VALFAKTAHÄFTE NR7 SOCIALISM & DEMOKRATI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VALFAKTAHÄFTE NR7 SOCIALISM & DEMOKRATI"

Transkript

1 VALFAKTAHÄFTE NR7 SOCIALISM & DEMOKRATI

2 INLEDNING Ung Vänster är ett socialistiskt förbund. Men vi går inte in i den här valrörelsen med fokus på att förklara, berätta eller ens spekulera i hur ett socialistiskt samhälle skulle kunna se ut. Det är inte om dessa frågor som klasspressar och debatter kommer att röra sig kring, och det är inte genom teoretiska resonemang som snarare har sin plats i de politiska diskussioner som förs inom förbundet som vi organiserar unga i den socialistiska kampen. Snarare är en effektivare socialistisk strategi att ge konkreta och vardagliga exempel på hur klassamhället slår mot unga och hur de flesta tjänar på en socialistisk politik i Sverige. I det här valfaktahäftet kan du läsa om Ung Vänsters syn på socialism, och om vilka konkreta situationer som kan uppkomma i valrörelsen och hur vi ska argumentera i dessa. I valrörelsen ska vi argumentera utifrån valplattformen. Om du hamnar i en abstrakt diskussion om socialism och kapitalism är det din uppgift att göra diskussionen konkret och koppla den till folks vardag. Som Ung Vänster-aktivist i valrörelsen ska man fokusera på att göra sig förstådd, det viktiga är inte att föra fram de teoretiskt mest korrekta resonemangen. En bra metod är att avdramatisera direkta frågor om socialism, så att det inte blir huvudsaken i diskussioner med elever och andra vi stöter på i valrörelsen. Svara kortfattat och lyft sedan in konkreta exempel på dagsaktuella orättvisor utifrån valplattformen. Kom ihåg att det som är rätt i sak, inte alltid är rätt i sammanhanget. Vi går ut i valrörelsen för att snacka om våra valfrågor utifrån ett tydligt konfliktperspektiv, där höger står mot vänster och där våra intressen står mot överklassens. Vi ska inte gå i fällan att diskutera tituleringar och begrepp. Det är ganska ointressant vad man kallar sig, utan det viktiga är vad man gör och vilka som gynnas av den politik man kämpar för. Eftersom högerns politik enbart gynnar ett litet antal av svenska folket, försöker de få den politiska debatten att handla om annat än om de konkreta skillnaderna mellan höger och vänster. De vill prata om ansvarstagande, förvaltning och regeringsduglighet vi vill prata om skiljelinjen mellan höger och vänster, om skillnaden mellan att bygga ett Sverige för oss och ett Sverige enbart för dem med tjockast plånbok. Vi ställer våra politiska lösningar som gynnar vanligt folk mot en höger som företräder överklassens intressen. 1

3 VÅRT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Det är styrkeförhållandena utanför parlamenten som sätter ramarna för vad som är möjligt att göra inom dem. Vår kamp för socialism och feminism upphör inte på valdagen. Den kampen pågår ständigt, i våra skolor, på våra arbetsplatser och i våra bostadsområden. Vi måste därför också vara många som organiserar oss, ställer krav och för kampen för våra intressen. Fler måste gå med i Ung Vänster så att vi tillsammans kan förändra Sverige. Vi har valt sida har du? - Ung Vänsters valplattform 2014 Om man på en debatt eller under en klasspress får en konkret fråga om vad socialismen innebär ska man alltid vara kortfattad och tydlig. Vi tar aldrig upp abstrakta ideologiska diskussioner själva, men om frågan kommer från publiken förtjänar den definitivt att besvaras. En enkel definition av socialism är att det handlar om hur vi organiserar ekonomin, om att demokratisera ekonomin och se till att vi tillsammans bestämmer över ekonomin. Istället för aktiemarknadens princip om en krona en röst menar vi att principen en person en röst också ska gälla på ekonomins område. Socialismen handlar alltså om att utöka demokratin och se till att vanligt folk får mer att säga till om, såväl över sitt egna liv som över samhället i stort. Det handlar om att samhället ska bli jämlikt. Därefter kan diskussionen ta två vändningar. Om man har en intresserad och vänligt inställd publik kan man få frågor om problemen och svårigheterna med att organisera ett sådant samhälle. Då är det viktigt att vara ödmjuk och resonerande, snarare än att underkänna elevernas argument. Ett bra sätt kan vara att ta avstamp i att inte heller dagens samhälle fungerar särskilt bra, då kan man vara konkret och återknyta till våra valfrågor. Till exempel till vinstslöseriet i välfärden, arbetslösheten eller de otrygga jobben. Om man har en borgerligt dominerad publik är det möjligt att de snarare försöker sabotera argumentationen genom att leta efter felaktigheter och motsägelser, eller enbart gör sitt bästa för att få diskussionen att handla om Sovjetunionen eller Nordkorea. Då kan man återknyta till vår definition av socialismen som ett sätt att demokratisera ekonomin och konstatera att ens egen socialism är något annat än det som praktiseras i enpartistater och diktaturer. Om man tror att det är en framgångsväg kan man vara mer offensiv och ifrågasätta om det inte är högerregeringen som vill ha det som i Sovjet, det är ju ändå de som driver på för nya lagar och regler som skapar ett massövervakningssamhälle. Men kom hela tiden ihåg: Vi vill inte fastna i abstrakta ideologiska dis- 2

4 kussioner, prata om socialism i största allmänhet eller argumentera för varför borgarna har fel om kommunismen. I valrörelsen är vår uppgift att agitera och argumentera snarare än att predika och förklara! Vi vill att unga ska organisera sig i kamp för sina intressen, inte nödvändigtvis att de redan innan de har gått med i förbundet ska veta allt om socialismen. Samtidigt har vi i vår valplattform en tydlig socialistisk politik. Vi tar avstamp i hur klassamhället berövar oss makten över våra egna liv, och att den makten därför ligger i händerna på någon annan. Vi konstaterar att makten över våra egna liv i förlängningen handlar om makten över samhället och att det är trygga människor som är fria människor, och att trygghet förutsätter en socialistisk (och feministisk) politik. Vi beskriver hur politik handlar om motsättningar och om skilda intressen som står mot varandra, konstaterar att högern driver en politik som tjänar överklassens intressen medan vi driver en socialistisk politik som tar avstamp arbetarklassens intressen. Valplattformen innehåller politiska områden och krav som är centrala delar av en socialistisk strategi: Kampen för rätten till ett arbete och mot en otrygg arbetsmarknad där arbetsgivarnas makt över våra arbetsvillkor förstärks. Vi pratar om hur vinstintresset tränger sig in i välfärden och om hur den privata vinstjakten då överordnas exempelvis vår rätt till kunskap. Vi skriver i valplattformen om hur regeringens rekordstora skattesänkningar urholkar mot den offentliga sektorn, den del av ekonomin som vi äger tillsammans och styr över demokratiskt. I vår valplattform finns det gott om exempel på socialistisk politik och på ett socialistiskt perspektiv. I valrörelsen vill vi kommunicera att politik handlar om våra liv och att den enda möjligheten att förändra samhället är genom att vara måna som kämpar tillsammans. Vårt budskap är att politisk kamp alltid lönar sig. Inga av de rättigheter vi har idag, inte en enda välfärdsreform eller arbetsrättslig lagstiftning är något som vi har fått gratis. Högern, överklassen och arbetsgivarna har aldrig varit intresserade av någon slags allmän välvilja och släpper aldrig frivilligt ifrån sig makt eller resurser. För att det ska ske krävs det att människor organiserar sig och det krävs att vi har en stark arbetarrörelse som kan vinna politiska segrar och som förändrar styrkeförhållanden så att samhället i sin tur kan förändras i en socialistisk riktning. Det vill vi bidra till genom en valrörelse som handlar om att flytta fram vänsterns positioner. Vi är tydliga med att en ny regering och en ny politik förutsätter en starkare vänster, då måste fler rösta på Vänsterpartiet och fler organisera sig i Ung Vänster för att kämpa för sina rättigheter. 3

5 VAD ÄR SOCIALISM OCH VARFÖR ÄR VI SOCIALISTER? I korthet så är socialismens kärna, att landet inte längre kommer att ägas av några få och misskötas av dessa för sina egna intressen, utan landet kommer att ägas av folket och skötas av folket i folkets intresse. - Leo Huberman i boken Socialismens ABC Socialismen är precis som kapitalismen ett sätt att organisera ekonomin i ett land. Varken mer eller mindre. Att vara socialist handlar inte om att vilja att alla ska vara snälla mot varandra och socialismen är något mer än enbart en uppsättning fina idéer. Socialismen handlar om att vi ska demokratisera ekonomin och en förutsättning för det är att vi äger de stora företagen tillsammans. Genom det privata ägandet av företag får överklassen (kapitalisterna) makt över såväl de som jobbar i företagen som över samhället i stort. Det står i motsättning till demokratiska principer. I grunden handlar socialismen om att vi vill ha jämlikhet och makt över våra egna liv och över samhället. Varför ska alla andra områden i samhället förutom ekonomin styras demokratiskt? Det finns i huvudsak tre skäl till varför vi är socialister: 1. På grund av att vi lever i ett kapitalistiskt samhälle är samhället också orättvist idag. Kapitalismen förutsätter ett klassamhälle, där de som äger företagen har mer makt än de som arbetar i dem. Klassamhället genomsyrar hela samhället och påverkar våra liv på en rad områden. För det första är inkomst och ekonomiska förhållanden tätt kopplat till klassamhället. De som äger företagen blir rika på vinsterna av de som vi producerar. Inkomstskillnaderna har under de senaste decennierna ökat i nästan alla västländer. Det är troligare att en person som kommer från överklassen eller från något mellanskikt blir högutbildad, än att en person från arbetarklassen blir. De som jobbar i LO-yrken har generellt lägre löner och sämre villkor än de som är tjänstemän och akademiker. Hälsa och livslängd är också det tätt kopplat till klasstillhörighet. För att göra en lång historia kort: klassamhället är genomgripande och påverkar våra liv. Att vara socialist handlar om att bekämpa klassamhället och kämpa för jämlikhet och rättvisa. Det handlar om att bygga 4

6 ett Sverige för oss, och inte ett Sverige enbart för dem med tjockast plånbok. 2. För att kapitalismen är ohållbar. Vi får ofta höra att socialismen är en fin tanke som däremot inte fungerar i praktiken. Frågan vi ställer oss är hur kapitalismen fungerar i praktiken? Den världsomspännande kapitalismen innebär en orättvis världsordning där människor i fattigare länder inte garanteras grundläggande förutsättningar för att överleva mat, rent vatten eller sjukvård samtidigt som några få kontrollerar en överväldigande del av jordens resurser. Är det hållbart? Kapitalismen genomgår regelbundet ekonomiska kriser där människors liv slås i spillror, fattigdomen breder ut sig och massarbetslösheten biter sig fast. Titta bara på Grekland idag. Det är svårt att tänka sig att den genomsnittlige greken tycker att dagens samhälle fungerar perfekt. Vi ser tydligt hur ett ekonomiskt system som bygger på vinstmaximering och ständig tillväxt står i motsättning till en ekologiskt hållbar värld. Kapitalismen håller på att rycka undan mattan för mänskligheten och det är i allra högsta grad en anledning till varför man bör vara socialist. 3. Därför att vi tjänar på en socialistisk politik. Politik handlar om intressen som står mot varandra och om att olika grupper tjänar på olika slags politiska lösningar. För den som äger ett stort företag skulle det vara konstigt att vara socialist, eftersom det innebär att man kämpar för en politik som inte ligger i linje med ens egna intressen. För oss som tillhör arbetarklassen råder rakt motsatt förhållande. Vi förlorar på ett ekonomiskt system där makten över företagen ligger i ett fåtals händer. Vi är socialister för att vi tjänar på en socialistisk politik. Vi vinner på mindre klasskillnader, full sysselsättning, trygga jobb och ett förbud för vinstslöseri i välfärden. KAPITALISMEN OCH KLASSAMHÄLLET Det kapitalistiska produktionssättet bröt fram ur det feodala systemet. En ny härskande klass, borgarklassen, vann sin makt i kamp mot den gamla feodala härskande klassen, adeln. Liberalismen blev namnet på den nya revolutionära ideologin för borgarklassens kamp mot adelns privilegier. Men kapitalismen skapade också arbetarklassen vars revolutionära ideologi är socialismen. 5 - Ung Vänsters principprogram, antaget på den 46:e kongressen

7 Kapitalismen och klassamhället är intimt sammanlänkade med varandra. Kapitalism och kapitalist används ibland i den politiska debatten som antingen ett skällsord eller som ett politiskt ställningstagande ( Jag är inte socialist, utan jag är kapitalist ). Båda användningssätten är felaktiga. Kapitalismen är ett ekonomiskt system där produktionsmedlen (typ råvaror, maskiner, verktyg etc) är privatägt (av kapitalister) och där kapitalisterna hela tiden måste sträva efter att expandera för att kunna vinna i konkurrensen. Kännetecknade för alla länder i världen och för alla tider i historien har varit att människan behöver producera det som krävs för att hon ska överleva. Det som har skilt sig åt har emellertid varit hur produktionen är organiserad. Under antiken fanns det slavägare och slavar, under feodalismen godsherrar och livegna bönder och under kapitalismen finns det kapitalister och arbetare. Hur produktionen är organiserad kallas för produktionssätt och kapitalismen är ett produktionssätt medan socialismen ett samhälle utan privat ägande av produktionsmedlen är ett annat. Varje hittillsvarande produktionssätt har förutsatt ett klassamhälle. Slavägaren och slaven hade precis som godsherren och den livegna bonden olika makt. I det första fallet ägde den ena den andra och i det andra fallet var bondens liv kraftigt begränsat. Under kapitalismen är den som inte äger produktionsmedlen förvisso fri, men till skillnad från kapitalisten är arbetaren tvungen att sälja sin arbetskraft för att få en lön och kunna överleva. Kapitalisten säljer inte sin arbetskraft utan lever på vinsten av det arbete som de som jobbar i företaget producerar. Och utifrån denna relation kommer det moderna klassamhället. Den som är beroende av att sälja sin arbetskraft för att överleva alltså en stor majoritet av befolkningen tillhör arbetarklassen. Mot arbetarklassen står överklassen som lever på vinsterna från sitt ägande och som köper arbetarklassens arbetskraft och därmed har makt över både andras arbete och det värde som det skapar. Arbetarklassen och överklassen är i huvudsak de två klasser som finns, däremellan finns det till exempel chefer som lever på lön men som kontrollerar andras arbete eller högutbildade grupper som i princip har makt över sitt eget arbete. Dessa utgör mellanskikten. Arbetarklassen och överklassen har olika intressen. De som jobbar vill ha så hög lön som möjligt, så trygga jobb som det bara går och så bra arbetsvillkor som möjligt, medan de som äger företagen vill ha så höga vinster som möjligt. Det senare står i motsättning till det förstnämnda. De som äger riskkapitalbolag eller privata välfärdskoncerner tjänar på vinster i välfärden, medan alla vi andra förlorar på det. Det är utifrån den här typen av intressekonflikter som Ung Vänster formulerar konfliktperspektivet. 6

8 Det finns en missvisande bild av arbetarklassen som enbart de som jobbar i industrin, har blåställ eller som ägnar sig åt kroppsarbete. Det är inte bara en förlegad bilda av arbetarklassen, utan det är en beskrivning av verkigheten som aldrig har varit korrekt. Det är också en verklighetsbeskrivning som osynliggör en stor del av arbetarklassens kvinnor, som snarare än att jobba i tillverkningsindustrin (även om det så klart också förekommer) jobbar i offentlig sektor eller med privata tjänster, till exempel som kassörska i en butik. Arbetarklassen har aldrig varit enhetlig. Löner, arbetsvillkor, etnicitet, kön, utbildning är bara några exempel på faktorer som skiljer sig åt. Men det som är det viktiga är det man har gemensamt. Alla lever på att sälja sin arbetskraft och gynnas av en socialistisk politik. Man har allt att vinna på att hålla ihop gentemot överklassen. För oss är det viktigt att arbetarklassen definieras brett, helt enkelt för att arbetarrörelsens förmåga till att förändra samhället hänger på att man lyckas samla många som kämpar för samma sak. SOCIALISMEN BÖRJAR IDAG! Hur nära är socialismen? Den skall föra oss närmare. Ja, men hur nära är den? Mycket nära, mycket långt ifrån. Men är den nära, kan den vara nära som bordet där jag äter, som kroppens tyngd mot kroppen när man älskar? Är den så nära, säg, är den så nära? - Petter Bergman, ur dikten Hur nära är socialismen? Att vara socialist är inte att vara utopist, utan det är att kämpa för sina rättigheter här och nu. Vår enda möjlighet att förändra samhället är att vara många som organiserar sig och som kämpar för samma sak. Genom att vara konkreta och återknyta till klassamhället kan vi prata om vikten av organisering. Man kan till exempel ta avstamp i arbetarrörelsens historia för att knyta an till erfarenheterna idag. Under hela 1900-talet har det varit vi mot dem. Vanligt folk har aldrig fått något gratis och förändring kommer aldrig av sig själv. Så här skulle man kunna lägga upp en sådan argumentation: Välfärden var inget vi fick gratis eller som levererades genom en skänk från ovan. Vi byggde inte upp välfärden genom att sitta hemma och på sin höjd gå och rösta lite då och då. Folket byggde upp välfärden genom kamp och genom organisering. En stark fackföreningsrörelse var viktigast, en förutsättning för allt det andra. Om vi inte hade tagit löneutrymme från företagens vinster hade det aldrig funnits pengar till en enda reform. 7 Och på samma sätt är det idag. Om inte vi håller ihop och organiserar

9 oss kommer vi aldrig kunna förändra samhället. Samhället förändras inte av sig själv, utan det är styrkeförhållanden som avgör i vilken riktning vi går. Överklassen har sina ekonomiska resurser och sina mäktiga allierade, vi har oss själva och vår organisering att lita på. Det är det som ger oss makt. Frågor som rör makten på arbetsmarknaden är många gånger centrala i klasskampen och därför också viktiga i en socialistisk strategi. Kampen mot massarbetslösheten och för allas rätt till ett jobb är den viktigaste maktfrågan på arbetsmarknaden idag. Den höga arbetslösheten försvagar fackföreningsrörelsen och stärker arbetsgivarna. När det är många som konkurrerar om jobben pressas löneutvecklingen tillbaka och våra arbetsvillkor försämras. När högern attackerar Las (Lagen om anställningsskydd) gör de det väl medvetna om att det skulle öka arbetsgivarnas makt. Oavsett om de argumenterar för att ta bort turordningsreglerna eller kring varför det är viktigt med tidsbegränsade anställningar. Vi vill ha ett starkare anställningsskydd för att vi vet att det ger oss makt på arbetsmarknaden. Det gör att vi kan säga ifrån och inte är utlämnade till företagsägarnas godtycke. På samma sätt tydliggör och exemplifierar vårt motstånd mot vinster i välfärden vår motvilja till det kapitalistiska systemet som sådant. Välfärden ska inte vara som vilken annan marknad som helst. Vår rätt till en bra utbildning, till sjukvård eller till en bra ålderdom ska inte vara underordnas välfärdskapitalisters vinstintressen. Det här är kärnan i den socialistiska kampen. Den handlar om att försvara våra rättigheter, ta kampen för mer makt över våra egna liv och för att det ska vara vi som demokratiskt styr storföretagen och inte storföretagen som styr över oss. Ett bra tips är att fokusera argumentationen på det mest centrala: att skapa en förståelse för att vanligt folk måste hålla ihop och försvara sina intressen gentemot de som sitter på makten. Om de du möter på skolorna känner igen sig i den beskrivningen, är det ett betydligt större framsteg än om du har fått tillfälle att förklara marxismen under en klasspress. Vi fokuserar på det konkreta och det vardagsnära, på klassamhället och våra livsvillkor, och inte på det abstrakta och teoretiska. Vi vinner förtroende genom att ta ungdomars erfarenheter på allvar, kunna visa på sammanhang och vara tydliga med att vi kan förändra samhället om vi är många som organiserar oss och kämpar tillsammans. 8

10 ATT SÄTTA ORD PÅ VERKLIGHETEN Utanför politiken och tidningarnas kultursidor har ord och språk ingen hög status. Är det bara ord? är ett uttryck som säger något om vårt förhållande till begrepp, som om ord nära nog betydde noll. Men i modern politisk kommunikationsteori betyder ord väldigt mycket. Ord är makt. Den som bestämmer vilka ord vi använder har inflytande över människors världsbild. - Aron Etzler i boken Reinfeldteffekten Vilka ord man använder spelar stor roll för retoriken. Ord har många gånger ett politiskt innehåll. Högern pratar om skattetryck istället för skattekvot, då blir skatter automatiskt associerade till något dålig. Politisk retorik handlar många gånger om att kunna sätta sina egna ord på verkligheten. Då måste man hitta rätt ord för varje tillfälle, och dessutom kunna variera sig. När vi är ute på skolor är huvudregeln att ju enklare ett ord eller resonemang är desto bättre är det. Det viktigaste är resultatet att de du möter känner att de vill organisera sig för att kämpa för sina intressen inte att ditt resonemang är den mest slipade marxistiska formuleringen. Nedan följer exempel på några ord, hur man använder dem och hur man kan variera dem. Arbetarklassen De som säljer sin arbetskraft för att överleva. Man kan många gånger föra intressanta teoretiska diskussioner om hur arbetarklassen ska definieras, men en skoldebatt eller klasspresentation är inte rätt tillfälle för det. Använd de ord som faller sig bäst i den givna situationen. Det viktiga är att de handlar om oss, de allra flesta inte om några helt andra människor. Synonymer: löntagare, vanligt folk, vi som jobbar, arbetare, lönearbetare, folket, de flesta, majoriteten Borgare En människa som äger företag, som tillhör borgarklassen alltså överklassen, eller en människa med borgarliga åsikter. Detta gör ordet svårt att använda, eftersom det i allmänhet används om borgerliga partier eller deras väljare. Synonymer: kapitalisterna, överklassen, de som sitter på makten, företagsägarna 9 De rika De säg fem, tio eller femton procent rikaste i samhället är en grupp som har bra livsvillkor. De kan köpa sig bättre vård, skolor och välfärd

11 i allmänhet. De tillhör inte nödvändigtvis överklassen eller är kapitalister, men det har inte särskilt mycket att vinna på vänsterpolitik eller på ett socialistiskt samhälle. Synonymer: högavlönande, höginkomsttagare, de som har det väl förspänt Etablissemanget En maktgrupp som är bredare än enbart den lilla överklassen. Kan till exempel också bestå av höga chefer, förtroendevalda i stora organisationer eller ibland vara debattörer som syns ofta i media. Etablissemanget är ett mer diffust och därför bredare begrepp. Synonymer: eliten, makteliten, de som sitter på de höga posterna Fattiga Fattiga och rika är ett begreppspar som man ska akta sig lite för eftersom det många gånger osynliggör maktskillnader. Det blir också lätt att konsekvensen blir välgörenhet, de rika ska ta hand om de fattiga. Det betyder däremot inte att ordet alltid är dåligt, till exempel kan det fungera väl att prata om barnfattigdom eller att använda fattigdom när man beskriver klasskampen i Syd. En sak är viktig: vi pratar aldrig om svaga grupper. Synonymer: de som har det sämst, de som råkar värst ut, de som har det sämst ställt Kapitalism Det ekonomiska system som vi har nu, där storföretagen ägs privat. Ett problem med just ordet kapitalism är att det uppmuntrar diskussionen att gå in på abstrakta systemdiskussioner snarare än att handla om de problem människor möter i vardagen. Synonymer: dagens samhälle, det ekonomiska systemet Klassamhället Ett samhälle där vilken klass du tillhör avgör dina levnadsvillkor och makt. Ibland beskrivs klassamhället som en stege eller som ett tredjedelssamhälle. Det är en beskrivning som döljer det faktum att de flesta tillhör en brett definierad arbetarklass och att överklassen till sitt antal är försvinnande liten. Detta vill vi förmedla när vi beskriver klassamhället. Synonymer: ojämlikhet, orättvisor, ekonomin kontrolleras av ett fåtal Medelklass Vi använder i regel inte medelklass i vår klassanalys, men det betyder förstås inte att vår retorik måste vara kliniskt ren från det ordet. Däremot ska man vara försiktig med det, eftersom det är ett stort problem idag att stora delar av arbetarklassen ser sig själva som någon slags medelklass. Synonymer: de med sitt på det torra 10

12 Progressiv De som vill framåt i utvecklingen. Progressiva rörelser är ett mycket bredare begrepp än socialistiska rörelser, och kan till exempel innefatta nationella befrielserörelser, socialdemokrater och ibland också liberaler. Att definiera vad som är fram och bakåt i historien är viktiga retoriska poänger. Synonymer: de som vill framåt, de som inte längtar tillbaka, vettiga krafter Reaktionär Är motsatsen till progressiv, alltså den som vill bakåt. Reaktionära krafter kan vara allt ifrån konservativa, fascistoida och i en del sammanhang också liberala. Synonymer: bakåtsträvare, konservativa, de med en unken människosyn Revolution En grundläggande maktförändring i samhället som mycket väl kan vara fredlig. Synonymer: förändra samhället i grunden, avskaffa klassamhället Socialism Ett samhälle där företagen är demokratiserade, ägs gemensamt och där de anställda har ett reellt inflytande över sitt arbete. Synonymer: ekonomisk demokrati, ett samhälle där folket har makten Solidaritet Att göra gemensam sak för gemensamma intressen. Synonymer: hålla ihop, kämpa tillsammans Svenskt Näringsliv Är storföretagens och arbetsgivarnas intresseorganisation. Organisationen bildades efter en sammanslagning av SAF (Svenska arbetsgivareföreningen) och Industriförbundet. De representerar i allra högsta grad överklassens intressen Synonymer: storföretagen, arbetsgivarna Överklassen Det lilla fåtal, mindre än en procent, som äger storföretagen och styr produktionen. Överklassen i det kapitalistiska samhället är kapitalisterna eller borgarna. Ibland kan man behöva använda synonymer som är bredare. Synonymer: de som äger de stora företagen, kapitalisterna, borgarklassen, borgerligheten, arbetsköparna, arbetsgivarna 11

13 NÅGRA FAKTA OM KAPITALISMEN OCH KLASSAMHÄLLET Lär dig ditt ABC, det är inte nog, men Lär det! Låt dig inte hindras! Börja nu! Allting bör du veta! Du skall ta ledningen och makten. - Bertolt Brecht ur dikten Lärandets lov Inkomstfördelning och klasskillnader - Under den borgerliga regeringens tid vid makten har klasskillnaderna ökat betydligt i Sverige. Mellan 2006 och 2011 ökade den rikaste tiondelen av befolkningen sin årliga disponibla inkomst med kronor medan den disponibla inkomsten för den fattigaste tiondelen sjönk. Under samma period har gruppen som lever i relativ fattigdom ökat med 40 procent. En stor anledning är skattesänkningarna och nedmonteringen av socialförsäkringarna. (SCB, regeringskansliet) - Under de senaste femton åren är Sverige det land i västvärlden där klasskillnaderna har ökat som snabbast låg vi på första plats i jämlikhetsligan, idag ligger vi på 14:e plats. (OECD) - Den ekonomiska makteliten ökar sina inkomster snabbt gick det 46 industriarbetarlöner på en VD-lön var samma siffra 9 industriarbetarlöner. Den globala kapitalismen - Världens 85 rikaste personer har mer pengar än vad jordens fattigaste hälft har tillsammans. (Oxfam) - Den rikaste procenten äger tillgångar som är 65 gånger större än den fattigaste hälften. (Oxfam) - I USA har den rikaste procenten tagit 95 procent av tillväxten efter finanskrisen, samtidigt har 90 procent av befolkningen blivit fattigare. (Oxfam) Kapitalet - Under de senaste decennierna har löneandelen fallit i alla västländer. Det betyder att en allt större del av värdet på det som produceras blir till vinster istället för löner. I Sverige har löneandelen fallit från ca 80 procent 1980 till ca 65 procent idag. (Ameco) Vem är egentligen arbetare? - 90 procent av LO-kvinnorna och 93 procent av LO-männen ser sig som arbetare. För TCO-medlemmarna är samma siffror 41 och 22 12

14 procent och för Saco-medlemmarna 21 respektive 11 procent. Bland LO-medlemmarna har denna siffra legat förhållandevis stabil sedan slutet av åttiotalet, för TCO- och Saco-medlemmar är tendensen snarare att den ökar. Det är dock en betydligt lägre andel som ser sig som tillhörande arbetarklassen, enbart lite drygt hälften av alla LOmedlemmar gör detta. (LO) I många andra valfaktahäften finns det också relevant statistik kring hur klassamhället slår mot oss och våra livsvillkor. FRÅGOR OCH SVAR Vad är socialism? Ett socialistiskt samhälle är ett samhälle där storföretagen ägs gemensamt och där ekonomin styrs demokratiskt. Det är ett samhälle där principen en person en röst också omfattar ekonomins område. Hur skulle det fungera i praktiken? Bra tror vi. Det skulle göra att de som jobbar får mer makt på företagen och att vinsterna används till det som är bra för hela samhället och inte enbart tillfaller ägarna. Förmodligen skulle arbetsmiljön bli bättre och arbetsvillkoren tryggare. Samhället skulle bli mer jämlikt och planeten må bättre när man inte hela tiden strävar efter vinstmaximering. Ska vi införa planekonomi? Socialism betyder inte nödvändigtvis planekonomi det viktiga är inte exakt hur ekonomin styrs, så länge det sker demokratiskt. Vi tror att det krävs både en planerad ekonomi och marknader som fungerar bra för att det som folket vill ha och behöver ska produceras. Skillnaden blir att man inte producerar för att göra så stor vinst som möjligt och att marknaden begränsas till de områden där den fungerar väl. Det viktiga är ägandet inte organisationsformen. Ska vi förstatliga allt då? Nej, absolut inte. Det gemensamma ägandet mår bäst av att vara blandat. En del bör staten äga, annat ägs bättre av till exempel kommuner och landstig eller i olika former av kooperativ. Det viktigaste idag är att vi avbryter privatiseringspolitiken och får bort vinstslöseriet ur välfärden. Det är steg ett. 13 Men vem som helst kan väl inte styra ett företag? Vem som helt ska heller inte göra det, utan den som utses till det ska göra det. Skillnaden är att dessa kommer tillsättas på demokratiska vägar och inte genom aktieägarnas beslut. Det tror vi är bra för hela

VI HAR VALT SIDA VALPLATTFORM 2014

VI HAR VALT SIDA VALPLATTFORM 2014 VI HAR VALT SIDA VALPLATTFORM 2014 VALPLATTFORM 2014 Ung Vänster Kungsgatan 84 112 27 Stockholm 08-654 31 00 info@ungvanster.se www.ungvanster.se INNEHÅLL VALPLATTFORM 2014 sid. 4 Sverige har förändrats

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

VALFAKTAHÄFTE NR2 PROFIL OCH RETORIK

VALFAKTAHÄFTE NR2 PROFIL OCH RETORIK VALFAKTAHÄFTE NR2 PROFIL OCH RETORIK INLEDNING Under valrörelsen kommer vi i högre utsträckning än annars att sitta i debatter och hålla klasspressar (klassrumspresentationer). Många kommer under valrörelsen

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Principprogram. Antaget på Ung Vänsters 46:e kongress Linköping 9-12 maj 2013

Principprogram. Antaget på Ung Vänsters 46:e kongress Linköping 9-12 maj 2013 Principprogram Antaget på Ung Vänsters 46:e kongress Linköping 9-12 maj 2013 Innehåll Förord 3 Vår människosyn 4 Teoretiska utgångspunkter 5 Marxism 6 Feminism 8 Kapitalismen, klassamhället och könsmaktsordningen

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Handlingsprogram för SOCIALISTERNA för en stridbar arbetarrörelse

Handlingsprogram för SOCIALISTERNA för en stridbar arbetarrörelse 1 Handlingsprogram för SOCIALISTERNA för en stridbar arbetarrörelse (antaget 16 mars 2008) Klassenhet Principen om enhet i arbetarklassen är Socialisternas utgångspunkt för all praktik. Enhet i arbetarklassen

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING. SAC Syndikalisterna

EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING. SAC Syndikalisterna EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING SAC Syndikalisterna EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING Under senare år har en drastisk ekonomisk omfördelning skett i samhället, från de sämst ställda till de som redan lever i

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna

Läs mer

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare som är medlemmar i Sveriges Kommunistiska Parti, där vi vill

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

SOCIALISTERNA FÖRSVARA VÄLFÄRDEN PROGRAM FÖR. för en stridbar arbetarrörelse!

SOCIALISTERNA FÖRSVARA VÄLFÄRDEN PROGRAM FÖR. för en stridbar arbetarrörelse! PROGRAM FÖR SOCIALISTERNA för en stridbar arbetarrörelse! FÖRSVARA VÄLFÄRDEN MOT BORGARALLIANSENS, SVERIGEDEMOKRATERNAS OCH SVENSKT NÄRINGSLIVS ATTACKER! Antaget på Landsmötet 24 mars 2012 Socialisterna

Läs mer

Inkomna motioner och Förbundsstyrelsens svar

Inkomna motioner och Förbundsstyrelsens svar 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 Inkomna motioner och Förbundsstyrelsens svar VP1 - Enhetliga rubriker snyggare verksamhetsplan Vi ska ha alla rubriker på samma språk, för enhetlighetens skull. Här är ett

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

VI FÖRTJÄNAR BÄTTRE UNG VÄNSTERS VALPLATTFORM 2010

VI FÖRTJÄNAR BÄTTRE UNG VÄNSTERS VALPLATTFORM 2010 VI FÖRTJÄNAR BÄTTRE UNG VÄNSTERS VALPLATTFORM 2010 www.ungvanster.se Vi förtjänar bättre! Gå med i Ung Vänster, www.ungvanster.se VI SKA BYGGA LANDET Sverige har förändrats. Vi som är unga idag är den

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Fastslagna toppkandidater till riksdagen, regionen och kommunfullmäktige

Fastslagna toppkandidater till riksdagen, regionen och kommunfullmäktige Fastslagna toppkandidater till riksdagen, regionen och kommunfullmäktige Valda till kommunfullmäktigelistan i Malmö 1. Hanna Thomé, 37 år, kommunalråd Vilka politiska frågor är du mest intresserad av?

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund - Principprogram Antagna under SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund - Principprogram Antagna under SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 Vår vision den demokratiska socialismen Människans frigörelse är målet för Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Vår vision är en värld byggd på den demokratiska socialismens

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Mitt namn Är Karl Längberg, snart 25 år gammal, studera till historia och religionslärare.

Mitt namn Är Karl Längberg, snart 25 år gammal, studera till historia och religionslärare. Första Maj tal. Kamrater, det känns riktigt kul att få stå här i Emmaboda idag och få prata på första maj. De jag hade tänkta prata med er om idag är varför vi inte kan låta Borgarna vinna valet. Men innan

Läs mer

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23 1. Inledning STIL Stiftarna av Independent Living i Sverige är en ideell förening av personer diskriminerade på grund av sin funktionalitet.

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga Maj 2010 Turordningsreglerna missgynnar unga Innehåll Sammanfattning och bakgrund... 3 Unga upplever att turordningsreglerna missgynnar... 4 Så gjordes undersökningen... 4 Slutsatser och policydiskussion...

Läs mer

Principprogram Antaget på Ung Vänsters 44:e kongress Arboga 20-23 mars 2008

Principprogram Antaget på Ung Vänsters 44:e kongress Arboga 20-23 mars 2008 Principprogram Antaget på Ung Vänsters 44:e kongress Arboga 20-23 mars 2008 Innehåll Förord 3 Människosyn 3 Teoretiska utgångspunkter 5 Marxism 5 Feminism 8 Kapitalismen - ett odemokratiskt system 12 Arbete

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Principprogram. Vänsterns studentförbund. Antaget på VSF:s nionde kongress den 9-10 juni 2012

Principprogram. Vänsterns studentförbund. Antaget på VSF:s nionde kongress den 9-10 juni 2012 Principprogram 2011 Sida 1 av 29 Principprogram Vänsterns studentförbund Antaget på VSF:s nionde kongress den 9-10 juni 2012 Principprogram 2012 Sida 2 av 29 Antaget på Vänsterns studentförbunds kongress

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

En annan värld är möjlig Ung Vänsters program om kapitalismens kris

En annan värld är möjlig Ung Vänsters program om kapitalismens kris En annan värld är möjlig Ung Vänsters program om kapitalismens kris Antaget på Ung Vänsters 46:e kongress i Linköping 9-12 maj 2013 Med reservation för ej justerat protokoll. Inledning Kriser utgör inte

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Internationalens politik. Michail Bakunin

Internationalens politik. Michail Bakunin Internationalens politik Michail Bakunin 1869 Internationella Arbetarassociationen har en grundsats som varje sektion och varje medlem måste underkasta sig. Denna grundsats framställs i de allmänna stadgarna,

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Den här. Vi hoppas att. Har du frågor

Den här. Vi hoppas att. Har du frågor väl kom men Som medlem i Socialistiska Partiet är du en del av den socialistiska världsrörelsen Fjärde Internationalen och en viktig tillgång i kampen för en socialistisk framtid! Den här broschyren vänder

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare 1 maj 2013 Älmhult Lennart Värmby (V), gruppledare landstinget Kronoberg Gott folk och bästa mötesdeltagare vare sig ni är infödda Älmhultabor eller utsocknes som jag, så är det med glädje vi samlas här

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. 1 Rösta på oss! I år, 2014, är det val den 14 september. Då får alla svenska medborgare som har fyllt 18

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Brittis Benzlers tal 1 maj 2014.

Brittis Benzlers tal 1 maj 2014. Brittis Benzlers tal 1 maj 2014. 1a Maj, en dag att fira, men framförallt en dag att politiskt manifestera mot högerpolitik i Sverige och Europa. En dag att tydlig stå upp för våra värderingar om rättvisa,

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

VALFAKTAHÄFTE NR1 HANDLEDNING

VALFAKTAHÄFTE NR1 HANDLEDNING VALFAKTAHÄFTE NR1 HANDLEDNING INLEDNING Studier och förberedelser i teori, organisation och argumentation är vad som gett Ung Vänsters medlemmar ett rykte om att vara smarta, obevekliga och tuffa snarare

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Så går det i riksdagsvalet!

Så går det i riksdagsvalet! Så går det i riksdagsvalet! 25 mars 2010 Arne Modig David Ahlin Hur har väljaropinionen utvecklats sedan valet 2006? Sida 3 Hur ser styrkeförhållandet ut mellan Moderaterna och Socialdemokraterna? Sida

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

När arbetslösheten kom för att stanna

När arbetslösheten kom för att stanna När arbetslösheten kom för att stanna Under 1990-talet upplevde svenskarna den värsta arbetslösheten sedan depressionens dagar på 1930-talet. Orsakerna till den ekonomiska krisen tänker jag inte gå in

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer