handplockad läsning från krösatågen nr VÅRKÄNSLOR Brännande aktuellt! Lisa Frost tar tempen på våren Kackel i Krösaland lingonet 1

Transkript

1 handplockad läsning från krösatågen nr VÅRKÄNSLOR Brännande aktuellt! Lisa Frost tar tempen på våren Kackel i Krösaland lingonet 1

2 Nytt år, nya möjligheter, nya huvudmän det sistnämnda i samband med bildandet av de nya regionerna. Istället för den tidigare ägarkombinationen av landsting och kommuner är det nu i Jönköping och Kronoberg regionerna som äger, driver och ansvarar för kollektivtrafiken och därmed också för Krösatågen. Vad innebär det för dig som resenär? Ett tydligt ägarskap underlättar vårt arbete, inte minst när det gäller att driva vissa frågor som är viktiga för kollektivtrafikens och tågtrafikens utveckling. En fråga som ligger mig varmt om hjärtat är ett snabbare resande mellan Jönköping och Växjö. Ett större utbyte mellan dessa två regionhuvudstäder är av stor vikt för hela «Krösaregionens» tillväxt. Drömmen vore att komma ner i en restid på en dryg timma. Ännu så länge en utopi, men i en framtid med bättre banstandard och snabbare tåg, fullt genomförbart. Att Krösatågstrafiken har framtiden för sig vet vi med säkerhet. I år fyller Krösatågen 30 år och det som 1985 ansågs vara en våghalsig satsning har visat sig vara en framgångsrik investering i ett mer hållbart och miljövänligt resande. Under 2015 kommer vi att fortsätta våra investeringar i verksamheten med fler renoverade tåg på banan. I Kronobergs län har vi nu två satt i drift två av de nya tåg som huvudsakligen ska gå i vårt södra system Joe Labero och Florence Stephens. I höst kommer även Carl von Linné ut på banan. I Kalmar är Jenny Nyström klar för trafik och därefter följer resterande Kalmartåg med cirka tre månaders mellanrum. Bättre 30-årspresent är svårt att önska sig vi hoppas att du som resenär också ska uppskatta komforten i våra nya tåg. Hemtrevlig resa! Thomas Nilsson. Trafikdirektör, Länstrafiken Kronoberg. INNEHÅLL Tema: Vårprimörer!...3 Meteorolog Lisa Frost möter våren...4 Småländska smaker...6 Närproducerat från Fröset...8 Brännande aktuellt om nässlor...11 Kackel i Krösaland svenska lantraser Ägglossning!...14 Från semlor till sommar...16 Pippi på fåglar. Vi spanar in en ornitolog...18 Ta tåget till fågelmuseet! Äggande plock för prylfrälsta...22 Spa på småländska Tågvärden tipsar!...26 Lathund! Så reser du med Krösatågen...28 Krösakrysset «På spåret» Linjesträckningar...32 Lingonet är Krösatågens ombordtidning. Lingonet ger dig aktuell information om Krösatågens verksamhet och en stunds förströelse under tågresan. Tveka inte att kontakta oss direkt om du har synpunkter, självklart är du också välkommen att byta några ord med din tågvärd. Om du deltar i någon av våra tävlingar vill vi göra dig uppmärksam på att vinnaren själv står för eventuell vinstskatt. Hemtrevlig resa! Lingonet utges i samarbete mellan Blekingetrafiken, Hallandstrafiken, Jönköpings Länstrafik, Kalmar Läns Trafik, Länstrafiken Kronoberg och Skånetrafiken. Lingonet är registrerad som periodisk tidskrift hos prv och utkommer med fyra nummer per år. Upplaga: 5500 ex. Ansvarig utgivare: Carl-Johan Sjöberg. Produktion: Lindqwist Kommunikationsbyrå, Art Director; Bosse Lindqwist, Text: Amelie Bergman, Jordbruket (om inget annat anges) Omslagsbild: Amelie Bergman. Kontakta redaktionen: Christe Axelsson; christel.axelsson@skanetrafiken.se Jenny Karlsson; jenny.m.karlsson@kronoberg.se Anders Ekman; anders.ekman@transdev.se eller Anne Mårtensson; anne.martensson@jlt.se 2 lingonet

3 Es ist Unser in der Luft. Bald kommen die Löwen und die Bären! [fritt översatt: Det r vår i luften, snart kommer l ven och b ren, Korrekt översatt: Det r «vår» i luften, snart kommer lejonen och bj rnarna] Alla har vi olika förväntningar på våren. Björnar och lejon hör knappast till dem, även om skämtet har omhuldats av tyskalärare i alla tider. Nej, frågar du svensken i gemen så är det annat som gäller. Lärkor som drillar i skyn, en kavat sädesärla som vippar på staketet och de första späda nässlorna. Men när är våren egentligen här? Och när kommer den till Krösaland? Meteorologen Lisa Frost har hjälpt oss att ta temperaturen på våren i årets första sprittande nummer av Lingonet. Vi försöker också reda ut varför ägg är så intressant just den här tiden på året och ger dig några nya, regionala infallsvinklar på hönseri. Du får också gnabbas med getterna på Fröset som, när du läser det här, precis har börjat leverera mjölk till gårdsmejeriets härligt smakrika ostar. Ingalunda en primör, men desto mer vällagrad, är Krösatågen en mogen verksamhet som under 2015 fyller 30 år. Det ska vi fira! Ett stort tack för att du väljer att resa med oss! lingonet 3

4 Lisa Frost välkomnar våren illustr ation tinna ahlander När vi andra suktar och längtar efter våren sitter vissa med facit i hand. Meteorolog Lisa Frost vet när våren kommer till Krösaland. «Våren inträffar när dygnsmedeltemperaturen har varit över 0 C under sju dagar i sträck. Det gäller i hela landet», förklarar välkända radiorösten Lisa Frost. Den meteorologiska våren är alltså väldigt enkel att definiera. Men eftersom årstiderna har varit lite ur lag de senaste åren så har SMHI ändå satt ner foten i sin dialog med vädergudarna. Det spelar ingen roll hur milt det blir. Våren kan inte anlända före den 15 februari. Hur varmt och skönt det än är, hur mycket solen än skiner och fåglarna kvittrar. «Så skulle de där sju dygnen inträffa redan i början av februari, så sätter vi ändå den 15:e februari som vårens ankomstdag. Och traditionellt så är det ju fortfarande mars, april och maj som är våra vårmånader», säger Lisa som uppenbarligen inte låter sig mutas i frågan. «Rent meteorologiskt spelar det ingen roll om våren kommer tidigt eller sent. Men det finns ju alltid en risk för bakslag där kylan kan ställa till det för växt- och djurlivet, inte minst fåglarna.» «Det senaste bakslaget var Då var april rekordvarm och den soligaste och varmaste perioden inföll lämpligt nog under påsken. I maj kom sedan ett bakslag då kall luft drog ner över landet. Kristianstad satte nytt köldrekord för maj med 3,8 den 4 maj. I de inre delarna av Götaland lade sig ett tunt snötäcke.» Först i Falsterbo Statistiken talar sitt tydliga språk. Våren kommer som tidigast till Falsterbo i Skåne den 17 februari och till Katterjokk i Lappland den 9 maj. De regionala skillnaderna är stora och avgörs bland annat av områdets topografi och närheten till öppet vatten. Generellt så kommer våren alltid tidigare längs kusterna. «Om man tittar på de regioner där Krösatågen kör så finns det också stora variationer. Tidigast kommer våren till Västkusten och Halmstad redan den 4 mars medan Nässjöborna på småländska Höglandet får vara så goda och vänta ända till den 24 mars», berättar Lisa. Sedan kan det förstås variera mycket från år till år, beroende på hur vintern har varit. I år kom våren till Krösaland redan mellan den 16 och 25 februari. Våren kom i år alltså från ett par veckor till en månad tidigare än normalt. 4 lingonet

5 «Den första stationen som våren stannar på i Krösaland är Halmstad. Nässjö får nöja sig med en lite senare tidtabell.» Händelserikt väder Alla har en åsikt om vädret och Lisa Frost går i egenskap av meteorolog bereda sig på att få prata mycket väder, även i privata sammanhang. Något som hon gärna gör. «Det är bara roligt! Att så många tycker att mitt yrke är intressant tar jag som en komplimang. Men visst händer det att jag får stå till svars för vädret också. Att man undrar varför prognoserna inte stämmer. Men det man måste komma ihåg är att en väderprognos är just en prognos, inte en sanning. Här i Sverige har vi stora kontraster i vädret med många lågtryck. Det händer nya saker i vädersystemen hela tiden vilket gör att prognoserna snabbt kan ändras, förklarar Lisa.» Ta appen med en nypa salt! En av anledningarna till att vädret «inte stämmer» är väderapparna. Att förutsäga vädret timme för timme på en enskild plats låter sig helt enkelt inte göras. «Vill man veta vad som väntar så ska man försöka bilda sig en uppfattning om hur vädersystemen rör sig över landet. Läs gärna en skriven prognos och följ utvecklingen över en lite längre tid då får man en annan känsla för hur vädret fungerar. När man väl har skaffat sig en helhetsbild så fungerar apparna som ett bra komplement», tipsar Lisa Frost som säger sig gilla sitt jobb just därför att det är så händelserikt. Och hur var det nu med namnet? Är det taget? Eller bara ett osedvanligt lyckligt sammanträffande? «Haha, det är en ren slump. Frost är mitt släktnamn och jag hade faktiskt inte alls tänkt bli meteorolog. Från början läste jag fysik men efter två år så skulle man välja inriktning. Bland annat fanns det en introduktionskurs i meteorologi. Det var jättekul, och sedan var jag fast!» Lisa Frost, meteorolog lingonet 5

6 Så smakar Småland! (och blekinge, halland & skåne ) yz Ursprunget blir allt viktigare. Varifrån kommer våra råvaror, hur har de tillagats och hur smakar maten? Ett sätt att komma närmare ursprungligheten är att tänka i regionala smaker. «Smaka Sverige» är inspirations- och kunskapsplattformen som sätter våra lokala svenska smaker på kartan. Många av bidragen kommer från Krösaland. ust nu pågår en stor nationell satsning för att öka intresset för, och kunskapen om, svensk mat och dryck samt om de råvaror som har fallit i glömska. Resultatet presenteras på den inspirerande webbplatsen «Smaka Sverige» där läsaren kan botanisera bland produkter speciella för sin region och lära sig mer om produkternas historia. «För den som är intresserad av nära och ursprungliga smaker är kunskapsplattformen en riktig skattkammare, oavsett om man är privatperson, producent eller kock», berättar Anna Hegethorn som är affärsutvecklare på Smålands Turism. Anna var tidigare projektledare för Smaka Sverige och i sin nya roll som affärsutvecklare på Smålands Turism kommer hon att fortsätta arbetet med att utveckla smak-, mat- och kulturupplevelser med fokus på det som är unikt för Småland. «Platsens själ» Att smaker ofta har en tydlig koppling till en plats och ett ursprung är något vi bär med oss, och är ofta ett starkt argument när vi väljer att köpa en produkt. Ute i Europa har man länge varit bra på att identifiera och ursprungsskydda sina råvaror och smaker. Champagne och Parmaskinka är båda exempel på traditionella livsmedel med tydlig koppling till ett bestämt geografiskt område. Producenter av livsmedel och jordbruksprodukter som har ett tydligt geografiskt ursprung kan få produktnamnet skyddat av EU, antingen som ursprungsbeteckning, SUB, eller som geografisk beteckning, SGB. I Europa fanns det 2014 mer än skyddade produkter men bara fem av dem var svenska: Kalix löjrom, Upplandskubb, Bruna bönor från Öland, Sveciaost och Skånsk spettkaka. Inventerade hela Sverige Men nu ska det bli ändring på det. Den förra regeringen gav Jordbruksverket i uppdrag att få igång utvecklingen av regionala smaker. Under 2014 genomfördes därför en omfattande kartläggning av traditionella svenska livsmedel och jordbruksprodukter med koppling till ett bestämt geografiskt område. Tanken har varit att identifiera produkter som kan bli aktuella för kommande ansökningar om skyddad ursprungs- eller geografisk beteckning. Målet är att Sverige till år 2020 ska ha tredubblat antalet svenska produkter med skydd. Tre experter har finkammat landet på unika gastronomiska produkter och bland de heta kandidaterna från våra trakter märks bland annat Spickekorv, Småländska isterband, Småländsk ostkaka, Grännapolkagrisar och Kroppkakor. «Det som är så häftigt med de här produkterna och smakerna är ju att de är så otroligt förknippade med platsen. De har en lång historisk förankring och en tydlig koppling till platsens odlingstradition och förutsättningar. Det går liksom inte att flytta på dem. De hör hemma här och ingen annanstans i världen», förklarar Anna Hegethorn entusiastiskt. Det okända smakarvet Parallellt har Jordbruksverket också fått uppdraget att kartlägga de traditionella arter och sorter, det vill säga lantraser och grödor, som odlades förr. På Smaka Sverige kan man nu ta del av de hundratals arter och sorter som utgör vårt okända mat- och smakarv. «Det har till stor del handlat om att återupptäcka det arv som har legat låst i våra genbanker. I samband med jordbrukets rationalisering under och 1940-talen så försvann många traditionella grödor och lantraser. Informationen har funnits kvar i genbankerna entusiastodlare och i lantrasföreningar men inte varit tillgänglig», förklarar Anna. «Det räcker heller inte att man känner till en specifik gröda eller lantras. Man måste ju också veta hur det ska smaka. Därför deltog professor Åsa Örström vid Örebro universitet samt Restauranghögskolan i Grythyttan i arbetet med att identifiera de olika smakerna, sensoriskt och vetenskapligt. Det gör det lättare för våra producenter och matkreatörer att återinföra råvarorna och smakerna i vår matkultur.» Morötter från Gotland, norrländsk mandelpotatis och Hedemorahöns är exempel på mat med tydlig identitet. Och är det kanske så att mandelpotatis från Norrland smakar annorlunda jämfört om samma potatissort odlas i södra Sverige? Många konsumenter skulle svara ja på den frågan och forskningen visar att både odlingsplats och sort verkligen har betydelse för grödornas doft, smak och konsistens. Svenska gubbar smakar mer En regional smak behöver inte nödvändigtvis sammanfalla med våra befintliga regioner. Vissa produkter är mer allmänna Småland, Blekinge, Halland och Skåne delar till exempel en hel del matkultur i form av kroppkakor, lökkorv och hackkorv medan andra som Grännapäron och Grännapolkagrisar är ortspecifika. «Och sedan har vi ostkakebältet som sträcker sig från norra Skåne och ända in i Östergötland. Hälsingeostkaka finns också, men det är en helt annan produkt» Det här med geografisk avgränsning är alltså ingen enkel sak, men klart är att Sverige och Skandinavien har unika smakfördelar i internationella sammanhang. «Fråga fransmännen! Där är det väl känt att vi i Skandinavien har unika förutsättningar för vår odling. Vårt kalla klimat i kombination med mycket ljus på sommarhalvåret och relationen till golfströmmen gör att det som växer här smakar mer. Vi har en unik koncentration av smaker i det vi odlar. Det finns en anledning till att vi tycker att våra jordgubbar smakar mycket mer än importerade» foto: Fredrik Persson/Jordbruksverket 6 lingonet

7 Spickekorv är en gammal korvtyp som läggs i saltlake under lång tid innan den slutligen hängs i långa rader för att långsamt lufttorka. Konserveringsmetoden är den samma idag som på medeltiden. Isterbandet tillhör en typ av korv i vilken köttet drygas ut genom inblandning av gryn eller potatis. Isterbandets syrlighet kommer sig av att man ursprungligen hängde de färdigstoppade korvarna över spisen för att torka och att det då bildades mjölksyrabakterier. Den småländska ostkakan har sannolikt medeltida ursprung, men den kan inte med säkerhet beläggas i landet före år 1538, då den dyker upp i en latinsk-svensk ordlista. I det gamla bondesamhället förekom ostkaka ofta i egenskap av förning. Med detta avsågs en färdiglagad rätt som man sände i förväg eller hade med sig när man kom till ett gille. Enligt den småländska traditionen börjar man alltid äta ostkaka från mitten. Polkagrisar från Gränna nämns första gången i litteraturen år Kroppkakor har förekommit i Blekinge, på Gotland, i Småland, på Öland och i Östergötland sedan 1700-talet. På den tiden gjordes kroppkakorna av kornmjöl och vete. Av smeten gjordes kakor som fylldes med exempelvis fårkött, griskött eller gåskött och kokades. Från 1800-talets mitt började kornmjölet ersättas av potatis. Småländska kroppkakor skiljer sig från öländska genom att de lagas av endast kokt potatis. Läs mer på NÅGRA TYPISKA PRODUKTER OCH SMAKER FRÅN KRÖSALAND SMÅLÄNDSKA ISTERBAND, SMÅLÄNDSK OSTKAKA, kavring OCH KROPPKAKOR foto: Ostkaka: Fredrik Persson/Jordbruksverket. Kavring: Fredrik Persson/Jordbruksverket. Isterband: Anders Wiklund/Jordbruksverket. Kroppkakor: Anders Wiklund/Jordbruksverket. lingonet 7

8 ASTRID, PETER, BRITTA & GÄNGET Fröset Gårdsmejeri är sm-mästare i mathantverk 8 lingonet

9 foto daniel nilsson Det märks att ljuset laddar i kulisserna. Men än är det inte dags. Än är det vinterfrid på Fröset. Folk och fä njuter fortfarande av lugnet och vilan men om bara några veckor blir det livat. Med vårens pigga små killingar börjar en ny säsong på familjen Nelsons lilla gårdsmejeri utanför Vetlanda. Fröset Gårdsmejeri har på kort tid låtit tala om sig i matglada kretsar. I augusti förra året vann mejeriet både en guldmedalj och en silvermedalj i klassen för syrade ostar på SM i Mathantverk. Gårdens egen stjärna Astrid har blivit rikskänd som leverantör av mjölken till gourmetrestaurangen PM & Vänners «Single goat cheese» som är ett återkommande inslag på Växjörestaurangens meny. Då och då dyker också Frösets ost upp i olika matkassar. Men ordet succé vill Malin och Calle Nelson ändå inte använda. «Nej, det vore väl att ta i. Men vi kan enas om att vi har fått bra utdelning på kort tid? Och det är klart att det är roligt, det här är ju Malins dröm», säger Calle och bjuder runt av ostbrickan. Okända Kerstin inspirerade Allt började redan när Malin pluggade i Göteborg. «Jag lånade en bok om människor som hade olika sorters djurhållning och bland annat fanns det ett kapitel om en kvinna som hette Kerstin som hade getter. Wow, tänkte jag det ska jag också ha någon gång!» Genom åren har getterna förblivit Malins dröm. Efter avslutade studier började hon jobba som socionom. I början av 2000-talet flyttade hon och Calle tillbaka till gården i Fröset där Malin är uppväxt. Numera består familjen också av barnen Linalotta och Adam, hunden Tesla, 4 hästar och 38 getter. Att det till slut blev getter och mejeri var delvis en slump. «Jag var ju väldigt sugen och eftersom jag gillar att ta reda på saker, så bestämde jag mig för att gå en kurs i gethållning på Hushållningssällskapet våren Och när jag ändå var i gång så blev det en ystningskurs också. Sedan såg jag annonsen. Mejeri till salu. Det var ett tyskt par inte så långt härifrån som skulle sälja sitt containermejeri ett smidigt litet modult mejeri. Eftersom de skulle avveckla verksamheten så hade de också en besättning getter till salu» Färgstarka personligheter Saken var biff. Ivrigt påhejad av övriga familjen inte minst dottern som tyckte att «mamma, om du inte gör det här med getterna ångrar du dig när du blir pensionär» så tog hon steget. Förutom de 35 getdamerna så bor även bocken Bruse och den kastrerade sällskapsgeten Peter på Fröset. Varje get har sin egen sköna personlighet i flocken ryms allt från tjuriga skallar till överdrivet sällskapliga typer till exempel nyfikna Happy som helst vill krypa upp i famnen på besökarna. «En del blir som goda vänner och andra är mer som ytliga arbetskollegor. En del getter kan inte slita sig från en människa som vill klappa och gosa medan andra bara nedlåter sig att komma fram om det erbjuds något gott i utbyte» Det ystas främst på mjölken från de egna getterna men Malin hämtar även en mindre mängd komjölk från grannbyn. I sortimentet finns allt från lagrad getost till bredbar färskost, vit salladsost skuren i tärningar, hyvelbar hårdost och getbrie En råvara, många upplevelser «Ost är doft, smak och textur. Det finns så oändligt många variationsmöjligheter bara med getmjölken. Allt beror på omständigheterna vid ystningen, hur mycket löpe du väljer att tillsätta, eventuell smaksättning och förstås lagringen», säger Malin som är en riktig kalenderbitare. Hon älskar att läsa, lära och praktisera; matlagningsintresset är uppenbart. «En getost kan smaka på väldigt många olika sätt. När vi svenskar pratar om getost så kallar vi det för chèvre rakt av. Chèvre betyder förvisso get men är bara en sorts vitmögelost. Den rätta benämningen är egentligen laqtique» Malin vidareutbildar sig ständigt. «Extra kul var en kurs på Institutet för livsmedel och bioteknik för några år sedan. Gissa vem jag träffade där? Kerstin! Damen med getterna, från den där boken. Jag var ju tvungen att berätta för henne att hon var min stora inspirationskälla. Hon tyckte förmodligen inte jag var riktigt klok jag pratade om vad som stod i den där 20 år gamla artikeln detaljer om hennes liv och vardag, som hon förmodligen själv hade glömt bort. Vi springer på varandra ibland», säger Malin och konstaterar att det trots allt rör sig om en ganska begränsad krets med entusiaster. Naturen och årstiderna styr Getterna på Fröset är av svensk lantras som, under mjölkningsperioden, mjölkas två gånger om dagen. Men just nu, på senvintern står de i sin. Getter, kor, får att djur som mjölkas inte kan, eller bör, producera massor av mjölk året runt är lätt att glömma bort i tider när vi bara bär hem tetrapak från butiken. En dräktig get sinar några månader före nästa killing. På så sätt får juvret vila och förbereda sig för att bilda råmjölk till den nyfödda killingen. Sinperioden kan underlättas och styras genom att man ger getterna mindre mat. Malin och Calle sätter sina getter i sin under vintermånaderna, december till februari. Under den här tiden njuter familjen av lugnet. «På sätt och vis så är det ganska skönt med vintermörkret. Det blir okej att ta det lite lugnare, att varva ner», konstaterar Calle. Fast just den här vintern blev det ändå lite dramatik. Under julhelgen gick gårdens egen stjärna Astrid och bröt benet. Ingen vet hur det gick till. «I normala fall så skickar man en get med brutet ben till slakt. Men det var ju vår lilla Astrid. Vi kunde bara inte», suckar Malin. «Som tur är, är min syster veterinär. Så hon kom hit och gipsade Astrid på självaste julafton.» Killingarna drar igång säsongen När killingarna sedan kommer, kommer också mjölken i gång eller laktationen som det kallas på fackspråk. Sedan är det full rulle ute i mejeriet långt fram på hösten. Osten säljs via utvalda återförsäljare och direkt till restauranger, men förstås även i den egna gårdsbutiken. Sommarhalvåret är det många besökare som hittar hit. Mitt i alltihop är det viktigt att inte tappa bort njutningen. Att komma ihåg varför man faktiskt skaffade getterna, säger Malin och Calle. «Att växa för växandets egen skull är inte intressant. En alltför stor produktion innebär genast besvärliga utmaningar i form av lagring och transport. Vi vill hellre satsa på kvalitet än på kvantitet och hoppas att kunderna är villiga att betala för det. Vi kommer inte att gå upp särskilt mycket i antal getter. 40 är nog max.» lingonet 9

10 Malin om några av sina ostar Ostarna är mejerskans barn. Malin njuter av processen att skapa och experimentera. En del av dem blir favoriter och en permanent del av sortimentet. Många av dem är uppkallade efter Frösets getter. Lilla Astrid Guldmedaljören En liten lagrad färskost på getmjölk med vitmögelyta, oftast rund, ibland i form av ett hjärta. Klar redan tio dagar efter ystning och är då mild i smaken och ganska krämig. Ju äldre Lilla Astrid blir desto mer utpräglad blir getsmaken. God på en ostbricka, gärna tillsammans med något sött. Lilla Astrid är döpt efter vår allra käraste get, med de mest kloka, uttrycksfulla ögon du kan tänka dig. Svarte Peter Silvermedaljören En liten lagrad färskost på getmjölk med ett annat slags vitmögel än Lilla Astrid och sedan pudrad med aska. God till ett mustigt matbröd eller ett hembakat fröknäcke. Svarte Peter är döpt efter sonens första killing som föddes på gården, så söt och fin att han får stanna som kastrerad sällskapsbock. Svea Svea är en bredbar färskost på getmjölk som finns naturell samt i olika smaker beroende på ysterskans humör. Utsökt som fyllning i olika maträtter, på en macka eller i en hamburgare. Svea är döpt efter en av våra första getter, rätt egensinnig men med ett välfyllt juver och ett klassiskt getutseende. Melinn Melinn är en vit ost på getmjölk bäst lämpad för olika sallader. Vi säljer den främst skuren i tärningar, inlagd i olja med kryddor. Melinns salladsost är döpt efter vår get Melinn som är en riktig kompis, söt som socker, tillgiven och alltid sugen på att umgås. Britta En hyvelbar, grynpipig getost med mögelyta. Lagrad i minst två månader. Kan se lite ruffig och brutal ut på utsidan men har ett ljust, fint innandöme med god getsmak. Vår Britta är en killing född 2013, brun och näpen, syster till Peter. Gunilla Våra hyvelbara kittostar på getmjölk går under namnet Gunilla. Styrkan i smaken varierar beroende på hur länge osten är lagrad. Gunilla säljs även lagrad i en granbarksform, avsedd att tillagas i ugn osten äts då som ett mellanting av raclette och fondue. Vår get Gunilla är en brun, vacker, begåvad liten tjej som avskyr hundar. 10 lingonet

11 g Brännande aktuellt Nässlan är allemans vårprimör. En smula motsträvig förvisso, men den som vet att hantera sina brännässlor har oändliga möjligheter. Använd den till mat, bak eller som prima gödsel i trädgårdslandet. Nässlan är en riktig allroundväxt. Den växer vilt, nästan som ogräs, men kan också odlas i täppan. Förr i världen tillverkades också tågvirke och segelduk, så kalllad nättelduk, av vissa nässelsorter. Nässlan är rik på C-vitamin, särskilt tidigt på våren, och brukar också framhållas för sitt järninnehåll. I många rätter kan man använda den på samma sätt som spenat men nässlan är också sin alldeles egen i paradnummer som nässelsoppa och nässelbröd. Att nässlan bränns beror på brännhåren som täcker hela nässlan med undantag för bladets ovansida. På brännhåren sitter giftkörtlar med ett ämne som påminner om myrsyra. Den som skördar nässlor utrustar sig därför gärna med handskar och en sax eller liten kniv. Om du ändå bränner dig prova att lindra smärtan med en bit skivad gurka eller ett groblad. foto: Anna Kem foto: Lena Koller Nässelsoppa cirka 2 l nyplockade, späda nässlor cirka 1 l vatten salt smör 3 msk vetemjöl 2 tärningar buljong 1 dl grädde 2 msk hackad gräslök 2 hårdkokta ägg i halvor Skölj nässlorna noga och ansa dem. Koka upp hälften av vattnet och salta. Lägg i nässlorna och låt dem koka i fem minuter. Sila av kokvattnet och spara det. Finhacka nässlorna. Fräs smöret tillsammans med mjölet i en kastrull och späd med nässelspadet. Lägg i buljongtärningarna och tillsätt resten av vattnet. Låt koka ett par minuter och lägg sedan i nässlorna och häll på grädden. Smaka av soppan med salt och servera tillsammans med ägghalvor och hackad gräslök. Nässelvatten som växtnäring Skörda nässlorna och lägg dem i en spann med vatten vattnet ska täcka nässlorna helt. Låt stå i rumstemperatur några dagar. Det färdiga nässelvattnet späds med nio delar vatten innan det används som gödning. lingonet 11

12 Kackel i Krösaland Hönan går mot en ny vår. Allt fler skaffar höns för att kunna njuta av egna närvärpta ägg och allra hetast är den svenska lantraserna. Flera av dem har faktiskt sitt ursprung i vår region. Vi ger dig koll på värpdetaljen! De svenska lantraserna har utvecklats under lång tid och har påverkats av lokala förhållanden. Förr i världen hade varje trakt sin hönstyp. Det var först runt år 1900 som specialförädlade höns med utländsk härstamning på allvar gjorde entré i hönsgårdarna. Framförallt var det värprasen Leghorn som togs in i landet och maskinkläcktes i stora mängder. Därefter fortsatte specialiseringen i rasande takt. Lantraserna offrades, medvetet, på produktionens altare. Det var först i skarven mellan och 1990-tal, när FN-konventionen om biologisk mångfald kom till, som allt fler insåg värdet av att bevara de små spillror som fortfarande fanns kvar. Entusiaster inledde ett omfattande detektivarbete och for land och rike runt i jakten på gamla gårdsflockar som överlevt. Lättskötta och sprättglada Svenska Lanthönsklubben ivrar för bevarandet av de svenska lantraserna och vill helst se små hushållsflockar som hålls så fritt och naturligt som möjligt. Den höna som har lyckan att få leva sitt liv i hönshuset hos någon av Svenska Lanthönsklubbens medlemmar kan räkna med att få sprätta runt i dynghögen efter behag och kan lugnt ruva fram sina kycklingar och bala under favoritbusken. Klubbens verksamhet går främst ut på att bevara raserna i levande genbanker. Streetsmarta generalister En orsak till att lantraserna är så lättskötta, är att de inte är framavlade för en viss specialitet. Däremot är de generalister och specialister på att överleva. En lantrashöna lägger drygt 100 ägg per år och var tredje höna ruvar fram kycklingar. Äggen från en lantrashöna känner du igen på att de oftast är ljust bruna och har en generös gula. Går man i hönstankar i Småland och norra Skåne nämns ofta Åsbohönan som ett naturligt val. Men gör som du känner för! De flesta av våra lantraser är väl anpassade till vårt klimat och klarar sig fint i alla delar av landet. NÅGRA SVENSKA LANTRASER Skånsk blommehöna Blommehönan är den största lantrashönan med hemvist i den sydskånska slättbygden. Dagens blommehöns bygger på gårdsflockar som hittats i byarna Vomb, Tofta och Esarp. Namnet kommer av att äldre skåningar ofta talade om dessa höns som «di gamle blommede». Blommehönsen är ofta vitspräckliga. Åsbohöna Åsbohönan är anspråkslös och van att överleva under magra förhållanden, då den stammar från de nordskånska och småländska skogsbygderna. De ursprungliga flockarna med Åsbohöns kommer från de skånska byarna Esborrarp och Linneröd. Åsbohönan kan variera mycket i färg allt från vildfärg till vete, vitspräcklig, svart och blå. Ölandshöna Den öländska hönan räddades i sista stund då en tupp och fem hönor återfanns i byn Kåtorp, på samma gård där den sista ölandshästen levde. De varianter som fanns kvar var grårandiga och beige, i dag har även en och annan svart och vildfärgad avlats fram. Ovanstående lantraser har en koppling till vår region men lantraserna är fler än så och omfattar även Gotlandshöna, Kindahöna, Hedemorahöna, Orusthöna, Bohuslän-dals svarthöna, Bjurholmshöna samt Gammalsvensk dvärghöna och Öländsk dvärghöna. Fakta från Svenska Lanthönsklubben Läs mer! «Höns, ankor och gäss» av Ronny Olssons är en praktisk handledning i hur man håller höns och sköter sina fjäderfän. 12 lingonet

13 Checklista för dig som vill skaffa höns Välj ras. Lantraser lämpar sig väl för självhushållning. Några hönor och en tupp räcker till att börja med. Lantraserna är inte känsliga för inavel viket innebär att gårdsflocken kan växa med tiden individer är en vanlig flockstorlek. Hönshuset inreds torrt och dragfritt med värpreden. Räkna med en halv kvadratmeter per höna. Vattnet får inte frysa så rent praktiskt är det smart att hålla hönshuset frostfritt. Höns behöver frisk luft varje dag och ska helst få röra sig fritt men bör stängas in på natten. På vintern, när marken är frusen, vill de ha ett sandeller grusbad i hönshuset för den dagliga toiletten. Utfodra med blandsäd på havre, korn och vete. Komplettera med matrester och ge snäckskal för skalbildningen och tillgång till färskt vatten. Bilderna kommer från Svenska Lanthönsklubben. foto: Elin Pettersson, Annika Brage, Ronny Olsson och Jirka Bärnlund Fors. lingonet 13

14 Bilder och recept ur boken Ägg av Tove Nilsson. Fotograf Charlie Drevstam Att vi äter så mycket ägg lagom till påsk har både en naturlig och en religiös förklaring. Det var till påsk som man äntligen fick äta ägg igen efter den långa fastan samtidigt som hönsen kom igång att värpa igen efter vinterns uppehåll. Men varför nöja sig med ett kokt ägg rakt upp och ner? Gör lite mer av äggen i år! Äggkonnässören Tove Nilsson delar med sig av vårens bästa äggrecept. Tove Nilsson Shakshuka {2 4 portioner} 1 tsk hel spiskummin 1 tsk hela korianderfrön 1 krm gurkmeja 1 tsk paprikapulver ½ krm saffran 2 gula lökar, finhackade ½ vitlöksklyfta, finhacka 1 röd paprika, urkärnad och hackad 1 grön paprika, urkärnad och hackad 1 tsk harissa 2 burkar krossade tomater 2 dl vatten 1 kruka koriander, hackad 1 kruka mynta, hackad 2 4 ägg olivolja salt och nymald svartpeppar 1. Mortla kryddorna grovt. 2. Fräs löken i olja cirka 10 minuter på medelvärme så att den blir söt, karamelliserad och gyllenbrun det är det som sätter smak på rätten. 3. Tillsätt paprikan tillsammans med kryddor och harissa. Stek cirka 5 minuter så att grönsakerna börjar mjukna. 4. Tillsätt krossade tomater och vatten. Krydda med salt och peppar. 5. Låt småputtra cirka 15 minuter under lock. Smaka av. 6. Gör hål i såsen i stekpannan och knäck äggen i hålen. Låt sjuda på svag värme i 8 10 minuter, tills äggen är klara. 7. Blanda i örter och servera med pitabröd eller rostat surdegsbröd. 14 lingonet

15 VINN! Vi har tre exemplar av Tove Nilssons Ägg: recept och teknik att dela med oss av. Allt du behöver göra är att svara på frågan: Hur lång var den traditionella fastan före påsk? Mejla ditt svar till och märk mejlet med «Ägg». Vi vill ha ditt svar senast 15 juni. lingonet 15

16 Från semlor till sommar Hejdå vintermörker, snöslask och vabruari! Ljuset kommer äntligen tillbaka och almanackan är pepprad med långhelger och välkommen ledighet. Vårens första primörer landar på tallriken och med lite tur tittar påskharen förbi med ett välfyllt ägg. Men hur ligger det egentligen till med alla traditionerna? Läs det här innan du piper iväg till Blåkulla Sundsvalls museums fotoarkiv foto: Ewa Ahlin Semla Enligt den kristna traditionen skulle man fasta 40 dagar före påsk. Under denna tid var det förbjudet att äta kött och ägg och man skulle leva lugnt och tillbakadraget. Fasteperioden förbereddes under den tre dagar långa fastlagen då man åt rejält för att kompensera den kommande återhållsamheten. På fettisdagen, som var fastlagens sista dag, åt man hetvägg som var ett ofyllt korsformat bröd av vetemjöl. Hetväggen kom till Sverige från Tyskland på 1600-talet men utvecklades under årens lopp. I mitten av 1800-talet pimpades den med mandelmassa och vid sekelskiftet fick den grädde på toppen. Idag kallar vi den för semla, av latinets «simila» som betyder «bulle av vetemjöl». Fastlagsris och påskris Under fastlagen bjöd traditionen att man överraskade sovande vänner med en risbastu. Seden går tillbaka till förkristen tid då man trodde att den som blev risad fick del av trädets inneboende kraft. Inom den kristna traditionen risades det även under långfredagen som en påminnelse om Jesu lidande. I dag gör vi ingen större skillnad på fastlagsris och påskris, men pyntar dem gärna med fjädrar och ägg. Den traditionen går tillbaka till 1870-talet och blev allmän under 1920-talet. Påskkärringar Skärtorsdagsnatten var den natt då Jesus förråddes och enligt folktron var det också denna natt som alla onda makter släpptes fria. Häxorna tog kvast eller annat lämpligt färdmedel till Blåkulla för att festa med djävulen och hans anhang Blå Jungfrun i Kalmarsund är en av de platser som har pekats ut. I dag klär barnen ut sig till söta små påskkärringar. En gång i världen togs dock häxan på blodigt allvar. Under de svenska häxprocesserna på 1600-talet avrättades 280 människor genom halshuggning för att sedan brännas på bål. Ägg När det äntligen blev tillåtet att äta ägg igen efter fastan så gällde det att passa på. Äggen var ett självklart inslag på påskbordet och i takt med att vi fick det mer välbeställt så började hönsen även värpa godisägg. Pappersäggen som vi ger bort i dag blev vanliga i slutet av 1800-talet. Under lång tid var också sockerbagarens tittägg av kristyr något att tråna efter. f e tt i s d a g jungfru marie bebådelsedag palmsöndag dymmelonsdag skärtorsdag långfredag påskafton påskdagen 16 lingonet

17 Bildarkivet Bohusläns museum Under våren kretsar de flesta av våra traditioner kring påsken som är den största kristna högtiden. Den har också sina rötter i den judiska påskfesten som hålls till minne av israeliternas uttåg ur Egypten. Påsken är rörlig i almanackan vilket gör den lite svårare att hålla reda på. Som tidigast är det påsk redan den 22 mars och som senast den 25 april det handlar alltså om ett spann på en hel månad. Men vad är det som styr? Enligt almanackan är det fullmånen som bestämmer; påsken infaller den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen. Påsken föregås av fastlagen och fastan och följs sedan av relaterade helger som Kristi Himmelfärdsdag och Pingst. Och innan man vet ordet av, så är det sommar! Upplandsmuséet Upplandsmuséet Påskharen Påskharen är precis som jultomten en tysk import från slutet av 1800-talet. I vissa familjer har man traditionen att det är påskharen som kommer med de godisfyllda påskäggen. Påsktuppen Tuppen är en lömsk figur som gärna låter sig sammankopplas med gulliga kycklingar och påskägg. Men sanningen är att tuppen har en mörkare roll under den kristna påsken, som den som förebådar Jesu död. Det var ju när tuppen gol tre gånger som Jesus blev förrådd. kristi himmelfärdsdag, 40 dagar efter påsk pingstafton midsommarafton Påsken föregås av fastlagen och fastan. Därefter följer 40 så kallade glädjedagar fram till Kristi Himmelfärdsdag och Pingst. Illustrationen är inspirerad av en liknande illustration i «Glad Påsk» av Maria Maxén och Helena Waldetoft Lindroth. Källa: «Glad Påsk» av Maria Maxén och Helena Waldetoft Lindroth, utgiven på Nordiska Museets förlag. illustration: Tinna Ahlander. lingonet 17

18 foto: Anders Sällström Alla fåglar kommit ren! foto: Johan Hammar foto: Tero Niemi foto: Lars-Olof Johansson foto: Hans L Bonnevier tofsvipa sånglärka silvertärna Flyttfåglarna kommer med budet om våren och välkomstkommittén står redan och väntar. Fågelskådaren Josefine Brantmark möter våren på första parkett i Halmstad. Säg «ornitolog» och de flesta ser framför sig en passionerad fågelskådare som flänger land och rike runt för att pricka av ovanliga flygfän. Gärna utrustad med dyrbara prylar från proffskikare till kameror med superduper-objektiv. Och visst, sådana fågelskådare finns också, säger Josefine Brantmark. «Charmen med fågelskåderiet är att alla kan skåda på sitt sätt. Det finns de som går samma runda varje dag för att se vad de hittar. Andra åker till kända skådeplatser där man vet att det är stor chans att få napp. Sedan finns det ju också de som släpper allt de har för händerna och åker långt för att få se en ovanlig art», säger Josefine som har det väl förspänt hemmavid. Som Halmstadbo sitter hon på första parkett när flyttfåglarna flyger in söderifrån. «För mig är den sociala biten av fågelskåderiet viktigt. Att vara ute i naturen och dela upplevelsen tillsammans med andra. Det här är ett intresse som förenar människor ur alla samhällskategorier. Oavsett om man är kalenderbitare, naturentusiast eller spänningssökare. För spännande är det. Man vet aldrig vad som kommer att dyka upp. De har ju vingar, de där» En trist trasthistoria Josefine inledde sin fågelskådarkarriär när hon närmade sig 30. «Under en resa till Tanzania fick jag se skärfläckor och fick berättat att de finns hos oss sommartid. Jag tyckte att det var spännande och var tvungen att undersöka detta hemma och sedan var jag fast. Sedan går det ju lite upp och ner. I vissa perioder är man ute väldigt mycket, ibland blir det mer sällan». Som boende på Västkusten har Josefine det väl förspänt som fågelskådare. «Jag tycker om att stå vid havet och titta ut över det öppna havet och vänta. Ibland blir det dramatiskt. Jag minns en liten ringtrast som kom inflygande från Danmark. Den var så trött så trött och gick ner på vattnet flera gånger. En trast kan inte simma. Men den dök upp igen, gång på gång. För att försvinna ner i djupet när det bara var 200 meter kvar till land.» Från Antarktis och tillbaka Vad är det då som fascinerar? «Den stora grejen är förstås att de kan flyga. Fåglar är otroligt vackra och fascinerande djur. Inte minst flyttfåglarna. Att en pytteliten sak på 30 gram kan flyga hit hela vägen från Afrika. Ta silvertärnan, som flyger från Antarktis till vår fjällvärld och tillbaka på ett och samma år. Det är helt galet! Ur ett vårfågelperspektiv finns det två huvudgrupper att hålla reda på: väderflyttare och datumflyttare. «Väderflyttarna håller sig huvudsakligen i västra Europa och börjar dra sig norrut igen så fort vädret tillåter. Är vintern mild så stannar till och med vissa individer kvar i Sverige, vilket förstås kan vara lite vanskligt om det blir omslag i vädret. Men risktagandet kan också löna sig först på plats får de bästa häckplatserna och hittar snabbt en hona. Sånglärkan och tofsvipan är typiska väderflyttare», förklarar Josefine. Datumflyttarna tar ingen hänsyn till vädret utan går helt på den biologiska klockan. «När hormonerna kickar in så lyfter de, och de anländer hit i april maj. De här fåglarna kallas ofta också för tropikflyttare och många av dem övervintrar i Afrika. Lövsångare och sädesärla är typiska datumflyttare.» Underskattad skata Josefine och hennes skådarkollegor ligger just nu i startgroparna. «Det är högsäsong i april och maj. Under högsommaren händer det inte så mycket, då har fåglarna fullt upp med sina ungar. Men då kan man titta på annat istället, trollsländor och humlor. För när man väl har börjat skåda, så ser man naturen på ett annat sätt», säger Josefine. «Man ser inte bara fåglarna utan alla små detaljer, insekter och kryp.» När hösten kommer och fåglarna börjar planera för flytten så blir det återigen full beredskap i ornitologled. «Eftersom jag jobbar på resebyrå har jag förmånen att kunna skåda på andra platser i världen också. I maj ska jag faktiskt ta plåtfågel till Spanien som reseledare för ornitologernas egen resebyrå. Det ska bli jättekul!» Favoritfågeln? «Åh vilken svår fråga. Bland de exotiska fåglarna väljer jag papegojan. Arorna i Sydamerika är fantastiska. Här hemma gillar jag korpen. Den är vacker, intelligent och känslosam som delfiner och människoapor samt älskar att leka. Att en solig vårvinterdag se dem göra volter och hisnande dykningar bara för att det är kul, ger verkligen en känsla av lycka och frihet.» 18 lingonet

19 Nyfiken på fågelskådning? Kontakta din lokala ornitologförening, tipsar Josefine Brantmark. «Det finns ofta nybörjarkurser, annars är det bara att hänga på. Det där med utrustning är inte så viktigt det räcker med en hyfsad kikare och en bra fågelbok.» Alla fåglar kommit ren vårens glada gäster. Vilken fröjd i solen sken vilka sångarfester! Lärkan drillar högt i skyn åren är ju evigt ny. Jordens högtid börjar gry sprider fröjd åt alla. Trast och fink och siskor små sjunger glatt ur snåren. Göken räknar i sin vrå dagarna och åren. Skogen står så grön och ljus gungar lätt i sunnansus. Duvan i sitt gröna hus fröjdar sig åt våren. lingonet 19

20 Pippi på fåglar? Ta en tur till Fågelmuseet i Jönköping! Alldeles intill branten, med hisnande utsikt över Jönköping sitter Fågelmuseet och kvittrar på sin gren. Museet var flygfärdigt redan 1914 och klassas i dag som en raritet. Här finns en unik samling fåglar och ägg, vackert presenterad i originalmontrar från tidigt 1900-tal. Grunden till fågelmuseet lades av regementsläkaren och amatörornitologen Herman Nyqvist som donerade sin samling till Stadsparkssällskapet. önköpings stadspark är ett omtyckt utflyktsmål på vårkanten centralt belägen och på gångavstånd från järnvägsstationen. Men det lilla fågelmuseet som häckar längst ut på berget är värd en alldeles egen resa. Allt började med att regementsläkaren och amatörornitologen Herman Nyqvist ( ) donerade sin fågelsamling till dåvarande Stadsparkssällskapet i Jönköping. I den omfattande samlingen finns gäss, änder, kråkfåglar, rovfåglar och småfåglar men också svenska häckfåglar av mer ovanlig sort. Herman Nyqvist konserverade själv fåglarna från slutet av 1800-talet fram till Totalt omfattar samlingen 1450 exemplar av 330 arter bland annat pilgrimsfalk, grönlandfalk, brushane, stortrapp, mellanspett, strömand och blåkråka. Ovanlig och numera omöjlig Samlingen kan anses som komplett; alla de arter som häckade eller rastade i Sverige vid den här tiden finns representerade. För de flesta exemplaren är också fyndort angiven. Att bygga upp en samling av den här typen skulle förstås inte gå idag både på grund av jaktlagstiftning och attitydförändringar. Stadsparkssällskapet lät uppföra den lilla museibyggnaden enkom för att hysa fågelsamlingen stod huset klart och förra året var det alltså hundraårsjubileum. I dag är det Jönköpings kommun som äger och driver museet. Ägg med anor Förutom på Herman Nyqvists fåglar kan du också titta på en omfattande äggsamling. Totalt handlar det om ägg av 281 fågelarter. 170 av dessa är svenska och en del har samlats in i fågelmarkerna kring Jönköping, bland annat vid Rocksjön. De äldsta äggen i samlingarna är fem ägg av dvärgrördrom, daterade 18 juni Huvuddelen av samlingen har skänkts av jägmästare Edvard Wibeck ( ) men samlingen har också kompletterats med andra inköp. Fågelmuseet har även en fin samling foton av svenska fågelbon och biotoper med foton tagna av Wibeck och Paul Rosenius. Fågelmuseet håller öppet maj augusti dagligen (fri entré). Bara att flyga förbi om andan råkar falla på! 20 lingonet