Sektorsövergripande arbete är så svårt alltså. erfarenheter och lärdomar från Ronneby och Växjö kommun. Carina Petersson Växjö universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sektorsövergripande arbete är så svårt alltså. erfarenheter och lärdomar från Ronneby och Växjö kommun. Carina Petersson Växjö universitet"

Transkript

1 UNGDOMSSTYRELSEN Sektorsövergripande arbete är så svårt alltså erfarenheter och lärdomar från Ronneby och Växjö kommun 6 Carina Petersson Växjö universitet

2 Carina Petersson Växjö universitet Sektorsövergripande arbete är så svårt alltså erfarenheter och lärdomar från Ronneby och Växjö kommun 6 1

3 Ungdomsstyrelsen Riksdagens mål för ungdomspolitiken är att ungdomar i Sverige ska kunna leva ett självständigt liv, att de ska ha verkligt inflytande och att deras resurser ska tas tillvara. Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som i samverkan med andra verkar för att dessa mål ska uppnås. Vi samordnar uppföljningen av statliga och kommunala insatser för ungdomar Vi följer utvecklingen, utreder och föreslår åtgärder för att förbättra ungdomars levnadsvillkor Vi arbetar för att kommunernas och förenings livets ungdomsverksamheter ska förnyas Vi ansvarar för EU-programmet Ungdom och andra former av internationellt ungdomssamarbete Vi fördelar statsbidrag till ungdoms organisationer Vi informerar om och skapar opinion i ungdomspolitiska frågor Vi förmedlar samhällsinformation genom webbplatsen Ungdomskanalen Våra målgrupper är främst beslutsfattare och de som arbetar med ungdomsfrågor. Samverkansprojektet Hur kan lärare, kuratorer, fritidsledare, poliser, föreningar och socialtjänst tillsammans samverka mot ett gemensamt mål att samhället gemensamt ska skapa möjligheter för unga? Under fyra år med början 1997 har Ungdomsstyrelsen på regeringens uppdrag initierat och stött femton medelstora kommuners utvecklingsarbete. Som utgångspunkt fanns erfarenheter och slutsatser från ett tidigare samverkansprojekt, det så kallade Plus-projektet, som pågick mellan 1990 till 1995 i tolv miljonprogramsområden. Syftet med Samverkansprojektet har varit att pröva modeller för samverkan mellan kommunala förvaltningar, lokala föreningar, skola och andra i mindre kommuner. Målsättningen med projektet har varit att skapa goda möjligheter för förebyggande och främjande verksamheter och aktiviteter för ungdomar i riskmiljöer. Men också att ungdomar ska vara delaktiga och kunna påverka beslut som rör dem. För att följa och utvärdera projektet har Ungdomsstyrelsen anlitat forskare och studerande vid olika universitet och högskolor. De har utifrån sina kunskapsområden, till exempel utvecklingspsykologi, sociologi och beteendevetenskap följt kommunernas arbete utifrån teman som präglar samverkan, till exempel empowerment, nätverksarbete och olika organisationsprocesser. Varje forskare ansvarar själv för innehållet i sin rapport. Ungdomsstyrelsen 2002 projektledare Rolf Josefsson språkgranskning Lisa Modée text Carina Petersson grafisk form Christián Serrano tryck DocuSys distribution Ungdomsstyrelsen, Box 17801, Stockholm tfn fax e-post: webbplats: webbplats: 2

4 Innehåll 5 Förord 6 Sammanfattning Del 1 Inledning 8 8 Bakgrund 9 Syfte och frågeställningar 9 Disposition 10 Tillvägagångssätt 11 Samverkan 11 Eldsjälar och projektmakare Del 2 Ronneby kommun Preinitiala fasen 13 Stansverksgruppen 14 Bruketgruppen 16 Ungdomsparlamentet 17 Samverkansgruppen 18 Samverkansprojektets organisering i Ronneby 19 Målsättningar 20 Initiala fasen 20 Enkät om Ungdomens hus och framtidsverkstad 22 Enkäten till gymnsieeleverna 24 Framtidsverkstaden 25 Ungdomens hus 27 Processen av caféverksamheten 28 Andra verksamheter/projekt/aktiviteter 28 Multikultiprojektet 29 Skatelokalen 29 Pop- och Rockskola 29 Samverkansgruppens interna arbete 31 Mellanfasen 31 Förändringar i Samverkansgrupperna 34 Processen kring ett nytt multikultiprojekt 35 Processen kring demokratiprojektet 35 Processen kring parkprojektet 35 Kallinge dataförening 36 Processen kring caféverksamheten 37 Slutfasen 37 Processen kring caféverksamheten 39 Processen kring demokratiprojektet 40 Processen kring parkprojektet 40 Utarbetande av ungdomsstrategi 41 Idékompaniet Del 3 Växjö kommun Preinitiala fasen 43 Sektorsövergripande gruppens start 45 Organisation 46 Målsättningar 46 Initiala fasen 46 Stormötet i Folkets park 48 Processen kring Unic-projektet 50 Processen med ungdomssekreterartjänsten 51 Processen med det Ungdomspolitiska programmet 51 Andra verksamheter/projekt/aktiviteter 54 Föreningsutveckling 55 Mellanfasen 55 Informationsspridning 56 Stormöten 56 Verksamheter/projekt/aktiviteter 59 Slutfasen 59 Unic-projektet 59 Musikverksamheten 60 Samordning med skolan 61 Återkommande verksamheter 61 Processen med det Ungdomspolitiska programmet 62 Ungdomslotsens interna organisation 3

5 Del 4 Analys Analys Ronneby Så här var det tänkt 66 Vad var det som faktiskt skedde? 66 Olika konstellationer 66 Verksamheter 68 Ungdomars delaktighet 68 Anställningsförhållanden 69 Samverkan 69 Slutsats Del 5 Lärdomar Förankra i organisationen 82 Konkretisera mål och syfte 83 Skapa en plattform för andra aktörer Del 6 Litteratur Varför blev det som det blev? 71 Organisationsnivå 72 Genomförandenivå 72 Enkäten och caféverksamheten 74 Analys Växjö Så här var det tänkt 75 Vad var det som faktiskt skedde? 75 Ungdomslotsen 76 Verksamheter 77 Ungdomars delaktighet 77 Anställningsförhållanden 78 Samverkan 78 Slutsatser 79 Varför blev det som det blev? 79 Organisationsnivå 80 Genomförandenivå 81 Ungdomslotsen 4

6 Förord Hösten 1998 anställdes jag vid Växjö universitet inom Samverkansprojektet. Docent Mats Trondman har fungerat som projektledare för projektet som löpt under perioden Av de 15 kommuner som Ungdomsstyrelsen valde ut, blev det vår uppgift att följa utvecklingen i Ronneby och Växjö kommuner. Denna rapport är ett resultat av och grundar sig på de intervjuer och observationer som jag genomfört samt dokument som jag läst igenom under projektperioden. Rapportens fokus ligger framför allt på den organisatoriska nivån, alltså på den nivå där de sektorsövergripande grupperna organiserade sitt arbete utifrån de målsättningar som formulerades inför Samverkansprojektet. Det organisatoriska arbetet var naturligtvis viktigt för vilka verksamheter/projekt/aktiviteter som skapades, men även för hur de genomfördes. Jag har dock inte nöjt mig med att enbart studera hur arbetet organiserades utan också intresserat mig för själva de processer som det sektorsövergripande arbetet gav upphov till. Under processernas gång har jag bland annat kunnat iaktta dels hur förändringar gjorts i arbetet, dels vilka delmålsättningar som formulerats och tillkommit under projekttiden. Trots att denna rapport främst tar upp ledningsgruppernas arbete i samverkansprojektet har jag även varit i kontakt med människor utanför ledningsgrupperna. Jag har träffat många olika människor under denna tid ungdomar, tjänstemän, politiker, föräldrar och aktiva i de olika projekten. Det blir därför svårt att peka ut enskilda individer som särskilt betydelsefulla: alla har varit lika viktiga för tillkomsten av denna rapport. De som främst har fått stå ut med mig är dock de båda samverkansgrupperna i Ronneby och Växjö kommuner. Tack! På Ungdomsstyrelsen har jag under projekttiden framför allt haft kontakt med Per-Uno Frank, Rolf Josefsson och Lisa Modée. Per-Uno och Rolf har hela tiden följt såväl kommunernas som Mats Trondmans och mitt arbete med stort engagemang och intresse. Lisa har gett mig värdefulla synpunkter på rapportens innehåll. Tack! Jag vill också rikta ett varmt tack till Mats som under hela denna arbetsprocess låtit mig arbeta självständigt men ändå alltid funnits till hands när jag har velat diskutera såväl metodologiska som praktiska problem. Tack för långa diskussioner och många goda råd. Jag vill också tacka Stefan Petersson, Centrum för kulturforskning, Växjö universitet, Ingrid Jönsson, Lunds universitet samt mina doktorandkollegor Ellinor Platzer och Inger Lindborg, Växjö universitet. Slutligen ett varmt tack till min familj, Leif, Emelie och Erika. September 2001 Carina Petersson 5

7 Sammanfattning Enligt ett regeringsuppdrag kom Ungdomsstyrelsen att initiera det som kommit att kallas Samverkansprojektet. Projektet gick ut på att samordna insatser för ungdomar i riskmiljöer. Ungdomar mellan år skulle ingå i projektet. Projekttiden varade från Av de cirka 100 kommuner som lämnade in intresseanmälan till Ungdomsstyrelsen valdes 15 kommuner ut att delta i projektet. Jag har följt två av dem, Ronneby och Växjö. Syftet med denna utvärdering har varit att studera vilka lärdomar man kan dra av att följa två kommuners arbetsprocess. Jag studerade ledningsgruppernas processarbete i relation till de från början formulerade målsättningarna men också om/hur de styrde om sina mål och vad som då skedde. Jag studerade också hur ledningsgruppernas aktörer organiserade arbetet för att skapa förutsättningar för att aktörer på genomförandenivån skulle kunna utföra olika slag av verksamheter/aktiviteter/projekt. För att kunna beskriva kommunernas arbete genomförde jag intervjuer och observationer med en mängd olika aktörer som tjänstemän, politiker, ungdomar och praktiker, det vill säga människor som på olika sätt har den direkta kontakten med ungdomarna. Jag har också, förutom mina egna observationsanteckningar, tagit del av kommunernas verksamhetsberättelser och protokoll. Rapporten är en beskrivning av kommunernas processuella arbete. Jag beskriver först Ronneby och sedan Växjö. Den deskriptiva delen är indelad i fyra delar, där den preinitala delen beskriver kommunernas arbete före Samverkansprojektets start. I denna del redogörs också för Samverkansprojektets organisering och de målsättningar kommunerna formulerade inför projektet. Den initiala fasen handlar om det första året i Samverkansprojektet oktober 1998 till juni Mellanfasen handlar om perioden augusti 1999 till juni Slutfasen utgör Samverkansprojektets sista år, nämligen augusti 2000 till juni I samtliga faser redogör jag för kommunernas processuella arbete, vilka aktiviteter/verksamheter/projekt som startades och på vilket sätt de organiserades och genomfördes. Analysen utgörs av fyra delar där jag för det första sammanfattar den preinitala fasen, och Samverkansprojektets organisation och målsättningar i de båda kommunerna. För det andra, diskuterar resultaten av kommunernas arbete, följt av en diskussion om kommunerna lyckades med sitt uppdrag eller inte. För det tredje ställer jag mig frågan varför det blev som det blev och ger en förklaring till detta. För det fjärde slutligen, frågar jag vilka lärdomar man kan dra av två kommuners arbete i Samverkansprojektet. Detta gör jag genom att formulera en policymodell om vad man bör tänka på innan man sätter igång långvariga projekt. Jag kom fram till att Ronneby inte fullt ut har lyckats med sina uppgifter i Samverkansprojektet, vare sig utifrån de ursprungliga målsättningarna eller från dem som formulerades under projektets gång. Bristerna finns såväl på organisatorisk nivå som på genomförandenivån. De största problemen var att aktörerna i styrgrupperna inte hade mandat att fatta vare sig 6

8 mindre eller större beslut; om ekonomi, anställning av personal eller om vilka verksamheter som skulle genomföras. Detta resulterade i sin tur i att aktörer på genomförandenivån inte hade möjligheter att förverkliga sina projektidéer eller aktiviteter. För mycket arbete baserades på ideellt arbete eller arbete inom ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Ungdomarna i kommunen fick inte tillräckligt med vuxenstöd. Samverkansgruppens interna organisation fungerade inte tillfredsställande. Projektledaren fick nya arbetsuppgifter som han blev tvungen att prioritera, vilket gjorde att han inte hade den tid som krävdes för att kunna leda projektet. Ungdomskonsulenten fick arbeta för mycket på egen hand utan stöd från den övriga samverkansgruppen. Alltför många grupper bildades till ingen nytta då ingen av grupperna hade mandat att fatta några som helst beslut. I stället diskuterades samma saker i de olika gruppkonstellationerna och frustrationskänslor för verksamheter som inte fungerade delades av alla i gruppen. Växjö kommun lyckades mycket väl med sitt uppdrag. Gruppens sätt att kunna styra om och vara flexibla gjorde att flera verksamheter sattes igång under Samverkansprojektet. Samverkanstänkandet har varit den röda tråden för projektgruppen genom hela Samverkansprojektet. Projektledaren omdirigerade sina uppgifter så att projektet kom i centrum och de ordinarie arbetsuppgifterna integrerades i projektet. Samtliga aktörer i projektgruppen har hela tiden fått information om ungdomsarbetet i kommunen genom kontinuerliga möten. Mycket av idéerna, skapandet och utvecklandet av nya projekt har också diskuterats på mötena. Aktörerna i projektorganisationerna hade mandat att fatta egna beslut om anställningar och att sätta igång verksamheter/projekt/aktiviteter. Detta underlättade och möjliggjorde arbetet för aktörerna på genomförandenivån. De lärdomar man kan dra utifrån kommunernas arbete är att de som ska organisera arbetet i ett projekt bör ha möjligheter att fatta olika former av beslut, genom att tilldelas ekonomiska resurser för anställning av personal och material till verksamheterna. Vikten av att utveckla samverkanstänkandet inom den interna organisationen och vikten av att informera aktörer såväl interna som externa som på något sätt berörs av projektet, kan inte nog betonas. Hur man arbetar på den organisatoriska nivån är direkt avgörande för hur resultat blir på genomförandenivån, där alltså den konkreta verksamheten praktiseras. Man bör inte bygga upp för mycket kring enbart ideellt arbete eller arbete inom ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, då kontinuiteten i de olika verksamheterna försämras. Det ideella arbetet bör snarare ses som en bonus till de ordinarie verksamheterna. 7

9 Inledning Bakgrund Enligt ett regeringsuppdrag inbjöd Ungdomsstyrelsen våren 1997 samtliga kommuner i Sverige att lämna in en intresseanmälan om att ingå i utvecklingssatsningen samordnande insatser för ungdomar i riskmiljöer. För att kunna ingå i denna satsning som kom att kallas Samverkansprojektet måste kommunerna formulera uppgifter om följande förhållanden: Vilka förutsättningar som fanns för att forma en gemensam och övergripande plan/strategi på ungdomsområdet Vilka parter som skulle ingå i samverkansprojektet (förvaltningar, myndigheter, föreningar, ungdomar, etc.) Vilka möjligheter som fanns till medfinansiering i projektet och hur projektet skulle förankras i olika personalgrupper samt hur bred den politiska förankringen var för detta projekt Vilka förutsättningar som fanns personellt/ ekonomiskt för att driva verksamheten även efter projekttidens slut, samt Hur aktivt kommunerna skulle kunna medverka i utvärderingen av projektet 1. I fokus för Ungdomsstyrelsens satsning var en utprovning av modeller för samverkan i kommunerna för att förebygga och främja verksamheter främst inriktade på ungdomar i riskmiljöer. Samverkan var tänkt att ske på olika sätt och utifrån olika samarbetskonstellationer. Ett viktigt inslag skulle vara ungdomarnas närvaro och möjlighet till inflytande i verksamheterna. Ungdomsstyrelsen ansåg att det förutom samverkan också var angeläget att projektverksamheten inriktade sig på vissa speciella verksamhetsområden. Ett sådant verksamhetsområde var skolans roll i förändringsarbetet samt gränslandet mellan skola och arbetsliv. 2 Ungdomsstyrelsen beskrev projektets syfte som att det bland annat skulle leda till en gemensam syn på kommunens ungdomsstrategi, och då främst för den grupp av ungdomar som har särskilda behov. Men vad menade då Ungdomsstyrelsen med uttrycket ungdomar som har särskilda behov? Svaret finns kanske i en kort beskrivning av Samverkansprojektet som står att läsa på Ungdomsstyrelsens hemsida: Det finns ingen klar definition på vad en riskmiljö är. Ungdomsstyrelsen anser dock att begreppet ungdomar i riskmiljöer och utsatta ungdomar bör definieras brett. Det handlar inte bara om ungdomar med svåra sociala problem som drogmissbruk, kriminalitet, psykosociala störningar och liknande. Det handlar också om ungdomar som drabbats av de senaste årens massarbetslöshet och stora konkurrens om utbildningsplatser. Flera studier visar att långvarig arbetslöshet ökar risken för social utslagning, fysisk och psykisk ohälsa samt missbruksproblem. Ungdomsstyrelsen anser att det är viktigt att också dessa ungdomar räknas in i projektet. 3 (Åldersgruppen var ungdomar år). 1 Hämtat från den inbjudan kommunerna fick av Ungdomsstyrelsen om det lokala samverkansprojektet. 2 Projektplan för utvecklingsprojekt angående lokal samverkan med ungdomar i ett antal medelstora kommuner Samverkansprojektet, Från Ungdomsstyrelsens hemsida: 8

10 Enligt det regeringsuppdrag som Ungdomsstyrelsen hade fått, skulle man vända sig till medelstora kommuner, vilket innebar att kommunernas invånarantal inte borde överstiga Av samtliga kommuner i landet var det drygt 100 kommuner som lämnade in en intresseanmälan. Av dessa valde Ungdomsstyrelsen till sist ut 15 kommuner till att delta i satsningen. Ungdomsstyrelsens ambition var att de medverkande kommunerna skulle vara representativa och att deras verksamhetsinriktning skulle ha en stor bredd samt vara spridda över landet. Av dessa 15 kommuner har jag under nästan tre års tid utvärderat två av dem, nämligen Ronneby och Växjö. Syfte och frågeställningar Kommunerna hade redan i sin intresseanmälan till Ungdomsstyrelsen formulerat sina målsättningar med projektet. Eftersom projektet skulle pågå under så lång tid som tre år var jag, förutom av de övergripande målsättningarna, också intresserad av processen i kommunernas arbete, det vill säga vad som hände under den tid då de var mitt uppe i arbetet. Denna rapport fokuserar i första hand på det arbete som har skett på Samverkansprojektets organisatoriska nivå; det vill säga hur har de som kom att kallas samverkansgrupperna organiserat sina arbetsuppgifter. Hur har olika aktörer i dessa grupper agerat? Hur och på vilket sätt de har agerat är också ett direkt resultat av vilka förutsättningar som fanns på genomförandenivån, det vill säga för dem som på olika sätt kom att arbeta ute i de enskilda verksamheterna/projekten/aktiviteterna. Mitt syfte med denna utvärdering är att studera vilka lärdomar man kan dra av de två samverkansgruppernas sätt att organisera sina uppgifter i förhållande till det processuella arbete som skett under Samverkansprojektet. Har de lyckats med detta, hur och med vilka konsekvenser? Vad har man lyckats respektive inte lyckats med och varför respektive varför inte? Min avsikt med denna rapport är därför att beskriva hur kommunerna har organiserat sina uppgifter för att lösa de mål som inledningsvis redan var formulerade eller formulerades under projektets gång. Detta kommer jag att göra genom: att studera ledningsgruppernas processarbete i relation till de målsättningar de presenterade men också om/hur de styrde om sina mål och vad som då skedde i stället, att studera hur ledningsgruppernas aktörer har organiserat sitt arbete för att skapa förutsättningar för aktörer på genomförandenivån för att kunna utföra olika slag av verksamheter/ aktiviteter/projekt. Disposition En stor del av rapporten består av beskrivningar av de processer som båda kommunernas respektive samverkansprojekt har gett upphov till. De båda projekten presenteras vart och ett för sig först Ronneby och därefter Växjö. Beskrivningarna av projekten har särskild inriktning på hur framför allt ledningsgrupperna i kommunerna organiserade sitt arbete. Men även beskrivningar av några av projekten/ verksamheterna/aktiviteterna finns med i presentationen för att läsaren ska få en helhetsbild av de skeenden som har utspelat sig. Innan jag går in på kommunernas arbete kommer jag att redogöra för mitt tillvägagångssätt, genom att kort beskriva hur jag har samlat in 9

11 mitt material för rapporten. Tre begrepp kommer att användas: samverkan, eldsjälar och projektmakare. Beskrivningen av Samverkansprojektet utgörs av fyra olika faser. Den första tiden kallar jag den preinitala fasen som ledde till att kommunerna skickade in intresseanmälan till Ungdomsstyrelsen. Initialfasen tar sin utgångspunkt hösten 1998 när Samverkansprojektet kom igång på allvar fram till sommaren Mellanfasen avser hösten 1999 fram till sommaren Slutfasen handlar om det sista året det vill säga hösten 2000 fram till sommaren Efter att ha beskrivit de båda kommunernas processuella arbete följer en analys, först av Ronneby, därefter av Växjö. Anledningen till att jag har valt att lägga båda analyserna sist i rapporten är för att läsaren lättare ska kunna följa med och jämföra de båda kommunernas arbete. Analysen är indelad i fyra delar. Den första delen utgör en sammanfattning av den preinitala fasen, Samverkansprojektets organisation och målsättningar i de båda kommunerna. I den andra delen diskuteras det faktiska utfallet i kommunerna och om de lyckades med sitt uppdrag eller inte. I den tredje delen ställs frågan varför blev det som det blev, där också en förklaring till detta ges. Den fjärde delen slutligen ställer jag frågan: Vad kan vi lära oss av detta? Vilka lärdomar kan man dra av två kommuners sätt att arbeta med detta? Med utgångspunkt i Ronneby och Växjös kommuners erfarenheter av att arbeta i ett samverkansprojekt försöker jag således formulera en policymodell om vad man bör tänka på innan man sätter igång ett långvarigt projekt. Tillvägagångssätt Denna rapport är ett resultat av den utvärdering jag genomförde av samverkansprojekten i Växjö och Ronneby kommuner. Tidsperioden är från inledningsstadiet fram till slutförandet, det vill säga från oktober 1998 till juni Innehållet i rapporten baseras på det material som jag har samlat in genom att följa de processer som samverkansprojekten har gett upphov till i de båda kommunerna. Genom att följa de båda samverkansgrupperna har jag kunnat se hur ungdomsarbetet eller snarare hur det sektoriella tänkandet kring ungdomsarbetet har vuxit fram. I mitt arbete har jag använt mig av olika metoder såsom observationer, intervjuer samt även en genomgång av skriftligt material. Genom att kombinera flera metoder på detta sätt så har flera funktioner kunnat fyllas: För att kartlägga samverkansprojektens förhistoria har intervjumaterialet varit en viktig källa för att återskapa de olika händelseförlopp som ledde fram till samverkansprojekten. De muntliga berättelserna och uppgifterna har ställts mot varandra och jämförts med tidigare insamlat skriftligt material. Därefter har kompletteringar gjorts av ytterligare sekundärempiri i form av framför allt mötesprotokoll och verksamhetsberättelser. För att få en förförståelse om kommunernas verksamheter deltog jag i flera sammankomster, som till exempel framtidsverkstaden i Ronneby och stormötena i Växjö. Vid dessa tillfällen fick jag också möjlighet att genomföra en mängd informella samtal med de olika aktörer som deltog. 10

12 För att studera processerna under projektets gång har jag genomfört observationer vid samverkansgruppernas möten. Jag har också intervjuat tjänstemän som ingår i dessa grupper såväl enskilt som i grupp. För att få en uppfattning om de verksamheter/ projekt/aktiviteter som ovanstående informanter har relaterat till har jag också genomfört såväl observationer i flera av verksamheterna som intervjuer formella och informella med både ungdomar och vuxna. Samverkan Under denna rubrik kommer jag att ge några konkreta exempel på vad samverkan kan vara. Min avsikt är dock inte att teoretiskt förklara begreppet utan här följer några exempel på det jag har sett utifrån kommunernas sätt att arbeta. Jag väljer här att dela upp begreppet genom att dela in det i ekonomisk respektive personell samverkan. Ekonomisk samverkan kan vara att olika sektorer i kommunen tillsammans med föreningar, organisationer och företag på olika sätt bidrar med medel för att verksamheter ska kunna startas. Exempelvis kan företag sponsra med rent ekonomiska medel eller genom att skänka olika föremål som datorer, dataprogram, mat, tröjor, etc. för att olika verksamheter ska kunna genomföras. En stor del av den ekonomiska samverkan handlar om hur man fördelar medel till anställning av personal i olika verksamheter. Personell samverkan handlar mer om olika sätt att organisera personal i olika verksamheter. Personal som arbetar i samma verksamhet utifrån samma mål, men som egentligen är anställda i olika organisationer eller i olika sektorer i kommunen. Exempel på personal som kan ingå är de som arbetar inom kommunens olika sektorer som skola och barnomsorg, gymnasieförvaltning, socialförvaltning, näringslivs- och arbetsmarknadsenhet eller inom kyrkan. Det kan också innebära att vara anställd i något studieförbund som till exempel TBV eller Studiefrämjandet eller inom någon förening. Den personella samverkan kan också ske genom att aktörer arbetar inom ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Ideellt arbetande aktörer kan också vara involverade och räknas till de personella resurserna, ungdomar eller föräldrar, som till exempel Vuxna-på-stan. Eldsjälar och projektmakare Alla projektmakare är eldsjälar men alla eldsjälar behöver inte nödvändigtvis var projektmakare 4 Två begrepp som jag anser vara mycket användbara i detta sammanhang har jag lånat av Tore Brännberg 5 som gör en distinktion mellan begreppen eldsjäl och projektmakare. Eldsjälen är en mycket betydelsefull person för den ordinarie verksamheten och som också när de arbetar i projekt är eldsjälar innan projektet startar och förmodligen även fortsätter att vara det efter projektets slut. Exempel på eldsjälar är alla de 4 Brännberg, 1996, s. 150 i Projektets paradoxer, Sahlin, Ingrid (red), Ibid. s

13 människor som engagerar sig ideellt i föreningar av olika slag. Ett exempel är föreningen Vuxna-på-stan som framför allt engagerar sig mycket i ungdomars oorganiserade aktiviteter. Det kan också vara vuxna människor som håller öppet en föreningsgård ett par kvällar i veckan och som också vid större helger arrangerar så att fler föräldrar ställer upp för att göra punktinsatser just de specifika kvällarna. Detta görs ofta ideellt av eldsjälar som utöver sina ordinarie arbeten, fritiden och familjen också engagerar sig på olika sätt. Dessa människor bedriver ju inte ofta projekt utan som Brännberg också beskriver det upprätthåller en löpande verksamhet, som de hävdar är ett väl så viktigt förebyggande socialt arbete. 6 Projektmakarna är också eldsjälar menar Brännberg men till skillnad från de ordinarie eldsjälarna strävar projektmakarna mot det som ännu inte är. Projektmakaren är ofta en individ som har ett brinnande engagemang för att starta till exempel en verksamhet. Han eller hon har också en förmåga att engagera andra människor i sitt projekt som tror på den idé som initieras. Projektmakaren måste, således, för att kunna genomföra projektet, också få andra aktörer att tro på den idé som han eller hon initierar. Projektet går då från att ha varit ett individuellt projekt till att få mer en kollektiv karaktär. Fler personer involveras som befinner sig såväl på den organisatoriska nivån som på genomförandenivån, det vill säga de personer som ska vara med och genomföra projektet. Båda nivåerna behövs för att projektet ska ha en möjlighet att förverkligas. Det gäller att för- ankra det såväl hos tjänstemän och politiker i de ordinarie förvaltningarna lika mycket som hos de aktörer som ska vara med i genomförandeprocessen, till exempel eldsjälar som föreningsmänniskor, ungdomar och föräldrar. 6 Ibid. s

14 Ronneby kommun Preinitala fasen Ronneby kommun som ligger i Blekinge har drygt invånare varav cirka bor inne i Ronneby tätort. Tolv procent av kommunens invånare är i åldrarna 7 15 år och elva procent är mellan år. Vad gäller utbildningsnivån i kommunen så har 26 procent i åldrarna år förgymnasial utbildning det vill säga folkskola/grundskola, 50 procent har gymnasial utbildning och 23 procent har utbildning på eftergymnasial nivå. Några större utbildningsskillnader finns inte mellan män och kvinnor. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning i kommunen ligger fem procent under riksgenomsnittet. Andelen förvärvsarbetande i kommunen ligger på 71 procent i åldersgruppen år och 46 procent i åldersgruppen år. I den sistnämnda gruppen är det tre procent fler kvinnor än män som förvärvsarbetar. Denna siffra skiljer sig markant från riket som helhet där 57 procent av männen och 51 procent av kvinnorna i åldersgruppen år förvärvsarbetar. Nedan ges en beskrivning av det arbete som genomfördes innan Samverkansprojektets start. Redan i mitten av 1990-talet fanns tre olika grupper som på olika sätt arbetade med ungdomsfrågor kopplade till Ungdomens hus, nämligen Stansverksgruppen, Bruketgruppen och ungdomsparlamentet. Inför ansökan om att medverka i Ungdomsstyrelsens Samverkansprojekt, bildades en grupp som skulle arbeta med denna intresseanmälan. Det var denna grupp som senare kom att utgöra tjänstemannagruppen inom Samverkansprojektets ram och som fick namnet samverkansgruppen. Slutligen redogörs för Samverkansprojektets organisering och för de målsättningar som formulerades för projektet. Stansverksgruppen Stansverksgruppen startade sitt arbete 1995 i samband med att man planerade att ställa i ordning lokaler för ett Ungdomens hus i den gamla stansverksbyggnaden. Det var kommunstyrelsen som av kommunfullmäktige hade fått i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp för detta ändamål. Stansverksgruppen arbetade med frågan om ett Ungdomens hus under perioden Under denna tid träffades gruppen fem gånger. Vid gruppens sista möte där politiker, tjänstemän, och fyra ungdomsrepresentanter deltog beslutade arbetsgruppen att föreslå kommunstyrelsen följande: För det första att en del av övervåningen på stansverksbyggnaden skulle göras i ordning till ungdomslokaler. För det andra att lokaldispositionen fortlöpande 13

15 skulle diskuteras i bland annat ett eventuellt ungdomsparlament. För det tredje att den framtida driften borde ske i föreningsform, där ett eventuellt ungdomsparlament skulle medverka och ha inflytande. Slutligen för det fjärde, menade gruppen att ett samarbete mellan Kontakten, ett café på första våningen i stansverksbyggnaden och Ungdomens hus borde leda till samverkan och samutnyttjande av utrymme, med den då redan existerande föreningsgården. 7 Vid ett möte i januari 1997 konstaterade Stansverksgruppen att uppdraget var slutfört och upplöste sig därmed. 8 I enlighet med Stansverksgruppens förslag beslutade kommunstyrelsen att lokaler till ett Ungdomens hus skulle göras i ordning. Dessa lokaler, som jag nedan kommer att berätta mer om, stod färdiga hösten Bruketgruppen Bruketgruppen som senare fick namnet Idékompaniet, initierades av två unga, manliga projektmakare, vilka under ett års tid gick en projektledarutbildning. Utbildningen som startade 1995, gick ut på att deltagarna skulle lära sig att leda projekt från idé till verklighet. Männen, (jag kom främst i kontakt med en av dem) som tidigare varit med i Stansverksgruppen, presenterade idéer om hur lokalerna för Ungdomens hus skulle kunna utnyttjas när det gällde ungdomsverksamhet. Han berättar: Och vi kallade det Bruket, och fokuserade på innehållet. Inte på vilken lokal som ska finnas utan på hur det skulle kunna fungera för att inspirera till projekt och sådär. Grundidén var att skapa en mötesplats för arbetslösa, framför allt för ungdomar men även för äldre. Det är viktigt att ha den samarbetsformen, där man kan få resurser i form utav handledning, idéutveckling. Sen hade vi massa olika utvecklingsprojekt vi ville starta. Ett litet café, idéakut och så vidare. Vi hade en massa olika idéer. I samband med att projektledarutbildningen avslutades anordnade Bruketgruppen en ungdomsdag, där man diskuterade framtiden för ungdomarna i Ronneby kommun. Politiker, tjänstemän, ungdomar och föräldrar inbjöds. Många föräldrar uttryckte sitt missnöje över bristen på sysselsättning för Ronnebys ungdomar. Föräldrarna tyckte det var politikernas ansvar att se till att ungdomarna hade någonstans att gå på kvällar, helger och högtider, som till exempel lucia och valborgsmässoafton. Kommunalrådet meddelade inför sittande församling att han skulle arbeta för att kommunstyrelsen skulle bevilja kronor för en ungdomsverksamhet vars inriktning ungdomarna själva skulle få bestämma. En av de unga eldsjälarna, som senare var med och bildade ungdomsparlamentet, berättar: ( ) och jag kommer ihåg Idékompaniets representant... han blev helt ställd, han kunde inte få fram några ord och så sa han, ja, vi har haft en debatt här och fått fram en halv miljon kronor att göra vad vi vill för. Det är ju helt vansinnigt. ( ) En liten kommun som Ronneby skänker en halv miljon till sina ungdomar helt utan några som helst krav till vad pengarna skulle användas till. Det blev en väldig kalabalik på det mötet. 7 Protokoll från Ronneby kommun arbetsgrupp, ungdomslokaler, 27 januari Ibid. 14

16 Den tidigare Bruketgruppen bildade efter projektledarutbildningens slut föreningen Idékompaniet. Deras verksamhet var som de själva uttryckte det ett projekt och riktar sig i första hand till äldre ungdomar och arbetslösa. 9 Idékompaniet började arbeta med vad som skulle komma att bli en av Ronneby kommuns målsättningar i Samverkansprojektet, nämligen bryggan mellan Ronnebyborna och högskolestudenterna på orten. I de intervjuer jag genomförde under projektets gång berättas det för mig hur och varför kommunen såg detta som ett problem. När politiker och tjänstemän analyserade vilka studenter som sökte till högskolan i Ronneby och Karlskrona visade det sig procentuellt sett att det var få ungdomar från den egna trakten. De Ronnebyungdomar som valde att studera vidare på högskola/universitet flyttade ofta från orten. Det fanns två stora grupper ungdomar i kommunen. Den ena gruppen var nyinflyttad med syftet inställt på högskolestudier. Den andra gruppen var födda och uppväxta i kommunen utan ambitioner att gå vidare till högskolestudier. De båda ungdomsgrupperna träffades sällan eller aldrig; ett faktum som kommunledningen gärna ville ändra på och därför tog kommundirektören kontakt med en av representanterna i Idékompaniet: Det började så att vår kommundirektör ringde mig och sa: Vi har ett problem, det saknas aktiviteter som främjar samverkan mellan studenter och Ronneby. Vad kan man göra åt det? Okej, sa jag. Jag ska fundera. Så jag tog kontakt med kårordförande (på högskolan) och några andra från studentkåren, samlade ihop några ungdomar. Vi var tio personer som satte oss ner på en filt i Brunnsparken och sa: Vad vill vi göra tillsammans? Och då kom vi på att vi ville göra ett teatercafé som skulle vara mötesplats för studenter och ungdomar. Gruppen fick ekonomiska bidrag från högskolan och kommunen samt sponsorbidrag från företag i kommunen. Genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder kunde fem ungdomar, varav en som projektledare, på heltid driva caféet. För att få ungdomar till caféet anordnade man sex teatercafékvällar dit kända artister bjöds in. Tillslutningen till dessa teaterkvällar var stor och det var både högskolestudenter och vanliga Ronnebyungdomar som kom. Teatercaféverksamheten hölls igång ett halvår och därefter fick de som hade arbetat i projektet fasta anställningar på andra håll varför verksamheten avlutades. Ytterligare ett försök gjordes året efter men verksamheten fick emellertid inte samma omfattning som året innan. Idékompaniets representant förklarar: I en sådan här verksamhet gäller det att hitta de drivna människorna och det är svårt när man bara kan erbjuda ALU och liknande lösningar. Det är inte riktigt motiverande. Efter projektledarutbildningens slut blev projektmakaren från Idékompaniet projektanställd av kommunen under tre månader. Under denna tid skulle representanten undersöka hur ungdomsarbetet i kommunen skulle kunna fortsätta. 10 Undersökningen resulterade i en skrift som presenterade Idékompaniet i Ronneby. Vid den tid när undersökningen genomfördes var 9 Andersson, Gunnarsson, Ekelin, Idékompaniet Ronneby. 10 Ibid. 15

17 det hög arbetslöshet i kommunen sedan några år tillbaka och detta hade i stor utsträckning drabbat ungdomarna. Genom Idékompaniet såg man hur den negativa utvecklingen i kommunen skulle kunna vändas och dessutom hur de resurser som ungdomar på många sätt utgjorde skulle kunna tas tillvara. Idékompaniets mål var i första hand att vända sig till ungdomar från år. I skriften presenterades de metoder Idékompaniet tänkte använda sig av för att utveckla verksamheten. Bland annat skulle denna ideella förening ha en styrelse med representanter för näringsliv, högskola, studentkår, kommun, ungdomsparlament samt unga eldsjälar. Dessutom skulle en arbetsgrupp från arbetsförmedlingen och representanter för Ronneby kommun ha kontinuerliga träffar tillsammans med Idékompaniet för att diskutera aktuella arbetsmarknadsåtgärder eller projektanställningar. Ungdomsparlamentet Ungdomsparlamentet (UP), startade sin verksamhet efter mötet som Bruketgruppen (alltså den grupp som senare kom att kallas Idékompaniet) hade initierat. Detta var en förutsättning för att kunna använda de kronor som utlovats. En av dessa ungdomar berättar: Jag kommer ihåg att fritidsnämndens ordförande vinkade fram mig efter debatten: Kalle kom hit! Han hänvisade också till mig några gånger under själva debatten: Det finns en grupp. Det kan Kalle därnere intyga! Så satt jag där skrämd, 15 år gammal, eller 14 jag hade inte fyllt 15. Detta var i februari eller mars Så vinkade han fram mig och sa: Kalle, du fixar det här med ungdomsparlament eller hur, du sätter ihop ett ungdomsparlament, så har vi det här ur världen. Jaha, tänkte jag. Det var en stor uppgift. Idén med ett parlament hade ju kläckts under det här mötet. ( ) Att en form av ungdomsparlament skulle vara ett bra sätt att förvalta pengarna på. Det var efter det mötet som vi satte oss ner och sa att nu ska vi bilda ett ungdomsparlament. På det påsklovet jobbade jag ideellt hela dagarna med att ringa runt till då redan existerande ungdomsråd och ungdomsparlament i hela Sverige för att se lite hur de hade organiserat sig, deras organisationsmodeller om det var någon man skulle kunna använda för Ronneby, vilka erfarenheter de hade dragit av sitt arbete så att inte vi skulle göra om samma misstag. Sedan presenterades vi detta i slutet av april. Ett nytt stort möte Idékompaniets representanter var väldigt aktiva under hela den här processen. Under hela sommaren och hösten 1995 arbetade framför allt representanterna i det blivande ungdomsparlamentet tillsammans med representanter för Idékompaniet med frågan om hur det framtida ungdomsparlamentet skulle organiseras. Efter hösten 1995 blev representanterna dock trötta på att arbeta. Ja, vi jobbade under hela sommaren och under hösten hade vi träffar och öppna möten på högstadieskolorna. Sen blev vi rätt trötta på det här, va fan, vi har ju ingenting att komma med egentligen. Vi pratar liksom om den potentiella möjligheten ATT skapa ett ungdomsparlament. Vi var väldigt visionära när vi satt där. Vi tänkte oss ett gigantiskt massparlament med alla Ronnebys ungdomar som skulle vakna upp ur någon form av slummer och liksom: Ja, jag vill organisera mig jag vill bli aktiv. Nu skulle vi se till att ungdomens befrielse i Ronneby blev deras eget verk! Nu skulle vi sätta igång det här! 16

18 De utlovade kronorna hade ungdomsparlamentet ännu inte kunnat använda eftersom det inte fanns någon form av organisationsstruktur. Efter att ha genomfört ytterligare en informationskampanj på skolorna hade ungdomsparlamentet sitt första stormöte våren Vid detta möte valdes en styrelse. De flesta som ingick i styrelsen var musikintresserade, varför användandet av medlen i första hand kom att diskuteras i förhållande till musik. Målet med Ungdomsparlamentet var vid denna tid att få loss pengarna. Det första man ville göra var att bjuda in ett stort band till Ronneby, att ha den första UP-galan för att visa att det här kan man göra. Så vi plockade hit Soundtrack of our lives som fortfarande är ett jättestort band. De hade släppt sin första skiva då. Varit väldigt uppmärksammade. Vi hyrde in dem för kronor tror jag. Och hyrde Brunnskvittret och tog ett inträde på 10 spänn biljetten, vilket i stort sett var att bjuda på hela föreställningen. Det var väldigt kul att arrangera den här galan. Vi spräckte ju publikrekordet på Brunnskvittret. Det var packat med folk på hela kvittret. Och vi hade verkligen skitkul. Representanten berättar att många ungdomar var aktiva i starten och att samtliga arbetade ideellt. Man saknade dock en fast anställd person, eftersom arbetet blev tungt för de ungdomar som var tvungna att sköta det administrativa arbetet på sin fritid. Kommunen bistod visserligen till arbetet genom att betala kuvert och porto och några ungdomar tilldelades arbete i verksamheten inom ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Detta skapade emellertid en viss problematik eftersom de, enligt representanten för ungdomsparlamentet, inte var lika engagerade i verksamheten som de ideellt arbetande ungdomarna. I slutändan var medlemmarna i ungdomsparlamentet därför tvungna att arbeta lika mycket ändå: Många tog ju de här månaderna bara för att få en ny stämpelperiod. I grunden var det inte så speciellt engagerade människor som vi fick. Vi fick fortfarande jobba lika mycket. Det var ju inte att det var någon form av arbetsnedtrappning för oss och att vi kunde lägga ner energi på annat. Utan vi fick fortfarande jobba en hel del administrativt. De satt och jobbade åtta timmar om dagen för att göra ett utskick en gång i veckan och ibland dök de inte upp på möten för de hade annat för sig. Så det var en lite jobbigt. Att man inte från kommunens sida och till 100 procent sa att det här är någonting som är skitbra och någonting att satsa på och ge dem en anställning, i varje fall en halvtidstjänst. Vi ville ju anställa en av Idékompaniets representanter, men det fick vi ju inte. På grund av att man ju måste välja fritidspedagoger som har så många timmar inom kommunen och blablabla. Efter drygt två år som ordförande för ungdomsparlamentet avsade representanten sig uppdraget och efterträddes av en annan ung man vid parlamentets stormöte i oktober Samverkansgruppen När Ronneby kommun fick erbjudande från Ungdomsstyrelsen om att ansöka till det planerade Samverkansprojektet hade beslutet om Ungdomens hus redan fattats. Bruketgruppen hade blivit Idékompaniet och ett ungdomsparlament var bildat. Representanter för Socialförvaltningen, Kulturpedagogiskt centrum (KPC), högstadiet och gymnasieskolan bildade 17

19 därefter tillsammans den arbetsgrupp som till sist skulle skriva ihop en intresseanmälan till Ungdomsstyrelsen. Denna arbetsgrupp kom senare att kallas samverkansgruppen. I dokumentet PROJEKT TUA (Tvärsektoriellt UngdomsArbete) slog Ronneby kommun fast riktlinjerna för Samverkansprojektets organisering. I projektet skulle följande funktioner ingå: politisk ledningsgrupp med representanter för kommunstyrelsen, fritids- och gatunämnden, BUK-nämnden (barn, utbildning och kultur) och socialnämnden projektledare, det vill säga en kommunal tjänsteman som skulle leda arbetet och ha ansvar för detta gentemot den politiska ledningsgruppen projektgrupp med representanter för olika sektorer, såsom skolan (barnomsorg, låg-, mellan- och högstadium samt gymnasium), kultur-, fritids- och gatuförvaltningen, socialförvaltningen, föräldraorganisationen, polisen, högskolan samt ungdomsparlamentet under ledning av projektledaren handläggare som i sex månader inom ramen för en arbetsmarknadspolitisk åtgärd skulle samla in och sammanställa mål, idéer, planer och uppgifter. I den kommande framställningen kommer jag att relatera till olika gruppkonstellationer. När jag relaterar till styrgrupperna är det samverkansgruppen tillsammans med den politiska ledningsgruppen som avses. Samverkansprojektets organisering i Ronneby Våren 1998 slöts ett samarbetsavtal mellan Ronneby kommun och Ungdomsstyrelsen, enligt vilket följande organisation för ett samverkansprojekt fastslogs: Följande representanter utsågs för att arbeta med olika frågor: Högskolan i Ronnebysamhället: Ungdomsparlamentvisoner: Framtidsverkstäder: Musik/Kultur: Högstadiet: Föreningar/föreningsgårdar: representant för Idékompaniet ordföranden i ungdomsparlamentet representant för Idékompaniet och socialförvaltningen representant för kulturpedagogiskt centrum (KPC) representant för högstadiet representant för fritidsförvaltningen 18

20 På partipolitisk nivå utsågs följande kommunalpolitiker till samverkansgruppen: Representanter för Kommunstyrelsen Fritids- och gatunämnden Barn-, utbildnings- och kulturnämnderna Socialnämnden ordförande och vice ordförande (s) ordförande och vice ordförande (s) och (c) ordförande och vice ordförande (s) ordförande och vice ordförande (s) och (m) Till projektgruppen rekryterades dessutom representanter på tjänstemannanivå från följande förvaltningar: Fritids- och gatuförvaltningen (projektledare) Kulturförvaltningen Socialförvaltningen Gymnasieskolan Grundskolan I projektgruppen ingick dessutom representanter för högskolan, polisen och Ungdomsparlamentet. 11 Till Samverkansprojektet anställdes också en ungdomskonsulent på 50 procent från 1 september 1998 till 15 maj Ungdomskonsulenten skulle ingå i projektgruppen. Syftet med tjänsten var att den skulle fungera som en resurs för: ungdomsparlamentet uppbyggnaden av verksamheten i Ungdomens hus handläggningen av Samverkansprojektet Målsättningar I samarbetsavtalet med Ungdomsstyrelsen formulerade Ronneby kommun projektets huvudinriktning: Ronneby kommun har beslutat att utarbeta en strategi för att uppnå goda uppväxt- och levnadsvillkor för barn och ungdom, med syfte att skapa kontinuitet och att ett tvärsektoriellt arbete genomförs med fina relationer mellan olika förvaltningar och verksamheter med bra förebyggande insatser, dels för de i riskzonen och dels för alla samt att begränsa redan uppkomna problem. 12 Efter en genomgång av olika dokument är det möjligt att se fyravisioner/mål med Samverkansprojektet. Den första övergripande målsättningen konkretiserades i tre punkter, nämligen att genom projektorganisationens och ungdomskonsulentens försorg: 1. Bygga upp verksamheten i de nya ungdomslokalerna 2. Få ungdomarna att själva initiera aktiviteter i Ungdomens hus 3. Försöka få de studerande vid högskolan och de fast boende ungdomarna i kommunen att närma sig varandra. 11 Samarbetsavtal mellan Ungdomsstyrelsen och Ronneby kommun Dnr /97. 19

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) Datum 2012-11-05 Projektplan Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) 2012 2 Projektplan Lupp 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Uppdragsgivare och uppdragstagare 3 2. Inledning och

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner -12-18 1 (8) Rapport Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner Sammanfattning Nackanätverket är ett samarbete mellan sex kommuner som handlar om fritidsgårdar och

Läs mer

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER FÖR EN KUNSKAPSBASERAD KOMMUNAL UNGDOMSPOLITIK BUDGETÅRET 2011 UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER för en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik BUDGETÅRET 2011

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Projektplan för Vision 2025

Projektplan för Vision 2025 Projektplan för Vision 2025 1(4) 1 Inledning Projektet innebär att via ett processarbete ta fram förslag till åtgärder och aktiviteter för att uppnå visionen 25 000 invånare år 2025. Faserna och målen

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

VÄLKOMNA! Startkonferens om LUPP 2015

VÄLKOMNA! Startkonferens om LUPP 2015 VÄLKOMNA! Startkonferens om LUPP 2015 Syftet med Lupp Hur göra och vem gör vad? Vad är Lupp? Lupp speglar den nationella ungdomspolitiken Enkätverktyg för att få kunskap om unga Löpande arbete Årlig inbjudan

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Internationella projekt

Internationella projekt Internationella projekt i ett ungdomspolitiskt perspektiv 1 Del 7 i serien Hej kommun! Kontakta gärna oss om du har frågor: tfn: 08-462 53 50 e-post: info@ungdomsstyrelsen.se Källor: Ungdomsstyrelsens

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND 1 (5) Finsamförbundet ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND IDEBESKRIVNING Utgångspunkter Sedan den 1 februari 2011 har i form av socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Målet är mer än resan

Målet är mer än resan Målet är mer än resan vinster med internationellt ungdomssamarbete vinster 1med internationellt ungdomssamarbete Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som verkar för att unga ska få verklig tillgång

Läs mer

Seminarier. Spår A Mötesplats på väg

Seminarier. Spår A Mötesplats på väg Seminarier Spår A Mötesplats på väg På en attraktiv mötesplats händer det saker. På en bra mötesplats är ungdomarna delaktiga och lär sig saker. Det gäller bara att få ihop det. Under detta spår får du

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 3 Dokumentation av handlingsplan Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. DOKUMENTATION... 3 SAMMANSTÄLLNING AV HANDLINGSPLAN... 3 PROCESSEN

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Styrelsearbete i lokalförening 2015-04-29

Styrelsearbete i lokalförening 2015-04-29 Styrelsearbete i lokalförening 2015-04-29 Detta dokument innehåller förslag på hur det grundläggande arbetet inom STHFs lokalföreningar kan bedrivas. Inledningsvis hänvisas i första hand till Stadgar för

Läs mer

PROTOKOLL. Ungdomsforum 150225 Dnr: KS 2015-106. Plats och tid Konferensrummet, Lagaholmsskolan, Laholm, 150225, 10.00 12.00.

PROTOKOLL. Ungdomsforum 150225 Dnr: KS 2015-106. Plats och tid Konferensrummet, Lagaholmsskolan, Laholm, 150225, 10.00 12.00. 1 PROTOKOLL Ungdomsforum 150225 Dnr: KS 2015-106 Plats och tid Konferensrummet,, 150225, 10.00 12.00 Ungdomar Casandra Hallberg, Osbecksgymnasiet Fredrik Roos-Lindell, Osbecksgymnasiet Emelie Solenheim,

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Brukarundersökning Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Januari 2009 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015/2016

VERKSAMHETSPLAN 2015/2016 VERKSAMHETSPLAN 2015/2016 Antaget av LinTeks fullmäktige den 3 mars 2015 2 (9) Inledning Verksamhetsplanen beslutas av kårfullmäktige och är ett av de styrdokument genom vilka kårfullmäktige styr LinTek.

Läs mer

Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld

Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld 1. Grunduppgifter Kommun/verksamhet: Medrapporterande

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Rapport om sommarpraktik 2014 för högstadieoch gymnasieelever Dnr SO 2014/0168.

Rapport om sommarpraktik 2014 för högstadieoch gymnasieelever Dnr SO 2014/0168. LUNDS KOMMUN Tjänsteskrivelse 1 (6) Socialförvaltningen Jessica Keding 046-35 999 73 jessica.keding@lund.se Socialnämnden Rapport om sommarpraktik 2014 för högstadieoch gymnasieelever Dnr SO 2014/0168.

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR PROJEKT NEBULOSA 1

PROJEKTPLAN FÖR PROJEKT NEBULOSA 1 1 (8) FRITIDSFÖRVALTNINGEN PROJEKTPLAN Utgåva 1 Nova Ungdomens Hus 2007-04-27 Beteckning P-1 Tellusvägen 19 186 86 VALLENTUNA TELEFON vx 08-587 851 00 FAX 08-587 851 00 ewa.bylin@vallentuna.se Handläggare:

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen Inledning Onsdagen den 19 oktober 2011 genomfördes för andra gången En dag i demokratins tecken. Dagen var tänkt som en avslutning på Luppundersökningen

Läs mer

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 49/2013 Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-12-18, 253 2 (8) Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål med projektet 3 Omfattning

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF)

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF) Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 (SCF) Denna utvecklingsplan är ett levande dokument som kan göra förändringar i om så krävs för att Idrottslyftets mål i ännu högre utsträckning ska uppnås.

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Det civila samhället och dess ansvar för god integration

Det civila samhället och dess ansvar för god integration Det civila samhället och dess ansvar för god integration Slutsatser från ny enkätundersökning i Växjö kommun Växjö 10 december Daniel Folkesson Praktiskt genomförande av Institutet för lokal och regional

Läs mer

Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse.

Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse. REDOVISNING Projekt REHABILITERANDE HJÄLPMEDELSHANTERING Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse. 1. Projekttitel e t

Läs mer

Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V)

Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-04-02 KS-2012/694.170 1 (3) HANDLÄGGARE Moritz, Marcel marcel.moritz@huddinge.se Kommunstyrelsen Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Rapport 2013 Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Tage Erlandegatan 8a karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr:

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro 1. Sammanfattning Under våren 2012 inleddes ett samarbete mellan Barn och Utbildning och Stöd och Lärande kring närvaro i skolan. Ett antal områden utkristalliserade

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2008

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2008 Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2008 Bakgrund Åtvidabergs kommun tilldelades statligt bidrag för att anställa en drogsamordnare. Samordnaren påbörjade sitt arbete den 15

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Program för mentorprojekt

Program för mentorprojekt Program för mentorprojekt Upprättat av en arbetsgrupp inom ITQ Östra Kretsen 2000-05-22 Program för mentorprojekt Upprättad av: Arbetsgrupp inom ITQ Östra Kretsen Datum: 2000-05-22 Innehåll sida 1 Inledning

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Ungdomspolitiken i Arvidsjaur kommunövergripande handlingsplan

Ungdomspolitiken i Arvidsjaur kommunövergripande handlingsplan Ungdomspolitiken i Arvidsjaur kommunövergripande handlingsplan 1. Bakgrund/historik Hösten 2004 antog riksdagen två mål för den nationella ungdomspolitiken: - Ungdomar ska ha verklig tillgång till makt:

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Bjuder på några bilder av de vuxna också.

Bjuder på några bilder av de vuxna också. Efter en busstur till havsnära Löderups strandbad startade dagen på bästa sätt nämligen med fika! Det är nog aldrig fel med fika om du frågar ungdomarna i. Efter fikastunden var det sedan dags att få sig

Läs mer

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat PM 1 (9) 2012-12-04 Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat www.temaunga.se US1000, v 1.0, 2010-02-04 Ungdomsstyrelsen Box 17 801 118 94 Stockholm Medborgarplatsen 3 tfn 08-566 219 00

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

INFORMATION OM Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering

INFORMATION OM Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering INFORMATION OM Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering Organisations- och etableringsbidrag Statsbidraget regleras av förordningen om statsbidrag för kvinnors organisering (SFS 2005:1089)

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer