrka, rörlighet och kondition. 2 Kör uppvärmning före jobbet. Finns ingen uppvärmning på ditt jobb kan du själv göra lite enkla rörelser. 3 Stretcha, dra ut musklerna, efter uppvärmningen och gärna efter jobbet också. 4 Börja helst arbetsdagen med lite lättare jobb. Så förbereder du kroppen för hårdare arbete. 5 Ha en bra arbetsteknik. Lär dig att lyfta och bära rätt. 6 Använd lyfthjälpmedel. Planera för att minimera antalet lyft. 7 Ta mikropauser. Vila en kort stund under arbetets gång. 8 Använd inte för tunga arbetsverktyg, byt om det går. 9Försök att arbeta lugnt och metodiskt, utan att rycka och slita. Vänta på hjälp om det är för tungt för en person. WEBBFRÅGAN Tränar du minst en gång i veckan? annons F-avd Hon tycker också att man kan försöka lägga lite lättare arbetsuppgifter först på morgonen. Det är också ett sätt att starta kroppen. I övrigt handlar det om att lyfta klokt, stretcha, ha en bra arbetsteknik, använda hjälpmedel och äta bra. Att få i sig bra energi och hålla blodsockernivån på en jämn nivå. Den som äter dåligt riskerar att tappa fokus och ork. Både på bygget och på tävlingsbanan. Om man klarar kroppen ett helt yrkesliv på bygget handlar också om vilket ansvar arbetsgivare och konstruktörer tar för arbetsmiljön. Om man får en chans att jobba på rätt sätt. Det är viktigt att genomföra arbestrotation i högre utsträckning så att samma kille inte gör samma arbetsmomet hela tiden, säger Birgitta Frodell. Stressen på bygget upplever många byggnadsarbetare som det största problemet och det leder ofta till att de lyfter för tungt. Man hinner inte vänta på hjälp av traktor eller kran utan bär för hand. På Previa gör hon funktionsprofiler på anställda på byggföretag. Då kan man upptäcka besvär och få träningsråd för att hålla skadorna borta. Hon vill gärna värna om de yngsta, att arbetarna under 25 år, får en chans att skolas in i jobbet och inte pressas över sin förmåga av machostilen. Deras kroppar är inte färdigväxta och kan ta skada. I stället ska de uppmuntras att använda lyfthjälpmedel och få träna upp arbetstekniken, tycker hon. NR 4 MARS 2006 BYGGNADSARBETAREN 19

19 LÅGLÖNEEUROPA VÄRVA POLACKER NO I Norge är var fjärde byggnadsarbetare från ett annat land. Cirka polacker och balter jobbar på byggen i grannlandet. De flesta får cirka kronor i timmen, en tredjedel av vad de norska kollegerna tjänar. Norska arbetsgivare beter sig som sexturister i Tallin en fredagskväll, säger ombudsmannen Kjell Skjaervö. TEXT NINA CHRISTENSEN FOTO BJÖRN DJUPVIK Tidigare artiklar i serien; nr 2: i Finland har gästarbetarna eget fack, nr 3: tyska mardrömmen blev verklighet. Norska entreprenörer kan hyra in arbetskraft för norska kronor i timmen från utländska bemanningsföretag, utan att bryta mot några avtal eller lagar. Norge har sagt ja till EES- och Schengenavtalen som tillåter fri rörlighet för arbetskraft. Byggavtalet är visserligen allmängiltigförklarat (alla arbetsgivare måste följa det) i Oslo och Bergenområdet, men i övriga landet är det möjligt att dumpa lönerna. Inget skydd, inga minimilöner eller kollektivavtal för gästarbetaren i högkostnadslandet Norge. Kazimer Atlas kommer från Polen och har jobbat i Norge sedan maj Han bor i ett område utanför Oslo där flera hundra gästarbetare har var sitt krypin, var sin barack. Det är två rader med polacker och resten är tyskar, alla jobbar för Adecco här, förklarar Kazimer Atlas och sveper ut med armen. Rummet är mycket litet och möblerna fyller upp hela ytan. Det finns en kornblå bäddsoffa och en fåtölj. Ett bord, en tv med en pågående ishockeymatch mellan Kanada och Tjeckien, en trinett med två kokplattor, egen dusch och toalett. Den håller rätt standard, konstaterar Kjell Skjaervö, när han kikar in i duschen. Han är expert på gästarbetares villkor och arbetar för Fellesförbundet, som organiserar byggnadsarbetare. Många av polackerna inser inte hur dyrt det är att leva i Norge och tackar ja till ett erbjudande om norska kronor i timmen. De flesta tvingas sedan punga ut med minst i månaden för en enkel barack. Dessutom går lönen åt till mat som är långt mycket dyrare än i Polen, samt resor till jobbet. Om man arbetar i Oslo- eller Bergenområdet för en utländsk firma, måste arbetsgivaren dock betala kost och logi, utöver lönen. Men detta undantag gäller alltså bara dessa regioner. Kazimer får ingen kostnadsersättning för mat och logi eftersom han är anställd av en norsk firma. Å andra sidan har han skyhögt mycket högre lön än de allra flesta polacker, 152 norska kronor i timmen. Baracken kostar i månaden. För Fellesförbundet är dumpning av löner och arbetsvillkor, så kallad social dumpning, en facklig ödesfråga. Kjell tar två exempel som visar hur det kan bli i framtiden. Det första exemplet Kazimer Atlas har haft tur. Han tjänar 130 norska kronor (152 skr) i timmen. Många av hans landsmän tjänar en bråkdel av det. Fackets stödperson, Margareta Tumidajewicz, har träffat många av dessa gästarbetare. 20 BYGGNADSARBETAREN NR 4 MARS 2006

20 RSK HJÄRTEFRÅGA NR 4 MARS 2006 BYGGNADSARBETAREN 21