Uppföljning av FoU-centra inom äldreområdet

Transkript

1 Dnr / (21) Regeringen Uppföljning av FoU-centra inom äldreområdet I enlighet med regeringens uppdrag överlämnar Socialstyrelsen härmed rapporten Uppföljning av FoU-centra inom äldreområdet. Sammanfattning Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag under fördelat 47,5 mkr som stimulansbidrag till 18 FoU-center på äldreområdet. Socialstyrelsen har också i uppdrag att följa upp verksamheten. Denna rapport bygger på FoU-centrens egna verksamhetsbeskrivningar. Någon analys av verksamhetens kvalitet görs inte utan Socialstyrelsen avser återkomma med en sådan i 2004 års rapport. En första uppföljning visar att FoU-centren är på god väg i sin etablering: 14 center med viss FoU-tradition bedriver FoU-arbete utifrån de äldres behov och med inriktningen att främja personalens lärande i arbetet. Två FoU-center rekryterar medarbetare inför verksamhetsstart under hösten medan två center ännu är i sin planerings-/projekteringsfas. Nya samverkansformer mellan huvudmännen har utvecklats och kontakterna med högskolan har fördjupats och konkretiserats. FoU-centren håller därmed sannolikt på att utvecklas till den länk mellan den praktiska vården/omsorgen och universitet/högskola som eftersträvas. Även i förhållande till de av riksdagen uppställda villkoren för stimulansbidragen visar lägesrapporten att målen är på god väg att uppnås. Organiserat brukarinflytande är dock blygsamt förekommande men på detta område redovisar FoU-centren konkreta utvecklingsambitioner. Stimulansbidragets andel av verksamhetsbudgeten varierar mellan 30 och 50 procent. Med sina egna begränsade ekonomiska resurser är FoU-centren sårbara varför någon form av statligt basstöd torde bli nödvändig för att säkra en verksamhet även på längre sikt. Bakgrund Inom ramen för den Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken (prop. 1997/98:113) beviljade regeringen 1999 stimulansbidrag om 37 miljoner kronor till 15 regionala FoU-centra med verksamhet på äldreområdet. Huvudsyftet för satsningen var att stimulera till en lokalt förankrad och praktiknära kunskaps- och verksamhetsutveckling inom vård och omsorg för SOCIALSTYRELSEN Telefon växel Fax STOCKHOLM Texttelefon Telegram Socialstyret Besök Rålambsvägen 3 E-post socialstyrelsen@sos.se Org nr Internet Postgiro

2 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2002 2(21) äldre. Stimulansbidraget beviljades till totalt femton kommuner och landsting i samverkan under åren I Nationell handlingsplan för hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:149) anförde regeringen det som angeläget att satsningen på regionala FoUcentra fortsätter under åren och utvecklas till att, utöver samverkan mellan kommuner och landsting, även innefatta samarbete med universitet och högskolor. För ändamålet anslogs 60 miljoner i stimulansbidrag för treårsperioden. Socialstyrelsen erhöll uppdraget att administrera, stödja och följa upp satsningen. För år 2002 fördelades 10,8 mkr till 12 FoUcentra och för perioden fördelades 47,5 mkr till 18 centra. Stimulansbidragens periodiserade fördelning över åren redovisas som bilaga 1. Föreliggande redovisning speglar läget beträffande de 18 FoU-centra som erhåller stimulansbidrag under åren En grundläggande förutsättning för att erhålla bidraget är att centrets verksamhet inriktas mot äldres vård (HSL) och omsorg (SoL) och att dess verksamhet är ett resultat av samverkan mellan kommuner och landsting i samarbete med universitet och högskolor. Ett villkor för att erhålla stimulansbidrag är även att kommuner, landsting och andra intressenter tillsammans anslår minst motsvarande belopp till centrets verksamhet. Nedanstående tabell visar FoU-centra med stimulansbidrag under åren samt bidragets storlek FoU Kronoberg FoU Centrum Äldre i Uppsala Äldrecentrum, Västerbotten Äldre Väst Sjuhärad FoU-SO/Äldre i Stockholm Kommunförbundet Fyrbodal FoU Äldre Sörmland Äldreforskning Nordväst, Stockholm Äldreforum, Dalarnas Forskningsråd NFoU, Halland FoU Östergötland Forum Äldre, Örebro Kompetenscentrum Stockholms stad FoU Norrbotten FoU Västmanland Luppen Kunskapscentrum, Jönköping Äldrecentrum Sydost, Kalmar län FoU i Väst, Göteborgsregionen

3 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2002 3(21) För sex FoU-center inkluderar de i tabellen redovisade beloppen även stimulansbidrag för projektering och planering under fyra månader En schematisk presentation av respektive FoU-center med aktuellt verksamhetsläge och finansiering bifogas som bilaga 2. Metodik för arbetet med lägesrapporten Underlag för denna lägesrapport har dels utgjorts av de ambitioner som FoU-centren redovisat som verksamhetsplaner i sina respektive ansökningar om stimulansbidrag, dels de lägesrapporter som de inkommit med under Det skriftliga underlaget har kompletterats med muntliga kontakter. Lägesbeskrivningen för respektive center har i arbetets slutskede stämts av med FoU-centrat ifråga. Lägesrapportens struktur följer den mall som utarbetats i samarbete med FoU-centren och vars syfte är att skapa enhetlighet i såväl den enskilda som den samlade redovisningen av centrens verksamhet. FoU-centrens etablering Av de aktuella FoU-centren har tretton enheter bedrivit sin verksamhet alltsedan 1999 då stimulansbidrag beviljades för första gången. Relationen mellan centrens huvudmän (kommuner och landsting) är avtalsreglerad med årlig anslagsfinansiering som ofta är krontalsfixerad i förhållande till invånareantalet. I sina årsredovisningar speglar FoU-centren en verksamhet som funnit sin form och som etablerat kontaktnät med såväl äldreomsorgens huvudmän som dess praktiker och brukare. Utöver verksamhetsknutna projekt och utvecklingsinsatser bedrivs utbildning/fortbildning riktad till berörda personalkategorier och ofta även process/ metodhandledning. I flera fall har centren ingått i de nationella utvärderingar av FoU-verksamheter som genomförts. 1 Fem FoU-center är nystartade och befinner sig i olika faser i sin etablering. Här saknas ofta samverkanstradition på området huvudmännen emellan och arbetet inriktas på att skapa en arena för det gemensamma FoU-centret. Så är fallet med FoU-SO/Äldre i Stockholms län som efter huvudmannaförändringar alltjämt befinner sig i en planerings- och projekteringsfas med slutande av samverkansavtal mellan fyra kommuner och landstinget, personalrekrytering och lokalanskaffning. I Fyrbodal planeras, struktureras och organiseras samverkan mellan kommuner, sjukvårdshuvudman, försäkringskassa, arbetsförmedling och högskola kring det gemensamma Fyrbodalsinstitutet. I Västmanland pågår rekrytering av medarbetare sedan formella beslut och avtal fattats kring etablering, verksamhetsinriktning, organisering, finansiering, etc. Det etablerade Fokus i Kalmar län inleder sam- 1 Bergström Eva et al: Det dolda universitetet. Framväxten av FoU-miljöer utanför universitet och högskolor. Falun Ekermo Mats: Den mångtydiga FoU-idén lokala FoUenheters mening och betydelse. Örebro 2002.

4 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2002 4(21) arbete med landstinget i det nybildade Äldrecentrum Sydost. Det återstående FoU-centret, FoU Äldre i Sörmland, etablerades 2002 och konsolideras för närvarande till tre verksamhetsspår varefter forskarrekrytering vidtar. Organisation Förutsättningen för etablerandet av FoU-center är att detta sker i samverkan mellan kommuner och landsting och i samarbete med universitet och högskolor. Detta villkor uppfyller samtliga center men samverkan är organiserad på olika sätt: Inom kommunförbundets organisation med samverkansavtal med övriga huvudmän Detta är den vanligaste organisationsformen. För åtta av de arton FoUcentren har frågan om organisationstillhörighet lösts på detta sätt och därmed har även arbetsgivarfrågan för anställd personal fått sin lösning 2. Den politiska ledningen utövas vanligtvis av ett redan etablerat samverkansorgan eller på delegation av en styrgrupp med tjänstemannaföreträdare för samverkansparterna. I några fall har särskild styrelse för FoU-centret utsetts inom kommunförbundets ram. Samverkan med universitet/högskola avtalas i särskild ordning och företrädare ingår/adjungeras till centrets styrgrupp. I ett fall har högskolan åtagit sig ansvaret för den löpande administrationen av FoU-centret ifråga. Inom regionförbundets ram I de fall FoU-centren har sin organisationstillhörighet till ett redan etablerat regionförbund har samverkansfrågan lösts inom den fungerande förbundsstrukturen. Så är fallet för fyra FoU-centra 3. Huvudmännens inflytande sker genom arbetsutskott till befintlig styrelse eller genom särskilt inrättat samverkansorgan med huvudmannaföreträdare. Med universitet/högskola sker avtalsreglerad samverkan och företrädare adjungeras till utskott/styrgrupp. Landsting som huvudman med samverkansavtal För tre FoU-center är respektive landsting huvudman men med samverkans- och samarbetsavtal med såväl kommuner som universitet/högskola 4. I samtliga fall är verksamheten politiskt underställd ett etablerat samverkansorgan mellan huvudmännen eller en politisk nämnd. Den operativa ledningen utövas av en styrgrupp med tjänstemannaföreträdare. 2 FoU Kronoberg, Äldre Väst Sjuhärad, FoU-SO/Äldre i Stockholms län, Kommunförbundet Fyrbodal, FoU Äldre i Sörmland, FoU Norrbotten, FoU Västmanland, Luppen Kunskapscentrum i Jönköping. 3 FoU-centrum Äldre i Uppsala län, NFoU Halland, Äldrecentrum Sydost, FoU i Väst. 4 Äldrecentrum Västerbotten, Äldreforskning Nordväst Stockholm, Kompetenscentrum inom äldreomsorg och äldrevård i Stockholm.

5 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2002 5(21) FoU-center med lös gemensam ram i form av partnerskap För två FoU-center har huvudmännen löst verksamhetens organisering genom en form av avtalsreglerat partnerskap där ansvarsuppgifterna för verksamhet och personal fördelas huvudmännen emellan 5. I ett av fallen finns en gemensam ledningsgrupp för verksamheten. I det andra svarar en av huvudmännen för samordningen utåt. I båda fallen sker organiserat samarbete med universitet/högskola. FoU-center med stiftelse som huvudman Ett FoU-center har en stiftelse som huvudman och är underordnad dess styrelse med representanter för regionen och forskarsamhället 6. Samverkansavtal för verksamheten har slutits med landstinget och länets kommuner. Finansiering För samtliga av de aktuella FoU-centren regleras finansieringen i avtal mellan huvudmännen. Det statliga stimulansbidragets andel av verksamhetsbudgeten varierar mellan 30 och 50 procent med en tydlig tendens: ju mera etablerat FoU-centret är desto lägre är stimulansbidragets andel i den totala budgetomslutningen. Med tiden tenderar intäktsfinansieringen att öka och bidrar då i ökande utsträckning till verksamhetens finansiering. Denna utveckling förefaller emellertid vara långsam. I delrapporten från Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten 7 betonas värdet av kommunal FoU-verksamhet men att sådan verksamhet genom sina begränsade resurser är särskilt sårbar. Ett framtida statligt basstöd till FoU-centren anses därför angeläget. Stödet bör utformas så att det borgar för ett utvecklat samarbete mellan forskning, utbildning och praktik för att garantera långsiktighet och kvalitet. Praktikermedverkan och brukarinflytande En uttalad målsättning för FoU-centrens verksamhet är att arbetet bedrivs och utvecklas i nära samverkan och i samarbete med berörda yrkesutövare. Sådan samverkan sker i formaliserad form i de referensgrupper som kompletterar centrens organisation samt informellt i de målinriktade arbetsgrupper som bildas för enskilda projekt eller för konkreta arbetsuppgifter i övrigt. Flera FoU-center har även initierat bildandet av nätverk på specifika områden med företrädare för berörd verksamhet oavsett huvudmannaskap. Organiserad samverkan med brukare och brukarorganisationer är inte lika vanligt. På några FoU-center finns brukarråd med företrädare för brukaror- 5 FoU Östergötland, Forum Äldre Örebro. 6 ÄldreForum Dalarna. 7 Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Rapport till regeringen avseende det treåriga regeringsuppdraget. Socialstyrelsen 2003.

6 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2002 6(21) ganisationer. I övrigt och oftast sker brukarsamverkan i samband med FoUcentrens reguljära verksamhet (projektverksamhet, seminarier, utbildningar, utvecklingsstöd etc.). En vidareutvecklad brukarsamverkan framöver är ett genomgående tema i centrens verksamhetsplanering. Personal Karaktäristiskt för FoU-centren är dess kärna av forskarutbildade medarbetare, flertalet disputerade och ofta med konkret yrkeserfarenhet från verksamhetsområdet ifråga. Därutöver finns ett varierande antal projektmedarbetare med tidsbegränsade anställningar som ofta har sin bastjänst i någon av huvudmännens organisationer. Verksamheten leds av en chef eller FoUsamordnare med verksamhets- och budgetansvar inför huvudmännen. Administrationen sker rationellt, ofta genom tjänsteköp från någon av huvudmännen eller samordnad med annan verksamhet. I de fall FoU-centret inte förfogar över egen forskarresurs sker tjänsteköp från universitet/högskola eller annan FoU-verksamhet. Flera FoU-center får även sin handledning och sitt metodstöd genom universitetets/högskolans försorg och detta personalsamband framhålls som en ömsesidig framgångsfaktor för de berörda. Flera FoU-center har på varierande sätt knutit doktorander till sin verksamhet bland annat för att stärka relationen med berörd högskola/universitet. På deltid ägnar sig doktoranden då åt egen forskning men deltar i övrigt i FoUcentrets reguljära verksamhet. Vid några FoU-center erbjuds praktiskt yrkesverksamma att genomgå en elementär forskarutbildning, s.k. forskarskola. Utöver utbildningsinsatsen fyller denna insats även funktionen som rekryteringsbas för framtida personalbehov. Ett system med lokala FoU-ombud har prövats av flera FoU-center. Därigenom kan FoU-idén ges ökat genomslag samtidigt som enskildas medverkan i FoU-arbete stimuleras. För spridning och implementering av FoUresultat kan dessa ombud få stor betydelse. FoU-centrens verksamhet Karaktäristiskt för verksamheten vid de arton FoU-centren är en diversifierad verksamhet som ofta även bär en lokal/regional prägel. Av centrens lägesrapporter kan emellertid några typiska verksamhetsinsatser skönjas: Projektverksamhet av innovativ och verksamhetsutvecklande karaktär framstår som det klart dominerande inslaget i FoU-centrens verksamhet och sammantaget redovisar centren hundratals mer eller mindre långsiktiga pågående projekt. Som exempel på bredden i verksamheten kan nämnas pro-

7 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2002 7(21) jektet Vård vid livets slut där berörda personalkategorier utvecklar samverkan genom utbildning och handledning. Projektet Ta med påsen och kom inbjuder pensionärer till apoteket för riktad information om den enskildes mediciner och olämpliga kombinationer. I det fleråriga projektet När fritid bli fri tid belyses pensioneringsprocessen i en longitudinell studie och i projektet Samverkan i vården utvecklas en eftervårdsmodell för strokedrabbade. Arbetet för en utvecklad vårdkedja över förvaltningsgränserna bedrivs i flera projekt. Inte sällan ges projektverksamheten en regional prägel. Att åldras i glesbygd är ett naturligt projekt för ett FoU-center i Västerbotten medan mångkulturell äldreomsorg är ett givet tema för ett projekt i Botkyrka. Kollegiegranskning framstår som en allt vanligare metod för projekt med inriktningen att utveckla personalens professionalitet. Utvärdering och uppföljning är andra inslag som är gemensamma för FoUcentren. Anhörig-300 projekten har ofta utvärderats genom centrens försorg. Läkartillsynen i särskilda boenden är ett annat exempel. Uppföljning av huvudmannaskapsförändringar (ÄDEL, Psykädel, handikappomsorgens kommunalisering) är andra exempel på uppdrag som lagts på centren. Utbildnings- och fortbildningsinsatser är vanliga inslag. Insatserna görs huvudsakligen på två sätt: antingen genomförs aktiviteten i egen regi och i egna lokaler för att markera centrets funktion som mötesplats, eller så uppdras åt extern kursgivare att genomföra insatsen med centret som beställare. Exempel på insatser riktade till professionellt verksamma är utbildning i samtalsmetodik, kurs i informationssökning, projektledarutbildning, kurs för blivande fokusgruppledare, handledarutbildning för demenssköterskor, kurser kring kostens betydelse för hälsan etc. Seminarier, konferenser och FoU-dagar är naturliga forum för ömsesidig kunskaps- och informationsspridning. Ofta anordnas dessa möten i egen regi för att förmedla kunskap på för verksamhetsområdet aktuella teman eller för att informera om resultatet av ett genomfört projekt. Exempel ur centrens verksamhetsberättelser är framtidsverkstäder om framtida yrkesroller där olika personalkategorier från flera huvudmän möts kring en gemensam frågeställning, idésmedjor för verksamhetsutveckling, tankerum för reflektion etc. FoU-dagar har genomförts för att lansera ny verksamhet eller för att sprida kunskap och information om uppnådda resultat. Nybildade center har för att markera verksamhetsstarten i flera fall inbjudit berörda målgrupper till upptaktskonferens. I Västmanland lockade en sådan konferens 200 deltagare. FoU-centrens medarbetare anlitas ofta som resurspersoner av externa kursoch konferensarrangörer. Detta är ett naturligt led i centrets uppgift att sprida information och kunskap till en vidare krets. Verksamhetsberättelserna vittnar om att sådan medverkan sker regelbundet och frekvent, främst nationellt men även vid konferenser utomlands.

8 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2002 8(21) Som grundläggande för all FoU-verksamhet betonas uppgiften att bistå praktiskt verksamma med projekt- och metod- och processhandledning samt annat stöd för deras professionella yrkesutveckling. Ständigt aktuell är också uppgiften att bistå vid informations- och kunskapssökning. Dessa insatser görs reguljärt vid de FoU-centra som hunnit etablera sin verksamhet. För att stimulera till och möjliggöra lokalt utvecklingsarbete har några FoU-center inrättat ett system med stipendier, FoU-medel eller lokala forskningsanslag som är fria att söka för personal på äldreområdet. För behandling av ansökningar har någon form av beredningsgrupp med bl.a. vetenskaplig kompetens vanligtvis inrättats. I samband därmed har även frågan om hur den etiska prövningen av projektverksamhet ska ske och i något fall har beredningsgruppen anförtrotts även denna uppgift. Två FoU-center har för att markera sin regionala profil och som ett led i en strävan att bidra med regional och lokal kunskap och information tagit fram regionala välfärdsdata och lokal statistik. Aktuella utvecklingsområden De nybildade FoU-centren fortsätter sitt projekterings- och etableringsarbete, skapar nätverk och utvecklar interna och externa verksamhetsrelationer. De center, som funnit sin form och etablerat sin verksamhet, anger flera utvecklingsområden som exempelvis: Samverkan mellan kommuner och landsting har utvecklats kontinuerligt inom ramen för FoU-centrens verksamhet. Flera FoU-center planerar framöver en målinriktad samverkan med bl.a. den psykogeriatriska verksamhet som bedrivs av sjukvårdshuvudmannen. Den demografiska utvecklingens konsekvenser för äldrevårdens och äldreomsorgens volymutveckling blir föremål för flera regionala studier. Målsättningen är att resultatet ska kunna komplettera huvudmännens beslutsunderlag för verksamhetens framtida dimensionering. FoU-centren är på olika sätt engagerade i planeringen av lokal och regional utvärdering av den Nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvård. Utvärderingen görs i nära samverkan mellan kommuner och landsting och då ses FoU-centret som naturlig arena. Sjukvård som bedrivs i primärkommunal regi blir föremål för särskilda studier och uppföljningar. Mentorprogram för första linjens chefer inom kommuner och landsting har utvecklats av något FoU-center. Ambitionen är att på olika sätt sprida programmet såväl regionalt som nationellt sedan intresset härför visat sig stort.

9 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2002 9(21) Kunskapsspridning om forskningsmetodik och informationssökning har hittills fått stort gensvar från praktiskt verksamma i län där FoU-centra bedrivit någon form av forskarskola. Verksamheten är fortsatt angelägen och ett regionalt samarbete center emellan övervägs. Teknik i äldreomsorg blir temat för utvecklingsinsatser på flera områden, såsom hjälpmedelsutveckling, IT och elektronisk informationsöverföring, telemedicin etc. Kunskapsförmedling och spridning Utöver kunskapsbildning anges förmedling, spridning och implementering som några av de viktigaste uppgifterna för FoU-verksamheten. De aktuella centren ger följande exempel härpå: De gängse metoderna för att förmedla och sprida FoU-resultat är genom FoU-rapporter och FoU-meddelanden, föreläsningar, seminarier, utbildningar och konferenser. Utöver dessa kanaler, som frekvent används av alla de FoU-center som passerat sin etableringsfas, har flertalet även en omfattande och regelbunden nyhetsbrevsutgivning. Vidare sprids resultat och information via Internet, på egen hemsida eller på den hemsida som är gemensam för landets FoU-enheter på välfärdsområdet. Till verksamheten finns vanligtvis knutet ett permanent FoU-råd, en FoUsamrådsgrupp eller en referensgrupp med verksamhetsföreträdare där FoUresultat löpande presenteras och där den vidare spridningen planeras och struktureras. I förekommande fall sker detta även i lokala FoU-råd eller i ett nätverk av lokala FoU-ombud. FoU-kaféer och idébytardagar är exempel på informella mötesplatser där såväl FoU-medarbetare som vård- och omsorgspersonal och brukare kan träffas för spontana samtal kring genomförda, pågående och planerade FoU-insatser. Vid temadagar samlas berörda från olika verksamheter, förvaltningar eller huvudmän till information, utbildning och reflektion kring ett gemensamt, angeläget tema. Genom att FoU-centren är lokalt och regionalt förankrade sprids kunskap, erfarenhet och FoU-resultat genom den mångfald personliga kontakter och informella möten som äger rum mellan FoU-medarbetare, vård- och omsorgspersonal och brukare. Nätverk och samarbetspartners I bilaga till regeringsbeslutet 2001 om fortsatt satsning på FoU-center inom äldreområdet, anges att centret ska grundas på samverkan mellan kommuner och landsting och att verksamheten ska bedrivas i samarbete med universitet och högskolor. Samtliga av de aktuella FoU-centren har etablerat

10 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) sådant samarbete men det sker på varierande sätt centren emellan. I ett fall svarar högskolan för FoU-centrets samordning inåt och utåt och även för den löpande administrationen, för andra finns formaliserat och etablerat samarbete såsom samutnyttjande av forskarresurser genom kombinationstjänster eller tjänsteköp. Handledning, utbildning och fortbildning liksom deltagande vid centrets möten och seminarier är exempel på konkret samarbete. Stiftelsen Äldrecentrum i Stockholms län liksom Sveriges Gerontologiska Sällskap framhålls som exempel på externa samarbetspartner. Den etablerade Intresseföreningen för FoU-miljöer på Välfärdsområdet anges som viktig arena för nätverksskapande insatser. I Kronoberg har 14 huvudmän med länets kommuner och kommunförbund, landsting, länsstyrelse, länsarbetsnämnd, försäkringskassa och universitet gemensamt huvudmannaskapet för FoU Kronoberg ett exempel på såväl formell som reell samverkan över huvudmannaskapsgränser. För specifika yrkeskategorier såsom biståndsbedömare, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, demenssköterskor, enhetschefer på äldreområdet, områdes- och förvaltningschefer finns lokala och regionala nätverk för stöd, kompetensutveckling och verksamhetssamverkan. Sådant etablerat nätverkssamarbete finns även lokalt, regionalt och nationellt mellan landets FoU-verksamheter på välfärdsområdet. Medarbetare vid FoU-centren är genom sin personliga kompetens, tidigare yrkesverksamhet och nuvarande roll och funktion ofta efterfrågade att personligen ingå i de regionala, nationella och internationella nätverk som etablerats på välfärdsområdet. Därigenom blir även det enskilda FoU-centret och dess verksamhet liksom själva FoU-idén synligt i ett vidare sammanhang. Samverkan med pensionärsorganisationer har successivt utvecklats vid de FoU-center som etablerat sin verksamhet. Exempel på sådan samverkan är pensionärsmedverkan i samråds- och projektgrupper, i referensgrupper, i studiecirklar och andra riktade aktiviteter. Vid något FoU-center anordnas till exempel idéseminarier kring pensionärer som arbetsmarknadsresurs. Samverkan initieras vanligtvis i samband med enskilt projekt som berör de äldre och utvecklas därefter i mera reguljär form. Uppföljning och utvärdering FoU-centren redovisar årsvis sin verksamhet dels inom ramen för huvudmännens ordinarie verksamhetsuppföljning och redovisning, dels i lägesrapporter till Socialstyrelsen.

11 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) I den enskilda verksamhetsredovisningen uttrycker flera enheter idéer om olika slag av utvärdering såsom intressentutvärdering, kollegiegranskning och fokusgrupp-intervjuer. Slutsatser Intresset för att etablera regional FoU-verksamhet har varit stort hos kommuner och landsting alltsedan 1990-talet. Genom olika former av riktat stimulansbidrag har staten uppmuntrat tillkomsten av nya FoU-enheter och alltsedan 1999 särskilt stimulerat framväxten av FoU-center på äldreområdet inom ramen för de Nationella handlingsplanerna för äldrepolitiken respektive hälso- och sjukvården. För perioden erhåller 18 sådana FoU-center statligt stimulansbidrag med totalt 47,5 mkr. Med stimulansbidragen följde villkor som av socialdepartementet utformades som Utgångspunkter för satsningen. Analysen av FoU-centrens verksamhet utgår från dessa punkter: FoU-centrets verksamhet ska ha som mål att stimulera till en lokalt förankrad och praktiknära kunskapsutveckling inom både äldreomsorg (SoL) och äldresjukvård (HSL). En utgångspunkt bör vara de äldres behov och upplevelser med inriktningen att främja personalens lärande i arbetet. Av de 18 FoU-centren är fem nyetablerade och har ännu inte kommit igång med sin reguljära verksamhet. Av deras verksamhetsplaner framgår ambitioner som väl överensstämmer med ovanstående utgångspunkt och i några fall har planerna redan realiserats. Övriga FoU-center uppvisar en verksamhet präglad av mångfald och med verksamhetsnära insatser på såväl vård- som omsorgsområdet. Berörd personal involveras i det löpande FoU-arbetet, engageras i projekt och utvärderingar och får del av de utbildningar, seminarier och FoU-dagar som löpande genomförs. Många av dessa insatser görs för att öka personalens medvetenhet i att ge en individualiserad vård och omsorg utifrån den äldres behov och önskemål. FoU-centren ger även exempel på handlednings- och metodutvecklingsinsatser som främjar personalens kompetensutveckling och som indirekt bidrar till en eftersträvad verksamhetsutveckling. Flera center med längre tids FoU-verksamhet har inlett en mera målinriktad samverkan med de äldres intresseorganisationer och inrättar olika former av samrådsorgan. Sådan brukarsamverkan är annars av ganska blygsam omfattning men flera FoU-center uttrycker konkreta utvecklingsambitioner på detta område när väl FoU-centren konstituerat och etablerat sin verksamhet. FoU-centret ska bygga på samverkan mellan kommuner och landsting, ha tillgång till vetenskaplig kompetens samt bedrivas i samarbete med universitet och högskolor.

12 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) Av redovisningen av hur FoU-centren är organiserade framgår att samtliga har etablerats genom samverkansavtal mellan kommun och landsting eller inom ramen för redan etablerad regionsamverkan. Rekryteringen av forskarutbildade medarbetare har genomförts eller pågår. Samarbetsavtal med universitet och högskolor har upprättats och det reella samarbetet inletts på flera plan. Forskare, som delar tjänstgöring mellan högskola och FoUenhet, blir allt vanligare och detta personsamband stärker samarbetet. Stimulansbidrag ska särskilt gynna etablering av FoU-center i regioner som saknar sådan verksamhet. Genom den aktuella satsningen, som kompletterar tidigare utbyggnadssatsning, bedrivs FoU-verksamhet i hela Sverige, från Luleå i norr till Kalmar i söder. I Västra Götalands län har nyetablering skett i mindre kommuner som komplement till befintlig verksamhet i Göteborg. I Stockholms län har allt fler kommuner knutits samman i ett strukturerat och organiserat FoUsamarbete med landsting och högskola/universitet. I Västmanland och i Sörmland, län som hittills saknat aktuellt samarbete, har nya FoU-center etablerats. I regioner av glesbygdskaraktär är de geografiska avstånden till inrättat FoU-center emellertid sådant att kompletterande etablering eller filialbildning bör övervägas för att erbjuda FoU-stöd inom rimliga gränser. En förutsättning för stimulansbidrag är att kommuner, landsting och ev. övriga intressenter bidrar med lägst motsvarande belopp. Finansieringen av FoU-centren sker huvudsakligen genom anslag från huvudmännen och de statliga stimulansbidragen. Av lägesrapporten framgår att stimulansbidragens andel av verksamhetsbudgeten varierar mellan 30 och 50 procent. Inte i något fall bidrar huvudmännen med ett lägre sammanlagt belopp än vad som utgår som statligt stimulansbidrag. Andelen intäktsfinansiering ökar i takt med att FoU-centren etablerat sig och funnit sin verksamhetsform. Denna utveckling förefaller dock gå långsamt och stimulansbidraget torde därför utgöra ett viktigt finansieringskomplement även framledes. Någon form av permanent statligt basstöd för att trygga verksamheten på längre sikt är angeläget. Förutsättningarna för FoU-centrets långsiktiga överlevnad är en viktig faktor vid beslut om stimulansbidrag. Det är naturligtvis alldeles för tidigt att i detta skede kunna göra någon bedömning om FoU-centrens överlevnadspotential på längre sikt. För flera av de 18 centren är verksamheten ännu i sin etablerings- eller upptaktsfas medan andra center kommit längre med sin verksamhet och etablerat samarbete med såväl kommuner som landsting och brukarorganisationer. För att trygga den samlade FoU-center-verksamheten på längre sikt initieras och uppmuntras framöver bildandet av regionala nätverk där center med längre verksamhetstradition bistår de nybildade. Likaså stimuleras till regionalt

13 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) samarbete FoU-center emellan för gemensamma projekt, utbildningar, kurser etc. De problem och svårigheter som FoU-centren hittills mött är av huvudsakligen två slag: praktiska problem som sammanhänger med lokalanskaffning, personalrekrytering, etablering, marknadsföring etc. Dessa svårigheter övervinns successivt och bidrar till att ge medarbetarna självkänsla och verksamheten dess identitet och profil. Annorlunda förhåller det sig med verksamhetens legitimitet. Här handlar svårigheterna om att uppfylla förväntningar och snabbt vinna tilltro såväl från huvudmän och samarbetspartners som från praktiskt yrkesverksamma. Sådan tilltro intjänas genom att verksamhetens innehåll och resultat successivt blir synligt, tillgängligt och användbart. Ledningen för flera FoU-center uttrycker farhågor inför 2005 då stimulansbidraget upphör. Detta bidrag utgör idag mellan 30 och 50 procent av respektive FoU-centers budgetomslutning. Man menar att behovet av fortsatt ekonomiskt stöd sannolikt kvarstår även efter 2004 eftersom utvecklingen mot en ökad grad av intäkts- och projektfinansiering av centrens verksamhet är en långsam process. Möjligheten för huvudmännen att i ökande grad svara för verksamhetens finansiering genom anslag och uppdrag torde knappast öka utifrån de ekonomiska prognoser som presenterats beträffande utvecklingen i kommuner, landsting och regioner. Därför kommer det sannolikt att finnas behov av fortsatt externt ekonomiskt stöd till FoU-centren för att de ska kunna fortsätta sin verksamhet med nuvarande inriktning och omfattning. Att etablera FoU-verksamhet tar tid: tid för att planera, projektera och rekrytera; tid för att informera, inventera och förankra; tid för att arbeta, utveckla, reflektera, rapportera och återföra samt tid för att utveckla ett målinriktat samarbete internt och externt. Satsningen som stat, kommuner, landsting, högskolor och andra intressenter gemensamt gör för att utveckla FoUverksamheten på äldreområdet konkretiseras nu i en mängd projekt, verksamhets- och kompetensutvecklingsinsatser, särskilt vid de FoU-center som hunnit etablera sig. Verksamhetens resultat och effekt kommer framöver att bli allt synligare, i takt med att verksamheten finner sin form och blir vedertagen. Att bedriva FoU-verksamhet handlar även om att utveckla relationer och stimulera till samarbete mellan personal inom socialtjänst och sjukvård för att med stöd av FoU-verksamhet och forskning utveckla vården och omsorgen om den enskilde brukaren. Det är detta som ytterst är FoU-centrens viktigaste arbetsuppgift. Tills dess att effekten av detta arbete blir synligt, och det kan ta tid, behöver FoU-centren fortsatt stöd, även ekonomiskt, från sin omgivning och omvärld.

14 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Kerstin Wigzell. I den slutliga handläggningen av ärendet har avdelningschef Åsa Börjesson och enhetschef Ulla Höjgård deltagit. Utredare Mårten Wirén har varit föredragande. Enligt Socialstyrelsens beslut Åsa Börjesson

15 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) Stimulansbidragens periodiserade fördelning mellan FoU-centra på äldreområdet FoU Kronoberg X X 2. FoU-centrum Äldre i Uppsala X X X 3. Äldrecentrum, Västerbotten X X X 4. Äldre Väst Sjuhärad X X X 5. FoU-SO/Äldre i Stockholm X 6. Kommunförbundet Fyrbodal X 7. FoU Äldre Sörmland X X 8. Äldreforskning Nordväst, Stockholm X X X 9. Äldreforum, Dalarnas Forskningsråd X X X 10. NFoU Halland X X X 11. FoU Östergötland X X X 12. Forum Äldre, Örebro X X 13. Kompetenscentrum Stockholms stad X X X 14. FoU Norrbotten (tidigare Piteå Älvdal) X X X 15. FoU Västmanland X 16. Luppen Kunskapscentrum, Jönköping X X 17. Äldrecentrum Sydost, Kalmar län X 18. FoU i Väst, Göteborgsregionen X X 19. FoU äldre i Gävleborg, FUXÄ X X 20. Malmö FoU X X Bilaga 1

16 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) Bilaga 2 FoU-center FoU Kronoberg FoU-centrum Äldre i Uppsala län Äldrecentrum Västerbotten Verksamhetsbeskrivning FoU Kronoberg, med verksamhetsstart 1997, är ett nätverk för forskning, utveckling och kunskapsspridning på välfärdsområdet som innefattar hälsooch sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring samt arbetsmarknad. Huvudmän är Kronobergs åtta kommuner, Landstinget Kronoberg, Kommunförbundet Kronoberg, Försäkringskassan, Länsarbetsnämnden, Länsstyrelsen samt Växjö universitet. FoU-Kronoberg betonar särskilt samverkan och delaktighet som nyckelbegrepp i äldreverksamheten vars syfte är att stärka mötet mellan de äldre, deras anhöriga och omsorgen samt att bistå kommunerna och landstinget i deras verksamhetsutveckling. På äldreområdet finns en utvecklingsledare 100%, en forskningsledare 25% samt en medicinsk forskare 25%. Kontinuerlig handledning ges från universitet. Budgetomslutningen för åren är 2.8 mkr varav stimulansbidrag beviljats med 1.1 mkr. FoU-centrum äldre, etablerat 1999, är ett centrum för kunskapsbildning, kunskapsspridning och verksamhetsutveckling på äldreområdet med landstinget och länets kommuner som huvudman och i samverkan med Uppsala Universitet. Organisatoriskt ingår FoU-centrum i det nybildade Samverkansorganet C-Framåt med en operativ styrgrupp av chefstjänstemän från kommuner, landsting och Uppsala universitet. Centrets inriktning är att stimulera till lokal projektverksamhet och att sprida egna och andras FoU-resultat till praktiken. Två universitetsforskare är på deltid knutna till FoU-centrum Äldre vilket stärkt samarbetet med universitetet. Två FoU-samordnare leder och samordnar verksamheten. Två projektledare har under senare år mera frekvent varit knutna till centret för större projekt på läkemedelsområdet. I övrigt bedrivs projekt, anordnas utbildningar, seminarier och temadagar samt organiserad samverkan med brukarorganisationer. Budgetomslutningen beräknas till 6 mkr. Stimulansbidrag utgår med Äldrecentrat, som etablerades 1999, är ett samarbetsprojekt mellan landstinget och de 15 kommunerna i Västerbotten, Umeå Universitet samt Stiftelsen Glesbygdens Forskningsenhet i södra Lappland. Landstinget är huvudman för centret vars bas är Geriatriskt Centrum vid Umeå Universitetssjukhus. Verksamhetsidén är att samla kompetenser som med omtanke, kvalitet och kunskap kan bidra till att utveckla vård och omsorg om äldre. Utvecklingsområden är Vårdkedjor och vårdprocesser, Äldre i glesbygd samt Kunskapsutveckling. Chef och tre utvecklingsansvariga (varav en tillika vetenskaplig samordnare) utgör operativ ledning med stöd av en vetenskaplig referensgrupp med universitetsföreträdare, lokala kontaktpersoner i länets kommuner samt ett nätverk med företrädare för de äldres intresseorganisationer. Budgetomslutning beräknas till knappt 8 mkr. Stimulansbidrag utgår med 2.8 mkr.

17 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) FoU-center Äldre Väst Sjuhärad Verksamhetsbeskrivning I verksamhet sedan Samverkan grundas i samarbetsavtal mellan sju kommuner, Högskolan i Borås och Västra Götalandsregionen. Verksamheten fokuserar på äldre och deras närstående och betonar en verksamhetsutveckling i samråd och delaktighet med brukarna. Projektverksamhet och informationsspridning medför kunskaps- och kompetensutveckling för berörd personal. Samverkan med patient- och brukar-organisationer betonas. Verksamheten leds av en ledningsgrupp med huvudmannaföreträdare och ett brukarråd. Personalen utgörs av två projektledare, informatör och administratör. Samarbetsavtal med högskolan och andra institutioner ger vetenskapligt stöd, handledning och undervisning samt medverkan i vissa projekt. Budgetomslutningen är cirka 12 mkr varav stimulansbidraget uppgår till 1.4 mkr. FoU-SO/Äldre i Stockholms län Ursprungligen tre geografiska länsdelar med gemensamt FoU-intresse som efter huvudmannaavhopp blev två och som under 2002 blev ett FoU- SO/Äldre med fyra kommuner och sydöstra sjukvårdsområdet som samarbetsparter. Verksamheten inleddes hösten 2002 med kommunförbundet som administrativ huvudman och befinner sig alltjämt i en planerings- och projekteringsfas med utarbetande av samverksansavtal, lokalanskaffning och personalrekrytering. Under 2003 inleds verksamheten vid FoU-SO/Äldre med Haninge kommun som värdkommun. Budgetomslutningen beräknas till 7,5 mkr för varav 3.5 mkr utgörs av stimulansbidrag. Kommunförbundet Fyrbodal Ett nybildat Fyrbodalsinstitut med syfte att bedriva verksamhetsrelaterad FoU inom hela välfärdsområdet i samverkan med sjukvård, socialtjänst, arbetsförmedling, försäkringskassa och högskola i Bohuslän och Dalsland. Institutets inriktning är att initiera, handleda och bedriva FoU-arbete inom och mellan verksamheterna, skapa förutsättningar för kunskapsutveckling samt sprida FoU-resultat. Institutet, som ännu är i projekteringsstadiet, ska ledas av en egen styrelse med företrädare för ägarna. Ett FoU-råd med verksamhetsföreträdare ska inrättas. Verksamheten lokaliseras till Uddevalla och ska bemannas med FoU-chef, fyra forskningsledartjänster samt fyra biträdande. Verksamhetsbudgeten för är 12 mkr varav stimulansbidrag beviljats med 3 mkr. FoU Äldre i Sörmland Verksamheten inleddes 2002, samordnas av Kommunförbundet Sörmland och leds av en styrelse med tjänstemannaföreträdare för länets kommuner, landstinget och Mälardalens högskola. Den huvudmanna-övergripande Vård och Omsorgsberedningen utgör referensgrupp. Verksamheten konsolideras f.n. men ska framöver bedrivas med tre perspektiv: samverkan på alla nivåer inom äldreomsorgen, brukarperspektiv samt ambitionen att sprida kunskap, erfarenhet och FoU-resultat till såväl politiker som personal och brukare. Personalen utgörs av en FoU-samordnare, heltid och en adm. assistent på deltid. Rekrytering av forskare pågår. Stimulansbidrag är beviljat med 3 mkr för åren och totalbudgeten balanserar på 6.2 mkr.

18 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) FoU-center Äldreforskning Nordväst, Stockholm Verksamhetsbeskrivning FoU-verksamheten samordnas av sjukvårdshuvudmannen men är ett samverkansprojekt mellan fem kommuner, landstinget och Uppsala universitet och regleras numera i tillsvidareavtal sedan verksamheten utvärderats med positivt resultat. Verksamheten, som i hög grad är projektbetonad, leds av en styrgrupp och har tre huvudområden med ett flertal projekt vardera. Dessa huvudområden är Äldres näringsförhållanden, läkemedelsförsörjning och träning/behandling, Samverkan i vården samt Vårdens kunskapsprocesser. Personalen utgörs av tre halvtidsanställda läkare, en disputerad sjuksköterska, en folkhälsovetare, en nutritionist samt en sjukgymnast. Två doktorander bedriver forskning vid ÄNV. Under 2002 har en lektor och en adjunkt från Lärarhögskolan i Stockholm på deltid varit knutna till ÄNV för handledningsinsats. Budgetomslutningen beräknas till 13 mkr varav 1.5 mkr utgörs av stimulansbidrag. ÄldreForum, Dalarna Verksamheten, som bedrivits sedan 1999, har Dalarnas 14 kommuner och landstinget Dalarna som huvudman med organisatorisk bas i Dalarnas Forskningsråd och underordnad dess styrelse. I en referensgrupp finns huvudmän och brukarorganisationer företrädda. Verksamheten, som har viss forskningsprofil, riktar fokus på frågor såsom den demografiska utvecklingens konsekvenser för vård och omsorg om äldre ur ett regionalt och lokalt perspektiv, äldres rehabilitering och möten med sjukvården, personalens kunskaps- och kompetensutveckling, anhörigvårdens villkor samt omsorgens fysiska miljö. I samarbete med verksamhetsföreträdare har på senare tid en serie utvecklingsinsatser på äldreområdet inletts såsom kollegiegranskningar, studiecirklar och personalutbildningar. Verksamheten har 14 anställda varav nio är disputerade/forskarutbildade. Budgeten för är 8.5 mkr varav stimulansbidraget är 2 mkr. N FoU, Halland N FoU har sedan 1999 bedrivit regional FoU-verksamhet inom kommunförbundets organisation, med Hallands sex kommuner och landstinget som huvudman och underordnad dess samverkansorgan N-gruppen. Med Högskolan i Halmstad finns organiserad samverkan. En styrgrupp med verksamhetsföreträdare bestämmer inriktningen av verksamheten som hittills utgjorts av projekt, uppdrag och uppföljningar. Därutöver anordnas seminarier, nätverksmöten, FoU-caféer och forskningsverkstäder. Personalen består av FoU-chef, utvecklingsledare och projektanställda. Administrativt stöd genom kommunförbundets försorg. Sedan januari 2003 ingår N FoU i det nybildade Region Halland. Budgetomslutningen är totalt 6,6 mkr varav stimulansbidrag är beviljat med 2 mkr.

19 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) FoU-center Östergötland Verksamhetsbeskrivning Aktuell FoU-verksamhet i Östergötland bedrivs i tre verksamhetsgrenar: Äldrecentrum Östergötland med landstinget som huvudman och med länets kommuner samt Linköpings universitet som medaktörer. Uppgiften är att stärka sambanden mellan forskning, utbildning och verksamhetsnära utvecklingsarbete. Bemanningen är en forskare samt en utvecklingsledare. FoU-centrum Linköping med dess omsorgsnämnd som huvudman och med kommunerna Kinda, Ydre och Åtvidaberg som parter och i samverkan med Linköpings universitet. Utöver äldreomsorg är verksamhetsfältet även handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg. Tre forskare och tre verksamhetsutvecklare, alla på deltid, utgör medarbetarstab. FoU Motala har kommunen som huvudman och är i jämförelse med ovan nämnda centra alltjämt i ett uppbyggnadsskede från grunden. Samverkan har etablerats med det lokala vårdgymnasiet. Personalen består av två FoUsamordnare, deltid. Tillammans utgör verksamheterna en länsövergripande FoU-struktur med FoU-projekt, seminarie- och föreläsningsverksamhet samt fältorienterat kommunprojekt med inriktningen att stärka sambandet mellan vårdutbildning/forskning och äldreomsorgens verksamhetsfält. Verksamheten inleddes 2000 med planering/ projektering och bedrivs idag i ökande skala. Den samlade budgetomslutningen är cirka 9 mkr varav stimulansbidraget utgår med 3,7 mkr. Forum Äldre Örebro Forum Äldre ägs och drivs gemensamt av Örebro läns kommuner och landsting i samverkan med Örebro Universitet. Verksamheten, som inleddes 2000, styrs av en politisk samverkansgrupp och ett tjänstemannaråd. Fem anställda: disputerad FoU-ledare (heltid), två sjuksköterskor med profilområdena inkontinens respektive demens samt två socionomer med ansvar för områdena brukarinflytande respektive servicenivå/vårdutnyttjande (alla på deltid). Verksamhetsprofilerna är dels de äldres hälsa, sjukdom och samhällsdeltagande dels äldreomsorgens personal, arbetsliv och organisation. Praktikanknytning, praktikerstöd, systematik och implementering är ledord för verksamheten. Budgetomslutningen är 4.6 mkr varav stimulansbidrag utgår med 2.3 mkr. Kompetenscentrum inom äldreomsorg & Äldrevård i Stockholm Avtalsreglerad samverkan på äldreområdet sedan 1999 mellan Botkyrka kommun, stadsdelsnämnderna Älvsjö och Hägersten, Södra Länets ProduktionsOmråde i landstinget, Socialhögskolan samt Karolinska Institutet. Formell styrning sker genom styrgrupp och med en utvecklingsgrupp som referensgrupp. Inriktningen är att stärka mötet och sambanden mellan vård/omsorg och fortbildning/ forskning, att pröva nya modeller för kompetens- metod- och organisationsutveckling samt att stödja personal i kvalitetsutvecklingsarbetet. Projekt, utbildningar, föreläsningar och nätverksstöd är exempel på verksamhetsinslag. Personalen utgörs f.n. av projektledare, tre handledare, en assistent/sekreterare samt åtta projektanställda. Åtta medarbetare vid Karolinska Institutet, Socialhögskolan och Huddinge universitetssjukhus är på deltid knutna till centret för forskning, handledning och utbildning. Budgeten för åren 2003/2004 omsluter drygt 8 mkr varav stimulansbidraget utgör 2 mkr.

20 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (21) FoU-center FoU Norrbotten Verksamhetsbeskrivning Kommunförbundet Norrbotten övertog huvudmannaskapet för FoUverksamheten från Piteå kommun vid halvårsskiftet 2002 och FoU Norrbotten ingår sedan dess i Kommunförbundet och är underordnad dess styrelse. Ett FoU-råd med företrädare för samtliga kommuner och för landstinget är länken mellan FoU-centrat och verksamheterna. Enhetens uppgift är att bedriva praktiknära forsknings- och utvecklingsarbete på äldre- och handikappområdet i hela Norrbotten. Profilområdena är Att leva med begränsningar, Kultur för äldre och funktionshindrade, IT för äldre och funktionshindrade, Personal- och kompetensutveckling samt Vård vid livets slut. Verksamheten, som hittills bedrivits projektorienterat med ambitionen att vidareutveckla samverkan med universitetet och landstingets FoUverksamhet, har fem anställda varav två forskningsledare. Budgetomslutningen är 5 mkr. Stimulansbidrag utgår med 2,5 mkr för samma period. FoU Västmanland FoU Västmanland är ett samverkansprojekt sedan 2002 på socialtjänst- och samverkansområdet mellan Västmanlands kommuner och landsting. Mottot är Medborgaren i fokus med målsättningen att utgöra en länsgemensam arena för FoU. Verksamheten är administrativt knuten till kommunförbundet och är underordnad Gemensamma nämnden som är huvudmännens samverkansorgan. Verksamheten leds av en FoU-styrelse med tjänstemannaföreträdare till vilken utomstående forskare är adjungerade. Till stöd för verksamheten finns ett FoU-samråd av referensgruppskaraktär. Ett nätverk av kontaktpersoner i praktiken planeras. För dialog med brukarna inrättas brukarsamråd. En strategi för FoU-arbetets olika faser har utarbetats liksom en kvalitetspolicy. Det konkreta FoU-arbetet har redan inletts. Verksamheten är som synes i ett uppbyggnadsskede. En FoU-chef har tillträtt och en FoU-ledare har anställts medan rekrytering av tre FoUsamordnare pågår. Samverkan med Mälardalens Högskola och Örebro Universitet har inletts. Intressentutvärdering planeras Budgeten är 5,2 mkr och innefattar såväl äldre- som individ- och familjeomsorg. Stimulansbidraget uppgår till 2.4 mkr för samma period. Luppen Kunskapscentrum, Jönköping Luppen bildades år 2000 av länets kommuner och landsting i samverkan med Hälsohögskolan i Jönköping och är en resultatenhet inom Kommunförbundet Jönköping. Verksamhetsrådet med intressentföreträdare svarar för den övergripande policyn. Syftet med Luppen är att samla, producera samt sprida kunskap och information för att utveckla vården och omsorgen om äldre. Verksamheten är en del i ett utvecklat nätverk och fungerar som mötesplats mellan forskning, praktik och utbildning. Exempel på FoU-insatser, utöver reguljär projektverksamhet är FoU-verkstad, FoU-cirklar, FoUhandledning, seminarier och konferenser samt viss uppdragsverksamhet. Vetenskapligt stöd ges från Hälsohögskolan. Personalen består av chef/fousamordnare för äldreinsatserna, informatör, adm.assistent samt kontrakterade forskare. Budgetomslutningen är 7 mkr för åren varav stimulansbidrag utgör 3,4 mkr.