PROJEKTSLUTRAPPORT Kompetenshöjning inom social dokumentation i. hemtjänst/servicehus i Sundsvalls kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROJEKTSLUTRAPPORT Kompetenshöjning inom social dokumentation i. hemtjänst/servicehus i Sundsvalls kommun"

Transkript

1 PROJEKTSLUTRAPPORT Kompetenshöjning inom social dokumentation i hemtjänst/servicehus i Sundsvalls kommun Titel: PROJEKTSLUTRAPPORT Kompetenshöjning inom social dokumentation i hemtjänst/servicehus i Sundsvalls kommun Projekt: Stimulansmedel Idnr: Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: Beställare: Version: 1.0 Socialtjänsten, Therese Sjögren verksamhetschef väst äldreomsorgen Skriven av: Ingrid Medelberg Datum: Godkänd av: Projektets styrgrupp Datum: Projektwebbplats:

2 Slutrapport Text 1(21) Innehållsförteckning FÖRÄNDRINGSHISTORIK 2 RELATERADE DOKUMENT 2 1 INFORMATION OM PROJEKTET EFFEKTMÅL PROJEKTMÅL ORGANISATION RUTINER FÖR RAPPORTERING OCH KOMMUNIKATION HISTORIK 5 2 PROJEKTRESULTAT JÄMFÖRT MED PROJEKTMÅL UTFALL PROJEKTMÅL INDIKATION EFFEKTMÅL UTFALL TIDPLAN UTFALL KOSTNADER, INKLUSIVE RESURSER 9 3 ÖVERLÄMNING/LEVERANS AV PROJEKTET 9 4 RESTLISTA 10 5 ERFARENHETER OCH OBSERVATIONER 10 6 FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR 12 7 KOMMENTARER FRÅN PROJEKTET BILAGOR 13

3 Slutrapport Text 2(21) Förändringshistorik Version Datum Status och eventuell förändringsorsak Utfärdare Slutrapport Kompetenshöjning inom social Ingrid Medelberg dokumentation i hemtjänst/servicehus i Sundsvalls kommun Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Relaterade dokument Version Datum Benämning Beslutsinstans Projektplan Kompetenshöjning inom Styrgrupp social dokumentation i hemtjänst/servicehus i Sundsvalls kommun Text Text Text Text

4 Slutrapport Text 3(21) 1 Information om projektet Under projektet Samordnad rehabilitering som påbörjades hösten 2009 fick personalen som deltog i studiecirklarna nya insikter och började efterfråga bl.a. utbildning i social dokumentation samt ett utökat kontaktansvar med ett förtydligande av rollen. Dessutom hade äldreomsorgsledningen beslutat prioritera dokumentationsutbildning för personal inom hemtjänst/servicehus. Båda dessa faktorer bidrog till att projektet Samordnad rehabilitering utökades till ett nytt delprojekt, Kompetenshöjning inom social dokumentation i hemtjänst/servicehus i Sundsvalls kommun. Under 2007 samt 2008 fick all personal inom särskilda boenden en intern utbildning i dokumentation enligt socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen samt rollen som kontaktansvarig, personal inom hemtjänst/servicehus deltog inte i denna utbildning. Målgruppen var i början av projektet tillsvidareanställd personal i pilotområdet hemtjänsten Centrum 1 och 2 (som senare omorganiserades och blev hemtjänsten Centrum, demensteamet) samt sevicehuset Allégården. Under projektets gång utvidgades målgruppen till att omfatta all tillsvidareanställd personal inom hemtjänst/serviceshus i Sundsvalls kommun. Projektet startade juni 2010 och avslutades mars Syftet med projektet var att höja kompetensen inom social dokumentation hos personalen och därmed förbättra omsorgskvaliten för de som bor i ordinärt boende/på servicehus i Sundsvalls kommun med beviljade biståndsinsatser enligt socialtjänstlagen. En annan målsättning var att personalen skulle få en ökad medvetenhet om varför, hur, vem samt vad som ska dokumenteras. Utbildningsupplägget var två halvdagars grundläggande utbildning i dokumentation med tyngdpunkten på social dokumentation. Totalt har 657 personer deltagit i del 1, 650 personer i del Effektmål Eftersom projektdirektiv saknas så har punkt 1.1 till 1.2. hämtats från projektplanen. De övergripande målen i projektet är: Att öka kompetensen samt bidra till reflektion när det gäller social dokumentation för personal i pilotområdet. Att personalen utifrån den sociala dokumentaionen får en samsyn vad beträffar arbetsmetoder och förhållningssätt. Att kontinuiteten förbättras för vårdtagaren vilket innebär färre antal personer som verkställer beviljade insatser. Att förstärka och tydliggöra rollen som kontaktansvarig genom att diskutera de lokala styrdokument som tar upp kontaktansvariges uppdrag.

5 Slutrapport Text 4(21) 1.2 Projektmål Referensgrupp social dokumentation,bestående av områdeschefer,tes-planerare samt omsorgspersonal har bildats. Personalen i pilotområdet har genomgått två halvdagars grundläggande utbildning i dokumentation, med tyngdpunkten på social dokumentation. Uppföljning och respons tillsammans med områdeschef och personal efter utbildningstillfällena. Alla vårdtagare skall ha en kontaktansvarig person som blir spindeln i nätet och den som har planeringsansvar för vårdtagaren. En modell utarbetas där kontaktansvarig får avsatt tid (1½-2 timmar) till första besöket i vårdtagarens hem för att delge information samt lyssna in hur vårdtagaren vill ha de beviljade insatserna utförda. Besöka arbetsplatsen och tillsammans med områdeschef och personal diskutera arbetssätt och rutiner samt stärka kontaktansvarigs roll. Personalen kommer att få handledning i sitt praktiska arbete med social dokumentation. Utarbeta ett dokument i Sundsvalls kommun med riktlinjer för social dokumentation. Två tredjedelar av omsorgspersonalen i hemtjänst/servicehus skall ha genomgått två halvdagars utbildning i social dokumentation. En plan för utbildning/handledning av dokumentationsombud inom hemtjänsten/ servicehus skall vara framtagen. 1.3 Organisation Beställare:vid starten av projektet Håkan Littzell, äldreomsorgschef. Therese Sjögren, verksamhetschef väst äldreomsorgen övertog beställarrollen från försommaren Styrgrupp:vid starten av projektet Håkan Littzell äldreomsorgschef, Ulla Johansson MAS, Britt-Marie Wedin MAS, Åsa Swan projektledare stimulansmedel. Från försommaren 2011 ersattes Håkan Littzell av Therese Sjögren, verksamhetschef väst äldreomsorgen, samt Åsa Swan ersattes av Camilla Olsson som blev huvudprojektledare för stimulansmedel. 1.4 Rutiner för rapportering och kommunikation Områdescheferna i äldreomsorgen fick en kort information om projektet på en verksamhetsdag i september Där fick de även möjlighet att anmäla intresse att delta i en referensgrupp för projektet. Ytterligare information gavs vid områdeschefsträffar för nord,syd och väst i slutet av september, början av oktober Verksamhetscheferna inom äldreomsorgen nord/väst har vid fyra tillfällen under projekttiden fått avrapportering om projektet samt att förutsättningarna för projektet har diskuterats. Fysiska projektträffar med projektledaren har hållits varannan vecka där projektdeltagarna har rapporterat och diskuterat om de olika projekten inom stimulansmedel. Avstämmningsträffar har skett regelbundet en gång i månaden med projektledaren. Information till ansvarig områdeschef har följt en uppgjord kommunikationsplan. Första kontakt togs innan dokumentationsutbildningen påbörjades i respektive hemtjänstgrupp /servicehus. Delprojektledaren träffade ansvarig områdeschef för att delge utbildnings-

6 Slutrapport Text 5(21) innehållet, visa litteratur som användts, diskutera praktiska detaljer samt fastställa utbildningsdatum. Delprojektledaren fick en kort information av områdeschefen om hur långt arbetsgruppen kommit med kontaktansvaret, hur personalen arbetar med dokumentation enligt SoL/Hsl samt om någon del i utbildningen behövde tydliggöras. Andra kontakt togs med områdeschefen efter att personalen gått del ett och del två i utbildningen. Delprojektledaren och ibland även dokumentationsutvecklare för Hsl, Kerstin Nohrstedt, träffade respektive områdeschef för att ge feedback på det som personalen lyft fram under utbildningstillfällena. Lägesrapport har skrivits en gång/månad och lagts ut under ett gemensamt dokumentarkiv som finns under N/. Styrgruppsmöten har hållits månadsvis och där har lägesrapport för projektet lämnats via projektledaren. Delprojektledaren har vid tre tillfällen deltagit i styrgruppsmöten och avgett rapport om projektet. Information från styrgruppen förutsätts gå i linjen via äldreomsorgschef/verksamhetschef väst övriga verksamhetschefer områdeschefer övriga medarbetare. 1.5 Historik Projekt social dokumentation Under våren 2010 tillfrågade Carina Nelltoft, verksamhetschef nord äldreomsorgen, ansvarig delprojektledare om att arbeta i ett projektet som skulle handla om social dokumentation. Projektet skulle påbörjas i pilotområdet hemtjänsten, Centrum 1 och 2 samt servicehuset Allégården, dvs. efterfölja projektet Samordnad rehabilitering.under juni 2010 tillsattes delprojektledare för projektet Kompetenshöjning inom social dokumentation i hemtjänst/servicehus i Sundsvalls kommun. Formellt beslut att starta projektet togs av styrgruppen för stimulansmedel i oktober Beslut att förlänga projektet till togs av styrgruppen i februari 2011,anledningen till detta var att all personal inom hemtjänst/servicehus skulle omfattas av dokumentationsutbildningen. Ytterligare två månaders förlängning av projektet begärdes av delprojektledaren på styrgruppsmötet i september 2011, p.g.a. för kort om tid för att hinna med utbildningen i återstående grupper samt att skriva slutrapport. Denna begäran tillstyrktes av styrgruppen. Referensgrupp Under hösten 2010 bildades en referensgrupp för projektet, där ingick delprojektledaren, tre områdeschefer samt tre omsorgspersonal från hemtjänst. Syftet med referensgruppen var att delprojektledaren ville bolla förslag på innehåll i en dokumentationsutbildning samt diskutera hur den kontaktansvariges roll fungerar ute i verksamheten.referensgruppen träffades vid två tillfällen innan utbildningen startade. Utbildning i dokumentation I november 2010 påbörjades dokumentationsutbildningen i pilotområdet hemtjänsten Centrum 1 och 2 samt servicehuset Allégården. Därefter fortsatte projektet i ytterligare några hemtjänstområden samt på ett servicehus. På ett styrgruppsmöte beslutades att utbildningen skulle omfatta ytterligare en halv dag om hur personalen ska skriva genomförandeplaner. Detta var i linje med vad delprojektledaren

7 Slutrapport Text 6(21) önskade och hade sett ett stort behov av ute i verksamheten. Flera grupper, totalt 150 personer, fick utbildning i detta vid ett tredje utbildningstillfälle. Tidplanen för projektet tillät inte att all personal skulle hinna få ett tredje utbildningstillfälle och styrgruppen beslutade att projektet skulle innefatta två halvdagars grundutbildning i dokumentation. Projektet förlängdes till mars Arbetsgrupp ny genomförandeplan Områdescheferna inom hemtjänst/servicehus hade långt innan detta projekt startade efterfrågat utbildning samt stöd till personalen i att skriva genomförandeplaner. Under hösten 2010 bildades på uppdrag av verksamhetscheferna i äldreomsorgen en arbetsgrupp där delprojektledaren, områdeschefer från hemtjänst /särskilt boende samt systemförvaltare Prator ingick. Uppdraget var att ta fram ett förslag på en användarvänlig och tydligare genomförandeplan. Målsättningen med genomförandeplanen är att personalen ska använda den i syfte att öka den enskildes inflytande över genomförandet av de beslutade insatserna, så att den enskilde upplever större delaktighet, dessutom ska hänsyn tas till varje individs specifika behov och situation. Arbetsgruppen träffades vid sex tillfällen och arbetade fram ett förslag på en ny genomförandeplan. Två hemtjänstgrupper Nacksta 1 och 2 blev pilotgrupper som under fem månader fick testa den nya genomförandeplanen. Både personalen och områdescheferna tyckte att den fungerade väldigt bra och hösten 2011 beslutade äldreomsorgsledningen att Underlag för individuell genomförandeplan skulle börja användas av personal inom hemtjänst/ servicehus. 2 Projektresultat jämfört med projektmål Projektmålen är tagna från projektplanen eftersom projektdirektiv saknas. 2.1 Utfall projektmål Tabell 1 visar att de flesta mål som sattes upp för projektet har uppnåtts. Mål 2 övergick under projekttiden till mål 9 och redovisas därför tillsammans. Tabell 1 Utfall projektmål 1. Referensgrupp social dokumentation, bestående av områdeschefer,tesplanerare samt omsorgspersonal har bildats. 2. Personalen i pilotområdet har genomgått två halvdagars grundläggande utbildning i dokumentation, med tyngdpunkten på social dokumentation. 9. Två tredjedelar av omsorgspersonalen i hemtjänst /servicehus skall ha genomgått två halvdagars utbildning i social dokumentation. 3. Uppföljning och respons tillsammans med områdeschef och personal efter utbildnings- Referensgrupp bildades och hade ett par möten. Huvudsyftet var att bolla ett förslag till dokumentationsutbildning. Utbildning i social dokumentation har hållits för målgrupperna. Utbildning i social dokumentation utvidgades till att omfatta all personal inom hemtjänst /servicehus. Totalt har ca 657 personer gått utbildningen. Delprojektledaren träffade respektive områdeschef efter avslutad utbildning, ibland

8 Slutrapport Text 7(21) tillfällena. 4. Alla vårdtagare skall ha en kontaktansvarig person som blir spindeln i nätet och den som har planeringsansvar för vårdtagaren. 5. En modell utarbetas där kontaktansvarig får avsatt tid (1½-2 timmar) till första besöket i vårdtagarens hem för att delge information samt lyssna in hur vårdtagaren vill ha de beviljade insatserna utförda. 6. Besöka arbetsplatsen och tillsammans med områdeschef och personal diskutera arbetssätt och rutiner samt stärka kontaktansvarigs roll. 7. Personalen kommer att få handledning i sitt praktiska arbete med social dokumentation. 8. Utarbeta ett dokument i Sundsvalls kommun med riktlinjer för social dokumentation. 10. En plan för utbildning/handledning av dokumentationsombud inom hemtjänst/ servicehus skall vara framtagen. var dokumentationsutvecklaren för Hsl med. Två områdeschefer avböljde erbjudandet om ett uppföljningssamtal p.g.a. tidsbrist. Några uppföljningstillfällen var i samband med arbetsplatsträff, där områdeschef och personalgrupp deltog. Enligt gällande Tjänstedeklaration hemtjänst Sundsvalls kommun (2009) lovar vi att en kontaktansvarig skall utses i personalen inom sju dagar efter det att hjälpinsatsen påbörjats.en stor del av personalen känner till dokumentet, men det är inte ovanligt att de inte vet vem de har kontaktansvar för. Projektet har inte nått målet, men har på flera sätt pekat på vikten av att jobba med kontaktansvariga. Under våren 2011 beslutade äldreomsorgsledningen att ge tid (en timme) så att kontaktansvarig tillsammans med den enskilde ska kunna upprätta en genomförandeplan. Detta togs i bruk hösten Efter att personalen inom respektive hemtjänstgrupp/servicehus gått dokumentationsutbildningen har delprojektledaren besökt arbetsplatsen och träffat områdeschefen. Personalen har inte deltagit vid dessa träffar. Förutom handledning vid utbildningstillfällena, samt vid några arbetsplatsträffar så har efterfrågan på handledning inte varit så stor. Ett förslag till riktlinjer för social dokumentation är framtaget (bilaga 1). Ett förslag till en handlingsplan för utbildning av dokumentationsombud är framtagen (bilaga 2). 2.2 Indikation effektmål Kommentarerna är till stor del delprojektledarens subjektiva uppfattning utifrån erfarenheterna under projektiden.

9 Slutrapport Text 8(21) Att öka kompetensen samt bidra till reflektion när det gäller social dokumentation för personal i pilotområdet Efter del 2 i utbildningen gör deltagarna en kort skriftlig utvärdering (bilaga 3) där bl.a. nedanstående fråga ingår. 1. I vilken utsträckning har information om SoL varit värdefull för ditt yrkesutövande? I pilotområdet (hemtjänsten Centrum 1 och 2, servicehuset Allégården) har 62 personer svarat följande på frågan. Sammanställning av svaren på fråga 1 Liten Ganska liten Ganska stor Stor Antal svar 5% 58% 37% 62 En försiktig tolkning är att personalen i pilotområdet var den grupp som under projektet Samordnad rehabilitering efterfrågade utbildning i social dokumentation vilket skulle kunna vara en bidragande orsak till att 95% tyckte sig ha ganska stor eller stor nytta av utbildningen. Å andra sidan har övriga gruppers svar på frågan följt samma mönster. En annan tolkning är att en stor del av personalen inom hemtjänst/servicehus har väntat länge på en utbildning i dokumentation och därför kände sig motiverade att delta. Att personalen utifrån den sociala dokumentationen får en samsyn vad beträffar arbetsmetoder och förhållningssätt Ingen mätning är gjord, men under utbildningen diskuteras vikten av att personalen dokumenterar förhållningssätt och arbetsmetoder så att de har ett gemensamt synsätt vid t.ex. omsorgen om dementa personer, för att den enskilde skall uppleva trygghet. Många ur personalen är av samma åsikt och förstår vikten av detta, men de återkommer ofta till att det inte finns tid att dokumentera och de använder därför inte genomförandeplanerna i tillräcklig utsträckning. Min reflektion är att en bidragande faktor till att personalen ska får en samsyn är att konsekvent skriva genomförandeplaner samt att utgå från dessa i det dagliga praktiska arbetet. Att kontinuiteten förbättras för vårdtagaren vilket innebär färre antal personer som verkställer beviljade insatser För att utvärdera upplevelsen av kontinuitet var tanken när projektplanen skrevs att använda resultatet från 2010 års brukarenkät på frågan Jag träffar lagomt många personer från socialtjänsten för det jag behöver hjälp med och jämföra den med resultatet på samma fråga från 2011 års brukarenkät. Från 2011 är det Statistiska centralbyrån (SCB) som på uppdrag av Socialstyrelsen genomför brukarundersökningen för hemtjänsten. Ovanstående fråga ingår inte i SCB:s enkät och därför kan ingen jämförelse göras. För att öka personalkontinuiteten hos den enskilde bör man enligt min åsikt dela in hemtjänstgrupperna i mindre arbetslag så att den kontaktansvariege besökar sina vårdtagre oftare,vilket leder till en ökad kontinuitet för den enskilde.dessutom bör kontaktansvarig få ett utökat ansvar. Att förstärka och tydliggöra rollen som kontaktansvarig genom att diskutera de lokala styrdokument som tar upp kontaktansvariges uppdrag Under del 1 av utbildningen diskuteras de lokala styrdokumenten Tjänstedeklaration Hemtjänsten samt Ditt ansvar som kontaktansvarig i Hemtjänsten. Detta har

10 Slutrapport Text 9(21) förhoppningsvis bidragit till en större medvetenhet hos personalen om vikten av att jobba med kontaktansvariga samt vinsterna med ett sådant arbetssätt. Vi har också under utbildningen påtalat för deltagarna, vilket viktigt och ansvarsfullt arbete den kontaktansvarige har. 2.3 Utfall tidplan I ursprunglig tidplan var projektslut satt till När projektet utvidgades till att omfatta all personal inom hemtjänst/servicehus förlängdes projektet till ,ytterligare två månaders förlängning av projekttiden begärdes av delprojektledaren och slutdatum blev Orsaker till att tidplanen fick förlängas var att: starten för utbildningen försenades en månad eftersom pilotgruppen hade annan utbildning som pågick och verksamheten kunde inte ha flera utbildningar samtidigt antalet anställda inom hemtjänsten utökades under projekttiden personal på korttidsenheten Lindgården erhöll sex utbildningstillfällen och dessa ingick inte i projektet. Alla aktiviteter i projektet har tidplanerats noggrant och tidplanerna har hållits när det blev tydligt vilka grupper som skulle ingå i projektet. 2.4 Utfall kostnader, inklusive resurser Huvudprojektledaren har varit ekonomiskt ansvarig för projektet. Projektgruppen har bestått av en huvudprojektledare (Åsa Swanh/Camilla Olsson) och en delprojektledare (Ingrid Medelberg). Delprojektledarens lönekostnad har finansierats inom projektet. Dessutom har projektet bekostat vikarier för personal som deltagit vid utbildningstillfällena. Funktion Tidsperiod Kostnad Personalkostnad delprojektledare 90% juni 2010 juni kr Personalkostnad delprojektledare 90% juli 2011 mars kr Summa personalkostnad: kr Ersättning för vikarier samt övrigt november 2010 maj kr Ersättning för vikarier samt övrigt september 2011 feb kr Summa kostnad vikarier: kr Total summa hela projektet: kr 3 Överlämning/leverans av projektet Projektet avslutas och kommer att överlämnas till beställaren. Uppdraget i projektet var att genomföra två halvdagars dokumentationsutbildning för all tillsvidareanställd personal inom hemtjänst/servicehus och det uppdraget är slutfört. Delprojektledaren har redovisat resultatet samt delgivit erfarenheterna från projektet till styrgruppen. Arbetet är inte färdigt i och med att projektet avslutats, ämnet social dokumentation behöver ständigt finnas på dagordningen och rollen som kontaktansvarig behöver förstärkas och

11 Slutrapport Text 10(21) tydligöras ytterligare. Personalens arbete med att skriva genomförandeplaner är ytterligare ett område som behöver lyftas fram och förstärkas. Ytterst ansvarig för den sociala dokumentationen i verkställighet är områdeschefen, men det är av största vikt att all personal inom verksamheten inser vikten av en väl fungerande social dokumentation. 4 Restlista Projektets huvuduppdrag var att höja kompetensen inom social dokumentation för personal som arbetar inom hemtjänst/servicehus. Arbetet är inte färdigt i och med att projektet avslutats utan övergår i en ny fas. Det som är av vikt att arbeta vidare med är: att kontinuerligt följa upp den sociala dokumentationen så att den enskilde får den hjälp han/hon enligt socialtjänstlagen är berättigad till att personalen får utbildning och handledning i att skriva genomförandeplaner att en del arbetsgrupper behöver hitta lösningar så att personalen aktivt jobbar med ett kontaktansvar samt utvecklar den rollen att påbörja utbildning/handledning av dokumentationsombud som i sin tur kan bidra till att säkerställa den sociala dokumentationen ute på arbetsplatserna 5 Erfarenheter och observationer De erfarenheter och observationer som jag tar upp är mina subjektiva reflektioner. En del av dem har jag muntligt redovisat för styrgruppen och vid möten med verksamhetscheferna. Sundsvalls Projektmodell Sundsvalls kommun har beslutat att jobba efter en specifik projektmodell som bygger på att projektledaren får ett projektdirektiv från beställaren där projektmålen är definierade. Det är projektledarens ansvar att projektmålen uppfylls. I detta projekt har inte projektmodellen tillämpats eftersom projektdirektiv saknades för projektet. Detta har inneburit att en del av innehållet samt den beräknade tiden för projektet blev otydligt. Enligt min mening skulle en utbildning samt handledning i skrivandet av genomförandeplaner för personalen, redan från början varit ett eget projekt. Jag tycker att det är en nackdel att både beställare, projektledare samt delar av styrgruppen har bytts ut under projektiden. Förankringsarbete Jag tror att projektet hade fått ännu större genomslag om det innan projektstart hade skett ett förankringsarbete i hela organisationen från äldreomsorgsledningen till omsorgspersonalen.det är viktigt att det finns en tydlighet när det gäller syfte, ansvarsförhållanden, kontaktansvarigs roll, dokumentationsförvaring, nattpersonalens dokumentation samt genomförandeplaner. Dessutom skulle det vara positivt om det fanns en långsiktig plan för utveckling av den sociala dokumentationen i äldreomsorgen.

12 Slutrapport Text 11(21) I mitten av projektet skulle en modell prövas där en verksamhetschef skulle delta vid några av projektmedarbetarträffarna för att ta del av de olika stimulansmedelsprojekten. Det skulle enligt min åsikt ha varit ett bra tillfälle att diskutera vilka erfarenheter samt svårigheter projektmedarbetarna träffar på. Tyvärr blev detta av endast vid ett tillfälle. Positiva erfarenheter och observationer Flera områdeschefer tyckte att det var bra att träffa delprojektledaren innan utbildningsstart för att bl.a. få information om utbildningsinnehållet. Dessutom träffade delprojektledaren och ibland även dokumentationsutvecklaren för Hls respektive områdeschef efter avslutad utbildning, för att ge feedback på vad som diskuterats samt delge det som personalen lyft fram som svårigheter under utbildningstillfällena, så att områdechefen kan var ett stöd för personalen vid dokumentationen. Områdescheferna uppskattade att de hade möjlighet att påverka utbildningstiderna samt att vikarieersättning utgick vid utbildingstillfällena, vilket troligen bidrog till ett högt deltagande. Det har också upplevts positiv att vi har haft utbildningen på respektive arbetsplats där det varit möjligt, detta har underlättat för personalen att delta samt att det har varit tidsbesparande. Inom vissa områden fanns möjlighet att mixa utbildningsgrupperna,t.ex. hemtjänst och servicehus eller flera hemtjänstgrupper, detta tyckte både personal och områdeschef var bra. Man delar med sig av olika erfarenheter som leder till ett störe kunskapsutbyte. Det finns också en vinst i att lära känna arbetskamrater i en närliggande arbetsgrupp eftersom det är lättare att ta kontakt när man har ett ansikte på en person. Det har varit stimulerande att personalen har varit nyfiken och intresserad av att lära sig mer om dokumentation. Personalen har ofta varit engagerade och kommmit med frågor samt bidragit med sina erfarenheter. Förbättringsområden Kontaktansvaret, ser olika ut i olika arbetsgrupper men enligt min mening så fungerar inte kontaktansvaret tillfredsställande ute i många hemtjänstgrupper. Det är inte ovanligt att personalen inte vet vilka de har ett kontaktansvar för. En del grupper påtalar svårigheten att få detta att fungera p.g.a. stora arbetsgrupper även sådant som delegering, körkort, svårigheter att få in vikarier spelar in vid planeringen av arbetet. För att uppnå en personkontinuitet för den som erhåller beviljade insatser är förutsättningen ett väl fungerande kontaktansvar. Större delen av nattpersonalen för sin egen dokumentation i en nattpärm som inte dagpersonalen kommer åt och kan läsa. Detta innebär att dokumentationen inte sker i kronologisk ordning, dessutom finns risk att informationsöverföring mellan natt- och dagpersonal uteblir. Det finns också risk för dubbeldokumentation vilket inte är förenligt enligt patientdatalagen. En framtida lösning på dessa problem kommer troligen när personalen går in i dokumentationssystemet Procapita. Förvaring av utförandeanteckningar SoL/rapportblad Hsl hemma hos den enskilde, enligt SoL 11 kap.5 skall handlingar som rör enskildas personliga förhållanden förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem.under projektet har denna fråga ofta kommit upp till diskussion och ute i verksamheten är det vanligt att

13 Slutrapport Text 12(21) utförandeanteckningar/rapportblad förvaras hemma hos den enskilde, så att obehöriga eventuellt kan ta del av dem. Det är glädjande att flera hemtjänstgrupper efter utbildningen har åtgärdat detta och förvarar nu anteckningarna i hemtjänstlokalen. Att det saknas tid att dokumentera, är något personalen tagit upp vid nästan alla utbildningstillfällen. Ibland stämmer inte den bilden överens mellan personalgruppen och områdeschefen. Min uppfattning är att de flesta områdeschefer anser att personalen har tid att dokumentera medans personalen var av motsatt åsikt. En del hemtjänst-grupper har dokumentationstid inlagt i sin TES-planering, vilket enligt min mening är positivt eftersom det är viktigt att arbetet organiseras så att det finns tid och resurser avsatta för dokumentation så att dokumentationen verkligen blir av. Det löpand arbetet med den sociala dokumentationen kräver enligt mitt sätt att se även mötesplatser och mötesformer så att personalen får tid att reflektera tillsammans för att kunna planera och göra uppföljningar utifrån de beviljade insatserna. Dessa åtgärder leder förhoppningsvis till en kvalitetsutveckling av den sociala dokumentationen och att personalen gör rätt saker. I många hemtjänstgrupper upplever personalen att det har blivit svårare att samarbeta med primärvårdens distriktssköterskor nu, än tidigare då kommunen hade egna distriktssköterskor. Dessutom innebär det fria vårdvalet att personalen ofta har många distriktssköterskor att vända sig till. Personalen tycker att det kan vara svårt att nå dem på deras telefontid. Personalen önskar regelbundna vårdtagarmöten, dessutom skulle de gärna vilja få feedback på de avvikelser som skrivs. Projektmiljö Att arbeta tillsammans med dokumentsationsutvecklaren för hälso- och sjukvården (Kerstin Nohrstedt) under det första utbildningstillfället har gett en ytterligare dimension när det gäller ämnet dokumentation. Hon har en lång erfarenhet av dokumentationsfrågor och har dessutom erfarenhet av en liknande utbildning för personal på särskilda boenden för ett antal år sedan. Vi har kompletterat varandra på ett mycket bra sätt med fokus på de olika lagrummen SoL och Hsl. Delprojektledarens pedagogiska utbildning och erfarenhet har varit till stor nytta både vid utbildningsupplägget och genomförandet av utbildningen. 6 Förslag till förbättringar Utöver det som redovisats under rubriken Erfarenheter och obsevationer har jag följande förslag till förbättringar. Realistiska mål Det kan vara svårt att i förväg veta om mål är realistiska och mätbara specielllt om man som jag inte hade någon tidigare erfarenhet av att vara delprojektledare och skriva projektplan/ projektdirektiv. Att målen skall vara mätbara och tidsbestämda vet alla som har gått en projektledarutbildning och personligen hade jag haft stor nytta av att gå den utbildningen innan projektet startade. Återkoppling från verksamhetsledningen Jag tycker att det är viktigt att verksamhetsledningen ger återkoppling på de frågor och funderingar som uppstår under projektets gång, dels för att driva projektet framåt, dels för att projektet skall få en så stor trovärdighet som möjligt ute i organistionen. Det är viktigt att beställaren har klart för sig vad som skall göras samt varför det skall göras och kan se nyttan

14 Slutrapport Text 13(21) av de projekt som pågår. Jag hade önskat att det funnits en långsiktig planering när det gäller den sociala dokumentationen som tagit vid där projektet slutade, för att få en fortsatt utveckling och kvalitetssäkring. Dela upp projekt i mindre delprojekt En lärdom som jag fått under detta projekt är att inte ta med för många projektmål i samma projekt utan låta ett projekt tas över av ett annat. När det gäller utbildning i att skriva genomförandeplaner för personalen så kommer det eventuellt att bli ett nytt projekt i framtiden. 7 Kommentarer från projektet Allmänt Det har varit intressant, lärorikt och givande att få arbeta med projektet. Att arbeta med utbildning och kvalitetsfrågor tycker jag är väldigt stimulerande. Att få möta så mycket personal inom hemtjänst/servichus med olika erfarenheter och kunskaper har varit berikande på många sätt. Mottagandet ute i grupperna har varit positivt och förväntansfullt och deltagarna har varit engagerade. Min förhoppning är att personalen har fått en ökad kompetensen när det gäller att dokumentera. Slutord från delprojektledaren Det övergripande syftet med projekter var att öka kompetensen inom social dokumentation hos personl inom hemtjänst/servicehus. Det återstår att se om personalen praktiskt kan omsätta sina kunskaper de fick under utbildningen. En av de allra största framgångsfaktorerna för att bibehålla kunskap och intresse hos personalen är att kontinuerligt arbeta med uppföljning. Detta har också varit ett önskemål som ofta återkommit på den skriftliga utvärdering som personalen gjorde efter utbildningen. Enligt mitt sätt att se bör det inom socialtjänsten i Sundsvalls kommun finnas en Socialt Ansvarig Samordnare, SAS ( bilaga 2 ) som bl.a. har till ansvar att se till att en uppföljning blir av. En SAS skall också vara den som kvalitetsutvecklar och kvalitetssäkrar den sociala dokumentationen utifrån gällande styrdokument och lagstiftning. Jag tror att en sådan tjänst kan bidra till att förbättra de brister tillsynsmyndigheten ständigt påtalar när det gäller, den enskildes rätt till inflytande samt delaktighet i insatsernas genomförande. Det finns mycket att jobba vidare med när det gäller den sociala dokumentationen ett exempel är utbildning och handledning i att skriva genomförandeplaner. Då är det en fördel att all personal har en grundutbildning i dokumentation att bygga vidare på. 7.1 Bilagor 1 Förslag till riktlinjer social dokumentation 2 Förslag till handlingsplan för utbildning av dokumentationsombud Förslag till ny funktion inom socialtjänsten i Sundsvalls kommun, Socialt Ansvarig Samordnare (SAS) 3 Utvärderingsblankett dokumentationsutbildning Bilaga 1

15 Slutrapport Text 14(21) Social dokumentation -riktlinjer för personal inom äldreomsorgen i Sundsvalls kommun Ingrid Medelberg

16 Slutrapport Text 15(21) Syfte och mål med riktlinjerna Målet är att den enskilde ska få så bra service, omsorg och vård utifrån sina specifika behov och förutsättningar, så att han/hon känner trygghet med Sundsvalls kommuns äldreomsorg. Syftet med riktlinjerna är att vägleda personalen samt skapa en samsyn kring vilka arbetssätt, förhållningssätt som ska gälla vid individuell planering, vid dokumentation samt vid uppföljning av genomförandet av beviljade insatser. Riktlinjerna ska bidra till att säkerställa den enskildes rättssäkerhet genom att: omsorgstagaren ska känna sig delaktig i planeringen, genomförandet samt uppföljningen av de beviljade insatserna kontaktmannen planerar genomförandeplanen, som beskriver hur insatserna ska genomföras, tillsamman med omsorgstagaren alla omsorgstagare har en genomförandeakt och att journalanteckningar förs kontinuerligt för att kunna följa hur situationen för den enskilde utvecklas samt att uppföljning av genomförandeplanen sker inom 4 veckor Lagar och föreskrifter Skyldigheten att dokumentera regleras i den lagstiftning som styr äldreomsorgen. Dokumentation ska ske enligt socialtjänstlagen(sol), både under handläggning och under verkställighet. Avsikten med de regler som styr den sociala dokumentation är att den enskilde skall få sin sak prövad och avgjord på ett sakligt och opartiskt sätt. I socialtjänsten är det i huvudsak tre lagar som reglerar kraven på dokumentation -förvaltningslagen, FL (1986:223), tar upp allmänna bestämmelser om hur en myndighet skall handlägga ärenden

17 Slutrapport Text 16(21) -socialtjänstlagen, SoL (2001:453), tar upp handläggningen av ärenden samt dokumentation av genomförande av beslutade insatser -lagen om stöd och service, LSS (1993:387) De bestämmelser som reglerar dokumentationen i SoL och LSS kompletteras med föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen (SOSFS 2006:5) I Sundsvalls kommun har vi lokala styrdokument att arbeta efter: - Tjänstedeklaration Hemtjänst (2009) - Ditt ansvar som kontaktman i hemtjänsten/boende (2011) - Riktlinjer för utförande av insatser vid beslut hjälp i hemmet enligt SoL 2009 Varför behövs dokumentation enligt SoL? för rättssäkerheten, så att den enskilde har inflytande och insyn i sitt ärende, samt för att den enskilde ska få de insatser han/hon är beviljad för informationsöverföring mellan personal för att utveckla och kvalitetssäkra omsorgsarbetet gentemot den enskilde samt för verksamhetsplanering och statistik för att skapa ett underlag för planering av omsorgsinsatserna rättssäkerhet för de anställda i samband med klagomål och anmälningar för att möjliggöra tillsyn från Socialstyrelsen, socialnämnden, revisorer och Justitieombudsmannen(JO) Den sociala dokumentationen innebär mer än att anteckna fakta och iakttagelser. I dokumentationen ska det tydligt framgå den enskildes behov, önskemål och upplevelser av situationen. Det är viktigt att klargöra syftet med dokumentationen för att bestämma vad som skall dokumenteras, av vem och på vilket sätt. Hur ska man dokumentera? Den sociala dokumentationen ska utformas med respekt för den enskilde, vara tydlig samt innehålla tillräcklig, väsentlig och korrekt information (SOSFS 2006:5). Nedan följer en beskrivning på vad det innebär. Respektfull ta hänsyn till den enskildes integritet. Dokumentationen ska inte innehålla ovidkommande värdeomdömen, nedsättande eller kränkande formuleringar.

18 Slutrapport Text 17(21) Tillräcklig - så att den säkerställer den enskildes rättssäkerhet samt möjlighet till insyn. Ge relevant information för att kunna utföra och följa upp beviljade insatser. Väsentlig informationen ska inte vara onödigt detaljerad dvs. inte handla om dagliga rutiner utan det som avviker från det normala. Dokumentationen ska endast innehålla uppgifter som är av betydelse för det fortsatta arbetet som visar hur situationen för den enskilde utvecklar sig. Korrekt - det ska bara finnas med uppgifter som har betydelse för arbetet. Uppgifterna ska bygga på ett korrekt underlag och det ska framgå vem som har lämnat uppgifterna. Det ska framgå vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar samt vem som gjort en viss bedömning. Tydlig - alla anteckningar ska vara sakliga, tydligt formulerade, väl strukturerade, föras i kronologisk ordning, vara daterade och signerade. Att tänka på när du dokumenterar: språket skall vara enkelt och lätt att förstå använd inte värdeladdade ord eller subjektiva upplevelser skriv om en sak i taget skriv i korta meningar skriv bara det du kan stå för Kom ihåg att: dokumentationen ska spegla både positiva och negativa förhållanden, inte enbart belysa den enskildes problem den enskilde skall kontinuerligt informeras om att det förs anteckningar och att han/hon har rätt att ta del av dess Bilaga

19 Slutrapport Text 18(21) Förslag till handlingsplan för utbildning av dokumentationsombud i Sundsvalls kommun Dokumentationsombudet är en utsedd person i arbetsgruppen som har fått extra utbildning i social dokumentation. Enligt mitt förslag bör det finnas 1-2 dokumentationsombud /arbetsgrupp (beroende på arbetsgruppens storlek). Dokumentationsombudet är den som tillsammans med områdeschefen ska vara ett stöd, och en person som kan påminna sina arbetskamrater om att dokumentera. Inom de flesta arbetsgrupper finns det personal med utländsk bakgrund eller personer med läs och skrivsvårigheter som kan behöva extra hjälp med att dokumentera. Dokumentationsombuden ska tillsammans med områdeschef informera, instruera och hjälpa nyanställd personal samt vikarier. Dessa personer blir också en länk mellan områdeschef och arbetskamrater när det gäller att informera om nyheter/ förändringar gällande dokumentationsmaterial. Åtgärder Leda till Vem ansvarar Påbörjas Spetsutbildning till dokumentationsombuden Ca fem utbildnings tillfällen Ökad kunskap om dokumentation som ger större trygghet i dokumentationsrolle Socialt ansvarig samordnare Hösten 2012 Återkommande nätverksträffar ca 2-3 ggr/år n Tillfälle att diskutera nytt material, ny lagstiftning, nya rutiner Socialt ansvarig samordnare Hösten 2012/våren 2013 Förslag till ny funktion inom socialtjänsten i Sundsvalls kommun, Socialt Ansvarig Samordnare (SAS) Socialstyrelsens tillsynsverksamhet framhåller att det finns tydliga skillnader på systematik och kunskaper mellan hälso- och sjukvårdsområdet respektive socialtjänsten. När det gäller hälso- och sjukvården har kommunen ganska bra kontroll över t.ex. nya föreskrifter via medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), men inom socialtjänstområdet finns en kunskapsbrist och där skulle en socialt ansvarig samordnare (SAS) kunna ha motsvarande funktion. SAS är en förhållandevis ny typ av funktion som blir allt vanligare ute i landets kommuner. För att kunna kvalitetsutveckla och kvalitetssäkra den sociala dokumentationen utifrån gällande styrdokument och lagstiftning, anser jag att det inom socialtjänsten i Sundsvalls kommun bör finnas en Socialt Ansvarig Samordnare (SAS).Målet med dess arbete är att inom det sociala området säkerställa en god kvalitet och på så sätt uppnå ett resultat med nöjda kunder. Exempel på arbetsuppgifter som kan ingå i en SAS funktion:

20 Slutrapport Text 19(21) - kontinuerligt (en till två gånger/ år) utbilda nyanställda samt långtidsvikarier i grundläggande dokumentation (kan övertas av dokumentationsombuden när de finns i organisationen) - ha ett övergripande ansvar för metodutveckling avseende social dokumentation inkluderande genomförandeplaner - hålla sig uppdaterad samt ansvara för att informera områdeschefer/dokumentationsombud när det kommer ny lagstiftning inom området - utarbeta rutiner kring den sociala dokumentationen i verkställighet - tydliggöra vilket ansvarsområde de olika rollerna har (områdeschef, dokumentationsombud samt kontaktman) - skapa en modell samt genomföra utbildning av dokumentationsombud i frågor som gäller social dokumentation, förslagsvis regelbundna nätverksträffar - utreda risk för eventuella missförhållanden, lex Sarah-ärenden Bilaga

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun PROJEKTPLAN Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun Titel: PROJEKTPLAN kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundsvalls kommun Projekt: Stimulansmedel Idnr:

Läs mer

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna Mars 2010 Riktlinjer och rutiner för individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson och korttidsvistelse enligt

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Titel: PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Projekt: Stimulansmedel Idnr: Siffor Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: 17735 Beställare: Socialtjänsten Håkan Littzell

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom 1(8) PROJEKTSLUTRAPPORT Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Titel: PROJEKTSLUTRAPPORT Projekt: Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Idnr: Siffor Delprojekt: Text Idnr: Siffor Beställare:

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Utbildningsmaterial Social dokumentation i verkställigheten

Utbildningsmaterial Social dokumentation i verkställigheten Utbildningsmaterial i verkställigheten Varför dokumenterar vi? Brukaren ska få den hjälp och det stöd som hen har rätt till enligt biståndsbeslutet/beställningen. Hur, när och av vem stödet ska utföras

Läs mer

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150301 Gäller från och med: 160301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson Lotta

Läs mer

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte SAS Sida: 1 (5) 1. Riktlinjernas bakgrund och syfte Det finns en skyldighet att dokumentera genomförandet om individuellt behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120814 AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation genomförs vid ett besök hos utförararen.

Läs mer

Anvisningar för dokumentation under genomförandet av bistånd och insats enligt SoL och LSS för personal inom äldre- och handikappomsorgen

Anvisningar för dokumentation under genomförandet av bistånd och insats enligt SoL och LSS för personal inom äldre- och handikappomsorgen Anvisningar för dokumentation under genomförandet av bistånd och insats enligt SoL och LSS för personal inom äldre- och handikappomsorgen Man kan bli glad av ord. Man kan bli arg av ord. Man kan bli retad

Läs mer

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120614 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV. Timrå Kommun SocialförvaltningenTimrå Kommun Socialförvaltningen. Titel:

PROJEKTDIREKTIV. Timrå Kommun SocialförvaltningenTimrå Kommun Socialförvaltningen. Titel: Timrå Kommun SocialförvaltningenTimrå Kommun Socialförvaltningen PROJEKTDIREKTIV Titel: PROJEKTDIREKTIV Uppföljning av biståndsbeslut Projekt: Bemanningsekonomi Idnr: Siffor Delprojekt: Uppföljning av

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin

Läs mer

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista.

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Område Krav Krav Uppföljning Kvalitet/planering och Entreprenören skall ha en årlig uppföljning verksamhetsplan där det beskrivs hur arbetet skall uppfylla

Läs mer

Social dokumentation - en vägledning för externa serviceföretag, som dokumenterar manuellt

Social dokumentation - en vägledning för externa serviceföretag, som dokumenterar manuellt 1 Social dokumentation - en vägledning för externa serviceföretag, som dokumenterar manuellt 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Begreppsförklaringar... 3 1. Varför behövs dokumentation enligt SoL?...

Läs mer

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende

Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Sammanfattning De flesta äldre anser att omsorgspersonalen har tillräcklig kompetens för att utföra insatserna och är i stort sett nöjda

Läs mer

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12)

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12) Sid. 1 (12) Programområde eller övergripande: Omsorg om funktionshindrade, Socialpsykiatri Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: Verksamhet: Särskilt boende

Läs mer

www.simrishamn.se 2 (6)

www.simrishamn.se 2 (6) Socialförvaltningen 1 (6) Hemtjänsten SKRIVELSE 2009-01-15 Kristina Privér Verksamhetsutvecklare Sammanfattning av verksamhetsuppföljningar genomförda hösten 2008 Hid nr: 2008.2134 Medicinsk ansvarig sjuksköterska

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV Utforma riktlinjer för rekrytering översyn av

PROJEKTDIREKTIV Utforma riktlinjer för rekrytering översyn av Timrå Kommun SocialförvaltningenTimrå Kommun Socialförvaltningen PROJEKTDIREKTIV Utforma riktlinjer för rekrytering översyn av rekryteringsenhetens roll Titel: PROJEKTDIREKTIV Utforma riktlinjer för rekrytering

Läs mer

verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016

verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016 MÅNGKULTURELL HEMTJÄNST I STOCKHOLM AB 2016-01-08 verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016 Mångkulturell Hemtjänst bedriver hemtjänst i Solna. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Norgegatan

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer 201002 Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer Bakgrund Aktuell lagstiftning I Socialtjänstlagens 11kap. 5 framgår att handläggningen av ärenden som rör

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge

Riktlinjer och rutiner för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge Riktlinjer och rutiner för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge Uppdaterade och beslutade av Ewa Kardell 2013-03-20 FÖRORD Kraven

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

Basutbud och Kvalitetskrav

Basutbud och Kvalitetskrav Basutbud och Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande basutbud och kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg

Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2016-02-02 7 Riktlinjerna gäller som längst fram till 2020-02-02 (max 4 år) Dokumentägare:

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter Bilder: istockphoto och Stock.xchng kortversion av två projektrapporter Social dokumentation inom äldreomsorgen PROJEKTET Syfte Att förbättra den sociala genomförandedokumentationen i äldreomsorgen, med

Läs mer

TÖS rutin avvikelser SoL 2014 Barbro Nilsson-Holmesten

TÖS rutin avvikelser SoL 2014 Barbro Nilsson-Holmesten Rutin för avvikelser inom Socialtjänstens område inom vården och omsorgen om äldre enligt föreskriften SOSFS 2011:9, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. TÖS rutin avvikelser SoL 2014 Barbro

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt

Läs mer

Dokumentationsriktlinjer

Dokumentationsriktlinjer Dokumentationsriktlinjer 2015-09-17 Sammanfattning/syfte. Syftet med dessa dokumentations riktlinjer är att du som medarbetare ska få vägledning i arbetet med dokumentation. Som medarbetare är du skyldig

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 Verksamheten leds av verksamhetsansvarig, fyra enhetschefer, fyra arbetsledare och två samordnare. Kompetenserna inom företagets ledning är socionom, jurist, ekonom och IT.

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Anvisningar Social dokumentation

Anvisningar Social dokumentation Anvisningar social dokumentation Senast uppdaterat: 2011-07-06 Socialförvaltningen Anvisningar Social dokumentation För äldre- och handikappomsorgens personal Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Social dokumentation. inom enskild verksamhet. Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen?

Social dokumentation. inom enskild verksamhet. Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen? Social dokumentation inom enskild verksamhet Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen? Social dokumentation inom enskild verksamhet ISSN 1103-8209,

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dnr 2015/331.709 Id 22621 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Styrdokument för Socialnämndens verksamhetsområden Antaget av Socialnämnden 2015-10-22 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Granskning av kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen

Granskning av kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen Revisionsrapport Granskning av kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen Mjölby kommun December 2009 Håkan Lindahl Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 3 2 Bakgrund och uppdrag...

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten Elisabeth Rubin MAS 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Kvarngatans gruppboende ligger

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL 2 RIKTLINJER Följande riktlinjer för dokumentation enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service

Läs mer

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 3 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Salutogen vardagsrehabilitering Bilaga 2 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Uppföljning 2012-08-08 Ideal Vård och Service

Uppföljning 2012-08-08 Ideal Vård och Service SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120808 Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets representanter: Olga Yuen Cárdenas

Läs mer

Rutin delegering av läkemedel

Rutin delegering av läkemedel Ansvarig för rutin Avdelningschef Vård- och äldreomsorg Upprättad (av vem och datum) Victoria Azad, enhetschef, Beslutad (av vem och datum) Socialförvaltningens ledningsgrupp, Reviderad (av vem och datum)

Läs mer

Hjo kommun. Social dokumentation i genomförandet. Rutin. 1. Dokumenttyp. Rutin för Social dokumentation i genomförandet. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Social dokumentation i genomförandet. Rutin. 1. Dokumenttyp. Rutin för Social dokumentation i genomförandet. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Rutin Social dokumentation i genomförandet 1. Dokumenttyp Rutin för Social dokumentation i genomförandet 2. Fastställande/upprättad 111214 av Jonas Engelbrektsson 3. Senast reviderad Klicka

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen

Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-05-08 AN-2014/162.732 1 (6) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker 08-535 316 74 natalie.vaneker@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen

Läs mer

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Fastställd av socialnämnden 2010-08-25 2(5) Den sociala dokumentationen utgör en viktig del i kvalitetsarbetet

Läs mer

individuell planering och dokumentation

individuell planering och dokumentation Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen Godkända av nämnden för äldre och funktionshindrade (NÄF) 13 februari 2008 VÄRMDÖ KOMMUN 0 FÖRORD

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Rutin för rapport och anmälan enl. Lex Sarah

Rutin för rapport och anmälan enl. Lex Sarah Rutin för rapport och anmälan enl. Lex Sarah Syfte Rutinen skall leda till att rapporter och anmälningar görs korrekt enligt SOSFS 2011:5. Ansvar Kommunstyrelsen ansvarar för att; det finns ett upprättat

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

System för uppföljning och granskning av verksamheter som omfattas av valfrihetssystem- LOV

System för uppföljning och granskning av verksamheter som omfattas av valfrihetssystem- LOV Bilaga 7 System för uppföljning och granskning av verksamheter som omfattas av valfrihetssystem- LOV 2010-10-26 1 Innehåll 1. System för uppföljning och granskning... 3 Styrdokument... 3 Grundsyn för uppföljning...

Läs mer

Dokumentation inom äldreomsorgen redovisning av strategi för hur bristerna i dokumentation ska åtgärdas

Dokumentation inom äldreomsorgen redovisning av strategi för hur bristerna i dokumentation ska åtgärdas ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-04-30 Handläggare: Gunweig Högberg Telefon: 08-508 20 505 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER SOCIALFÖRVALTNINGEN Pm och riktlinjer Dokumentnamn Kvalitetsdokument och kvalitetsrutiner Utarbetad av Pia Berg med PLU som arbetsgrupp Fastställd av Socialnämnden 2011-02-23 Godkänd Gäller från 2011-03-01

Läs mer

PROJEKTSLUTRAPPORT Samordnad rehabilitering

PROJEKTSLUTRAPPORT Samordnad rehabilitering PROJEKTSLUTRAPPORT Samordnad rehabilitering Titel: PROJEKTSLUTRAPPORT Samordnad rehabilitering Projekt: Stimulansmedel Idnr: Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: 17735 Beställare: Socialtjänsten,

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Social välfärd, valfrihetssystem Introduktionsutbildning VÄLKOMNA

Social välfärd, valfrihetssystem Introduktionsutbildning VÄLKOMNA Social välfärd, valfrihetssystem Introduktionsutbildning VÄLKOMNA Välkomna till introduktionsutbildning 8:30 Inledning och presentation 8:45 Seniorlotsar och biståndshandläggare 9:30 Kaffe 10:00 Debitering

Läs mer

Rutin hantering av Lex Sarah

Rutin hantering av Lex Sarah Ansvarig för riktlinje Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS, 2013-04-03 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Kvalitetsdeklarationer och Kvalitetskrav. för kunder. i dagverksamhet med social inriktning och demensinriktning.

Kvalitetsdeklarationer och Kvalitetskrav. för kunder. i dagverksamhet med social inriktning och demensinriktning. Kvalitetsdeklarationer och Kvalitetskrav för kunder i dagverksamhet med social inriktning och demensinriktning i Varbergs kommun KVALITETSDEKLARATIONER Varbergs kommun har som en av sina strategiska målsättningar

Läs mer

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen

Projektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2012 PROJEKTDIREKTIV 1 (8) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Matilda Nilhage Godkända av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Granskning av LSS kvalitetssäkring av genomförandeplaner

Granskning av LSS kvalitetssäkring av genomförandeplaner Revisionsrapport Granskning av LSS kvalitetssäkring av genomförandeplaner Uppvidinge kommun Jard Larsson 10 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga och kontrollfrågor

Läs mer

Övergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning

Övergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning Ansvarig Bengt Gustafson, tf verksamhetschef Dokumentnamn 5.1.2 Egenkontroll och kvalitetsuppföljning Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem Enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVECKLING OCH UTBILDNING Lotta Burenius 08 508 36 202 SID 1 (6) 2012-02-20 DNR 070101/2012 pm STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER

Läs mer

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar Ks 352 Dnr 2014.0294.759 Uppföljning av granskning kring kvalitet inom socialtjänsten Kommunstyrelsen beslutar 1. Att till kommunrevisorerna överlämna ovanstående svar avseende granskning kring kvalitet

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer