Sammanträdesdatum Remiss från VKL om utökad regional samordning inom avfallsområdet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanträdesdatum 2011-06-21. Remiss från VKL om utökad regional samordning inom avfallsområdet"

Transkript

1 SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum (ls) 154 Dnr 2011/119 Remiss från VKL om utökad regional samordning inom avfallsområdet INLEDNING VKL har skickat remiss till Sala kommun om att fusionera VafabMlljö AB med Svensk Växtkraft AB samt för att inhämta ägarnas syn på utökad regional samordning med helhetsperspektiv. Kommunstyrelsen har , 62, i yttrande till VafabMiljö AB ställt sig positiv till ändrat ägande av Svensk Växtkraft AB i enlighet med vad som redovisas i VafabMiljö AB:s skrivelse Beredning Bilaga KS 2011/130/1, yttrande från tekniska förvaltningen med kompletterande protokollsutdrag från tekniska nämnden 45 Bilaga KS 2011/130/2; remiss från VKL Kent Karlsson föredrar ärendet. Yrkanden Per-Olov Rapp (Sj yrkar att arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar att till Västmanlands Kommuner och Landsting yttra sig i enlighet med tekniska förvaltningens förslag, bilaga KS 2011/130/1, samt att Salas modell med återvinningsstationer, så kallade Omstarter, ska finnas kvar i framtiden. BESLUT Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar att till Västmanlands Kommuner och Landsting yttra sig i enlighet med tekniska förvaltningens förslag, bilaga KS 2011/130/1, samt att Salas modell med återvinningsstationer, så kallade Omstarter, ska finnas kvar i framtiden. Utdrag kommunstyrelsen Justerandes sign Utd ra gs bestyrka n de

2 Bilaga KS 2011/130/1 SALA KOMMUN SALA KOMMUN Kommunstvrelsens förvaltning Ink :'; 3 I 1141,;xnu {!S-$O OJ:Af'tJtNR: lij;:ijj:ll: 'ITi'RA.Ntl-fi Tekniska förvalminge.ns,n-t,.",,,,t,, om utö.kad regmnal ''''''niwiin,n inom avfallsområdet nen, D~t lir en svår nrtlc/l',s stor;)!:ll 'llan ha'titlllnjgsstölllen få ab,mr,enter gor fllr,t al1fallsh,mt~:rl Att en ah-tuell a\l/,ius;l12m kdva betydligt m~r, kravell k<l!tnl1u:r la, Det kan att AB tar över Ilnsvaret nl!j:iotal en egen och spllcie:h ~'vfal!,h~tlterlll" att upijråtth,l.lla en "fil'i"17"rs~i"k.qm:r!ul!\ kill1iikcmäste

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL TEKNISKA NÄMNDEN 8 (IS) Sammanträdesdatum TKN 45 Dnr TKN 2011/50 Yttrande över Utvärdering och förslag till förändring av VafabMiljö AB och det regionala samarbetet inom avfallsområdet INLEDNING VafabMiljö bildades 2004 och ägs av kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun. Ägaravtalet gäller till och med I avtalet står att utvärdering av verksamheten ska genomföras efter cirka 10 år. En översyn av ägaravtalet påskyndas av att olika rättsinstanser prövat hur LOUs regelverk påverkar kommunernas förutsättningar för regional samverkan. Beredning Kent Karlsson föredrar ärendet. Bilaga TKN 2011/33/1, Remiss från Västmanlands Kommuner & Landsting, Bilaga TKN 2011/33/2, Skrivelse från tekniska förvaltningen Arbetsutskottets beslut , 27. Yrkanden Mårten Öhrström (C) och Karl-Axel Ekebom (S) yrkar som tillägg att Salas modell med återvinningsstationer, så kallade Omstarter, ska finnas kvar i framtiden. BESLUT Tekniska nämnden beslutar att avge yttrande i enlighet med förvaltningens skrivelse daterad samt att Salas modell med återvinningsstationer, så kallade Omstarter, ska finnas kvar i framtiden. Beslutet är enhälligt. Notering: En Omstartsstation har rest- och bioavfall och möjlighet att sortera ut förpackningar. Hushåll som är anslutna till en Omstart har ingen avfallshämtning på fastigheten. Utdrag Kommunstyrelsen : i; -,'C! I:> Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 Bilaga TKN 2011/33/2 1 (1) DIARIENR: 2011/50 YnRANDE TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Tekniska nämnden SA[AKo,\71Mu~~ Tekniska förvaltningen OJarlenr.. IAktbil. ',... Ii. Tekniska förvaltningens yttrande om utökad regional samordning inom avfallsområdet Tekniska förvaltningen ser stora fördelar med samordnad avfallshantering i regionen, då det kan bli svårt för mindre kommuner att få bra och prisvärda entreprenadupphandlingar för hämtning av hushållsavfall. Det är en svår process att upphandla entreprenader med få abonnenter och relativt stora avstånd mellan hämtningsställen i kommunen, Dessutom kommer mer och mer av avfallshanteringen att styras av EU-direktiv och det kan bli svårt för enskilda tjänstemän att följa med och hålla sig uppdaterad i frågor runt avfallshanteringen. Att upprätthålla en aktuell avfallsplan och renhållningsordning kommer även det att kräva betydligt mer, då kraven kommer att öka när det gäller att hålla dessa aktuella. Det kan komma att bli stora förändringar för den enskilda abonnenten om VafabMiljö AB tar över ansvaret för hela avfallshanteringen. Sala kommun har sedan tidigt nittiotal en egen och speciell avfallshantering med gemensamhets lösning för många abonnenter s.k. omstartshus som kan bli svårt att behålla i regional avfallshantering. Det kan krävas speciella förhandlingar för att kunna behålla det systemet. Då det vanligaste abonnemanget i övriga regionen är att varje abonnent har hämtning på den egna fastigheten. För att passa in i den regionala hanteringen så kan en omläggning av avfallshanteringen i Sala kommun komma att krävas. Sammanfattningsvis så krävs ett regionalt samarbete för att kunna upprätthålla en bra och prisvärd avfallshantering, trots de förändringar Sala kommun kanske måste genomföra. TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Kent Karlsson enhetschef

5 Bilaga KS 2011/130/2 ':.':.':.V K L VÄSTMANLANDS ':r ~ -:. Kommuner & Landsting ~Är'l...,>,. A~~.~s.( n, ~M' l~\ _,\t j ',.ll:;;,:/.'1: KommunBtvrejs8i~;.~; ii5nr;:ll(f1in0 Ink Datum Dm Kommunstyrelserna i Västmanlands län Sida 1 (1) Heby kommun, Enköpings kommun, VafabMiljö AB Diarienr l' ~ laktbi,'aga 2DII II"') I I REMISS "Utvärdering och förslag till förändring av VafabMiljö AB och det regionala samarbetet inom avfallsområdet" Styrelsen för Västmanlands Kommuner och Landsting har efter hörande av VafabMiljö AB:s styrelse fattat följande beslut; att att på remiss utsända förslaget att fusionera VafabMiljö AB med Svensk Växtkraft AB samt inhämta ägarnas syn på "utökad regional samordning med helhetsperspektiv" Remisstiden utökas till fredagen den 2 september Detta för att säkerställa att fler berörda instanser inom kommunen skall kunna lämna synpunkter.' Frågor besvaras av Eva Myrin, VafabMiljö AB ( ) eller undertecknad. Västmanlan s Kommuner och Landsting :Kf o?~.',r.~&5rrtj"pv A '/. ke Jasson Tf dini'ktör

6 ':.".':.\ IKLVÄSTMANLANDS ~,':. ':. V Kommuner & Landsting Protokollsutdrag Utdrag ur styrelseprotokoll fört vid sammanträde med Västmanlands Kommuner och Landsting Datum: Tid: Plats: 25 mars 2011 Kl Folkets Hus, Köping Beslutande: Elisabeth Unell ordf. Hans Strandlund Ralph Ledel Anders Röhfors Torsten Källberg Carola Gunnarsson Elisabet Friden Mats Olander Denise Norström Pelle Strengbom (ersätter Ulla Persson) Elizabeth Salomonsson Tommy Johansson (ersätter Olle Ytterberg) Anders Tollin ej närvarande, ingen ersättare Catarina Pettersson Stig Henriksson ~-.~-.~-.~-.~-.-.~-.~ ~-.~~~-.~-.-.-.~-.~ ~~-.~~-.-.-.~-.~ Utvärdering och förslag till förändring av VafabMiijö AB och det regionala samarbetet inom avfallsområdet m.m. I augusti 2004 bildades VafabMiljö AB efter en lång tids diskussioner och ett omfattande utredningsarbete kring utvecklingen av det regionala samarbetet inom avfallsområdet. Ägare är länets kommuner samt Enköpings och Heby kommuner. Syftet med bolagsbildningen var att inom ramen för ett enda gemensamt ägt avfallsbolag: - Få bättre möjligheter att utveckla en långsiktigt hållbar avfallshantering i samtliga delägarkommunema - Utöka samarbetet inom avfallsområdet - Förbättra användningen av gemensamma personella, administrativa och tekniska resurser. De senaste åren har olika rättsinstanser prövat hur LOUs och EUs regelverk påverkar kommunernas förutsättningar att samverka, vilket påskyndat översynen av ägaravtalet m.m. VKL har därför fått i uppgift att utreda hur VafabMiljö kan förändra sin struktur och ägarbild så att den anpassas till de regelverk som gäller i EU och Sverige. För att kunna göra en översyn av ägaravtalet och säkerställa att, med vad vi vet idag, VafabMiljö följer LOUs regelverk måste samtidigt göras en utvärdering var bolaget står idag och hur bolagets på lång sikt möjligheter är för att utveckla det regionala samarbetet inom avfallsområdet. Utgångspunkterna för utredningen har varit att dels ta fram förslag på hur den regionala samverkan skall utvecklas för att uppfylla LOUs regelverk och dels att eventuella förändringar ska skapa bra förutsättningar för kommunerna att klara sitt uppdrag inom avfallsområdet, uppfylla de regler som finns i miljöbalken och uppfylla av riksdagen antagna miljömål.

7 ~~~VKL VÄSTMANLANDS ~''!. a:, Kommuner & Landsting En särskild fråga som ingått i uppdraget har varit att utarbeta förslag på hur ägarstrukturen i Svensk Växtkraft bör se ut för att säkerställa tillgången på matavfall som hushållen sorterar och kommer till nytta för biogas till regionens kollektivtrafik m.m. samt återförs till jordbruken som ekologiskt gödsel. VKLs uppdrag har alltså varit att finna en lösning för att skapa ett lokalt kretslopp av energi och växtnäring. Om VafabMiljö blir ensam ägare till Svensk Växtkraft kan bolaget fusioneras med VafabMiljö och därvid bli en avdelning. Delta säkerställer det ovan beskrivna kretsloppet. Därutöver uppnås också en högre omsättning som möjliggör att delen som mottas från privata företag inte verksamhetsmässigt överstiger 10% som är EUs nuvarande gräns. VKL har och gjort en översiktlig genomlysning av VafabMiljö och andra europiska avfallsbolag för att se hur bolaget och därmed ägarna kan utveckla bolaget. Avsikten är att VafabMiljö skall fortsätta vara ett av Europas mest framträdande avfalls bolag och att ägarna i sin myndighetsutövning skall nyttja bolagets höga kompetens. Det finns både ekonomiska, miljömässiga som personella vinster att göra med en sådan samverkan. En sådan samverkan är på gång och skulle särskilt gynna de mindre kommunerna. En sådan ökad samverkan måste naturligtvis ske på enskilda ägares villkor men bör vara en målsättning att sträva mot på sikt. Sammanfattat bör ägarförhållandet ses över i Svensk Växtkraft för att säkerställa ägarnas miljömål. Dessutom bör VafabMiljös kompetenser inom avfallsområdet kunna nyttjas i högre utsträckning för att ägarna skall uppnå sina miljömål och samtidigt spara personal och pengar. Styrelsen beslutar att att på remiss utsända förslaget att fusionera VafabMiljö AB med Svensk Växtkraft AB samt inhämta ägarnas syn på "utökad regional samordning med helhetsperspektiv". Vid protokollet: Ake Jansson Justerat: Elisabeth Unell Torsten Källberg Rätt _/ utdraget, intygar: g CJl1#.I.&i:1"~e.. i!:4j./.~... rl.(j.!~.c:j.y'~!;p... Ing-Marie Enkvist Datum Utdraget sänt till: Kommunstyrelserna i Västmanland, Heby kommun, Enköpings kommun, VafabMiljö AB

8 Utvärdering och förslag till förändring av VafabMiljö AB och det regionala samarbetet inom avfal/sområdet m.m. I ':.':.':.V K l VÄSTMANLANDS ". ':. ':. Kommuner & Landsting

9 ':.':.':.VKl VÄSTMANLANDS ~ -:... Kommuner & Landsting Innehållsförteckning Utvärdering och förslag till förändring av VafabMiljö AB och det regionala samarbetet inom avfallsområdet mm 2 Uppdraget... 2 Omvärld, regler och konsekvenser... 3 Olika former för regional samverkan inom avfallsområdet i Sverige....4 Regionalt samarbete genom ägaravtalet för VafabMiljö....4 Nuläget inom regionen... 5 Utmaningar för framtiden och regionala utvecklingsmöjligheter Framtida regionala utvecklingsmöjligheter inom avfallsområdet Utvecklingsscenarior för Svensk Växtkraft AB Utvecklingsscenarior för det framtida regionala sam arbetet Regionalt samarbete inom avfallsområdet - Sammanfattning och slutsatser 20 Utökat regionalt samarbete inom avfallsområdet Effekter och konsekvenser Förslag till beslut Tidplan för ett utökad regionalt samarbete... 22

10 ':.':.':.VKl VÄSTMANLANDS ~ ~ -:. Kommuner & Landsting Utvärdering och förslag till förändring av VafabMiljö AB och det regionala samarbetet inom avfallsområdet mm I augusti 2004 bildades VafabMiljö efter en lång tids diskussioner och utredningsarbete kring utvecklingen av det regionala samarbetet inom avfallsområdet. VafabMiljö ägs av kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun. I samband med bildandet av Vafab Miljö skrev kommunerna på ett nytt ägaravtal och det nya avfallsbolaget tog över verksamheten från de två tidigare regionala bolagen VMR och Vafab som kommunerna var delägare i. Syftet med förändringen var att via ett enda gemensamt bolag: få bättre möjligheter att utveckla en långsiktigt hållbar avfallshantering i samtliga delägarkommuner utöka samarbetet inom avfallsområdet förbättra användningen av gemensamma resurser. Ägaravtalet mellan kommunerna gäller till och med I avtalet står det att en utvärdering av verksamheten ska genomföras efter ca 10 år, där förslag till eventuella behov av förändringar i avtalet ska tas fram. För att mer löpande få in synpunkter på verksamheten har VafabMiljö genomfört ägarmöten där ett antal strategiska frågor diskuterats med respektive kommuns politiska ledning och ledande tjänstemän. Det genomgående resultatet från dessa möten har varit positivt. Kommunerna är nöjda med VafabMiljös verksamhet och man tycker det är viktigt att fortsätta ha höga miljöambitioner i regionen. De senaste åren har olika rättsinstanser prövat hur LOVs regelverk påverkar kommunernas förutsättningar för regional samverkan, vilket påskyndar behovet aven översyn av ägaravtalet. Västmanlands kommuner och landsting (VKL) har därför fått i uppgift att utreda hur Vafab Miljö AB kan förändra sin struktur så att den anpassas till de regelverk som gäller i Sverige och EV. Men för att kunna göra en översyn av ägaravtalet och säkerställa att VafabMiljö följer LOVs regelverk måste det samtidigt göras en översiktlig utvärdering av bolagets långsiktiga möjligheter att utveckla det regionala samarbetet inom avfallsområdet. Uppdraget Utgångspunkterna för utredningen har varit att dels ta fram förslag på hur den regionala samverkan inom avfallsområdet ska utvecklas för att kunna uppfylla LOV-reglerna och dels att eventuella förändringar ska skapa så bra förutsättningar som möjligt för kommunerna att klara sitt uppdrag inom avfallsområdet, uppfylla reglerna som finns i miljöbalken och nå de miljörnål inom avfallsområdet som Sveriges riksdag antagit. En särskild fråga som ingår i uppdraget är att ta fram förslag på hur ägarstrukturen i Svensk Växtkraft bör se ut för att regionen ska kunna säkerställa att det högkvalitativa matavfallet som hushållen sorterar kommer till nytta som biogas i regionens ambitioner att ha en fossilfri kollektivtrafik. 2

11 .... VKl VÄSTMANLANDS -:,... Kommuner & Landsting Omvärld, regler och konsekvenser De globala miljöproblemen med klimatförändringar och den ökande efterfrågan på resurser påverkar i allra högsta grad avfallshanteringen. Atervinning av avfall minskar utsläppen av klimatpåverkande gaser och är också en nödvändighet när fler och fler vill ha del av jordens begränsade resurser. Enligt Miljöbalken 15 kapitlet 8 har kommunerna ansvar för insamling, återvinning och bortskaffande av hushållsavfall. Till ansvaret hör dessutom att utöva tillsyn, ta fram lokala renhållningsordningar, avfallsplaner, besluta om renhållningstaxan samt sköta fakturering av renhållningsavgifter. För den kommunala avfallshanteringen är fastighetsägare den primära målgmppenlkunden. Relationen är reglerad via svensk lagstiftning och de lokala renhållningsordningarna. Kraven på långsiktigt hållbara lösningar inom avfallsområdet gör att utvecklingen till allt större del styrs av lagar och regler inom EU och nationell krav. EU har tex tagit fram en gemensam strategi när det gäller medlemsländernas avfallshanteringen som nu håller på att implementeras i Sverige. Förutom bättre resurshushållning och ökad återvinning måste tex deponiema och förbränningsanläggningar för avfall uppfylla allt starkare miljökrav. För att klara samhällets ökande miljökrav och allt högre miljörnål behövs investeringar i ny teknik, mer avancerade anläggningar, utökade miljökontroller, helhetssyn och systemtänkande vilket gör att kostnaderna och behovet av resurser i form av specialistkompetens ökar. Denna utveckling har haft stor påverkan på den kommunala avfallshanteringen i Sverige. För de flesta kommuner blir det allt svårare att leva upp till de nationella miljörnålen och EUs krav. Det behövs större avfallsvolymer och geografiska områden för att klara av att finansiera de resurser och den kompetens som behöver byggas upp. Samtidigt har möjligheterna att välja lösningar på det lokala planet minskat eftersom EU och statens regler styr och begränsar kommunernas handlingsutrymme. Det gör att reglerna, strukturen, handlingsplanerna och målen i de kommunala renhållningsordningar, avfallsplaner och renhållningstaxor i allt större utsträckning liknar varandra i de olika kommunerna. Speciellt påtagligt är det i VafabMiljö-regionen där kommunerna redan i början av 90-talet själva valde att arbeta efter en gemensam grundmodeil för avfallshanteringen. Ett arbetssätt som fler och fler regioner använder sig av när myndigheternas krav i princip tvingar fram den fonnen av samarbete. Kommuner som tidigare valt att samarbeta kring vissa delar av avfallshanteringen väljer för närvarande i allt större utsträckning att utöka sam arbetsområdena och ta ett helhetsgrepp på det kommunala ansvaret. Utvecklingen i landet visar också att de kommuner som idag väljer att bygga upp en regional samverkan oftast väljer att göra det med ett helhetsperspektiv där samtliga kommunala delar inom avfallsområdet ingår i samarbetet. Under senare år har LOU- och konkurrenslagstiftningen kommit i fokus för den kommunala avfallshantering eftersom den gör att kommunernas möjligheter att låta företag använda sig av den lokala/regionala infrastruktur som finns i fonn av kommunalt ägda avfallsanläggningar blir allt mer begränsande. Särskilt tydligt är detta om anläggningarna drivs av kommunala bolag eftersom de lagstiftande myndigheterna kommit fram till att kommunala bolag endast får bedriva marginell verksamhet åt andra än sina ägarkommuner. l annat fall måste kommunerna handla upp de delar av den kommunala avfallshanteringen som lagts över i bolagsform. Detta begränsar möjligheterna för kommunerna att själva välja mellan olika organisationsformer eller samarbetsformer med andra kommuner. Istället är det EUs och nationella regelverk som lägger fast hur kommunerna ska organisera sin avfallsverksamhet om även företagen på orten ska kunna använda den kommunala infrastrukturen för sin avfallshantering. 3

12 ~~~v K L VÄSTMANLANDS.. ~ -:. Kommuner & Landsting Utvecklingen mot ökat samarbete för att klara av att utveckla och effektivisera sina tjänster eller produkter finns inom många olika typer av branscher. Kommuner samordnar exempelvis den kommunaltekniska verksamheten och sina räddningstjänster. Landsting samverkar kring specialistsjukvård. Sony och Ericsson har slagit ihop sina divisioner för utveckling, tillverkning och marknadsföring av mobiltelefoner. Bilföretag samarbetar kring gemensamma lbehov av plattformar i biltillverkningen. Ett stort antal flygbolag sköter vissa gemensamma behov via medlemsorganisationen Star Alliance. Olika former för regional samverkan inom avfallsområdet i Sverige Ett stort antal kommuner i Sverige har valt att samarbeta för att lösa sina resursbehov inom avfallsområdet. Regional samverkan har också under en lång tid förespråkats av myndigheterna som en lösning satsa på. Idag finns det inom avfallsområdet; 18 regionbolag och sju kommunalförbund. En viktig anledning till att kommunerna i större utsträckning valt bolag som samarbetsform är att det är en mer okomplicerad lösning jämfört med kommunalförbund. De regionala avfallsbolagen är vanligen uppbyggda kring en eller flera avfallsanläggningar för att ta hand om avfallsbehandlingen i en region. I uppdragen ingår oftast transporter av avfall mellan anläggningar och till externa återvinningsanläggningar. Bolagen ansvar oftast även för Återvinningscentralerna (Återbruken) i kommunerna, där hushållen kan lämna sitt grovavfall och farliga avfall. Bolagen har i olika utsträckning kompletterat sin verksamhet med insamlingsverksamhet för kommunernas räkning. SRV, som ägs av kommunerna på Södertörn i södra Stockholmsområdet, är exempel på ett bolag där kommunerna samarbetar kring samtliga uppgifter inom avfallsområdet. Ett gemensamt drag för dessa regionbolag är att de bedriver avfallsverksamhet för såväl ägarkommunernas räkning som för företag som valt att anlitar deras tjänster. Historiskt har de regionala bolagen spelat en stor roll i utvecklingen av svensk avfallshantering. Sättet bolagen valt att lösa sina ägaruppdrag varierar. En del har i stor utsträckning egna anläggningar och fordon med egen personal medan andra upphandlar stora delar av sin verksamhet. Med anledning av den så kallade Sysav-domen håller många av de kommunala bolagen inom avfallsområdet på med en översyn av ägardirektiven och verksamhetsinriktningen. Flera av de större bolagens ägarkommuner har tagit inriktningsbeslut som innebär att kommunerna även kommer att samarbeta kring renhållningsordningar, renhållningstaxor, kundadministration, infonnation samt insamling och transport. Bolag som kommit långt i den processen är Sysav i sydvästra Skåne, NSR i nordvästra Skåne och Rambo i Bohuslän. Regionalt samarbete genom ägaravtalet för VafabMiljö I praktiken handlar samarbetet om att kommunerna överlåtit en del av sitt renhållningsansvar till det gemensamma bolaget. VafabMiJjö har enligt ägaravtalet skyldighet att ta emot och omhänderta det hushållsavfall som kommunerna har ansvar för enligt Miljöbalkens bestämmelser. Kommunerna har även kommit överens om att de ska lämna det hushållsavfall man samlar in till VafabMiljö och inte till någon annan organisation eller själva ta hand om det. Aktierna i bolaget är fördelade efter folkmängd och samtliga kommuner har en representant i styrelsen. Budget, taxor och årsredovisning antas av kommunerna på bolagsstämmorna. För att lösa det uppdrag kommunerna gett VafabMiljö har bolaget byggt upp en infrastruktur i regionen, som består av 18 bemannande Återvinningscentraler - Återbruk - och 6 avfallsstat- 4

13 o:. oo:.vkl VÄSTMANLANDS I~I:'-:' Kommuner & landsting ioner. VafabMiljö ansvarar för de regionala transporter som sker mellan och från dessa anläggningar och för att ta hand om de deponier som kommunerna genom sitt samarbete överlåtit ansvaret för till VafabMiljö. Totalt handlar det om sex gamla deponier som håller på att avslutas och en nybyggd aktiv deponi som uppfyller EU s deponeringskrav. Enligt ägaravtalet har VafabMiljö även uppdrag att: Teckna avtal om samarbete i avfallsfrågor med kommuner, kommunägda bolag m fl Svara för utveckling, regional avfallsplanering och information knuten till den regionala avfallshanteringen Svara för information mot hushåll, skolor och företag m fl om grunderna för en långsiktigt hållbar avfallshantering mm Utföra insamling och transport av avfall och återvinningsmaterial. Vara berett att utföra andra arbetsuppgifter som har samband med verksamhetsområdet Nuläget inom regionen Kommunernas arbete och ansvar för hushållsavfallet Inom två delregioner har kommunerna valt att samarbeta via kommunalförbund (Köping, Arboga och Kungsör samt Fagersta och Norberg) för att lösa sina avfallsfrågor; myndighetsuppgifter, upphandlingar av transport av hushållsavfall, framtagande av renhållningsordning/renhållningstaxa, abonnentregister samt fastighetskontakter. Övriga kommuner har egna resurser för dessa frågor. Myndighetsuppgifterna består av två delar. Tillsynsverksamheten hanteras av miljö- och hälsoskyddsnämndema medan beslut om taxe- och abonnemangstillämpning med mera hanteras på någon form av teknisk nämnd. Statusen på kommunernas renhållningsordningar och avfallsplaner varierar. En del har relativt nya med andra har ganska gamla dokument. Till mycket stor del följer renhållningsordningarna och avfallsplanerna samma grundmall och innehållet i dokumenten är i de flesta fall likartade. l samband med införandet av separat insamling av bioavfall under andra hälften av 1990-talet utarbetade Västerås Stad en ny taxa med en utformning som skulle stödja utsorteringen av bioavfallet. Systemet blev vägledande, med lokala anpassningar, för flertalet av kommunerna Det gör att även taxekonstruktionen i de flesta delägarkommuner i grunden är ganska lika. Samtliga kommuner/kommunalförbund i regionen upphandlar insamlingen av hushållsavfall eftersom ingen har någon egenregiverksamhet. l upphandlingsarbetet ingår att ta fram förfrågningsunderlag, utvärdera anbuden och hålla regelbundna avstämningsmöten med entreprenörerna för att utvärdera kvalitetskraven och utveckla verksamheten. Nonnalt sett gör respektive. kommun/kommunalförbund en upphandling vart femte år. I samband med de senaste upphandlingarna i regionen har konsulter anlitats för att ta fram förfrågningsunderlag och vara delaktiga i utvärderingen av anbuden. Kommunernas kontakter med fastighetsägare sköts via någon form av!t-system där abonnent-, insamlings- och faktureringsuppgifter finns registrerade. Dessutom handlar kontakterna om att besvara frågor, ta emot felanmälningar och dimensionera hämtställena med rätt antal kärl och tömnings intervall. De tillgängliga resurserna i kommunerna för att hålla registren uppdaterade och arbeta proaktivt mot fastighetsägarna varierar. Många gånger handlar det enbart om att hinna med och lösa de dagliga problemen som uppstår. 5

14 ':,':'''V K l VÄSTMANLANDS ':t... Kommuner & Landsting Kommunernas övriga avfallsverksamhet Förutom hushållsavfall har de kommunala organisationerna andra verksamhetsområden där det uppstår avfall som tex fastighetsförvaltning, gatu- parkrenhållning, allmännyttiga bostadsbolag samt energi- och VA- verksamheter. All övrig avfallsverksamhet inom kommunerna handlas upp och VafabMiljö har fått en hel del av dessa uppdrag i konkurrens med andlra aktörer inom avfallsområdet. Det senaste exemplet är VafabMiljös uppdrag åt Västerås stads bostadsbolag Mimer, som innebär insamling och transport av förpackningar och tidningar samt skötsel och tillsyn av de Miljöbodar Mimer byggt för sin avfallshantering. VafabMiljös tillgångar och resurser VafabMiljös resurser för den regionala avfallshanteringen består bland annat av sortering, omlastning, förbränning, biologisk behandling och deponering av avfall. VafabMiljö avsätter material för återvinning och producerar avfallsbränslen. Dessutom äger VafahMiljö 65 procent av aktierna i Svensk Växtkraft som producerar biogas och biogödsel av bland annat det matavfall som regionens hushåll sorterar och kommunerna samlar in. VafabMiljö har helhetsansvaret för att ta hand om det hushållsavfall som kommunerna samlar in och se till att det kommer till nytta igen. För att lösa det grunduppdraget, som kommunerna gett VafabMiljö, har bolaget byggt upp en decentraliserad infrastruktur som fmns på strategiska lägen runt om i regionen. Det innebär att anläggningarna i form av avfallsstationer och Återbruk, i ett nationellt perspektiv, finns nära kommunernas verksamheter och invånare. Avfallsanläggningar blir allt mer komplexa och kräver därför mer avancerade tillstånd och mer omfattande miljöinvesteringar och miljökontroll för att leva upp till myndigheternas miljö- och arbetsmiljökrav. Det gör att dem allt dyrare att driva och de fasta kostnaderna är stora. Många regioner har därför valt att koncentrera verksamheten till fårre anläggningar än vad som finns i vår region. I VafabMiljös anläggningsansvar ingår finansiering, drift, skötsel, teknikutveckling och alla transporter som sker mellan och från dessa anläggningar. Ä ven om mycket av uppgifterna utförs av egen personal upphandlar VafabMiljö en hel del av denna verksamhet och anlitar i stor utsträckning entreprenörer. Anläggningsstrukturen består av: Minst ett Återbruk (bemannad återvinningscentral) i varje kommun. Heby har två och i Västerås finns det sex Återbruk. Totalt innebär det 18 Återbruk. Dessutom finns det ett mobilt Återbruk som betjänar ca tio mindre tätorter i regionen. Sex avfallsstationer - Gryta, Norsa, Trångfors, Sänkmossen, Isätra och Annelund - där kommunerna kan lämna sitt hushållsavfall. VafabM iljö tar därefter hand om avfallet, kvalitetssäkrar, omlastar och transporterar det till olika behandlingsanläggningar. På dessa avfallstationer finns det också möjlighet för regionens företag att lämna sitt avfall. En aktiv deponi på Gryta Sex deponier som har avslutats eller håller på att avslutas - Gryta, Norsa, Vätterskoga, Sänkmossen, Isätra och Annelund. En klass l deponi för farligt avfall på Gryta. En komposteringsanläggning för hushållsavfall finns på Isätra En förbränningsanläggning på Norsa Ett mellanlager får farligt avfall på Gryta En anläggning får att behandla oljeförorenat vatten på Gryta Tillstånd för att kompostera park- och trädgårdsavfalj på Gryta, Sänknnossen och Isätra Tillstånd för att kompostera oljeförorenade jordar på Gryta 6

15 ~~~v K L VÄSTMANLANDS ~ ~ -:. Kommuner & Landsting Tillstånd för att behandla och rena tungmetallförorenade jordar på Gryta En sorterings- och balningsanläggning för utsorterade plast- och pappersmaterial Ett flertal avancerade anläggningar för att ta hand om lakvatten och deponigas VafabMiljö har också en hel del fordons- och behållarresurser för insamling och transport av avfall. Behållarna och fordonen används för att samla in och transportera: avfall mellan anläggningarna och till externa anläggningar avfall och återvinningsmaterial på uppdrag av både små och stora företag i regionen tidningar och förpackningar på uppdrag av olika fastighetsägare i regionen hushållsavfall på uppdrag av delägarkommunerna Utöver investeringar i anläggningar, maskiner och fordon består VafabMiljös resurser och tillgångar av: Miljötillstånden som tillåter omfattande avfallsverksamhet på anläggningarna och det certifierade miljö ledningssystemet Personalens långa erfarenhet och breda kompetens inom avfallsområdet för att kunna arbeta med t ex Nya och befintliga behandlingstekniker och insamlingssystem De allt mer komplicerade regel verken och miljökraven Upphandlingar inom avfallsområdet Kundadministration och kommunikation, Omvärldsbevakning och verksamhetsutveckling Etablerade kontakter med externa samarbetspartners på avsättningsmarknaden. Underentreprenörsavtal med transportörer och behandlings företag Framtidens avfallshantering handlar i allt större utsträckning om att omvandla avfall till råvaror som kan komma till nytta igen och vara bra för både miljön och ekonomin. För att kunna fortsätta utveckla lönsamma och miljöriktiga lösningar inom avfallsområdet arbetar VafabMiljö därför sedan några år tillbaka aktivt och intensivt med att skapa resurser och kompetens för att kunna avsätta de förädlade materialen och bränslena direkt till återvinnings- och energibolag och inte via förmedlingsföretag som tar en stor del av de intäkter materialförsäiljningen ger. En annan viktig del i en långsiktigt hållbar avfallshantering är information för att sprida kun 'skap om hur man sorterar, var det sorterade avfallet ska lämnas och varför det är viktigt att SOftera sitt avfall. Informationen måste vara förändringsinriktad och vända sig till flera målgrupper t ex skolelever, fastighetsägare, hushåll och företag. För att nå resultat behöv,er informationsarbetet även vara långsiktigt, planerat och ske kontinuerligt. Därför har VafabMiljö tillsammans med ägarkommunerna under de senaste 20 åren byggt upp resurser och en struktur inom informationsområdet som innebär att VafabMiljö varje år: Besöker skolor och ge lektioner i avfal1sfrågor for ca elever. Tar emot ett stort antal studiebesök från t ex skolor, bostadsrättsföreningar, offentliga förvaltningar och företag i regionen samt andra svenska kommuner. Under de senaste åren har även besöken från andra länder, t ex Kina, USA, Canada, Italien, England, Irland, Indien, Östeuropa, Sydamerika och Afrika ökat kraftigt. Deltar på mässor och andra publika evenemang för att informera om avfalls- och återvinningsfrågor. Publicerar en hemsida med en heltäckande information av avfallshanteringen, källsorteringsmöjligheterna och återvinningen i regionen. Producerar och distribuerar trycksaker i form av bland annat en tidning som heter Cirkulera som alla hushåll i regionen får tre gånger om året och en broschyr som heter Sop- 7

16 o:.o:."'vkl VÄSTMANLANDS ~ ':. ':. Kommuner & Landsting tips tillsammans med kommunerna i regionen som delas ut till alla hushåll en gång per år. Ekonomiskt omsatt den verksamhet som VafabMiljö bedriver ca 360 mkr under Inköp av externa tjänster t ex behandlings-, transport-, drift- och konsulttjänster, var ca 110 mkr. Transportuppdragen till kommunerna var på drygt 18 mkr och försäljning av material samt energi ca 58 mkr. Investeringarna uppgick till nästan 37 mkr och VafabMiljö gjorde avskrivningar på drygt 32 mkr. En stor ekonomisk utgift de närmaste 20 åren för VafabMiljö är de ca 320 mkr som avslutningen av de gamla deponierna beräknas kosta i form sluttäckning och investeringar i lakvattenbehandling. Totalt finns det ca 70 mkr avsatta i balansräkningen för sluttäckningen av de gamla deponierna efter Under 2010 uppgick avslutuingskostnaderna till 14 mkr och VafabMiljö avsatte 7 mkr. Svensk Växtkraft AB Svensk Växtkraft AB är sedan 1 april 2010 ett dotterbolag till VafabMiljö som äger 65 procent av aktierna. Svensk Växtkraft ägs också av Mälarenergi, 32,5 procent, och tre enskilda lantbrukare i Västerås, 2,5 procent. Växtkraft driver en biogasanläggning på Gryta avfallsstation för utvinning av biogas från matavfall och vallgrödor, samt en anläggning for uppgradering av biogas till fordonskvalitet. I uppgraderingsanläggning tar Växtkraft även emot gas från avloppsreningsverket i Västerås som Mälarenergi driver och renar gasen till fordonskvalitet. Rötningsanläggningen startade sommaren 2005 och har varit i full drift sedan I regionen har Växtkraft byggt tre tankningsanläggningar för bilar och två tankstationer för bussar. Växtkraft har även byggt lager för vallgröda och rötrester till jordbruket. I biogasanläggningen blandas materialet med vatten och rötas sedan i en syrefri rötkammare där mikroorganismer bryter ner materialet. Vid processen bildas biogas som framför allt består av metangas och som uppgraderas till fordonsgas. Det uppkommer även en flytande och fast rötrest som kan användas som ekologiskt gödningsmedel, s.k. biogödsel. Den flytande rötresten är mycket kväverik och kan med fördel läggas på åkermark på våren. Den fasta rotresten är rik på fosfor och läggs främst ut på hösten som jordförbättringsmedel. För närvarande händer det mycket inom biogasområdet som påverkar Svensk Växtkrafts utveckling. Behovet av biogas i regionen kommer att vara 3 ggr så stort under de närmaste 5-10 åren. Anledningen är kollektivtrafikens behov av omställning till fossilfria bränslen och försäljningsutvecklingen av personbilar med biogasdrift. För att klara de behoven behöver biogastekniken utvecklas och kapaciteten i anläggningen byggas ut. Under 2009 tog Växtkraft emot ca ton matavfall, 2900 ton vallgrödor och 2100 ton fettavskiljarslam. Ur det materialet producerades 1,7 miljoner m3 biogas och ton biogödsel. Övriga aktörer inom avfallsområdet i regionen I regionen finns ett flertal privata aktörer inom avfallsområdet. Till a11ra största del handlar det om företag som har insamlingsfordon för hushållsavfall, förpackningar, tidningar och verksamhetsavfall samt sorterings- och omlastningsresurser för forpackningar, tidningar och verksamhetsavfall. 8

17 ':,':'-'VKL VÄSTMANLANDS -:.~ Kommuner & Landsting En stor återvinningsindustri finns i Hallstahammar där Stena bearbetar skrot tm olika former av kvalitetssäkrade metaller som kan användas som råvara i industriprocesser. Det finns också kommunalt ägda förbränningsanläggningar som kan ta hand om kvalitetssäkrat returträ i t ex Västerås, Sala och Enköping. En del returträ säljs också utanför regionen. Ytterligare anläggningar för deponering och biologisk behandling finns endast utanför regionen och i huvudsak i kommunal regi. Den närmaste privata aktören är Ragnsells som har en anläggning i Högbytorp mellan Enköping och Stockholm. Andra stora aktörer inom avfallsområdet är olika producentansvarsorganisationer. FTI AB har hand om alla Atervinningsstationer för förpackningar och tidningar. De har för närvarande endast några få samarbetsavtal för insamling av vissa materialslag med kommunerna eller Vafab Miljö. Istället har de avtal med privata insamlingsorganisationer som tex SITA, Ragnsells och IL-recycling. El-kretsen som har producenternas uppdrag att ta hand om el-avfall samarbetar med VafabMiljö genom att Aterbruken används som insamlingsplats. Väl utbyggd källsortering, hög servicenivå och stort förtroende för avfallshanteringen Samtliga kommuner i regionen har i samarbete med VafabMiljö sedan ett flertal år infört ett källsorteringssystem för matavfall. Totalt kommer ca 60 procent (ca ton/år) av matavfallet i regionen in till Växtkrafts biogasanläggning. Kvaliteten på det utsorterade matavfallet är hög - mellan procents renhet. Många kommuner i Sverige har ännu inte genomfört denna förändring av avfallshantering. Totalt källsorteras och återvinns ca 20 procent av allt matavfall i Sverige vilket gör regionen till en av de regioner i Sverige som kommit längst när det gäller utsortering av matavfall. De 18 Aterbruken gör också att servicen för hushållens grovavfall och farliga avfall är hög. Insamlingen på Aterbruken sker i allt flera fraktioner och återvinning/energiutvinning är ca 95 procent. El-kretsens årliga insamlingsstatistik visar att Västmanland var ett av de tre län som samlade in mest el-avfall per invånare under Totalt hade Aterbruken ca 1,7 miljoner besök under 2010 vilket är ca 7 procent mer än Aterbruken håller hög servicenivå genom att de finns nära hushållen och har bra öppettider. En jämförelse som gjordes under hösten 2009 visar att öppettiderna på Aterbruken nästan är dubbelt så höga jämfört med medelvärdet för ett 30-tal kommuner av liknande storlek som kommunerna i VafabMiljö-regionen. Mer än 75 procent av invånarna i regionen anser också att öppettiderna är mycket eller ganska bra. Verksamheten på Aterbruken år mycket uppskattad, över 80 procent av allmänheten anser att servicen fungerar mycket eller ganska bra. Hushållen har även stort förtroende för andra delar av avfallshanteringen i regionen. Resultatet från den senaste stora enkätundersökningen bland allmänheten, som gjordes 2007, visar att över 70 procent av hushållen: e anser att avfallshanteringen utvecklats mycket eller ganska bra ur både miljö- och servicesynpunkt anser att det är viktigt att avfallet tas omhand på ett miljöriktigt sätt tycker att det är viktigt att det finns möjligheter till källsortering samt att insamlingen ska vara nära och bekväm. e tycker att de källsorteringsmöjligheter som finns fungerar mycket eller ganska bra accepterar de sorteringsmöjligheterna som finns. svarar att det är viktigt att sortera sitt avfall svarar att de alltid eller ofta deltar i sorteringen. 9

18 ':.':.':.VKL VÄSTMANLANDS ~... Kommuner & landsting Taxor och avgifter för hushållen Under de senaste åren har avfallshanteringen i regionen utvecklats positivt genom att källsorteringssystem och behandlingslösningar har byggts nt. Sedan början av 2000-talet driver både svenska myndigheter och EU på utvecklingen men regionen tog redan på I 990-talet beslut om stora förändringar i form av nya källsorteringssystem och anläggningar som många andra kommuner i övriga landet ännu inte genomfört. Ett stort antal kommuner har t ex inte byggt ut några möjligheter till sortering av matavfall. Antalet Återbruk CÅ Ve) samt öppettiderna på dem varierar kraftigt mellan olika kommuner. En del kommuner har exempelvis mindre Återbruk med begränsade öppettider i de små tätorterna. Miljöanpassningen av avfallshanteringen i regionen har medfört nya kostnader i verksamheten samtidigt som de gamla kostnaderna ökat kraftigt på grund av höjda miljökrav på t ex deponering och förbränning. En stor del av dessa nya och högre kostnader har hamnat inom VafabMiljös verksamhetsområde. Till allra största del handlar det om en miljömässigt grundad kvalitetshöjning av avfallshanteringen som orsakat kostnadshöjningarna. Syftet med fmändringarna inom avfallsområdet har inte varit att rationalisera verksamheten utan att Ta fram renare avfall som kan gå till olika former av återvinning och samtidigt trygga hanteringen ur miljösynpunkt. Vid en jämförelse mellan kommunala renhållningstaxor är det viktigt att tänka på att alla kommuner i Sverige ännu inte byggt ut någon sortering av matavfall. Tillgängligheten till Återbruk varierar kraftig både när det gäller närhet, öppettider, hur ofta de kan besökas, vilka som får använda Återbruken och hur länge besökarna behöver vänta innan de kan lämna sitt material till återvinning. Det är också stora skillnader när det gäller fastighetsägarnas möjligheter att välja mellan olika kärlstorlekar och hämtningsintervall för insamlingen av hushållsavfall. Ä ven avgiftsprinciperna varierar eftersom en del kommuner valt att ha stora prisskillnader mellan olika kärlstorlekar och hämtningsintervall för att styra mot en viss lösning. I en del kommuner finns det också stora begränsningar i möjligheterna för villaägare alt dela behållare. Varje år genomförs en av de mest genomarbetade undersökningarna av olika kommunala avgifter. Undersökningen heter "Fastigheten Nils Holgersons underbara resa genom Sverige" och är ett samarbete mellan Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO. För J O år sedan låg medelvärdet för renhållningstaxan för flerbostadshushållen i VafabMiljöregionen ca 6 procent över riksgenomsnittet. Under 2010 var medelvärdet ca 10 procent lägre än riksgenomsnittet. Nils Holgerson undersökningen visar att renhållningstaxan för regionens flerbostadshushåll för 20 l O låg under riksgenomsnittet. En jämrorelse av taxeutvecklingen under de senaste tio åren visar också att den tidiga utbyggnaden av Återbruk och matavfallssortering gör att taxorna i regionen med tiden blir allt lägre i jämförelse med andra regioner. Det är nu som regionens investeringar i anläggningar och källsorteringssystem som gjordes för år s.edan börjar ge effekt även i ekonomin och inte enbart i miljöredovisningen. Det finns ingen lika genomarbetad undersökning för villahushållens renhållllingstaxor. Däremot gjorde VafabMiljö under 2009 en jämförelse mellan regionens villataxor och drygt 20 andra kommuner med matavfallssortering och i ungefar samma befolkningsstorlek. Jämförelsen visar att den genomsnittliga taxan för villahushåll i regionen ligger ca 5 procent över medelvärdet samtidigt som hushållen i regionen i genomsnitt har nästa dubbelt så många öppettidstimmar på Återbruken i förhållande till övriga kommuner i jämförelsen De jämförelser som redovisats visar att kommunerna i regionen har relativt normala renhållningsavgifter inte minst om man tar hänsyn till den miljökvalitet och service som finns i regionens källsorteringssystem. 10

19 -:,-:," v K l VÄSTMANLANDS... Kommuner & Landsting Stort intresse från omvärlden. Regionen uppfattas som ett foredöme inom avfallsområdet och är känd for att arbeta med framförhållning och långsiktighet, ha ett tydligt och målinriktat systemperspektiv och ligga i framkant inom miljöutvecklingen av svensk avfallshantering. Det gör att många svenska och utländska kommuner kommer på studiebesök for att se de lösningar som finns i regionen, se mer utförliga uppgifter under rubriken; "VafabMiljös tillgångar och resurser". Många kommuner är också intresserade av det regionala samarbetet eftersom den frågan i allt fler sammanhang lyfts fram som en framgångsfaktor för att kunna utveckla en långsiktigt hållbar avfallshantering till rimliga kostnader. En lösning som också i olika sammanhang förordats av myndigheterna. Det finns också ett ökat intresse från omvärlden for att regionen ska engagera sig i olika projekt som arbetar med teknikexport eller biståndsprojekt i olika utvecklingsländer. Forskning och utveckling Eftersom regionen varit tidigt ute med förändringsarbetet inom avfallsområdet och drivit på utvecklingen inom olika former av behandlingstekniker är intresset från högskolor och universitet stort. Det finns bra förutsättningar i regionen för intressanta forskningsområden kring t ex biogas och biogödsel. VafabMiljö och kommunerna stöder dessutom uppbyggnaden av forsknings- och utvecklingsverksamhet inom avfallsområdet i regionen genom nära samarbete med Mälardalens högskola. Under åren har ett flertal projekt utförts i samarbete med både svenska och utländska universitet och högskolor. För närvarande genom ett större EU-finansierat forskningsprojekt om energiutvinning ur avfall. Miljöanpassad avfallshantering i regionen Ett av målen med förändringen av avfallshanteringen i regionen har varit att gå från deponi till återvinning. Av det hushållsavfall som uppstår i regionen, ca ton, går endast 3 procent till deponi. Till största del handlar det om gips och isoleringsmaterial som samlas in på Aterbruken. Övrigt avfall kommer till nytta genom materialåtervinning, biologisk behandling eller f'cirbränning med energiutvinning. När det gäller avfall som går till energiutvinning ökar mängderna som håller sådan kvalitet att de kan förbrännas i andra anläggningar än avfallsförbränningsanläggningar. Till dessa mängder kommer nästan ton farligt avfall som samlas in på Aterbruken samt ca ton tidningar och förpackningar från hushållen som samlas in och återvinns i system som inte kommunerna ansvarar för. Detta gör att regionen som helhet uppfyller de nationella mi!jömålen som finns inom avfallsområdet. Utmaningar för framtiden och regionala utvecklingsmöjligheter Regionen har genomfört ett systemskifte inom avfallsområdet. Ett arbete som många andra regioner ännu inte genomfört. Resultatet av förändringsarbetet är mycket bra och gör att regionens avfallshantering har ett gott rykte och högt anseende inte bara bland hushållen, företagen och myndigheterna i regionen utan även i omvärlden. Några av de viktigaste framgångsfaktorerna II

20 0:,':,':' V K L VÄSTMANLANDS ~ ':... Kommuner & Landsting har varit tydliga och lokalt fårankrade politiska beslut, gemensamma överenskommelser och handlingsplaner samt ett systematiskt arbetssätt med tydlig struktur och helhetsperspektiv. Nu finns det nya utmaningar och behov som behöver lösas får att avfallshanteringen i regionen ska kunna fortsätta utvecklas. För att kunna gå vidare och ytterligare utveckla avfallshanteringen behöver regionens kommuner återigen komma överens om hur man tillsammans löser de utmaningar inom avfallsområdet som finns under de närmaste åren. Mycket talar får att en långsiktigt hållbar avfallshantering måste fortsätta bygga på omfattande och väl utvecklade samarbetsformer. Här följer några exempel på frågeställningar som behöver diskuteras och lösas. Allt svårare att lösa samhällsuppdraget inom avfallsområdet Regelverket får avfallshanteringen har blivit allt mer komplicerat och resurskrävande under senare år. Utvecklingen fortsätter och gör det ännu svårare får varje enskild kommun att lösa sitt samhällsuppdrag inom avfallsområdet speciellt om det samtidigt finns starka krav på effektivitetsförbättringar. Istället får att avfallshanteringen utvecklas ökar risken för servicefårsämringar och sämre återvinningsmöjligheter får hushållen. Risk för brist på kommunal kompetens och resurser Samtidigt som tjänsterna inom avfallsområdet blivit mer komplexa och specialiserade har utvecklingen gjort att konkurrensen om de personer som har erfarenhet och kompetens inom avfallsområdet ökat. Idag är "avfallskompetens" en bristvara. Det finns inte många utbildningar i Sverige riktade mot denna bransch. För små kommuner och organisationer blir det allt svårare att rekrytera kompetent personal till denna för en kommun obligatoriska, men fårhållandevis lilla verksamhet. Speciellt när tjänsterna inte kan vara renodlade avfallstjänster utan måste kombineras med andra arbetsuppgifter. Tjänsterna är också starkt personberoende eftersom det tar lång tid att lära sig de saker som behövs för att klara av alla arbetsuppgifter som ligger i tjänsten. Det gör att sårbarheten ökar får kommunerna vid t ex sjukdom, semestrar eller tillfälliga ledighetsperioder. Ä ven VafabMiljö som kan betraktas som en stor aktör inom avfalls området märker av bristen på avfallskompetens i samband med rekryteringar och måste i allt större utsträckning får lita sig på mer omfattande upplärning av nyanställd personal eftersom de sökande ofta saknar den erfarenhet av avfallsfrågor som behövs för tjänsten. Inom VafabMiljö finns det dock möjligheter att lära upp nya medarbetare. Den möjligheten saknar de flesta kommuner i regionen eftersom det sällan finns fler personer som har avfallskompetens inom kommunen. En viktig framtidsfråga för kommunerna och VafabMiljö blir därför att långsiktigt behålla och utveckla den avfallskompetens som finns i regionen. F ör att lyckas med det behövs, inte enbart en samordnad rekryteringsstrategi. Det behöver också finnas utvecklingsmöjligheter som gör att den avfallskompetens som byggs upp i samband med nyanställningar inte försvinner till andra regioner eller till konsultföretag efter några års upplärning. Ökat behov av samarbete Samhällsutvecklingen göl' att behovet av att samarbeta mellan kommuner ökar. Fler regioner som tidigare inte samarbetat diskuterar gemensamma lösningar. Möjligheter till regionalt samarbete underlättas samtidigt av att allt mer inom både avfalls- och upphandlings området styrs från EU, riksdagen och rättsliga instanser. Varje enskild kommun har inte bara svårare att leva upp till de miljömässiga och rättsliga kraven, det blir också svårare att driva em egen linje eller ha egna lösningar inom avfallsområdet. Många kommuner i Sverige har exempelvis valt att införa i princip samma källsorteringslösning som finns i vår region. 12

Tekniska förvajtnlngens yttranae om utökad regional samordning inom avfallsområdet

Tekniska förvajtnlngens yttranae om utökad regional samordning inom avfallsområdet Bilaga KS 2011/130/1 "SALA lifi1i KOMMUN TEKNISKA FÖRVALTNINGEN SALA KOMMUN Kommunstvrelsens förvaltning Ink 20:1-05- 3! 1ITårienr / A ')\)11 ih r lfl{ ilj:ru-qs 30 Nhfi!tNf'.: ~'011fSG 'fttrande 'TeknIska

Läs mer

LEDNINGSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2012-08-14. Västmanlands kommuner och landsting (VKL) - Enskild regional arkivverksamhet; yttrande

LEDNINGSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2012-08-14. Västmanlands kommuner och landsting (VKL) - Enskild regional arkivverksamhet; yttrande 1"Vd' SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2012-08-14 12 (14) 18 Dnr 2012/154 Västmanlands kommuner och landsting (VKL) - Enskild regional arkivverksamhet; yttrande INLEDNING

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-09-03. Renhållningsordning för Västerås stad 2013-2018

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-09-03. Renhållningsordning för Västerås stad 2013-2018 ii sala ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-09-03 17 (24) 212 Renhållningsordning för Västerås stad 2013-2018 Dnr 2013/293 INLEDNING Sala kommun har erbjudits möjlighet

Läs mer

Avfallsplan 2009-2012. Kortversion

Avfallsplan 2009-2012. Kortversion Avfallsplan 2009-2012 Kortversion 2 Avfallsplanering I svensk miljölagstiftning krävs att varje kommun har en avfallsplan. Planen ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

~ ~~~~ Bilaga KS 2013/195/1

~ ~~~~ Bilaga KS 2013/195/1 ~ ~~~~ Bilaga KS 2013/195/1 TEKNISKA KONTORET Kent Karlsson 2013-08-15 SALA KOMMUN. Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2013-08- 2 7 Yttrande över ny renhållningsordning for Västerås stad. Tekniska kontoret

Läs mer

Remissynpunkter RUFS 2050"

Remissynpunkter RUFS 2050 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Remissynpunkter RUFS 2050" Dnr: TRN 2016-0047 SÖRAB är ett regionalt avfallsbolag i norra Stockholms län som ägs av kommunerna Danderyd,

Läs mer

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering Renhållningsavgift för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2013 Renhållningsavgiften varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa

Läs mer

Enbostadshus och fritidshus. Avfallstaxa

Enbostadshus och fritidshus. Avfallstaxa Enbostadshus och fritidshus Avfallstaxa Skinnskattebergs kommun 2015-2016 Avfallstaxa Skinnskattebergs kommun Antagen av Skinnskattebergs kommunfullmäktige. Allmänt I den här Avfallstaxan hittar du kostnad

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Statistik Ett komplement till årsredovisningen

Statistik Ett komplement till årsredovisningen Statistik 214 Ett komplement till årsredovisningen Statistik 214 Som ett komplement till årsredovisningen finns denna sammanställning av statistik. Vissa tabeller som finns i årsredovisningen finns här

Läs mer

271 Renhållningstaxa 2016 för Eskilstuna kommun (KSKF/2015:512)

271 Renhållningstaxa 2016 för Eskilstuna kommun (KSKF/2015:512) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2015-11-24 Sida 1(3) 271 Renhållningstaxa 2016 för Eskilstuna kommun (KSKF/2015:512) Beslut Förslag till kommunfullmäktige Förslag till renhållningstaxa

Läs mer

1. Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att anta AVFALLSTAXA 2015, med ikraftträdande

1. Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att anta AVFALLSTAXA 2015, med ikraftträdande 2014-09-08_rev 2014-09-17 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE TN 2014/209-459 KFKS 2014/387-459 Tekniska nämnden Avfallstaxa 2015 Förslag till beslut 1. Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att anta AVFALLSTAXA

Läs mer

Uppgifter till Länsstyrelsen

Uppgifter till Länsstyrelsen Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 5 1 Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Administrativa uppgifter Kommun Orust kommun År 2017-2021 Datum när planen antogs Ansvarig

Läs mer

Budget 2016 med plan 2017-2018. Avfall

Budget 2016 med plan 2017-2018. Avfall Budget 2016 med plan 2017-2018 Avfall Innehållsförteckning 1 Avfall... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Ekonomi (budget)... 6 1.4 Förslag till budget 2016... 7 1.5 Utmaningar inför framtiden... 7

Läs mer

Bilaga 3 Organisation och ansvar

Bilaga 3 Organisation och ansvar Bilaga 3 Organisation och ansvar Innehåll 1 Organisation och ansvarsfördelning inom avfallshanteringen... 3 2 Den kommunala organisationen i vår region... 4 2.1 Kommunalförbundet... 4 2.2 Kommunerna Gävle,

Läs mer

Lunds Renhållningsverk. Lunds Renhållningsverk

Lunds Renhållningsverk. Lunds Renhållningsverk > Ett viktigt uppdrag - att spara resurser och skydda miljön Kunder Idéer Miljö Vårt uppdrag Lunds Renhållningsstyrelse ansvarar på uppdrag av kommunfullmäktige för avfallshanteringen i Lunds kommun. ska

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Småhus och fritidshus Avfallstaxa Surahammars kommun 2017

Småhus och fritidshus Avfallstaxa Surahammars kommun 2017 i rit f h c o s u h s u h ds å Sm Avfallstaxa Surahammars kommun 2017 Avfallstaxa Surahammar kommun Antagen av Surahammars kommunfullmäktige. Taxan gäller från och med 2017-01-01. Allmänt Taxan avser de

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa Småhus och fritidshus Avfallstaxa Sala kommun 2016 Avfallstaxa Sala kommun Antagen av Sala kommunfullmäktige. Allmänt I den här Avfallstaxan hittar du kostnad för avfallsabonnemang, extra tjänster samt

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Kommunal Avfallsplan

Kommunal Avfallsplan Kommunal Avfallsplan Populärversion Hudiksvall kommun Förenklad version som komplement till utställning Kommunstyrelsen har beslutat att ställa ut ett förslag till avfallsplan för granskning under fyra

Läs mer

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa Småhus och fritidshus Avfallstaxa Enköpings kommun 2016 Avfallstaxa Enköpings kommun Antagen av Enköpings kommunfullmäktige. Allmänt I den här Avfallstaxan hittar du kostnad för avfallsabonnemang, extra

Läs mer

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s PLOCKANALYS 2016 En metod för att utvärdera den gemensamma avfallsplanen för Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna.

Läs mer

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Avfallsplan Gislaveds kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Förord Gislavedskommunpåbörjadearbetetmeddennaavfallsplanunderhösten2009.Arbetet inleddesmedenbeskrivningochanalysavnulägetkommunensamtenuppföljningavden

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

Renhållningstaxa 2016. KS 2015-323

Renhållningstaxa 2016. KS 2015-323 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-10-27 294 Renhållningstaxa 2016. KS 2015-323 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

ST1 SOLLENTUNA KOMMUN

ST1 SOLLENTUNA KOMMUN ST1 SOLLENTUNA KOMMUN N»\ Kommunledningskontoret Lars Keski-Seppälä Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 1 Dnr 2012/0510 KS-1 Diariekod: 473 Kommunstyrelsen Utredning om möjligheterna till fastighetsnära sortering

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

Kommunikation med beslutsfattare och opinionsbildare Mikael Helmin

Kommunikation med beslutsfattare och opinionsbildare Mikael Helmin Kommunikation med beslutsfattare och opinionsbildare Mikael Helmin VafabMiljö arbetar med hållbar och miljöriktig avfallshantering och ägs av kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun

Läs mer

Styrelseprotokoll fört vid sammanträde med Västmanlands Kommuner och Landsting

Styrelseprotokoll fört vid sammanträde med Västmanlands Kommuner och Landsting Styrelseprotokoll fört vid sammanträde med Västmanlands Kommuner och Landsting Datum: 7 maj 2010 Tid: Kl. 13.00 14.00 Plats: Hakon Hotell & Konferens, Västerås 1(5) Beslutande: Elisabeth Unell, ordf. Hans

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Styrelseprotokoll fört vid sammanträde med Västmanlands Kommuner och Landsting

Styrelseprotokoll fört vid sammanträde med Västmanlands Kommuner och Landsting Styrelseprotokoll fört vid sammanträde med Västmanlands Kommuner och Landsting Datum: 25 mars 2011 Tid: Kl. 13.00 16.00 Plats: Folkets Hus, Köping 1(9) Beslutande: Elisabeth Unell ordf. Hans Strandlund

Läs mer

Framtagen i samarbete mellan Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn

Framtagen i samarbete mellan Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn Framtagen i samarbete mellan Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn Dnr 2014-265 Version 2014-05-16 Kommunstyrelsen 160315 53 Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11

Läs mer

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL från APRIL KÄLLSORTERAR Vi även matavfall START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL FÖR EN BÄTTRE MILJÖ Tack vare att du källsorterar kan avfall återvinnas till nya produkter. Därför har återvinningsstationer

Läs mer

Bilaga 1 Styrelseprot 12 okt 2012 Protokollsanteckning med anledning av beslutet i VKL:s styrelse ärende 5 Vafabutredningen den 12 oktober 2012. Jag delar inte styrelsens uppfattning att den bästa framtida

Läs mer

Tillsyn av verksamheters avfallshantering 2015

Tillsyn av verksamheters avfallshantering 2015 Sida 1 (9) Tillsyn av verksamheters avfallshantering 2015 stockholm.se 1 Sida 2 (9) INNEHÅLL 1 Sammanfattning.. 3 2 Bakgrund 3 2.1 Matavfall... 3 2.1.1 Historik för Stockholm... 3 2.2 Förpackningar...

Läs mer

Checklista för bättre sortering av hushållsavfall

Checklista för bättre sortering av hushållsavfall Checklista för bättre sortering av hushållsavfall hyresrätter, bostadsrätter och samfälligheter samarbete med ii samarbete med din din kommun kommun 1 Så här använder du checklistan Med hjälp av den här

Läs mer

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017 AVFALLSPLAN Härjedalens kommun 2014-2017 Vision Härjedalens kommun skall vara ett föredöme och ligga i framkant när det gäller avfallshantering generellt och våra gäster skall märka detta och vilja vara

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner Avfallsplan år 2017 2022 Säffle och Åmåls kommuner 1 Inledning Kommunens renhållningsordning omfattas av avfallsplan och renhållningsföreskrift. I avfallsplanen anges mål som kommunens renhållningsverksamhet

Läs mer

Ditt matavfall blir biogas

Ditt matavfall blir biogas Ditt matavfall blir biogas Läs om hur du kan påverka miljön och dina kostnader Snart startar insamlingen av matavfall i Hylte kommun Vi gör bränsle av ditt matavfall Snart startar vi insamlingen av matavfall

Läs mer

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020 [Klicka här och skriv datum] Samhällsbyggnad Innehåll 1 Inledning 5 2 Nuvarande avfallshantering 6 2.1 Kommunen...6 2.2 System för kommunens avfallshantering...6 2.2.1 Renova...6 2.2.2 Insamlingsentreprenörer...7

Läs mer

Svar på motion om upphandlingsregler för kvalitet och miljöo

Svar på motion om upphandlingsregler för kvalitet och miljöo 1... """" SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2014-04-15 29 (43) 90 Dnr 2014/115 Svar på motion om upphandlingsregler för kvalitet och miljöo INLEDNING Carola Gunnarsson

Läs mer

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun 2006-02-23 Avfallsplanering Avfallsfrågor är viktiga element i arbetet mot en hållbar utveckling. Avfall uppstår som ett resultat av de olika mänskliga

Läs mer

Budget 2017 med plan Avfall

Budget 2017 med plan Avfall 2017 med plan 2018-2019 Avfall Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål... 3 2.1 Danderyds kommun genomför en väl utförd och trafiksäker hämtning av avfall samt erbjuder ett tillfredställande avfallstjänsteutbud...

Läs mer

Avfallstaxa Hällefors kommun 2015

Avfallstaxa Hällefors kommun 2015 Avfallstaxa Hällefors kommun 2015 Innehållsförteckning Allmänt... 3 Administrativa regler. 3 Grundavgift och Rörlig avgift.. 3 Val av abonnemang... 4 Renhållningsavgifter 4 Grundavgifter 4 Helårsabonnemang

Läs mer

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Administrativa uppgifter Kommun Norrtälje kommun År 2016-2019 Datum när planen antogs Ansvarig nämnd 2016-XX-XX, statistik som

Läs mer

Renhållningstaxa för Enköpings kommun 2017

Renhållningstaxa för Enköpings kommun 2017 Renhållningstaxa för Enköpings kommun 2017 1. Allmänt Taxan avser de avgifter som enligt Miljöbalken 27 kap. 4-6 får uttagas av kommunen för täckande av nödvändiga kostnader för renhållningen. Samtliga

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 10:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 10:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 10:1 Kf 109/2003 Dnr Ks 2012/155 Med stöd av kommunfullmäktiges i Simrishamns kommun beslut den 22 september 2003, kommunfullmäktiges i Sjöbo kommun beslut

Läs mer

KONSORTIALAVTAL, SYDVÄSTRA SKÅNES AVFALLS AB

KONSORTIALAVTAL, SYDVÄSTRA SKÅNES AVFALLS AB 1 KONSORTIALAVTAL, SYDVÄSTRA SKÅNES AVFALLS AB Godkänt av kommunfullmäktige den 17 februari 2000, 40. 1 Avtalsslutande parter Sydvästra Skånes avfallsaktiebolag, SYSAV, ägs av kommunerna Burlöv, Kävlinge,

Läs mer

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. SAMMANFATTNING 3 2. KOMMUNER SOM HAR ETT UTBYGGT SYSTEM FÖR FASTIGHETSNÄRA

Läs mer

Avfallsplan. Mål och strategier Vellinge kommun 2016-2020. Vellinge.se

Avfallsplan. Mål och strategier Vellinge kommun 2016-2020. Vellinge.se Avfallsplan Mål och strategier Vellinge kommun 2016-2020 Vellinge.se Avfallsplanen beslutades av kommunfullmäktige DATUM Underlagsmaterial till avfallsplanen finns i Bilagor till avfallsplanen som hittas

Läs mer

Bilaga 2. Uppföljning av nuvarande avfallsplan

Bilaga 2. Uppföljning av nuvarande avfallsplan Bilaga 2 av nuvarande avfallsplan Vindelns kommuns nu gällande avfallsplan är från 1993, antagen i fullmäktige 1993-11- 15 är ålderstigen och målen som då var uppsatta är uppfyllda. Beskrivning om målen

Läs mer

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Det lilla barnets fundering är något som angår oss alla. Hur vi tar hand om vårt avfall är en avgörande fråga när det gäller vår miljö. Upplands-Bro kommun

Läs mer

Sysav-domen. Vad hände sen? Håkan Rylander, VD Sysav

Sysav-domen. Vad hände sen? Håkan Rylander, VD Sysav Sysav-domen. Vad hände sen? Håkan Rylander, VD Sysav Sysav-domen Historik 2005: Simrishamn och Tomelilla anmäls av fyra privata företag, verksamma i avfallsbranschen, för påstått brott mot LOU, genom direktleverans

Läs mer

Förslag till ny renhållningsordning Vellinge kommun

Förslag till ny renhållningsordning Vellinge kommun 1 (5) Tekniska förvaltningen Remiss Teknisk administratör Olsson, Anna Tfn 040-42 5182 Förslag till ny renhållningsordning Vellinge kommun Tekniska förvaltningen i Vellinge kommun har tagit fram ett förslag

Läs mer

AVFALLSPLAN Burlövs kommun & Malmö stad

AVFALLSPLAN Burlövs kommun & Malmö stad AVFALLSPLAN 2016-2020 Burlövs kommun & Malmö stad Innehåll Förord 3 Avfallsplanering är ett gemensamt arbete 4 Avfallsplanens fokusområden och mål till år 2020 5 Fokusområde 1 hållbar konsumtion för minskade

Läs mer

Beskrivning och konsekvensanalys av förslag till revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan

Beskrivning och konsekvensanalys av förslag till revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan 1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Catarina Östlund Tel: 08-698 10 47 catarina.ostlund@naturvardsverket.se Konsekvensanalys 2005-09-22 Dnr 641-4711-05 Beskrivning och konsekvensanalys av förslag

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott : Plats och tid Lilla salen, rådhuset i Simrishamn, den, kl. 13.00-14.00 Beslutande Magnus Björkman (M), ordförande Anders Larsson (C), tjg ers Övriga närvarande Kanslichef Christian Björkqvist Miljöstrateg

Läs mer

Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning

Kommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Kommunal Avfallsplan 2013-2017 Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Sammanfattning av förslag till Avfallsplan 2013 2017 Dalakommunerna Avesta Borlänge

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Naturvårdverkets sammanfattning av rapporten

Naturvårdverkets sammanfattning av rapporten Tekniska nämnden 2007 02 22 32 58 Tekniska nämndens arbetsutskott 2007 02 08 9 19 Kommunstyrelsen Naturvårdsverkets rapport om framtida producentansvar för förpackningar och tidningar Luleå kommun har

Läs mer

Kommunal Avfallsplan

Kommunal Avfallsplan Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn Åtgärdsprogram 2014-10-13 Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Åtgärdsprogram Avesta Kommun SAMRÅD 2012-06-20 FÖRORD För varje

Läs mer

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Motion av Therez Olsson (M) om att möjliggöra en modern sopsortering i Uppsalas kransorter

Motion av Therez Olsson (M) om att möjliggöra en modern sopsortering i Uppsalas kransorter KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Davidsson Per Datum 2015-12-21 Diarienummer KSN-2015-0927 Kommunstyrelsen Motion av Therez Olsson (M) om att möjliggöra en modern sopsortering i Uppsalas kransorter Förslag

Läs mer

Avfallsplan. för Lomma kommun 2016 2020 MÅL OCH STRATEGIER. Antagen av kommunfullmäktige 2016-xx-xx

Avfallsplan. för Lomma kommun 2016 2020 MÅL OCH STRATEGIER. Antagen av kommunfullmäktige 2016-xx-xx Avfallsplan för Lomma kommun 2016 2020 MÅL OCH STRATEGIER Antagen av kommunfullmäktige 2016-xx-xx Innehåll Förord 3 Avfallsplanering är ett gemensamt arbete 4 Avfallsplanens fokusområden och mål till år

Läs mer

åtta förslag för att sluta kretsloppet

åtta förslag för att sluta kretsloppet åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport i sammanfattning mars 2012 Centerpartiet 2012-03-30 Vi har bara en planet. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv.

Läs mer

Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare

Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare 1 Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare ÅI tillstyrker förslaget att verksamheter får ta ansvar för allt sitt avfall, dvs definitionen av

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Åtgärdsprogram Borlänge Kommun FÖRORD För varje kommun ska

Läs mer

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem AVFALLSPLAN Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Antagen av kommunfullmäktige: Haninge 2011-11-17 Huddinge 2011-11-07 Nynäshamn 2011-10-19 Salem 2011-11-24 Botkyrka 2011-09-29 Innehåll INLEDNING 4

Läs mer

REMISSUTGÅVA. Anläggningar för avfallshantering A2020. Avfallsplan. för Göteborgsregionen

REMISSUTGÅVA. Anläggningar för avfallshantering A2020. Avfallsplan. för Göteborgsregionen REMISSUTGÅVA Anläggningar för avfallshantering A2020 Avfallsplan för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund januari 2010 Innehåll Bakgrund och analys 3 Anläggningar för insamling, sortering,

Läs mer

Förslag om insamling av matavfall och minskning av matsvinn Motion den 16 november 2015 av Rolf Wasteson med flera (V)

Förslag om insamling av matavfall och minskning av matsvinn Motion den 16 november 2015 av Rolf Wasteson med flera (V) 2016-01-08 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/751-456 Kommunstyrelsen Förslag om insamling av matavfall och minskning av matsvinn Motion den 16 november 2015 av Rolf Wasteson med flera (V) Förslag till beslut

Läs mer

Förslag till antagande av ny avfallsplan för Norrtälje kommun

Förslag till antagande av ny avfallsplan för Norrtälje kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-12-07 Handläggare: Jan Paymer, tf. renhållningschef Telefon: 0176-716 97 E-post: jan.paymer@norrtalje.se Dnr: Till kommunstyrelsens arbetsutskott Förslag till antagande av ny avfallsplan

Läs mer

Kommunspecifik bilaga till avfallsplan A2020 Lilla Edets kommun

Kommunspecifik bilaga till avfallsplan A2020 Lilla Edets kommun samhällsbyggnadsförvaltningen Datum Dnr Dpl 2012-06-04 2012/S161-1 Renhållningsordning 2012 Kommunspecifik bilaga till avfallsplan A2020 Lilla Edets kommun Innehåll Kommunspecifik bilaga till avfallsplan

Läs mer

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare

Läs mer

1983-2013 Årsredovisning 2013

1983-2013 Årsredovisning 2013 1983-2013 Årsredovisning 2013 2 = Avfallsstation = Återbruk Norberg Östervåla Fagersta Skinnskatteberg Surahammar Sala Heby Hallstahammar Västerås Enköping Köping Arboga Kungsör Innehåll 3 Det här är VafabMiljö

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör

Läs mer

Svar på remiss om ökad insamling av matavfall i Stockholms stad

Svar på remiss om ökad insamling av matavfall i Stockholms stad SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-07 Handläggare: Susanne Kurtson Telefon: 08-508 03 379 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Svar på remiss om ökad

Läs mer

Förstudie avfallsrötning i Karlstadregionen Presentation den 24 september 2008 av Gunnar Settergren

Förstudie avfallsrötning i Karlstadregionen Presentation den 24 september 2008 av Gunnar Settergren Förstudie avfallsrötning i Karlstadregionen Presentation den 24 september 2008 av Gunnar Settergren Huvudansvarig för studien: Katarina Starberg, WSP Förstudie Karlstad - bakgrund Målen i avfallsplan 2004

Läs mer

Linda Eliasson. Avfallsstrateg

Linda Eliasson. Avfallsstrateg Linda Eliasson Avfallsstrateg Strategisk verksamhet Operativ verksamhet Stödjande verksamhet Fjärrvärme Fjärrkyla El El Fordonsgas Sortering Insamling prod.avf Miljösamordning Vågmottagningskontr. ÅVC

Läs mer

För miljön, nära dig. Avfallshantering och Hållbar Stadsutveckling

För miljön, nära dig. Avfallshantering och Hållbar Stadsutveckling För miljön, nära dig Avfallshantering och Hållbar Stadsutveckling VA SYDs avfallsuppdrag Malmö Stad och Burlövs kommun är huvudmän för avfallsverksamheten VASYD svarar för den administrativa hanteringen

Läs mer

Matavfall. Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling. Charlotta Ringdahl.

Matavfall. Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling. Charlotta Ringdahl. Matavfall Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling 18 april 20131 Charlotta Ringdahl Agenda 1.NATIONELLT MÅL 2.HUR BIDRAR VI TILL ATT UPPNÅ MÅLET?

Läs mer

Renhållningsordning. Avfallsplan -Mål och strategier Ystads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Renhållningsordning. Avfallsplan -Mål och strategier Ystads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Renhållningsordning Avfallsplan -Mål och strategier Ystads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2016-03-17 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL

Läs mer

Lokala miljömål för Älmhults kommun

Lokala miljömål för Älmhults kommun Lokala miljömål för Älmhults kommun Bilaga 6 1. Inledning... 2 2. Vision... 2 3. Översiktsplan... 3 4. Åtgärdsprogram för Älmhults kommun... 4 5. Regional klimat- och energistrategi 2009 för Kronobergs

Läs mer

På gång nationellt och inom EU

På gång nationellt och inom EU På gång nationellt och inom EU Större omvärldsfrågor: På gång nationellt inom avfallsomr Utredning om översyn av avfallsområdet (dir. 2011:66): Allmän översyn av avfallsområdet Tre huvuddelar: 1. Avser

Läs mer

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1(15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING: AVFALLSPLAN 1. Inledning...3 2. Sammanfattning...4 3. Bakgrund och förutsättningar...5 3.1 Internationella mål... 5 3.2 Nationella och regionala mål... 5 3.3 Lagar och förordningar...

Läs mer

SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS

SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS Ett viktigt val Dags för er att välja nytt abonnemang Från den 1 november 2015 inför Danderyds

Läs mer

Styrelseprotokoll fört vid sammanträde med Västmanlands Kommuner och Landsting

Styrelseprotokoll fört vid sammanträde med Västmanlands Kommuner och Landsting Styrelseprotokoll fört vid sammanträde med Västmanlands Kommuner och Landsting Datum: 15 oktober 2010 Tid: Kl. 13.00-14.15 Plats: Klara Konferens, Stockholm 1(5) Beslutande: Elisabeth Unell ordf. Mikael

Läs mer