Sektorsövergripande arbete är så svårt alltså. erfarenheter och lärdomar från Ronneby och Växjö kommun. Carina Petersson Växjö universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sektorsövergripande arbete är så svårt alltså. erfarenheter och lärdomar från Ronneby och Växjö kommun. Carina Petersson Växjö universitet"

Transkript

1 UNGDOMSSTYRELSEN Sektorsövergripande arbete är så svårt alltså erfarenheter och lärdomar från Ronneby och Växjö kommun 6 Carina Petersson Växjö universitet

2 Carina Petersson Växjö universitet Sektorsövergripande arbete är så svårt alltså erfarenheter och lärdomar från Ronneby och Växjö kommun 6 1

3 Ungdomsstyrelsen Riksdagens mål för ungdomspolitiken är att ungdomar i Sverige ska kunna leva ett självständigt liv, att de ska ha verkligt inflytande och att deras resurser ska tas tillvara. Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som i samverkan med andra verkar för att dessa mål ska uppnås. Vi samordnar uppföljningen av statliga och kommunala insatser för ungdomar Vi följer utvecklingen, utreder och föreslår åtgärder för att förbättra ungdomars levnadsvillkor Vi arbetar för att kommunernas och förenings livets ungdomsverksamheter ska förnyas Vi ansvarar för EU-programmet Ungdom och andra former av internationellt ungdomssamarbete Vi fördelar statsbidrag till ungdoms organisationer Vi informerar om och skapar opinion i ungdomspolitiska frågor Vi förmedlar samhällsinformation genom webbplatsen Ungdomskanalen Våra målgrupper är främst beslutsfattare och de som arbetar med ungdomsfrågor. Samverkansprojektet Hur kan lärare, kuratorer, fritidsledare, poliser, föreningar och socialtjänst tillsammans samverka mot ett gemensamt mål att samhället gemensamt ska skapa möjligheter för unga? Under fyra år med början 1997 har Ungdomsstyrelsen på regeringens uppdrag initierat och stött femton medelstora kommuners utvecklingsarbete. Som utgångspunkt fanns erfarenheter och slutsatser från ett tidigare samverkansprojekt, det så kallade Plus-projektet, som pågick mellan 1990 till 1995 i tolv miljonprogramsområden. Syftet med Samverkansprojektet har varit att pröva modeller för samverkan mellan kommunala förvaltningar, lokala föreningar, skola och andra i mindre kommuner. Målsättningen med projektet har varit att skapa goda möjligheter för förebyggande och främjande verksamheter och aktiviteter för ungdomar i riskmiljöer. Men också att ungdomar ska vara delaktiga och kunna påverka beslut som rör dem. För att följa och utvärdera projektet har Ungdomsstyrelsen anlitat forskare och studerande vid olika universitet och högskolor. De har utifrån sina kunskapsområden, till exempel utvecklingspsykologi, sociologi och beteendevetenskap följt kommunernas arbete utifrån teman som präglar samverkan, till exempel empowerment, nätverksarbete och olika organisationsprocesser. Varje forskare ansvarar själv för innehållet i sin rapport. Ungdomsstyrelsen 2002 projektledare Rolf Josefsson språkgranskning Lisa Modée text Carina Petersson grafisk form Christián Serrano tryck DocuSys distribution Ungdomsstyrelsen, Box 17801, Stockholm tfn fax e-post: webbplats: webbplats: 2

4 Innehåll 5 Förord 6 Sammanfattning Del 1 Inledning 8 8 Bakgrund 9 Syfte och frågeställningar 9 Disposition 10 Tillvägagångssätt 11 Samverkan 11 Eldsjälar och projektmakare Del 2 Ronneby kommun Preinitiala fasen 13 Stansverksgruppen 14 Bruketgruppen 16 Ungdomsparlamentet 17 Samverkansgruppen 18 Samverkansprojektets organisering i Ronneby 19 Målsättningar 20 Initiala fasen 20 Enkät om Ungdomens hus och framtidsverkstad 22 Enkäten till gymnsieeleverna 24 Framtidsverkstaden 25 Ungdomens hus 27 Processen av caféverksamheten 28 Andra verksamheter/projekt/aktiviteter 28 Multikultiprojektet 29 Skatelokalen 29 Pop- och Rockskola 29 Samverkansgruppens interna arbete 31 Mellanfasen 31 Förändringar i Samverkansgrupperna 34 Processen kring ett nytt multikultiprojekt 35 Processen kring demokratiprojektet 35 Processen kring parkprojektet 35 Kallinge dataförening 36 Processen kring caféverksamheten 37 Slutfasen 37 Processen kring caféverksamheten 39 Processen kring demokratiprojektet 40 Processen kring parkprojektet 40 Utarbetande av ungdomsstrategi 41 Idékompaniet Del 3 Växjö kommun Preinitiala fasen 43 Sektorsövergripande gruppens start 45 Organisation 46 Målsättningar 46 Initiala fasen 46 Stormötet i Folkets park 48 Processen kring Unic-projektet 50 Processen med ungdomssekreterartjänsten 51 Processen med det Ungdomspolitiska programmet 51 Andra verksamheter/projekt/aktiviteter 54 Föreningsutveckling 55 Mellanfasen 55 Informationsspridning 56 Stormöten 56 Verksamheter/projekt/aktiviteter 59 Slutfasen 59 Unic-projektet 59 Musikverksamheten 60 Samordning med skolan 61 Återkommande verksamheter 61 Processen med det Ungdomspolitiska programmet 62 Ungdomslotsens interna organisation 3

5 Del 4 Analys Analys Ronneby Så här var det tänkt 66 Vad var det som faktiskt skedde? 66 Olika konstellationer 66 Verksamheter 68 Ungdomars delaktighet 68 Anställningsförhållanden 69 Samverkan 69 Slutsats Del 5 Lärdomar Förankra i organisationen 82 Konkretisera mål och syfte 83 Skapa en plattform för andra aktörer Del 6 Litteratur Varför blev det som det blev? 71 Organisationsnivå 72 Genomförandenivå 72 Enkäten och caféverksamheten 74 Analys Växjö Så här var det tänkt 75 Vad var det som faktiskt skedde? 75 Ungdomslotsen 76 Verksamheter 77 Ungdomars delaktighet 77 Anställningsförhållanden 78 Samverkan 78 Slutsatser 79 Varför blev det som det blev? 79 Organisationsnivå 80 Genomförandenivå 81 Ungdomslotsen 4

6 Förord Hösten 1998 anställdes jag vid Växjö universitet inom Samverkansprojektet. Docent Mats Trondman har fungerat som projektledare för projektet som löpt under perioden Av de 15 kommuner som Ungdomsstyrelsen valde ut, blev det vår uppgift att följa utvecklingen i Ronneby och Växjö kommuner. Denna rapport är ett resultat av och grundar sig på de intervjuer och observationer som jag genomfört samt dokument som jag läst igenom under projektperioden. Rapportens fokus ligger framför allt på den organisatoriska nivån, alltså på den nivå där de sektorsövergripande grupperna organiserade sitt arbete utifrån de målsättningar som formulerades inför Samverkansprojektet. Det organisatoriska arbetet var naturligtvis viktigt för vilka verksamheter/projekt/aktiviteter som skapades, men även för hur de genomfördes. Jag har dock inte nöjt mig med att enbart studera hur arbetet organiserades utan också intresserat mig för själva de processer som det sektorsövergripande arbetet gav upphov till. Under processernas gång har jag bland annat kunnat iaktta dels hur förändringar gjorts i arbetet, dels vilka delmålsättningar som formulerats och tillkommit under projekttiden. Trots att denna rapport främst tar upp ledningsgruppernas arbete i samverkansprojektet har jag även varit i kontakt med människor utanför ledningsgrupperna. Jag har träffat många olika människor under denna tid ungdomar, tjänstemän, politiker, föräldrar och aktiva i de olika projekten. Det blir därför svårt att peka ut enskilda individer som särskilt betydelsefulla: alla har varit lika viktiga för tillkomsten av denna rapport. De som främst har fått stå ut med mig är dock de båda samverkansgrupperna i Ronneby och Växjö kommuner. Tack! På Ungdomsstyrelsen har jag under projekttiden framför allt haft kontakt med Per-Uno Frank, Rolf Josefsson och Lisa Modée. Per-Uno och Rolf har hela tiden följt såväl kommunernas som Mats Trondmans och mitt arbete med stort engagemang och intresse. Lisa har gett mig värdefulla synpunkter på rapportens innehåll. Tack! Jag vill också rikta ett varmt tack till Mats som under hela denna arbetsprocess låtit mig arbeta självständigt men ändå alltid funnits till hands när jag har velat diskutera såväl metodologiska som praktiska problem. Tack för långa diskussioner och många goda råd. Jag vill också tacka Stefan Petersson, Centrum för kulturforskning, Växjö universitet, Ingrid Jönsson, Lunds universitet samt mina doktorandkollegor Ellinor Platzer och Inger Lindborg, Växjö universitet. Slutligen ett varmt tack till min familj, Leif, Emelie och Erika. September 2001 Carina Petersson 5

7 Sammanfattning Enligt ett regeringsuppdrag kom Ungdomsstyrelsen att initiera det som kommit att kallas Samverkansprojektet. Projektet gick ut på att samordna insatser för ungdomar i riskmiljöer. Ungdomar mellan år skulle ingå i projektet. Projekttiden varade från Av de cirka 100 kommuner som lämnade in intresseanmälan till Ungdomsstyrelsen valdes 15 kommuner ut att delta i projektet. Jag har följt två av dem, Ronneby och Växjö. Syftet med denna utvärdering har varit att studera vilka lärdomar man kan dra av att följa två kommuners arbetsprocess. Jag studerade ledningsgruppernas processarbete i relation till de från början formulerade målsättningarna men också om/hur de styrde om sina mål och vad som då skedde. Jag studerade också hur ledningsgruppernas aktörer organiserade arbetet för att skapa förutsättningar för att aktörer på genomförandenivån skulle kunna utföra olika slag av verksamheter/aktiviteter/projekt. För att kunna beskriva kommunernas arbete genomförde jag intervjuer och observationer med en mängd olika aktörer som tjänstemän, politiker, ungdomar och praktiker, det vill säga människor som på olika sätt har den direkta kontakten med ungdomarna. Jag har också, förutom mina egna observationsanteckningar, tagit del av kommunernas verksamhetsberättelser och protokoll. Rapporten är en beskrivning av kommunernas processuella arbete. Jag beskriver först Ronneby och sedan Växjö. Den deskriptiva delen är indelad i fyra delar, där den preinitala delen beskriver kommunernas arbete före Samverkansprojektets start. I denna del redogörs också för Samverkansprojektets organisering och de målsättningar kommunerna formulerade inför projektet. Den initiala fasen handlar om det första året i Samverkansprojektet oktober 1998 till juni Mellanfasen handlar om perioden augusti 1999 till juni Slutfasen utgör Samverkansprojektets sista år, nämligen augusti 2000 till juni I samtliga faser redogör jag för kommunernas processuella arbete, vilka aktiviteter/verksamheter/projekt som startades och på vilket sätt de organiserades och genomfördes. Analysen utgörs av fyra delar där jag för det första sammanfattar den preinitala fasen, och Samverkansprojektets organisation och målsättningar i de båda kommunerna. För det andra, diskuterar resultaten av kommunernas arbete, följt av en diskussion om kommunerna lyckades med sitt uppdrag eller inte. För det tredje ställer jag mig frågan varför det blev som det blev och ger en förklaring till detta. För det fjärde slutligen, frågar jag vilka lärdomar man kan dra av två kommuners arbete i Samverkansprojektet. Detta gör jag genom att formulera en policymodell om vad man bör tänka på innan man sätter igång långvariga projekt. Jag kom fram till att Ronneby inte fullt ut har lyckats med sina uppgifter i Samverkansprojektet, vare sig utifrån de ursprungliga målsättningarna eller från dem som formulerades under projektets gång. Bristerna finns såväl på organisatorisk nivå som på genomförandenivån. De största problemen var att aktörerna i styrgrupperna inte hade mandat att fatta vare sig 6

8 mindre eller större beslut; om ekonomi, anställning av personal eller om vilka verksamheter som skulle genomföras. Detta resulterade i sin tur i att aktörer på genomförandenivån inte hade möjligheter att förverkliga sina projektidéer eller aktiviteter. För mycket arbete baserades på ideellt arbete eller arbete inom ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Ungdomarna i kommunen fick inte tillräckligt med vuxenstöd. Samverkansgruppens interna organisation fungerade inte tillfredsställande. Projektledaren fick nya arbetsuppgifter som han blev tvungen att prioritera, vilket gjorde att han inte hade den tid som krävdes för att kunna leda projektet. Ungdomskonsulenten fick arbeta för mycket på egen hand utan stöd från den övriga samverkansgruppen. Alltför många grupper bildades till ingen nytta då ingen av grupperna hade mandat att fatta några som helst beslut. I stället diskuterades samma saker i de olika gruppkonstellationerna och frustrationskänslor för verksamheter som inte fungerade delades av alla i gruppen. Växjö kommun lyckades mycket väl med sitt uppdrag. Gruppens sätt att kunna styra om och vara flexibla gjorde att flera verksamheter sattes igång under Samverkansprojektet. Samverkanstänkandet har varit den röda tråden för projektgruppen genom hela Samverkansprojektet. Projektledaren omdirigerade sina uppgifter så att projektet kom i centrum och de ordinarie arbetsuppgifterna integrerades i projektet. Samtliga aktörer i projektgruppen har hela tiden fått information om ungdomsarbetet i kommunen genom kontinuerliga möten. Mycket av idéerna, skapandet och utvecklandet av nya projekt har också diskuterats på mötena. Aktörerna i projektorganisationerna hade mandat att fatta egna beslut om anställningar och att sätta igång verksamheter/projekt/aktiviteter. Detta underlättade och möjliggjorde arbetet för aktörerna på genomförandenivån. De lärdomar man kan dra utifrån kommunernas arbete är att de som ska organisera arbetet i ett projekt bör ha möjligheter att fatta olika former av beslut, genom att tilldelas ekonomiska resurser för anställning av personal och material till verksamheterna. Vikten av att utveckla samverkanstänkandet inom den interna organisationen och vikten av att informera aktörer såväl interna som externa som på något sätt berörs av projektet, kan inte nog betonas. Hur man arbetar på den organisatoriska nivån är direkt avgörande för hur resultat blir på genomförandenivån, där alltså den konkreta verksamheten praktiseras. Man bör inte bygga upp för mycket kring enbart ideellt arbete eller arbete inom ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, då kontinuiteten i de olika verksamheterna försämras. Det ideella arbetet bör snarare ses som en bonus till de ordinarie verksamheterna. 7

9 Inledning Bakgrund Enligt ett regeringsuppdrag inbjöd Ungdomsstyrelsen våren 1997 samtliga kommuner i Sverige att lämna in en intresseanmälan om att ingå i utvecklingssatsningen samordnande insatser för ungdomar i riskmiljöer. För att kunna ingå i denna satsning som kom att kallas Samverkansprojektet måste kommunerna formulera uppgifter om följande förhållanden: Vilka förutsättningar som fanns för att forma en gemensam och övergripande plan/strategi på ungdomsområdet Vilka parter som skulle ingå i samverkansprojektet (förvaltningar, myndigheter, föreningar, ungdomar, etc.) Vilka möjligheter som fanns till medfinansiering i projektet och hur projektet skulle förankras i olika personalgrupper samt hur bred den politiska förankringen var för detta projekt Vilka förutsättningar som fanns personellt/ ekonomiskt för att driva verksamheten även efter projekttidens slut, samt Hur aktivt kommunerna skulle kunna medverka i utvärderingen av projektet 1. I fokus för Ungdomsstyrelsens satsning var en utprovning av modeller för samverkan i kommunerna för att förebygga och främja verksamheter främst inriktade på ungdomar i riskmiljöer. Samverkan var tänkt att ske på olika sätt och utifrån olika samarbetskonstellationer. Ett viktigt inslag skulle vara ungdomarnas närvaro och möjlighet till inflytande i verksamheterna. Ungdomsstyrelsen ansåg att det förutom samverkan också var angeläget att projektverksamheten inriktade sig på vissa speciella verksamhetsområden. Ett sådant verksamhetsområde var skolans roll i förändringsarbetet samt gränslandet mellan skola och arbetsliv. 2 Ungdomsstyrelsen beskrev projektets syfte som att det bland annat skulle leda till en gemensam syn på kommunens ungdomsstrategi, och då främst för den grupp av ungdomar som har särskilda behov. Men vad menade då Ungdomsstyrelsen med uttrycket ungdomar som har särskilda behov? Svaret finns kanske i en kort beskrivning av Samverkansprojektet som står att läsa på Ungdomsstyrelsens hemsida: Det finns ingen klar definition på vad en riskmiljö är. Ungdomsstyrelsen anser dock att begreppet ungdomar i riskmiljöer och utsatta ungdomar bör definieras brett. Det handlar inte bara om ungdomar med svåra sociala problem som drogmissbruk, kriminalitet, psykosociala störningar och liknande. Det handlar också om ungdomar som drabbats av de senaste årens massarbetslöshet och stora konkurrens om utbildningsplatser. Flera studier visar att långvarig arbetslöshet ökar risken för social utslagning, fysisk och psykisk ohälsa samt missbruksproblem. Ungdomsstyrelsen anser att det är viktigt att också dessa ungdomar räknas in i projektet. 3 (Åldersgruppen var ungdomar år). 1 Hämtat från den inbjudan kommunerna fick av Ungdomsstyrelsen om det lokala samverkansprojektet. 2 Projektplan för utvecklingsprojekt angående lokal samverkan med ungdomar i ett antal medelstora kommuner Samverkansprojektet, Från Ungdomsstyrelsens hemsida: 8

10 Enligt det regeringsuppdrag som Ungdomsstyrelsen hade fått, skulle man vända sig till medelstora kommuner, vilket innebar att kommunernas invånarantal inte borde överstiga Av samtliga kommuner i landet var det drygt 100 kommuner som lämnade in en intresseanmälan. Av dessa valde Ungdomsstyrelsen till sist ut 15 kommuner till att delta i satsningen. Ungdomsstyrelsens ambition var att de medverkande kommunerna skulle vara representativa och att deras verksamhetsinriktning skulle ha en stor bredd samt vara spridda över landet. Av dessa 15 kommuner har jag under nästan tre års tid utvärderat två av dem, nämligen Ronneby och Växjö. Syfte och frågeställningar Kommunerna hade redan i sin intresseanmälan till Ungdomsstyrelsen formulerat sina målsättningar med projektet. Eftersom projektet skulle pågå under så lång tid som tre år var jag, förutom av de övergripande målsättningarna, också intresserad av processen i kommunernas arbete, det vill säga vad som hände under den tid då de var mitt uppe i arbetet. Denna rapport fokuserar i första hand på det arbete som har skett på Samverkansprojektets organisatoriska nivå; det vill säga hur har de som kom att kallas samverkansgrupperna organiserat sina arbetsuppgifter. Hur har olika aktörer i dessa grupper agerat? Hur och på vilket sätt de har agerat är också ett direkt resultat av vilka förutsättningar som fanns på genomförandenivån, det vill säga för dem som på olika sätt kom att arbeta ute i de enskilda verksamheterna/projekten/aktiviteterna. Mitt syfte med denna utvärdering är att studera vilka lärdomar man kan dra av de två samverkansgruppernas sätt att organisera sina uppgifter i förhållande till det processuella arbete som skett under Samverkansprojektet. Har de lyckats med detta, hur och med vilka konsekvenser? Vad har man lyckats respektive inte lyckats med och varför respektive varför inte? Min avsikt med denna rapport är därför att beskriva hur kommunerna har organiserat sina uppgifter för att lösa de mål som inledningsvis redan var formulerade eller formulerades under projektets gång. Detta kommer jag att göra genom: att studera ledningsgruppernas processarbete i relation till de målsättningar de presenterade men också om/hur de styrde om sina mål och vad som då skedde i stället, att studera hur ledningsgruppernas aktörer har organiserat sitt arbete för att skapa förutsättningar för aktörer på genomförandenivån för att kunna utföra olika slag av verksamheter/ aktiviteter/projekt. Disposition En stor del av rapporten består av beskrivningar av de processer som båda kommunernas respektive samverkansprojekt har gett upphov till. De båda projekten presenteras vart och ett för sig först Ronneby och därefter Växjö. Beskrivningarna av projekten har särskild inriktning på hur framför allt ledningsgrupperna i kommunerna organiserade sitt arbete. Men även beskrivningar av några av projekten/ verksamheterna/aktiviteterna finns med i presentationen för att läsaren ska få en helhetsbild av de skeenden som har utspelat sig. Innan jag går in på kommunernas arbete kommer jag att redogöra för mitt tillvägagångssätt, genom att kort beskriva hur jag har samlat in 9

11 mitt material för rapporten. Tre begrepp kommer att användas: samverkan, eldsjälar och projektmakare. Beskrivningen av Samverkansprojektet utgörs av fyra olika faser. Den första tiden kallar jag den preinitala fasen som ledde till att kommunerna skickade in intresseanmälan till Ungdomsstyrelsen. Initialfasen tar sin utgångspunkt hösten 1998 när Samverkansprojektet kom igång på allvar fram till sommaren Mellanfasen avser hösten 1999 fram till sommaren Slutfasen handlar om det sista året det vill säga hösten 2000 fram till sommaren Efter att ha beskrivit de båda kommunernas processuella arbete följer en analys, först av Ronneby, därefter av Växjö. Anledningen till att jag har valt att lägga båda analyserna sist i rapporten är för att läsaren lättare ska kunna följa med och jämföra de båda kommunernas arbete. Analysen är indelad i fyra delar. Den första delen utgör en sammanfattning av den preinitala fasen, Samverkansprojektets organisation och målsättningar i de båda kommunerna. I den andra delen diskuteras det faktiska utfallet i kommunerna och om de lyckades med sitt uppdrag eller inte. I den tredje delen ställs frågan varför blev det som det blev, där också en förklaring till detta ges. Den fjärde delen slutligen ställer jag frågan: Vad kan vi lära oss av detta? Vilka lärdomar kan man dra av två kommuners sätt att arbeta med detta? Med utgångspunkt i Ronneby och Växjös kommuners erfarenheter av att arbeta i ett samverkansprojekt försöker jag således formulera en policymodell om vad man bör tänka på innan man sätter igång ett långvarigt projekt. Tillvägagångssätt Denna rapport är ett resultat av den utvärdering jag genomförde av samverkansprojekten i Växjö och Ronneby kommuner. Tidsperioden är från inledningsstadiet fram till slutförandet, det vill säga från oktober 1998 till juni Innehållet i rapporten baseras på det material som jag har samlat in genom att följa de processer som samverkansprojekten har gett upphov till i de båda kommunerna. Genom att följa de båda samverkansgrupperna har jag kunnat se hur ungdomsarbetet eller snarare hur det sektoriella tänkandet kring ungdomsarbetet har vuxit fram. I mitt arbete har jag använt mig av olika metoder såsom observationer, intervjuer samt även en genomgång av skriftligt material. Genom att kombinera flera metoder på detta sätt så har flera funktioner kunnat fyllas: För att kartlägga samverkansprojektens förhistoria har intervjumaterialet varit en viktig källa för att återskapa de olika händelseförlopp som ledde fram till samverkansprojekten. De muntliga berättelserna och uppgifterna har ställts mot varandra och jämförts med tidigare insamlat skriftligt material. Därefter har kompletteringar gjorts av ytterligare sekundärempiri i form av framför allt mötesprotokoll och verksamhetsberättelser. För att få en förförståelse om kommunernas verksamheter deltog jag i flera sammankomster, som till exempel framtidsverkstaden i Ronneby och stormötena i Växjö. Vid dessa tillfällen fick jag också möjlighet att genomföra en mängd informella samtal med de olika aktörer som deltog. 10

12 För att studera processerna under projektets gång har jag genomfört observationer vid samverkansgruppernas möten. Jag har också intervjuat tjänstemän som ingår i dessa grupper såväl enskilt som i grupp. För att få en uppfattning om de verksamheter/ projekt/aktiviteter som ovanstående informanter har relaterat till har jag också genomfört såväl observationer i flera av verksamheterna som intervjuer formella och informella med både ungdomar och vuxna. Samverkan Under denna rubrik kommer jag att ge några konkreta exempel på vad samverkan kan vara. Min avsikt är dock inte att teoretiskt förklara begreppet utan här följer några exempel på det jag har sett utifrån kommunernas sätt att arbeta. Jag väljer här att dela upp begreppet genom att dela in det i ekonomisk respektive personell samverkan. Ekonomisk samverkan kan vara att olika sektorer i kommunen tillsammans med föreningar, organisationer och företag på olika sätt bidrar med medel för att verksamheter ska kunna startas. Exempelvis kan företag sponsra med rent ekonomiska medel eller genom att skänka olika föremål som datorer, dataprogram, mat, tröjor, etc. för att olika verksamheter ska kunna genomföras. En stor del av den ekonomiska samverkan handlar om hur man fördelar medel till anställning av personal i olika verksamheter. Personell samverkan handlar mer om olika sätt att organisera personal i olika verksamheter. Personal som arbetar i samma verksamhet utifrån samma mål, men som egentligen är anställda i olika organisationer eller i olika sektorer i kommunen. Exempel på personal som kan ingå är de som arbetar inom kommunens olika sektorer som skola och barnomsorg, gymnasieförvaltning, socialförvaltning, näringslivs- och arbetsmarknadsenhet eller inom kyrkan. Det kan också innebära att vara anställd i något studieförbund som till exempel TBV eller Studiefrämjandet eller inom någon förening. Den personella samverkan kan också ske genom att aktörer arbetar inom ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Ideellt arbetande aktörer kan också vara involverade och räknas till de personella resurserna, ungdomar eller föräldrar, som till exempel Vuxna-på-stan. Eldsjälar och projektmakare Alla projektmakare är eldsjälar men alla eldsjälar behöver inte nödvändigtvis var projektmakare 4 Två begrepp som jag anser vara mycket användbara i detta sammanhang har jag lånat av Tore Brännberg 5 som gör en distinktion mellan begreppen eldsjäl och projektmakare. Eldsjälen är en mycket betydelsefull person för den ordinarie verksamheten och som också när de arbetar i projekt är eldsjälar innan projektet startar och förmodligen även fortsätter att vara det efter projektets slut. Exempel på eldsjälar är alla de 4 Brännberg, 1996, s. 150 i Projektets paradoxer, Sahlin, Ingrid (red), Ibid. s

13 människor som engagerar sig ideellt i föreningar av olika slag. Ett exempel är föreningen Vuxna-på-stan som framför allt engagerar sig mycket i ungdomars oorganiserade aktiviteter. Det kan också vara vuxna människor som håller öppet en föreningsgård ett par kvällar i veckan och som också vid större helger arrangerar så att fler föräldrar ställer upp för att göra punktinsatser just de specifika kvällarna. Detta görs ofta ideellt av eldsjälar som utöver sina ordinarie arbeten, fritiden och familjen också engagerar sig på olika sätt. Dessa människor bedriver ju inte ofta projekt utan som Brännberg också beskriver det upprätthåller en löpande verksamhet, som de hävdar är ett väl så viktigt förebyggande socialt arbete. 6 Projektmakarna är också eldsjälar menar Brännberg men till skillnad från de ordinarie eldsjälarna strävar projektmakarna mot det som ännu inte är. Projektmakaren är ofta en individ som har ett brinnande engagemang för att starta till exempel en verksamhet. Han eller hon har också en förmåga att engagera andra människor i sitt projekt som tror på den idé som initieras. Projektmakaren måste, således, för att kunna genomföra projektet, också få andra aktörer att tro på den idé som han eller hon initierar. Projektet går då från att ha varit ett individuellt projekt till att få mer en kollektiv karaktär. Fler personer involveras som befinner sig såväl på den organisatoriska nivån som på genomförandenivån, det vill säga de personer som ska vara med och genomföra projektet. Båda nivåerna behövs för att projektet ska ha en möjlighet att förverkligas. Det gäller att för- ankra det såväl hos tjänstemän och politiker i de ordinarie förvaltningarna lika mycket som hos de aktörer som ska vara med i genomförandeprocessen, till exempel eldsjälar som föreningsmänniskor, ungdomar och föräldrar. 6 Ibid. s

14 Ronneby kommun Preinitala fasen Ronneby kommun som ligger i Blekinge har drygt invånare varav cirka bor inne i Ronneby tätort. Tolv procent av kommunens invånare är i åldrarna 7 15 år och elva procent är mellan år. Vad gäller utbildningsnivån i kommunen så har 26 procent i åldrarna år förgymnasial utbildning det vill säga folkskola/grundskola, 50 procent har gymnasial utbildning och 23 procent har utbildning på eftergymnasial nivå. Några större utbildningsskillnader finns inte mellan män och kvinnor. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning i kommunen ligger fem procent under riksgenomsnittet. Andelen förvärvsarbetande i kommunen ligger på 71 procent i åldersgruppen år och 46 procent i åldersgruppen år. I den sistnämnda gruppen är det tre procent fler kvinnor än män som förvärvsarbetar. Denna siffra skiljer sig markant från riket som helhet där 57 procent av männen och 51 procent av kvinnorna i åldersgruppen år förvärvsarbetar. Nedan ges en beskrivning av det arbete som genomfördes innan Samverkansprojektets start. Redan i mitten av 1990-talet fanns tre olika grupper som på olika sätt arbetade med ungdomsfrågor kopplade till Ungdomens hus, nämligen Stansverksgruppen, Bruketgruppen och ungdomsparlamentet. Inför ansökan om att medverka i Ungdomsstyrelsens Samverkansprojekt, bildades en grupp som skulle arbeta med denna intresseanmälan. Det var denna grupp som senare kom att utgöra tjänstemannagruppen inom Samverkansprojektets ram och som fick namnet samverkansgruppen. Slutligen redogörs för Samverkansprojektets organisering och för de målsättningar som formulerades för projektet. Stansverksgruppen Stansverksgruppen startade sitt arbete 1995 i samband med att man planerade att ställa i ordning lokaler för ett Ungdomens hus i den gamla stansverksbyggnaden. Det var kommunstyrelsen som av kommunfullmäktige hade fått i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp för detta ändamål. Stansverksgruppen arbetade med frågan om ett Ungdomens hus under perioden Under denna tid träffades gruppen fem gånger. Vid gruppens sista möte där politiker, tjänstemän, och fyra ungdomsrepresentanter deltog beslutade arbetsgruppen att föreslå kommunstyrelsen följande: För det första att en del av övervåningen på stansverksbyggnaden skulle göras i ordning till ungdomslokaler. För det andra att lokaldispositionen fortlöpande 13

15 skulle diskuteras i bland annat ett eventuellt ungdomsparlament. För det tredje att den framtida driften borde ske i föreningsform, där ett eventuellt ungdomsparlament skulle medverka och ha inflytande. Slutligen för det fjärde, menade gruppen att ett samarbete mellan Kontakten, ett café på första våningen i stansverksbyggnaden och Ungdomens hus borde leda till samverkan och samutnyttjande av utrymme, med den då redan existerande föreningsgården. 7 Vid ett möte i januari 1997 konstaterade Stansverksgruppen att uppdraget var slutfört och upplöste sig därmed. 8 I enlighet med Stansverksgruppens förslag beslutade kommunstyrelsen att lokaler till ett Ungdomens hus skulle göras i ordning. Dessa lokaler, som jag nedan kommer att berätta mer om, stod färdiga hösten Bruketgruppen Bruketgruppen som senare fick namnet Idékompaniet, initierades av två unga, manliga projektmakare, vilka under ett års tid gick en projektledarutbildning. Utbildningen som startade 1995, gick ut på att deltagarna skulle lära sig att leda projekt från idé till verklighet. Männen, (jag kom främst i kontakt med en av dem) som tidigare varit med i Stansverksgruppen, presenterade idéer om hur lokalerna för Ungdomens hus skulle kunna utnyttjas när det gällde ungdomsverksamhet. Han berättar: Och vi kallade det Bruket, och fokuserade på innehållet. Inte på vilken lokal som ska finnas utan på hur det skulle kunna fungera för att inspirera till projekt och sådär. Grundidén var att skapa en mötesplats för arbetslösa, framför allt för ungdomar men även för äldre. Det är viktigt att ha den samarbetsformen, där man kan få resurser i form utav handledning, idéutveckling. Sen hade vi massa olika utvecklingsprojekt vi ville starta. Ett litet café, idéakut och så vidare. Vi hade en massa olika idéer. I samband med att projektledarutbildningen avslutades anordnade Bruketgruppen en ungdomsdag, där man diskuterade framtiden för ungdomarna i Ronneby kommun. Politiker, tjänstemän, ungdomar och föräldrar inbjöds. Många föräldrar uttryckte sitt missnöje över bristen på sysselsättning för Ronnebys ungdomar. Föräldrarna tyckte det var politikernas ansvar att se till att ungdomarna hade någonstans att gå på kvällar, helger och högtider, som till exempel lucia och valborgsmässoafton. Kommunalrådet meddelade inför sittande församling att han skulle arbeta för att kommunstyrelsen skulle bevilja kronor för en ungdomsverksamhet vars inriktning ungdomarna själva skulle få bestämma. En av de unga eldsjälarna, som senare var med och bildade ungdomsparlamentet, berättar: ( ) och jag kommer ihåg Idékompaniets representant... han blev helt ställd, han kunde inte få fram några ord och så sa han, ja, vi har haft en debatt här och fått fram en halv miljon kronor att göra vad vi vill för. Det är ju helt vansinnigt. ( ) En liten kommun som Ronneby skänker en halv miljon till sina ungdomar helt utan några som helst krav till vad pengarna skulle användas till. Det blev en väldig kalabalik på det mötet. 7 Protokoll från Ronneby kommun arbetsgrupp, ungdomslokaler, 27 januari Ibid. 14

16 Den tidigare Bruketgruppen bildade efter projektledarutbildningens slut föreningen Idékompaniet. Deras verksamhet var som de själva uttryckte det ett projekt och riktar sig i första hand till äldre ungdomar och arbetslösa. 9 Idékompaniet började arbeta med vad som skulle komma att bli en av Ronneby kommuns målsättningar i Samverkansprojektet, nämligen bryggan mellan Ronnebyborna och högskolestudenterna på orten. I de intervjuer jag genomförde under projektets gång berättas det för mig hur och varför kommunen såg detta som ett problem. När politiker och tjänstemän analyserade vilka studenter som sökte till högskolan i Ronneby och Karlskrona visade det sig procentuellt sett att det var få ungdomar från den egna trakten. De Ronnebyungdomar som valde att studera vidare på högskola/universitet flyttade ofta från orten. Det fanns två stora grupper ungdomar i kommunen. Den ena gruppen var nyinflyttad med syftet inställt på högskolestudier. Den andra gruppen var födda och uppväxta i kommunen utan ambitioner att gå vidare till högskolestudier. De båda ungdomsgrupperna träffades sällan eller aldrig; ett faktum som kommunledningen gärna ville ändra på och därför tog kommundirektören kontakt med en av representanterna i Idékompaniet: Det började så att vår kommundirektör ringde mig och sa: Vi har ett problem, det saknas aktiviteter som främjar samverkan mellan studenter och Ronneby. Vad kan man göra åt det? Okej, sa jag. Jag ska fundera. Så jag tog kontakt med kårordförande (på högskolan) och några andra från studentkåren, samlade ihop några ungdomar. Vi var tio personer som satte oss ner på en filt i Brunnsparken och sa: Vad vill vi göra tillsammans? Och då kom vi på att vi ville göra ett teatercafé som skulle vara mötesplats för studenter och ungdomar. Gruppen fick ekonomiska bidrag från högskolan och kommunen samt sponsorbidrag från företag i kommunen. Genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder kunde fem ungdomar, varav en som projektledare, på heltid driva caféet. För att få ungdomar till caféet anordnade man sex teatercafékvällar dit kända artister bjöds in. Tillslutningen till dessa teaterkvällar var stor och det var både högskolestudenter och vanliga Ronnebyungdomar som kom. Teatercaféverksamheten hölls igång ett halvår och därefter fick de som hade arbetat i projektet fasta anställningar på andra håll varför verksamheten avlutades. Ytterligare ett försök gjordes året efter men verksamheten fick emellertid inte samma omfattning som året innan. Idékompaniets representant förklarar: I en sådan här verksamhet gäller det att hitta de drivna människorna och det är svårt när man bara kan erbjuda ALU och liknande lösningar. Det är inte riktigt motiverande. Efter projektledarutbildningens slut blev projektmakaren från Idékompaniet projektanställd av kommunen under tre månader. Under denna tid skulle representanten undersöka hur ungdomsarbetet i kommunen skulle kunna fortsätta. 10 Undersökningen resulterade i en skrift som presenterade Idékompaniet i Ronneby. Vid den tid när undersökningen genomfördes var 9 Andersson, Gunnarsson, Ekelin, Idékompaniet Ronneby. 10 Ibid. 15

17 det hög arbetslöshet i kommunen sedan några år tillbaka och detta hade i stor utsträckning drabbat ungdomarna. Genom Idékompaniet såg man hur den negativa utvecklingen i kommunen skulle kunna vändas och dessutom hur de resurser som ungdomar på många sätt utgjorde skulle kunna tas tillvara. Idékompaniets mål var i första hand att vända sig till ungdomar från år. I skriften presenterades de metoder Idékompaniet tänkte använda sig av för att utveckla verksamheten. Bland annat skulle denna ideella förening ha en styrelse med representanter för näringsliv, högskola, studentkår, kommun, ungdomsparlament samt unga eldsjälar. Dessutom skulle en arbetsgrupp från arbetsförmedlingen och representanter för Ronneby kommun ha kontinuerliga träffar tillsammans med Idékompaniet för att diskutera aktuella arbetsmarknadsåtgärder eller projektanställningar. Ungdomsparlamentet Ungdomsparlamentet (UP), startade sin verksamhet efter mötet som Bruketgruppen (alltså den grupp som senare kom att kallas Idékompaniet) hade initierat. Detta var en förutsättning för att kunna använda de kronor som utlovats. En av dessa ungdomar berättar: Jag kommer ihåg att fritidsnämndens ordförande vinkade fram mig efter debatten: Kalle kom hit! Han hänvisade också till mig några gånger under själva debatten: Det finns en grupp. Det kan Kalle därnere intyga! Så satt jag där skrämd, 15 år gammal, eller 14 jag hade inte fyllt 15. Detta var i februari eller mars Så vinkade han fram mig och sa: Kalle, du fixar det här med ungdomsparlament eller hur, du sätter ihop ett ungdomsparlament, så har vi det här ur världen. Jaha, tänkte jag. Det var en stor uppgift. Idén med ett parlament hade ju kläckts under det här mötet. ( ) Att en form av ungdomsparlament skulle vara ett bra sätt att förvalta pengarna på. Det var efter det mötet som vi satte oss ner och sa att nu ska vi bilda ett ungdomsparlament. På det påsklovet jobbade jag ideellt hela dagarna med att ringa runt till då redan existerande ungdomsråd och ungdomsparlament i hela Sverige för att se lite hur de hade organiserat sig, deras organisationsmodeller om det var någon man skulle kunna använda för Ronneby, vilka erfarenheter de hade dragit av sitt arbete så att inte vi skulle göra om samma misstag. Sedan presenterades vi detta i slutet av april. Ett nytt stort möte Idékompaniets representanter var väldigt aktiva under hela den här processen. Under hela sommaren och hösten 1995 arbetade framför allt representanterna i det blivande ungdomsparlamentet tillsammans med representanter för Idékompaniet med frågan om hur det framtida ungdomsparlamentet skulle organiseras. Efter hösten 1995 blev representanterna dock trötta på att arbeta. Ja, vi jobbade under hela sommaren och under hösten hade vi träffar och öppna möten på högstadieskolorna. Sen blev vi rätt trötta på det här, va fan, vi har ju ingenting att komma med egentligen. Vi pratar liksom om den potentiella möjligheten ATT skapa ett ungdomsparlament. Vi var väldigt visionära när vi satt där. Vi tänkte oss ett gigantiskt massparlament med alla Ronnebys ungdomar som skulle vakna upp ur någon form av slummer och liksom: Ja, jag vill organisera mig jag vill bli aktiv. Nu skulle vi se till att ungdomens befrielse i Ronneby blev deras eget verk! Nu skulle vi sätta igång det här! 16

18 De utlovade kronorna hade ungdomsparlamentet ännu inte kunnat använda eftersom det inte fanns någon form av organisationsstruktur. Efter att ha genomfört ytterligare en informationskampanj på skolorna hade ungdomsparlamentet sitt första stormöte våren Vid detta möte valdes en styrelse. De flesta som ingick i styrelsen var musikintresserade, varför användandet av medlen i första hand kom att diskuteras i förhållande till musik. Målet med Ungdomsparlamentet var vid denna tid att få loss pengarna. Det första man ville göra var att bjuda in ett stort band till Ronneby, att ha den första UP-galan för att visa att det här kan man göra. Så vi plockade hit Soundtrack of our lives som fortfarande är ett jättestort band. De hade släppt sin första skiva då. Varit väldigt uppmärksammade. Vi hyrde in dem för kronor tror jag. Och hyrde Brunnskvittret och tog ett inträde på 10 spänn biljetten, vilket i stort sett var att bjuda på hela föreställningen. Det var väldigt kul att arrangera den här galan. Vi spräckte ju publikrekordet på Brunnskvittret. Det var packat med folk på hela kvittret. Och vi hade verkligen skitkul. Representanten berättar att många ungdomar var aktiva i starten och att samtliga arbetade ideellt. Man saknade dock en fast anställd person, eftersom arbetet blev tungt för de ungdomar som var tvungna att sköta det administrativa arbetet på sin fritid. Kommunen bistod visserligen till arbetet genom att betala kuvert och porto och några ungdomar tilldelades arbete i verksamheten inom ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Detta skapade emellertid en viss problematik eftersom de, enligt representanten för ungdomsparlamentet, inte var lika engagerade i verksamheten som de ideellt arbetande ungdomarna. I slutändan var medlemmarna i ungdomsparlamentet därför tvungna att arbeta lika mycket ändå: Många tog ju de här månaderna bara för att få en ny stämpelperiod. I grunden var det inte så speciellt engagerade människor som vi fick. Vi fick fortfarande jobba lika mycket. Det var ju inte att det var någon form av arbetsnedtrappning för oss och att vi kunde lägga ner energi på annat. Utan vi fick fortfarande jobba en hel del administrativt. De satt och jobbade åtta timmar om dagen för att göra ett utskick en gång i veckan och ibland dök de inte upp på möten för de hade annat för sig. Så det var en lite jobbigt. Att man inte från kommunens sida och till 100 procent sa att det här är någonting som är skitbra och någonting att satsa på och ge dem en anställning, i varje fall en halvtidstjänst. Vi ville ju anställa en av Idékompaniets representanter, men det fick vi ju inte. På grund av att man ju måste välja fritidspedagoger som har så många timmar inom kommunen och blablabla. Efter drygt två år som ordförande för ungdomsparlamentet avsade representanten sig uppdraget och efterträddes av en annan ung man vid parlamentets stormöte i oktober Samverkansgruppen När Ronneby kommun fick erbjudande från Ungdomsstyrelsen om att ansöka till det planerade Samverkansprojektet hade beslutet om Ungdomens hus redan fattats. Bruketgruppen hade blivit Idékompaniet och ett ungdomsparlament var bildat. Representanter för Socialförvaltningen, Kulturpedagogiskt centrum (KPC), högstadiet och gymnasieskolan bildade 17

19 därefter tillsammans den arbetsgrupp som till sist skulle skriva ihop en intresseanmälan till Ungdomsstyrelsen. Denna arbetsgrupp kom senare att kallas samverkansgruppen. I dokumentet PROJEKT TUA (Tvärsektoriellt UngdomsArbete) slog Ronneby kommun fast riktlinjerna för Samverkansprojektets organisering. I projektet skulle följande funktioner ingå: politisk ledningsgrupp med representanter för kommunstyrelsen, fritids- och gatunämnden, BUK-nämnden (barn, utbildning och kultur) och socialnämnden projektledare, det vill säga en kommunal tjänsteman som skulle leda arbetet och ha ansvar för detta gentemot den politiska ledningsgruppen projektgrupp med representanter för olika sektorer, såsom skolan (barnomsorg, låg-, mellan- och högstadium samt gymnasium), kultur-, fritids- och gatuförvaltningen, socialförvaltningen, föräldraorganisationen, polisen, högskolan samt ungdomsparlamentet under ledning av projektledaren handläggare som i sex månader inom ramen för en arbetsmarknadspolitisk åtgärd skulle samla in och sammanställa mål, idéer, planer och uppgifter. I den kommande framställningen kommer jag att relatera till olika gruppkonstellationer. När jag relaterar till styrgrupperna är det samverkansgruppen tillsammans med den politiska ledningsgruppen som avses. Samverkansprojektets organisering i Ronneby Våren 1998 slöts ett samarbetsavtal mellan Ronneby kommun och Ungdomsstyrelsen, enligt vilket följande organisation för ett samverkansprojekt fastslogs: Följande representanter utsågs för att arbeta med olika frågor: Högskolan i Ronnebysamhället: Ungdomsparlamentvisoner: Framtidsverkstäder: Musik/Kultur: Högstadiet: Föreningar/föreningsgårdar: representant för Idékompaniet ordföranden i ungdomsparlamentet representant för Idékompaniet och socialförvaltningen representant för kulturpedagogiskt centrum (KPC) representant för högstadiet representant för fritidsförvaltningen 18

20 På partipolitisk nivå utsågs följande kommunalpolitiker till samverkansgruppen: Representanter för Kommunstyrelsen Fritids- och gatunämnden Barn-, utbildnings- och kulturnämnderna Socialnämnden ordförande och vice ordförande (s) ordförande och vice ordförande (s) och (c) ordförande och vice ordförande (s) ordförande och vice ordförande (s) och (m) Till projektgruppen rekryterades dessutom representanter på tjänstemannanivå från följande förvaltningar: Fritids- och gatuförvaltningen (projektledare) Kulturförvaltningen Socialförvaltningen Gymnasieskolan Grundskolan I projektgruppen ingick dessutom representanter för högskolan, polisen och Ungdomsparlamentet. 11 Till Samverkansprojektet anställdes också en ungdomskonsulent på 50 procent från 1 september 1998 till 15 maj Ungdomskonsulenten skulle ingå i projektgruppen. Syftet med tjänsten var att den skulle fungera som en resurs för: ungdomsparlamentet uppbyggnaden av verksamheten i Ungdomens hus handläggningen av Samverkansprojektet Målsättningar I samarbetsavtalet med Ungdomsstyrelsen formulerade Ronneby kommun projektets huvudinriktning: Ronneby kommun har beslutat att utarbeta en strategi för att uppnå goda uppväxt- och levnadsvillkor för barn och ungdom, med syfte att skapa kontinuitet och att ett tvärsektoriellt arbete genomförs med fina relationer mellan olika förvaltningar och verksamheter med bra förebyggande insatser, dels för de i riskzonen och dels för alla samt att begränsa redan uppkomna problem. 12 Efter en genomgång av olika dokument är det möjligt att se fyravisioner/mål med Samverkansprojektet. Den första övergripande målsättningen konkretiserades i tre punkter, nämligen att genom projektorganisationens och ungdomskonsulentens försorg: 1. Bygga upp verksamheten i de nya ungdomslokalerna 2. Få ungdomarna att själva initiera aktiviteter i Ungdomens hus 3. Försöka få de studerande vid högskolan och de fast boende ungdomarna i kommunen att närma sig varandra. 11 Samarbetsavtal mellan Ungdomsstyrelsen och Ronneby kommun Dnr /97. 19

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) Datum 2012-11-05 Projektplan Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) 2012 2 Projektplan Lupp 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Uppdragsgivare och uppdragstagare 3 2. Inledning och

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI UNGDOMSPOLITISK STRATEGI Smedjebackens kommun I den bästa av världar har alla barn och unga rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Samhälle. Det innebär en uppväxtmiljö där hänsyn tas till

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel

Ansökan om utvecklingsmedel 1 (5) Handläggare: Gunilla Ericsson 2013-10-23 GN 2013.0176 Gymnasienämnden Kommunstyrelsen Karlskoga Ansökan om utvecklingsmedel Sammanfattning Gymnasienämnden ansöker om utvecklingsmedel hos kommunstyrelsen

Läs mer

Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten

Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten 1 Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten 1. Projektnamn Den 1 juni 2009 beslöt LAG Mellansjölandet att bevilja oss ett projektstöd för att arrangera besökshelgen Upplev Kilsbergskanten (LAG:s dnr M2009-0095,

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid viktigt samverkan stöd kunskap erfarenhet nätverk politik förebygga samhälle Samverkan mot suicid guide för att inleda eller utveckla befolkningsinriktad suicidprevention Utvecklingen av suicidalitet kan

Läs mer

Barn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun

Barn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun Barn- och ungdomspolitiskt program Eksjö kommun Barn och ungdomar känner stolthet och glädje över sin hemort Antaget av kommunfullmäktige 2007-01-25, 121 Innehållsförteckning INLEDNING OCH BAKGRUND...

Läs mer

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner -12-18 1 (8) Rapport Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner Sammanfattning Nackanätverket är ett samarbete mellan sex kommuner som handlar om fritidsgårdar och

Läs mer

Ungdomsstyrelsen byter namn

Ungdomsstyrelsen byter namn Ungdomsstyrelsen byter namn Med fokus på unga en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande Nytt ungdomspolitiskt mål Alla ungdomar ska ha goda levnadvillkor, makt att forma sina liv och inflytande

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011

Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungas politiska intresse och engagemang väcks till liv genom diskussioner om politik och andra samhällsfrågor. Här spelar inte bara föreningslivet

Läs mer

Övergripande handlingsplan för det ungdomspolitiska arbetet 2013-2014

Övergripande handlingsplan för det ungdomspolitiska arbetet 2013-2014 Övergripande handlingsplan för det ungdomspolitiska arbetet 2013-2014 (Reviderad 11.12.2013) Inledning Det övergripande målet för det lokala ungdomspolitiska arbetet är: Landskrona stad ska vara en kommun

Läs mer

Projektplan för Vision 2025

Projektplan för Vision 2025 Projektplan för Vision 2025 1(4) 1 Inledning Projektet innebär att via ett processarbete ta fram förslag till åtgärder och aktiviteter för att uppnå visionen 25 000 invånare år 2025. Faserna och målen

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Det civila samhället och dess ansvar för god integration

Det civila samhället och dess ansvar för god integration Det civila samhället och dess ansvar för god integration Slutsatser från ny enkätundersökning i Växjö kommun Växjö 10 december Daniel Folkesson Praktiskt genomförande av Institutet för lokal och regional

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 3 Dokumentation av handlingsplan Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. DOKUMENTATION... 3 SAMMANSTÄLLNING AV HANDLINGSPLAN... 3 PROCESSEN

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

VÄLKOMNA! Startkonferens om LUPP 2015

VÄLKOMNA! Startkonferens om LUPP 2015 VÄLKOMNA! Startkonferens om LUPP 2015 Syftet med Lupp Hur göra och vem gör vad? Vad är Lupp? Lupp speglar den nationella ungdomspolitiken Enkätverktyg för att få kunskap om unga Löpande arbete Årlig inbjudan

Läs mer

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007 Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007 Bakgrund Åtvidabergs kommun tilldelades statligt bidrag för att anställa en drogsamordnare. Samordnaren påbörjade sitt arbete den 15

Läs mer

Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret

Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret Bakgrund Kommunfullmäktige har antagit ett strategiskt område; Barn och unga vår framtid. Utifrån

Läs mer

Uppföljning av projektet familjecoacher

Uppföljning av projektet familjecoacher Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-11-05 SN 2012.0047 Handläggare: Unni Johansson, 22. socialkansliet Socialnämnden Uppföljning av projektet familjecoacher Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen och

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

LUPP 2012 Vimmerby kommun

LUPP 2012 Vimmerby kommun LUPP 2012 Vimmerby kommun Under hösten 2012 genomfördes ännu en LUPP-undersökning i Vimmerby. Det var den fjärde i ordningen (De tidigare gjordes 2005, 2007 och 2009). I Vimmerby deltog 155 elever i årskurs

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-09-02 DNR 510-597/02 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Dubbeldiagnosprojektet

Läs mer

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete Modernt ungdomsarbete Åland 12-14 februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete Alla människors lika värde - alla ska ha samma rätt till en utvecklande fritid oberoende av bakgrund

Läs mer

PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden

PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden 2008-11-27 MÅLSÄTTNING Brotts- och drogförebyggande rådet (Brå) i Kristianstad skall verka för att: Öka tryggheten i kommunen

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL. - Ungdomar

INSPIRATIONSMATERIAL. - Ungdomar INSPIRATIONSMATERIAL - Ungdomar Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material som du kan använda för att påverka något du tycker är fel eller försöka genomföra

Läs mer

Bjuder på några bilder av de vuxna också.

Bjuder på några bilder av de vuxna också. Efter en busstur till havsnära Löderups strandbad startade dagen på bästa sätt nämligen med fika! Det är nog aldrig fel med fika om du frågar ungdomarna i. Efter fikastunden var det sedan dags att få sig

Läs mer

Ökat socialt innehåll i vardagen

Ökat socialt innehåll i vardagen -3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...

Läs mer

Fördelning av medel för demokrati- och utvecklingsarbete 2015

Fördelning av medel för demokrati- och utvecklingsarbete 2015 Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2015-05-27 Handläggare Monica Slama Telefon: 08-508 23 092 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram KOMMUNLEDNINGSKONTORET Barn- och ungdomsprogram Barn- och ungdomsprogram Antaget av kommunfullmäktige 24 mars 2014 Omslagsbild Maskot Citera gärna ur skriften men ange källa Gävle kommun 2014 Grafisk form

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan 213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND 1 (5) Finsamförbundet ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND IDEBESKRIVNING Utgångspunkter Sedan den 1 februari 2011 har i form av socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM

UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM Ungdomspolitiskt program, Mora kommun Daterad 2009-11-16 Fastställd Kommunfullmäktige 2009-11-16 Reviderad - Produktion Kommunledningskontoret Dnr 2009/138 030 Dokument Winess,

Läs mer

Seminarier. Spår A Mötesplats på väg

Seminarier. Spår A Mötesplats på väg Seminarier Spår A Mötesplats på väg På en attraktiv mötesplats händer det saker. På en bra mötesplats är ungdomarna delaktiga och lär sig saker. Det gäller bara att få ihop det. Under detta spår får du

Läs mer

Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V)

Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-04-02 KS-2012/694.170 1 (3) HANDLÄGGARE Moritz, Marcel marcel.moritz@huddinge.se Kommunstyrelsen Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar

Läs mer

Hej på er! Ännu en månad har rusat förbi!

Hej på er! Ännu en månad har rusat förbi! Hej på er! Ännu en månad har rusat förbi! Under november månad har vi fortsatt med demokratiutbildning för ledningsgrupperna i förvaltningarna. Detta var årets sista tillfälle för demokratiutbildning!

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Dokumenttyp: Målprogram Ansvarig: Hållbarhetssamordnare Fastställd: Remiss Dnr:. Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Tingsryds kommuns Ungdomspolitiska program - att vara ung i Tingsryds kommun

Läs mer

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF)

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF) Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 (SCF) Denna utvecklingsplan är ett levande dokument som kan göra förändringar i om så krävs för att Idrottslyftets mål i ännu högre utsträckning ska uppnås.

Läs mer

Barn- och ungdomspolitiskt program

Barn- och ungdomspolitiskt program 1 Barn- och ungdomspolitiskt program Antaget av kommunstyrelsen 2014-02-10 8 Antaget av kommunfullmäktige 2014-03-03 11 Bilderna är tagna på en Framtidsverkstad Norberg som hölls på Mariagården den 22

Läs mer

Klimatdialog 2010 LYSEKIL

Klimatdialog 2010 LYSEKIL Klimatdialog 2010 LYSEKIL klimatdialog 2010 LYSEKIL! På initiativ av Lysekil kommun kommer unga, lokala politiker och engagerade tjänstemän under hösten 2010 tillsammans skapa förslag och projekt kring

Läs mer

Projekt Bobsy (boende, behandling, sysselsättning)

Projekt Bobsy (boende, behandling, sysselsättning) 1 [7] Referens Carin Svensson Mottagare Styrgruppen Slutrapport Projekt Bobsy (boende, behandling, sysselsättning) SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Besök Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare Projektledare Mikael Israelsson Dalslands Fotbollförbund e-post: mi.famis@telia.com telefon: 070-227 53 85 Layoutarbete Ingela Gustavsson e-post: ingela.gustavsson@westgotasport.se

Läs mer

Merservice inom LSS och särskilda boenden

Merservice inom LSS och särskilda boenden Merservice inom LSS och särskilda boenden Anställningsenheten, JobbMalmö Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-22 1.2 Jahangir Hosseinkhah Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

Läs mer

PROTOKOLL. Ungdomsforum 150225 Dnr: KS 2015-106. Plats och tid Konferensrummet, Lagaholmsskolan, Laholm, 150225, 10.00 12.00.

PROTOKOLL. Ungdomsforum 150225 Dnr: KS 2015-106. Plats och tid Konferensrummet, Lagaholmsskolan, Laholm, 150225, 10.00 12.00. 1 PROTOKOLL Ungdomsforum 150225 Dnr: KS 2015-106 Plats och tid Konferensrummet,, 150225, 10.00 12.00 Ungdomar Casandra Hallberg, Osbecksgymnasiet Fredrik Roos-Lindell, Osbecksgymnasiet Emelie Solenheim,

Läs mer

Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans

Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans Ungas sätt att göra skillnad Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans Den 18-19 maj 2013 anordnade Nytänk den andra av de 4 inspirationsträffar som projektet kommer att hålla under

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA S HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Kalmar November 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för, i bland annat kulturplanerna, själva ska få komma till tals.

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Ett uppdrag växer fram

Ett uppdrag växer fram Ett uppdrag växer fram Den 2 juni 1994 slog riksdagen fast att människor som har psykiska funktionshinder vill, kan och skall leva i samhället. Beslutet hade föregåtts av en längre tids utredande, först

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Hösten 2014 genomfördes en lång enkät (Lupp) med unga i åk 8 och år 2 på gymnasiet. Totalt 1177 unga svarade på frågor om fritid,

Läs mer

Information om KULTURTRAPPAN

Information om KULTURTRAPPAN Information om KULTURTRAPPAN Gävles kulturgaranti Bakgrund Vilka är vi? Gävle kommun 2015-09-08 2 Gävle kommun 2015-09-08 3 Information om Kulturtrappan Ninni berättar om bakgrunden till Kulturtrappan,

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån våra grundidéer som vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Ansökan om statsbidrag för utveckling av alkohol- och drogförebyggande insatser

Ansökan om statsbidrag för utveckling av alkohol- och drogförebyggande insatser Planeringsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Gunilla Schedin Tfn: 508 09 015 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-02-27 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ansökan om statsbidrag för utveckling

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Uppdrag gränsdragning av arbetsmarknadsinsatser och försörjningsstöd

Uppdrag gränsdragning av arbetsmarknadsinsatser och försörjningsstöd UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2013-08-20 Socialnämnden 161 Uppdrag gränsdragning av arbetsmarknadsinsatser och försörjningsstöd Dnr SN 2013/0448 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad 2013-08-09 Slutrapport

Läs mer

Yttrande ang. Motion om socialt förebyggande arbete

Yttrande ang. Motion om socialt förebyggande arbete Kulturnämnden 2008-12-18 88 11 Kulturnämndens arbetsutskott 2008-12-04 89 10 Yttrande ang. Motion om socialt förebyggande arbete Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet anför följande i motion:

Läs mer

Begäran om pengar för extra arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar under 2016

Begäran om pengar för extra arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar under 2016 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-12-17 12 (xx) Dnr SN 2015/251 Begäran om pengar för extra arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar under 2016 Sammanfattning Arbetslösheten bland

Läs mer

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Verksamhetsplan & Budget

Verksamhetsplan & Budget Verksamhetsplan & Budget 2014-2015 Malmö Idrottsföreningars Samorganisation 40 år den 16 oktober 2014 MISO Idrott åt alla MISO stöder Idrottens värdegrund och dess fyra grundpelare Glädje och gemenskap

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

R I K TLINJER. Riktlinjer för bidrag speciella ändamål FRITIDSNÄMNDEN. Fastställda av fritidsnämnden 2012-02-23

R I K TLINJER. Riktlinjer för bidrag speciella ändamål FRITIDSNÄMNDEN. Fastställda av fritidsnämnden 2012-02-23 R I K TLINJER FRITIDSNÄMNDEN Riktlinjer för bidrag speciella ändamål Fastställda av fritidsnämnden 2012-02-23 Riktlinjer för bidrag speciella ändamål Innehåll 1. Introduktion... 3 2. Varför lämnar fritidsnämnden

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer