Arbeta i projektform ARBETA I PROJEKTFORM 5.1. Version 1.0

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbeta i projektform ARBETA I PROJEKTFORM 5.1. Version 1.0"

Transkript

1 ARBETA I PROJEKTFORM 5 5.1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning sid Behovsanalys tänk nytt sid En början och ett slut projektets liv sid Vart ska vi och varför mål och syfte sid Ett arbetssätt i början och genom projektet Kipmodellen sid Hur ska vi jobba organisationsplan sid Dokumentation sid Checklistor och tipslistor sid

3 INLEDNING Det är roligt att jobba i projekt och det ger i de flesta fall en upplevelse som man kommer ihåg, erfarenheter som inte finns i någon bok eller kurs och många nya vänner. Detta gäller såväl när man jobbar i grupp som när man arbetar ensam. Ett projekt börjar inte av sig självt. Det är en metod, en väg för att komma någonstans. Det börjar med en fråga eller ett uppdrag. En fråga som behöver besvaras eller ett uppdrag som måste utföras en arbetsmetod för detta kan vara projektformen. Det finns flera sätt att genomföra projekt på och det ena behöver inte vara bättre än det andra. I detta kapitel kan ni läsa om några viktiga delar för arbete i projektform, samt ett arbetssätt kallat Kipmodellen som kan underlätta ert arbete. Modellen är skapad av Jonatan Kip Kipowsky, och är en sammanslagning av metoder som ett flertal väldigt erfarna personer tagit fram. Använd checklistorna som de är eller skriv om dem för era behov. Prova Kipmodellen eller läs om den och pröva andra. Ni kan antingen följa detta kapitel till punkt och pricka eller skapa egna förslag till arbetsmetoder. Huvudsaken är, att ni följer något slags mönster och att ni skapar rutiner som passar ert projekt. 5.3

4 5.1 BEHOVSANALYS TÄNK NYTT Innan ni börjar fundera över projektets mål och syften måste ni se över vad ni egentligen vill göra. Kanske har någon annan aktör redan föreläst om vikten av kondomer eller tryckt broschyrer om synen på sex. Det spelar ingen roll att ert mål och era syften är genomtänkta till perfektion, om själva idén och konceptet inte fungerar. Därför behöver ni analysera och fundera på om det verkligen finns ett behov av ert planerade projekt. Kanske genomförs samma sak redan av flera andra avdelningar eller organisationer runtom i länet och i er stad. Våga tänka i nya banor och komma på något som ingen har gjort tidigare. Ni gör säkert saker idag som är riktigt bra, men om ni vill genomföra ett fungerande koncept från ett tidigare projekt på nytt läs då igenom den gamla projektplanen och fundera över vad ni kan förändra och göra ännu bättre. Säkert har ni många nya idéer som gör er unika och kan ge större uppmärksamhet och genomslagskraft än om ni endast genomför de gamla. Äldre idéer är kanske invanda och trygga, men de kanske inte gör samma nytta. Formulera därför vilka behov ni svarar mot i dagsläget och relatera hela tiden verksamheten till de uppsatta målen. Ett bra sätt att försöka hitta nya vinklingar i arbetet är. att genomföra en sk brainstorming. Om detta kan du läsa mer på sidan 10 i detta kapitel. 5.4

5 5.2 EN BÖRJAN OCH ETT SLUT PROJEKTETS LIV Det är ganska enkelt att arbeta i projektform, eftersom man vet var det börjar och slutar detta är själva definitionen av ett projekt. Om ett arbete pågått väldigt länge eller ständigt ingår i verksamheten då är det inte ett projekt. Ett projekt kan dock ha ett långsiktigt perspektiv och mål som löper över flera år och flera delprojekt. Läs mer om detta i målkapitlet framöver. Början och slutet bestämmer ni antingen i tid eller i tydligt uppsatta och genomförbara mål. Att få slut på hivepidemin i världen är inget projekt. Det är för stort, för komplext och slutet ligger antingen alldeles för långt bort eller är för svårt att genomföra. Om man däremot delar upp målet i mindre bitar, t.ex. att minska spridningen av hiv i en speciell del av världen med en viss procent och att arbeta med det under en viss tidsperiod då är det ett projekt. Ett projekt har ett liv. Det har en början och ett slut. Vägen kan vara hur krokig som helst men det finns som sagt alltid en början och ett definierat avslut. 5.5

6 5.3 VART SKA VI OCH VARFÖR MÅL OCH SYFTE Ett projekt börjar någonstans och tar slut någonstans. Målet är dit man ska och syftet är varför man ska dit. Det kan finnas flera mål och det kan finnas flera syften. Syftet och målet kan komma från ledningen för organisationen eller diskuteras fram av en arbetsgrupp som tilldelats detta uppdrag. Där kan man komma fram till att ett projekt är metoden för att nå syftet och målet, men det kan lika gärna vara något helt annat, t.ex. att köpa en färdigskriven bok och dela ut. Det är alltså fel att börja med att bestämma sig för att genomföra ett projekt: Vi ska göra ett projekt om hbt-frågor i politiken nu måste vi bara komma på varför och vad det ska leda till.... Om mål Att definiera mål kan vara både det enklaste och det svåraste i ett projekt. Ni är fullständigt överens om att det ni gör ska leda någonstans, att det ska förändra någonting och ge resultat. Däremot har ni förmodligen olika idéer om vad målet kan vara och det är viktigt att diskutera dem. Charlotta Signahl, personlig coach, höll i föredraget Personliga framgångar under en projektledarutbildning för hivpreventörer Det svåra är, att bestämma vilket mål som faktiskt fungerar. Det kan vara svårt att komma överens om vilket mål just ert projekt ska tilldelas, eftersom det finns så mycket vilja och engagemang. Genom att begränsa målen, gör man projektet möjligt och genomförbart. För detta ändamål finns en mycket bra uppställning att använda sig av SMARTa mål. Begreppet SMARTa mål kan verka krångligt när man först kommer i kontakt med det men det är en stor hjälp i arbetet när ni väl kommit igång. Att definiera framgången och att mäta densamma blir allt viktigare i kontakt med bidragsgivare. Socialstyrelsen, landstingen 5.6

7 och regionerna har själva börjat arbeta allt mer med SMARTa mål och kommer i allt större utsträckning att kräva att även RFSL och andra aktörer också gör det. SMARTa mål Begreppet är en förkortning som betyder att målen ska vara: Specifika Mätbara Accepterade Realistiska Tidsatta Det kan ju låta väldigt tydligt, men kan ändå behöva förklaras. Därför beskrivs varje del och hur ni kan använda den för att sätta upp bra mål i projektet. Gå igenom de mål ni satt upp för ert projekt, genom att försöka svara på nedanstående frågor: Specifika Målen måste vara så tydliga, att alla som arbetar med projektet eller är beställare av projektet förstår dem. Om målen är otydliga öppnar det för tolkningar och plötsligt kan alla arbeta mot olika mål det vill säga: på det sätt de själva uppfattat målen. Ställ er frågan: Förstår alla i arbetsgruppen, avdelningens styrelse och landstingets/regionens tjänstemän vad vi vill uppnå när de läser vår målbeskrivning? Målen måste peka på saker som ska ha genomförts när projektet är slut på ett sådant sätt att alla kan vara överens om att målen faktiskt uppnåtts. Tydligheten gäller givetvis även om ni har delmål på vägen mot slutmålet. Det kan vara lättare att förstå målen, om man delar upp dem i beskrivningen. Istället för att skriva Vi ska besöka cruisingområdet tre gånger den här månaden, där ska vi dela ut minst 100 kondomer så skriver ni: Vi ska besöka cruisingområdet tre gånger Vid varje besök ska vi dela ut minst 100 kondomer Mätbara Vissa mål är enklare att mäta än andra. Ekonomiska mål att exempelvis ha en högre vinst innevarande år än förra året är lätta att räkna ut och mäta. Om målet är att förändra en opinion vad folk tycker i en viss fråga blir det genast krångligare. Detta går dock att mäta med t.ex. statistiska undersökningar och fokusgrupper. 5.7

8 Mål som inte har direkt genomslagskraft, utan visar sig på sikt är ännu svårare. Ändå är det viktigt att försöka beräkna och mäta effekten och verkningarna, för att veta om projektet faktiskt har nått upp till målen. Det är bra att försöka definiera hur ni ska mäta framgång och resultat samtidigt som ni skapar målen och innan ni genomför själva verksamheten. I metodkapitlet ges exempel på s.k. indikatorer hjälpmedel för att mäta resultat i de olika metoderna. När ni skriver målen, ställ er frågorna: Hur ska ni mäta om ni nått ert mål? Vilken sorts data (information) kommer ni att behöva samla in för att mäta er framgång? Kan en utvärdering ta upp de frågeställningar ni behöver? Accepterade När man är överens om målen är de enklare att uppnå. Om vissa i projektgruppen eller organisationens styrelse inte är överens om målen, kommer de troligtvis inte heller att arbeta engagerat för dem. Det kan också innebära att de faktiskt strävar mot egna uppsatta mål, som de tycker är de viktiga och rätta. Därför bör man diskutera målen och eventuellt kompromissa, så att i alla fall de flesta accepterar dem. Ni måste ställa er några viktiga frågor: Har arbetsgruppen beslutat om målen? Har styrelsen för avdelningen beslutat om målen? Det räcker inte med att målen är accepterade i arbetsgruppen eller styrelsen alla måste ha en gemensam målbild och vara överens om att målen är de rätta. Målen måste också vara förankrade hos medlemmarna. Fråga er: Har vi stämt av målen gentemot den nationella handlingsplanen eller landstingets/regionens policy? Har vi stämt av målen gentemot avdelningens verksamhetsplan? Realistiska Drömmar och visioner är bra att ha och dem ska man sikta mot. Däremot fungerar drömmar och visioner inte alltid bra i projektplaner, eftersom de många gånger är svåra att göra till verklighet. Man kan i början av en projektplan skriva en sida om visionerna, men själva målen för projektet måste vara realistiska och mätbara. Fundera över följande: Är det möjligt att genomföra detta på ett år? 5.8

9 Om ni behöver sänka ambitionsnivån är det idé att göra det redan i början, men även om målen är realistiska kan det vara bra att stämma av efter halva projekttiden och kanske justerar de mål ni satt upp. Kom ihåg att även de justerade målen måste accepteras av alla! FN har t.ex. formulerat mål kring fattigdomsbekämpning. Det långsiktiga målet är såklart att utrota fattigdomen. För att avgränsa och vara realistiska har man dock bestämt att målet för tillfället är att halvera fattigdomen fram till år Tidsatta Ett projekt har en början och ett slut. Målen i projektet kan vara flera och uppnås i olika faser vid olika tidpunkter under projektet. Ibland ska alla mål uppnås i slutet, men ofta även under projektets gång. För att inte slutet av projektet ska försvinna bakom horisonten och målen aldrig uppnås, behöver ni sätta upp tidpunkter och datum för när målen ska vara uppnådda och projektet ska vara klart. Jobba med halvårsavstämningar och delutvärderingar! Om syfte Man skulle kunna tycka att syftet det vill säga varför är mindre viktigt. Så länge vi når målet spelar det väl ingen roll varför vi kom dit? Men, det spelar roll. Ett projekt kan vara en lång och tuff resa och genom att minnas varför man gör den syftet så klarar man av arbetet. Syftet ger också en oerhört viktig vägledning för hur projektet ska genomföras och inte minst för vem eller vilka projektet finns till. Dessa frågor kan ni ställa er: Varför ska vi egentligen göra det här? Vad är poängen? Exempel: Målet är, att medvetenheten om bemötandet av homo-, bi- och transpersoner ska bli bättre i vården. Syftet skulle kunna vara att fler vågar testa sig och att rätt slags information och bemötande kan minska felaktiga satsningar. 5.9

10 5.4 ETT ARBETSSÄTT I BÖRJAN OCH GENOM PROJEKTET KIPMODELLEN Det finns flera sätt att komma fram till vad ett projekt ska innehålla för delar och hur man ska genomföra det. Den här modellen kan ni använda i början av projektet, men även för uppföljning under projektets gång. Modellen kan sätta igång en process i början och den kan bringa ordning när något under projektets gång upplevs som kaotiskt. Modellen är uppbyggd i fyra steg: 1. Brainstorming 2. Gruppering 3. Status 4. Prioritering 1. Brainstorming Samla alla i projektet som bör eller vill vara med och alla som har någon åsikt eller erfarenhet. Detta är en helt öppen process och ingen får ta bort eller tala nedvärderande om någon idé. Momentet kan genomföras vid flera tillfällen eller under en längre tid för att bli så komplett som möjligt. Fakta: Kipmodellen Med projektet som utgångspunkt, skriver ni skriva ner alla delar som det kan innehålla eller redan innehåller. Ni ska skapa en fri mindmap en plattform där kopplingarna mellan idéerna inte behöver vara genomtänkta eller logiska. Det viktiga är att man skriver ner allting som kommer upp. Anteckna också allt som har gjorts, allt som kan göras, allt som är bestämt och allt nytt ni vill tillföra. Notera vilka modeller, metoder och verktyg ni vill använda er av. Inkludera även budget och bidrag. Allt som rör projektet ska finnas med i den sk mindmapen. När allt är uttömt och ingen längre kommer med nya förslag är ni klara med det första steget (av fyra). Ni har nu en mindmap med tiotals kanske hundratals objekt. 2. Gruppering Detta arbete utförs enklast av ett par personer och går ut på att arbeta om hela mindmapen till en mer strukturerad form. Denna Kipmodellen är framtagen av Jonatan Kip Kipowsky. Han har arbetat med projekt- och processledning i många organisationer. Modellen är en sammanslagning av många olika metoder och fungerar bra att använda många gånger i samma projekt 5.10

11 form kan sedan vara början till en projektplan eller en samling checklistor för olika ansvarsområden. Gå igenom alla objekt av mindmapen och skriv ner dem i ett dokument. (Objekten behöver inte ordnas på samma sätt när de struktureras om i det nya dokumentet). Detta arbete är krävande och ska gärna utföras av någon som har erfarenhet av strukturering och planering. Strukturen kan t.ex. bestå av huvudgrupper med underobjekt eller grupper av underobjekt. Exempel Skriv gärna förklaringar till de olika objekten och grupperingarna, för att underlätta för andra att ta del av det strukturerade dokumentet. Detta dokument är också återkopplingen till alla dem som deltog vid brainstormingen och ni behöver alla vara överens om och acceptera den strukturerade sammanfattningen innan ni går vidare. 3. Status I början av ett projekt kan det verka som om punkterna eller objekten inte har någon speciell status. Varje objekt har dock en status, vare sig det är påbörjat eller avslutat. Det finns flera olika sätt att prata om status. Status är något levande och ändras från stund till stund. Det finns därför en poäng med att uppdatera statusen i dokumentet löpande, men inte så ofta att det blir det enda ni gör... Ni kan sätta status på varje objekt eller på grupper av objekt. Det beror på arbetsgruppen och i vilken fas av projektet ni befinner er. I början har ni mer tid att gå igenom detaljer än i projektets slutfas. Ett förslag är att ni använder er av följande statusmarkeringar (färgkoder): Grön Gul Röd Huvudgruppen Ekonomi kan innehålla objekt såsom Budget och Bidrag. Det senare kan i sin tur bestå av underobjekt som Ansökning Landstinget. Ekonomi Budget Bidrag - Ansökning Landstinget Grön Grönt betyder inte nödvändigtvis att allting är klart. Grönt betyder att bara att läget är under kontroll för detta objekt. Det kan t.ex. innebära gott om tid eller att förutsättningarna för att genomföra objektet är goda. En grön statusmarkering kan givetvis också betyda att allting är klart. 5.11

12 Gul Gul statusmarkering betyder att objektet behöver uppmärksamhet. Kanske har förutsättningarna ändrats eller ett oväntat problem uppstått. Gult betyder inte kris, utan endast att det krävs en extra insats för att åter nå grön status. Vissa objekt kan ha gul status genom hela projektet från början till slut. Det kan t.ex. gälla svårare eller oklara moment. Röd Röd statusmarkering signalerar kris! När något är rött kräver det all uppmärksamhet. Det behöver inte påverka hela projektet, men kräver en insats från delar av eller hela arbetsgruppen tills problemet är löst eller man bestämmer sig för att stryka objektet. Viktigt! Det är den som är ansvarig för respektive objekt som bestämmer om det är grönt, gult eller rött. Genom att använda färgerna får man en uppfattning om projektet som helhet har övervägande grön, gul eller röd status. En situation eller status kan upplevas som gul för en person, men som grön för en annan, beroende på personernas kunskaper och erfarenheter. Var och en som är ansvarig för ett objekt måste därför själv avgöra statusen på detta. 4. Prioritering När ni kan överblicka alla olika objekt i projektet är det dags att prioritera. Även om allting verkar viktigt och roligt, kommer ni förmodligen att ha fler objekt än ni upplever er ha tid och resurser att genomföra. Prioritering behöver inte endast handla om att ta bort objekt, utan kan handla om flera saker: Vad behöver vi göra nu och vad kan vi vänta med? Vad är viktigast att budgetera för alltså lägga pengar på? Vad kräver speciell kompetens eller erfarenhet? Vad är grundläggande för vårt projekt? Det är dock troligt att det uppstår tillfällen när ni måste stryka vissa objekt. En del försvinner naturligt, eftersom de kanske inte passade in i just det här projektet eller för att idéerna helt enkelt inte var tillräckligt bra. Andra objekt/idéer är särskilt omtyckta eller personliga och mycket tid går åt för att argumentera och övertyga en fantastisk idé betyder inte att den per automatik är rätt för just det här projektet. Hur ni prioriterar och vem som beslutar varierar beroende på hur ni organiserar er. En grundregel är att ge möjlighet till diskussion, för att de som bidragit med idéerna som stryks ska trivas och känna engagemang i det fortsatta arbetet. 5.12

13 Gör om de 4 stegen flera gånger Det som är viktigt idag kommer troligen inte att vara lika viktigt efter halva projektet eller när slutet av projektet närmar sig. Därför är det bra om ni gör om de 4 stegen när det känns rörigt eller när ni vill få en ny överblick. Det första och andra steget kan ni göra om senare i arbetet, eftersom det ni planerade i början kanske inte längre finns kvar i projektet och nya objekt säkert har tillkommit. Steg 3 och 4 kan ni göra en gång i månaden och mot slutet av projektet, kanske en gång i veckan. Då får ni en bild av vad som är problematiskt och kan prioritera det som är viktigt. Dokumentera de olika stegen noga när ni gör dem! Följer ni den här modellen så sparar ni tid vid utvärdering och redovisning av projektet! 5.13

14 5.5 HUR SKA VI JOBBA ORGANISATIONSPLAN Olika projekt kräver olika sätt att organisera personerna som arbetar med dem. På samma sätt kräver olika människor olika sätt arbeta på och det finns därför ingen självklar väg att jobba utifrån. Det första att tänka på är, att organiseringen inte ska ta för stor plats. Ägna inte timmar åt att hitta de bästa strukturerna, utan skapa en enkel plan som fungerar att börja med. Den kommer garanterat att förändras i takt med att projektet fortskrider. Huvudsaken är, någon form av plan som gör att ni kommer igång och att alla i gruppen vet vem som ska göra vad. Efter några månader kanske det visar sig att vissa personer är på fel plats. Kanske behöver vissa ansvarsområden delas upp eller andra slås samman till ett. Detta är inte ett misslyckande, utan en del i processen. Det är jämförbart med utveckling och om ni hanterar det rätt blir det positivt för såväl projektet som arbetsgruppen. En organisationsplan kan skapas utifrån följande steg: 1. Utse projektledaren 2. Skapa ansvarsområden 3. Fördela ansvar efter intresse eller kompetens 1. Utse projektledaren Det brukar krävas en projektledare med övergripande ansvar. Denna person arbetar inte med alla detaljer, men känner till statusen på dem och kan se var det behövs extra resurser. En projektledare har till uppgift att stötta medlemmarna i arbetsgruppen, men också att ställa krav på dem. En projektledare behöver tilldelas mandat att fatta beslut som rör projektet. Det är dock viktigt att projektledaren inte beslutar över huvudet på de andra i gruppen, utan försöker lyssna av och låta besluten komma underifrån. Det finns tre typer av projektledare: Den första typen består av dem som är väldigt duktiga på att organisera, motivera, strukturera, prioritera och liknande. Den här typen av projektledare har arbetat i många olika projekt, men har nödvändigtvis inte så mycket kännedom om ämnet för just ert projekt. Sakkunskapen kan då finnas i form av en assistent eller en biträdande projektledare. 5.14

15 Den andra projektledartypen är en person med god kunskap och kännedom om ämnet för projektet, men med mindre erfarenhet av ledarskap. Den här personen har förmodligen också ett stort nätverk av personer med kunskap på området. Den här typen av projektledare kan överlåta mycket av organiserandet på en duktig assistent eller en biträdande projektledare. Den tredje projektledartypen är ganska ovanlig. De som tillhör den här kategorin är både duktiga på att organisera och har stor kunskap i projektets ämne. Hittar ni den här typen av projektledare i arbetsgruppen eller kan knyta honom eller henne till er, är det bara att gratulera! 2. Skapa ansvarsområden Genom Kipmodellen har ni lärt er definiera de objekt som ert projekt består av. Dessa strukturerade ni sedan upp i grupper som ni tycker verkar logiska. Om det bara är en person som arbetar med projektet, blir ansvarsfördelningen enkel en person är ansvarig för allting. Detta behöver dock inte vara helt sant, eftersom projekt ibland genomförs i samarbete med en eller flera organisationer. Anställda eller ideellt aktiva hos dessa organisationer kanske kan ta över en del av ansvaret, exempelvis bidragsansökningar, information på webben och skapande och framtagande av texter och trycksaker. Om detta blir aktuellt, behöver ni tydligt definiera ansvarsområdena i ert gemensamma projekt och även här är Kipmodellen ett lämpligt redskap. Ju större arbetsgruppen är desto viktigare är det att fördela ansvaret och arbetsuppgifterna mellan er både för att vidareutveckla idéerna och för att genomföra dem. Ansvarsområden behöver inte följa samma struktur som objekten och grupperna. Ett ansvarsområde kan löpa genom hela projektet och/eller bestå av flera grupper (och objekt). Exempel på ett sådant ansvarsområde är marknadsföring, som kanske involverar flera av de grupper ni har skapat i Kipmodellen. Marknadsföring görs av olika delar av projektet och i olika faser. Ansvarsområdet i detta fall marknadsföringen kan t.ex. delas upp så här: Antingen ett totalansvar för marknadsföring av alla delar i projektet Eller varje del i projektet ansvarar för sin egen marknadsföring Exempel Ni ska genomföra en fest och en föreläsningskväll, två arrangemang med kanske två helt olika målgrupper. I det första exemplet ansvarar en grupp för marknadsföringen av både festen och föreläsningskvällen. I det andra exemplet ansvarar gruppen som jobbar med festen för sin marknadsföring och gruppen som arbetar med föreläsningskvällen för sin. Båda modellerna fungerar och har sina för- och nackdelar. Det första exemplet gör att kostnader för marknadsföringen kan hållas nere och det blir ett mer samlat informationsarbete kring projektet. Nackdelen är att målgrupperna kan se olika ut och därmed vara svårare att nå ut till om marknadsföringen av de båda arrangemangen är gemensam. I det andra exemplet finns fördelen att tydligare kunna rikta marknadsföringen mot respektive målgrupp. Nackdelen är att olika arbetsgrupper som kanske har helt olika sätt att se på projektet måste komma överens och koordinera sig - samt att kostnaderna blir högre. Hur just ni väljer att organisera er beror på vilken kompetens och erfarenhet personerna i arbetsgrupperna besitter. Om en person är riktigt bra på marknadsföring, kan ett övergripande marknadsföringsansvar - som i exempel ett - vara lämpligt. Väg för- och nackdelar mot varandra och försök hitta en struktur och ett arbetssätt som passar era förutsättningar och ert projekt. 5.15

16 3. Fördela ansvar efter intresse och kompetens Som nämnts under punkt två kan ni skapa ansvarsområden såväl efter hur ni strukturerar upp projektet som efter vilka personer ni har i arbetsgruppen, eller vilka personer ni skulle kunna knyta till er i projektet. När ni har skapat ansvarsområden kanske det visar sig att de inte passar den grupp av människor som finns i ert projekt. Då är det helt rätt att göra om vissa ansvarsområden, så att personerna som ska genomföra projektet hamnar på rätt plats. Låt inte systemet gå före människorna därmed inte sagt att ni ska strunta i er organisationsplan. Ibland kan det verka löjligt med ansvarsområden. Vissa personer har svårt att se poängen med ett uppdelat ansvar och tycker det räcker med att gruppen tillsammans ansvarar för projektet. En slags platt organisation, där alla har lika ansvar för allting. Denna form brukar inte fungera särskilt väl... Vi måste förstå att hierarki inte nödvändigtvis är av ondo. Ansvarsfördelning är inget förstörande, utan skapar tvärtom en lugn atmosfär som gör att vi kan vara kreativa inom vårt eget område. Givetvis kan hierarki slå helt fel, t.ex. när personer missuppfattar eller t.om. missbrukar sitt ansvar och mandat och börjar ta beslut utan att kommunicera med övriga i gruppen. En platt organisation, där ingen egentligen ansvarar för något, kan ha ännu fler nackdelar och exempelvis bidra till att många arbetar onödigt mycket (eftersom man många gånger gör samma saker) och att resultatet blir dåligt om ens färdigt. Kompetens Personer med en speciell kompetens kan passa bra i en arbetsgrupp där just den kompetensen kommer till sin rätt. Om kompetensen är viktig för projektet, ska ni försöka se till att de hamnar där. Det kan finnas en risk att dessa personer inte alltid har lust att göra det de kan och är bra på de kan vilja pröva något nytt. Det finns en poäng i att hitta kompetens utifrån när den inte finns i arbetsgruppen. Om ni ska arbeta med något ovant, kan det vara bra att leta efter en person, som kan tillföra både projektet och arbetsgruppen kvalitet och kompetens. Intresse Det finns de som inte har någon som helst erfarenhet av ett visst ansvarsområde, men väldigt gärna skulle vilja pröva på det. Om ni har möjlighet låt dem göra det. Resultatet blir ofta fantastiskt bra när personer är engagerade och vill lära sig något nytt. Det kan vara lite stapplande i början, men oftast blir prestationen enastående. Se exempel på aktivitetslista/beslutsliggare och delegationsordning längst bak i det här kapitlet. 5.16

17 5.6 DOKUMENTATION Beroende på vilket sinnelag man har kan detta vara antingen det roligaste eller det tråkigaste i ett projekt. Ibland är dokumentation viktigt och ibland helt onödigt, beroende på vilken typ av projekt man arbetar med och hur många som arbetar med det. Det viktiga är att dokumentationen ger någonting. Den ska vara ett verktyg som hjälper arbetsgruppen, projektet och eventuellt kommande projektgrupper. Dokumentation kan ha flera syften, men framför allt tre saker är viktiga: Skriv ner överenskommelser och beslut Spara erfarenheter till kommande projekt Begränsa dokumentationen Skriva ner överenskommelser Detta behöver inte vara så formellt som det låter. Oavsett om man arbetar i projekt, ensam eller i grupp, uppkommer det alltid situationer där man måste komma överens och ta beslut. Det kan gälla stora saker som projektplanen, eller små beslut t.ex. vilka band som ska spela på en konsert. Genom att skriva ner dessa överenskommelser och beslut undviker man många missförstånd. Även om man har haft ett mycket givande möte och alla lämnar det i positiv anda, innebär det inte att alla går därifrån med samma uppfattning om vad man har bestämt. Genom att skriva ner de överenskommelser man träffar och de beslut man tar, får alla parter i efterhand en möjlighet att se det man faktiskt kom överens om i dokumenterad form. En dokumentation av överenskommelser och beslut ger också en möjlighet för dem som inte var med vid mötet att ta del av det senaste som har hänt. Om ni under ett möte har många beslut att fatta samtidigt är dokumentationen extra viktig. Detta för att redan under mötet kunna gå tillbaka och se vad som hittills avhandlats och bestämts, samt som tidigare nämnts att man kunna se vad man kommit överens om i efterhand. Ibland finns det en poäng med att skriva motivering till besluten, 5.17

18 särskilt om någon utomstående behöver förstå dem eller om någon ska fatta vidare beslut utifrån det aktuella mötet. Skriv inte för krångligt det ska vara lätt att ta del av och förstå dokumentationen! Spara erfarenheter till kommande projekt När man arbetar i ett projekt för första gången, är det uppskattat att kunna ta del av andras erfarenheter. Det bästa är att ha någon som arbetat med ett liknande projekt tidigare till hands och som kan dela med sig av erfarenheter och svara på frågor. Det näst bästa, som även är ett utmärkt komplement, är att ha dokumentation i form av text, bild eller film. En film kan visa hur tidigare konserter och föreläsningar har varit, medan budgetar och checklistor gör sig bäst i skrivna dokument. Detta sparar mycket arbete och förberedelsetid, förutsatt att t.ex. budgeten var väl genomtänkt annars kan effekten bli den motsatta. Begränsa dokumentationen Man kan i princip dokumentera vad som helst i ett projekt, men det är varken nödvändigt eller bra. Försök att tänka igenom vad ni vill använda dokumentationen till, för att bli överens om vad som är viktigt att dokumentera och vad ni kan hoppa över. Möten Det är viktigt, både för dem som är med på mötet och för dem som inte kan närvara, att beslut och överenskommelser skrivs ner. Det kan även vara intressant att notera nya förutsättningar, även om de inte beror på beslut som fattats av projektgruppen. Exempel på nya förutsättningar är: att lokalerna man planerat använda är uppbokade eller att ansökan om ekonomiskt bidrag avslagits. Projektplan När arbetsgruppen eller styrelsen för avdelningen har beslutat om en projektplan så är det denna som gäller i det fortsatta arbetet. Det är viktigt att rätt version av planen sprids bland medarbetarna. Efter en viss tid kan projektplanen revideras, alltså justeras, och dessa ändringar måste dokumenteras tydligt och spridas i arbetsgruppen och alla andra som är involverade. Budget Ekonomin är något som ständigt är i förändring. Pengarna styr en hel del av vad projektet kan göra. Vad saker kostar och hur mycket pengar man får in genom bidrag och försäljning kan ändras från månad till månad. Därför kan det vara intressant att försöka få en uppdaterad budget då och då. 5.18

19 Bokföring är definitivt en form av dokumentation och förutom att man självklart måste göra en bokföring för att i slutet av projektet se intäkter kontra utgifter, så kan budget och ekonomiska redovisningar bli starka verktyg under projektets gång. Genom att arbetsgruppen får en bild av vilka resurser som finns och även vilka begränsningar som finns kan fantasin och viljan väckas att hitta andra former att skaffa saker än att köpa dem. Be hellre om hjälp en gång för mycket än en gång för lite om ni finner att det är krångligt med ekonomin i projektet! Fotografering och film Att fotografera är ett mycket bra sätt att dokumentera. Det är enkelt, alla vet hur man gör och många har sina egna kameror i mobiler och pocketkameror. Stillbilder ger också en väldigt bra bild av stämningen på ett arrangemang eller möte. Man kan fotografera när som helst, såväl på officiella tillställningar som på arbetsmöten och styrelsemöten. Problemet med fotografering är samtidigt att det är så enkelt och att alla vet hur man gör. Vid slutet av projektet kan ni sitta med tusentals bilder, utan att veta när de är tagna och där nästan inga är användbara. Kvalitén på bilderna kan ofta vara dålig, så ni inte kan använda dem till publika informationsmaterial. Därför kan det finnas en poäng att anlita en proffessionell fotograf, som tar några få och väldigt bra bilder på utvalda tillfällen. Då får man en begränsad fotodokumentation, fast en som är mycket användbar. Att filma för att dokumentera kan för många vara en mer komplicerad historia. Man ska därför fundera över vad man vill använda det filmade materialet till, innan man börjar dokumentera med film. 5.19

20 5.7 CHECKLISTOR OCH TIPSLISTOR Det kan skrivas enormt mycket om hur man arbetar bäst i projektform och det har redan gjorts i flertalet böcker. Vi ska därför inte spendera mer tid på att göra det här, utan vill istället ge er några bra tips för de olika delar som finns i ett projekt. Det bästa sättet att lära sig arbeta i projekt är givetvis att genomföra dem och efterhand som ni arbetar med olika projekt ska ni stryka de saker i listorna som inte fungerar för er och fylla i nya som fungerar bättre. Projektplanen o Lägg tid på att komma på rätt mål och syften o Använd SMARTa mål o Gör en tydlig hierarki över beslut använd gärna en illustration Idéflöde o Ta god tid för att lösa problem; stressa inte o Spåna, klottra, samla information, sortera, sortera om o Pröva att hitta flera utgångspunkter. Lås dig inte för tidigt. Tro inte att första idén är lösningen o Samla idéer på ett tidigt stadium och från många källor o Ha kontakt med erkänt idérika personer o Låt saker ligga till sig ibland o Hitta former för kreativa möten där många kan delta, t ex arbeta grafiskt Inventering o Lista vilka mänskliga resurser, personer som kan jobba med projektet eller vara viktiga på något annat sätt, ni har. o Lista vilka ekonomiska resurser ni har Dokumentation att tänka på o Vad behövs dokumenteras för att vem som helst ska kunna läsa in sig i vår verksamhet? o Vad behöver vi i arbetsgruppen dokumentera för att i efterhand kunna titta tillbaka på vad vi gjort? o Vad var roligt och kul i arbetet. Dokumentera roligheterna! 5.20

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar.

Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar. Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar. 1. KVALITETSSYSTEM För att styra arbetet och vår utveckling, minimera risken för missförstånd

Läs mer

Checklista workshopledning best practice Mongara AB

Checklista workshopledning best practice Mongara AB Checklista workshopledning best practice Mongara AB Detta dokument ska ses som ett underlag för vilka frågeställningar vi jobbar med inom ramen för workshopledning. I dokumentet har vi valt att se processen

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst

Åse Theorell. Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Åse Theorell Där skog och slätt möts står jätten, stenen som gett namn åt bygden och vars gåta fortfarande är olöst Föreläsningen ikväll Era förväntningar och frågeställningar Min bakgrund och vad jag

Läs mer

Protokoll. Underskrifter. Bilageförteckning

Protokoll. Underskrifter. Bilageförteckning Protokoll Datum: 15 april 2014 Tid: 18:00 Plats: Telefonkonferens Protokoll nr: 6 Närvarande med rösträtt: Agnes Back, Niklas Kühnemann, Zorba Hållsten, Klara Blomqvist, Linn Broman Ordförande: Agnes Back

Läs mer

Tid till förbättring ger tid till förbättring

Tid till förbättring ger tid till förbättring Tid till förbättring ger tid till förbättring Kort presentation av Vara kommuns arbete kring systematiska förbättringar utifrån Lean tanke- och arbetssätt Mer att läsa Det finns idag inte så jättemånga

Läs mer

Metoder för Interaktionsdesign

Metoder för Interaktionsdesign Metoder för Interaktionsdesign Föreläsning 4 Projektmetodik och Scrum Kapitel 9-12 + 14, Scrumbok Det högra spåret Vi lämnar nu det vänstra spåret de mjukare delarna och går in på det högra spåret som

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

UTVÄRDERING, ÅTER- RAPPORTERING, REVISION

UTVÄRDERING, ÅTER- RAPPORTERING, REVISION UTVÄRDERING, ÅTER- RAPPORTERING, REVISION 7 7.1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning sid 3 7.1 Vad utvärderar vi och varför? sid 4 7.2 Mål och uppföljning av resultat sid 5 7.3 Verksamhetsuppföljning sid 6 7.4

Läs mer

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide - Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 15 hp I utbildningen ingår att genomföra ett förbättringsprojekt.

Läs mer

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Sensus studieförbund Projektledare Anna Burack e-postadress anna.burack@sensus.se Tel 08-4061635 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Projektkunskap & ledning Lektion 1

Projektkunskap & ledning Lektion 1 Projektkunskap & ledning Lektion 1 Tobias Landén tobias.landen@chas.se Om kursen Lärare: Tobias Landén, Charlie Hansson, Max Dyga Klass: LUKaug07 Kursperiod: v48 v51 Kursmål Kursen ska ge kunskaper i hur

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer Senast uppdaterad: 2015-01- 21 Svenska Celiakiungdomsförbundet Norr Mälarstrand 24 112 20 Stockholm Tel: 08-562 788 07 info@scuf.se www.scuf.se

Läs mer

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse Projektdokumentation: - Förstudierapport Mall för förstudie - Ansökan Mall projektansökan - Projektplan - Minnesanteckningar som tillför sakuppgifter - Övrig dokumentation av tillfällig eller ringa betydelse

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Ekonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn

Ekonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn Ansökningsblankett för Social investeringsfond. Signerad ansökan skickas per post till Region Skåne, Diariet, Regionkansliet, 291 89 Kristianstad. Digital kopia skickas, ej signerad, i PDF format till

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK LATHUND RIXHAJK SPÄNNANDE PROJEKT Rixhajken är ett av de få seniorscoutarrangemangen som återkommer varje år, därför är det extra kul om seniorscouterna kommer ihåg just Er hajk. Det ska vara roligt att

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun 2014-03-11 Ks 182/2013 Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun Beslutad av: Kommunstyrelsen, den 18 mars 2014 Dokumentansvarig på politisk nivå; Kommunstyrelsens ordförande Dokumentansvarig på tjänstemannanivå;

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Mall & guide inför Ditt företags utvecklingssamtal

Mall & guide inför Ditt företags utvecklingssamtal Mall & guide inför Ditt företags utvecklingssamtal Mall och guide inför utvecklingssamtal Utvecklingssamtalet är det ett av dina bästa verktyg som chef och ledare att förbättra både verksamhetens och medarbetarens

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Ekonomiguide. Del 1 - Budget

Ekonomiguide. Del 1 - Budget Ekonomiguide Del 1 - Budget Innehållsförteckning Årsbudget 3 Vad, vem, varför? 3 Förklaring av årsbudgetmallen 4 Budgetens segment 5 Dokumentets kodning 7 Utskottsbudget 8 Vad, vem, varför? 8 Förklaring

Läs mer

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG Postbeskrivningar KASSÖR Du kommer vara projektledarens högra hand genom att ständigt ha en uppdaterad bild av det ekonomiska läget tillgängligt för att möjliggöra snabba beslut. Du arbetar strukturerat

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa Lärgruppsplan för filmen Svensk idrott världens bästa Inom svensk idrott fi nns det i runda tal 600 000 idrottsledare som har olika typer av ledaruppdrag. Du är säkert en av dom. Många av er fi nns inom

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

Uppgifter och övningar från Väglednings- och informationsmaterial om den svenska arbetsmarknaden

Uppgifter och övningar från Väglednings- och informationsmaterial om den svenska arbetsmarknaden från Väglednings- och informationsmaterial om den svenska arbetsmarknaden LÄRARHANDLEDNING - FÖR PEDAGOGER, STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE Sida: 2 av 9 Innehåll Det här dokumentet innehåller uppgifter till

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Nu är det äntligen dags att söka till föreningen Personalvetare i Lunds styrelse och utskott!

Nu är det äntligen dags att söka till föreningen Personalvetare i Lunds styrelse och utskott! Nu är det äntligen dags att söka till föreningen Personalvetare i Lunds styrelse och utskott! Vill Du vara med och engagera Dig i en av Sveriges främsta personalvetarföreningar? Personalvetare i Lund engagerar

Läs mer

! Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04

! Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04 Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04 1 1. Inledning 1.1 Varför finns delegationsordningen och hur används den? Delegationsordningen är några av organisationens

Läs mer

6 Lathund rikstäckande arrangemang

6 Lathund rikstäckande arrangemang LATHUND RIKSTÄCKANDE AR R A N G E M A N G SPÄNNANDE PROJEKT Att arrangera ett Rikstäckande Arrangemang är ett roligt men ganska stort och krävande arbete. Det behövs planering och mycket förberedelser

Läs mer

Drömdeg För dig som är coach

Drömdeg För dig som är coach Drömdeg För dig som är coach innehåll Vad är Drömdeg? 3 Vad är min uppgift som Drömdegscoach? 3 Hur ansöker man om Drömdeg? 4 Att göra en projektplan 4 Att göra en tidsplan 5 Att göra en budget 6 Att redovisa

Läs mer

Ett år i föreningen. Styrelsemöten. Årsmöte

Ett år i föreningen. Styrelsemöten. Årsmöte Ett år i föreningen Det finns i en förening några områden som återkommer varje år. Ett sätt att planera arbetet i föreningen är att se vilka uppgifter de är och när de behöver göras. Här hittar du några

Läs mer

Bilda byggemenskap Hur kommer man igång? FÖRENINGEN FÖR byggemenskaper

Bilda byggemenskap Hur kommer man igång? FÖRENINGEN FÖR byggemenskaper Bilda byggemenskap Hur kommer man igång? FÖRENINGEN FÖR byggemenskaper VAD ÄR EN BYGGEMENSKAP? En Byggemenskap är en grupp människor som i egen regi och utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar,

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

PROJEKTPLAN. Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan.

PROJEKTPLAN. Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan. PROJEKTPLAN Projektnamn Användning Detta dokument är avsett att användas som stöd vid framtagning av dokumentet Projektplan. Kursiv röd text är råd, anvisningar och ev. exempel inom respektive avsnitt

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Projektarbete och projektmodell

Projektarbete och projektmodell PROJEKTET Innehåll Projektarbete och projektmodell... 2 Initiering... 2 Planering... 2 Genomförande... 2 Uppföljning... 2 Projektplan... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 3 Strategier...

Läs mer

Policy för information och kommunikation

Policy för information och kommunikation Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se a v ti k A SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 AKTIVA De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSU-klubben och bär

Läs mer

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning Ledaravtalet - från ord till handling Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning 2. Möjligheternas avtal Ledaravtalet kopplar ihop företagets affärsidé och mål med personlig

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Lyckas med din fö rsa ljning

Lyckas med din fö rsa ljning Lyckas med din fö rsa ljning Försäljning kan se ut på många vis, men det finns en grundstomme i all försäljning som alla kan lära sig något av. Din inställning är viktig, så först av allt, en duktig säljare

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Handlingsplan. Har ni redan arbetat med Grön Flagg? Använd era erfarenheter och addera Energifallet till pågående miljöarbete!

Handlingsplan. Har ni redan arbetat med Grön Flagg? Använd era erfarenheter och addera Energifallet till pågående miljöarbete! Handlingsplan Genom att arbeta med övningarna i Energifallet blir alla på skolan mer energismarta. Nästa steg är att låta arbetet bli långsiktigt så att skolans energislukande kan minska även på sikt.

Läs mer

P R O J E K T : D I C E

P R O J E K T : D I C E P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen

Läs mer

målinriktat -ledarskap och organisationsarbete

målinriktat -ledarskap och organisationsarbete Studieplan målinriktat -ledarskap och organisationsarbete av Annika Grälls och Tomas Ekman Svensk damfotboll befinner sig i en spännande tid. Klubbarna satsar, vi har våra första yrkesspelare. Mer tid

Läs mer

Styrelsemötesprotokoll. Playstar spelförening. Datum: 2012-04-28

Styrelsemötesprotokoll. Playstar spelförening. Datum: 2012-04-28 Styrelsemötesprotokoll Playstar spelförening Datum: 2012-04-28 2 Playstars styrelsemöte 2012-04-28 Innehåll Dagordning:... 3 Bilagor:... 4 Bilaga 1 Röstlängd... 7 Bilaga 2 Adjungeringar... 8 Bilaga 3 Beslutsunderlag:

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond

Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond Målet med den socioekonomiska fonden Målet med den socioekonomiska fonden är att ge barn och ungdomar i Gullspångs kommun en bra start i livet. Syftet

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Uppdragsbeskrivning Styrelseledamot i Internationella Arbetslag

Uppdragsbeskrivning Styrelseledamot i Internationella Arbetslag Du Uppdragsbeskrivning Styrelseledamot i Internationella Arbetslag IAL:s vision är en fredlig och gränslös värld där människor möts med kärlek, förståelse och respekt för varandra, sig själva och de sociala

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Vässa och förbered lönedialogen

Vässa och förbered lönedialogen Vässa och förbered lönedialogen Ett verktyg för att dokumentera och följa upp Att vässa dialogen Med det här arbetsmaterialet vill vi ge, både lönesättande chef och den som blir lönesatt, ett verktyg för

Läs mer

Idrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott

Idrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott Idrott utan mobbning! Studieplan www.bris.se/idrott Inledning Den här studieplanen är en hjälp för dig/er att kunna föra ett fördjupat samtal kring idrott och de sociala dimensionerna av ledarskapet framför

Läs mer