ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämnden. Verksamhetsberättelse 2012 För Patientnämnden och dess kansli 13OLLPN7

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämnden. Verksamhetsberättelse 2012 För Patientnämnden och dess kansli 13OLLPN7"

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Patientnämnden Verksamhetsberättelse 2012 För Patientnämnden och dess kansli 13OLLPN7

2 Innehåll Bakgrund... 3 Rapportering...4 Problemområden... 5 Köns- och åldersfördelning...7 Vårdens hantering av synpunkter... 8 Patientupplevd vårdskada...9 Patientnämnden...9 Information & återföring...9 Sammanträden...10 Aktiviteter & omvärldsbevakning...10 Patientnämndens kansli Information & återföring...10 Aktiviteter & omvärldsbevakning Stödpersonsverksamhet Kvalitetsarbete Arbetsmiljö & miljö Datasystem...12 Ekonomi...12 Bilaga Bilaga

3 Bakgrund Patientnämnden, som är en egen myndighet inom landstinget, bedriver verksamhet på uppdrag av Örebro läns landsting och Örebro läns tolv kommuner, som alla har avtal med landstinget. Uppdraget är tydligt avgränsat i lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. och utökades genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari Enligt ovannämnda lag ska inom varje landsting och kommun finnas en eller flera nämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter inom: den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som bedrivs av landsting eller enligt avtal med landsting den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen som bedrivs av kommuner eller enligt avtal med kommuner och den allmänna omvårdnad enligt socialtjänstlagen (2001:453) som ges i samband med sådan hälso- och sjukvård, samt den tandvård enligt tandvårdslagen (1985:125) som bedrivs eller helt eller delvis finansieras av landsting. Nämnderna ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälsooch sjukvården genom att: hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälsooch sjukvården, främja kontakterna mellan patienter och personal, hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet, samt rapportera iakttagelser och avvikelser, som är av betydelse för patienterna, till behandlingsansvariga, vårdenheter och vårdgivare. Utöver ovanstående ska nämnderna: informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet. göra Socialstyrelsen uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn och senast den sista februari varje år lämna en redogörelse till Socialstyrelsen över patientnämndsverksamheten under föregående år. utse stödpersoner för patienter inom psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt för isolerade patienter som vårdas enligt smittskyddslagen. Förutom lagen om patientnämndsverksamhet m.m. är landstingsfullmäktiges reglemente för Patientnämnden och delegationsordning samt Örebro läns landstings vision och värdegrund 1 vägledande i Patientnämndens arbete. I reglementet fastslås bland annat att Patientnämnden har rätt att, inom rimlig tid, från landstingets organ och tjänstemän, samt på motsvarade sätt, enligt avtal med annan huvudman, infordra de uppgifter, erhålla de upplysningar och det biträde som Patientnämnden behöver. Patientnämnden har vidare rätt att få information om vilka åtgärder som vidtagits i olika ärenden eller med anledning av dessa. Patientnämnden utgör en från vården fristående och opartisk instans som patienter kan vända sig till när det uppstått problem i kontakterna med all offentligt finansierad hälso- och sjukvård och tandvård. Patientnämndens kanslis handläggning ska präglas av en humanistisk grundsyn, vilket i mötet med den enskilde patienten betyder att visa respekt och: att utgå från alla människors rätt till en god och säker hälso- och sjukvård. att beakta diskrimineringsgrunderna 2. att vara neutral i kontakt med patient, närstående och vårdpersonal. att skydda den enskildes integritet. att beakta etiska riktlinjer. 1 Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. 2 Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 3

4 Rapportering Under 2012 registrerades 1032 nya patientärenden 3 varav 239 fortfarande var under beredning vid årsskiftet. Antalet nya ärenden låg i nivå med föregående år. De flesta synpunkterna rörde Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ), primärvården och psykiatrin. De tre förvaltningarna dominerade statistiken även tidigare år. Antalet nya ärenden fördelade sig på förvaltningarna enligt diagram 1 ovan som även visar motsvarande siffror för år Ärendena initieras av patienten eller någon annan person. Majoriteten av ärendena avsåg landstingets hälso- och sjukvård. Klassificering av ärenden görs under tre huvudrubriker (kontaktorsaker/problemområden) som är nationellt framtagna av Patientnämnderna i landet: Vård- och behandlingsfrågor, Bemötande kommunikation samt Organisation, regler och resurser. Under varje huvudrubrik finns ett antal mer detaljerade underrubriker. Varje ärende kan registreras på flera huvud- och underrubriker. Registreringen baseras på de uppgifter patienten eller patientens företrädare lämnar. Det är alltså fråga om uppgiftslämnarens subjektiva uppfattning och uppgifterna kan vara ofullständiga. Detta innebär till exempel att en patient som upplevde sig medicinskt felbehandlad i själv verket kan ha fått bristande information. DIAGRAM 1. I STAPELN ÖVRIGT INGÅR BLAND ANNAT PRIVATA VÅRD- GIVARE, ANDRA LÄN OCH SOS ALARM. I STAPELN ÖLL INGÅR ÄRENDEN SOM RÖR LANDSTINGET PÅ EN ÖVERGRIPANDE NIVÅ. Typ av ärende/instans Antal Patientnämnden 1032 Socialstyrelsen, Enskildas klagomål 185 Lex Maria, landstinget 33 Lex Maria, kommunerna 11 Patientförsäkringen LÖF 364 TABELL 1. VISAR ATT BETYDLIGT FLER ÄRENDEN HANTERAS AV PATIENT- NÄMNDEN JÄMFÖRT MED ANDRA INSTANSER SAMMANTAGET. Vård- och behandlingsfrågor Bemötande och kommunikation Organisation, regler och resurser 696 (41%) 577 (34%) 415 (25%) DIAGRAM 2. FLEST ÄRENDEN HÄNFÖRS TILL VÅRD- OCH BEHANDLINGS- FRÅGOR, DÄREFTER ORGANISATION, REGLER OCH RESURSER OCH LÄGST ANTAL ÄRENDEN RÖR BEMÖTANDE OCH KOMMUNIKATION. 3 Bilaga 1 visar ärendeprocessen. 4

5 Vård- och behandlingsfrågor Bemötande och kommunikation Organisation, regler och resurser DIAGRAM 3. VISAR FÖRDELNINGEN AV ÄRENDEN PER FÖRVALTNINGAR OCH PROBLEMOMRÅDEN. Problemområden Mängd- och innehållsmässigt liknar 2012 års ärenden 2011 års ärenden. Ärendemängden var densamma och problemområdena som patienterna uppgav hade jämförbart innehåll. Patienterna som begärde svar från vården fick svar och förklaringar som de i de flesta fall var nöjda med. I allt större utsträckning framfördes från vården att man tacksamt tog emot synpunkterna från patienten. Nedan beskrivs och exemplifieras några av de problemområden som uppmärksammades. Försenade diagnoser och därmed försenad behandling, ibland även försämrad prognos, blev ett resultat av att vården inte lyssnade på patienterna och att patienterna inte blev trodda när de beskrev sina symtom. exempel: En patient sökte vård på grund av smärta och sår omkring ena ögat. Tillståndet uppkom utan yttre påverkan. Läkaren fann ingen orsak till symtomen och ordinerade antibiotika. Behandlingen gav ingen effekt och efter ytterligare undersökningar konstaterades att patienten led av bältros som ledde till bestående men med ökat tryck i ögat. exempel: Patienten kontaktade vårdcentralen på grund av svår andnöd. Symtomet bedömdes inte som akut och patienten erbjöds läkartid en vecka senare. Vid läkarundersökningen rådde läkaren patienten att gå ner några kilon i vikt för att förbättra andningen. Patienten var rund men inte överviktig. Remiss till röntgen skulle skickas men någon kallelse till röntgen kom aldrig, kvinnan försämrades och sökte akut. Vid akutbesöket visade röntgen på emboli (proppar) i båda lungorna. Man kunde också konstatera att ingen röntgenremiss hade skickats. Patientärenden gällande senskador var flera under året. Synpunkterna patienterna framförde var bland annat att operativ behandling fördröjdes genom att läkarna förordade sjukgymnastik och inte remitterade till röntgen och eller specialistvård. Detta trots att sjukgymnastiken inte gav effekt. exempel: Patienten föll, skadade axeln och ordinerades sjukgymnastik. Ingen förbättring skedde. Till sist fick patienten genomgå magnetkameraundersökning som visade att en sena var av och att ledkulan var skadad. 5

6 Det var inte ovanligt att patienter redogjorde för att de på grund av sin oro enträget bad om, och slutligen remitterades till, en undersökning som verifierarde allvarlig sjukdom. exempel: Föräldrar till ett fyra månaders barn reagerade på att barnets huvud växte onormalt. Vårdcentralens barnläkare negligerade deras oro och hävdade att det var normalt. När barnet nått en ålder av ca sju månader krävde föräldrarna remiss till röntgen. Undersökningen visade att barnet hade en stor cysta i huvudet. Barnet opererades i Uppsala och fick även en shunt inopererad som tryckavlastning. Föräldrarnas synpunkter gällde läkarens otrevliga bemötande och bristande vård av barnet. exempel: Patienten kände en knöl intill testikeln som läkaren bedömde som normal. Några månader senare fanns knölen kvar och smärtade vid tryck. Efter viss diskussion med läkaren remitterades patienten slutligen till röntgen. Undersökningen visade att det var testikelcancer. Patientens synpunkter gällde att inte bli trodd och att undersökningen försenades. Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett område med stort engagemang både nationellt och lokalt. Under 2012 inkom ärenden där patienterna i första hand önskade information om hur de kunde få ersättning för lidande, förlängd sjukhusvistelse och ökade kostnader på grund av infektion som var relaterad till operativa ingrepp. Patienternas synpunkter och beskrivningar av somatiska symtom togs inte på allvar om det fanns tidigare eller pågående psykisk ohälsa. Återkommande var även att man letade orsaken till patientens besvär inom ramen för psykisk ohälsa. exempel: Patient med svåra smärtor i buken sökte upprepade gånger hjälp på vårdcentralen. Läkaren trodde inte på patientens beskrivning och ordinerade ångestdämpande läkemedel samt talade om för patienten att problemet satt i hennes huvud. Patienten bytte vårdcentral där hon träffade en läkare som trodde på henne och remitterade patienten till Urologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro, som diagnostiserade njursten. exempel: Patienten sökte hjälp på vårdcentralen för hosta och upplevelsen av att ett revben skadades på grund av hostan. Hon ville att läkare skulle skriva remiss till röntgen, men läkaren ansåg inte att det behövdes. Kvinnan sökte upprepade gånger på grund av smärtor i rygg och bröst. Behandlande läkare ansåg att patienten led av ångest. Patienten försämrades och uppsökte akutmottagningen. Prover togs och efter utredning visade det sig att hon led av myelom, en cancersjukdom i benmärgen. Läkemedelsfrågor i patientärenden till Patientnämnden utgjorde ca 15 %. Synpunkterna rörde allt från administrativa rutiner till ifrågasättande av läkares kompetens och resultat av behandling. exempel: Patient bad om sömntabletter på den klinik som ansvarade för smärtbehandlingen och hänvisades till primärvården. Patienten uppfattade att det berodde på att kliniken som ansvarade för smärtbehandlingen inte ville stå för kostnaden för sömnbehandlingen. Patienten ifrågasatte helhetssynen i vården när behandlingen av sömn- och smärta delades upp mellan olika vårdenheter. exempel: Patienten förbereddes i onödan med läkemedel före undersökning med endoskopi. Medlet patienten intog gav upphov till svåra diarréer, illamående och kräkningar. Orsaken till att patienten fick läkemedlet var enligt vårdens svar bristande rutiner och bristande kommunikation i personalgruppen. Patienterna hade svårt att förstå att de fick olika kostnader beroende på om vården utfördes av landstingspersonal eller kommunal personal. exempel: Patientens många vårdkontakter inom landstinget berättigade till fri sjukvård enligt reglerna för högkostnadsskydd. Vid utskrivning efter sjukhusvistelse föreslogs patienten fortsatta omläggningar i hemmet av kommunens sjuksköterska. När patienten kontaktades av kommunens sjuksköterska upplystes hon om att det skulle kosta henne 120 kronor vid varje tillfälle, då landstingets högkostnadskort inte gällde i kommunen. Det förkom brister i patientansvar så tillvida att 6

7 patienter blev utan läkare/behandlare när denne slutade sin anställning eller blev sjuk. Det saknades rutiner för att säkerställa att patienterna fick fortsatta vårdkontakter. Exempel: Prover på ett sexårigt adoptivbarn visade att patienten bar på multiresistenta bakterier. Regelbundna provtagningar planerades att ske på kliniken, läkaren skulle skicka information till barnavårdscentralen, BVC, och remiss för utredning då det fanns misstanke om hjärnskada samt intyg till Försäkringskassan. Flera månader gick utan någon återkoppling så Köns- och åldersfördelning modern kontaktade kliniken och fick veta att läkaren som ansvarade för planeringen var långtidssjukskriven och att ingen ersättare hade utsetts. En processbild 4 av ett ärende kan exemplifiera de ärenden som hör hemma under alla huvudrubriker och som ibland skickades mellan vårdenheter inom eller utom landstinget. Processbilden visar en patients väg från upplevda symtom till en behandlingsbar diagnos. Start juli 2011 och diagnos i april Se bilaga 2. Kvinnor Män Vård- och behandlingsfrågor DIAGRAM 6. VISAR FÖRDELNING KVINNOR/MÄN FÖR DE OLIKA PRO- BLEMOMRÅDENA. Bemötande och kommunikation Organisation, regler och resurser Kvinnor Män Okänt DIAGRAM 5. ANTAL ÄRENDEN SOM RÖR KVINNOR ÄR FLER ÄN ÄRENDEN SOM RÖR MÄN LIKSOM UNDER FÖREGÅENDE ÅR Kvinnor Män DIAGRAM 7. ÅLDERSKATEGORIERNA OCH SKILJER SIG MOT TIDIGARE ÅR, NU ÄR FÖRDELNINGEN MÄN/KVINNOR JÄMNARE. 7

8 Vårdens hantering av synpunkter Ja Nej 20 0 DIAGRAM 8. VISAR I HUR MÅNGA FALL OLIKA ÅTGÄRDER VIDTAGITS. Enligt lagen om patientnämndsverksamhet och patientsäkerhetslagen (2010:659) ska Patientnämnden bidra till kvalitetsutveckling och ökad patientsäkerhet i vården. I syfte att undersöka hur vården kategoriserar patienters synpunkter samt om åtgärder vidtagits, och i så fall vilka, skickades en blankett med i alla skriftliga ärenden som kommunicerats med vården under året. Frågorna var: Har händelsen eller patientens synpunkter hanterats som en avvikelse? Har händelsen eller patientens synpunkter lett till att en händelseanalys genomförts? Har det förelegat risk för vårdskada? Har en vårdskada inträffat? Har händelsen lett till anmälan enligt Lex Maria? Har händelsen eller patientens synpunkter lett till några åtgärder? Under året skickades 315 blanketter och 157 svar hade inkommit vid årets slut (knappt 50 procent). Noteras ska att flera svar ännu inte hunnit inkomma då begäran skickades i slutet av december Resultatet av undersökningen redovisas i diagram 8 ovan. Eftersom vården lämnade skriftliga svar/yttranden på patientens synpunkter i samtliga ärenden är den låga svarsfrekvensen på blanketten anmärkningsvärd. Några blanketter kom tillbaka utan att vara ifyllda. Enligt inkomna svar bedömdes ett fåtal ärenden som avvikelse, vårdskada, risk för vårdskada och i några fall genomfördes händelseanalyser. Ett ärende ledde till en Lex Maria anmälan. Av svaren framkom att vården inte hanterade patienternas synpunkter eller händelsen som en avvikelse. Trots detta vidtog många verksamheter åtgärder. Åtgärder som redovisades i svaren var bland annat att man tog upp ärendet på arbetsplatsträffar, diskuterade med berörd personal, ändrade text i kallelse, förändrade rutiner av olika slag till exempel omhändertagande av patienter med febertillstånd (exempelvis neutropen feber) på jourtid, hantering av varmvattenflaska, skärpte rutinerna för remisshantering, laboratoriebesked till patienter och telefontidsrutiner. I svaren angavs ibland att det handlade om en förväntad komplikation eller kalkylerad risk. Patienternas synpunkter bidrog även till att vården uppmärksammade svårigheten att diagnostisera vissa sjukdomar och vikten av differentialdiagnostik 5 samt att man reviderade patienternas vårdplaner. Att hantera patientnämndsärenden som avvikelser bör ses som en möjlighet att, tillsammans med andra källor såsom verksamheternas egna avvikelser och synpunkter lämnade direkt till verksamheten, identifiera förbättringsområden. 5 Särskiljande av sjukdomar som liknar varandra. 8

9 Patientupplevd vårdskada Förutom att fråga verksamheter i vården hur de hanterade patienternas synpunkter genomfördes under året även en undersökning bland patienterna i form av ett pilotprojekt tillsammans med Stockholms läns landsting. Projektet startade efter att Socialstyrelsens enhet för statistik och utvärdering efterfrågade patienters upplevelser av eventuell vårdskada. Pilotprojektet innebar att kansliet under hösten 2012 frågade patienterna eller närstående om de ansåg att deras vårdkontakt medfört en skada eller risk för skada. Urvalskriterierna var att ärendet inkom under perioden september november 2012 och att det kommunicerades med vården under den tiden. 64 personer tillfrågades om de ville svara på frågorna varav två avstod. Frågorna var bland annat: Blev du/din närstående skadad i vården eller upplevde du/han/hon att det var risk för en skada vid det tillfälle du anmält till oss? Vad bestod skadan av? Tror du att man hade kunnat göra något i vården för att förhindra det som hände? Har vården vidtagit några åtgärder för att förhindra att det händer igen? Om du fått en vårdskada är vården skyldig att informera dig om det. Har vården informerat dig/din närstående om att du/han/hon fått en vårdskada? Resultatet av undersökningen visade att frågorna besvarades av 44 patienter och 18 ombud varav 41 kvinnor och 21 män. Flest ärenden rörde somatisk specialistvård följt av primärvård, psykiatri och kommunal vård. De flesta ärendena rörde Vård- och behandlingsfrågor. 75 procent svarade att patienten utsatts för skada eller risk för skada. 40 procent ansåg att patienten utsatts för lidande, 32 procent för kroppslig skada, 27 procent för psykisk skada, 12 procent för sjukdom och 6 procent övrigt. Den som svarade hade möjlighet att ange flera val. 92 procent ansåg att vården kunnat vidta åtgärder för att förhindra det som hände. Som exempel på vad vården kunnat göra för att förhindra det inträffade angavs bland annat: Lyssnat på patient och/eller närstående. Läst på i journalen. Sett till att det fanns tillräckligt med personal sommartid. Bättre och tydligare information. Bättre uppföljning av insatt behandling eller hjälpmedel. Bättre omvårdnad, nutrition. 81 procent av de som svarade kände inte till om vården vidtog några åtgärder för att förhindra upprepning. 22 procent uppgav att de fick information av vården om skada, 52 procent svarade att de inte fick information och resten (26 procent) visste inte. Sammanställning och jämförelse mellan Vårdens hantering av patienternas synpunkter och Patientupplevd skada kommer att ske senare under våren Patientnämnden Patientnämnden består av nio ordinarie ledamöter och nio ersättare. Ledamöternas roll är att synliggöra kvalitets-, struktur- och resursfrågor med mera av betydelse för patientsäkerhetsarbetet. Information & återföring Patientnämnden tar del av avidentifierade resuméer av samtliga ärenden i syfte att identifiera problemområden för att kunna rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter. Återföringens syfte är att uppfylla lagens krav att bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Förtroendevaldas dialog och återföring av patienterfarenheter har skett vid möten med den politiska ledningen: Landstingsfullmäktiges presidium, två gånger per år. Nämnden för primärvård och tandvård. Nämnden för somatisk specialistvård. Revisionen, två gånger per år. Ordförandemöten. Vård- och omsorgsnämnd, väster, Örebro kommun. 9

10 Vård- och omsorgsnämnd, öster, Örebro kommun. Patientnämnden arrangerade även ett informationstillfälle för Landstingsfullmäktige angående patientsäkerhet. Inbjuden föreläsare var Dag Ström, patientsäkerhetsstrateg och medicine doktor, som redogjorde för internationellt och nationellt patientsäkerhetsarbete och Peder Carlsson, patientsäkerhetsstrateg, som redogjorde för hur landstinget konkret arbetar med patientsäkerhet lokalt. Utöver ovanstående skickade Patientnämnden skrivelser till verksamhetsansvariga och politiska företrädare, bland annat om provsvarshantering, hantering av e-recept och palliativ vård. Sammanträden Patientnämnden hade sex sammanträden under Vid sammanträdena medverkade representanter för olika verksamheter inom Örebro läns landsting med information såsom: Verksamhetschefen Eva-Lena Sjöberg och kuratorn Mia Törngren, Akutkliniken USÖ. Verksamhetschefen Anders Swenson, Sjukvårdsrådgivningen. Patientsäkerhetsstrategen Peder Carlsson, Örebro läns landsting. Patientombudet Christina Vanberg Långh och utbildningsledaren Solveig Torensjö, Karlskoga lasarett. Docenten Kerstin Nilsson, Ansvarig för läkarutbildningen vid Örebro universitet. Psykiatridirektören Birgitta Johansson Huuva, Psykiatri. Aktiviteter & omvärldsbevakning Ordförande och/eller ledamöter deltog bland annat i Kvalitetsregisterdagar, nationell etikkonferens, Barnrättsdagar, konferensen Jämlik vård vårda jämlikt och Patientnämndernas regionala ordförandekonferens. För att uppfylla lagens krav att informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet deltog ledamöter dessutom med information på Seniorfestival, Anhörigdag med mera. Patientnämndens kansli Patientnämndens kansli består av en chef, en assistent med registratorsuppgifter och fem handläggare. Den sammantagna grundkompetensen hos kansliets personal (sjukvård, socialtjänst och administration) ger tillsammans med fortlöpande utbildningar förutsättning för att handlägga ärenden på ett professionellt sätt. Tjänstemän vid kansliet kompetensutvecklades bland annat genom deltagande i nämndsekreterareutbildning, regional nätverksträff, nationellt nätverk, projektledarutbildning, utbildning i klassificering i diarium samt deltagande i olika konferenser. Telefontillgängligheten till kansliet är god. Kansliet har en bemannad telefon kontorstid alla vardagar med ett fåtal undantag. Dessutom har handläggarna sina egna telefoner öppna för inkommande samtal i möjligaste mån. Patientnämndens kansli är beläget i stiftelsen Activas hus i stadsdelen Ladugårdsängen. Den allmänna linjetrafiken har få turer till stadsdelen. Att besökstillgängligheten begränsas av läget och den glesa kommunikationen kan vara en orsak till ett lågt antal patientbesök på kansliet. För att öka tillgängligheten för länets invånare vore det önskvärt ur ett medborgarperspektiv med en lokalisering med närhet till Resecentrum. Information & återföring Kansliets tjänstemän informerade i olika forum om Patientnämnden, återkopplade till vården samt hade dialog med samverkanspartner för att utveckla samverkansformer. Patientnämndens kansli informerade om verksamheten till socialchefer och vård- och omsorgschefer och deras ledningsgrupper i sju kommuner under Dessutom gavs information till länets anhörigkonsulenter. Informations gavs även till ST-läkare, Odensbackens vårdcentral, gode män och förvaltare, Ideellt utvecklingscentrum i Örebro kommun och vid Seniorfestival, Anhörigdagar, olika mässor, öppna hus på länets sjukhus med mera. 10

11 Aktiviteter & omvärldsbevakning Tjänsteman ingick i nationell arbetsgrupp med uppdrag att kvalitetssäkra handläggningsprocessen inom Patientnämnderna. Tjänsteman ingick i arbetsgrupp inom Socialstyrelsen för att kvalitetssäkra uppgifter som årligen ska lämnas till myndigheten. Dessutom deltog tjänstemän vid regional och nationell tjänstemannakonferens, samt nätverksträffar med samtliga patientnämnder där information lämnades och dialog fördes med Myndigheten för vårdanalys, Patientmaktsutredningen, Socialstyrelsens Enskildas Klagomål samt Sveriges kommuner och landsting (SKL). Stödpersonsverksamhet Patientnämnden har ett lagstadgat uppdrag att förordna stödpersoner för patienter som tvångsvårdas. Antalet pågående förordnanden varierade mellan uppdrag/månad. Antalet ökade med ca två uppdrag per månad jämfört med Under året har 20 ansökningar om stödperson inkommit varav 14 tillsattes. Av dessa 14 kom 11 från rättspsykiatrin. I de fall stödperson inte tillsattes berodde detta på att patienterna tog tillbaka sin ansökan eller att patienten inte var behörig att få stödperson, det vill säga inte vårdades enligt tvångsvårdslagstiftning. Av patienterna som fick stödperson var fem kvinnor och nio män. Fem nya stödpersoner rekryterades under året och sju personer valde att inte längre åta sig uppdrag som stödperson, kansliet hade vid årets slut tillgång till 29 stödpersoner varav 16 kvinnor och 13 män. Nationell samverkan förekom så tillvida att kansliet lånade två stödpersoner för förordnanden, en från Stockholm och en från Dalarna. Förordnandena gällde en patient tillhörande Örebro som vårdades på behandlingshem i Stockholm samt en patient som bor och har sysselsättning på ort i norra länsdelen. Kansliet hade två stödpersoner utlånade till Stockholms läns landsting, som hade två patienter placerade på Yxe behandlingshem. Kompetensutveckling för stödpersonerna skedde genom två dagars konferens tillsammans med stödpersoner från Sörmlands patientnämnd samt genom en diskussionskväll med stödpersonerna under temat fördelar och nackdelar med diagnoser. Utöver det deltog tre stödpersoner i en föreläsning om flickor med ADHD, arrangerad av ABF i Örebro. Kvalitetsarbete Patientnämndens kansli arbetar med ständiga förbättringar av sitt arbete. Som en del i detta arbete tillfrågades de patienter som inte kommunicerade sina synpunkter på vården via Patientnämndens kansli angående orsaken till detta. Av 121 utsända enkäter besvarades 50 (41 procent). Kvinnor svarade i högre utsträckning, 45 procent mot mäns 28 procent. En motsvarande enkätundersökning gjordes Då var svarsfrekvensen något högre (knappt 50 procent). På frågan hur patienterna skattade kontakten med Patientnämndens kansli på en skala från ett till fem innebar svaren en förbättring jämfört med 2010 års undersökning. Patientnämndens kansli ingick även i en pilotundersökning där Indikator 6 skickade ut en enkät med frågor till patienter om hur de uppfattade kansliets hantering av deras ärende. Denna enkät vände sig till de patienter vars synpunkter kommunicerades med vården. Av sammanställning framkom att patienterna i hög grad var nöjda med kansliets hantering av deras synpunkter. I syfte att bättre kunna göra vården och politiker uppmärksamma på problemområden påbörjade kansliet ett arbete med att göra sammanställningar 7 av ärenden, till exempel läkemedelsärenden under 2011, ärenden under 2012 rörande avlidna samt ärenden under 2012 rörande barn och unga. Arbetsmiljö & miljö Systematiskt arbetsmiljöarbete sker i det dagliga arbetet. Arbetsplatserna är utrustade med individuellt anpassade arbetsmöbler och arbetsbelysning. 6 Institut som som ansvarar för nationella patientenkäten, NPE. 7 Sammanställningarna finns som bilagor i Verksamhetsrapport, Halvårsrapport 2012 som finns på www. orebroll.se/patientnamnden. 11

12 Patientnämndens kansli använder avvikelsemodulen i Platina för avvikelsehantering. Under 2012 rapporterades och åtgärdades elva avvikelser. Av dessa elva rörde åtta avvikelser i landstingets diarium och postgång samt IT-avdelningen. Patientnämndens kansli följer hyresvärdens miljödirektiv gällande källsortering. Datasystem Alla Patientnämndsärenden registreras och dokumenteras i landstingets diarie- och dokumenthanteringssystem Platina. Ett av Patientnämndens uppdrag är att informera och rapportera till vårdgivare och myndigheter. Det ställer krav på att systemet tillgodoser behovet av utdata vilket inte har varit fallet. Avsaknaden av bra sökfunktion och möjlighet att ta ut statistik och skapa rapporter medför ett stort merarbete och påverkar arbetsmiljön och effektiviteten för medarbetarna på kansliet. En tidsåtgång som kunde använts mer konstruktivt och till kärnverksamheten. Ekonomi Patientnämndens budget är uppdelad på tre ansvarsenheter: Patientnämnden, Patientnämndens kansli och stödpersonsverksamheten. Patientnämnden och Patientnämndens kansli gick med smärre överskott medan stödpersonsverksamheten överskred sin budget med 129 tusen kronor vilket resulterade i ett nettounderskott med 59 tusen kronor. Förordnade stödpersoner får två procent av basbeloppet i ersättning per månad samt en och en halv procent av basbeloppet för omkostnader per månad. Budgeten överskreds på grund av höjning av basbeloppet, att fler stödpersoner förordnades än tidigare år samt att tre stödpersoner erhöll extra ersättning för omkostnader utöver det schablonbelopp som betalades ut. Örebro Elisabeth Hammar Ordförande Gun Johansson Chef för Patientnämndens kansli 12

13 Bilaga 1 Ärendeprocessen Tjänstemän JA Vårdens handläggning Synpunkter inkommer Ärende skapas Skickas till vården NEJ Svar från vården Individärendet avslutas Resumé Telefon Mina vård kontakter (MVK) Brev Epost Besök Diarieföring Kontakter mellan handläggare och initierare Ibland skriftligt svar, ibland möte vårdens företrädare och patient Kontakter mellan handläggare och initierare Resuméer läses Ärendeprocessen Politiker JA Problem områden identifieras JA Leder till någon typ av aktivitet NEJ Ex skrivelse, möte andra nämnder Ärendet avslutas NEJ Samtliga ärenden utgör underlag till återföring och rapporter exempelvis verksamhetsrapport

14 Första besöket juli 2011 Utredning från första besöket tills patientens symtom diagnostiseras. Bilaga 2 Diagnos maj 2012 Söker på vårdcentralen på grund av knöl i ljumsken Besvären fortsätter och patienten får en läkartid på Primärvårdens jourmottagning Vid undersökning på Kvinnokliniken kunde knölen i ljumsken inte identifieras Patienten utvecklar panikångest på grund av oron för symtomen Söker på vårdcentralen igen och får remiss till röntgen Väntan på kallelse till röntgen Efter röntgen skickades remiss till kirurgkliniken med frågeställning Blödning i muskel PAD svaret visade att det var aggressiv fibromatos Knölen ska tränas bort enligt läkaren Får till svar från läkaren att han inget kan göra. En sjuksköterska råder patienten att söka vård på Kvinnokliniken Läkaren uppmanar patienten att träna bort knölen Kuratorskontakt Enligt primärvårdsläkaren hade man avvaktat med remiss på grund av kostnaden för röntgenundersökningen Patienten kontaktar röntgen - ingen remiss har kommit Patienten kontaktar vårdcentralen och får till svar att remissen glömts bort. Remissen skickas Kirurgläkaren konstaterar att det inte var en blödning och remitterade patienten till Karolinska sjukhuset PAD = Patologisk Anatomisk Diagnos Aggressiv fibromatos = Benign (godartad) tumör Efter att ha fått diagnos och behandling hade patienten behov av fortsatta kontakter med vårdcentralen. Kontakterna med vårdcentralen försvårades av bristen på läkare vilket innebar dålig kontinuitet med täta läkarbyten. Patienten visste att det fanns en fast anställd läkare. När hon bad att få gå hos denne förklarade sjuksköterskan att man inte ville köra slut på den läkaren. Trots negativa upplevelser under utredningstiden hade patienten upplevt möten med kurator och en distriktssköterska på vårdcentralen samt kirurgläkaren som positiva.

15 Landstinget och länets kommuner i samverkan Postadress: Patientnämnden, Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro. Besöksadress: Landbotorpsallén 25 A, Örebro. E-post: Telefon , telefax

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Patientnämndens kansli Verksamhetsplan 2014 Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 Uppdrag och styrdokument Patientnämnden och dess kansli har ett tydligt och avgränsat

Läs mer

Bokslut 2014. Patientnämnden

Bokslut 2014. Patientnämnden Bokslut 2014 Patientnämnden Sammanfattning VERKSAMHET OCH RESULTAT Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

1 (8) PROTOKOLL. Patientnämnden 2013-06-13

1 (8) PROTOKOLL. Patientnämnden 2013-06-13 1 (8) Närvarande ledamöter: Elisabeth Hammar (S), ordförande, Ulf Rådesjö (S), vice ordförande, Gunn Carlsson (S), Gunnel Hedström (S), Ingegärd Öhlin (M), Margareta Carlsson (V) och Gunilla Högberg (FP).

Läs mer

2014-09-29. Månadsbrev nr 8

2014-09-29. Månadsbrev nr 8 2014-09-29 Månadsbrev nr 8 Vad tycker vårdgivarna om patientnämnden? Höstens första sammanträde med patientnämnden, som ägde rum den 22 september, inleddes med en presentation av en enkät som sänts ut

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn.

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn. 1 (4) Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2015-02-03 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-12-18 PaN 1210-04469-52 K 2852-2012 HSN 1210-1310 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Agneta Calleberg Förvaltningsjurist Telefon 690 67 14 agneta.lonnemo-calleberg@pan.sll.se

Agneta Calleberg Förvaltningsjurist Telefon 690 67 14 agneta.lonnemo-calleberg@pan.sll.se Agneta Calleberg Förvaltningsjurist Telefon 690 67 14 agneta.lonnemo-calleberg@pan.sll.se Patientsäkerhetslagen (2010:659) Bakgrund och framtid Klagomålsinstanser Patientnämnden Socialstyrelsen (klagomål

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

1 (9) PROTOKOLL. Patientnämnden 2012-09-06

1 (9) PROTOKOLL. Patientnämnden 2012-09-06 1 (9) Närvarande ledamöter: Elisabeth Hammar (S), ordförande, Ulf Rådesjö (S), vice ordförande, Anniette Lindvall (M), 2:e vice ordförande, Gunn Carlsson (S), Gunnel Hedström (S) under paragraferna 28

Läs mer

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: 11 11 22 Dokumentansvarig:

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

B) Cirkulär från Sveriges kommuner och landsting: Cirkulären finns publicerade på Sveriges kommuner och randstings hemsida: www.skl.

B) Cirkulär från Sveriges kommuner och landsting: Cirkulären finns publicerade på Sveriges kommuner och randstings hemsida: www.skl. I II Landstinget DALARNA ~ILAGA ~6 ~ 33 BILAGA TILL DAGORDNING P 3 Sammanträdesdatum 2013-03-25 Övriga anmälningsärenden Anmäles följande: A) Protokoll från sammanträde med: Kultur- och bildningsnämnden

Läs mer

Mål, aktivitets- och handlingsplan för kvalitet 2014-2016

Mål, aktivitets- och handlingsplan för kvalitet 2014-2016 Handläggare: Louise Skantze PaN 2014-06-03 P 10 ANMÄLAN 2014-05-14 1 (1) Diarienummer PaN A1404-00113-43 Mål, aktivitets- och handlingsplan för kvalitet 2014-2016 Ärendet Ärendet innehåller mål och handlingsplan

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Patientnämndernas rapportering till Socialstyrelsen

Patientnämndernas rapportering till Socialstyrelsen Patientnämndernas rapportering till Socialstyrelsen Enligt regleringsbrevet 2001 skall Socialstyrelsen utifrån patientnämndernas årliga verksamhetsredogörelse redovisa effekterna av de förändringar rörande

Läs mer

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Risk- och avvikelsehantering Denna riktlinje behandlar endast risker och avvikelser i hälso- och sjukvården och gäller inte andra

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

PaN A1503-00103-55 BILAGA. Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten

PaN A1503-00103-55 BILAGA. Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten PaN A1503-00103-55 BILAGA Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten Sida 2 av 7 Innehåll INLEDNING... 3 FÖRVALTNINGENS ORGANISATION OCH RUTINER... 3 UTVECKLING AV FÖRORDNANDEN... 4 STÖDPERSONERNA...

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (7) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-01 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 18 maj 2011 kl. 13.00 16.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Begäran om komplettering av utredning i principärende

Begäran om komplettering av utredning i principärende Handläggare: Gunilla Larsdotter 1 (3) PaN 2015-09-17 P 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-09-01 PaN 1303-0128359 HSN 1407-0898 Begäran om komplettering av utredning i principärende Patientförsäkringsvillkor Ärendet

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Rutin för lex Sarah 2014-11-01

Rutin för lex Sarah 2014-11-01 RUTIN FÖR LEX SARAH Rutin för lex Sarah 2014-11-01 Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas inom hela socialtjänsten. Det innebär

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Patientnämnden Halland. Verksamhetsberättelse 2011

Patientnämnden Halland. Verksamhetsberättelse 2011 Patientnämnden Halland Verksamhetsberättelse 2011 Patientnämnden Halland 2011 Ledamöter Eva Ericsson (MP) ordförande Barbro Henriksson (M) Gudrun Pettersson (C) Britta Ramnemark (FP) Jan Palmgren (S) Ann-Louise

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämnden. Verksamhetsberättelse 2013 Patientnämnden och Patientnämndens kansli 14OLLPN144-1, 2014-02-12

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämnden. Verksamhetsberättelse 2013 Patientnämnden och Patientnämndens kansli 14OLLPN144-1, 2014-02-12 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Patientnämnden Verksamhetsberättelse 2013 Patientnämnden och Patientnämndens kansli 14OLLPN144-1, 2014-02-12 Innehåll Inledning och inledning... 3 Aktuella händelser... 4 Ärenden...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Patientsäker hets berättelse

Patientsäker hets berättelse TIMRÅ KOMMUN Barn & Utbilnn1nq~na '1"den TIMRÅ KOMMUN Patientsäker hets berättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 150223 Ulf Svanberg Skolläkare 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Telefonrådgivning för sjuksköterskor

Telefonrådgivning för sjuksköterskor Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Telefonrådgivning för sjuksköterskor i hälso- och sjukvården Medicinsk lagstiftning och egenvårdsråd vad bör du tänka på? Smärta

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Återföring. Remisshantering

Återföring. Remisshantering Handläggare: Renate Cremer PaN 2013-09-19 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-04 PaN V1112-0487558 PaN V1112-0488858 PaN V1112-0503458 PaN V1206-0255458 PaN V1207-0303458 PaN V1207-0303558 Återföring Remisshantering

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM

2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM Anna Kullberg, ssamordnare Handlingsprogram för inklusive avvikelsehantering Mag-tarmmedicinska kliniken 1 Identifiera 2 Rapportera 3 Fastställa och åtgärda orsaker 4 Utvärdera åtgärdernas effekt 5 Sammanställa

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Tillsynsavdelningen Regionala Tillsynsenheter

Tillsynsavdelningen Regionala Tillsynsenheter Tillsynsavdelningen Regionala Tillsynsenheter Norr (Umeå) Mitt (Örebro) Mona Hansson, Utredare, Docent i Immunologi Sydväst (Göteborg) Sydöst (Jönköping) Öst (Stockholm) Nationell Samordning Tillsynsutveckling

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Reviderad senast 2015-07-08 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Min guide till säker vård

Min guide till säker vård Min guide till säker vård På lättläst svenska Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: E-post: Säkrare vård med din hjälp Regeringen vill att patienter ska kunna vara med och bestämma mer över

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Patientnämndens Årsberättelse 2013

Patientnämndens Årsberättelse 2013 Patientnämndens Årsberättelse 2013 Layout Pia Aprea 2014 Patientnämnden i Skåne Årsberättelse 2013 Inledning Under 2013 registrerades 4 954 ärenden hos Patientnämnden i Skåne, vilket är en kraftig ökning

Läs mer

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan Socialstyrelsen T/Regionala tillsynsenheten nord/sek2 Krister Lundström krister.lundstrom@socialstyrelsen.se BESLUT 2012-06-18 Dnr 9. l-42646/2011 Västerbottens läns landsting Landstingsdirektör J. Rastad

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Uppföljning av daglig verksamhet LSS

Uppföljning av daglig verksamhet LSS 2013-11-04 SN-2013/2908.726 1 (7) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker 08-535 316 74 natalie.vaneker@huddinge.se Socialnämnden Uppföljning av daglig verksamhet LSS Förslag till beslut Socialnämnden tar del av sammanställning

Läs mer

Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen

Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen Förvaltningschef Staffan Blom PaN 2013-03-12 P 8 Dnr A1302-00047-30 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-27 Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen Ärendet Patientnämnden har mottagit

Läs mer