Sammanträdesdatum Remiss från VKL om utökad regional samordning inom avfallsområdet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanträdesdatum 2011-06-21. Remiss från VKL om utökad regional samordning inom avfallsområdet"

Transkript

1 SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum (ls) 154 Dnr 2011/119 Remiss från VKL om utökad regional samordning inom avfallsområdet INLEDNING VKL har skickat remiss till Sala kommun om att fusionera VafabMlljö AB med Svensk Växtkraft AB samt för att inhämta ägarnas syn på utökad regional samordning med helhetsperspektiv. Kommunstyrelsen har , 62, i yttrande till VafabMiljö AB ställt sig positiv till ändrat ägande av Svensk Växtkraft AB i enlighet med vad som redovisas i VafabMiljö AB:s skrivelse Beredning Bilaga KS 2011/130/1, yttrande från tekniska förvaltningen med kompletterande protokollsutdrag från tekniska nämnden 45 Bilaga KS 2011/130/2; remiss från VKL Kent Karlsson föredrar ärendet. Yrkanden Per-Olov Rapp (Sj yrkar att arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar att till Västmanlands Kommuner och Landsting yttra sig i enlighet med tekniska förvaltningens förslag, bilaga KS 2011/130/1, samt att Salas modell med återvinningsstationer, så kallade Omstarter, ska finnas kvar i framtiden. BESLUT Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar att till Västmanlands Kommuner och Landsting yttra sig i enlighet med tekniska förvaltningens förslag, bilaga KS 2011/130/1, samt att Salas modell med återvinningsstationer, så kallade Omstarter, ska finnas kvar i framtiden. Utdrag kommunstyrelsen Justerandes sign Utd ra gs bestyrka n de

2 Bilaga KS 2011/130/1 SALA KOMMUN SALA KOMMUN Kommunstvrelsens förvaltning Ink :'; 3 I 1141,;xnu {!S-$O OJ:Af'tJtNR: lij;:ijj:ll: 'ITi'RA.Ntl-fi Tekniska förvalminge.ns,n-t,.",,,,t,, om utö.kad regmnal ''''''niwiin,n inom avfallsområdet nen, D~t lir en svår nrtlc/l',s stor;)!:ll 'llan ha'titlllnjgsstölllen få ab,mr,enter gor fllr,t al1fallsh,mt~:rl Att en ah-tuell a\l/,ius;l12m kdva betydligt m~r, kravell k<l!tnl1u:r la, Det kan att AB tar över Ilnsvaret nl!j:iotal en egen och spllcie:h ~'vfal!,h~tlterlll" att upijråtth,l.lla en "fil'i"17"rs~i"k.qm:r!ul!\ kill1iikcmäste

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL TEKNISKA NÄMNDEN 8 (IS) Sammanträdesdatum TKN 45 Dnr TKN 2011/50 Yttrande över Utvärdering och förslag till förändring av VafabMiljö AB och det regionala samarbetet inom avfallsområdet INLEDNING VafabMiljö bildades 2004 och ägs av kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun. Ägaravtalet gäller till och med I avtalet står att utvärdering av verksamheten ska genomföras efter cirka 10 år. En översyn av ägaravtalet påskyndas av att olika rättsinstanser prövat hur LOUs regelverk påverkar kommunernas förutsättningar för regional samverkan. Beredning Kent Karlsson föredrar ärendet. Bilaga TKN 2011/33/1, Remiss från Västmanlands Kommuner & Landsting, Bilaga TKN 2011/33/2, Skrivelse från tekniska förvaltningen Arbetsutskottets beslut , 27. Yrkanden Mårten Öhrström (C) och Karl-Axel Ekebom (S) yrkar som tillägg att Salas modell med återvinningsstationer, så kallade Omstarter, ska finnas kvar i framtiden. BESLUT Tekniska nämnden beslutar att avge yttrande i enlighet med förvaltningens skrivelse daterad samt att Salas modell med återvinningsstationer, så kallade Omstarter, ska finnas kvar i framtiden. Beslutet är enhälligt. Notering: En Omstartsstation har rest- och bioavfall och möjlighet att sortera ut förpackningar. Hushåll som är anslutna till en Omstart har ingen avfallshämtning på fastigheten. Utdrag Kommunstyrelsen : i; -,'C! I:> Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 Bilaga TKN 2011/33/2 1 (1) DIARIENR: 2011/50 YnRANDE TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Tekniska nämnden SA[AKo,\71Mu~~ Tekniska förvaltningen OJarlenr.. IAktbil. ',... Ii. Tekniska förvaltningens yttrande om utökad regional samordning inom avfallsområdet Tekniska förvaltningen ser stora fördelar med samordnad avfallshantering i regionen, då det kan bli svårt för mindre kommuner att få bra och prisvärda entreprenadupphandlingar för hämtning av hushållsavfall. Det är en svår process att upphandla entreprenader med få abonnenter och relativt stora avstånd mellan hämtningsställen i kommunen, Dessutom kommer mer och mer av avfallshanteringen att styras av EU-direktiv och det kan bli svårt för enskilda tjänstemän att följa med och hålla sig uppdaterad i frågor runt avfallshanteringen. Att upprätthålla en aktuell avfallsplan och renhållningsordning kommer även det att kräva betydligt mer, då kraven kommer att öka när det gäller att hålla dessa aktuella. Det kan komma att bli stora förändringar för den enskilda abonnenten om VafabMiljö AB tar över ansvaret för hela avfallshanteringen. Sala kommun har sedan tidigt nittiotal en egen och speciell avfallshantering med gemensamhets lösning för många abonnenter s.k. omstartshus som kan bli svårt att behålla i regional avfallshantering. Det kan krävas speciella förhandlingar för att kunna behålla det systemet. Då det vanligaste abonnemanget i övriga regionen är att varje abonnent har hämtning på den egna fastigheten. För att passa in i den regionala hanteringen så kan en omläggning av avfallshanteringen i Sala kommun komma att krävas. Sammanfattningsvis så krävs ett regionalt samarbete för att kunna upprätthålla en bra och prisvärd avfallshantering, trots de förändringar Sala kommun kanske måste genomföra. TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Kent Karlsson enhetschef

5 Bilaga KS 2011/130/2 ':.':.':.V K L VÄSTMANLANDS ':r ~ -:. Kommuner & Landsting ~Är'l...,>,. A~~.~s.( n, ~M' l~\ _,\t j ',.ll:;;,:/.'1: KommunBtvrejs8i~;.~; ii5nr;:ll(f1in0 Ink Datum Dm Kommunstyrelserna i Västmanlands län Sida 1 (1) Heby kommun, Enköpings kommun, VafabMiljö AB Diarienr l' ~ laktbi,'aga 2DII II"') I I REMISS "Utvärdering och förslag till förändring av VafabMiljö AB och det regionala samarbetet inom avfallsområdet" Styrelsen för Västmanlands Kommuner och Landsting har efter hörande av VafabMiljö AB:s styrelse fattat följande beslut; att att på remiss utsända förslaget att fusionera VafabMiljö AB med Svensk Växtkraft AB samt inhämta ägarnas syn på "utökad regional samordning med helhetsperspektiv" Remisstiden utökas till fredagen den 2 september Detta för att säkerställa att fler berörda instanser inom kommunen skall kunna lämna synpunkter.' Frågor besvaras av Eva Myrin, VafabMiljö AB ( ) eller undertecknad. Västmanlan s Kommuner och Landsting :Kf o?~.',r.~&5rrtj"pv A '/. ke Jasson Tf dini'ktör

6 ':.".':.\ IKLVÄSTMANLANDS ~,':. ':. V Kommuner & Landsting Protokollsutdrag Utdrag ur styrelseprotokoll fört vid sammanträde med Västmanlands Kommuner och Landsting Datum: Tid: Plats: 25 mars 2011 Kl Folkets Hus, Köping Beslutande: Elisabeth Unell ordf. Hans Strandlund Ralph Ledel Anders Röhfors Torsten Källberg Carola Gunnarsson Elisabet Friden Mats Olander Denise Norström Pelle Strengbom (ersätter Ulla Persson) Elizabeth Salomonsson Tommy Johansson (ersätter Olle Ytterberg) Anders Tollin ej närvarande, ingen ersättare Catarina Pettersson Stig Henriksson ~-.~-.~-.~-.~-.-.~-.~ ~-.~~~-.~-.-.-.~-.~ ~~-.~~-.-.-.~-.~ Utvärdering och förslag till förändring av VafabMiijö AB och det regionala samarbetet inom avfallsområdet m.m. I augusti 2004 bildades VafabMiljö AB efter en lång tids diskussioner och ett omfattande utredningsarbete kring utvecklingen av det regionala samarbetet inom avfallsområdet. Ägare är länets kommuner samt Enköpings och Heby kommuner. Syftet med bolagsbildningen var att inom ramen för ett enda gemensamt ägt avfallsbolag: - Få bättre möjligheter att utveckla en långsiktigt hållbar avfallshantering i samtliga delägarkommunema - Utöka samarbetet inom avfallsområdet - Förbättra användningen av gemensamma personella, administrativa och tekniska resurser. De senaste åren har olika rättsinstanser prövat hur LOUs och EUs regelverk påverkar kommunernas förutsättningar att samverka, vilket påskyndat översynen av ägaravtalet m.m. VKL har därför fått i uppgift att utreda hur VafabMiljö kan förändra sin struktur och ägarbild så att den anpassas till de regelverk som gäller i EU och Sverige. För att kunna göra en översyn av ägaravtalet och säkerställa att, med vad vi vet idag, VafabMiljö följer LOUs regelverk måste samtidigt göras en utvärdering var bolaget står idag och hur bolagets på lång sikt möjligheter är för att utveckla det regionala samarbetet inom avfallsområdet. Utgångspunkterna för utredningen har varit att dels ta fram förslag på hur den regionala samverkan skall utvecklas för att uppfylla LOUs regelverk och dels att eventuella förändringar ska skapa bra förutsättningar för kommunerna att klara sitt uppdrag inom avfallsområdet, uppfylla de regler som finns i miljöbalken och uppfylla av riksdagen antagna miljömål.

7 ~~~VKL VÄSTMANLANDS ~''!. a:, Kommuner & Landsting En särskild fråga som ingått i uppdraget har varit att utarbeta förslag på hur ägarstrukturen i Svensk Växtkraft bör se ut för att säkerställa tillgången på matavfall som hushållen sorterar och kommer till nytta för biogas till regionens kollektivtrafik m.m. samt återförs till jordbruken som ekologiskt gödsel. VKLs uppdrag har alltså varit att finna en lösning för att skapa ett lokalt kretslopp av energi och växtnäring. Om VafabMiljö blir ensam ägare till Svensk Växtkraft kan bolaget fusioneras med VafabMiljö och därvid bli en avdelning. Delta säkerställer det ovan beskrivna kretsloppet. Därutöver uppnås också en högre omsättning som möjliggör att delen som mottas från privata företag inte verksamhetsmässigt överstiger 10% som är EUs nuvarande gräns. VKL har och gjort en översiktlig genomlysning av VafabMiljö och andra europiska avfallsbolag för att se hur bolaget och därmed ägarna kan utveckla bolaget. Avsikten är att VafabMiljö skall fortsätta vara ett av Europas mest framträdande avfalls bolag och att ägarna i sin myndighetsutövning skall nyttja bolagets höga kompetens. Det finns både ekonomiska, miljömässiga som personella vinster att göra med en sådan samverkan. En sådan samverkan är på gång och skulle särskilt gynna de mindre kommunerna. En sådan ökad samverkan måste naturligtvis ske på enskilda ägares villkor men bör vara en målsättning att sträva mot på sikt. Sammanfattat bör ägarförhållandet ses över i Svensk Växtkraft för att säkerställa ägarnas miljömål. Dessutom bör VafabMiljös kompetenser inom avfallsområdet kunna nyttjas i högre utsträckning för att ägarna skall uppnå sina miljömål och samtidigt spara personal och pengar. Styrelsen beslutar att att på remiss utsända förslaget att fusionera VafabMiljö AB med Svensk Växtkraft AB samt inhämta ägarnas syn på "utökad regional samordning med helhetsperspektiv". Vid protokollet: Ake Jansson Justerat: Elisabeth Unell Torsten Källberg Rätt _/ utdraget, intygar: g CJl1#.I.&i:1"~e.. i!:4j./.~... rl.(j.!~.c:j.y'~!;p... Ing-Marie Enkvist Datum Utdraget sänt till: Kommunstyrelserna i Västmanland, Heby kommun, Enköpings kommun, VafabMiljö AB

8 Utvärdering och förslag till förändring av VafabMiljö AB och det regionala samarbetet inom avfal/sområdet m.m. I ':.':.':.V K l VÄSTMANLANDS ". ':. ':. Kommuner & Landsting

9 ':.':.':.VKl VÄSTMANLANDS ~ -:... Kommuner & Landsting Innehållsförteckning Utvärdering och förslag till förändring av VafabMiljö AB och det regionala samarbetet inom avfallsområdet mm 2 Uppdraget... 2 Omvärld, regler och konsekvenser... 3 Olika former för regional samverkan inom avfallsområdet i Sverige....4 Regionalt samarbete genom ägaravtalet för VafabMiljö....4 Nuläget inom regionen... 5 Utmaningar för framtiden och regionala utvecklingsmöjligheter Framtida regionala utvecklingsmöjligheter inom avfallsområdet Utvecklingsscenarior för Svensk Växtkraft AB Utvecklingsscenarior för det framtida regionala sam arbetet Regionalt samarbete inom avfallsområdet - Sammanfattning och slutsatser 20 Utökat regionalt samarbete inom avfallsområdet Effekter och konsekvenser Förslag till beslut Tidplan för ett utökad regionalt samarbete... 22

10 ':.':.':.VKl VÄSTMANLANDS ~ ~ -:. Kommuner & Landsting Utvärdering och förslag till förändring av VafabMiljö AB och det regionala samarbetet inom avfallsområdet mm I augusti 2004 bildades VafabMiljö efter en lång tids diskussioner och utredningsarbete kring utvecklingen av det regionala samarbetet inom avfallsområdet. VafabMiljö ägs av kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun. I samband med bildandet av Vafab Miljö skrev kommunerna på ett nytt ägaravtal och det nya avfallsbolaget tog över verksamheten från de två tidigare regionala bolagen VMR och Vafab som kommunerna var delägare i. Syftet med förändringen var att via ett enda gemensamt bolag: få bättre möjligheter att utveckla en långsiktigt hållbar avfallshantering i samtliga delägarkommuner utöka samarbetet inom avfallsområdet förbättra användningen av gemensamma resurser. Ägaravtalet mellan kommunerna gäller till och med I avtalet står det att en utvärdering av verksamheten ska genomföras efter ca 10 år, där förslag till eventuella behov av förändringar i avtalet ska tas fram. För att mer löpande få in synpunkter på verksamheten har VafabMiljö genomfört ägarmöten där ett antal strategiska frågor diskuterats med respektive kommuns politiska ledning och ledande tjänstemän. Det genomgående resultatet från dessa möten har varit positivt. Kommunerna är nöjda med VafabMiljös verksamhet och man tycker det är viktigt att fortsätta ha höga miljöambitioner i regionen. De senaste åren har olika rättsinstanser prövat hur LOVs regelverk påverkar kommunernas förutsättningar för regional samverkan, vilket påskyndar behovet aven översyn av ägaravtalet. Västmanlands kommuner och landsting (VKL) har därför fått i uppgift att utreda hur Vafab Miljö AB kan förändra sin struktur så att den anpassas till de regelverk som gäller i Sverige och EV. Men för att kunna göra en översyn av ägaravtalet och säkerställa att VafabMiljö följer LOVs regelverk måste det samtidigt göras en översiktlig utvärdering av bolagets långsiktiga möjligheter att utveckla det regionala samarbetet inom avfallsområdet. Uppdraget Utgångspunkterna för utredningen har varit att dels ta fram förslag på hur den regionala samverkan inom avfallsområdet ska utvecklas för att kunna uppfylla LOV-reglerna och dels att eventuella förändringar ska skapa så bra förutsättningar som möjligt för kommunerna att klara sitt uppdrag inom avfallsområdet, uppfylla reglerna som finns i miljöbalken och nå de miljörnål inom avfallsområdet som Sveriges riksdag antagit. En särskild fråga som ingår i uppdraget är att ta fram förslag på hur ägarstrukturen i Svensk Växtkraft bör se ut för att regionen ska kunna säkerställa att det högkvalitativa matavfallet som hushållen sorterar kommer till nytta som biogas i regionens ambitioner att ha en fossilfri kollektivtrafik. 2

11 .... VKl VÄSTMANLANDS -:,... Kommuner & Landsting Omvärld, regler och konsekvenser De globala miljöproblemen med klimatförändringar och den ökande efterfrågan på resurser påverkar i allra högsta grad avfallshanteringen. Atervinning av avfall minskar utsläppen av klimatpåverkande gaser och är också en nödvändighet när fler och fler vill ha del av jordens begränsade resurser. Enligt Miljöbalken 15 kapitlet 8 har kommunerna ansvar för insamling, återvinning och bortskaffande av hushållsavfall. Till ansvaret hör dessutom att utöva tillsyn, ta fram lokala renhållningsordningar, avfallsplaner, besluta om renhållningstaxan samt sköta fakturering av renhållningsavgifter. För den kommunala avfallshanteringen är fastighetsägare den primära målgmppenlkunden. Relationen är reglerad via svensk lagstiftning och de lokala renhållningsordningarna. Kraven på långsiktigt hållbara lösningar inom avfallsområdet gör att utvecklingen till allt större del styrs av lagar och regler inom EU och nationell krav. EU har tex tagit fram en gemensam strategi när det gäller medlemsländernas avfallshanteringen som nu håller på att implementeras i Sverige. Förutom bättre resurshushållning och ökad återvinning måste tex deponiema och förbränningsanläggningar för avfall uppfylla allt starkare miljökrav. För att klara samhällets ökande miljökrav och allt högre miljörnål behövs investeringar i ny teknik, mer avancerade anläggningar, utökade miljökontroller, helhetssyn och systemtänkande vilket gör att kostnaderna och behovet av resurser i form av specialistkompetens ökar. Denna utveckling har haft stor påverkan på den kommunala avfallshanteringen i Sverige. För de flesta kommuner blir det allt svårare att leva upp till de nationella miljörnålen och EUs krav. Det behövs större avfallsvolymer och geografiska områden för att klara av att finansiera de resurser och den kompetens som behöver byggas upp. Samtidigt har möjligheterna att välja lösningar på det lokala planet minskat eftersom EU och statens regler styr och begränsar kommunernas handlingsutrymme. Det gör att reglerna, strukturen, handlingsplanerna och målen i de kommunala renhållningsordningar, avfallsplaner och renhållningstaxor i allt större utsträckning liknar varandra i de olika kommunerna. Speciellt påtagligt är det i VafabMiljö-regionen där kommunerna redan i början av 90-talet själva valde att arbeta efter en gemensam grundmodeil för avfallshanteringen. Ett arbetssätt som fler och fler regioner använder sig av när myndigheternas krav i princip tvingar fram den fonnen av samarbete. Kommuner som tidigare valt att samarbeta kring vissa delar av avfallshanteringen väljer för närvarande i allt större utsträckning att utöka sam arbetsområdena och ta ett helhetsgrepp på det kommunala ansvaret. Utvecklingen i landet visar också att de kommuner som idag väljer att bygga upp en regional samverkan oftast väljer att göra det med ett helhetsperspektiv där samtliga kommunala delar inom avfallsområdet ingår i samarbetet. Under senare år har LOU- och konkurrenslagstiftningen kommit i fokus för den kommunala avfallshantering eftersom den gör att kommunernas möjligheter att låta företag använda sig av den lokala/regionala infrastruktur som finns i fonn av kommunalt ägda avfallsanläggningar blir allt mer begränsande. Särskilt tydligt är detta om anläggningarna drivs av kommunala bolag eftersom de lagstiftande myndigheterna kommit fram till att kommunala bolag endast får bedriva marginell verksamhet åt andra än sina ägarkommuner. l annat fall måste kommunerna handla upp de delar av den kommunala avfallshanteringen som lagts över i bolagsform. Detta begränsar möjligheterna för kommunerna att själva välja mellan olika organisationsformer eller samarbetsformer med andra kommuner. Istället är det EUs och nationella regelverk som lägger fast hur kommunerna ska organisera sin avfallsverksamhet om även företagen på orten ska kunna använda den kommunala infrastrukturen för sin avfallshantering. 3

12 ~~~v K L VÄSTMANLANDS.. ~ -:. Kommuner & Landsting Utvecklingen mot ökat samarbete för att klara av att utveckla och effektivisera sina tjänster eller produkter finns inom många olika typer av branscher. Kommuner samordnar exempelvis den kommunaltekniska verksamheten och sina räddningstjänster. Landsting samverkar kring specialistsjukvård. Sony och Ericsson har slagit ihop sina divisioner för utveckling, tillverkning och marknadsföring av mobiltelefoner. Bilföretag samarbetar kring gemensamma lbehov av plattformar i biltillverkningen. Ett stort antal flygbolag sköter vissa gemensamma behov via medlemsorganisationen Star Alliance. Olika former för regional samverkan inom avfallsområdet i Sverige Ett stort antal kommuner i Sverige har valt att samarbeta för att lösa sina resursbehov inom avfallsområdet. Regional samverkan har också under en lång tid förespråkats av myndigheterna som en lösning satsa på. Idag finns det inom avfallsområdet; 18 regionbolag och sju kommunalförbund. En viktig anledning till att kommunerna i större utsträckning valt bolag som samarbetsform är att det är en mer okomplicerad lösning jämfört med kommunalförbund. De regionala avfallsbolagen är vanligen uppbyggda kring en eller flera avfallsanläggningar för att ta hand om avfallsbehandlingen i en region. I uppdragen ingår oftast transporter av avfall mellan anläggningar och till externa återvinningsanläggningar. Bolagen ansvar oftast även för Återvinningscentralerna (Återbruken) i kommunerna, där hushållen kan lämna sitt grovavfall och farliga avfall. Bolagen har i olika utsträckning kompletterat sin verksamhet med insamlingsverksamhet för kommunernas räkning. SRV, som ägs av kommunerna på Södertörn i södra Stockholmsområdet, är exempel på ett bolag där kommunerna samarbetar kring samtliga uppgifter inom avfallsområdet. Ett gemensamt drag för dessa regionbolag är att de bedriver avfallsverksamhet för såväl ägarkommunernas räkning som för företag som valt att anlitar deras tjänster. Historiskt har de regionala bolagen spelat en stor roll i utvecklingen av svensk avfallshantering. Sättet bolagen valt att lösa sina ägaruppdrag varierar. En del har i stor utsträckning egna anläggningar och fordon med egen personal medan andra upphandlar stora delar av sin verksamhet. Med anledning av den så kallade Sysav-domen håller många av de kommunala bolagen inom avfallsområdet på med en översyn av ägardirektiven och verksamhetsinriktningen. Flera av de större bolagens ägarkommuner har tagit inriktningsbeslut som innebär att kommunerna även kommer att samarbeta kring renhållningsordningar, renhållningstaxor, kundadministration, infonnation samt insamling och transport. Bolag som kommit långt i den processen är Sysav i sydvästra Skåne, NSR i nordvästra Skåne och Rambo i Bohuslän. Regionalt samarbete genom ägaravtalet för VafabMiljö I praktiken handlar samarbetet om att kommunerna överlåtit en del av sitt renhållningsansvar till det gemensamma bolaget. VafabMiJjö har enligt ägaravtalet skyldighet att ta emot och omhänderta det hushållsavfall som kommunerna har ansvar för enligt Miljöbalkens bestämmelser. Kommunerna har även kommit överens om att de ska lämna det hushållsavfall man samlar in till VafabMiljö och inte till någon annan organisation eller själva ta hand om det. Aktierna i bolaget är fördelade efter folkmängd och samtliga kommuner har en representant i styrelsen. Budget, taxor och årsredovisning antas av kommunerna på bolagsstämmorna. För att lösa det uppdrag kommunerna gett VafabMiljö har bolaget byggt upp en infrastruktur i regionen, som består av 18 bemannande Återvinningscentraler - Återbruk - och 6 avfallsstat- 4

13 o:. oo:.vkl VÄSTMANLANDS I~I:'-:' Kommuner & landsting ioner. VafabMiljö ansvarar för de regionala transporter som sker mellan och från dessa anläggningar och för att ta hand om de deponier som kommunerna genom sitt samarbete överlåtit ansvaret för till VafabMiljö. Totalt handlar det om sex gamla deponier som håller på att avslutas och en nybyggd aktiv deponi som uppfyller EU s deponeringskrav. Enligt ägaravtalet har VafabMiljö även uppdrag att: Teckna avtal om samarbete i avfallsfrågor med kommuner, kommunägda bolag m fl Svara för utveckling, regional avfallsplanering och information knuten till den regionala avfallshanteringen Svara för information mot hushåll, skolor och företag m fl om grunderna för en långsiktigt hållbar avfallshantering mm Utföra insamling och transport av avfall och återvinningsmaterial. Vara berett att utföra andra arbetsuppgifter som har samband med verksamhetsområdet Nuläget inom regionen Kommunernas arbete och ansvar för hushållsavfallet Inom två delregioner har kommunerna valt att samarbeta via kommunalförbund (Köping, Arboga och Kungsör samt Fagersta och Norberg) för att lösa sina avfallsfrågor; myndighetsuppgifter, upphandlingar av transport av hushållsavfall, framtagande av renhållningsordning/renhållningstaxa, abonnentregister samt fastighetskontakter. Övriga kommuner har egna resurser för dessa frågor. Myndighetsuppgifterna består av två delar. Tillsynsverksamheten hanteras av miljö- och hälsoskyddsnämndema medan beslut om taxe- och abonnemangstillämpning med mera hanteras på någon form av teknisk nämnd. Statusen på kommunernas renhållningsordningar och avfallsplaner varierar. En del har relativt nya med andra har ganska gamla dokument. Till mycket stor del följer renhållningsordningarna och avfallsplanerna samma grundmall och innehållet i dokumenten är i de flesta fall likartade. l samband med införandet av separat insamling av bioavfall under andra hälften av 1990-talet utarbetade Västerås Stad en ny taxa med en utformning som skulle stödja utsorteringen av bioavfallet. Systemet blev vägledande, med lokala anpassningar, för flertalet av kommunerna Det gör att även taxekonstruktionen i de flesta delägarkommuner i grunden är ganska lika. Samtliga kommuner/kommunalförbund i regionen upphandlar insamlingen av hushållsavfall eftersom ingen har någon egenregiverksamhet. l upphandlingsarbetet ingår att ta fram förfrågningsunderlag, utvärdera anbuden och hålla regelbundna avstämningsmöten med entreprenörerna för att utvärdera kvalitetskraven och utveckla verksamheten. Nonnalt sett gör respektive. kommun/kommunalförbund en upphandling vart femte år. I samband med de senaste upphandlingarna i regionen har konsulter anlitats för att ta fram förfrågningsunderlag och vara delaktiga i utvärderingen av anbuden. Kommunernas kontakter med fastighetsägare sköts via någon form av!t-system där abonnent-, insamlings- och faktureringsuppgifter finns registrerade. Dessutom handlar kontakterna om att besvara frågor, ta emot felanmälningar och dimensionera hämtställena med rätt antal kärl och tömnings intervall. De tillgängliga resurserna i kommunerna för att hålla registren uppdaterade och arbeta proaktivt mot fastighetsägarna varierar. Många gånger handlar det enbart om att hinna med och lösa de dagliga problemen som uppstår. 5

14 ':,':'''V K l VÄSTMANLANDS ':t... Kommuner & Landsting Kommunernas övriga avfallsverksamhet Förutom hushållsavfall har de kommunala organisationerna andra verksamhetsområden där det uppstår avfall som tex fastighetsförvaltning, gatu- parkrenhållning, allmännyttiga bostadsbolag samt energi- och VA- verksamheter. All övrig avfallsverksamhet inom kommunerna handlas upp och VafabMiljö har fått en hel del av dessa uppdrag i konkurrens med andlra aktörer inom avfallsområdet. Det senaste exemplet är VafabMiljös uppdrag åt Västerås stads bostadsbolag Mimer, som innebär insamling och transport av förpackningar och tidningar samt skötsel och tillsyn av de Miljöbodar Mimer byggt för sin avfallshantering. VafabMiljös tillgångar och resurser VafabMiljös resurser för den regionala avfallshanteringen består bland annat av sortering, omlastning, förbränning, biologisk behandling och deponering av avfall. VafabMiljö avsätter material för återvinning och producerar avfallsbränslen. Dessutom äger VafahMiljö 65 procent av aktierna i Svensk Växtkraft som producerar biogas och biogödsel av bland annat det matavfall som regionens hushåll sorterar och kommunerna samlar in. VafabMiljö har helhetsansvaret för att ta hand om det hushållsavfall som kommunerna samlar in och se till att det kommer till nytta igen. För att lösa det grunduppdraget, som kommunerna gett VafabMiljö, har bolaget byggt upp en decentraliserad infrastruktur som fmns på strategiska lägen runt om i regionen. Det innebär att anläggningarna i form av avfallsstationer och Återbruk, i ett nationellt perspektiv, finns nära kommunernas verksamheter och invånare. Avfallsanläggningar blir allt mer komplexa och kräver därför mer avancerade tillstånd och mer omfattande miljöinvesteringar och miljökontroll för att leva upp till myndigheternas miljö- och arbetsmiljökrav. Det gör att dem allt dyrare att driva och de fasta kostnaderna är stora. Många regioner har därför valt att koncentrera verksamheten till fårre anläggningar än vad som finns i vår region. I VafabMiljös anläggningsansvar ingår finansiering, drift, skötsel, teknikutveckling och alla transporter som sker mellan och från dessa anläggningar. Ä ven om mycket av uppgifterna utförs av egen personal upphandlar VafabMiljö en hel del av denna verksamhet och anlitar i stor utsträckning entreprenörer. Anläggningsstrukturen består av: Minst ett Återbruk (bemannad återvinningscentral) i varje kommun. Heby har två och i Västerås finns det sex Återbruk. Totalt innebär det 18 Återbruk. Dessutom finns det ett mobilt Återbruk som betjänar ca tio mindre tätorter i regionen. Sex avfallsstationer - Gryta, Norsa, Trångfors, Sänkmossen, Isätra och Annelund - där kommunerna kan lämna sitt hushållsavfall. VafabM iljö tar därefter hand om avfallet, kvalitetssäkrar, omlastar och transporterar det till olika behandlingsanläggningar. På dessa avfallstationer finns det också möjlighet för regionens företag att lämna sitt avfall. En aktiv deponi på Gryta Sex deponier som har avslutats eller håller på att avslutas - Gryta, Norsa, Vätterskoga, Sänkmossen, Isätra och Annelund. En klass l deponi för farligt avfall på Gryta. En komposteringsanläggning för hushållsavfall finns på Isätra En förbränningsanläggning på Norsa Ett mellanlager får farligt avfall på Gryta En anläggning får att behandla oljeförorenat vatten på Gryta Tillstånd för att kompostera park- och trädgårdsavfalj på Gryta, Sänknnossen och Isätra Tillstånd för att kompostera oljeförorenade jordar på Gryta 6

15 ~~~v K L VÄSTMANLANDS ~ ~ -:. Kommuner & Landsting Tillstånd för att behandla och rena tungmetallförorenade jordar på Gryta En sorterings- och balningsanläggning för utsorterade plast- och pappersmaterial Ett flertal avancerade anläggningar för att ta hand om lakvatten och deponigas VafabMiljö har också en hel del fordons- och behållarresurser för insamling och transport av avfall. Behållarna och fordonen används för att samla in och transportera: avfall mellan anläggningarna och till externa anläggningar avfall och återvinningsmaterial på uppdrag av både små och stora företag i regionen tidningar och förpackningar på uppdrag av olika fastighetsägare i regionen hushållsavfall på uppdrag av delägarkommunerna Utöver investeringar i anläggningar, maskiner och fordon består VafabMiljös resurser och tillgångar av: Miljötillstånden som tillåter omfattande avfallsverksamhet på anläggningarna och det certifierade miljö ledningssystemet Personalens långa erfarenhet och breda kompetens inom avfallsområdet för att kunna arbeta med t ex Nya och befintliga behandlingstekniker och insamlingssystem De allt mer komplicerade regel verken och miljökraven Upphandlingar inom avfallsområdet Kundadministration och kommunikation, Omvärldsbevakning och verksamhetsutveckling Etablerade kontakter med externa samarbetspartners på avsättningsmarknaden. Underentreprenörsavtal med transportörer och behandlings företag Framtidens avfallshantering handlar i allt större utsträckning om att omvandla avfall till råvaror som kan komma till nytta igen och vara bra för både miljön och ekonomin. För att kunna fortsätta utveckla lönsamma och miljöriktiga lösningar inom avfallsområdet arbetar VafabMiljö därför sedan några år tillbaka aktivt och intensivt med att skapa resurser och kompetens för att kunna avsätta de förädlade materialen och bränslena direkt till återvinnings- och energibolag och inte via förmedlingsföretag som tar en stor del av de intäkter materialförsäiljningen ger. En annan viktig del i en långsiktigt hållbar avfallshantering är information för att sprida kun 'skap om hur man sorterar, var det sorterade avfallet ska lämnas och varför det är viktigt att SOftera sitt avfall. Informationen måste vara förändringsinriktad och vända sig till flera målgrupper t ex skolelever, fastighetsägare, hushåll och företag. För att nå resultat behöv,er informationsarbetet även vara långsiktigt, planerat och ske kontinuerligt. Därför har VafabMiljö tillsammans med ägarkommunerna under de senaste 20 åren byggt upp resurser och en struktur inom informationsområdet som innebär att VafabMiljö varje år: Besöker skolor och ge lektioner i avfal1sfrågor for ca elever. Tar emot ett stort antal studiebesök från t ex skolor, bostadsrättsföreningar, offentliga förvaltningar och företag i regionen samt andra svenska kommuner. Under de senaste åren har även besöken från andra länder, t ex Kina, USA, Canada, Italien, England, Irland, Indien, Östeuropa, Sydamerika och Afrika ökat kraftigt. Deltar på mässor och andra publika evenemang för att informera om avfalls- och återvinningsfrågor. Publicerar en hemsida med en heltäckande information av avfallshanteringen, källsorteringsmöjligheterna och återvinningen i regionen. Producerar och distribuerar trycksaker i form av bland annat en tidning som heter Cirkulera som alla hushåll i regionen får tre gånger om året och en broschyr som heter Sop- 7

16 o:.o:."'vkl VÄSTMANLANDS ~ ':. ':. Kommuner & Landsting tips tillsammans med kommunerna i regionen som delas ut till alla hushåll en gång per år. Ekonomiskt omsatt den verksamhet som VafabMiljö bedriver ca 360 mkr under Inköp av externa tjänster t ex behandlings-, transport-, drift- och konsulttjänster, var ca 110 mkr. Transportuppdragen till kommunerna var på drygt 18 mkr och försäljning av material samt energi ca 58 mkr. Investeringarna uppgick till nästan 37 mkr och VafabMiljö gjorde avskrivningar på drygt 32 mkr. En stor ekonomisk utgift de närmaste 20 åren för VafabMiljö är de ca 320 mkr som avslutningen av de gamla deponierna beräknas kosta i form sluttäckning och investeringar i lakvattenbehandling. Totalt finns det ca 70 mkr avsatta i balansräkningen för sluttäckningen av de gamla deponierna efter Under 2010 uppgick avslutuingskostnaderna till 14 mkr och VafabMiljö avsatte 7 mkr. Svensk Växtkraft AB Svensk Växtkraft AB är sedan 1 april 2010 ett dotterbolag till VafabMiljö som äger 65 procent av aktierna. Svensk Växtkraft ägs också av Mälarenergi, 32,5 procent, och tre enskilda lantbrukare i Västerås, 2,5 procent. Växtkraft driver en biogasanläggning på Gryta avfallsstation för utvinning av biogas från matavfall och vallgrödor, samt en anläggning for uppgradering av biogas till fordonskvalitet. I uppgraderingsanläggning tar Växtkraft även emot gas från avloppsreningsverket i Västerås som Mälarenergi driver och renar gasen till fordonskvalitet. Rötningsanläggningen startade sommaren 2005 och har varit i full drift sedan I regionen har Växtkraft byggt tre tankningsanläggningar för bilar och två tankstationer för bussar. Växtkraft har även byggt lager för vallgröda och rötrester till jordbruket. I biogasanläggningen blandas materialet med vatten och rötas sedan i en syrefri rötkammare där mikroorganismer bryter ner materialet. Vid processen bildas biogas som framför allt består av metangas och som uppgraderas till fordonsgas. Det uppkommer även en flytande och fast rötrest som kan användas som ekologiskt gödningsmedel, s.k. biogödsel. Den flytande rötresten är mycket kväverik och kan med fördel läggas på åkermark på våren. Den fasta rotresten är rik på fosfor och läggs främst ut på hösten som jordförbättringsmedel. För närvarande händer det mycket inom biogasområdet som påverkar Svensk Växtkrafts utveckling. Behovet av biogas i regionen kommer att vara 3 ggr så stort under de närmaste 5-10 åren. Anledningen är kollektivtrafikens behov av omställning till fossilfria bränslen och försäljningsutvecklingen av personbilar med biogasdrift. För att klara de behoven behöver biogastekniken utvecklas och kapaciteten i anläggningen byggas ut. Under 2009 tog Växtkraft emot ca ton matavfall, 2900 ton vallgrödor och 2100 ton fettavskiljarslam. Ur det materialet producerades 1,7 miljoner m3 biogas och ton biogödsel. Övriga aktörer inom avfallsområdet i regionen I regionen finns ett flertal privata aktörer inom avfallsområdet. Till a11ra största del handlar det om företag som har insamlingsfordon för hushållsavfall, förpackningar, tidningar och verksamhetsavfall samt sorterings- och omlastningsresurser för forpackningar, tidningar och verksamhetsavfall. 8

17 ':,':'-'VKL VÄSTMANLANDS -:.~ Kommuner & Landsting En stor återvinningsindustri finns i Hallstahammar där Stena bearbetar skrot tm olika former av kvalitetssäkrade metaller som kan användas som råvara i industriprocesser. Det finns också kommunalt ägda förbränningsanläggningar som kan ta hand om kvalitetssäkrat returträ i t ex Västerås, Sala och Enköping. En del returträ säljs också utanför regionen. Ytterligare anläggningar för deponering och biologisk behandling finns endast utanför regionen och i huvudsak i kommunal regi. Den närmaste privata aktören är Ragnsells som har en anläggning i Högbytorp mellan Enköping och Stockholm. Andra stora aktörer inom avfallsområdet är olika producentansvarsorganisationer. FTI AB har hand om alla Atervinningsstationer för förpackningar och tidningar. De har för närvarande endast några få samarbetsavtal för insamling av vissa materialslag med kommunerna eller Vafab Miljö. Istället har de avtal med privata insamlingsorganisationer som tex SITA, Ragnsells och IL-recycling. El-kretsen som har producenternas uppdrag att ta hand om el-avfall samarbetar med VafabMiljö genom att Aterbruken används som insamlingsplats. Väl utbyggd källsortering, hög servicenivå och stort förtroende för avfallshanteringen Samtliga kommuner i regionen har i samarbete med VafabMiljö sedan ett flertal år infört ett källsorteringssystem för matavfall. Totalt kommer ca 60 procent (ca ton/år) av matavfallet i regionen in till Växtkrafts biogasanläggning. Kvaliteten på det utsorterade matavfallet är hög - mellan procents renhet. Många kommuner i Sverige har ännu inte genomfört denna förändring av avfallshantering. Totalt källsorteras och återvinns ca 20 procent av allt matavfall i Sverige vilket gör regionen till en av de regioner i Sverige som kommit längst när det gäller utsortering av matavfall. De 18 Aterbruken gör också att servicen för hushållens grovavfall och farliga avfall är hög. Insamlingen på Aterbruken sker i allt flera fraktioner och återvinning/energiutvinning är ca 95 procent. El-kretsens årliga insamlingsstatistik visar att Västmanland var ett av de tre län som samlade in mest el-avfall per invånare under Totalt hade Aterbruken ca 1,7 miljoner besök under 2010 vilket är ca 7 procent mer än Aterbruken håller hög servicenivå genom att de finns nära hushållen och har bra öppettider. En jämförelse som gjordes under hösten 2009 visar att öppettiderna på Aterbruken nästan är dubbelt så höga jämfört med medelvärdet för ett 30-tal kommuner av liknande storlek som kommunerna i VafabMiljö-regionen. Mer än 75 procent av invånarna i regionen anser också att öppettiderna är mycket eller ganska bra. Verksamheten på Aterbruken år mycket uppskattad, över 80 procent av allmänheten anser att servicen fungerar mycket eller ganska bra. Hushållen har även stort förtroende för andra delar av avfallshanteringen i regionen. Resultatet från den senaste stora enkätundersökningen bland allmänheten, som gjordes 2007, visar att över 70 procent av hushållen: e anser att avfallshanteringen utvecklats mycket eller ganska bra ur både miljö- och servicesynpunkt anser att det är viktigt att avfallet tas omhand på ett miljöriktigt sätt tycker att det är viktigt att det finns möjligheter till källsortering samt att insamlingen ska vara nära och bekväm. e tycker att de källsorteringsmöjligheter som finns fungerar mycket eller ganska bra accepterar de sorteringsmöjligheterna som finns. svarar att det är viktigt att sortera sitt avfall svarar att de alltid eller ofta deltar i sorteringen. 9

18 ':.':.':.VKL VÄSTMANLANDS ~... Kommuner & landsting Taxor och avgifter för hushållen Under de senaste åren har avfallshanteringen i regionen utvecklats positivt genom att källsorteringssystem och behandlingslösningar har byggts nt. Sedan början av 2000-talet driver både svenska myndigheter och EU på utvecklingen men regionen tog redan på I 990-talet beslut om stora förändringar i form av nya källsorteringssystem och anläggningar som många andra kommuner i övriga landet ännu inte genomfört. Ett stort antal kommuner har t ex inte byggt ut några möjligheter till sortering av matavfall. Antalet Återbruk CÅ Ve) samt öppettiderna på dem varierar kraftigt mellan olika kommuner. En del kommuner har exempelvis mindre Återbruk med begränsade öppettider i de små tätorterna. Miljöanpassningen av avfallshanteringen i regionen har medfört nya kostnader i verksamheten samtidigt som de gamla kostnaderna ökat kraftigt på grund av höjda miljökrav på t ex deponering och förbränning. En stor del av dessa nya och högre kostnader har hamnat inom VafabMiljös verksamhetsområde. Till allra största del handlar det om en miljömässigt grundad kvalitetshöjning av avfallshanteringen som orsakat kostnadshöjningarna. Syftet med fmändringarna inom avfallsområdet har inte varit att rationalisera verksamheten utan att Ta fram renare avfall som kan gå till olika former av återvinning och samtidigt trygga hanteringen ur miljösynpunkt. Vid en jämförelse mellan kommunala renhållningstaxor är det viktigt att tänka på att alla kommuner i Sverige ännu inte byggt ut någon sortering av matavfall. Tillgängligheten till Återbruk varierar kraftig både när det gäller närhet, öppettider, hur ofta de kan besökas, vilka som får använda Återbruken och hur länge besökarna behöver vänta innan de kan lämna sitt material till återvinning. Det är också stora skillnader när det gäller fastighetsägarnas möjligheter att välja mellan olika kärlstorlekar och hämtningsintervall för insamlingen av hushållsavfall. Ä ven avgiftsprinciperna varierar eftersom en del kommuner valt att ha stora prisskillnader mellan olika kärlstorlekar och hämtningsintervall för att styra mot en viss lösning. I en del kommuner finns det också stora begränsningar i möjligheterna för villaägare alt dela behållare. Varje år genomförs en av de mest genomarbetade undersökningarna av olika kommunala avgifter. Undersökningen heter "Fastigheten Nils Holgersons underbara resa genom Sverige" och är ett samarbete mellan Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO. För J O år sedan låg medelvärdet för renhållningstaxan för flerbostadshushållen i VafabMiljöregionen ca 6 procent över riksgenomsnittet. Under 2010 var medelvärdet ca 10 procent lägre än riksgenomsnittet. Nils Holgerson undersökningen visar att renhållningstaxan för regionens flerbostadshushåll för 20 l O låg under riksgenomsnittet. En jämrorelse av taxeutvecklingen under de senaste tio åren visar också att den tidiga utbyggnaden av Återbruk och matavfallssortering gör att taxorna i regionen med tiden blir allt lägre i jämförelse med andra regioner. Det är nu som regionens investeringar i anläggningar och källsorteringssystem som gjordes för år s.edan börjar ge effekt även i ekonomin och inte enbart i miljöredovisningen. Det finns ingen lika genomarbetad undersökning för villahushållens renhållllingstaxor. Däremot gjorde VafabMiljö under 2009 en jämförelse mellan regionens villataxor och drygt 20 andra kommuner med matavfallssortering och i ungefar samma befolkningsstorlek. Jämförelsen visar att den genomsnittliga taxan för villahushåll i regionen ligger ca 5 procent över medelvärdet samtidigt som hushållen i regionen i genomsnitt har nästa dubbelt så många öppettidstimmar på Återbruken i förhållande till övriga kommuner i jämförelsen De jämförelser som redovisats visar att kommunerna i regionen har relativt normala renhållningsavgifter inte minst om man tar hänsyn till den miljökvalitet och service som finns i regionens källsorteringssystem. 10

19 -:,-:," v K l VÄSTMANLANDS... Kommuner & Landsting Stort intresse från omvärlden. Regionen uppfattas som ett foredöme inom avfallsområdet och är känd for att arbeta med framförhållning och långsiktighet, ha ett tydligt och målinriktat systemperspektiv och ligga i framkant inom miljöutvecklingen av svensk avfallshantering. Det gör att många svenska och utländska kommuner kommer på studiebesök for att se de lösningar som finns i regionen, se mer utförliga uppgifter under rubriken; "VafabMiljös tillgångar och resurser". Många kommuner är också intresserade av det regionala samarbetet eftersom den frågan i allt fler sammanhang lyfts fram som en framgångsfaktor för att kunna utveckla en långsiktigt hållbar avfallshantering till rimliga kostnader. En lösning som också i olika sammanhang förordats av myndigheterna. Det finns också ett ökat intresse från omvärlden for att regionen ska engagera sig i olika projekt som arbetar med teknikexport eller biståndsprojekt i olika utvecklingsländer. Forskning och utveckling Eftersom regionen varit tidigt ute med förändringsarbetet inom avfallsområdet och drivit på utvecklingen inom olika former av behandlingstekniker är intresset från högskolor och universitet stort. Det finns bra förutsättningar i regionen för intressanta forskningsområden kring t ex biogas och biogödsel. VafabMiljö och kommunerna stöder dessutom uppbyggnaden av forsknings- och utvecklingsverksamhet inom avfallsområdet i regionen genom nära samarbete med Mälardalens högskola. Under åren har ett flertal projekt utförts i samarbete med både svenska och utländska universitet och högskolor. För närvarande genom ett större EU-finansierat forskningsprojekt om energiutvinning ur avfall. Miljöanpassad avfallshantering i regionen Ett av målen med förändringen av avfallshanteringen i regionen har varit att gå från deponi till återvinning. Av det hushållsavfall som uppstår i regionen, ca ton, går endast 3 procent till deponi. Till största del handlar det om gips och isoleringsmaterial som samlas in på Aterbruken. Övrigt avfall kommer till nytta genom materialåtervinning, biologisk behandling eller f'cirbränning med energiutvinning. När det gäller avfall som går till energiutvinning ökar mängderna som håller sådan kvalitet att de kan förbrännas i andra anläggningar än avfallsförbränningsanläggningar. Till dessa mängder kommer nästan ton farligt avfall som samlas in på Aterbruken samt ca ton tidningar och förpackningar från hushållen som samlas in och återvinns i system som inte kommunerna ansvarar för. Detta gör att regionen som helhet uppfyller de nationella mi!jömålen som finns inom avfallsområdet. Utmaningar för framtiden och regionala utvecklingsmöjligheter Regionen har genomfört ett systemskifte inom avfallsområdet. Ett arbete som många andra regioner ännu inte genomfört. Resultatet av förändringsarbetet är mycket bra och gör att regionens avfallshantering har ett gott rykte och högt anseende inte bara bland hushållen, företagen och myndigheterna i regionen utan även i omvärlden. Några av de viktigaste framgångsfaktorerna II

20 0:,':,':' V K L VÄSTMANLANDS ~ ':... Kommuner & Landsting har varit tydliga och lokalt fårankrade politiska beslut, gemensamma överenskommelser och handlingsplaner samt ett systematiskt arbetssätt med tydlig struktur och helhetsperspektiv. Nu finns det nya utmaningar och behov som behöver lösas får att avfallshanteringen i regionen ska kunna fortsätta utvecklas. För att kunna gå vidare och ytterligare utveckla avfallshanteringen behöver regionens kommuner återigen komma överens om hur man tillsammans löser de utmaningar inom avfallsområdet som finns under de närmaste åren. Mycket talar får att en långsiktigt hållbar avfallshantering måste fortsätta bygga på omfattande och väl utvecklade samarbetsformer. Här följer några exempel på frågeställningar som behöver diskuteras och lösas. Allt svårare att lösa samhällsuppdraget inom avfallsområdet Regelverket får avfallshanteringen har blivit allt mer komplicerat och resurskrävande under senare år. Utvecklingen fortsätter och gör det ännu svårare får varje enskild kommun att lösa sitt samhällsuppdrag inom avfallsområdet speciellt om det samtidigt finns starka krav på effektivitetsförbättringar. Istället får att avfallshanteringen utvecklas ökar risken för servicefårsämringar och sämre återvinningsmöjligheter får hushållen. Risk för brist på kommunal kompetens och resurser Samtidigt som tjänsterna inom avfallsområdet blivit mer komplexa och specialiserade har utvecklingen gjort att konkurrensen om de personer som har erfarenhet och kompetens inom avfallsområdet ökat. Idag är "avfallskompetens" en bristvara. Det finns inte många utbildningar i Sverige riktade mot denna bransch. För små kommuner och organisationer blir det allt svårare att rekrytera kompetent personal till denna för en kommun obligatoriska, men fårhållandevis lilla verksamhet. Speciellt när tjänsterna inte kan vara renodlade avfallstjänster utan måste kombineras med andra arbetsuppgifter. Tjänsterna är också starkt personberoende eftersom det tar lång tid att lära sig de saker som behövs för att klara av alla arbetsuppgifter som ligger i tjänsten. Det gör att sårbarheten ökar får kommunerna vid t ex sjukdom, semestrar eller tillfälliga ledighetsperioder. Ä ven VafabMiljö som kan betraktas som en stor aktör inom avfalls området märker av bristen på avfallskompetens i samband med rekryteringar och måste i allt större utsträckning får lita sig på mer omfattande upplärning av nyanställd personal eftersom de sökande ofta saknar den erfarenhet av avfallsfrågor som behövs för tjänsten. Inom VafabMiljö finns det dock möjligheter att lära upp nya medarbetare. Den möjligheten saknar de flesta kommuner i regionen eftersom det sällan finns fler personer som har avfallskompetens inom kommunen. En viktig framtidsfråga för kommunerna och VafabMiljö blir därför att långsiktigt behålla och utveckla den avfallskompetens som finns i regionen. F ör att lyckas med det behövs, inte enbart en samordnad rekryteringsstrategi. Det behöver också finnas utvecklingsmöjligheter som gör att den avfallskompetens som byggs upp i samband med nyanställningar inte försvinner till andra regioner eller till konsultföretag efter några års upplärning. Ökat behov av samarbete Samhällsutvecklingen göl' att behovet av att samarbeta mellan kommuner ökar. Fler regioner som tidigare inte samarbetat diskuterar gemensamma lösningar. Möjligheter till regionalt samarbete underlättas samtidigt av att allt mer inom både avfalls- och upphandlings området styrs från EU, riksdagen och rättsliga instanser. Varje enskild kommun har inte bara svårare att leva upp till de miljömässiga och rättsliga kraven, det blir också svårare att driva em egen linje eller ha egna lösningar inom avfallsområdet. Många kommuner i Sverige har exempelvis valt att införa i princip samma källsorteringslösning som finns i vår region. 12

Tekniska förvajtnlngens yttranae om utökad regional samordning inom avfallsområdet

Tekniska förvajtnlngens yttranae om utökad regional samordning inom avfallsområdet Bilaga KS 2011/130/1 "SALA lifi1i KOMMUN TEKNISKA FÖRVALTNINGEN SALA KOMMUN Kommunstvrelsens förvaltning Ink 20:1-05- 3! 1ITårienr / A ')\)11 ih r lfl{ ilj:ru-qs 30 Nhfi!tNf'.: ~'011fSG 'fttrande 'TeknIska

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-09-03. Renhållningsordning för Västerås stad 2013-2018

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-09-03. Renhållningsordning för Västerås stad 2013-2018 ii sala ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-09-03 17 (24) 212 Renhållningsordning för Västerås stad 2013-2018 Dnr 2013/293 INLEDNING Sala kommun har erbjudits möjlighet

Läs mer

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering Renhållningsavgift för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2013 Renhållningsavgiften varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa

Läs mer

Bilaga 3 Organisation och ansvar

Bilaga 3 Organisation och ansvar Bilaga 3 Organisation och ansvar Innehåll 1 Organisation och ansvarsfördelning inom avfallshanteringen... 3 2 Den kommunala organisationen i vår region... 4 2.1 Kommunalförbundet... 4 2.2 Kommunerna Gävle,

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Bilaga 1 Styrelseprot 12 okt 2012 Protokollsanteckning med anledning av beslutet i VKL:s styrelse ärende 5 Vafabutredningen den 12 oktober 2012. Jag delar inte styrelsens uppfattning att den bästa framtida

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Ditt matavfall blir biogas

Ditt matavfall blir biogas Ditt matavfall blir biogas Läs om hur du kan påverka miljön och dina kostnader Snart startar insamlingen av matavfall i Hylte kommun Vi gör bränsle av ditt matavfall Snart startar vi insamlingen av matavfall

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL från APRIL KÄLLSORTERAR Vi även matavfall START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL FÖR EN BÄTTRE MILJÖ Tack vare att du källsorterar kan avfall återvinnas till nya produkter. Därför har återvinningsstationer

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 10:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 10:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 10:1 Kf 109/2003 Dnr Ks 2012/155 Med stöd av kommunfullmäktiges i Simrishamns kommun beslut den 22 september 2003, kommunfullmäktiges i Sjöbo kommun beslut

Läs mer

Avfallstaxa Hällefors kommun 2015

Avfallstaxa Hällefors kommun 2015 Avfallstaxa Hällefors kommun 2015 Innehållsförteckning Allmänt... 3 Administrativa regler. 3 Grundavgift och Rörlig avgift.. 3 Val av abonnemang... 4 Renhållningsavgifter 4 Grundavgifter 4 Helårsabonnemang

Läs mer

1983-2013 Årsredovisning 2013

1983-2013 Årsredovisning 2013 1983-2013 Årsredovisning 2013 2 = Avfallsstation = Återbruk Norberg Östervåla Fagersta Skinnskatteberg Surahammar Sala Heby Hallstahammar Västerås Enköping Köping Arboga Kungsör Innehåll 3 Det här är VafabMiljö

Läs mer

Styrelseprotokoll fört vid sammanträde med Västmanlands Kommuner och Landsting

Styrelseprotokoll fört vid sammanträde med Västmanlands Kommuner och Landsting Styrelseprotokoll fört vid sammanträde med Västmanlands Kommuner och Landsting Datum: 18 november 2011 Tid: 13.00-15.00 Plats: Aronsborgs Konferenshotell, Bålsta 1(5) Beslutande: Ulla Persson, ordf Åsa

Läs mer

Begäran om kommunal borgen från Vafab Miljö AB

Begäran om kommunal borgen från Vafab Miljö AB ,j i ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL /J. Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2014-02-04 Blad 16 Ks 10 Au 7 Dnr 4/2014-045 Begäran om kommunal borgen från Vafab Miljö AB Vafab Miljö AB beslutade på en

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

KONSORTIALAVTAL, SYDVÄSTRA SKÅNES AVFALLS AB

KONSORTIALAVTAL, SYDVÄSTRA SKÅNES AVFALLS AB 1 KONSORTIALAVTAL, SYDVÄSTRA SKÅNES AVFALLS AB Godkänt av kommunfullmäktige den 17 februari 2000, 40. 1 Avtalsslutande parter Sydvästra Skånes avfallsaktiebolag, SYSAV, ägs av kommunerna Burlöv, Kävlinge,

Läs mer

Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling

Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling 1 (17) FÖRORD Denna plan utgör Lekebergs kommuns avfallsplan enligt 11 15 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en kommunal

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Styrelseprotokoll fört vid sammanträde med Västmanlands Kommuner och Landsting

Styrelseprotokoll fört vid sammanträde med Västmanlands Kommuner och Landsting Styrelseprotokoll fört vid sammanträde med Västmanlands Kommuner och Landsting Datum: 9 september 2011 Tid: 2 timmar Plats: I samband med studieresa till Champagne-Ardenne, Frankrike 1(5) Beslutande: Ulla

Läs mer

FAKTA FAKTA. Innehåll. Nyckeltal. Kommunernas ägarandel, procent. 3 Det här är VafabMiljö. 4 VD har ordet. 6 Marknad och kunder

FAKTA FAKTA. Innehåll. Nyckeltal. Kommunernas ägarandel, procent. 3 Det här är VafabMiljö. 4 VD har ordet. 6 Marknad och kunder Årsredovisning 2014 2 Innehåll = Avfallsstation = Återbruk Norberg Östervåla 3 Det här är VafabMiljö 4 VD har ordet Fagersta 6 Marknad och kunder Sala Heby 8 Hållbar samhällsutveckling Skinnskatteberg

Läs mer

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön Villahushåll Insamling av matavfall en insats för miljön Hållbart samhälle Det avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem. Det har Upplands Väsby och åtta andra norrortskommuner

Läs mer

RAPPORT U2010:09. Avfallsavgifter 2009. Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande ISSN 1103-4092

RAPPORT U2010:09. Avfallsavgifter 2009. Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande ISSN 1103-4092 RAPPORT U2010:09 Avfallsavgifter 2009 Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande ISSN 1103-4092 Förord Avfall Sverige har sammanställt kommunernas avfallsavgifter 2009. Undersökningen

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

Matavfallsutredningen Bilaga 1. vad som krävs för att införa matavfallsinsamling i stor skala

Matavfallsutredningen Bilaga 1. vad som krävs för att införa matavfallsinsamling i stor skala Matavfallsutredningen Bilaga 1 Inledning Vid nämndsammanträdet 2010-10-20 gav tekniska nämnden uppdrag åt förvaltningen att utreda möjligheterna för insamling av hushållens matavfall för biogasproduktion.

Läs mer

VI VILL HA DINA MATRESTER

VI VILL HA DINA MATRESTER VI VILL HA DINA MATRESTER Återvinn din mat Uppsamling Transport Rötning Drivmedel Matrester - en värdefull resurs Det mesta av vårt avfall går att återvinna. Med insamling av matavfall tar Österåker ett

Läs mer

Renhållningsordning för Västerås stad 2014-2019. Beslutad av kommunfullmäktige Västerås stad, 2014-06-04 Dnr: 2013/287-KS

Renhållningsordning för Västerås stad 2014-2019. Beslutad av kommunfullmäktige Västerås stad, 2014-06-04 Dnr: 2013/287-KS Renhållningsordning för Västerås stad 2014-2019 Beslutad av kommunfullmäktige Västerås stad, 2014-06-04 Dnr: 2013/287-KS 2 (67) Avfallsplan 2014-2019 Dnr: 2013/287-KS Avfallsplan 2014 2019 Beslutad av

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott : Plats och tid Lilla salen, rådhuset i Simrishamn, den, kl. 13.00-14.00 Beslutande Magnus Björkman (M), ordförande Anders Larsson (C), tjg ers Övriga närvarande Kanslichef Christian Björkqvist Miljöstrateg

Läs mer

Flerfackssortering i Norrköping

Flerfackssortering i Norrköping Flerfackssortering i Norrköping Nu blir det enkelt att sortera Under hösten 2014 är bostadsområdena Ljunga, Svärtinge, Rist, Östra Husby, Fyrby, Sörby och Lindö utsedda till att prova ett nytt system för

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS

SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS Ett viktigt val Dags för er att välja nytt abonnemang Från den 1 november 2015 inför Danderyds

Läs mer

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision Avfallsplan för Degerfors kommun Regionallt avfallssamarbete i östra Värmland mellan Degerfors Kommun, Karlskoga Kommun, Kristinehamns Kommun, Mariestads kommun, Filipstads kommun, Storfors Kommun och

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Undersökningen genomfördes mellan den 26 maj till den 7 juli 2008 Totalt deltog 118 personer Vi vill passa på

Läs mer

Styrelseprotokoll fört vid sammanträde med Västmanlands Kommuner och Landsting

Styrelseprotokoll fört vid sammanträde med Västmanlands Kommuner och Landsting Styrelseprotokoll fört vid sammanträde med Västmanlands Kommuner och Landsting Datum: 3 februari 2012 Tid: 13.00-15.30 Plats: Norberg, kommunhuset 1(5) Beslutande: Ersättare: Ulla Persson, ordf. Elizabeth

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2014, 14SPN/0326 Avfal splan 20 14

Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2014, 14SPN/0326 Avfal splan 20 14 Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2014, 14SPN/0326 Avfallsplan 2014 Innehåll Inledning 3 Avfallspolitik 4 Vision, mål, aktivitet och uppföljning 5 Miljöbedömning 8 Fakta om Värmdös avfall 9 Handlingsplan

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB Organisationsnummer 556528-3248 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Energi och Miljö AB:s verksamhet är, enligt bolagsordningen att - bedriva

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Sammanträdesdatum 2014-02-06. VafabMiljö; begäran om kommunal borgen

Sammanträdesdatum 2014-02-06. VafabMiljö; begäran om kommunal borgen n sala ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2014-02-06 >." ~' : s t LI 0 23 (25) Dnr 2013/123 40 VafabMiljö; begäran om kommunal borgen INLEDNING VafabMiljö har till Sala kommun

Läs mer

Utdrag ur Sammanträdesprotokoll

Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 1 (1) Kommunstyrelsen Utdrag ur Sammanträdesprotokoll Sammanträde med Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Onsdag den 28 september 2011 Plats och tid Kommunstyrelsens sessionssal A 287, kl 13:30-16:22 Sekreterare

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-01-18

Sammanträdesdatum 2011-01-18 1 (15) Plats och tid Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Gustaf Adolfssalen kl. 13.30-15.30 Per-Olov Rapp (S) Marcus Andersson (S BÄ) Carola Gunnarsson (C) Peter Molin (M) Ulrika Spårebo (S) ersätter

Läs mer

Avfallstaxa. för Gällivare kommun. Denna taxa träder i kraft 2010-05-13. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-04-12 50.

Avfallstaxa. för Gällivare kommun. Denna taxa träder i kraft 2010-05-13. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-04-12 50. Avfallstaxa för Gällivare kommun Denna taxa träder i kraft 2010-05-13. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-04-12 50. 1 Avfallstaxa för hushållsavfall Allmänna bestämmelser...3-4 Det här får du för pengarna...5

Läs mer

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel Småhus Nu kan du gå ner i vikt Stegvist införande av viktbaserad avfallstaxa 2010 2012 mycket du Du betala Vi inför successivt viktbaserad avfallstaxa i Göteborg. Schemat här nedan visar när systemet införs

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-01-28

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-01-28 n sala ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2014-01-28 17 (19) 21 VafabMiljö; begäran om kommunal borgen Dnr 2013/123 INLEDNING VafabMiljö har till Sala kommun inkommit med

Läs mer

ANSLAG Avesta Vatten och Avfall AB

ANSLAG Avesta Vatten och Avfall AB Plats och tid Prästgatan 50, kl 13:15-16:30 Beslutande Patrik Engström (S), ordförande Tord Birgersson (V) Gunnar Månsson (M), ersättare för Mia Bergkvist (S) Mikael Karlsson (KL) Christer Bergkvist (C),

Läs mer

dags att välja Viktig information till fastighetsägare och bostadsrättföreningar inför valet av nytt avfallsabonnemang.

dags att välja Viktig information till fastighetsägare och bostadsrättföreningar inför valet av nytt avfallsabonnemang. dags att välja Viktig information till fastighetsägare och bostadsrättföreningar inför valet av nytt avfallsabonnemang. Snart inför Sigtuna kommun utsortering av matavfall. Det medför att du måste välja

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 En strävan efter

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning 2013-2017 Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Strategier och mål Gagnefs kommun Beslutad i kommunfullmäktige

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-18 1 (9) Plats och tid Sammanträdesrum Häverö, kl 09.00-09.55 ande Övriga deltagande Kjell Jansson (M), ordförande Berit Jansson (C) Hans Andersson (FP) Olle Jansson

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

För Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret, Renhållning. Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 2005

För Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret, Renhållning. Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 2005 För Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret, Renhållning Kundenkät om avfallshantering i Sigtuna 00 Sammanställning av resultat 00-- Jörgen Leander Bilaga 00--9 Redovisning av avgivna svar på respektive fråga

Läs mer

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 2 Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en råvara med möjligheter. Vi väljer att satsa på möjligheter. Med början under hösten 2011

Läs mer

Karlstads kommuns avtal med Karlstads Energi

Karlstads kommuns avtal med Karlstads Energi KOMMUNLEDNINGSKONTORET Stadssekretariatet Konkurrensverket 103 85 Stockholm Karlstad 2013-01-14 Per Danielsson, 054-540 80 18 per.danielsson@karlstad.se Er ref 603/2012 Karlstads kommuns avtal med Karlstads

Läs mer

Avfallsplan för Västerviks kommun

Avfallsplan för Västerviks kommun 2015-2020 Avfallsplan för Västerviks kommun Sammanfattning av lokala mål och ambitioner Inledning Avfallsplan och Lokala föreskrifter för avfallshantering utgör tillsammans Renhållningsordningen för Västerviks

Läs mer

Taxa för återvinningscentraler och grönavfallsabonnemang.

Taxa för återvinningscentraler och grönavfallsabonnemang. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg FALKENBERG 246 Taxa för återvinningscentraler och grönavfallsabonnemang. (AU 328) KS 2013-354 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01

kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01 ESIÖVS KOMMUN Höörs kommun HÖRBY KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser avgifter för hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt

Läs mer

Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda

Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 2~F: s 19 (27) Sammanträdesdatum '~l:, \DLING ~.;r? 2013-02-07 16 201:::~ 42 Dnr 2011/289 Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige (KF) 2014-10-06, 67 att gälla fr o m 2015-01-01.

Antagen av kommunfullmäktige (KF) 2014-10-06, 67 att gälla fr o m 2015-01-01. 1 RENHÅLLNINGSTAXA FÖR NORBERGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige (KF) 2014-10-06, 67 att gälla fr o m 2015-01-01. Till täckande av nödvändiga kostnader för att Norbergs kommun bortforslar och slutligt

Läs mer

Information om avfallshantering

Information om avfallshantering Information om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör har gemensamma föreskrifter om avfallshantering tagits fram i samarbete med Merab (Mellanskånes Renhållningsaktiebolag). Föreskrifterna

Läs mer

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter Ny kommunal avfallstaxa för flerfamiljshus och verksamheter 1 Varsågod Ny avfallstaxa gäller från 1 april 2012. Här kommer information till dig som fastighetsägare om den nya avfallstaxan som gäller för

Läs mer

Renhållarträffen. Funktionsupphandling i praktiken. Innovation genom samarbete. Miljöambitioner i praktiken

Renhållarträffen. Funktionsupphandling i praktiken. Innovation genom samarbete. Miljöambitioner i praktiken Renhållarträffen Funktionsupphandling i praktiken Innovation genom samarbete Miljöambitioner i praktiken Fredrik Karlsson, Avfallschef Upplands Väsby kommun Väsby vågar och gör! I Väsby finns en stark

Läs mer

Tonvikt på energi och

Tonvikt på energi och Miljöbokslut 2010. Tonvikt på energi och klimatavtryck. Årets miljöbokslut är LSR:s allra första. Här fokuserar vi på insamling och behandling av hushållsavfall. Tonvikten ligger på energi och klimatavtryck.

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 1 Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller en råvara med möjligheter. Lerums kommun väljer att satsa

Läs mer

Kommunal Avfallsplan Hudiksvall kommun

Kommunal Avfallsplan Hudiksvall kommun Kommunal Avfallsplan Hudiksvall kommun Framtagen i samarbete mellan Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn Strategier och mål Antagen i kommunfullmäktige 2015-02-23 Förord För

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2013

Gemensam handlingsplan 2013 handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som

Läs mer

till källsortering av matavfall så bidrar du till en bättre miljö!

till källsortering av matavfall så bidrar du till en bättre miljö! till källsortering av matavfall så bidrar du till en bättre miljö! Ett hållbart samhälle bygger på att allt avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem så även i Lysekil Lysekils

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

Vi samarbetar kring framtidens kretsloppsanläggning i Högbytorp

Vi samarbetar kring framtidens kretsloppsanläggning i Högbytorp Vi samarbetar kring framtidens kretsloppsanläggning i Högbytorp Vad händer i Högbytorp? E.ON och Ragn-Sells har inlett ett samarbete kring utveckling av framtidens kretsloppslösningar för energiproduktion

Läs mer

Renhållningstaxa för Mora kommun 2008-01-21

Renhållningstaxa för Mora kommun 2008-01-21 Renhållningstaxa för Mora kommun 2008-01-21 Renhållningstaxa för Mora kommun A Grunden för renhållningstaxa Avfallshanteringen i kommunen regleras i miljöbalken SFS 1998:808, avfallsförordningen SFS 2001:1063

Läs mer

Kartläggning. Soptaxor 2009 2010

Kartläggning. Soptaxor 2009 2010 Kartläggning Soptaxor 2009 2010 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 3 1. Inledning 4 1.1. Fakta om kommunal avfallshantering 5 2. Hushållens möjlighet att påverka renhållningsavgiften 6 2.1. Kommuner som

Läs mer

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Miljödepartementet 103 33 Stockholm Malmö den 1 november 2010 Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Avfall Sverige föreslår att regeringen ser över reglerna om producentansvar

Läs mer

Ta hand om resten! Nu inför vi återvinning av matavfall. Umeå återvinner matavfall

Ta hand om resten! Nu inför vi återvinning av matavfall. Umeå återvinner matavfall Ta hand om resten! Nu inför vi återvinning av matavfall. Umeå återvinner matavfall Matavfallsåtervinning Rester, rens och skal är inte värdelöst skräp! Det innehåller näring och energi som vi kan ta tillvara.

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

Upphandlingsdirektiv för upphandling av renhållningsentreprenad

Upphandlingsdirektiv för upphandling av renhållningsentreprenad 1(7) Tekniska nämnden Upphandlingsdirektiv för upphandling av renhållningsentreprenad Ärendet ska på tekniska nämndens uppdrag genomföra upphandling av insamlingstjänster för hushållsavfall och därmed

Läs mer

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR 1 (9) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR Torrötning. Datum som ovan Peter Svensson 2 (9) Innehållsförteckning

Läs mer

Det ska vara lätt att göra rätt!

Det ska vara lätt att göra rätt! TILL KOMMUNER Det ska vara lätt att göra rätt! VIKTIG INFORMATION FÖR DEN KOMMUN SOM VILL SATSA MER PÅ ÅTERVINNING FÖRPACKNINGS & TIDNINGS INSAMLINGEN En hemmavinst för framtiden Nio av tio svenskar sorterar

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Antaget på den extra bolagsstämman 2013-12-18. Ägardirektiv för NSR, Nordvästra Skånes Renhållnings AB

Antaget på den extra bolagsstämman 2013-12-18. Ägardirektiv för NSR, Nordvästra Skånes Renhållnings AB Ägardirektiv för NSR, Nordvästra Skånes Renhållnings AB Bakgrund och förutsättningar Nordvästra Skånes Renhållnings AB, (NSR) är ett avfalls- och återvinningsföretag ägt av de sex nordvästskånska kommunerna

Läs mer

Remissbehandling Motionen remitterades till Tekniska nämnden och Telge Återvinning for yttrande.

Remissbehandling Motionen remitterades till Tekniska nämnden och Telge Återvinning for yttrande. ~Q s SVAR PÅ MOTION FRÅN TAGE GRIPENSTAM (C), KERSTIN LUNDGREN (Cr O 8 o L] OCH LEIF HOLMBERG (C) MED RUBRIKEN "MOBIL MILJÖSTATION OCH FLER ÅTERVINNINGSSTATIONER" Till Kommunfullmäktige Tage Gripenstam

Läs mer

Pil'~ SAlA Bilaga KS 2014/8/1

Pil'~ SAlA Bilaga KS 2014/8/1 Pil'~ SAlA Bilaga KS 2014/8/1 ~KOMMUN 1 (1) 2014-01-07 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING EKONOMIKONTORET VafabMiljö- begäran om kommunal borgen VafabMiljö har i bifogad skrivelse begärt att kommunal borgen

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Författningssamling

HÖRBY KOMMUN Författningssamling RENHÅLLNINGSTAXA gällande från 2013-02-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser avgifter för hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i kommunerna Eslöv, Höör och Hörby. Avgifter för denna hantering

Läs mer

Fritidshusägare. Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter

Fritidshusägare. Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter Fritidshusägare Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter Sophämtning Du som har fritidshus kan välja mellan flera olika kärlstorlekar

Läs mer

Informationsblad. Dnr:T2014-01327 Dnr:14V86 2014-08-26

Informationsblad. Dnr:T2014-01327 Dnr:14V86 2014-08-26 Informationsblad Ansökan för att bli godkänd entreprenör Stockholms stad avseende insamling av skrymmande hushållsavfall (grovavfall) inom Stockholms Stad 1(5) Upphandling tjänstekoncession avseende insamling

Läs mer

Avfallsplan för Hultsfreds och Högsby kommuner 2015-2025

Avfallsplan för Hultsfreds och Högsby kommuner 2015-2025 Avfallsplan 2015-2025 1 (21) Avfallsplan för Hultsfreds och Högsby kommuner 2015-2025 Fastställd av Kommunfullmäktige Hultsfred 2014-11-17 och Kommunfullmäktige Högsby 2014-11-03 Avfallsplan 2015-2025

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Avfallsplan Kick off 2013-01-30

Avfallsplan Kick off 2013-01-30 Kick-off Agenda 09.00 Introduktion Gunnar Peters/Svante Stomberg 09.30 Delprojekt 1,2,7 Fredrik Seger 09.45 Delprojekt 3, 8 Ofelia Hendar /Per Karlsson 10.00 Delprojekt 4 Hans Skoglund 10.15 Delprojekt

Läs mer

AVFALLSTAXA STENUNGSUNDS KOMMUN

AVFALLSTAXA STENUNGSUNDS KOMMUN AVFALLSTAXA STENUNGSUNDS KOMMUN Gäller från och med 1 januari 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-21 Antagen av: KF 169 2013-10-21 KS 199 2013-09-30 SBU 148 2013-08-28 1. INLEDNING... 3 2. AVGIFTER...

Läs mer

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på En del av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på Vi i Sverige återvinner ca 816 000 ton förpackningar varje

Läs mer