Stora och små fondbolags riskjusterade avkastning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stora och små fondbolags riskjusterade avkastning"

Transkript

1 Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 HP Finansiering HT terminen 2012 Stora och små fondbolags riskjusterade avkastning en studie om svenska fondbolag Av: Andres Coca & Christian Zettechelme Handledare: Ogi Chun 1

2 Sammanfattning Titel: Stora och små fondbolags riskjusterade avkastning, en studie om svenska fondbolag. Författare: Andres Coca och Christian Zettechelme Handledare: Ogi Chun Ämne: Företagsekonomi, finansiering Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng. Syfte: Syftet med uppsatsen är undersöka skillnaden i den riskjusterade avkastningen mellan de stora och små svenska fondbolag som investerar på den svenska fondmarknaden samt tillväxtmarknaden. Syftet innefattar också att undersöka vilka aktörer som visar högst riskjusterad avkastning samt om skillnaden för den riskjusterade avkastningen beror på respektive fondbolags storlek. Metod: Metoden som har använts för studien har varit en kvantitativ sådan, där data har inhämtats från Morningstar samt respektive fondbolags årsredovisning. Därefter har all data bearbetats med hjälp av Microsoft Excel för att sedan beräkna ut varje fond års och medelavkastning samt Sharpe-kvot, detta för att kunna få ut fondbolagens riskjusterande avkastning. Resultatet har redovisats i empiriavsnittet med figurer och tabeller, därefter har resultatet analyserat och jämförts med de teorier som har använts för studien. Slutsats: Studien visar att det uppstår skillnader i den riskjusterande avkastningen för stora och små fondbolag. Vid undersökningen framkommer det att små fondbolag genererar en högre riskjusterad avkastning än de stora fondbolagen på grund av ett aktivare agerande över sina fonder vid hög och låg konjunktur, detta för att undvika stora kapitalförluster som kan vara avgörande för ett litet fondbolag. Nyckelord: Fondbolag, Fonder, Riskjusterad avkastning, Svenskmarknad, Tillväxtmarknader 2

3 Abstract Title: Big and small fund companies risk adjusted returns, a study of Swedish mutual fund companies Author: Andres Coca and Christian Zettechelme Supervisor: Ogi Chun Subject: Business economics, financing Level: Final Assignment for Bachelor Degree in Business Administration Aim: The purpose of this thesis is to examine the risk-adjusted returns between large and small Swedish fund companies that invest in the Swedish market and emerging markets. The purpose is also to examine whether the difference between the fund companies risk-adjusted returns is due to the size of the different fund companies. Method: For this study a quantitative method has been used. The data and information for this study is collected from Morningstar and each fund company s annual report. The calculation and process of this data has been performed with Microsoft Excel, each funds risk- adjusted returns were calculated and thereafter each fund company s risk-adjusted returns were measured. In the empirical part of the study the result is shown in figures and tables, the result has subsequently been analysed with the help of the theories that were applied to this study. Conclusion: The study shows that there is a difference in the risk adjusted returns for large and small fund companies. The investigation also shows that small fund companies generate a higher risk adjusted return than the large fund companies, due to a more active behavior of their funds at high and low economic activity, this in order to avoid large capital losses that can be crucial for a small fund company. Keywords: Fund companies, Funds, Risk-adjusted returns, Swedish market, Emerging markets 3

4 Populärvetenskaplig sammanfattning Eftersom fondsparande blir allt vanligare i Sverige och allt fler börjar intressera sig för ämnet så kan denna studies resultat vara en sorts hjälp för privatpersoner när de ska investera i fonder. Resultatet för denna studie är att små fondbolag genererar en högre riskjusterad avkastning än de stora fondbolagen, då små fondbolag agerar på ett aktivare sätt vid låg- och högkonjunktur. För privatpersoner som inte har köpt andelar i en fond tidigare och som inte har kunskap inom ämnesområdet så är alla studier väldigt lärorika. Desto mer kunskap desto säkrare blir en privat person vid investering av fonder. Denna studie behandlar inte bara fondsparandet, utan även risken som förekommer vid investeringen. Huvudfokusen är den riskjusterade avkastningen som fondbolagen har. Med andra ord är det hur risktagandet av fondbolagen och avkastningen går ihop, ett mått av avkastningen i relation till risken som finns vid investering av fonder. Utöver resultatet studien kommer fram till, finns även många grundläggande faktorer inom ämnet fondspara i denna uppsats. Vilket gör det enkelt för en privatperson att förstå hur allt fungerar vid fondsparande och hur relationen, med personer som investerar i fonder och fondbolag, fungerar. Denna studie kan vara hjälpsam för fondförvaltare och analytiker då undersökningen visar resultaten av den riskjusterade avkastning för svenska fondbolag. Undersökningen presenterar även en bra bild över den svenska fondmarknaden då det inte tidigare finns många studier om just den svenska fondmarknaden. Studien visar resultat från fondbolag som både investerar i svensk marknad och tillväxtmarknader, vilket också kan vara till nytta för en fondförvaltare och analytiker. 4

5 Begreppsförklarning Avkastning: Innebär ökningen av värdet på ens placering. Vilket kan leda till kapitalvinst för fondspararen. Fonders avkastning tas fram då avgifter för fonden är bortdragna Riskjusterad avkastning: Måttet på avkastningen sätts i relationen med risken som har tagits av fond förvaltaren. Portfölj: Innehåller alla de värdepapper som förvaltas av fondbolagen. Riskspridd portfölj: Portföljen ska ha många olika fonder eller aktier som ska spriddas och investerade på olika marknader för att få en maximal förväntad avkastning för varje risknivå. Avdragsgill: Är avgifter och kostnader som kan vara nödvändiga för att driva bolag framåt. Courteavgift: Är en avgift som fondförvaltare tar ut vid handel åt sina kunders fonder. Statskuldväxlar: Då staten emitterar räntepapper som ger avkastning i form av ränta under en viss tidsperiod. Riskaversion: Betyder att en investerare ska föredra en lägre risk. Om en investerare tar en högre risk förväntas en högre avkastning. Systematisk risk: Kan benämnas som marknadsrisk, är den risk som sker utifrån marknadshändelser. Specifik risk: Är den risk som sker utifrån bransch- och bolagsspecifika orsaker. Diversifiera: Betyder i grund att all kapital inte skall läggas ned på en enstaka aktie, utan investeraren ska satsa kapitalet på flera aktier så att risken sprids Beta: Är ett mått som mäter hur pass känslig fonden är gentemot marknadens rörelser. När betavärdet är lika med 1 så har den samma rörelse som marknaden 5

6 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Problembakgrund Problemformulering Syfte Avgränsning Teori Portföljvalsteori Sharpe kvoten Andra riskjusterade mått Total Expense Ratio (TER) Standardavvikelse Tidigare studier Metod Tillvägagångssätt Forskningsansats Datainsamling Urval av fondbolag Bortfall Validitet

7 3.7 Reliabilitet Metodkritik Källkritik Empiri Fondernas utveckling Riskfri ränta Tillämpning av standardavvikelsen Fondbolagens avkastning Fondbolagens Sharpe-kvot Total Avkastning vs Sharp kvot Total Expense Ratio (TER) för fondbolagen Analys Avkastning analys Sharpe kvoten analys Analys av jämförelse mellan Sharp och Total avkastning Analys av TER Slutsats Avslutande diskussion Förslag till vidare forskning Källförteckning

8 7.1 Böcker Vetenskapliga artiklar Elektroniska källor Appendix

9 Tabellförteckning Tabell 1 Riskfri ränta 3-månaders statsskuldsväxlar...24 Tabell 2 Total och medel avkastning av svenska fondbolag Tabell 3 Toppfonder som förvaltats av små fondbolag...28 Tabell 4 Toppfonder som förvaltas av stora fondbolag...29 Tabell 5 Medelavkastning exklusive toppfonder...30 Tabell 6 Total och snitt Sharp - kvot för de stora och små svenska fondbolag...31 Tabell 7 Toppfonder för stora fondbolag vid beräkning av Sharp kvot...33 Tabell 8 Toppfonder för små fondbolag vid beräkning av Sharpe kvot...34 Table 9 Total avkastning vs Sharpe-kvot för stora och små fondbolag...35 Table 10 Total avkastning vs Sharp kvot för toppfonder som tillhör stora fondbolag...36 Tabell 11 Total avkastning vs Sharp kvot för toppfonder som tillhör små fondbolag...36 Tabell 12 TER för stora och små fondbolag...38 Figurförteckning Figur 1 Jämförelse av den årliga avkastningen för de svenska små och stora fondbolag...27 Figur 2 Total avkastning under för fonder förvaltade av små fondbolag...29 Figur 3 Total avkastning under för fonder förvaltade av stora fondbolag...30 Figur 4 Genomsnittlig Sharp-Kvot för stora fondbolag...32 Figur 5 Genomsnittlig Sharp-Kvot för små fondbolag...33 Figur 6 Jämförelse av de stora och små fondbolags Sharp-Kvot

10 1. Inledning I det inledande kapitlet presenteras studiens bakgrund med följd av problembakgrunden och problemformulering som är grunden till studiens syfte och avgränsning. En fond kan förklaras som en samling värdepapper i form av obligationer eller aktier. Genom att köpa andelar i en fond blir man delägare i fonden tillsammans med de andra fondspararna (Begreppslista, Konsumenternas vägledning om bank och försäkring, 2011). Värdet på sin andel i en fond avgörs utifrån det totala värdet som ingår i fonden. Ökar värdet på fondens tillgångar ökar även värdet successivt på andelen i fonden. Huvudtanken för varje individ som köper fonder är att få en riskspridd portfölj då allt inte investeras i enbart en aktie, utan i olika värdepapper(michael Wahlgren, sparekonomen.se, 2012). Varje fond förvaltas av ett fondbolag och fondbolagen försöker skapa så bra avkastning som möjligt för fonden. Detta sker genom en fondförvaltare inom fondbolagen, som utvärderar marknaden utifrån fondens placering samt inriktning och köper eller säljer värdepapper (Michael Wahlgren, sparekonomen.se, 2012). 1.1 Bakgrund Idag har fondsparandet ökat i förhållande till banksparandet och är den mest populära sparformen i Sverige. Den vanligaste typen av fondsparande är premiepensionssparande (Helgesson och Pettersson, 2009). Fonder delas oftast in i tre huvudgrupper: aktiefonder, räntefonder och blandfonder. För en aktiefond krävs 75 procents investering av eget kapital i aktiemarknaden. Blandfonder omfattar en kombination av aktier och räntepapper. Räntefonder är ofta en lågrisk fond då räntefonder handlas i statsskuldväxlar. Under talet var det, mer eller mindre, enbart aktiefonder på den svenska marknaden. En stor anledning till det var den tuffa valutaregleringen som gjorde det svårt för investerare att placera kapital utanför Sveriges gränser. Ungefär hälften av alla fondsparare i Sverige har idag aktiefonder, en femtedel har blandfonder och under åren 2000 och 2008 har framför allt räntefonder ökat från 14 procent till 32 procent bland svenskarna. Detta mycket på grund av den svaga utvecklingen på aktiemarknaden samt en betydligt starkare utveckling av obligationsmarknaden under 2000-talet (Helgesson och Pettersson, 2009). I Sverige finns det idag omkring 130 fondbolag varav hälften av bolagen är svenska. Omkring 65 procent av den svenska fondmarknaden tillhör de fyra storbankerna Swedbank, Handelsbanken, 10

11 Nordea och SEB. Dock, låg denna siffra på omkring 85 procent i slutet av 1990-talet. En anledning till varför bankerna har tappat på marknaden är att konkurrensen bland fondbolagen har ökat. Många försäkringsbolag har även börjat inrikta sig på fondsparande och tagit en del av marknaden. Detta beror på att den framtida pensionen har ökat bland svenska folket. Samtidigt har den tekniska utvecklingen haft en stor inverkan på bankernas alltstörre konkurrens. Det finns så kallade fondtorg på Internet idag, där mindre aktörer lättare kan nå ut till kunder (Helgesson och Pettersson, 2009). Varje fondbolag arbetar med olika typer av fonder. Det finns stora, medelstora och små fonder med många olika risknivåer. Fondbolagen som förvaltar dessa fonder har som riktlinje att försöka bidra till en långsiktig utveckling av de finansiella marknaderna utifrån andelsägarnas gemensamma intresse. (Ansvarsfulla investeringar, Fondbolagen.se, 2012). Detta innebär bästa möjliga avkastning med avseende till fondens placeringsinriktning och risk I början av 2000 talet genomfördes en studie (Performance and Characteristics of Swedish Mutual Funds) om den svenska fondmarknadens riskjusterade avkastning av Dahlquist m.fl. Studien hade två motiv som Dahlquist utgick ifrån och de var att först titta på en annan marknad, men att marknaden skulle ha en liknande institutionell uppbyggnad som den svenska. Det andra motivet var att svensk data skulle vara omfattande, vilket innebar att Dahlqvist hade ett mångfaldigt databasset, där han bland annat hade med fondens storlek, olika avgifter och åtgärder för handelsaktivitet för fonden. Resultatet visade att överlevnaden av svenska fonder varierade mellan den kategori som fonden tillhörde. 1.2 Problembakgrund En hel del studier har gjorts om fonder, studier som försöker se sambandet mellan fondstorleken och fondprestationen. Tidigare forskningar har bland annat påvisat att det inte finns något samband mellan fondens storlek och deras respektive prestationsförmåga (Droms och Walker, 1994). Annan forskning har däremot visat att stora fonder, både har lägre avkastning och lägre risk än små fonder på grund av sina storlekar (Chen, Joseph m.fl, 2004). Till skillnad från små fonder har större fonder ett högre förmögenhetskrav som gör att allt fler förvaltare arbetar konstant med uppföljning av börsen. Detta leder till mindre courtagareavgift, samtidigt som stora fonder har ett mindre risktagande som gör att deras avkastning blir lägre och 11

12 även relativt stabil enligt den tidigare studien av Chen, Joseph; Hong, Harrison (2004). Avgifter är en faktor som förekommer inom handel, av aktiefonder, och detta anses vara en av de stora faktorerna till att många fonder och fondbolag har förmögenhetskrav, eftersom det förekommer administrativa kostnader samt courtagareavgiften för att driva en fond. Kostnader som uppkommer vid förvaltningen gör etableringen av en liten fond eller små fondbolag allt svårare, även om småfonder har periodvis en relativt hög avkastning (Beckers, 2001). De stora avgifterna och förvaltningskostnaderna ses som de vanligaste orsakerna till att fler fondbolag säljer sina småfonder till större fondbolag för minimala priser (dn.se, 2012). Utvecklingen på en fonds avkastning och investeringsvalet av en förvaltare påverkas av den ekonomiska situationen som finns i marknaden. Investeringar på fonderna minskar under lågkonjunkturen eftersom det är svårt för en fondförvaltare att nå en hög avkastning med den osäkerheten som finns i börsen (Das, 2010). Exempel på detta under det senaste decenniet är IT krisen år 2000 och finanskrisen år Under dessa lågkonjunkturer upplevde fonderna svårigheter och ovisshet vid sina investeringar vilket ledde till att allt fler fondbolag fick hitta nya marknader att investera. Detta i sin tur innebar ett större risktagande för fondbolagen än den risk som tas under andra högkonjunkturer (Das, 2010). Enligt Morningstar fondindex (2011), har det varit en väldigt stor skillnad i den genomsnittliga avkastningen på aktiefonder mellan olika fondmarknader under 2000 talet. Sveriges fonder har i genomsnittlig avkastning sjunkit med 19 procent enlig Morgningstar fondindexdatabas, i jämförelse med exempelvis övriga tillväxtmarknadsfonder som har stigit med 41 procent (Morgningstar fondindex databas, 2011). Tillväxtländer har fått en stor fördel av globalisering eftersom det har påvisats att internationella fonder är en av källorna till kapitalflöde under tillväxtekonomin genom att det appliceras olika strategier vid investeringar i fondmarknaden. Dessa strategier beskriver att storleken på fonder reagerar under finansiella kriser och vid tillväxt (L. Kaminsky, Richard K, 2001). Kaminskys m.fl.(2001) studie handlar om tillväxtfondmarknaden, studien förklarar att tillväxtmarknader är länder vars ekonomi har en fortare utveckling än övriga länder. En snabb växande ekonomi lockar fler investerare till landet, vid fler investeringar förekommer ett 12

13 betydelsefullt kapitalflöde i landet. Det förklaras även i studien att tillväxtmarknader kan vara instabila. Kaminskys m.fl. ville studera om det uppstod skillnader mellan en fungerande stabil/ normal fondmarknad och en tillväxtmarknad. Enligt Kaminsky m.fl. är de stora aktörerna mer informerade om aktier och tar ofta mer hänsyn till risken i en tillväxtfondmarknad. Detta påverkar de små aktörerna som ofta har tendens att reagera långsammare än stora fonder mycket på grund av den skillnad som finns i förvaltat kapital. Fondbolag med ett större förvaltat kapital har visat sig generera bättre avkastning än dem fondbolagen med mindre förvaltat kapital (Lee, Lin och Liu, 1999). Kan man då ta för givet att dem fondbolagen med större förvaltat kapital dessutom genererar bättre riskjusterad avkastning? Utöver den studien om riskjusterade avkastning av Dahlqvist m.fl. så har en annan studie gjorts av Blake m.fl. (1996). Denna studie kom fram till att genom användning av olika riskjusterade mått kunde man förutse framtida avkastningar. Det framkom att tidigare utveckling av den riskjusterade avkastningen kan spela stor roll när det ska förutsägas framtida avkastningar, ur ett kort- och långsiktigt perspektiv. Dahlqvist m.fl studie undersöker den riskjusterade avkastningen för fonder som endast investeras i svensk marknad och Kaminsky m.fl studie undersöker fonder som investeras i tillväxtmarknader. Sett till dessa två tidigare studier kommer vår undersökning att behandla fonder som både investerar i svensk marknad och tillväxtmarknader. 1.3 Problemformulering Utifrån problembakgrunden så har vi tagit fram följande frågeställningar som vi skall undersöka: Hur ser sambandet ut mellan fondbolagens storlek och deras riskjusterade avkastning? Har fondbolagens storlek betydelse vid investeringsval på svenska marknaden eller tillväxtmarknaden för att kunna nå högsta möjliga riskjusterade avkastning? 1.4 Syfte Syftet med uppsatsen är undersöka skillnaden i den riskjusterade avkastningen mellan de stora och små svenska fondbolag som investerar på den svenska fondmarknaden samt tillväxtmarknaden. Syftet innefattar också att undersöka vilka aktörer som visar högst 13

14 riskjusterad avkastning samt om skillnaden för den riskjusterade avkastningen beror på respektive fondbolags storlek. 1.5 Avgränsning För vår studie har vi valt att avgränsa oss till svenska fondbolag, där vi kommer att studera små och stora svenska fondbolag som investerar i tillväxtmarknader och svensk marknad. Valet av marknader baseras utifrån tidigare nämnda studier (Dahlqvist m.fl & Kaminsky m.fl). Vi kommer att undersöka fondbolagens fonder utifrån en 11 års period, från 2001 till och med

15 2. Teori I detta kapitel presenteras de teorier som studien ämnar behandla samt anknytning till tidigare forskning. Då syftet med uppsatsen är att undersöka skillnaden i den riskjusterade avkastningen mellan de stora och små svenska fondbolag behöver man få en förståelse för risktagandet vid fondsparande samt vilka olika metoder en investerare kan grunda sina beslut på. Under flera decennier har aktiefonders placering och utvecklingsförmåga varit det största intresset hos investerare, analytiker och fondbolagen. Framför allt läggs fokus kring placeringars totala avkastning under tidsperioder. Genom att öka sin risk i placeringen, kan man nå en högre avkastning, men risken för en större förlust ökar dock (Modigliani & Modigliani, 1997). En investerare bör jämföra en fond med en annan vid en jämförelse av den riskjusterade avkastningen och inte bara se över en enskild fonds prestation (Elton m.fl. 2007). 2.1 Portföljvalsteori Portföljvalsteorin är kopplingen mellan avkastning och risk. Inom finansvärlden innebär ordet risk hur stor möjlighet en investerare har för att kunna få en förväntad avkastning. Risk kan definieras i två termer. Den ena är fara och den andra är möjlighet. Vid ett högre risktagande så är faran större men samtidigt är möjligheten större. Alltså går de två termerna (fara och möjlighet) ihop (Damodaran, 2002). Sannolikheten att få en bättre avkastning är kopplad till större risktagande. Portföljsvalsteorin tar upp olika risktyper: marknadsrisk och specifik risk. Portföljsvalsteorin omfattar även faktorer så som riskaversion, beta och diversifiera. Inom portföljvalsteorin talas det om att acceptera en högre risk när man strävar efter en högre avkastning (Damodaran, 2002). Den största skillnaden mellan avkastning och riskjusterad avkastning är att vid riskjusterade avkastning tar man hänsyn till den risk som fondbolagen väljer, därför är sambandet mellan avkastning och risk väldigt relevant (Damodaran, 2002) 15

16 2.2 Sharpe kvoten Det mest använda måttet för att räkna ut en fonds riskjusterade avkastning är Sharpe-kvoten. Sharpe-kvoten utvecklades av nobelpristagaren William Sharpe när han analyserade hur en del fonder utvecklades under en viss tidsperiod. Sharpe-kvoten räknar fram ett kvotvärde som är premien per varje riskenhet. Detta sker genom att först subtrahera den totala avkastningen från avkastningen på det riskfria placeringsalternativet. Resultatet där, divideras sedan med standardavvikelsen, som är risken i portföljen. Kvotvärdet fastställer hur mycket avkastning som förvaltaren har presterat, bortsett från den riskfria räntan per enhet risk (Sharpe 1966). När en fond har ett högt kvotvärde, innebär det en positiv riskjusterad avkastning för fonden. När kvotvärdet är högt innebär det även att förvaltaren har presterat bra, relaterat till risktagandet som medföljde riskportföljen (Berk, DeMarzo, 2007). När en person ska investera i fonder är det viktigt att tänka både på själva investeringen i fonden samt den riskfria placeringen. En investerare måste även tänka på att det kan krävas lånefinansiering för att kunna investera i en fond. Dessa faktorer är viktiga för en investerare som använder sig av Sharpe-kvoten vid val av fond. Vid val av fonder för diversifiering av sitt tidigare portfölje så är Sharpe-kvoten inte bra att tillämpa. Vad som är viktigt vid dessa fonder är att veta vad korrelationen är mellan de olika fonderna i sin ursprungliga portfölj. Sharpe-kvoten tar inte i åtanke till korrelationen för avkastningen mellan fonderna. En annan negativ aspekt för Sharpe-kvoten är att den inte kan tillämpas när en jämförelse av fonder med negativa värden görs, eftersom den kan vara missvisande (Simons, K 1998). Formel: Sharpe-kvot = avkastning på portföljen = avkastning på det riskfria placeringsalternativet 16

17 = standardavvikelse i portföljens avkastning (Gavelin & Sjöberg, 2007) Andra riskjusterade mått Beräkning av riskjusterad avkastning kan ske genom flera metoder, två av de mest kända och använda är Jensen Alfa och Treynorkvot. Den mest relevanta skillnaden mellan dessa metoder och Sharpe-kvot är att, i Jensen Alfa och Treynorkvot använder man sig av marknadsrisken beta istället för totala risker och detta gör man eftersom man fokuserar på portföljens marknadsrisk (Gavelin, mfl 2007). Jensen alfa och Treynorkvot användes ofta under studier på portföljer som innehåller fler olika typer av placeringar. Med fler placeringar blir marknadsrisken den mest relevanta faktorn vid beräkning av riskjusterad avkastning av en portfölj med flera olika typer av placeringar, bortsett från den unika risken i portföljen. 2.3 Total Expense Ratio (TER) För att komma fram till en relevant jämförelse mellan olika fonder från olika länder eller regioner, har man tagit fram något som kallas Total Expense Ratio (TER) (Morningstar, 2012). TER metoden är baserad på att ta fram ett totalmåttvärde som visar fondernas kostnader och avgifter under ett års tid. Den enda kostnaden som inte ingår i TER beräkning är courtageavgiften. För att få ut fondens total Expense Ratio divideras fondens totala kostnader med fondens totala tillgångar. Total Expense Ratio anses vara en explicit metod för att visa investerare en tydligare bild av fondernas totala kostnader och genom detta sätt kunna jämföra fonder från olika länder (Lindmark, 2010). 2.4 Standardavvikelse Risk förklaras som avvikelser från den förväntande avkastningen. Standardavvikelsen är ett mått på avvikelser från medelvärdet, alltså hur pass mycket populationens värden avviker sig från medelvärdet. Standardavvikelsen tillämpas då man ska få fram antalet observationer som ligger inom ett intervall (Gavelin & Sjöberg 2007). Standardavvikelsen behövs för att kunna räkna ut en fonds riskjusterade avkastning, då standardavvikelsen tillämpas i Sharpe-kvot modellen. Formel: Standardavvikelse 17

18 = observationerna = medelvärdet av observationerna. = antal observationer (Douglas A. Lind, 2009) 2.5 Tidigare studier Under tidigare studier som har tillämpats och utförts inom fondmarknader har förvaltning och den riskjusterade avkastningsmått varit intressanta diskussionsämnen. Framför allt har tidigare studier gett oss en bättre bild över utvecklingen på fondmarknaden samt en bättre inblick över hur fondmarknaden fungerar och reagerar. Även om det har genomförts flera studier om Sveriges fonder och den svenska marknaden, har den svenska fondmarknaden inte varit så attraktiv som andra marknader trots att svenskfondmarknad har växt och blivit stabil under det senaste decenniet. Som tidigare nämnt i uppsatsen, genomfördes en studie om den svenska fondmarknadens riskjusterade avkastning i början på 2000-talet, av Dahlquist, Engström & Söderlind. Metoden som genomfördes för denna studie var en kvantitativ sådan. Det genomfördes statistiska hypotes prövningar för att undersöka sambandet mellan storleken, avgifter och omsättningen på fonder. Vid genomförande av studien valdes slumpmässig 200 svenska fonder som studerades under 6 år, mellan 1992 till Dessa 200 studerade fonder var aktiefonder, räntefonder, indexfonder och alla undersökta fonder var registrerade i Sverige under den undersökta perioden samt att dessa fonder investerades i den svenska marknaden. Dahlquist m.fl. baserade sin undersökning på att studera faktorer som fondstorlek, fondavgifter, och omsättning påverkar fondernas avkastning och på detta sätt försöka hitta ett samband mellan fondernas storlek och deras prestation under en långtidsperiod. Studien tillämpade Jensen Alfa som riskjusterad mått och 18

19 resultatet visade att överlevnaden av svenska fonder varierade mellan den kategori som fonden tillhörde. Resultaten av denna studie visade att det finns ett negativ samband mellan fondernas storlek och deras prestationer. Resultaten liknar de tidigare amerikanska forskningarna "Survivorship Bias and Mutual Fund Performance Gruber (1996) och "Is Money Smart Zheng (1999), som också framvisade ett negativt samband. Dahlqvists m.fl. studie visade även att fondernas prestationsförmåga var väldigt beroende av företags- och fondstorleken. Ett mönster kunde märkas av vid investeringsstrategier i svenskmarknad, små fondbolag och små fonder har en tendens att följa den strategi som de stora fonder eller fondbolag har. Författarna kom fram till att de svenska stora fonderna har svårare att prestera lika bra som de mindre fonder. Detta beror på att de stora fonderna har svårare att genomföra aggressiva strategier i sina investeringar, dvs. en investeringsstrategi som får en fond att växa ovanför genomsnittet för dess bransch eller marknad. Detta innebär även ett större risktagande för fondbolagen, därför väljer fondernas förvaltare en mer passiv investering i vissa fall. Vid slutsatsen förklaras även att det finns ett negativ samband mellan fondavgift och prestationen. Två andra tidigare studier som har som även nämnts tidigare var Blake m.fl. (1996). Denna studie kom sagt fram till att genom användning av olika riskjusterade mått kunde man förutse framtida avkastningar. I denna studie, kom man fram till att tidigare utveckling av den riskjusterade avkastningen, kan spela stor roll när det ska förutsägas framtida avkastningar, ur ett kort- och långsiktigt perspektiv. Kaminsky m.fl.(2001) var den andra studien som handlade om tillväxtfondmarknaden, där de ville undersöka om det uppstod skillnader mellan en fungerande stabil/ normal fondmarknad och en tillväxtmarknad. Enligt Kaminsky är de stora aktörerna mer informerade om aktier och tar ofta mer hänsyn till risken i en tillväxtfondmarknad. Detta påverkar de små aktörerna som ofta har tendens att reagera långsammare än stora fonder, mycket på grund av den skillnad som finns i förvaltat kapital. 19

20 3. Metod I detta kapitel beskrivs metodvalen som studien ämnar behandla för att sedan presentera hur studien har genomförts. 3.1 Tillvägagångssätt Studien har genomförts i respektive ordning; 1. Insamling av data om svenska fondernas avkastning, under tidsperioden till Data samlas in från Morningstar. 2. Insamling av årsredovisningar från varje fondbolag. Hämtas från respektive bolags hemsida. 3. Beräkning av den totala årliga avkastningen, medel avkastningen, standaravvikelse och riskjusterad avkastning med hjälp av Microsoft Excel. 4. Placering av fonder till respektive fondbolag. 5. Indelning av fondbolag (stora och små). 6. Beräkning av fondbolagens totala avkastning och riskjusterad avkastning med hjälp av Microsoft Excel. 7. Valet av toppfonderna för varje grupp. 8. Jämförelse och analys av fondbolagen. Fondernas riskjusterade avkastning räknades ut med hjälp av Sharp-kvot, för att sedan kunna bedöma resultatet av förvaltares placeringar och deras mått. Andra beräkningsmetoder såsom Jensen Alpha eller Treynors kvot har förkommit vid tidigare studier, men under senare år har Sharp-kvot blivit den vanligaste metoden för att räkna fonders riskjusterade avkastning och även den mest tillförlitliga för denna studie. För att kunna räkna ut den riskjusterade avkastningen med Sharp-kvot metoden behövs fondens avkastning, riskfria ränta och risken, dvs. portföljets standardavvikelse. 20

Fortsatt stort nysparande i fonder under 2010

Fortsatt stort nysparande i fonder under 2010 PRESSMEDDELANDE 2011-01-12 Fortsatt stort nysparande i fonder under 2010 Under 2010 nettosparades totalt 86 miljarder kronor i fonder. Aktiefonder uppvisade nettoinflöden på 47 miljarder under helåret

Läs mer

Starkt fondår trots turbulent 2015

Starkt fondår trots turbulent 2015 Pressmeddelande STOCKHOLM 2016-01-13 Starkt fondår trots turbulent 2015 Under 2015 nysparades totalt 84 miljarder kronor i fonder. Den totala fondförmögenheten i Sverige ökade under året med drygt 240

Läs mer

Fondsparandets fördelning

Fondsparandets fördelning 215-2-4 Fondsparandets fördelning 214 Utmärkande för 214 var att hushållen främst nettosparade i fonder via investeringssparkonto, 51 miljarder. Hushållens övriga fondsparande via premiepensionen, förvaltarregistrerat

Läs mer

Nordiska Fondbolags riskjusterade avkastning

Nordiska Fondbolags riskjusterade avkastning Nordiska Fondbolags riskjusterade avkastning - En jämförelsestudie av fondbolag verkande inom tillväxtmarknader Magisteruppsats inom företagsekonomi Författare: Handledare: Rasmus Lundin, Martin Svantesson

Läs mer

Fondförmögenheterna stiger utan att avgifterna sjunker En studie genomförd av AMF Pension Fondförvaltning AB

Fondförmögenheterna stiger utan att avgifterna sjunker En studie genomförd av AMF Pension Fondförvaltning AB x Fondförmögenheterna stiger utan att avgifterna sjunker En studie genomförd av AMF Pension Fondförvaltning AB För frågor, kontakta Fredrik Nordström, VD AMF Pension Fondförvaltning, 070-219 35 20 Fondavgifterna

Läs mer

Hedgefonders avkastning gentemot Stockholmsbörsen

Hedgefonders avkastning gentemot Stockholmsbörsen Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering Vårterminen 2010 Hedgefonders avkastning gentemot Stockholmsbörsen Hur presterar Hedgefonder under olika

Läs mer

Fondåret 2012 över förväntan

Fondåret 2012 över förväntan Pressmeddelande STOCKHOLM 2013-01-14 Fondåret 2012 över förväntan Stora insättningar i december bidrog till att nettosparandet i fonder totalt under 2012 uppgick till 75 miljarder kronor. Nysparandet under

Läs mer

Sverigefonder eller Investmentbolag

Sverigefonder eller Investmentbolag Södertörns högskola Institutionen för företagsekonomi Kandidatuppsats 15 hp Finansiering Höstterminen 2009 Sverigefonder eller Investmentbolag En jämförande studie med avseende på risk och avkastning mellan

Läs mer

Handledning för broschyren Fonder

Handledning för broschyren Fonder Handledning för broschyren Fonder Broschyren Fonder är framtagen av Fondbolagens förening i samarbete med det landsomfattande nätverket Gilla Din Ekonomi som drivs av Finansinspektionen. Broschyren innehåller

Läs mer

Är etiska aktiefonder lika lönsamma som traditionella aktiefonder?

Är etiska aktiefonder lika lönsamma som traditionella aktiefonder? Ör jag Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi C, Finansiering HT 2011 Är etiska aktiefonder lika lönsamma som traditionella aktiefonder? En

Läs mer

Fondsparandets fördelning

Fondsparandets fördelning 217-2-1 Fondsparandets fördelning 216 Under 216 valde hushållen främst att spara i fonder via investeringssparkonto (ISK), 27 miljarder av det totala nettosparandet på 56 miljarder kom via ISK. Däremot

Läs mer

SEB Trygg Liv vs. AMF -En undersökning av pensionsfonder

SEB Trygg Liv vs. AMF -En undersökning av pensionsfonder Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och företagandet Kandidatuppsats 1 högskolepoäng Höstterminen 008 SEB Trygg Liv vs. AMF -En undersökning av pensionsfonder Av: Marian Kheir & Nuran Abraham

Läs mer

Detta är något av vad som framgår av Fondbolagens förenings årsrapport över fondsparandet i Sverige.

Detta är något av vad som framgår av Fondbolagens förenings årsrapport över fondsparandet i Sverige. Pressmeddelande STOCKHOLM 2017-01-16 Skakigt 2016 blev nytt rekordår för fondsparandet Under 2016 nysparade fondspararna i Sverige totalt 53 miljarder kronor. Tillsammans med en värdeökning på närmare

Läs mer

Den riskinformation som finns i tabellen ska ses som ett komplement till all annan information som finns om en fond.

Den riskinformation som finns i tabellen ska ses som ett komplement till all annan information som finns om en fond. P R O M E M O R I A Datum 2015-02-16 Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Publicering av riskmått

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2011

Avgifterna på fondmarknaden 2011 Avgifterna på fondmarknaden 2011 1 AMF Fonder 2 sid 5 sid 6 sid 7 sid 8 sid 10 sid 11 sid 12 sid 12 sid 14 sid 16 sid 18 Sammanfattning Om rapporten Begränsningar Utveckling av fondförmögenhet och nettosparande

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2012

Avgifterna på fondmarknaden 2012 Avgifterna på fondmarknaden 2012 En rapport gjord av AMF Fonder sid 1 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för sjätte året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas.

Läs mer

Senaste nytt. September 2016

Senaste nytt. September 2016 Sida 1 av 5 Senaste nytt September 2016 Senaste nytt innehåller ändringar i fondutbudet sedan fondkatalogen trycktes i början av mars 2016. Observera att fonder tillfälligt kan vara icke valbara. Aktuell

Läs mer

Konsekvenser för pensionsspararna

Konsekvenser för pensionsspararna Konsekvenser för pensionsspararna Collectum - Upphandling av fondförsäkring för ITP 2010 Rapport 20 januari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Konsekvens av upphandlingen... 4

Läs mer

En komparativ studie mellan etiska och traditionella fonder

En komparativ studie mellan etiska och traditionella fonder Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi C, Finansiering VT 2012 En komparativ studie mellan etiska och traditionella fonder -En studie som jämför

Läs mer

Topp fonder inom resp kategori (rating senaste året) per 2011-08-31

Topp fonder inom resp kategori (rating senaste året) per 2011-08-31 Sverigefonder Strand Småbolagsfond -11,3 +12,4 +56,2 19,89 0,90% + Perf fée 15% Evli Swedish Small Cap Selection Carlson Sweden Micro Cap -16,0 +11,7 +41,7 25,96 1,00% + Perf fée 10% -19,4 +11,3 +31,4

Läs mer

Hej! Här får du tips och råd kring ditt fondsparande

Hej! Här får du tips och råd kring ditt fondsparande DET VIKTIGASTE OM FONDSPARANDE 2014 Hej! Här får du tips och råd kring ditt fondsparande Mitt bästa spartips är att börja månadsspara. Vi hoppas att denna fickfolder kan bidra till ökad kunskap om fonder

Läs mer

Granskade förvaltare och fonder

Granskade förvaltare och fonder Granskade förvaltare och fonder Alecta Första AP-fonden Andra AP-fonden Tredje AP-fonden Fjärde AP-fonden Sjunde AP-fonden AMF Fonder AB Danske Bank Folksam Folksam LO Fond Alectas innehavslista Första

Läs mer

Är avkastning allt? Is the return everything? Adam Bäcklin Martin Heyerdahl-Simonsen. Företagsekonomi C-uppsats

Är avkastning allt? Is the return everything? Adam Bäcklin Martin Heyerdahl-Simonsen. Företagsekonomi C-uppsats Adam Bäcklin Martin Heyerdahl-Simonsen Är avkastning allt? Is the return everything? Företagsekonomi C-uppsats Termin: Vårterminen 2010 Handledare: Christopher von Koch Sammanfattning Författare: Adam

Läs mer

Topp fonder inom resp kategori (rating senaste året) per 2011-09-30

Topp fonder inom resp kategori (rating senaste året) per 2011-09-30 Sverigefonder Strand Småbolagsfond -12,1 +1,5 +58,6 20,52 0,90% + Perf fée 15% Spiltan Aktiefond Stabil -12,9-6,6 +38,8 17,06 1,50% Evli Swedish Small Cap Selection -18,2-7,7 +56,7 26,63 1,00% + Perf fée

Läs mer

Copyright 2010 TNS SIFO Prospera AB 1

Copyright 2010 TNS SIFO Prospera AB 1 Fondspararundersökning d 2010 Copyright 2010 TNS SIFO Prospera AB 1 Genomförande Hela Urvalet 1 501 personer iåld åldrarna 1874 18-74 år med deklarerad d inkomst Fondsparare Alla som sparar i fonder, privata

Läs mer

Avkastning,+storlek+och+ avgifter+i+premiepensionens+ fondutbud

Avkastning,+storlek+och+ avgifter+i+premiepensionens+ fondutbud Avkastning,+storlek+och+ avgifter+i+premiepensionens+ fondutbud Kandidatuppsats*15*hp Företagsekonomiska.institutionen Uppsala&universitet VT#2015! Datum&för&inlämning:(2015"06"04 Helena&Stenman& Fanny%Wallin+

Läs mer

En jämförelse mellan aktiemarknaden och svenska räntefonder under perioden 2003 2008

En jämförelse mellan aktiemarknaden och svenska räntefonder under perioden 2003 2008 Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering Höstterminen 2008 En jämförelse mellan aktiemarknaden och svenska räntefonder under perioden 2003 2008 Av:

Läs mer

Fondstorlekens inverkan på prestation En undersökning av aktiefonder på den svenska marknaden under perioder av upp- och nedgångar.

Fondstorlekens inverkan på prestation En undersökning av aktiefonder på den svenska marknaden under perioder av upp- och nedgångar. UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats HT-2011 Fondstorlekens inverkan på prestation En undersökning av aktiefonder på den svenska marknaden under perioder av upp- och nedgångar.

Läs mer

Fondspara 2010. råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE

Fondspara 2010. råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE Fondspara 2010 råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE 1 Välkommen till Fondspara 2010 Du håller i din hand en liten folder som innehåller det viktigaste att känna till om fondsparande. Alla kan genom att spara

Läs mer

Topp fonder inom resp kategori (rating senaste året) per 2011-10-31

Topp fonder inom resp kategori (rating senaste året) per 2011-10-31 Sverigefonder Evli Swedish Small Cap Selection -5,1-0,5 +111,6 25,19 1,00% + Cicero Focus -1,2-1,1 +110,2 20,89 1,00% + Handelsbanken Svenska -4,6-1,5 +114,3 26,29 1,50% Småbolag Danske Invest Sverige

Läs mer

Får fonder betalt för sina risker?

Får fonder betalt för sina risker? Damjan Tosic Gabriel Eriksson Får fonder betalt för sina risker? En jämförelse mellan små och stora Sverigefonder Företagsekonomi C-uppsats Termin: Höstterminen 2009 Handledare: Tommy Bood Sammanfattning

Läs mer

Aktie-Ansvar Ansvar Avkastningsfond - 2013 års bästa korta räntefond

Aktie-Ansvar Ansvar Avkastningsfond - 2013 års bästa korta räntefond Aktie-Ansvar Ansvar Avkastningsfond - 2013 års bästa korta räntefond Aktie-Ansvar ett av Sveriges äldsta fondbolag. 1965: Aktie-Ansvar grundas av Frikyrko- och Nykterhetsrörelsen. 1999: Stenbeckkoncernen

Läs mer

Kommentar: standardavvikelse för nationella fonder och specialfonder

Kommentar: standardavvikelse för nationella fonder och specialfonder Kommentar: standardavvikelse för nationella fonder och specialfonder Standardavvikelsen nedan är beräknad per den 31 december 2005 och baseras på fonderna månatliga avkastning de senaste 36 månaderna (förutsatt

Läs mer

Fondspararundersökning 2012

Fondspararundersökning 2012 Fondspararundersökning 2012 Undersökningen 1 500 telefonintervjuer i ett slumpmässigt draget urval av svenskar i åldern 18-79 år med deklarerad inkomst, genomförda under perioden 6 februari tom 1 april

Läs mer

Ger Hedgefonder högre riskjusterad avkastning än Traditionella fonder?

Ger Hedgefonder högre riskjusterad avkastning än Traditionella fonder? Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering Vårterminen 2013 Ger Hedgefonder högre riskjusterad avkastning än Traditionella fonder? En jämförelsestudie

Läs mer

Hedgefonder. Ulf Strömsten. Årets Hedgefond 2005

Hedgefonder. Ulf Strömsten. Årets Hedgefond 2005 Hedgefonder Ulf Strömsten 1 Kort om Catella Catella ingår i Kamprad-sfären Catella Capital förvaltar för närvarande runt 24 mdr kr och är därmed en av Sveriges största fristående förvaltare. Catella Capital

Läs mer

Den riskinformation som finns i tabellen ska ses som ett komplement till all annan information som finns om en fond.

Den riskinformation som finns i tabellen ska ses som ett komplement till all annan information som finns om en fond. PROMEMORIA Datum 2014-11-17 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Publicering av riskmått upphör I takt

Läs mer

Information om riskmått för specialfonder

Information om riskmått för specialfonder P R O M E M O R I A Datum 2014-04-15 Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Information om riskmått

Läs mer

Fondspararundersökningen 2014

Fondspararundersökningen 2014 Fondspararundersökningen 2014 TNS Sifo Prospera har genomfört 1 500 telefonintervjuer, i ett slumpmässigt urval av svenskar i åldern 18-76 år med deklarerad inkomst, genomförda under perioden 9 januari

Läs mer

Information om riskmått för specialfonder

Information om riskmått för specialfonder PROMEMORIA Datum 2013-09-06 Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Information om riskmått för specialfonder

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2015

Avgifterna på fondmarknaden 2015 Avgifterna på fondmarknaden 2015 2 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för nionde året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas. Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2013En rapport

Avgifterna på fondmarknaden 2013En rapport Avgifterna på fondmarknaden En rapport gjord av AMF Fonder sid 1 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för sjunde året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas.

Läs mer

Aktiv och passiv fondförvaltning behövs båda?

Aktiv och passiv fondförvaltning behövs båda? :::;;;;;;;;;;;;:::::: AKTIV OCH PASSIV FONDFÖRVALTNING Söderberg & Partners Aktiv och passiv fondförvaltning behövs båda? Analytiker: Johanna Gustafsson och Walter Nuñez Ovtcharenko ATT KÖPA INDEXFONDER

Läs mer

Information om riskmått för specialfonder

Information om riskmått för specialfonder P R O M E M O R I A Datum 2014-01-09 Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Information om riskmått

Läs mer

Kommentar till standardavvikelse för nationella fonder och specialfonder

Kommentar till standardavvikelse för nationella fonder och specialfonder Kommentar till standardavvikelse för nationella fonder och specialfonder Standardavvikelsen nedan är beräknad per den 31 mars 2006 och baseras på fondernas månatliga avkastning de senaste 36 månaderna

Läs mer

Vad innebär äkta aktiv förvaltning?

Vad innebär äkta aktiv förvaltning? Vad innebär äkta aktiv förvaltning? Aktiespararna Borlänge/Falun Daniel Sundqvist 1 Riskinformation Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonderna kan

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Vilka aktiefonder är det bäst att investera i?

Vilka aktiefonder är det bäst att investera i? Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering Vårterminen 2012 Vilka aktiefonder är det bäst att investera i? - En undersökning av Sverige- Asien och

Läs mer

Kvinnor och män som fondsparare 2012

Kvinnor och män som fondsparare 2012 och män som fondsparare 2012 Fondbolagens förening Oktober 2012 Följande rapport grundar sig på en fondspararundersökning som på uppdrag av Fondbolagens förening har genomförts av TNS Sifo Prospera under

Läs mer

Aktiv fondförvaltning

Aktiv fondförvaltning Aktiv fondförvaltning - Ger aktivt förvaltade fonder en bättre riskjusterad avkastning än indexfonder? Författare: Felix von Bahr & Mikael Lundgren Handledare: Per Nilsson Student Handelshögskolan Vårterminen

Läs mer

Den riskinformation som finns i tabellen ska ses som ett komplement till all annan information som finns om en fond.

Den riskinformation som finns i tabellen ska ses som ett komplement till all annan information som finns om en fond. P R O M E M O R I A Datum 2015-01-20 Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Publicering av riskmått

Läs mer

Förslag till förbättringar i premiepensionssystemet

Förslag till förbättringar i premiepensionssystemet Stockholm 2013-01-31 Till Pensionsgruppen Till Stefan Engström, ansvarig för översyn av premiepensionen Förslag till förbättringar i premiepensionssystemet Premiepensionssystemet har sedan det infördes

Läs mer

För dig som är förmedlare. Utökat utbud av fonder, portföljförvaltningstjänster och förvaltningstjänster i fond

För dig som är förmedlare. Utökat utbud av fonder, portföljförvaltningstjänster och förvaltningstjänster i fond För dig som är förmedlare Utökat utbud av fonder, portföljförvaltningstjänster och förvaltningstjänster i fond Ny riskskala för fonder Folksam följer rekommendationen från EU:s European Securities and

Läs mer

Aktiefonder. En prestationsjämförelse mellan Sverige- och. globalfonder under en tioårsperiod.

Aktiefonder. En prestationsjämförelse mellan Sverige- och. globalfonder under en tioårsperiod. Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och Företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering Höstterminen 2010 Aktiefonder En prestationsjämförelse mellan Sverige- och globalfonder under en tioårsperiod.

Läs mer

Aktiv Förvaltning - Resulterar det i högre avkastning än index?

Aktiv Förvaltning - Resulterar det i högre avkastning än index? Beteckning: Avdelningen för ekonomi Aktiv Förvaltning - Resulterar det i högre avkastning än index? Frida Rosén och Christine Smestad Juni 2010 Examensarbete i Företagsekonomi 15 poäng/d-nivå Ekonomprogrammet

Läs mer

Senaste nytt. Fonder som inte längre är valbara. Fonder som övertagits av annat fondbolag. Februari 2017

Senaste nytt. Fonder som inte längre är valbara. Fonder som övertagits av annat fondbolag. Februari 2017 Sida 1 av 9 Senaste nytt Februari 2017 Senaste nytt innehåller ändringar i fondutbudet sedan fondkatalogen trycktes i början av mars 2016. Observera att fonder tillfälligt kan vara icke valbara. Aktuell

Läs mer

Den riskinformation som finns i tabellen ska ses som ett komplement till all annan information som finns om en fond.

Den riskinformation som finns i tabellen ska ses som ett komplement till all annan information som finns om en fond. PROMEMORIA Datum 2014-10-08 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Publicering av riskmått upphör I takt

Läs mer

Information om riskmått för specialfonder

Information om riskmått för specialfonder PROMEMORIA Datum 2010-05-17 Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Information om riskmått för specialfonder

Läs mer

Collectums avgiftsrapport 2013

Collectums avgiftsrapport 2013 s avgiftsrapport 2013 s avgiftsrapport visar hur avgifterna skiljer sig mellan de upphandlade fonderna inom ITP och samma fonder på den öppna marknaden. De upphandlade förvaltarna som ingår i jämförelsen

Läs mer

Information om riskmått för specialfonder

Information om riskmått för specialfonder PROMEMORIA Datum 2010-06-30 Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Information om riskmått för specialfonder

Läs mer

PRISLISTA - FONDUTBUD

PRISLISTA - FONDUTBUD PRISLISTA - FONDUTBUD Nedan visas de fonder som Nord Fondkommission för närvarande erbjuder genom rådgivningsplattformen. Utöver dessa har vi dessutom tillgång till fler än 50 000 fonder på MFEXs plattform.

Läs mer

2,3% Startdatum Jämförelseindex. Rådgivare 44,4%

2,3% Startdatum Jämförelseindex. Rådgivare 44,4% US Balanserad Index 2 1 1 Under december fortsatte den positiva börstrenden från föregående månad. Globala börser mätt som MSCI World steg under december med 1,8 US Balanserad 6, 6, 1,7% 42,6% 0, 7, 7,

Läs mer

Nya fonder 2009. Carlson Fund - DnB NOR Navigator. Carlson Realräntefond. BL-Emerging Markets. BL-Equities Dividend. Danske Invest Global High Income

Nya fonder 2009. Carlson Fund - DnB NOR Navigator. Carlson Realräntefond. BL-Emerging Markets. BL-Equities Dividend. Danske Invest Global High Income Nya fonder 2009 Fondnyheter för 2008 och tidigare hittar du under arkivet Tidigare år i vänsterspalten. 2009-10-27 Carlson Fund - DnB NOR Navigator Fonden är valbar hos PPM från och med den 5 oktober 2009.

Läs mer

Aktiefonder vs investmentbolag

Aktiefonder vs investmentbolag Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Magisteruppsats 15 hp Företagsekonomi avancerad nivå Vårterminen 2009 (Frivilligt: Programmet för xxx) Aktiefonder vs investmentbolag En jämförelse

Läs mer

Månadsrapport augusti månad: Kommentar och statistik om privatpersoners Internethandel i aktier, optioner och fondandelar

Månadsrapport augusti månad: Kommentar och statistik om privatpersoners Internethandel i aktier, optioner och fondandelar Pressmeddelande 20-09- Månadsrapport augusti månad: Kommentar och statistik om privatpersoners Internethandel i aktier, optioner och fondandelar Nordens största Internetmäklare med verksamhet i Sverige,

Läs mer

Aktiv förvaltning för högre avkastning? - En jämförelse mellan aktivt förvaltade pensionsfonder och index.

Aktiv förvaltning för högre avkastning? - En jämförelse mellan aktivt förvaltade pensionsfonder och index. Aktiv förvaltning för högre avkastning? - En jämförelse mellan aktivt förvaltade pensionsfonder och index. Författare: Linnéa Edblad Anna Åström Handledare: Kim Ittonen Student Handelshögskolan Vårterminen

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2014

Avgifterna på fondmarknaden 2014 Avgifterna på fondmarknaden 2014 2 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för åttonde året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas. Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Svenska fonder som investerar i företagen

Svenska fonder som investerar i företagen 30 november 2016 Svenska fonder som investerar i företagen 3134 Svenska bankernas totala investering i varje företag (mkr) 1879 1569 1129 903 165 112 19 0 0 Källa: Bankernas fonders innehavslistor, 30

Läs mer

Topp fonder inom resp kategori (rating senaste året) per 2011-04-05

Topp fonder inom resp kategori (rating senaste året) per 2011-04-05 Sverigefonder Cliens Absolut Aktier Sverige Carlson Sweden Micro Cap Didner & Gerge Aktiefond Sverige +4,2 +28,8 +48,3 21,19 1,40% + -1,4 +19,6 +52,9 25,85 1,50% -1,4 +19,1 +48,6 29,22 1,22% Strand Småbolagsfond

Läs mer

Fondspara. råd, tips & nyheter. www.fondspara.se

Fondspara. råd, tips & nyheter. www.fondspara.se Fondspara 2007 råd, tips & nyheter www.fondspara.se Välkommen till Fondspara 2007 Du håller i din hand en liten folder som innehåller det viktigaste att känna till om fondsparande. Fonder är en fantastisk

Läs mer

Information om riskmått för specialfonder

Information om riskmått för specialfonder PROMEMORIA Datum 2011-04-15 Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Information om riskmått för specialfonder

Läs mer

Information om riskmått för specialfonder

Information om riskmått för specialfonder PROMEMORIA Datum 2011-03-15 Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Information om riskmått för specialfonder

Läs mer

Information om riskmått för specialfonder

Information om riskmått för specialfonder P R O M E M O R I A Datum 2014-03-17 Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Information om riskmått

Läs mer

Fonddepå XL Total kontroll över alla dina fonder

Fonddepå XL Total kontroll över alla dina fonder Fonddepå XL Total kontroll över alla dina fonder Årets bankprodukt 2006 Extra stora möjligheter för ditt fondsparande Ta kontroll över ditt sparande genom att samla ditt fondinnehav på ett ställe, utan

Läs mer

Så får du pengar att växa

Så får du pengar att växa Så får du pengar att växa Sammanfattning Genom att spara regelbundet, vara långsiktig och ta hänsyn till avgifter kan även ett blygsamt men regelbundet sparande med tiden växa till ett betydande belopp.

Läs mer

Statistik över hållbara fonder inom premiepensionssystemet

Statistik över hållbara fonder inom premiepensionssystemet Statistik över hållbara fonder inom premiepensionssystemet Denna promemoria innehåller statistik om etiska fonder inom premiepensionssystemet. Som etiska fonder räknas de fonder som har fått en M/Emärkning

Läs mer

Analys av avkastning för upphandlad fondförsäkring inom ITP 2007-07-01 2011-09-30

Analys av avkastning för upphandlad fondförsäkring inom ITP 2007-07-01 2011-09-30 Analys av avkastning för upphandlad fondförsäkring inom ITP 2007-07-01 2011-09-30 2011-12-01 Sammanfattning Collectums fondutbud som upphandlades 2010 har under perioden 2010-07-01 till 2011-09-30 gått

Läs mer

Välkommen. Pressträff 16 januari 2017

Välkommen. Pressträff 16 januari 2017 Välkommen Pressträff 16 januari 2017 Om föreningen Grundades 1979 Medlemsbolag 45 Associerade 12 Antal anställda 10 Föreningen ska tillvarata fondandelsägarnas och fondbolagens gemensamma intressen och

Läs mer

Ändrade bestämmelser för Länsförsäkringars fonder

Ändrade bestämmelser för Länsförsäkringars fonder Ändrade bestämmelser för Länsförsäkringars fonder Vi ändrar fondbestämmelserna för Länsförsäkringars fonder Den 15 juli 2016 ändrar Länsförsäkringar Fondförvaltning fondbestämmelserna för flera av sina

Läs mer

Viktig information för dig som sparar i Swedbank Robur Action och Swedbank Robur Solid

Viktig information för dig som sparar i Swedbank Robur Action och Swedbank Robur Solid Stockholm augusti 2012 1 (3) Viktig information för dig som sparar i Swedbank Robur Action och Swedbank Robur Solid Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet.

Läs mer

FONDSPECIAL FONDER & RISK. Innehåll. Rapportförfattare. Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening

FONDSPECIAL FONDER & RISK. Innehåll. Rapportförfattare. Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening FONDSPECIAL Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening FONDER & RISK När olika placeringsformer diskuteras är en bedömning av risk alltid viktig. Beroende på placeringshorisont och personliga önskemål

Läs mer

Information om riskmått för specialfonder

Information om riskmått för specialfonder P R O M E M O R I A Datum 2014-06-16 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Information om riskmått för

Läs mer

Didner & Gerge Aktiefond

Didner & Gerge Aktiefond Vi är ett fristående fondbolag grundat 1994 och med säte i Uppsala som bedriver en aktiv förvaltning av våra fonder med målet att skapa god avkastning på lång sikt, d.v.s. 5 år och längre. Vi förvaltar

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2010 En studie gjord av AMF Fonder AB

Avgifterna på fondmarknaden 2010 En studie gjord av AMF Fonder AB x Avgifterna på fondmarknaden 2010 En studie gjord av AMF Fonder AB För frågor, kontakta Fredrik Nordström, VD AMF Fonder, tfn 070-219 35 20 Syfte Syftet med denna rapport är att få en sammanställning

Läs mer

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Stockholm mars 2014 1(3) Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet. Det innebär att vi kontinuerligt

Läs mer

Förvaltning av pensionskapital tankar och tillvägagångssätt. Gustav Karner, Finansdirektör

Förvaltning av pensionskapital tankar och tillvägagångssätt. Gustav Karner, Finansdirektör Förvaltning av pensionskapital tankar och tillvägagångssätt Gustav Karner, Finansdirektör Agenda Länsförsäkringar Kapitalförvaltning Hur hitta en optimal risk budget? Resultat Sammanfattning 2 Agenda Länsförsäkringar

Läs mer

CARNEGIE TOTAL. En fond för ditt långsiktiga sparande

CARNEGIE TOTAL. En fond för ditt långsiktiga sparande CARNEGIE TOTAL En fond för ditt långsiktiga sparande Beprövade fonder. Om du är långsiktig i ditt sparande ska du investera långsiktigt i välskötta företag. Du gör det genom Total, en multifond som investerar

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Balanserad

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Balanserad Stockholm juni 2012 1 (3) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Balanserad Vi arbetar ständigt med att utveckla vår förvaltning och de tjänster vi levererar till våra kunder. Som

Läs mer

Portföljsammanställning för Landstinget Västerbotten. avseende perioden

Portföljsammanställning för Landstinget Västerbotten. avseende perioden Portföljsammanställning för avseende perioden Informationen i denna rapport innehåller kurser och värden. Värderingar av instrument är förvaltares rapporterade värden och Investment Consulting Group AB

Läs mer

Finns det ett samband mellan avgifter och avkastning hos fonder?

Finns det ett samband mellan avgifter och avkastning hos fonder? den 01 juni 2012 2013-04-30 Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi o Företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering vårterminen 2012 Finns det ett samband mellan avgifter och avkastning hos fonder?

Läs mer

Svenska pensionsfonder

Svenska pensionsfonder Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi C/Finansiering höstterminen 2009 (Frivilligt: Programmet för xxx) Svenska pensionsfonder En riskjusterad

Läs mer

Bank eller fondbolag?

Bank eller fondbolag? Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och företagande Magisteruppsats 15 hp Finansiering Vårterminen 2008 Bank eller fondbolag? En jämförande studie av fondförvaltare Av: Jan Zeffer & Herje Karlsson

Läs mer

Charlottes sparkapital blir ett utbildningsverktyg. Gör rätt med kvitton Sid 30 Gå tidigt i pension Sid 32 Ge ditt barn en bra start

Charlottes sparkapital blir ett utbildningsverktyg. Gör rätt med kvitton Sid 30 Gå tidigt i pension Sid 32 Ge ditt barn en bra start Gör rätt med kvitton Sid 30 Gå tidigt i pension Sid 32 Ge ditt barn en bra start Här är bästa fonderna för barn Charlottes sparkapital blir ett utbildningsverktyg Niklas Lundberg XXXXXX 2010 Privata affärer

Läs mer

Fondspara. råd, tips & nyheter

Fondspara. råd, tips & nyheter Fondspara 2005 råd, tips & nyheter Nyheter 2005 Arv- och gåvoskatt avskaffas 1 januari 2005. Gränsen för förmögenhetsskatt för makar och sambor med gemensamma barn höjs till 3 miljoner kronor och är oförändrad

Läs mer

Du kan få del av utvecklingen inte bara i Sverige utan i hela världen och det räcker med bara ett par hundralappar som insättning.

Du kan få del av utvecklingen inte bara i Sverige utan i hela världen och det räcker med bara ett par hundralappar som insättning. 1 Man kan spara i fonder på olika sätt. Man kan spara privat, via tjänstepensionen och i den allmänna pensionen sparar man i fonder via premiepensionen. Alla som har en deklarerad inkomst tjänar in till

Läs mer

Fondspara. råd, tips & nyheter. www.fondspara.se

Fondspara. råd, tips & nyheter. www.fondspara.se Fondspara 2006 råd, tips & nyheter www.fondspara.se Fondspara 2006 Det är bra att spara för sin trygghet och för att förverkliga önskemål. Att spara i fonder är ett mycket bra alternativ och valfriheten

Läs mer

Kvinnor och män som fondsparare

Kvinnor och män som fondsparare och män som fondsparare Rapportförfattare: Fredrik Hård af Segerstad, Fondbolagens förening December 2010 Om undersökningen: Följande rapport grundar sig på en fondspararundersökning som på uppdrag av

Läs mer

Historisk utveckling. Geografisk fördelning

Historisk utveckling. Geografisk fördelning Oak Capital erbjuder för närvarande en trendanpassad investering med exponering mot tre mycket välrenomerade fonder och finns både som kapitalskydd och hävstångscertifikat. Placeringen bygger som bekant

Läs mer

under oktober med 0,7 procent medan S&P 500 och Stockholmsbörsen föll med 2 procent. 260

under oktober med 0,7 procent medan S&P 500 och Stockholmsbörsen föll med 2 procent. 260 US Balanserad 2 1 1 sep-03 sep-04 sep-05 sep-06 sep-07 sep-08 sep-09 sep-10 sep-11 sep-12 US Balanserad 0, 5, 6,5% 3,5% 41,4% 0, 6, 8, 9, 61,6% Skillnad 0, -0,6% -1,6% -5,6% -20, Aktier 55% 5 5% 3 7 varav

Läs mer

Information om riskmått för specialfonder

Information om riskmått för specialfonder PROMEMORIA Datum 2013-04-16 Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Information om riskmått för specialfonder

Läs mer