Avtalsuppföljning av vård och omsorg Frukostseminarium 20 november 2014

Transkript

1 Avtalsuppföljning av vård och omsorg Frukostseminarium 20 november 2014 Elisabeth Åkrantz

2 Den goda affären inköpsprocessen i LOU och LOV Förberedelser Utvärdering och analys Strategiska mål Patienter/brukare Upphandling Avtalsuppföljning

3 Syftet med avtalsuppföljning Kontrollera att vården och omsorgen utförs enligt avtalsvillkoren Bidra till kvalitetsförbättringar hos leverantören

4 Avtalsuppföljning uppföljningsplan Avtalsuppföljning av vård och omsorg borde vara självklar, men tyvärr förekommer brister Tydlig kravspecifikation och förfrågningsunderlag minskar godtycklig tolkning Risker med avsaknad av uppföljning: - Leverantörer respekterar ej och lever ej upp till krav - Patienter och brukare får inte det de har rätt till - Snedvriden konkurrens (oseriösa leverantörer får kostnadsfördel) - Att man frångår kraven och därmed kan avtalet bli ogiltigt

5 Uppföljning och utvärdering Utvärdering A. Systemnivå Uppfylls strategiska mål avseende t.ex. personer med demenssjukdom Uppföljning B. Verksamhets- områden C. Avtalsuppföljning Visar resultaten i äldreboenden på en jämlik vård och omsorg? Uppfyller leverantörerna kraven i avtalet? D. Individnivå Får brukaren det han/hon behöver?

6 Vad ska följas upp? Avtalsuppföljningen omfattar: 1. Uppföljning av leverantören (kvalificeringskraven) 2. Uppföljning av tjänsten (kraven i kravspecifikationen) - volym och pris - kvaliteten i de utförda tjänsterna 3. Uppföljning och bevakning av övriga avtalsvillkor

7 Uppföljning av leverantören (kvalificeringskrav) Obligatoriska uteslutningsgrunder, t.ex. kriminell verksamhet, dömd för brott Frivilliga uteslutningsgrunder, t.ex. konkurs, tvångsförvaltning Exempel på krav: ekonomi, teknisk/yrkesmässig kapacitet etc. Ev. krav på kvalitetsledningssystem/ miljöledningssystem

8 Uppföljning av leverantörens kvalitetsledningssystem Bergman & Klefsjö

9 Uppföljning av leverantörens kvalitetsledningssystem SIQ modellen Ett sätt att utvärdera och följa upp kvalitet Systematik, struktur och grundläggande värderingar Ett sätt att ställa frågor som leder till insikt om hur verksamheten fungerar Svaren på frågorna bedöms i tre dimensioner - Hur gör leverantören för att (Angreppssätt) - I vilken omfattning görs det (Omfattning) - Hur gör leverantören för att utvärdera och förbättra angreppssätten (Utvärdering och förbättring) - Värdera resultaten över tid, mot uppsatta mål, i jämförelse med andra

10 Värderingsbas Patient/Brukarorientering Förebyggande arbetssätt Ständiga förbättringar Faktabaserade beslut Samverkan

11 Bedömning i fyra dimensioner

12 Uppföljning av tjänsten volym och pris Uppföljning av volym

13 Skakraven i kravspecifikationen = krav på tjänsten 1. Definition av tjänsten 2. Målgruppen för tjänsten 3. Tjänstens omfattning. T.ex. kapacitetstak/golv, oförutsedda behov, öppettider 4. Krav på tjänstens utförande kvalitetskrav. Med vilken kvalitet ska tjänsten utföras? Ska överensstämma med verksamhetens mål. - Ta hjälp från brukare samt bilda referensgrupp med sakkunniga, biståndshandläggare, utvecklingsledare, MAS etc. OBS! Ta fram en uppföljningsplan samtidigt med kravspecifikationen

14 Vad är kvalitet? Att tillfredsställa och helst överträffa kundens behov (även outtalade och omedvetna behov) Bergman och Klefsjö, 2001

15 Brukarnas behov Brukarnas behov kan delas in i följande grupper: - Uttalade behov - Medvetna behov - Outtalade behov - Medvetna behov - Omedvetna behov

16 Uppföljning av kvalitet Uppföljning av kvalitet (dvs. hur vården och omsorgen utförts) ska ske utifrån kraven i förfrågningsunderlaget Vården och omsorgen ska följa upp serviceperspektivet, men också det professionella kvalitetsperspektivet (de omedvetna behoven) Mjuka värden är svåra att mäta men där det är möjligt att mäta huruvida kraven uppfyllts man kan med fördel använda sig av kvalitetsindikatorer

17 Kvalitetskrav SoL hemtjänst/ särskilt boende Socialstyrelsens definition av god omsorg enligt SoL vid utformning av kravspecifikation 1. Brukarnas självbestämmande och integritet 2. Helhetssyn och samordning av andra insatser 3. Trygghet och säkerhet 4. Kunskapsbaserad tjänst 5. Tillgänglighet inom tjänsten 6. Effektiv socialtjänst (att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå målen med den upphandlade tjänsten)

18 Kvalitetskrav HSL inkl. särskilt boende Socialstyrelsens definition av god vård enligt HSL Jämlik vård EU:s elva kvalitetsområden, SS-EN Jämlik vård på lika villkor Ändamålsenlig och kunskapsbaserad vård Patientfokuserad vård Säker vård Effektiv vård Vård i rimlig tid Ändamålsenlig rätt vård utifrån behov Kunskapsbaserad vetenskap och beprövad erfarenhet Patientorienterad patientens behov i centrum. Patientens delaktighet självständig aktör och medinflytande Patientsäkerhet risker hanteras förebyggande Verkningsfull har avsedd effekt Effektiv verkningsfullhet till rimlig kostnad Tillgång till finns i utbudet Tillgänglighet tillgång till i rimlig tid Vårdkontinuitet för patienten och patientens behov

19 Uppföljning av miljökrav och sociala krav Miljöstyrningsrådets webbplats, Se även CSR-kompassen

20 Kvalitetsindikatorer En kvalitetsindikator ska ge möjlighet att kvantitativt registrera och utvärdera hur verksamheterna uppnår god kvalitet i insatserna. En indikator måste vara - vetenskapligt rimlig (valid) - relevant - mätbar - entydig

21 Att mäta kvalitet I avtalsuppföljningen följer kommunen upp behoven på gruppnivå i tre nivåer, t.ex. med hjälp av indikatorer i förfrågningsunderlaget Strukturkvalitet Med vilka resurser utförs tjänsten? Processkvalitet Hur utförs tjänsten? Resultatkvalitet Vilka effekter har tjänsten haft?

22 Vad mäter kvalitetsindikatorerna? Donabedian

23 Vid val av indikatorer - tänk på - Att dessa bör spegla vilka leverantörer som är bäst. - Hur ni undviker att leverantörer fokuserar på det som mäts? - Hur ni undviker att mätningen sker på felaktigt sätt? - Hur ni undviker skillnader som beror på åldersmix etc.? - Hur ni undviker att resultatet manipuleras? OBS! Resultatet av avtalsuppföljning bör publiceras, gärna som indikatorer/nyckeltal, t.ex. vid val enligt LOV.

24 Hur kan myndigheten prioritera uppföljningsbehov? Risk/påverkan Grupp C Medelstort behov av uppföljning med fokus på kvalitet (Mera komplexa tjänster, små volymer eller till mindre belopp.) Grupp D Större behov av uppföljning av både kvalitet och produktivitet (Komplexa tjänster som köps in till större volymer och stora belopp och långa avtal.) Grupp A Mindre behov av uppföljning (Kortare avtal, mindre volymer till lägre belopp.) Grupp B Medelstort behov av uppföljning med fokus på produktivitet (Enklare eller mer standardiserade tjänster, stora volymer till stora belopp). Volym/värde

25 Grupp A Mindre behov av uppföljning (Kortare avtal, mindre volymer till lägre belopp) - volymkontroller - fakturakontroller - skattestatus - ekonomisk och juridisk status - reaktiv uppföljning t.ex. dagverksamhet enligt SoL och fotsjukvård

26 Grupp B Medelstort behov av uppföljning med fokus på produktivitet (enklare eller mer standardiserade tjänster, stora volymer till stora belopp) - volymkontroller, fakturakontroller, skatte/ekonomisk/ juridisk status, reaktiv uppföljning - stickprov - avstämningsmöte t.ex. hemtjänst och läkarinsatser i säbo

27 Grupp C Medelstort behov av uppföljning med fokus på kvalitet (mera komplexa tjänster, små volymer eller till mindre belopp.) - volymkontroller, fakturakontroller, skattestatus, ekonomisk/juridisk status - stickprov, avstämningsmöte - uppföljning kvalitetsindikatorer - leverantörens egenuppföljning - ev. kvalitetsgranskning/revision av oberoende part t.ex. hemsjukvård, HVB

28 Grupp D Större behov av uppföljning av både kvalitet och produktivitet (Komplexa tjänster som köps in till stora volymer, stora belopp och långa avtal) - volymkontroller, fakturakontroller, skatte/ekonomisk /juridisk status - stickprov, avstämningsmöten, leverantörens egenuppföljning - uppföljning av kvalitetsindikatorer - uppföljning kvalitetsledningssystem - kvalitetsgranskning/revision av oberoende part t.ex. äldreboende, specialistsjukvård öv+slv

29 Uppföljning och bevakning av övriga avtalsvillkor Bevakning av olika typer av klausuler, t.ex. priser, förlängning bör ske löpande. Myndigheten följer upp leverantörer som följer upp underleverantörer. Ändringar/tillägg till LOU-avtal får ej innebära att avtalet förändras väsentligen. Då genomförs en ny upphandling.

30 Åtgärdsplan vid avvikelser Effektivast vidta åtgärder på tidigt stadium Viktigt med rutiner för dokumentation av sanktioner Avtalet kan innehålla sanktionstrappa och vitesklausul Sanktionstrappa Hävning av avtalet Uppsägning av avtal Prisavdrag Dialog

31 Vad krävs av kommunen för att göra avtalsuppföljningar? Personella resurser Avdelningar/funktioner med mandat ansvara för uppföljning etc. Samverkan, särskilt vid komplex upphandling. Inkludera användare, biståndshandläggare, medicinsk expertis Arbetsrutiner Fastställda rutiner och processer för avtalsuppföljning Elektroniskt informationsstöd Affärs- och ekonomisystem samt beställnings- och inköpssystem Upphandlingssystem och avtalsdatabaser Stöd för kontroll av leverantörer Verktyg för enkäter och statistik Kvalitetsrapportering

32 Utvärdering och analys Förberedelser Utvärdering och analys Upphandlande myndighet Leverantörer De äldre Strategiska mål Upphandling Avtalsuppföljning

33 Uppföljning och utvärdering Utvärdering A. Systemnivå B. Verksamhetsområden Uppfylls strategiska mål avseende t.ex. personer med demenssjukdom? Visar resultaten i äldreboenden på en jämlik vård och omsorg? Uppföljning C. Avtalsuppföljning Uppfyller leverantörerna kraven i avtalet? D. Individnivå Får brukaren det han/hon behöver?

34 Tänk på De kvalitetskrav som ställs utgår från behovs- och marknadsanalysen Kvalitetskraven bör vara grundade på målen för behovsgruppen Kvalitetskraven ska gå att följa upp Kvalitetskraven ska vara proportionerliga

35 Tack! Tel