Fungerar Diabetesvården för äldre?

Transkript

1 Fungerar Diabetesvården för äldre? SFSD Symposium 7-8 April 2016 Ann-Sofie Nilsson-Neumark, Distrikts & Diabetessjuksköterska Blå kustens Hälsocentral Oskarshamn

2 Vad påverkar vårt åldrande? Levnadsvillkor Hälsa Teknik/Medicin Kost Familjesituation Socioekonomisk bakgrund Utbildning Arbetsförhållanden Fritidsaktiviteter Krig, stress, yttre miljö Genetik Levnadsvillkor Prevention Bemötande av ohälsa Operationer.. Mediciner Rehabilitering mm Levnadsvillkor

3 Gamla människor är inte friska. Ofta orkar de inte gå raka från brevlådan till kaffekoppen Lisen, 6 år Inuti ser gamla människor ut som vanliga människor, det är bara det att skelettet har blivit lite gulare och köttet lite lösare Oliver, 6 år Ref: Gamla tanter lägger inte ägg, M Levengood

4 Bakomliggande Bekymmer hos äldre Polyfarmaci Nutrition Svaghet Socioekonomi DIABETES Organsvikt Demens Inkontinens Sömnsvårigheter Ann-Sofie Nilsson-Neumark LT Kalmar

5 Hot mot funktionell status hos äldre Ökad sårbarhet Negativ hälsoutveckling/förkortad livslängd Negativ minneshantering Påverkan på ADL och autonomi Försämrad livskvalitet

6 *Is diabetes a direct factor in the development of frailty? Frailty minst 3 av 5 Viktminskning Långsam gånghastighet Svaghet Utmattning Låg fysisk aktivitetsnivå Fysiskt påvisbara förändringar Fried et al Frailty in older adults: evidence for a phenotype. J Gerontol A Biol Sci Med Sci *Sinclair Alan J., Rodriguez-Manas Leocadio. Diabetes and Frailty: Two Converging Conditions? Can J Diabetes Feb;40(1):77-83

7 Is sarcopenia an intermediate step in the progression of diabetes to frailty? Sarcopeni förlust av muskelmassa ca 1-3% per år Malnutrion Malabsorption Hormonbalans Vitaminbrist( B, D.) Insulinresistens Ökade inflammationsfaktorer *Progressiva fysiologiska förändringar med olika mätbara stadier av låg muskel massa, låg muskelstyrka och låg fysisk förmåga *Alfonso j. Cruz-jentoft1,Sarcopenia: European consensus on definition and diagnosis. Report of the European Working Group on Sarcopenia in Older People Age and Ageing 2010; 39: Sinclair Alan J., Rodriguez-Manas Leocadio. Diabetes and Frailty: Two Converging Conditions? Can J Diabetes Feb;40(1):77-83

8 Motiverad målsättning vid diabetesvård för äldre Upprätthålla självständighet Aktiv riskidentifiering Bibehållen livskvalitet Funktionell status - minska risken för Sarcopeni Reduktion av symptom Anpassning av läkemedel

9 Kunskapsläget idag äldre med diabetes Begränsad forskning på äldre över 80 år 1 Generellt låga HbA1c värden överbehandling 1,2,3 Samsjuklighet - 78 % hypertoni och 53 % ischemisk hjärtsjukdom 1,3 NDR registrering 50 % av alla diabetiker 80+ Brister i uppföljningen av äldre med diabetes boende på sjukhem 1,2,3 Avsaknad av individuell vårdplan som kan ge stöd vid avvikelser från nationella riktlinjer 1. T. Fahey et al. Quality of care for elderly residents in nursing homes and elderly living at home. BMJ (2003) 2. U.B.Löfgren et al. Diabetes control in Swedish community dwelling elderly, mor often tight than poor. J. Int.Med 255(2004) 3. A-S Neumark et al. Adherence to national diabetes guidelines by monitoring of quality indicators - comparison of three types of care of the elderly with special emphasis on HbA1C. Primary Care Diabetes 2015 Aug;9(4):253-60

10 Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län Adherence to national diabetes guidelines by monitoring of quality indicators - comparison of three types of care of the elderly with special emphasis on HbA1C. Primary Care Diabetes 2015 Aug;9(4): A-S Neumark et al invånare i kommunen var 80 år och äldre (5,8 % ) Samtliga 80 år och äldre med diagnosen diabetes uthämtades ur journalsystem Cosmic (n= 277, prevalens 18,4 %) Journalgranskning x 2 av specifika uppföljnings-indikatorer Insamlingsperiod: Juni 2011 Maj 2013 Analys efter boendeform - eget boende utan hemsjukvård (63%) - eget boende med hemsjukvård (23%) - service boende/ sjukhem (14%)

11 Bristfällig uppföljning av HbA1c vid samtidig insulin och SU behandling äventyrar patientsäkerheten HbA1c 52 mmol/mol Hba1c kontroll senaste 12 månader 48% 76% 39% 88% 34% 96% H y p o g l y k e m i

12 Diabetes treatment choice (%) in relation to different senior housing Mixinsuliner 58% NPH/long-acting 32% Aspart/Lispro 10% Metformin 89% SU 58% singel or combination

13 Styrketräning för 90-åringar hindrar demens 50% utförde aldrig fysisk aktivitet bland äldre i eget boende med hemsjukvård och vid serviceboende SVT play Vetenskapens Värld avsnitt Opublicerad data från studien Adherence to national diabetes guidelines A-S Neumark

14 Fotundersökningar tillhandahålls en minoritet av de äldre i serviceboendeform Var 4:e har pågående fot/bensår i hemsjukvård och var 3:e vid serviceboende/sjukhem Brist på dokumentation angående fotundersökning (10-50%) *Hur arbetar du med prevention av fotsår hos dina patienter med diabetes? Hemsjukvårdens sjuksköterskor utför huvudsakligen det fotpreventiva arbetet genom andra Personalundervisning? *Prevention of foot ulcers in patients with diabetes in home nursing: a qualitative interview study M Annersten Gershater, E Pilhammar,C Alm Roijer, Eur Diabetes Nursing 2013; 10(2): 52 57

15 Individuella vårdplaner för äldre skulle tillåta avvikelser från riktlinjer Praktisk tillämpning av Individuell vårdplan Dokumentation - vem gör vad och när Säkerställa att den äldre erbjuds minst ett årligt läkarbesök* Säkerställa att genomförandeplanen följs upp och utvärderas minst en gång per halvår samt att den hålls aktuell utifrån den äldres förändrade behov* * SVENSK STANDARD SS :2015 Swedish Standards Institute Kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering för äldre med omfattande behov i ordinärt och särskilt boende

16 Uppföljningen av diabetesvården på serviceboenden och i hemsjukvård är inte enligt riktlinjer! Signifikant färre kontroller av Hba1c, lipider, blodtryck och fot-undersökning, e-gfr, BMI och ögonbotten-foto (P<0.001) Ofta akutinsatser av PAL istället för regelbundna kontroller/uppföljning Svenska riktlinjer fokuserar på prevention, kontroll, behandling och komplikationer Saknar anpassning till den heterogena äldre populationen Internationella riktlinjer för äldre med diabetes - IDF International Diabetes Federation

17

18 Vårdrelationer Landsting Patient - Anhörig Kommun Behov Erfarenhet Tillit Verbalt Förväntningar Icke verbalt Interaktioner Öppenhet Lyssnande Upplevelse Samarbete Empati Respekt Delaktighet Vårdprocess Reflekterande Professionell Evidens Förhållande Tolk

19 Bild: Robert Nyberg Kommunikation

20 Vårdens problem - svårigheter med kommunikationen Kraven på samordning svagt och otydligt av huvudmännen - Vem bestämmer? Rutiner och direktiv ej samstämmighet Ofta personbundna - när det fungerar Tidsbrist - Kunskapsbrist

21 Långsiktigt samordning mellan primärvård och kommunal hälso- och sjukvård är nödvändig Tydliggöra samverkan mellan kommunal hemsjukvård och landsting via gemensamma utbildningsinterventioner Implementering av nationellt vårdprogram för äldre med diabetes Individuella Handlingsplaner Diabetessjuksköterska i kommunal hemsjukvård?!

22 Målvärden för Hba1c (mmol/mol) Healthy active elderly Moderate marked elderly Advanced marked elderly American Geriatric Society Veterans Affairs (USA) < 53 < Diabetes Working Party for Older People (Europa) American Diabetes Association ADA < 58 < 75 Sveriges Kommuner o Landsting < 70 Sammanställd av Ann-Sofie Nilsson-Neumark LT Kalmar

23 Diabetessjuksköterskans specifika kompetensområden Vårdvetenskap Medicinsk vetenskap Pedagogik Ledarskap Forskning och utveckling Kompetensbeskrivning och förslag till utbildning för specialistsjuksköterska i diabetesvård. Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård SFSD

24 Intervjustudie Patienters erfarenhet av regelbundna kontroller hos diabetessjuksköterska Stödet innebar att bli säker och oberoende Genom att bli guidad i sjukdomsprocessen Att bli bekräftad Att bli lättad Edwall L-L., Hellström A-L., Öhrn, I. & Danielson E. (2008). The lived experience of the diabetes nurse specialist regular check-ups, as narrated by patients with type 2 diabetes. The Journal of Clinical Nursing, 17,

25 Personcentrerad vård Ambivalens mot att utöva personcentrerad vård svårt att lämna invanda mönster Berikade relationen till patienten - insikt i personens liv, vågade närma sig svåra frågor Boström Eva, Närhet och distans utmaningar i personcentrerad vård för diabetessjuksköterskor i primärvården.2013 Avhandling Umeå universitet.

26 Fungerar Diabetesvården för äldre? Vi kan och måste bli bättre!

27 Tack!