Utredning om alternativa karriärvägar samt lönekartläggning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredning om alternativa karriärvägar samt lönekartläggning 2011-08-26"

Transkript

1 Utredning om alternativa karriärvägar samt lönekartläggning

2 Sammanfattning Utredning om utökade karriärvägar och lönekartläggning I budgetdirektiven 2012 fick barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att föreslå utökade karriärvägar för grund- och gymnasieskolan, t.ex. inrättande av lektorstjänster. Förvaltningen inkluderade även förskolan i analysen. Ökat ansvar och lön måste hänga ihop. Vi har därför gjort en översiktlig redovisning av nuvarande lönenivåer inom kommunen och ett antal jämförbara kommuner. F n pågår ett stort reformarbete inom skolområdet på nationell nivå. Den 14 juni tillsattes två utredningar med syfte att ytterligare lyfta kvalitet genom att stärka läraryrket. Det ena utredningen syftar till att ge förslag på hur antalet lektorer i skola ska öka och se över möjligheten att skapa en nivå kallad huvudlärare eller adjunkt. Den andra utredningen gäller analys av förutsättningar för ett lämplighetsprov vid antagning till lärarutbildning. Utredningarna ska vara klara under första halvåret 2012, därefter ska regeringen ta ställning till förslagen. Förvaltningen har i föreliggande rapport gjort en kort beskrivning av hur internationella skolforskning och utredningar i Sverige lyfter fram betydelsen av skickliga lärare, men också ett antal andra insatser för att skapa verksamhet med hög kvalitet. Ett antal personer i ledande ställning i olika kommuner och organisationer i Stockholms län har intervjuats för att ge en bild av vilka uppdrag man står inför och vilka åtgärder man prioriterar inom chefs, ledarförsörjning och alternativa karriärvägar. Rapporten avslutas med en kort lägesbeskrivning av situationen i Danderyd samt några förslag till åtgärder. Rapporten är att betrakta som ett diskussionsunderlag bland politiker, rektorer, förskolechefer och arbetstagarorganisationer för att utforma nya strategier för chefoch ledarförsörjning. Förvaltningen bedömer att Danderyds kommun måste utveckla en strategi och ett åtgärdsprogram för att säkra framtida ledar- och personalförsörjning inom förskola och skola. Under de närmaste fem åren ska ca 150 av produktionens personal inom förskola och skola ersättas. Fristående enheter i kommunen behöver troligen ersätta ungefär lika många. Konkurrensen om de bäsat pedagogerna och ledarna skärps. Ovanstående utredning är mycket översiktlig men indikerar ända att vissa insatser bör genomföras om Danderyd ska kunna bibehålla sina goda resultat. Inrättande av karriärtjänster är viktigt men måste ingå i ett sammanhang där fler åtgärder samspelar. Styrmodellen i kommunen har funnits sedan Produktionsorganisationen är decentraliserad och ger ett stort friutrymme för respektive chef av utforma sin verksamhet. Detta har utnyttjats i varierande grad. Antalet resultatenheter minskar kraftigt bland förskolorna och ställer nya krav på chefer och ledare.

3 Lönekartläggningen antyder att lönespridningen är liten och huvudsakligen baseras på utbildningsbakgrund och ålder. Följande förslag till åtgärdsprogram är framtaget för att skapa ett diskussionsunderlag i kommunen: Ta fram en chefs- och ledarstrategi för egenregin som tydligt anger en viljeinriktning att ta vara på kompetent personal som redan finns i organisationen. Skapa program för både befintliga och blivande chefer/ledare och ge förutsättningar för erfarenhets/nätverksbygge. Ta fram ett förslag på övergripande system angående karriärtjänster med en tydlig koppling till lönesättning. En offensiv hållning från kommunen får säkerligen positiv effekt, även om sannolikt nationella beslut kommer att utformas med liknade innehåll. Rektorers och förskolechefers måste givetvis själva utforma sin egen organisation. Vi bedömer dock att det är hög tid att finna en gemensam syn på chefsrolen och hur olika ansvar och uppdrag ska belönas. Det kan gälla t ex Lärarcoacher för pedagogiskt skickliga lärare inom förskola/skola Expertlärare med god ämnesdidaktisk kompetens/huvudlärare Utvecklingsledare inom t ex IT eller globalisering VFU-handledare Specialpedagogisk expert Lektorer med huvudansvar för forskningsanknytning Arbetslagsledare inom förskola/skola Rektorer och förskolechefer Tar fram ett avtal ang lönepolicy där lönespridningen ökar och där kopplingen mellan uppnådda resultat och lön tydliggörs Budgetmässiga konsekvenser Det är omöjligt att inom ramen för denna utredning beräkna kostnaden för ovanstående åtgärder. Klart är att det initial kommer innebära ökade kostnader för framförallt löner, men rätt utnyttjat kommer åtgärderna att leda till kostnadseffektivitet på längre sikt. Skickliga lärare klarar större utmaningar. Det är inte antalet pedagoger som är avgörande utan kvaliteten på varje enskild pedagog och ett gott ledarskap. Om det nationella uppdraget leder till att vissa karriärtjänster som lektorer och adjunkter kommer regleras och finansieras av staten återstår att se.

4 Uppdraget I budgetdirektiven 2012 fick barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att föreslå utökade karriärvägar för grund- och gymnasieskolan, t.ex. inrättande av lektorstjänster. Förvaltningen inkluderade även förskolan i analysen. Ökat ansvar och lön måste hänga ihop. Vi har därför gjort en översiktlig redovisning av nuvarande lönenivåer inom kommunen och ett antal jämförbara kommuner. Utredning om utökade karriärvägar Nationella initiativ och aktuell skolforskning F n pågår ett stort reformarbete inom skolområdet på nationell nivå. Skollagen har förändrats och ger ett än större ansvar till rektor. Läroplaner och kursplaner förändras från förskola till gymnasium för att tydliggöra kunskapsmålen och lärarlegitimation införs. Rektor får ett ökat ansvar och skärpta utbildningskrav. Den 14 juni tillsattes två utredningar med syfte att ytterligare lyfta kvalitet genom att stärka läraryrket. Det ena utredningen syftar till att ge förslag på hur antalet lektorer i skola ska öka och se över möjligheten att skapa en nivå kallad huvudlärare eller adjunkt. Den andra utredningen gäller analys av förutsättningar för ett lämplighetsprov vid antagning till lärarutbildning. Utredningarna ska vara klara under första halvåret 2012, därefter ska regeringen ta ställning till förslagen. Flera exempel från aktuell internationell skolforskning visar undervisningens betydelse För snart fyra år sedan kom konsultföretaget McKinsey & Co med sin i utbildningssammanhang mycket uppmärksammade rapport om framgångsrika skolor. Vid sidan av Pisa-rapporterna, används rapporten som underlag när det gäller skolutveckling. I den första rapporten använde sig författarna av samma sätt att se på skolan som när McKinsey göra bedömningar av till exempel företag. Den tidigare rapporten, How the World s Best- Performing School Systems Come Out on Top, handlade om de länder vars skolor år efter år hade goda resultat i internationella mätningar. Däribland fanns självklart Finland. När författarna presenterade sin rapport, fick de ständigt frågan om hur ett utbildningssystem med måttliga resultat blir bättre och kanske till och med excellent. En uppföljnade rapport publicerades i slutet av föra året: How the World s Most Improved School Systems Keep Getting Better. Rapportförfattarna sammanfattar sina nya rön i åtta punkter. Det går, för det första, att nå förbättrade resultat mycket snabbt. McKinsey tar Lettland som exempel. Landets elever presterade 2006 resultat motsvarande en halvtermins extra studier jämfört med McKinsey menar att det är för lite fokus på process i dagens utbildningspolitiska debatt. Framgångsrika skolsystem sätter målljuset på just det hur eleverna lär i klassrummet. Dessa

5 system förändrar strukturer genom att etablera nya institutioner eller skolor, ändrar läsår och nivåer, eller skapar system för ett decentraliserat ansvar. Framgångsrika skolsystem koncentrerar sig på innehållet i skolan, hur det förmedlas och hur undervisningen sker. Rapportförfattarna konstaterar att varje system kräver speciella ingripanden. De länder som har förbättrat resultaten från en låg nivå till medel, eller länder som gått från utmärkta till excellenta resultat, har gjort olika saker. Ska ett land kunna lära av ett annat, krävs att man jämför sig med länder med liknande resultat och utveckling. Ett systems ramar och kontext avgör inte vad som behöver göras, menar McKinsey, men däremot hur det ska gå till. Det finns inte någon lösning som passar alla system. Det finns sex sätt att förändra som återkommer i alla de system som McKinsey har studerat, oavsett var någonstans på resultatskalan landet eller regionen finns. Det handlar om att förändra och förbättra lärarnas undervisning och skolledarnas ledarskap, bedömning av elever, bättre datasystem, implementering av styrdokument för att förändra och förbättra resultaten, omarbetning av läroplaner och kursplaner och förbättrade villkor för lärare och skolledare. Där resultaten är dåliga krävs direkta instruktioner till skolor och lärare, något som inte fungerar där resultaten är goda. Tvärtom förbättras de resultaten om självständighet och flexibilitet ökar för de inblandade. Lärare får ansvar att utveckla sin undervisning men också sina kollegers, man skapar karriärmöjligheter för lärare och har därmed en viss kontroll över att friheten inte blir för stor. Framgångsrika skolkommuner i Sverige SKL Sveriges kommuner och landsting genomförde för något år sedan ett projekt där Framgångsrika skolkommuner presenteras utifrån resultat i Öppna jämförelser. Rapporten identifierar ett antal viktiga faktorer. Framgångsrika skolkommuner har bra ledare lyfter fram kompetenta lärare har höga förväntningar tar reda på hur det går har fungerande relationer har tydlig ansvarsfördelning fångar upp elever med svårigheter har enats om skolans mål Rappartförfattarna påtalar också hur tydligt det är att framgångsrika kommuner har en hög ambitionsnivå och att det alltid finns en strävan att nå längre. Lärarförbundets förslag till modell för system med karriärvägar Lärarförbundet publicerade i maj en ny modell för hur ett system med karriärvägar inom läraryrket kan se ut. Ett system med starkare statlig styrning, men som ska kunna fungera även i dagens system. Bättre löner och reella karriärmöjligheter är avgörande för att kunna rekrytera och motivera högpresterande studenter till lärarutbildningen. Förbundet har utarbetat en modell för hur ett system med kariärvägar för läraryrket skulle kunna vara uppbyggt. Den består av tre kategorier lärare:

6 Den legitimerade läraren, som utgör hållpunkten i systemet, ansvarar för undervisning och sätter betyg i de ämnen han eller hon är legitimerad för, i de fall betyg ska sättas. Då lönen för olika karriärvägar ska bedömas procentuellt med utgångspunkt i en legitimerad lärares lön, sätts löneprocenten för denne till 0 i föreliggande modell. Denna garantilön ska ligga minst kr högre än dagens ingångslöner och vara differentierad beroende på utbildningens längd. Nyexaminerade lärare som inte har legitimation bör under introduktionsåret tjäna 90 procent av en legitimerad lärares lön. En person som saknar lärarexamen, obehörig, men ändå arbetar med undervisning i skolan ska maximalt kunna tjäna 70 procent av en legitimerad lärares lön. Det finns då två nya möjligheter för den legitimerade lärare som vill göra karriär. Som förste lärare har man exempelvis ett särskilt ämnesansvar, handleder lärarstudenter, ansvarar för introduktionsåret för nyexaminerade lärare, med mera. Detta är en titel som den legitimerade läraren ska kunna ansöka om hos Skolverket. Lönen bör vara 25 procent högre än lönen för en legitimerad lärare. Den mest avancerade lärartiteln är lektor, en titel som redan i dag regleras i skollagen. En lektor har avlagt doktorsexamen i ett ämne. Han eller hon ska kunna ingå i olika forskningsprojekt, men samtidigt vara anställd av skolan. Lektorn får ett särskilt ansvar för att aktuell forskning kommer undervisningen på skolan till del. Detta är också en titel som Skolverket ska kunna utfärda efter ansökan. Lönen bör ligga 50 procent högre än lönen för en legitimerad lärare. Åtgärdsprogram i Stockholm stad 7 punkter Stockholm stad är landets största arbetsgivare för lärare. Här finns 240 grundskolor och över 80 gymnasieskolor både kommunala och fristående. Staden publicerade under våren ett åtgärdspaket för ökad lönespridning och nya karriärvägar i skolorna. Syftet är att lärare åter ska bli ett högstatusyrke. Åtgärdsprogrammets 7 punkter innebär i korthet följande: 1. Vi slår fast att lönespridningen bland lärare och skolledare i Stockholm ska öka påtagligt utifrån gällande avtal, Kopplingen mellan uppnått resultat och lön måste bli tydligare och rektorerna ska ges fler verktyg för att bedöma den enskilde lärarens yrkesskicklighet. 2. Ett meriteringssystem införs för Stockholms bästa lärare. Genom att sätta ihop sin egen lärarportfolio, som kan tänkas innehålla CV, rekommendationer och andra meriter, kommer stadens lärare att kunna ansöka om att bli meriterade som utmärkta pedagoger. 3. Vi kommer också att eftersträva metoder att uppmuntra rektorer som sätter differentierade lärarlöner. 4. Nya karriärvägar skapas för lärare som är skickliga pedagoger. Avsaknaden av utvecklingsmöjligheter avskräcker många högpresterande studenter från att söka läraryrket. Vi fortsätter arbetet med tjänster som utvecklingslärare, en karriärtjänst som bland annat syftar till att lyfta in och ta del av aktuell forskning i skolan. För vissa tjänster som utvecklingslärare kommer lektorstitel eller vitsord som särskilt skicklig lärare vara kvalifikationskrav. 5. En ny karriärväg som lärarcoacher införs för pedagogiskt skickliga lärare. 6. Vi fortsätter att satsa på möjligheten för lärare att genomgå forskarutbildning med ämnesdidaktisk inriktning. Det handlar såväl om att bidra till karriärmöjligheter, som att utveckla och sprida nya kunskaper om lärares dagliga arbete.

7 7. Vi fortsätter arbetet med att stödja rektorerna att utveckla arbetsorganisationen på skolorna. Staden har i år valt ut fyra skolor där lärare får högre lön. Detta eftersom skolorna visar särskilt goda resultat utifrån sina förutsättningar. De fyra skolorna som premieras är Alviksskolan, Mälarhöjdens skola, Nytorpsskolan och Bagarmossens skola. Skolorna har valts ut efter uppnådda resultat på nationella prov och betyg, men även efter socioekonomiska förutsättningar som föräldrarnas utbildningsbakgrund och andel nyanlända elever. Intervjuer med några företrädare för skola/förskola i Stockholms län Metod Förvaltningen har intervjuat personer i ledande ställning i Stockholm stad, Nacka kommun, Vallentuna kommun och Pysslingen förskolor och skolor för att få en bild av vilka strategier man vidtar inom personal- och ledarförsörjning. Samtliga organisationer arbetar aktivt inom området. Intervjuresultatet ger givetvis ingen fullödig beskrivning utan är bara att betrakta som några nedslag i verkligheten. Intervjuerna visar dock klart att organisationerna med varierande metoder arbetar strukturerat för att ligga i framkant de närmaste åren när konkurrensen om den bästa personalen skärps väsentligt. De frågeställningar vi tog upp gällde framtida utmaningar och rekryteringsläge, organisation, ledarförsörjning, lärarfortbildningsmöjligheter/utbildningsinsatser, inrättande av karriärtjänster och principer för lönesättning. De intervjuades beskrivningar får varierande fokus eftersom organisationsstorlek, styrsystem och ledningsorganisation skiljer sig åt och de intervjuade ledningsrepresentanterna har varierande perspektiv och anvar. En sammanfattning av intervjuresultatet redovisas nedan. Nacka kommun kommunal drift (intervju med produktionsdirektör Einar Fransson) Bland utmaningar nämns många pensionsavgångar bland skolledare och stora behov av att bygga nya förskolor och skolor. Andelen utbildade förskollärare behöver höjas från 38 % till 45 %. Nya regler kring lärarbehörighet kräver åtgärder en person har anställts för att inventera läget. Man har överskott på lärare i svenska/samhällskunskap och brist på lärare i matematik. Behoven av nyrekrytering kommer att bli stora, även om man har lätt att rekrytera i dagsläget. Den yngre generationen ställer stora och förändrade krav på blivande arbetsgivare. Den kommunala organisationen består av 60 olika enheter från förskola till gymnasium med total 3000 anställda. Egenregins marknadsandel är ca 50 % inom förskola och 80 % inom grundskola. Det finns två kommunala gymnasier. Ledarförsörjning sker idag med hjälp av olika verktyg, bl a ledarförberedande utbildning via Ledarskapsakademin. Här samverkar Linköping, Järfälla, Sollentuna, Norrköping och Nacka kommuner. Akademin syftar till att förbereda deltagarna för ledaruppdrag inom kommunal verksamhet lära om kommunal verksamhet och om organisation

8 lära om ledarskap och utveckla ökad självinsikt i förhållande till krav och förväntninar i ledarskap ge förutsättningar för nätverksbygge inom den egna kommunen och övriga kommuner som ingår i Ledarskapsakademin uppmuntra deltagarna att söka ledaruppdrag inom kommunerna Nacka jobbar aktivt med att få fram nya chefer bland befintlig personal. Ledarskapsakademin riktar sig till förvaltningar och skolor. Lära Leda är ett program riktat till 30 förskollärare/år. Förvaltningen utvecklar f n ett ledarutvecklingsprogram som riktas till hela arbetslag. Lärarfortbildningen är mycket viktig. Nya nationella styrdokument ställer krav på bättre ledning. En kommunal åtgärd är utbildning av nätverksledare inom olika ämnen, där varje kommunal skola medverkar. Man har en ambition att få med även biträdande rektorer i det statliga rektorsprogrammet. Klart är att kommunen måste ta hand om traditionella ledarskapsfrågor för staten gör det inte. Det är lite tunt med insatser inom andra karriärtjänster f n. En arbetspool finns med personer som kan vikariera som arbetslagsledare, biträdande skolledare etc. Två verksamhetsutvecklare driver på och arrangerar temadagar för olika arbetsgrupper. F n pågår ett utbyte med Sydkorea där det finns mycket att lära. Löneläget är f n gott och man har lätt att rekrytera både skolledare och lärare. Man vill öka andelen lärare med forskaranknytning där det i dagsläget finns för få personer. Pysslingen förskolor och skolor AB (intervju med vice VD Eva Husbom) Koncernens utmaningar är flera, t ex roll och behörighetsfrågor, implementering av nationella reformer, inventering av lärarbehörigheter, rekrytering av kompetent personal, öka antalet VFU-studenter och forskartjänster. Att bevara och utveckla den goda kulturen i ett växande företag. Rekryteringsläget är relativt bra som helhet, men vissa problem i Stockholmsområdet att hitta förskollärare. Pysslingens vision - lärande i världsklass, mångfald, lyhördhet för medarbetarnas idéer och korta beslutsvägar anges som framgångfaktorer. Organisationen är omfattande. Det finns barn/elever i verksamheten och på kö. Sex regionchefer ansvarar för ca 20 enheter var. Principen är en rektor eller en förskolechef per enhet. Regionchef rekryterar förskolechefer och rektorer. Rektor och förskolechef utformar själv sin organisation utifrån vald inriktning. Många skolor har biträdande rektorer. Företaget har en central stabsfunktion som innefattar lokalfrågor, kommunikation, HR, IT, systemstöd med support, ekonomi och kompetensutveckling. Finns även en Pysslingombud, en specialpedagog och elevombud som utbildar och stöder arbetet med elevhälsan. Hon bistår t ex med att utforma likabehandlingsplaner och åtgärdsprogram vid enheterna. Det systematiska kvalitets och utvecklingsarbetet driver vi genom styrkort som omfattar mål avseende: kund, lärande, medarbetare och ekonomi. Det finns 14 pedagogiska rådgivare som stöttar och ställer krav (obligatoriskt för enheterna). Genom ovanstående uppbyggnad har man skapat en organisation som verkar för hög kvalitet och signalerar behov av stödåtgärder i god tid. Ledarförsörjning: Alla nyanställda förskolechefer och rektorer genomgår Pysslingens ledarskapsprogram där basen ligger i chefsuppdraget för Pysslingen och det nationella uppdraget inom förskola/skola. Utbildningen spänner över tre terminer med rubrikerna, -Jag som chef,

9 - Uppdraget och - Genomförandet. Statlig rektorsutbildning är obligatorisk för rektorer och förskolechefer. Därutöver erbjuds chefer annan utbildning efter behov. Chefsprogrammet har under perioder haft en light-version som riktats till blivande chefer inom organisationen. De allra flesta har fått en chefstjänst efter genomgånget program. Enligt Pysslingens policy vill man också rekrytera externt. Företaget genomför modulutbildning och skapar fokusgrupper för att stärka uppdragen på olika sätt inom samtliga målgrupper internt. Lärarfortbildning/utbildning: Alla nya medarbetare träffar företagsledningen i samband med introduktionsutbildning för att få information, förmedla företagskultur och skapa vikänsla. För att öka kompetens och hålla sig ajour med aktuell forskning samarbetar man med bl.a. Skolporten. Viss utbildning anordnas central och annat sker vid enheterna. För att höja kompetensen bland personal som inte är förskollärare utbildar man s.k. Pysslingpedagoger som får fortbilning en dag per vecka under tre terminer. Detta gör dem till attraktiv personal på arbetsmarknaden även om de saknar högskoleutbildning. Ett annat exempel är nätverk inom t ex matematik med föreläsningar och erfarenhetsutbyte. Karriärtjänster skapas av respektive chefer efter egna behov. En förskola med Reggio Emilia-inriktning kan ha en pedagogista medan en skola kan behöva en arbetslagsledare. Cheferna är öppna för medarbetarnas utvecklingsbehov. Vid en genomgång av biträdande chefers önskemål visade det sig att hälften vill bli chefer och hälften ville arbete med specialfunktioner och forskning. Flera har gått vidare till uppdrag som pedagogiska rådgivare och några forskar parallellt med sin tjänst. Lönesättningen inom koncernen följer kollektivavtal i Almega samt geografiska hänsyn eftersom företaget finns i olika regioner i landet. Cheferna ansvarar för att lönen ska spegla arbetsinsatsen, men kan också premiera på andra sätt. Förskolechefer och rektorer lönesätts bl.a. utifrån resultat i styrkorten. Vallentuna kommun (intervju med utvecklingschef Monica Edgren) Utmaningar: Fokus är att skapa goda ledare, att skapa en gemensam kultur och ett gemensamt förhållningssätt till sitt ledarskap. Kommunen kommer framöver behöver nyanställa många p g a stora pensionsavgångar, men i dagsläget arbetar man huvudsakligen med att finna olika former av effektiviseringar och samarbetsvinster. Den kommunövergripande utmaningen är att knyta ihopa allt förändringsarbete och ta gemensamma grepp, det går inte att göra en sak i taget. Ledarskapsfrågorna är i stort sätt lika inom alla verksamhetsområden. Det spelar ingen roll om man är rektor eller teknisk chef. Inga stora rekryteringsproblem idag, men man hoppas kunna få ett större urval. Organisation: Vallentuna kommun har ca invånare i likhet med Danderyd. Ca 850 personer arbetar inom egen-regins förskola-grundskola-gymnasium. Förskolor och skolor ingår i samma resultatenhet. Ledarförsörjning: Ledarutvecklingsprogrammet har funnits som ett obligatorium för resultatenhetschefer i Vallentuna sedan En röd tråd genom programmet har varit fokus på ledarskap: Konsten att

10 leda sig själv, leda andra och att leda verksamhet. Det andra benet har varit att åstadkomma förvaltnings- och verksamhetsövergripande kontakter mellan ledare, för att visa på det generella i ledarskapet och att få en större förståelse för helheten. I anslutning till programmet har också en projektledarutbildning genomförts för alla deltagare. Parallellt med ledarprogrammet har vid ett par tillfällen per år anordnats kulturbärardagar för alla ledare med någon form av personalansvar. Dessa sammankomster har haft samma syfte som ledarprogrammet, nämligen att uppmuntra förståelsen för helheten och koncernen Vallentuna samt att stimulera till tvärkontakter över förvaltningsgränserna. Ledarutvecklingsprogrammet har omfattat ca 25 personer per år. Man arbetar mycket med ett coachande ledarskap och den egna självbilden. Rekrytering till chefstjänster i Vallentuna har huvudsakligen skett internt. Kommunledningen utgör en egen ledarskapsgrupp som har arbetat medvetet med hjälp av konsult under ett halvår. Fokus har legat på den strategiska utvecklingen och hur varje deltagare i ledningsgruppen ska bidra till helheten. Det kan inte finnas konkurrens om resurser utan den strategiska ledningsgruppen behöver kunna göra gemensamma prioriteringar för invånarnas bästa. Varje chef har angivit viktiga utmaningar och förändringar som behöver göras och prissatt dessa. Kommundirektören återkopplar enskilt och i hela gruppen. Man har fått igång en mycket bättre dialog än tidigare. Arbetet är noga förankrat politiskt. Ibland har man fått kritik men överlag positiv respons. Fokus ligger nu på att driva utveckling kommungemensamt med grepp om alla delar som utgör helheten. Lärarfortbildning/karriärtjänster: Ledarutvecklingsprogrammet var initialt utvecklat för arbetslagsledare (2002) men utvecklades sen till att omfatta alla chefer. Inom organisationen och skolorna finns (ett fåtal varianter av ) olika karriärtjänster och specialiseringar, t ex VFUsamordnare, biträdande chefer, IT-utvecklare, arbetslagsledare. Lönesättning: Ingen systematik är klar kring detta. Den intervjuade bedömer dock att möjligheterna till utveckling är viktigare än lönefaktorn. Politiken vill ha en mer dynamisk lönesättning. Stockholm stad (intervju med chefsutvecklare Gunilla Söderström) Utmaningar/rekryteringsläge: Stockholmsregionen bedöms ha rätt gynnsam situation vad gäller rekrytering av akademiker och lärare framöver. Stockholm stad satsar sedan flera år tillbaka på chefsutveckling. Fristående koncernen har egna system och staden måste klara konkurrensen. Det räcker inte att ha några påläggskalvar, man måste ha ett effektivt ledarsystem för att finna och utveckla bra chefer. Organisationen i Stockholm stad är mycket omfattande. Här ställs speciella krav på att välja strategier för centralisering eller decentralisering med stort friutrymme. Stadsdelsnämndens ansvar och organisation har förändrats, vilket ställer stora krav på chefsrekrytering. Förskolor och skolor ser olika ut, organisationen uppfattas som spretig. En omorganisation inom gymnasieskolan har nyligen genomförts varvid 27 skolor blir 10 områden. Alla chefstjänster utannonseras. Det kommer att finnas rektorer, men biträdande rektorer tas bort. Kravprofilen förtydligas rektor är ingen administratör utan pedagogisk ledare och ska driva nödvändig förändring. Man har nu 121 sökande till 13 tjänster.

11 Utbildningsförvaltningen har år 2007 fått ett utvidgat uppdrag vilket innebär ledarskapsprogram för såväl grundskola, gymnasium och central förvaltning, dvs en utökning från 120 till 480 chefer. Nytillskottet kommer från grundskolan i samband med organisationsförändringarna där. Satsningen har varit lyckosam vilket verifieras i ett nyligen infört internt köp/säljsystem. Ledarförsörjning Alla chefstjänster år kontrakteras på fem år. Man rekryteras inte till chef för skola där man själv varit lärare. Chefsprogrammet innehåller chefs- och ledarstrategi, chefsförsörjning, chefsuppföljning, chef och ledarakademin samt chefssupport. Chefs-och ledarskapsstrategin beskriver hur man skapar resultat i förhållande till mål och uppdrag. Den tar upp aspekter som att fungera som uppdragsgivare o leda verksamheten och utveckla visioner och mål tillsammans med medarbetare o ge tydliga uppdrag, befogenheter och ansvar, följa upp, utvärdera o svara för övergripande planering och styrning av verksamheten, utveckla system och rutiner, utvärderinga att vara ledare i förändring o vara öppen och lyhörd för förändringar i omvärlden och ta ansvar för att utveckla verksamheten och möta nya krav o ta rollen som ledare av förändringsprocesser o involvera medarbetarna i förändringsarbetet o kunna hantera ett pressat arbetsläge, oro och konflikter att tillämpa helhetssyn o följa stadens styrdokument o förmedla nämndens mål till medarbetare och skapa förståelse för hur den egna verksamheten hänger ihop med helheten o vara öppen för obekväma lösningar som gynnar helheten o arbeta för jämställdhet och mångfald att främja medarbetarnas utveckling och delaktighet o skapa förutsättningar för att varje enskild medarbetare utvecklas och vidgar sitt kompetensområde o organisera arbetet för att skapa ett kontinuerligt lärande, vara tillgänglig, ge stöd uppmuntran och återkoppling Flera olika utbildningsprogram är framtagna. De kopplas till chefs- och ledarskapsstrategin och den enskildes individuella behov på olika sätt. Några ex är: Baskunskapsutbildning 3 dagar 2 gånger per år Vänder sig till nya rektorer och chefer inom central administration. Utbildningen är sex dagar och omfattar chefsuppdraget i politiskt styrd organisation, sekretess och delegation, arkivering, ekonomi- och kvalitetsstyrning, upphandling, personal- och löneadministration, rehabilitering, arbetsmiljö, utveckling- och lönesamtal, arbetsrätt, rekrytering samt elevhälsostrategi.

12 Chefskörkort vänder sig till nya rektorer och chefer inom central administration. Utbildningen arrangeras centralt av staden och fokuserar på organisatoriska aspekter. Gruppledarutbildning, 6 dagar, vänder sig till personer som har någon form av ledaruppdrag och som gärna vill gå vidare. Antagning sker efter en noggrann ansökningsprocess. Minirektorsprogrammet omfattar 4 +2 dagar. Programmet har vänt sig till biträdande rektorer och presumtiva skolledare. Deltagarna delas in i par och följer varandras rektorer. Man skriver en programförklaring, gör jämförelser med aktuell skolforskning och avslutar med att bjuda in sin rektor. Alla skolledare ska delta i det statliga rektorsprogrammet. Rektorslyftet (anordas av Skolverket fr o m i höst) vänder sig till erfarna rektorer som har en äldre version av rektorsutbildning. Programmet ger deltagarna aktuellare kunskaper Global Citizen-programmet är ett relativt nytt program..där Utbildningsförvaltningen vill stimulera möte mellan skola, rektor och näringsliv. Globaliseringens möjligheter och ansvar studeras. Ledningsgrupputveckling specialanpassas för varje skolas ledningsgrupp, men leder också ofta till personlig utveckling. Uppföljning av chefsuppdraget. Uppföljning sker via årliga utvecklingssamtal. Vart tredje år kompletteras detta med verktyget Farax 360. (Farax group AB). Programmet har används för gymnasiechefer och chefer inom central förvaltning sedan 1998 och utökats med grundskolan sedan Modellen bygger på självskattning och synpunkter från medarbetare, kollegor, uppdragsgivande chef och rektor själv. Processen avser att tydliggöra utvecklingsområden, skapa handlingsplan, mäta egen utveckling, öka självinsikt och medvetenhet om egna beteenden samt förbättra öppenhet och dialog. Farax-resultatet ligger till grund för fortsatt kompetensutveckling tillsammans med nationella styrdokume Man har hittills tackat nej till förfrågningar från mindre kranskommuner om att ansluta sig till programmet, men detta kan omprövas på längre sikt. Ross Tensta gymnasium kort intervju med gymnasiechef Inger Nyrell Inger är gymnasiechef för Ross Tensta Gymnasium och Norra Real. Intervjun fokuserade på organisationen vid Ross Tensta gymnasium. Tensta gymnasium har ca 750 elever och 70 lärare. För ca 10 år sedan fick Ingrid ett uppdrag att göra om skolan och höja kvaliteten. Organisationen är en ren linjeorganisation och organiserad i sju ämnesövergripande lärarlag. Lagledarna anges vara nyckelpersoner och har utsetts av skolledningen och fungerar som rektors förlängda arm. De har kompetensutvecklats för ledarrollen och växer påtagligt med uppgiften. De ska utarbeta tydliga mål och uppdrag, lägger förslag på tjänstefördelning, lämnar underlag för lön och deltar i rektors mål-samtal som är en del av processen kring utvecklingssamtal.

13 Lagledaren har en stark position bland medarbetarna och får omfattande utbildning i ledarskap. Man slipper en vi och dom-kultur som gärna lätt uppstår. Ett par lagledare har gått vidare till skolledarjobb i andra skolor det får man räkna med och är positivt även om det naturligtvis kan vara kännbart vid övergången. Någon har istället gått tillbaka till läraryrket. Rekryteringsläget är förhållandevis gott. Genom att kombinera rekryteringarna med mycket utbildning så har skolan utvecklats. På frågan om andra karriärtjänster finns i organisationen så exemplifierar Ingrid med ämnesföreträdare. s k domän-lärare som i högre utsträckning än tidigare driver utvecklingsarbetet i ett ämne utifrån GY 11. Lektorsbefattningar lyfts också fram som viktiga karriärtjänster. Nyckeln till framgång är nog att skapa en positiv och gemensam skolkultur som sedan föder sig själv. Lägesbeskrivning Danderyds kommun Organisation Danderyd har sedan 1993 tillämpat en kundvalsmodell där produktionsorganisationen utgör en självständig enhet. Barn- och utbildningsnämndens roll är att redovisa kvaliteten i kommunala och fristående enheter samt föreslå en neutral peng som finansierar de olika verksamheterna. Produktionsorganisationens andel av utförarna är ca 50 % inom förskola, ca 40 % inom grundskolan och ca 40 % inom gymnasieskolan. (kontrollera) Antalet resultatenheter inom den kommunala förskoleverksamheten har minskat från 24 till 6 under den period som kundvalsmodellen har funnits. Detta ställer givetvis nya krav på intern organisation inom de olika resultatenheterna. Förskolecheferna ansvarar för enheter som är geografiskt utspridda, och måste skapa en annan ansvarsstruktur bland medarbetarna för att säkra kvaliteten i verksamheten. De fristående enheterna i Danderyd är i många fall små, vilket ställer särskilt höga krav på egen kompetens för att driva på en pedagogisk utveckling i trygg miljö. Chefs och ledarförsörjningen i kommunen har huvudsakligen skett via extern annonsering. Ett gemensamt för ledarförsörjning inom såväl förvaltning som förskola och skola finns inte i dagsläget. Karriärtjänster. Rektorer och förskolechefer inom produktionsorganisationen har i dagsläget utformat sina organisationer på liknande sätt. Karriärtjänster finns i ganska liten omfattning, varav en övervägande del organiseras inom skolorganisationen. Tjänsterna utgörs oftast av biträdande rektor, arbetslagsledare, IT-utvecklare, VFU-handledare mm.

14 Lönekartläggning Källan är till stora delar löneuppgifter från kommunledningskontoret. I kartläggningen används månadslönen om inte annat anges. Lönenivåerna är 2010 år löner. I karläggningen används bland annat följande begrepp: Percentil. 10:e percentilen innebär att 10 procent av individerna i gruppen har lägre lön och 90 procent har högre lön. 90:e percentilen visar det motsatta. Skillnanden är ett mått på lönespridningen. Median. Om alla lönenivåer rangordnas från lägst till högst så är medianen det mittersta värdet. Lönenivåer för olika yrkesgrupper Lönenivåer och -spridning för olika yrkesgrupper Verksamhet Yrkesgrupp Månadslön 10:e percentil Median 90:e percentil Förskola Barnskötare Förskollärare Grundskola Lärare tidigare årskurser Lärare senare årskurser Lärare specialpedagoger Förskollärare Fritidspedagog Barnskötare Elevassistent Gymnasieskola Lärare Kommentarer: Lönespridningen inom varje yrkesgrupp är ungefär 20 procent. Lönenivåer för olika yrkesgrupper jämförelse med andra kommuner Lönenivåer (medianlön) för olika yrkesgrupper, jämförelse med andra kommuner och Stockholms län Yrkesgrupp Danderyd Stockholm Solna Täby Österåker Stockholms län Rektor Biträdande rektor Lärare, grundskola tidiga årskurser Lärare, grundskola senare årskurser Lärare gymnasiet Förskolechefer Förskollärare Fritidspedagoger

15 Yrkesgrupp Danderyd Stockholm Solna Täby Österåker Stockholms län Barnskötare Kommentarer: Lönerna i Danderyd för personal i förskolor och skolor är i stort sett i igenomsnitt i Stockholms län. Undantaget är dock lärare i gymnasieskolan, där nivån är lägre än genomsnittet. Under 2011 skedde därför en satsning där gymnasielärarna fick 2,6 % ökning jämfört med 1,7 bland övriga arbetstagare i kommunen. Lönespridning i olika åldrar Lönenivåer och -spridning i olika åldrar i förskola, samtliga tillsvidareanställda. Ålder Månadslön 10:e percentil Median 90:e percentil Lönenivåer och -spridning i olika åldrar i grundskola, samtliga tillsvidareanställda. Ålder Månadslön 10:e percentil Median 90:e percentil Lönenivåer och -spridning i olika åldrar i gymnasieskola, samtliga tillsvidareanställda. Ålder Månadslön 10:e percentil Median 90:e percentil Kommentarer: Den genomsnittliga löneutvecklingen är störst inom grundskolan, medianlönens spridning varierar med kr per månad. Motsvarande för förskola och gymnasieskola är ungefär kronor per månad. Lönespridningen i samtliga verksamheter (då samtliga tillsvidare-anställda ingår) ökar med stigande ålder.

16 Lönespridning per enhet Lönenivåer och -spridning i produktionens enheter i förskola, samtliga tillsvidareanställda. Enhet Månadslön 10:e percentil Median 90:e percentil Vitsippan Pärlan Kevinge Nora Herrgård Altorp Hildingavägen Kornvägen Skogsgläntan Borgen Trappgränd Baduhild Rosenvägen Majstigen Sätra äng Lönenivåer och -spridning i produktionens enheter i grundskola, samtliga tillsvidareanställda. Enhet Månadslön 10:e percentil Median 90:e percentil Vasaskolan Ekebyskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan Fribergaskolan Kyrkskolan Kevingeskolan Brageskolan Kommentarer: Lönespridningen för produktionens enheter är i stort sett lika för alla enheter. Pensionsavgångar de närmaste åren Under de närmaste fem åren är följande pensionsavgångar aktuella: Fem enhetschefer på produktionens 15 resultatenhetschefer inom förskola och skola, motsvarar 33 procent. 29 av totalt 244 anställda inom produktionen i förskola, 12 procent 101 av totalt 541 anställda i grundskolorna, 19 procent. 25 av totalt 146 personer på Danderyds gymnasium, 17 procent Utöver dessa tillkommer vanlig personalomsättning. Denna har dock inte varit möjlig att beräkna.

17 Förvaltningen har heller inte kunnat beräkna pensionsavgångar i de enskilda förskolorna och fristående skolorna. Om vi uppskattar att hälften av förskola och skola bedrivs i alternativ regi och att de har samma åldersfördelning måste vi fördubbla antalet personer som är över 60 år och som ska ersättas de närmaste fem åren. Kommentarer: De närmaste fem åren ska ungefär 150 av produktionens personal inom förskola och skola ersättas. Om vi räknar med att fristående enheter behöver ersätta lika många innebär det att enheterna i snitt behöver anställa en person i veckan de närmaste fem åren. De stora pensionsavgångarna de närmaste fem åren ställer stora krav på att attrahera de bästa barnskötarna, förskollärarna, lärarna, ledningspersonal och annan personal. Resultat av de senaste avtalsuppgörelser Resultaten från de senaste årens avtalsrörelser: Nivåerna var mellan 3 och 3,5 procent Nivåerna var mellan 2 och 2,5 procent Nivåerna är mellan 1,7 och 2,3 procent Lönenivåer i kommunala skolor och friskolor Tidningen Dagens Samhälle har kartlagt lönenivåer i kommunala skolor och friskolor i landet. I den mån det går att jämföra med nivåerna i Danderyd presenteras dessa. Lönenivåer (medellön) för olika yrkesgrupper i alla kommuner och friskolor. Yrkesgrupp Danderyd Alla kommuner Friskolor Grundskola lärare Grundskola - förskollärare och fritidspedagog Gymnasiet lärare allmänna ämnen Gymnasiet lärare yrkesämnen Gymnasiet estetiska och praktiska ämnen Dagens Samhälle har SCB:s lönestatistik för alla privat och kommunalt anställda lärare. De noterar att medianålder i kommunala skolor är 39 år och i friskolor 49 år. Det är högre behörighet i kommunala skolor, 80 % jämfört med 58 % i friskolor. Det går inte att jämföra samtliga lönenivåer med uppgifter vi har för Danderyd. Där det är möjligt finns nivån inskriven i tabellen. Observera dock att för Danderyd anges medianlön, vilken kan skilja sig något. Vi tror dock att det ger en indikation.

18 Förslag till åtgärdsprogram i Danderyd Förvaltningen bedömer att Danderyds kommun måste utveckla en strategi och ett åtgärdsprogram för att säkra framtida ledar- och personalförsörjning inom förskola och skola. Under de närmaste fem åren ska ca 150 av produktionens personal inom förskola och skola ersättas. Fristående enheter i kommunen behöver troligen ersätta ungefär lika många. Konkurrensen om de bäst pedagogerna och ledarna skärps. Ovanstående utredning är mycket översiktlig men indikerar ända att vissa insatser bör genomföras om Danderyd ska kunna bibehålla sina goda resultat. Inrättande av karriärtjänster är viktigt men måste ingå i ett sammanhang där fler åtgärder samspelar. Styrmodellen i kommunen har funnits sedan Produktionsorganisationen är decentraliserad och ger ett stort friutrymme för respektive chef av att utforma sin verksamhet. Detta har utnyttjats i varierande grad. Antalet resultatenheter minskar kraftigt bland förskolorna och ställer nya krav på chefer och ledare. Lönekartläggningen antyder att lönespridningen är liten och huvudsakligen baseras på utbildningsbakgrund och ålder. Följande förslag till åtgärdsprogram är framtaget för att skapa ett diskussionsunderlag i kommunen. Förslag till åtgärdspunkter: Ta fram en chefs- och ledarstrategi för egenregin som tydligt anger en viljeinriktning att ta vara på kompetent personal som redan finns i organisationen. Skapa program för både befintliga och blivande chefer/ledare och ge förutsättningar för erfarenhets/nätverksbygge. Ta fram ett förslag på övergripande system angående karriärtjänster med en tydlig koppling till lönesättning. En offensiv hållning från kommunen får säkerligen positiv effekt, även om sannolikt nationella beslut kommer att utformas med liknade innehåll. Rektorers och förskolechefers måste givetvis själva utforma sin egen organisation. Vi bedömer dock att det är hög tid att finna en gemensam syn på chefsrolen och hur olika ansvar och uppdrag ska belönas. Det kan gälla t ex Lärarcoacher för pedagogiskt skickliga lärare inom förskola/skola Expertlärare med god ämnesdidaktisk kompetens/huvudlärare Utvecklingsledare inom t ex IT eller globalisering VFU-handledare Specialpedagogisk expert Lektorer med huvudansvar för forskningsanknytning Arbetslagsledare inom förskola/skola Rektorer och förskolechefer Tar fram ett avtal ang lönepolicy där lönespridningen ökar och där kopplingen mellan uppnådda resultat och lön tydliggörs

19 Budgetmässiga konsekvenser Det är omöjligt att inom ramen för denna utredning beräkna kostnaden för ovanstående åtgärder. Klart är att det initial kommer innebära ökade kostnader för framförallt löner, men rätt utnyttjat kommer åtgärderna att leda till kostnadseffektivitet på längre sikt. Skickliga lärare klarar större utmaningar. Det är inte antalet pedagoger som är avgörande utan kvaliteten på varje enskild pedagog och ett gott ledarskap. Om det nationella uppdraget leder till att vissa karriärtjänster som lektorer och adjunkter kommer regleras och finansieras av staten återstår att se. Beslut i barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden godkänner rapporten och remitterar den till produktionskontoet på remiss. Birgitta Jacobsson Per Knutas Lena Wallin

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram Utbildningsförvaltningens Chefs- och ledarprogram Tillsammans skapar vi resultat Chefs- och ledarstrategi beskriver hur du som chef skapar resultat i förhållande till mål och uppdrag. Du: har en uttalad

Läs mer

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN BILAGA SID 1 (5) 2013-02-26 KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD Utbildningsförvaltningens arbete med att utveckla karriärvägar för lärare utgår från mål

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt - 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Lärarbehörighet och rekrytering

Lärarbehörighet och rekrytering www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Lärarbehörighet och rekrytering Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte

Läs mer

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Våra viktigaste frågor Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Skolledarlöner Sveriges Skolledarförbund anser att Sveriges viktigaste chefer skolledarna ska ha lön och anställningsvillkor som motsvarar det

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

10/4/2013. Skolledarkonferensen 2013 Tylesand Helene Ärlestig

10/4/2013. Skolledarkonferensen 2013 Tylesand Helene Ärlestig Skolledarkonferensen 2013 Tylesand Helene Ärlestig Lärare har betydelse för elevernas resultat För få väljer att gå lärarutbildningen Det är svårt att rekrytera lärare med rätt behörighet Många lärare

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola, förskoleklass och fritidshem

Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola, förskoleklass och fritidshem Dnr BUN-2013-365 Dpl 56 sid 1 (7) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteyttrande 2014-03-25 Anders Lundberg, 054-5403651 anders.lundberg@karlstad.se Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal. Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal. Särskolan 30 elever 2 skolor 35 personal

Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal. Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal. Särskolan 30 elever 2 skolor 35 personal Anders Månsson, skolchef i Skolområde Norra, Kristianstad Anders Månsson 2012-09-27 1 Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal Särskolan

Läs mer

Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018

Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018 Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018 Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen är med över 2 300 anställda en stor arbetsgivare inom Växjö kommuns Skol- och barnomsorgsförvaltningen

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

En rapportserie om skolledaryrket del 1. Ansvar som en vd men lönen då?

En rapportserie om skolledaryrket del 1. Ansvar som en vd men lönen då? En rapportserie om skolledaryrket del 1 Ansvar som en vd men lönen då? Dags att satsa på skolledares löner! Att vara skolledare är som att vara vd för ett medelstort svenskt företag, säger rektorn Lena

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen

Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen Återrapportering av uppdrag 12 juni Ängelholm Mats Carlström, Eva Lagbo Bergqvist, Malin Danielsson 1 Fokusområdet och organisatoriska områden för studien Förskoleverksamhet

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

Rektorns pedagogiska ledarskap

Rektorns pedagogiska ledarskap www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman Linda Marklund Rektorns pedagogiska ledarskap Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Sara Penje Sidan 1 av 5 Diariekod: 611 Barn- och ungdomsnämnden Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret

Läs mer

Lärarlönelyftet. PISA-resultat, poäng, år 2000-2012. Källa: Skolverket/OECD

Lärarlönelyftet. PISA-resultat, poäng, år 2000-2012. Källa: Skolverket/OECD Lärarlönelyftet Nyckeln för att vända utvecklingen i den svenska skolan är skickliga och engagerade lärare. Regeringen kommer därför att investera 3 miljarder på årsbasis i ett lärarlönelyft. Syftet är

Läs mer

Vårt ansvar! nå högre måluppfyllelse för eleverna forma en förskola och skola som äger förmåga att vara relevant för sin samtid och kanske spjutspets mot en mer osäker framtid skapa en organisation som

Läs mer

Chefs- och ledarstrategi

Chefs- och ledarstrategi STRATEGI Dokumentets syfte n finns för att kommunen ska attrahera, rekryera och utveckla chefer som gör Nacka bäst på att vara kommun. Dokumentet gäller för Kommunstyrelsen som arbetsgivare och kommunens

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbund Sveriges Skolledarförbund Vår uppgift MEDLEMSKAP LEDARSKAPSROLL FACKLIG SERVICE Sveriges Skolledarförbund Tryck: Globalt Företagstryck AB, Stockholm 2008 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS MEDLEMMAR ÄR CHEFER

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

LÖNEPOLITIK. för UMEÅ KOMMUN

LÖNEPOLITIK. för UMEÅ KOMMUN 1 LÖNEPOLITIK för UMEÅ KOMMUN MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER Umeå kommun ska ha en samlad och gemensam lönepolitik för alla kommunens anställda - vara en arbetsgivare. Utvecklingen mot en decentraliserad organisation

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan Skolförvaltningens ledningsgrupp Läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av skolförvaltningen Uppdrag Skolförvaltningen leds av en ledningsgrupp bestående av förvaltningschef

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Aggerudsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Skolans syfte och värdegrund...

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

Personal- och kompetensförsörjning

Personal- och kompetensförsörjning Revisionsrapport Personal- och kompetensförsörjning September 2013 Smedjebackens kommun Annika Smedman Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund och revisionskriterier 2 1.2 Uppdrag

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Karriärtjänster för lärare. Stödmaterial gällande kompetensprofil för förstelärare

Karriärtjänster för lärare. Stödmaterial gällande kompetensprofil för förstelärare Karriärtjänster för lärare Stödmaterial gällande kompetensprofil för förstelärare Inledning Regeringen inför två karriärtjänster för lärare, lektor och förstelärare, från och med 1 juli 2013. Karriärtjänster

Läs mer

Handlingsplan Kompetensförsörjning förskolan

Handlingsplan Kompetensförsörjning förskolan Handlingsplan Kompetensförsörjning förskolan 1 Omslagsfoto: XXXXX ATT SAMTALA KRING 2 2 4 3 Utmaningar för förskolan i Malmö Förskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolans

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Granskning av kompetens- och personalförsörjning. Nynäshamns kommun

Granskning av kompetens- och personalförsörjning. Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av kompetens- och personalförsörjning Nynäshamns kommun Lars Åke Claesson Oskar Lannerhjelm November 2011 Innehåll 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund och revisionsfråga 3 3 Metod,

Läs mer

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY 1 Innehåll Ledar- och medarbetarpolicy...3 Universitetets värdegrund och förhållningssätt...4 Medarbetarskap och ledarskap

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Personalpolitik Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2005-06-16, Kf 39/05 Ansvar Personalchef Personalpolitik Kävlinge

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi?

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi? Bakgrund Omvärld Globala frågor får en allt större betydelse i samhället. Vi är beroende av varandra både nationellt och internationellt. Teknikutvecklingen formligen exploderar. Grundkunskap får för gemene

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10

Söderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Granskning av förutsättningarna för ledarskap i KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Projektets syfte 3 2.3 Metod och genomförande 3 2.4 Bemanning

Läs mer

Lednings- och styrdokument PERSONAL. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument PERSONAL. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument PERSONAL Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 8 Nya möjligheter av egen kraft... 2 Förväntningar... 2 Förväntningar på Dig som chef

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Avesta kommun Februari 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 1 1.2

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för lika rättigheter och möjligheter. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014

Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014 2014-05-05 1 (17) Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i PRIO-kommunerna i utbildningsomgång 1-3 April 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013

Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013 Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013 En långrandig och ap-tråkig presentation i Power Point som alltid: Where s the power and what s the point? Ulf Jacobsson UF Partille Kommun dec 2013 Utgångspunkt för organisationen:

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

Personalplan. avseende perioden 2012-2014

Personalplan. avseende perioden 2012-2014 Dnr: Personalplan avseende perioden 2012-2014 Personalplan 2012-2014 Förutsättningar Barn- och ungdomsförvaltningens personalplan utgår från bedömningar utifrån elevunderlagets utveckling, ålderspensioner,

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer