En metodbok om mångfald i scouterna

Transkript

1 En metodbok om mångfald i scouterna

2 En metodbok om mångfald i scouterna

3 Författare Layout och illustrationer Malin Kasper Burns Magnus Frederiksen glafisk Boken är en samproduktion mellan Svenska Scoutrådets projekt Öppen för alla och Svenska Scoutförbundet. Öppen för alla sker i samarbete med Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, Sensus studieförbund och Studieförbundet Bilda. Malin Kasper Burns och Svenska Scoutrådet 2005 Svenska Scoutrådet ISBN Tryck

4 Scouterna står inför ett vägval... Assimilation är en total anpassning, att tvingas överge sin egen kultur och helt anamma majoritetskulturen. Total assimilation har varit krav för många minoritetsgrupper genom historien, de har låtsats att de inte är t.ex. samer eller judar. Segregation betyder åtskillnad och används främst om befolkningsgrupper. Segregationen kan vara frivillig (att man söker sig till dem som är lika), eller påtvingad (att man bara tillåts att bo och jobba på speciella ställen). Integration är en process där en del som förut inte tillhört en annan del, nu börjar höra till. Det kan handla om samgående av företag, men oftast pratar man om det när någon etnisk minoritet blir en del av det svenska samhället. Detta är en frivillig process som kväver att både majoriteten och minoriteten vill, och att de praktiska möjligheterna till utbyte finns. Det handlar om att omges av den nya kulturen och i olika utsträckning ta del av och bidra till den.

5 Förord Scouting vill utveckla unga människor till ansvarstagande samhällsmedborgare. Det är vårt sätt att bidra till samhällsutvecklingen. Scouting startades 1907 och på det första scoutlägret deltog pojkar från olika delar av samhället. Redan det första scoutlägret innehöll ett mångfaldsperspektiv och en idé om att spegla samhället i dåtidens England. Scouting har spridits över världen och har medlemmar från alla kulturer och etniska grupper. När vi möts på scoutarrangemang världen över så gör vi det med respekt för varandras olikheter t.ex. etnicitet och religion. I Sverige utgörs 20 % av befolkningen av personer med utländsk bakgrund, d.v.s. som är födda i ett annat land eller som har minst en förälder som är född i ett annat land. Många av oss har grannar, arbetskamrater eller skolkamrater med utländsk bakgrund. Det gör att vi alla egentligen bör ha någon med utländsk bakgrund i vår vänkrets. Ändå uppger många ungdomar med utländsk bakgrund att något av det man önskar mest är att bli hembjuden till en svensk kompis på fika eller middag. Många har varit i Sverige i tio år och studerat eller arbetat men ändå inte blivit hembjuden till någon svensk. Varför är det intressant att möta nya kulturer när vi reser utomlands men inte lika självklart om det innebär att åka ett kvarter eller två där vi bor? Scoutrörelsen är en del av det svenska samhället men vi speglar det inte. Scouternas medlemmar är över-

6 vägande från vit, svensk medelklass. Våra scoutkårer finns heller inte i områden med stor andel invånare med utländsk bakgrund. Våra scoutaktiviteter kan uppfattas som exkluderande men med kunskap och vilja kan de göras inkluderande. Scouterna är medvetna om situationen och vi har antagit utmaningen att aktivt arbeta med mångfald och att vara en verksamhet som är öppen för alla. Arbetet med mångfald har pågått en längre tid på olika håll inom scouterna och med varierande framgång. För snart två år sedan bestämde scouterna att göra en förbundsgemensam satsning på mångfald som vi kallar Öppen för alla. Målen med Öppen för alla är att våra medlemmar ska spegla Sveriges befolkning, skapa nya scouter i nya grupper, säkerställa att verksamheten är lika attraktiv för tjejer och killar samt att alla scoutkårer medvetet arbetar med mångfald. Ett viktigt bestående resultat skall vara att mångfaldsarbete blir en naturlig del i vår verksamhet och att det genomsyrar våra aktiviteter på alla nivåer. Öppen för alla handlar om att starta utvecklingsprojekt men också om att ta tillvara på och samordna scoutförbundens mångfaldsarbeten. Denna bok är tillkommen på initiativ från Svenska Scoutförbundets arbetsgrupp Scouting i Samhället och har i Öppen för alla fått utvecklas i nära samverkan med personer från hela scoutrörelsen. Vi och Dom är både en kunskapsbank, en handledning och en idébank för dig och mig som ledare i scouterna. Min förhoppning är att du som läser boken både känner igen dig och överraskas. Viktigast av allt är att du också reflekterar över dina åsikter och hur du som person och ledare kan bidra till en öppen och inkluderande scoutrörelse och ett öppnare samhälle. Fredrik Krantz Ordförande i Svenska Scoutrådet Stockholm i oktober 2005

7 Inledning Att jobba med mångfald är det roligaste jag vet! Det utvecklar mig som person, får mig att tänka efter och utmanar mina egna sanningar. Att jobba med mångfald med scouter tvingar mig att själv reflektera över mitt ledarskap, mina fördomar och min syn på scouting. Det är lätt att prata om allas lika värde men svårare att leva upp till det på riktigt i alla lägen. Det finns ytterst få som svarar Ja! på frågan om det är det rätt att diskriminera någon. Det är lika få som tänker tanken Nu ska jag få honom eller henne att känna sig utanför. Det bara händer. Det bara blir så. Därför måste vi jobba med människors grundläggande värderingar och därigenom påverka vårt beteende. Det finns inget sammanhang jag kan tänka mig är bättre lämpat för det än scouterna. I din hand har du en scoutbok om att jobba med mångfald. För att belysa etnisk mångfald tar boken upp etnicitet, religion, kultur och scoutperspektiven; scoutkultur och friluftsliv. Boken är tänkt som ett komplement till redan existerande litteratur om mångfald och utelämnar sexuell läggning, funktionsnedsättning, social mångfald och jämställdhet. I boken presenteras en del fakta om olika kulturer och religiösa samfund. Det kan vara bra att veta lite fakta men jag uppmanar ändå dig som läser: Ta inga av dessa fakta för givet. Människor är olika, vi är individer i första hand vi tillhör en grupp i andra hand.

8 Du får också många övningar för att jobba med mångfald i boken. Övningarna finns ingen annanstans i denna utformning. De är ett inspirerade från en mängd källor, blandat med min erfarenhet som scout och pedagog. Vid alla övningar finns en rekommenderad gruppstorlek, ålder och tidsåtgång. Dessa varierar så klart beroende på hur mogna scouter man har i sin scoutgrupp och hur diskussionsvillig gruppen är. Du vet bäst själv hur din grupp fungerar. Övningarna bygger på diskussionen efteråt; utan den blir övningen bara en lek, som vilken annan. Tillåt flamsiga lekar men ha allvarliga diskussioner. Många övningar kräver trygghet i gruppen och de kräver ledarskap. Därför tror jag att de är passar bra i scoutverksamheten. I scouterna jobbar vi med gruppen, patrullen, för att skapa trygghet och vi jobbar med ledarskap. För mig är mångfald inte bara det roligaste jag vet utan även den viktigaste utmaningen scouterna står inför. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och scouterna skulle kunna vara ledande i integrationsarbetet. Inte bara genom att fler, från grupper vi inte når idag, har möjligheten att vara med utan även genom att alla som är med får chansen att jobba med sina värderingar och ifrågasätta sina egna fördomar. Till sist vill jag bara uppmana dig som läser: Njut av mångfaldsarbetet och ta chansen att växa som människa! Malin Kasper Burns Stockholm 2005

9 8 Vi och Dom // Innehåll Innehåll Vad är mångfald och varför ska scouterna arbeta med det? 10 Kategoriseringsfällan...12 Scouternas definition av mångfald...12 Andras definitioner av mångfald...13 Mångfald skapar kreativitet...13 Scoutings grunddokument...14 Diskussion Övningar 1 Oavslutade meningar Mångfaldstermometern Första intrycket Hela havet stormar mångfaldstema...21 VI och DOM 24 Hur skapas ett VI?...25 Hur skapas ett DOM? Idealisering och demonisering Diskussion Övningar 5 Mej Mä (jag också) Tilldelade egenskaper Outsider...31 Etnicitet att dela ursprung 34 Historia från utvandringsland till invandringsland Hur ser det ut idag? Diskussion Övningar 8 Hindret Mina behov och rättigheter Flykten...40 Kultur vad är svenskt? 44 Industri eller jordbruk modern eller traditionell...46 Tiden som linje eller cirkel...46 Individen eller gruppen Etnocentrism Diskussion...49 Övningar 11 Sagan om det exotiska folket Den vita pricken...52 Scoutkultur vad är det? 54 Militära kopplingen Kyrkan...55 Att göra pojkar till män...55 Diskussion Övningar 13 Superscouten Bryt mot kulturen...58 Friluftsliv härligt eller hotande? 60 Att vara i naturen något typiskt svenskt...60 Att se naturen som ett hot Friluftsliv och pengar Bra att tänka på Diskussion Exempel från andra organisationer...66 Hur påverkar religion vår vardag? 70 Diskussion...71 Judendom...73 Kristendom Islam Hinduism Buddhism Att bemöta främlingsfientlighet och rasism i scouterna 80 Vad beror fördomar på? Hur skapas främlingsfientlighet och rasism?...80 Att bemöta fördomar Fördomar som självuppfyllande profetior Det var ju bara ett skämt Nationalism, Patrioter och självförtroende...85 Diskussion...85 Övningar 15 Vem är-leken Grupptillhörighet Om att leda värderingsövningar 88 Att leda värderingsövningar Att göra egna värderingsövningar Termometern...90 Det första du tänker på...90 Listövning...90 Rangordning Heta stolen hörn Referenser 94 Tack 96

10 Att erkänna mångfalden i den svenska befolkningen är grunden i att erkänna människors lika värde. ur Regeringskansliets bok Alla lika olika

11 10 Vi och Dom // Vad är mångfald och varför ska scouterna arbeta med det? Vad är mångfald och varför ska scouterna arbeta med det? har alla ett kön. Vi har alla en etnisk tillhörighet. Vi har Vi alla en ålder faktum är att under ett liv har vi många åldrar. Vi har alla en sexuell läggning. Vi har alla en social bakgrund och med ålderns rätt kommer många av oss att förvärva någon form av funktionshinder. ur Regeringskansliets bok Alla lika olika Mångfald har blivit ett modeord, liksom feminism var på 60-talet och antirasism var på 80-talet. Alla företag och organisationer ska idag jobba med mångfald. Men att jobba med mångfald är inte att fortsätta sitt antirasismprogram från 80-talet, eller för scouternas del sitt scouting för alla - arbete från 60-talet. Mångfald är mer än det. Att arbeta med mångfald handlar om två dimensioner; antidiskriminering och mångfaldsarbete. Antidiskrimineringsarbetet handlar om att inte diskriminera på grund av en grupptillhörighet, t.ex. kön, etnicitet, religion, funktionshinder eller sexuell läggning. Mångfaldsarbetet handlar om att vara välkomnande för individer, med personliga erfarenheter, värderingar och egenskaper. Problemet med att bara jobba med antidiskriminering är att grupptillhörigheten inte behöver ha något att göra med individens egenskaper. Att endast arbeta med hinder för en grupp behöver inte ge individen något större spelrum. Scouting vill bidra till unga människors utveckling och till en positiv samhällsutveckling. Redan när scouting startades var dåtidens stora mångfaldsutmaning att överbygga klasskillnader en viktig fråga. Vi säger ofta att alla är välkomna i scouterna. Att alla är välkomna betyder inte bara att ha stadgar kring partipolitisk obundenhet, det kräver också att aktivt jobba med sina värderingar. Om vi vill att alla ska vara välkomna på scouterna måste vi ta ett aktivt grepp kring mångfaldsfrågan.

12

13 12 Vi och Dom // Vad är mångfald och varför ska scouterna arbeta med det? Jag vill vara en individ och bli bemött som den jag är, med min unika kompetens, oavsett vilken grupp den kan tänkas passa in i. Daina Alm i boken Fördel Mångfald Diskriminering betyder att särbehandla människor utifrån en grupptillhörighet, t.ex. att behandla alla skottar som om de vore snåla. Man kan bli diskriminerad direkt, genom att någon säger till dig att du inte får göra något eller vara på något sätt, eller indirekt genom att du märker att andra gör saker du aldrig blir tillfrågad att göra. Även positiv särbehandling, att t.ex. alla som har gröna byxor får gå före i kön, är diskriminerande. Mångfald är ett ofta använt ord med många betydelser. Rent språkligt kan det översättas med pluralism, d.v.s. plural = flertal. Det lättaste sättet att förstå ordet är att läsa definitionerna. Kategoriseringsfällan Att tro att en grupptillhörighet skapar vissa egenskaper är väldigt begränsande för människor. Om chefen på ett utvecklingsföretag tror att alla scouter är traditionalister så blir det väldigt svårt för en innovativ scout att få jobb där. Att döma alla människor efter en persons handlande kallas som bekant för att kategorisera eller att vara kategorisk. Att döma alla efter grupptillhörighet kallas därför kategoriseringsfällan. När man har hamnat i kategoriseringsfällan tror man exempelvis att alla kvinnor är si medan alla män är så och behandlar dem därefter. Genom att bli bemött som stereotypen kvinna hela sitt liv begränsas en människa till att bara passa in i den mallen. Oavsett hur kategoriseringen ser ut om den är positiv som att alla scouter blir bra ledare, eller negativ som att alla scouter är töntiga begränsar den individens möjlighet att få vara sig själv och endast sig själv. Scouternas definition av mångfald Inom scoutrörelsen väljer vi att göra en skillnad mellan vad vi menar med antidiskriminering och vad vi menar med mångfald. Vi delar upp begreppet olikheter i två olika delar: yttre olikheter såsom exempelvis hudfärg, kön och ålder som utgår från vilken grupp i samhället man anses tillhöra, och inre olikheter såsom egenskaper och erfarenheter som gör oss till olika individer. Grundläggande för vårt synsätt är en förståelse för att de yttre olikheterna inte har något självklart samband med de inre olikheterna. Scoutrörelsen vill nå ut till fler etniska, kulturella, religiösa och sociala grupper i samhället med möjligheten till scouting. Alla som är intresserade av scouting och vill avge scoutlöftet ska vara välkomna in i scoutrörelsen. Detta innebär för scoutrörelsen att göra aktiva åtgärder mot diskriminering. Vi ska också sträva efter att individer ska komma till sin rätt i scoutrörelsen, såväl människor som redan är med som nya medlemmar. Detta handlar om att tillåta och hantera de inre olikheter (egenskaper, personligheter, erfarenheter) som finns mellan människor. Detta kallar vi för mångfald.

14 Vad är mångfald och varför ska scouterna arbeta med det? // Vi och Dom 13 Andras definitioner av mångfald Mångfald är en process att se, förstå, värdesätta och tillvarata olikheter hos oss själva och vår omvärld. Telia Mångfald utgörs av människor med olika egenskaper, förutsättningar och livserfarenheter. Målet är att leda, utveckla och tillvarata mångfalden. Det är inte olikheterna i sig utan samspelet mellan dem som gör mångfalden till en framgångsfaktor. Integrationsverket Mångfald innebär att alla ska ha samma förutsättningar och möjligheter att göra sin röst hörd och nå sina mål i livet. Att arbeta med mångfald handlar för oss om att tillvarata olika människors erfarenheter och öka förståelsen för att olika perspektiv är värdefullt och nödvändigt. Röda Korsets Ungdomsförbunds antidiskrimineringspolicy Att ta tillvara mångfalden innebär att tillämpa både ett demokratiskt och ett individuellt synsätt i syfte att utnyttja organisationens hela kapacitet. Stockholms läns landsting Mångfald skapar kreativitet Mångfaldsforskning i USA har hittat tydliga samband mellan mångfald och kreativa problemlösningar. Daina Alm förklarar i sin bok Fördel Mångfald att en grupp som arbetar för och värderar mångfald högt är en grupp där medlemmarna: Värderar både yttre och inre olikheter Ser olikheterna som en tillgång för gruppen Kritiskt granskar alla uttalade och outtalade normer Reflekterar över och ifrågasätter sina attityder Visar allt detta i handling, i rekrytering och ledarskap. Vidare belyser hon i modellen nedan, att insikt och kunskap samt mångfald är det som skapar kreativitet. Mycket kunskap Ett mångfaldsarbete handlar ytterst om att förändra de maktstrukturer som finns i organisationen, även de dolda. Makt handlar om vem som är i majoritet och vem som är i minoritet, och om vem som sätter normen. Det handlar om vem som bestämmer vad som ska diskuteras och vem som tolkar olika skeenden. Ulrika Eklund och Margot Granvik i boken Välj mångfald Inkludering är en försvenskning av det engelska ordet inclusion som innebär innefatta, omfatta, medtagande, medräknande. Det betyder alltså att få vara med. Det svenska ordet brukar också betyda att känna sig välkommen. Ett mer vardagligt ord för inkludering kan då vara välkomnande. Exkludering är även det en försvenskning. Engelskans exclusion betyder utestängande, uteslutande. Ett mer vardagligt ord för exkludering kan då vara utestängande.

15 14 Vi och Dom // Vad är mångfald och varför ska scouterna arbeta med det? Vi tror att servicen till göteborgarna blir bättre om vi främjar mångfald och integration i vår egen organisation. Vi tror också att det blir roligare, bättre, kreativare och effektivare om personalsättningen inom kommunen bygger på att de anställda har olika bakgrund och erfarenheter. Därför vill vi verka för en ökad mångfald bland de anställda. Göteborgs stad men lite mångfald skapar en vilja till förändring men hur förändringen ska ske kan vara svårt att komma på. Mycket mångfald och lite kunskap skapar konflikt. Det värsta som kan hända en organisation är lite mångfald och lite kunskap; då skapas stagnation och organisationen självdör. Vilken väg vill vi ta i scouterna? Styrande dokument visar att vi har en vilja till förändring. Den verkliga förändringen sker dock på lokal nivå och där har den enskilde ledaren ansvar för mångfaldsutvecklingen. Scouternas grunddokument I stadgarna för Svenska Scoutrådet under 4 Målsättning står: Svenska Scoutrådet ska skapa förutsättningar för att medlemmarna i den scoutverksamhet som bedrivs av medlemsorganisationerna ges: en andlig utveckling, som innebär att söka svar på livs frågor, att söka efter sin tro samt att respektera andras tro. ett ansvarstagande för omvärlden, vilket innebär att ta ansvar för sina medmänniskor samt att aktivt arbeta med miljö- och samhällsfrågor både i ett lokalt och i ett globalt perspektiv. en personlig utveckling, som innebär att arbeta med sina värderingar och sin människosyn samt att få utvecklas utifrån sina personliga förutsättningar vilket inkluderar insikt i att ta hand om både sin kropp och sin själ.

16 Vad är mångfald och varför ska scouterna arbeta med det? // Vi och Dom 15 Vidare refererar stadgan till FN: s konvention om Barnets rättigheter och där kan man läsa att varje barn, oavsett bakgrund, har rätt att behandlas med respekt. Barnkonventionen innehåller fyra grundläggande principer: Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl. Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. Barn och unga ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Barn och unga ska ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem. Hela vår organisation genomsyras av ett öppet och generöst tänkande där olikheterna är en tillgång. ur Volvo lastvagnars vision Utöver det har förbunden dokument som fastslår att det är viktigt att jobba med mångfald. Svenska Scoutförbundet Under rubriken Mångfald i SSF:s strategidokument står det: Att se mångfald som en möjlighet att skapa utveckling, att vi kan lära av varandra. Den kreativa smältdegeln där mångfald skapar möjligheter och växande. Det handlar om vilka våra medlemmar är, åldersstruktur, kön, etnicitet med mera. Vi engagerar grupper som vi inte engagerar idag utifrån deras behov. Verksamheten både stärker det unika, och skapar mervärde genom utbyte. Frälsningsarméns scoutförbund I stadgan för Frälsningsarmén står: Frälsningsarméns Scoutförbund tar avstånd från alla former av förtryck och verkar för alla människors lika värde. Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Under rubriken Mångfaldsarbete skriver NSF i sin arbetsplan för 2005: NSF ska aktivt delta i SSR:s mångfaldsprojekt genom representanter i olika arbetsgrupper. Samt inom kårer, distrikt och förbund arbeta aktivt för att öka

17 16 Vi och Dom // Vad är mångfald och varför ska scouterna arbeta med det? respekt och främja jämlikhet oavsett kön, etnisk bakgrund och sexuell läggning. Förbundet ska aktivt verka för att nå nya grupper i samhället. SMU I SMU:s handlingsplan står det: Vi vill att SMU ska vara en gemenskap där barn och unga får möjlighet att upptäcka och utveckla sina intressen och förmågor, en plats där de får utrymme att växa som människor. Vi vill inspirera unga människor att lära sig mer om och ta ansvar för människors levnadsvillkor, både i Sverige och globalt. KFUK-KFUM:s Scoutförbund I målsättningen för KFUK-KFUM:s scoutförbund står det: KFUK-KFUM:s scoutförbund vill att våra medlemmar genom vår verksamhet utvecklas efter sin egen förmåga som individer i gruppen där demokrati och människors lika värde är en självklarhet. Litteraturtips Välj mångfald! Ulrika Eklund, Margot Granvik, LSU, 2005 Fördel mångfald, Daina Alm, konsultförlaget, 1999 MOD ledarhandledning, Åsa Danielsson m.fl., Sensus och Bilda, 2005 Bortom normen, Åsa Petersen, Agora, 2001 Diskussion På vilket sätt tycker du att det finns mångfald i scouterna? På vilket sätt tycker du att vi inte har mångfald i scouterna? Varför tycker du att vi ska jobba med mångfald i scouterna? Hur skulle du vilja göra det? Hur skulle du vilja att din kår/distrikt/förbund agerade? Hur kan du som ledare arbeta för mångfald i din lokala verksamhet?

18 Vad är mångfald och varför ska scouterna arbeta med det? // Vi och Dom 17 Övning 1 Oavslutade meningar En övning om att skriva färdigt Tid: 10 minuter + ca 30 minuters diskussion Grupp: 5 30 personer Ålder: vuxna Material: papper och penna till var och en, halva meningar Läs upp en oavslutad mening, se exempel nedan. Låt deltagarna, enskilt, skriva ner fortsättningen. Det ska gå fort, högst 30 sekunder på varje mening. Målet är att skriva ner det första som kommer upp, det är oftast vad vi tycker omedvetet då kan diskussionen verkligen leda till förändring. Förklara att det inte finns något rätt och fel. Ofta kan deltagarna behöva höra det några gånger för att våga släppa den tanken. När alla meningar har fått ett slut kan du låta deltagarna läsa upp slutet på meningarna. Ta en mening i taget och lyssna på allas slut. Diskutera: Var meningssluten lika? Vad säger de om attityder och värderingar? Hos oss som individer? I scouterna? Leder sluten till mer inkluderande verksamhet? Om inte, hur kan vi ändra på det? Exempel på oavslutade meningar: På scouterna lär man sig Alla som vill kan bli scouter om de bara Hos oss passar man in om man... För att bli kårordförande krävs... (eller distrikt, förbund) På scouterna kan jag På scouterna kan nya medlemmar... Vi kan öka mångfalden i organisationen genom att...

19 18 Vi och Dom // Vad är mångfald och varför ska scouterna arbeta med det? Tips till dig som leder: Om gruppen är ovan med övningar som handlar om värderingar kan du låta deltagarna lägga sina lappar i en hög, och sedan låta var och en dra en lapp, så att man läser upp någon annans meningsslut och sedan prata utifrån ovan. Övning 2 Mångfaldstermometern En värderingsövning om våra attityder till mångfald Tid: 30 minuter eller mer Grupp: 7 40 personer Ålder: 12 år och uppåt Material: påståenden och en uppritad termometer Rita upp en termometer på golvet eller marken. Vill du verkligen anspela på termometer så rita av en i blått och rött annars duger det med ett streck eller snöre med markeringar för graderna står för håller inte med alls och 6 står för håller helt med. Läs upp påståenden om scouterna och mångfald, se exempel nedan. Låt deltagarna ställa sig på den grad på termometern som motsvarar vad de tycker. De ska stå på en siffra, inte mellan två siffror. Börja med lättare allmänna påståenden, ta de svåraste som du inte vet själv vad du tycker om sist. Låt någon eller några deltagare berätta hur de tänker efter varje påstående. I början kan bara en person säga sin åsikt. Låt det sedan övergå till diskussioner när de svårare påståendena kommer. Tanken är att man värmer upp deltagarna så de lär sig metoden innan man tvingar dem att tycka något i svåra frågor. Tips till dig som leder: har du aldrig lett värderingsövningar förut eller känner dig osäker, läs om tips och tankar på sidan 88.

20 Vad är mångfald och varför ska scouterna arbeta med det? // Vi och Dom 19 Exempel på påståenden: Det är roligt att gå till scoutlokalen Lokalen är alltid öppen för scouter Alla kan bli scouter Det är lätt att få andra att börja på scouterna På scouterna kan man vara sig själv På scouterna lär man sig att ifrågasätta oskrivna regler Scouterna är bra på mångfald Det är lätt att vara ny i scouterna eftersom man blir väl omhändertagen Det är en viss typ av människor som blir scouter Scouterna förändrar samhället Alla scouter blir lika accepterade och behandlas jämlikt

21 20 Vi och Dom // Vad är mångfald och varför ska scouterna arbeta med det? Övning 3 Första intrycket En lek om hur våra fördomar speglas i våra första möten med andra Tid: 10 minuter + ca 30 minuters diskussion Grupp: en eller flera patruller Ålder: 12 år och uppåt Material: bilder på okända ansikten urklippta ur tidningar och uppklistrade längst ner på A4-papper, pennor Be varje patrull att sitta i en ring, ge dem varsitt papper med bild på och be dem att tyst titta på den. Därefter ska de skriva högst upp på pappret vad de tänker om personen, deras första intryck av vad det är för människa. Nu ska de vika ner kanten så att det de skrivit inte syns, och skicka pappret vidare. Nästa person tittar nu på bilden och skriver sedan ner sitt första intryck av personen på bilden. Låt alla få skriva till alla bilder. När alla fått tillbaka sin första bild får de, en och en, läsa högt för de andra vad som skrivits om personen. När alla har läst, prata om: Var era första intryck lika? Vad baserades de första intrycken på? Hur är det i verkligheten vad baserar vi våra första intryck på då? Vad tror du andra får för första intryck av dig? Hur påverkar våra första intryck hur vi bemöter en människa? Tips till dig som leder: Övningen ska gå ganska fort, låt inte deltagarna sitta och tänka för länge, det är det första intrycket som ska skrivas ner. Välj bilder efter gruppen, bilder som du tror väcker tankar om andra människor. Tag inte bilder på kändisar, då vet de för mycket om personen.

22 Vad är mångfald och varför ska scouterna arbeta med det? // Vi och Dom 21 Övning 4 Hela havet stormar mångfaldstema Om att få plats, vara orättvist behandlad och skapa ett rättvisare samhälle Tid: 20 minuter + ca 40 minuters diskussion Grupp: minst 10 personer Ålder: 12 år och uppåt, fungerar bra med ledare Material: stolar, musik, något att runda t.ex. en kåsa Ställ stolar på rad i mitten av ett rum, rygg mot rygg, en stol mindre än antalet deltagare. När du spelar musik ska deltagarna gå runt stolarna helt vanligt. Stoppa musiken efter ca sekunder. När du stoppar musiken ska de sätta sig, den som inte får någon stol åker ut. Ta sedan bort en stol till. Detta är en lek många har lekt tidigare, men gör först en provomgång så att alla utgår från samma regler. Efter provomgången lägger du till en ny regel: dela in gruppen i tre delar, lägg ut något som syns (t.ex. en kåsa) 2 3 meter ifrån stolarna. Dela upp gruppen i tre delar och välj ut en tredjedel av gruppen som förutom stolarna även måste gå runt kåsan. Ganska snabbt kommer den utvalda tredjedelen att känna sig orättvist behandlade och många av dem kommer att åka ut. Stoppa leken efter ett tag och diskutera: Hur kändes det att behöva gå runt kåsan? Hur kändes det att åka ut, när man hade olika f örutsättningar? Om vi skulle översätta leken till verklighet vilka är de som får gå runt kåsan? Hur kan vi minska avståndet mellan kåsan och stolarna i verkligheten? Vad kan scouterna göra för att minska avståndet i samhället? Vilka avstånd skapas i scouterna mellan kåsan och stolarna? Vad kan scouterna göra åt det?

23 22 Vi och Dom // Vad är mångfald och varför ska scouterna arbeta med det? Lek nu leken tvärtom, en stol mindre än antalet deltagare men alla ska få plats på stolarna. Efter varje omgång tar du bort en stol men alla ska fortfarande få plats. Hur många kan ni vara då bara två stolar finns kvar? Diskutera: Hur kändes det nu? Hur kan vi göra så att det känns så här för alla istället? Hur kan vi skapa ett samhälle och scouting, där alla får plats? Där alla vill och kan dela på de stolar som finns?

24 Människor måste få presentera sig själva. Alla vet att det finns trevliga och otrevliga, lata och flitiga, snåla och generösa människor i alla kulturer och av alla hudfärger. Gillis Herlitz i boken Vem är inte riktigt klok?

25 24 Vi och Dom // VI och DOM VI och DOM Vilken grupp tror du bäst kan lösa ett problem den där alla tänker lika eller den där alla tänker olika? Att sätta gränser mellan VI och DOM är viktigt för människans skapande av identitet. Genom att identifiera sig med några och avgränsa sig mot andra får vi förståelse för vilka vi är och vilken plats vi har i vår omvärld. Vi drar gränser på många olika ställen i livet; min familj och din familj, mitt yrke och ditt yrke, mitt lokala fotbollslag och ditt, min scoutkår och din. Dessa gränsdragningar är naturliga och nödvändiga. Men när de övergår i fördömanden av de andra som ditt konstiga fotbollslag, din knäppa scoutkår, din underliga familj, kan de bli utestängande och segregerande. Genom att tillskriva DOM egenskaper som VI inte vill befatta oss med, t.ex. att DOM är hämndlystna och kvinnoförnedrande, förklarar vi att VI inte är så. Vi tillskriver de andra det som vi ser som vår motsats. På scouterna har vi medvetet många delar som skyndar på skapandet av ett VI; patrullen, avdelningen och kåren. Dessa är viktiga inslag för att bygga scouternas självkänsla och gemenskap. Många av oss vet att ett snabbt sätt att skapa ett VI är att ha ett DOM; den andra avdelningen, grannkåren, ickescouterna. Många gånger är detta oskyldiga tävlingar som peppar gruppen att göra sitt bästa. Men det är viktigt att vara vaksam så att vi inte skapar en själv- och gruppkänsla på bekostnad av någon annan.

26 Vi och DOM // VI och Dom 25 Hur skapas ett VI? Hur ett VI, en stark gruppgemenskap, skapas är olika i olika grupper och för olika individer. Känslan av att VI är så unika och speciella de andra har bara inte förstått det kan ibland vara svår att förstå var den kommer av. Ett VI är, som skrivs ovan, viktigt för oss. Det gör så att vi förstår och kan sortera vår omvärld. Om vi inte sorterade människor i sådana vi identifierar och inte identifierar oss med, skulle vi ha svårt att hantera omvärldens alla intryck. Det finns några grundläggande delar som nästan alltid finns med i skapandet av VI som kan förklaras så här: Det främmande finns hos andra, det bekanta hos oss. Ingenting får grumla denna uppdelning, eftersom den skulle ge oss kontakt med våra egna inre komplikationer och motstridiga känslor. Tomas Böhm i boken Inte som vi Språk och namn Ett språk som förenar påskyndar identitetsskapandet. Dels genom en gemensam vokabulär med egna ord eller egen betydelse på andra ord, t.ex. hajk, livlina, surrning eller offside, hörna. Dels genom namnen, både det egna personnamnet, som vi ska förstå och kunna uttala, och ett gemensamt namn på gruppen, t.ex. patrullnamn eller namn på basketlaget. Uniformer, symboler och egna utrymmen Känslan av att vara lik någon annan blir stark då vi ser likadana ut, t.ex. scoutskjortan, läger-t-shirten eller busschaufförsuniformen. Har man dessutom symboler som alla i gruppen delar, t.ex. scoutmärket eller patrullflaggan, så växer samhörighetskänslan. En egen lokal som vi får bestämma över, som ingen annan har tillträde till, t.ex. patrullhörnan/lyan, scoutlokalen eller ungdomsgården, skapar snabbt en gruppidentitet. Kultur Dels genom synlig finkultur, t.ex. lägerbål, scoutsången eller Astrid Lindgrens böcker, och dels osynliga normer

27 26 Vi och Dom // VI och DOM och beteenden, blir det snabbt tydligt vilka som hör till och inte. Vi kan kanske inte säga vad som är ett typisk scoutbeteende men vi märker tydligt när någon avviker. Historia, traditioner och ceremonier Alla grupper har sin egen historia, dels om hur gruppen blev till, t.ex. hur scouting startades, kåren kom till eller hur företaget bildades, och dels det som hänt under den nuvarande gruppens tillvaro, t.ex. hajkminnen, pl-utnämningen eller fotbollslägret. Utifrån historien bildas sedan traditioner och utifrån dessa skapas ofta ceremonier allt detta hjälper gruppen att skilja sig från andra grupper. Det är inte i första hand det likadana som gör att relationer blir bra, utan det är snarare vår förmåga att hantera det olika som skapar bra relationer. Kan vi hantera det som är olika med respekt och nyfikenhet så uppstår inte konflikter. Det som skapar konflikter är alltså inte det olika i sig, utan brist på respekt och god vilja. Gillis Herlitz i boken Vem är inte riktigt klok? Hjältar och Bovar Alla grupper har sina historiska och nutida hjältar. Ju längre de varit döda desto mer heroisk var deras insats, t.ex. Baden-Powell, S:t Georg och Kungen. Alla grupper har dessutom sina egna bovar, historiska eller nutida. Egna bovar skyddas, vi ser orsakerna bakom det de gjort. Har en bov gjort något vi anser helt fel är bara den individen skyldig. Andra gruppers bovar kan vi däremot inte förstå och det händer att vi dömer hela gruppen p.g.a. en bov. Ett exempel kan vara att vi tycker att den scoutledare som förskingrat pengar är oaktsam och måste uteslutas men om politiker förskingrat pengar är politiker, inte bara en utan alla, ohederliga. Hur skapas ett DOM? Utöver att vi kanske fungerar olika och tänker olika om individer kan en del som påverkar gruppkänslan vara kulturella olikheter, t.ex. synen på individ och grupp eller tiden. Läs mer i kapitlet om kultur. Vi kan dessutom, bara genom att vända på begreppen ovan, lätt skapa ett DOM. Ett språk och namn vi inte förstår eller kan uttala, symboler vi inte känner igen, en kultur vi inte är vana vid, traditioner vi inte förstår, hjältar vi aldrig hört talas om och bovar vi fördömer. Har vi inställningen att vi gör olika,

28 Vi och DOM // VI och Dom 27 är öppna, förklarar och möter varandra med nyfikenhet finns inget problem i dessa VI och DOM. Idealisering och demonisering När jag upplever DOM som ett hot mot mitt VI händer det ofta att jag väljer att se mitt VI som rätt och deras DOM som fel. Mitt VI blir norm och då handlar det om makt, inflytande och exkludering. Genom idealisering, d.v.s. uppvärderande av oss och demonisering, d.v.s. nedvärderande av dem skapas en klyfta i samhället. Det ger några de som tillhör VI mer inflytande, större tillgång till arbete och inkomst och andra DOM mindre. Idealisering och demonisering bygger ofta på rädsla; om inte jag sätter normen kommer de andra att göra det och då kommer jag att behöva anpassa mig. Detta är oftast omedvetet och en socialiserad process d.v.s. något vi lärt oss från barnsben och som stora delar av samhället bekräftar. En idealisering och demonisering hämtad ur Orvar Alinder och Marco Helles MOD-pärmen ger en bild av detta: VI DOM VI DOM Idealisering Demonisering Idealisering Demonisering Kristna Vita Demokrater Civiliserade Rationella Nyanserade Jämställda Försonliga Öppna Laglydiga Muslimer Mörka Fundamentalister Primitiva Irrationella Enkelspåriga Kvinnoförtryckare Krigiska Slutna Terrorister Muslimer Älskar sina barn Älskar sina föräldrar Respekterar kvinnor Andliga Respekterar människors tro Sunt leverne Respekterar traditioner Fredliga Kristna Skickar sina barn till dagis Skickar sina föräldrar till ålderdomshem Säljer pornografi Lättsinniga materialister Missionerar Nyttjar sprit och knark Respektlösa Fäller atombomber Genom att vara medveten om att vi demoniserar och idealiserar kan vi skapa förståelse för DOM. Det är bra att försöka se världen från deras synvinkel, titta på sig själv så som DOM ser oss.

29 28 Vi och Dom // VI och DOM Diskussion Känner du igen dig i bilden av VI och DOM? Hur skapas VI och DOM-känsla i scouterna? Vid vilka tillfällen? På vilket sätt? Håller du med om att grupper skapar ett VI, genom ovan nämnda delar? Vilka grupper idealiserar du? Vilka demoniserar du? Vilka VI och DOM-grupper har vi på scouterna? Hur skulle du vilja att samhället såg ut när det gäller VI och DOM? Hur kan vi uppnå det? Övning 5 Mej mä (jag också) En övning om att vi är mer lika än olika. Tid: 15 minuter + ca 20 minuters diskussion Grupp: minst 10 personer Ålder: 8 12 år Material: stolar Sätt er på stolarna i en ring. Be deltagarna att tänka ut något som är unikt för dem. Något de tror att bara de kan, vet, har gjort eller ska göra, t.ex. varit tre gånger i Turkiet. En person börjar berätta sitt unika: jag har varit i Turkiet tre gånger! Om någon, eller några, också har varit det, hoppar de personerna upp och säger Mej mä! Sedan sätter de sig igen och den första personen får nu försöka hitta på något nytt som är unikt. När ingen delar det unika går turen vidare till nästa person i ringen. Det första varvet slutar med att alla har sagt något om sig själva som är unikt. Be nu deltagarna att tänka ut något de tror att de delar med alla i gruppen, ta bort en stol och be den som börjar stå i mitten. När den som börjar berättar t.ex.

30 Vi och DOM // VI och Dom 29 jag går på scouterna hoppar alla som håller med upp och säger mej mä! och byter plats. Den som står i mitten ska försöka ta en stol. En ny person hamnar i mitten. När alla har sagt något som alla i gruppen delar eller när leken känns klar bryter ni och pratar om: Vad var lättast, att hitta något unikt eller något du delar med andra? Vad tycker du bäst om annars: att vara unik eller att dela saker med andra? De saker ni tänkte ut som var unika delar ni dem med andra? De saker som ni delar delar alla dem? Tips till dig som leder: Denna övning är bra att vara med i själv. Det kan vara bra att börja, då sätter du prägel på vilken typ av unika och delade egenskaper du söker. Om deltagarna är yngre kan det hända att ni fastnar i gemensamma fysiska saker som hjärta, ögon, hår, fötter. Om du har äldre deltagare, diskutera vidare; finns det någonting som alla scouter har gemensamt? Finns det något i det som scouter delar, som gör att andra kan känna sig utanför hos oss? Kan ni hitta något som alla har gemensamt? I er stad? I Sverige? I världen? Pressa gärna deltagarna lite så de inte gör det lätt för sig. Hjälp dem att hitta en formulering som alla kan enas om att alla, i hela världen, har gemensamt. Övning 6 Tilldelade egenskaper En övning om att bli behandlad som andra tror att jag är Tid: 15 minuter + ca 30 minuters diskussion Grupp: 10 personer eller fler Ålder: 12 år och uppåt Material: lappar med ord, t.ex. dum, sölig, slö, glad, tystlåten, klantig, smart, oansvarig. Något att fästa lapparna med; tejp, gummisnodd eller snöre runt halsen

31 30 Vi och Dom // VI och DOM Be deltagarna blunda. Fäst en lapp i pannan, eller runt halsen, på varje deltagare med texten synlig för de andra. De ska inte själva se vad som står på deras lapp. Förklara för gruppen att de nu ska behandla varandra utifrån de ord som står i pannan, men utan att avslöja ordet. Istället för att säga du är lat kan man säga typiskt dig att inte vara klar i tid. Gör nu någon övning med deltagarna som de är vana vid, t.ex. kull eller annan lek. Efter lagom tid (deltagarna får inte hinna bli elaka mot varandra men ändå ha hunnit behandla varandra utifrån lapparna), bryt och be deltagarna sätta sig för sig själva en stund. De får skriva ner vad de tror att det stod på deras lapp, hur det kändes att bli behandlad så och om det påverkade deras eget beteende. Låt dem även fundera på om de började agera så som de blev behandlade, om de bevisade vad som stod på lappen. Samla deltagarna igen och låt alla titta på sina lappar. Gå en runda där alla som vill får berätta något om det de skrivit. Diskutera sedan i gruppen: Vilken typ av egenskaper ger vi andra i verkligheten? Finns det någon egenskap ni alla är överens om som en hel grupp människor har? Hur tror ni det påverkar dem att få de egenskaperna tilldelade? Vem i samhället får just de här lapparnas egenskaper av övriga samhället? Tips till dig som leder: Gör den här övningen i en grupp du känner eller i en trygg grupp. Den kan väcka mycket känslor och samtalet efteråt är väldigt viktigt. Deltagare kan bli upprörda över att du delat ut en specifik lapp till just dem. Tänk på att dela ut lapparna slumpvis och påpeka det för gruppen.

32 Vi och DOM // VI och Dom 31 Övning 7 Outsider Att vara en del i en majoritet eller utanför Tid: 10 minuter + ca 30 minuters diskussion Grupp: minst två patruller Ålder: 12 år och uppåt Material: pennor och papper till den som observerar Övningen går ut på att patrullen ska bilda en cirkel som en utifrån inte kan ta sig in i. En ur varje patrull ska utses att vara den utanför. Det behövs även en observatör till varje patrull, antingen en av scouterna eller en ledare. Berätta för scouterna att ni ska göra en övning och be en i varje patrull att vara frivillig, den blir outsider. De andra i patrullen ska bilda en tät cirkel, axel mot axel, som outsidern inte kan komma in i. Outsidern ska nu försöka komma in medan patrullen kämpar emot. Den som observerar tittar på strategier som patrullen använder sig av och hur outsidern försöker ta sig in. Vilka knep har de? Lyssna även efter vilka ord de använder om varandra, skriv ner. Efter ett par minuter kan någon annan få prova att vara outsider, låt dem som vill få prova. Sätt er ner i patrullen och diskutera det som hände: Hur kändes det att vara en del av patrullens cirkel? Hur kändes det att vara outsider? Vad såg observatören? Strategier? Hur pratade de om varandra? Känner ni igen situationen från verkligheten? I vårt samhälle, vilka är outsiders? Vilka är outsiders på scouterna? Vad kan scouterna göra för att hjälpa outsiders in i samhället? Vad kan vi göra så att outsiders känner sig hemma i scouterna?

33 32 Vi och Dom // VI och DOM Tips till dig som leder: Leken blir ofta som en tävling, man vill ta sig in till varje pris. Det gör inte så mycket men när ni diskuterar är det viktigt att dra paralleller till annat som är på allvar annars förlorar leken sin poäng. Prata om hur det kan kännas att vara outsider i verkligheten. Dra paralleller till samhället utanför även om vi bara lekt här. Det underlättar också med tydliga instruktioner till observatörerna. Då får ni mer ut av diskussionen. Tänk på vem du utser till outsider. Alla som vill kan få prova, men den du utser blir först och utpekad. Det är viktigt att det inte är någon som gruppen redan ser som utanför för då förstärks den rollen.

34 Vi föds inte med fördomar det är något vi lär oss med tiden. Eftersom vi lär oss dem kan vi också avlära dem.

35 34 Vi och Dom // Etnicitet att dela ursprung Etnicitet att dela ursprung I vårt samhälle används t.ex. ofta ålder, yrke, samhällsklass och kön för att definiera människor. Det gäller inte i lika hög grad när vi talar om invandrare. De ses ofta som en homogen grupp antingen de kommer från Turkiet, Iran eller Somalia. De är kort och gott invandrare. Genom detta har man placerat in dem i samma fack, i tron om att de sinsemellan är lika. Orvar Alinder och Marco Helles i MOD-pärmen Att dela etnicitet är att dela antingen kultur, språk, religion och/eller ursprung. Ibland pratar man om samer som en egen etnicitet även om många samer själva ser sig främst som svenskar. Etnicitet och nationalitet är inte alltid samma sak. Om man tittar t.ex. på människor som bor i Sverige och enligt statistiken räknas ha turkisk bakgrund har en del av dem kurdisk etnicitet eller syrisk etnicitet eftersom dessa grupper bor i Turkiet men har ett annat språk, kultur och religion. Historia från utvandringsland till invandringsland Människor har alltid förflyttat sig över nationsgränser. Vikingarna for ut i världen tidigt i svensk historia. Till Sverige kom de första invandrarna, som finns daterat, under medeltiden. Då invandrade hansatyskar, romer, valloner och savolaxfinnar. Under 1700-talet kom judar, italienare, fransmän och skottar till Sverige. Under talets senare del fram till 1930 var det istället svenskar som utvandrade. Drygt 1 miljon svenskar flyttade till framförallt USA, Kanada, Sydamerika och Australien. Efter andra världskriget blev Sverige återigen ett invandringsland. Sedan kriget har 2,4 miljoner människor flyttat till Sverige och 1,4 miljoner flyttat härifrån. I Sverige bor det idag drygt 1 miljon människor med utländsk bakgrund. Vi kan följa händelser i världen genom att se på vilka grupper som har invandrat till Sverige och när.

36 Etnicitet att dela ursprung // Vi och Dom 35 Efterkrigstidens invandring bestod av tyska, baltiska och nordiska flyktingar samt arbetskraftsinvandring från Norden, Italien, Grekland, Turkiet och Jugoslavien. Arbet skraftsinvandringen, som skedde främst under och 60-talen, bestod dels i att människor sökte sig till Sverige och dels i att arbetsmarknadsmyndigheter sökte arbetskraft i utlandet. Det sistnämna bestod i att myndigheterna åkte till olika länder, främst kring Medelhavet, och berättade om Sverige och erbjöd arbete. I slutet av 60-talet ändrades invandringslagarna och begränsade den utomnordiska arbetskraftsinvandringen. De nya lagarna innebar att de som ville komma till Sverige för att arbeta skulle, redan innan de lämnade sitt hemland, ha arbetsplatserbjudande och att dåvarande invandrarverket hade gjort en arbetsmarknadsprövning. Det som har dominerat svensk invandring sedan dess är anhöriginvandring eller familjeinvandring (d.v.s. återförening av tidigare splittrade familjer) och ny familjebildning (d.v.s. giftermål med någon som har uppehållstillstånd eller är svensk medborgare). Dessutom har Sverige alltid tagit emot flyktingar. Under 70-, 80- och 90-talen kan man se världens katastrofer i svenskt flyktingmottagande. Under 70-talet kom människor som flydde efter militärkuppen i Chile och efter inbördeskrig i Libanon och Syrien. Under 80- talet kom människor från Iran, Irak, Libanon, Syrien, Turkiet, Polen och Etiopien/Eritrea de flesta flydde undan krig men även förföljelser då krigen slutat och en ny regim tillsatts. Mot slutet av 80-talet ökade antalet flyktingar från Somalia och Kosovo, och efter Sovjets fall kom människor från de forna öststaterna. Under 90-talet kom många flyktingar från f.d. Jugoslavien, Bosnien- Hercegovina och Makedonien. Sverige skärpte sin flyktinglagstiftning och krävde visum under perioder av 90-talet och då minskade antalet både asylsökande och uppehållstillstånd. Efter år 2000 har allt färre fått uppehållstillstånd. Familjeinvandringen fortsätter men har även den blivit mer restriktiv. Etnisk minoritet: Uttrycket etnisk grupp används för att benämna människor som delar t.ex. språk, kultur, religion, fysiska kännetecken eller ursprung. En etnisk minoritet är en grupp människor som är i minoritet i samhället. I Sverige är alla etniska grupper minoriteter utom den svenska. Person med utländsk bakgrund är en person som är folkbokförd i Sverige men som själv är född i annat land eller har båda föräldrarna som är utrikes födda. Uppehållstillstånd är att få tillåtelse att bosätta sig i ett land. I Sverige kan man få uppehållstillstånd för arbete eller studier, tillfälligt uppehållstillstånd (t.ex. under pågående krig) som sedan omprövas och permanent uppehållstillstånd (att få bo i Sverige resten av sitt liv). Medborgarskap: För att få svenskt medborgarskap som invandrare måste du ha blivit beviljad permanent uppehållstillstånd och ha varit bosatt i Sverige i fem år (fyra om du är statslös eller flykting). Dessutom ska du ha levt upp till det så kallade skötsamhetskravet, d.v.s. inte begått brott eller ha pågående ärenden hos kronofogden.

37 36 Vi och Dom // Etnicitet att dela ursprung Flyktingar är de personer som har varit asylsökande och sedan, av flyktingskäl, fått tillstånd att bosätta sig i Sverige. Flykting är också de personer som före resan hit fått uppehållstillstånd inom den av regering och riksdag fastställda flyktingkvoten. Resan hit organiseras då och betalas av migrationsverket i samarbete med UNHCR, FN:s flyktingorgan. Asylsökande är en person som själv tar sig till Sverige och begär skydd mot förföljelse, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och Utlänningsnämnden. Hur ser det ut idag? Många människor har lämnat Sverige för att flytta tillbaka till sina ursprungsländer. Det kallas, av Migrationsverket, för återvandring. Alla har inte, och kommer inte att ha, den möjligheten utan blir svenska medborgare och bor i Sverige i resten av sitt liv. Samhället har idag 12 % utrikes födda svenskar och 4 % barn vars båda föräldrar är utrikes födda. Utöver det har vi generationer av människor med invandrarbakgrund som bott och växt upp i Sverige. Många människor med utländsk bakgrund lever i egna områden idag, egna förorter, delar av städer eller byar. Integrationen går trögt. Arbetslösheten är större bland människor med utländsk bakgrund än svenskar. Majoriteten av dem som har jobb har låglöneyrken. De ekonomiska tillgångarna är därför lägre hos många med utländsk bakgrund. Integrationsverket menar att arbete är en viktig del i integrationsarbetet. En annan del är bostadsort, skola och fritidsverksamhet. Integration handlar om att mötas; att se att vi är lika och olika, och att vi alla är helt vanliga människor. Här har ungdomsorganisationer i Sverige en stor utmaning. Kommer scouterna att anta den? Litteraturtips Multikultiungdom, Aleksandra Ålund, Studentlitteratur, 97 Etnicitet och nationalism, Thomas Hylland Eriksen, Nya Doxa 98 Etnicitetens gränser och mångfald, Erik Olsson red. Carlsson, 99 Diskussion Har du några människor med utländsk bakgrund i din kår? Om inte, vad tror du är orsaken? Hur skulle scouterna kunna hjälpa människor att integreras i det svenska samhället?

38 Etnicitet att dela ursprung // Vi och Dom 37 Övning 8 Hindret En övning om att ta sig till ett annat land Tid: 30 minuter + ca 30 minuters diskussion Grupp: minst 10 personer, gärna fler Ålder: 12 år och uppåt Material: en trumma eller något att göra ett tydligt ljud med, saker att ställa i vägen, t.ex. stolar, bestick, burkar osv. Dela in rummet i två delar. Ställ deltagarna längs ena väggen och sätt dig en meter från andra väggen, med ryggen mot deltagarna, på en stol med trumman i handen. Berätta för deltagarna att du bor i det allra bästa landet, som har allt man skulle önska sig: där är varmt och skönt, 25º, och det är alltid semester, det finns gratis glass och man blir uppassad hela tiden. Deltagarna bor i ett land som är kallt, mörkt och slaskigt och det är tomt på hyllorna i affärerna. De vill till ditt land. För att ta sig dit måste de smyga in på natten, du får inte höra att de kommer och först när alla tagit sig över och de applåderar har de klarat sig. Om du hör något ljud så larmar du, slår på trumman, oavsett om någon har tagit sig in i landet eller inte och alla måste gå tillbaka och börja om. När gruppen klarat sig över en gång sätter du upp ett hinder i mitten, t.ex. stolar som du lägger huller om buller, så att det blir svårare att ta sig till ditt land. Nu gäller det för deltagarna att ta sig över hindret, eller flytta undan det, ljudlöst, för att ta sig till ditt land. När gruppen klarat det kan du åter lägga stolarna som hinder och placera saker som skramlar på dem, t.ex. burkar eller bestick. Lägg dem så att de lätt ramlar ner. Nu måste gruppen ta sig över

39 38 Vi och Dom // Etnicitet att dela ursprung detta svårare hinder fortfarande ljudlöst och du larmar om du hör dem. När gruppen klarat det, ställer du tillbaka hindret och utser två-tre personer som är skadade och måste hjälpas över till ditt land. Någon har bara ett ben, en annan kan inte gå och någon har brutit armen. Beroende på hur det går (vissa grupper klarar dessa steg och lyckas snabbt andra har svårt och tappar modet) så kan du vid sista omgången låta gruppen prata ihop sig under en minut och försöka komma fram till en gemensam lösning att ta sig över. Diskutera sedan: Hur gick det? Vad var svårt? Hur kom det sig att ni klarade det vissa gånger lättare än andra? Vad väckte övningen för känslor? Kan ni känna igen situationen någon annanstans ifrån? Vilka är hindren i verkligheten? Har någon av er upplevt att vilja ta sig in någonstans men inte få? Tips till dig som leder: Var ganska hård och trumma på alla ljud du hör, även byx-prassel, i början. Då får du ner tempot på övningen och tar bort tävlingen mellan deltagare. Bli snällare med tiden; då du byggt hinder och utsett skadade kämpar gruppen ofta bra tillsammans och kan behöva ditt stöd. Är gruppen ovan med övningar i grupp kan du påminna dem om att det inte spelar någon roll vem det var som lät, den som gjorde ett ljud vet det själv och behöver inte de andras suckar och kommentarer. Har du någon i gruppen som varit flykting, berätta för personen vad som ska hända och prata om huruvida han/hon ska vara med eller inte. Det kan vara jobbigt och det är inte meningen att riva upp gamla sår.

40 Etnicitet att dela ursprung // Vi och Dom 39 Övning 9 Mina behov och rättigheter En övning om att ha och behöva Tid: 20 minuter + ca 20 minuters diskussion Grupp: 6-20 personer Ålder: år Material: papper, pennor och kunskap om mänskliga rättigheter Gör en lista tillsammans med deltagarna över vad man kan behöva som människa. Skriv stort så att alla kan läsa orden. Ge alla deltagarna ett papper som de ska rita en kropp på. Om ni vill kan ni ta stora papper och rita av konturerna på er själva. Klipp ut bilderna, dela de utklippta kropparna i sex delar. Be varje deltagare att välja ut sex ord från listan som de tycker är mest viktiga, skriv ett ord på varje del av teckningen. När alla är klara får var och en redovisa sin teckning. Sätt upp kroppen bit för bit och berätta vilket ord som står på kroppsdelen. När alla har redovisat, berätta om de mänskliga rättigheterna och se om ni fått med alla delarna.

41 40 Vi och Dom // Etnicitet att dela ursprung Diskutera: Hur valde du vilka ord som var viktigast? Såg din lista annorlunda ut när du var yngre? Kommer den ändras? Finns det något ord som alla har med? Finns det något som alla människor behöver? Har alla möjligheter till att få dessa behov tillgodosedda? Flyktingskäl: Den svenska utlänningslagens definition av begreppet flyktingskäl bygger på Genèvekonventionen, FN:s flyktingkonvention från Flykting är den som i sitt hemland riskerar förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning och som inte kan återvända till sitt hemland. Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter och i vissa fall från andra grupper i hemlandet. Utöver rätten till asyl för flyktingar ger svensk lag även rätt till skydd för dem som: riskerar dödsstraff, tortyr, kroppsstraff eller annan omänsklig, förnedrande behandling eller bestraffning på grund av väpnad konflikt eller miljökatastrof inte kan återvända till hemlandet riskerar förföljelse på grund av sitt kön eller sin sexuella läggning. Tips till dig som leder: Att klippa ut kroppar är symboliskt; om jag inte får alla mina sex behov tillfredställda är det som att kapa ett ben, eller en arm. Har ni någon symbol som går att dela i flera delar, som passar bättre, så använd den. Övning 10 Flykten En övning om att överge allt och hitta ett nytt hem Tid: 20 minuter + ca 30 minuters diskussion Grupp: 5 15 personer Ålder: 15 år och uppåt Material: berättelsen nedan, papper och pennor Ge varje deltagare ett papper och en penna. Läs berättelsen och säg att de under tiden ska följa instruktionerna. Gör en paus i sagan efter varje instruktion så deltagarna hinner skriva och stryka. Låt det ta tid så de verkligen funderar. Efter berättelsen, diskutera: Hur kändes det att välja ut bara tio saker? Hur kändes det när de blev strukna? Har du träffat någon som har varit med om något liknande? Jämför med flyktingskälen; skulle du fått stanna om landet du kom till var Sverige? Vad tror du att du skulle behöva för stöd när du kom till ditt nya land?

42 Etnicitet att dela ursprung // Vi och Dom 41 Får flyktingar som kommer hit det stödet? Vad kan vi, som scouter och medmänniskor, göra för att stötta flyktingar? Till dig som leder: Den här övningen är stark och kan väcka mycket känslor. Gör den i en grupp som känner varandra, som du känner eller i ett tryggt sammanhang. Utsätt inte någon som själv varit flykting för denna utan att ha frågat personen först, det kan väcka minnen och det är inte meningen att det ska vara upprivande. Det har varit krig i vårt land och de som kommit till makten har förbjudit all organisering. Du som är scoutledare/scout måste antingen sluta på scouterna eller lämna landet. Du vet vad scouterna betyder för de barn och ungdomar som har varit med i kriget så du bestämmer dig för att försöka vara scout, men förbereder dig för att fly. Du börjar planera för att fly, du skriver en lista med de tio viktigaste sakerna du vill ha med dig (skriv tio saker på pappret). Du frågar en fiskare om han kan hjälpa dig att fly. Han säger att det kommer att kosta kr och att du bara får ha med dig en liten väska. Du börjar spara pengar och bär alltid pass och pengar närmast kroppen, även när du sover. En natt, när du sover dåligt, hör du en bil stanna utanför din dörr. Du blir rädd och hoppar upp och klär på dig. Plötsligt bultar det på dörren, någon skriker utanför och du inser att du måste hoppa ut genom fönstret och fly bakvägen. Du tar en väska, rycker åt dig några saker och hoppar. Eftersom du fick så bråttom hann du bara packa fem saker (stryk fem saker från listan). Du springer utomhus mitt i natten, när det är utegångsförbud, och du vet att om någon ser dig nu kan det vara ute för dig. Du smyger ner till hamnen och väcker fiskaren. Han säger att det är för riskabelt att åka mitt i natten. Du får vänta i containern där fler som vill fly väntar. När han tycker att det är dags att åka säger han till. Tidigt på morgonen kommer fiskaren in i containern och säger till alla att det är dags att betala. Du har

43 42 Vi och Dom // Etnicitet att dela ursprung inte hunnit spara ihop till kr men fiskaren säger att han är snäll; du får ge honom de pengar du har och dina två mest värdefulla saker (stryk två saker från listan). Ni smyger ner i båten och där väntar ännu några fler som ska fly. Det är trångt och luktar illa. Väl på sjön är det höga vågor och eftersom ni alla sitter gömda i båten och inte ser ut, blir många sjösjuka. Ett barn som sitter bredvid dig är illamående och kräks på din väska. Du rycker åt dig väskan och lyckas rädda två saker från att bli förstörda, den tredje och väskan måste du överge (stryk en sak från listan). Du sitter nu och kramar om dina två sista saker. Båten stannar med ett ryck, någon skriker att ni måste lämna båten fort. Det är mörkt ute och i stressen snubblar du på något och tappar en av dina saker (stryk en sak från listan). Du kommer av båten och springer efter de andra inåt skogen. Du har ont sedan du ramlade och du ser dåligt i mörkret. Helt plötsligt är allt jätteljust och någon skriker Stopp! och något mer på ett språk du inte förstår. Du stannar och polisen som skrikit åt dig kommer ikapp. Du får följa med till en polisstation och där börjar de förhöra dig. Du förstår inte deras språk men de pratar lite engelska så du kan tala om vad du heter och varifrån du kommer. De börjar prata med varandra och plötsligt ska du gå någonstans. Du är förvirrad, trött och rädd. Nu vet du att du har kommit fram men utredningen om du ska få stanna eller inte kommer att dröja

44 Inspererad av en illustration i Vem är inte riktigt klok? av Gillis Herlitz

45 44 Vi och Dom // Kultur vad är svenskt? Kulturen är osynlig tills någon bryter mot dess lagar. Seija Wellros i boken Välj Mångfald av Ulrika Eklund och Margot Granvik Kultur vad är svenskt? Ordet kultur är ett tvetydigt begrepp. Å ena sidan pratar man om kultur i bemärkelsen dans, konst, litteratur och teater. Det är sådant som vi kan läsa om på tidningarnas kultursidor och som oftast kallas finkultur eller populärkultur. Å andra sidan pratar man om kultur som beteenden, tankemönster, normer, etik och värderingar som präglar en viss grupp människor. Även det sistnämnda går att dela upp i subkulturer, t.ex. skateboardkulturen eller scoutkulturen, som går att läsa om i nästa kapitel, och i etniska kulturer, t.ex. kurdiska kulturen eller svenska kulturen. Detta kapitel handlar om olika etniska gruppers tankemönster, normer, etik och värderingar. Det finns inget som säger att alla från en viss kultur följer dessa mönster, som redovisas nedan, men det finns en poäng i att förstå olikheter mellan grupper och hur de kan skapa förvirring. Det är värt att understrykas att det inte finns vare sig absoluta sanningar eller personer som helt passar in i sin grupps mönster. Kultur och makt hör ihop. Den som har makten över finkulturen har makten över vilken kultur som är accepterad i samhället. Att skurkar i amerikanska filmer, t.ex. Bondfilmerna, talade engelska med rysk brytning under kalla kriget medan de nu har arabiskt utseende är ett exempel på hur makt över finkulturen skapar makt i kulturen.

46 Kultur vad är svenskt? // Vi och Dom 45 Kultur är normer och värderingar. Det som kännetecknar begreppet kultur är att den är: Osynlig: Kulturen är som luften vi andas, vi ser den inte men kan inte leva utan den. Vi kan inte förklara vår egen kultur men vi kan se när andra skiljer sig från den. Gemensam: För att vara en kultur måste den delas av en grupp. Man kan prata om motsatserna; individuella = personliga och kulturella = gemensamma. Föränderlig: All kultur förändras, omskapas och utvecklas hela tiden, såväl finkultur som etniska kulturer och subkulturer. Det som var självklart i en kultur på 60-talet är inte självklart idag, det som är självklart idag är kanske inte det imorgon. I likhet med andra mekanismer för att dra gränser används kultur för att identifiera och etablera det som är vårt och acceptabelt, gentemot det som räknas som främmande och oacceptabelt i de Andras kultur. Således blir kultur en viktig markör av identitet och skillnader i termer av vi och de, till exempel när muslimsk kultur framställs vara oförenlig med västerländsk kultur.

47 46 Vi och Dom // Kultur vad är svenskt? Industri eller jordbruk modern eller traditionell Sverige är ett modernt västerländskt industrisamhälle. För att klara sig i industrisamhället uppfostrar vi våra barn till självständiga individer som tar ansvar för sina egna liv och handlingar. Var och en måste lära sig ta hand om sig själv, ifrågasätta sin omvärld och själv avgöra vad som är rätt och fel. Vi vill hitta nya vägar för vårt moderna samhälles utveckling. Många människor som invandrat till Sverige kommer från länder med traditionella jordbruksnormer. För att klara sig i dessa samhällen uppfostras barnen i att avstå från personlig vinning för gruppens bästa. De lär sig lyda den erfarna ledaren för att stärka familjen. Skillnaderna är stora mellan landsort och stad. I städerna kan industrisamhällets norm råda medan jordbruksamhällets norm gäller på landsbygden. I vårt västerländska samhälle har vi värderingen att det moderna är bättre. Vi tycker att traditionellt är gammalmodigt och bakåtsträvande. Men egentligen är det varken positivt eller negativt att vara modern eller traditionell. Det bara är. Med dessa olika samhällstyper kommer en del kulturella värderingar. Värderingarna kan komma i konflikt med varandra om vi inte förstår orsakerna bakom dem. Kulturella värderingar om tid, grupp eller individ förklaras nedan. Det är grova generaliseringar men de ger en bild av tankemönster som utgör en del av kulturen. Målet är att förstå samband och se mönster, inte att förklara hur individer tänker eller lever sina liv. Ingen individ är bara på ena eller andra sättet. Ingen kultur är renodlat åt ett eller annat håll. Tiden som linje eller cirkel I industrisamhällen ser man tiden som en linje, en uppåtsträvande pil. Från nu går utvecklingen framåt. Just ordet framåt är centralt; vi har framtidstro, vi vill vara framgångsrika, vi ser fram emot och längtar till framtiden.

48 Kultur vad är svenskt? // Vi och Dom 47 Vår framtid är barnen, idealet är ungdomen. Det gäller att hänga med i utvecklingen och förändringen, annars blir man frånåkt. Visserligen upprepar sig historien men dagens unika tillfälle kommer aldrig igen. Barn uppfostras dels av föräldrarna men också av institutioner; dagis, skola och fritids. Där har de den senaste pedagogiken och kunskapsutvecklingen. Vi har en negativ syn på åldrandet. Vi säljer antirynk-krämer och den enda reklam som gamla får vara med i är för pensionsfonder och yoghurt. I jordbruksamhällen ser man tiden som en cirkel, där allt upprepar sig år efter år. Den urgamla rytmen med sådd, växt, skörd och vila upprepar sig. Kunskapen är statisk; det som fungerade förra året fungerar även i år. Det jag fick lära mig av min far fungerar även idag och imorgon. Så som jag blivit uppfostrad uppfostrar jag även mina barn. Gamla människor är viktiga för samhället. Den som varit med länge vet mycket och har auktoritet. Upprepning är positivt och nödvändigt. Det jag känner igen ger trygghet. Individen eller gruppen Annick Sjögren, forskare och själv invandrare från Frankrike beskriver i sin bok Här går gränsen om de skillnader hon upplevde mellan Sverige och Frankrike som nyanländ invandrare och under tio år av forskning och undervisning i etnologi. En stor skillnad som hon ser är ett individcentrerat kontra gruppcentrerat tänkande. I ett individcentrerat samhälle präglas individens tänkande av den egna viljan, egna intresset och personliga utvecklingen. I ett gruppcentrerat samhälle präglas individens tankemönster av gruppens vilja, familjens intressen och utvecklingen av gruppen. Beslut som fattas om en individ fattas med hänsyn till familjen. Hon menar att Sverige, som är ett industrisamhälle, ligger mer åt det individcentrerade hållet medan det hon kallar för Medelhavsländerna (Frankrike, Grekland, Turkiet m.fl.) är mer åt den grupp- Grupp- eller individcentrerat samhälle? Inget samhälle är bara det ena eller andra, eller mittemellan. Jordbruksamhällen ligger mer åt det gruppcentrerade hållet. Industrisamhällen ligger mer åt det individcentrerade hållet.

49 48 Vi och Dom // Kultur vad är svenskt? centrerade inriktningen. Det kan vara värt att nämna att det hon kallar för Medelhavsländerna är jämförbart med det som ovan kallas för jordbruksamhällen, d.v.s. stora delar av världens länder. I ett individcentrerat samhälle är det jaget som styr och straffar när man gjort något fel. Oavsett om det upptäcks eller inte får man skuldkänslor och dåligt samvete. I ett gruppcentrerat samhälle är det gruppen som styr och straffar. När man gjort något fel som upptäcks drar man skam över gruppen. Man kan dra vanära över familjen och förstöra familjens heder. Heder är ett begrepp som för många av oss i Sverige kan vara svårt att förstå. Vi som är uppfostrade i det individcentrerade tänkandet kan inte förstå hur en persons agerande skulle få någon annan att tappa ansiktet var och en får väl stå för sina handlingar. Å andra sidan är det väldigt svårt för en som är uppfostrad gruppcentrerat att förstå hur vi kan grubbla över saker vi gjort men som inte upptäcks. Det betyder inte att människor i ett gruppcentrerat samhälle inte har något samvete. Etiken kan vara densamma; vi har liknande syn på vad som är rätt och fel, men vi har olika moralsystem, olika sätt att upprätthålla detta rätt och fel. Etnocentrism Etnocentrism innebär att man sätter den egna kulturen i centrum och betraktar och bedömer världen utifrån sina egna värderingar och erfarenheter. Man uppfattar den egna kulturen som normal och de andra kulturerna som onormala. Det jag vet och så som jag uppfattar världen, så borde alla andra också se det; så som jag lever borde alla andra leva, tänker man. Detta är ofta en omedveten process. Vi märker inte att vi ser oss som normala. En människa som har ett etnocentriskt perspektiv tror också ofta att alla andra fungerar som hon och blir förvånad när motsatsen bevisas. Många uppfattar etnocentriska människor som naiva.

50 Kultur vad är svenskt? // Vi och Dom 49 När hela grupper, eller hela samhällen, har etnocentriska perspektiv skapar de en ojämn maktbalans och förtryck av andra grupper. Etnocentrismen blir inte längre naiv och ofarlig utan blir ett hot mot hela folkgrupper som minimeras och förlöjligas. Många samhällen har etnocentriska tendenser även om inte hela samhället är etnocentriskt. Dessa tendenser förstärks av okunskap om den egna kulturen och om andra kulturer. Diskussion Kan du känna igen dig i bilden som beskrivs om jordbruks- och industri samhällen? Kan du känna igen det gruppcentrerade och individcentrerade tänkandet? Var upplever du att du passar bäst in? Finns båda perspektiven i Sverige? Var? Hur kan vi mötas? Hur kan vi skapa respekt? Kulturell upptäcktsfärd Genom historien har den svenska kulturen påverkat och påverkats av andra. Saker som vi ser som typiskt svenska har i många fall importerats från andra länder. Luciafirandet kommer ursprungligen från Italien. Svensk husmanskost som köttbullar och kåldolmar kom hit med Karl XII från Turkiet. Allt detta har förändrats och försvenskats. Vi har även påverkat andra. Konceptet smörgåsbord har exporterats till många länder liksom ombudsman, som på engelska heter just ombudsman. Vilka spår kan du hitta av andra kulturer i Sverige? Vilka spår av Sverige hittar du i andra kulturer? Ta med dig scouterna ut på kulturupptäcktsfärd. Litteraturtips: Här går gränsen, Annick Sjögren, Arena, 1993 Vem är inte riktigt klok? Gillis Herlitz, Argument, 1999 Papalagi, den vite mannen, bokförlaget Korpen, 1988

51 50 Vi och Dom // Kultur vad är svenskt? Övning 11 Sagan om det exotiska folket En övning i att se sig själv utifrån Tid: 10 minuter + ca 30 minuters diskussion Grupp: minst 5 personer, gärna fler Ålder: 12 år och uppåt Material: sagan Be deltagarna sätta sig ner, nu ska du läsa en saga för dem. Sagan: För en vecka sedan kom jag hem från en forskningsresa. Jag levde ett år med en stam i nordligaste delen av världen. Det var en härlig resa i ett exotiskt land, det var väldigt lite som var som vanligt där. De var ett vänligt men primitivt folk, de dyrkade djuren och vädret men de tog illa hand om sin familj. Jag kom dit under en årstid som de kallar vår, det var ungefär som vår vinter. Kallt och mörkt men de sa att det var början på solperioden. Ganska snart efter min ankomst firades den första djuriska högtiden. Det var en anspråkslös gul fågel som hyllades. Flera veckor innan pyntade man husen med bilder på den och klädde grenar med dess fjädrar. Några dagar innan klädde barnen ut sig och gick runt i byarna och visade upp sig. De prydde kinderna med grälla färger, näsan med prickar och hade stora färggranna kläder, de hade hucklen på huvudet och gick runt med en kvast och kaffekanna i händerna. När högtiden väl kom åts det ägg från den heliga fågeln i alla olika former, en typ av fisk som luktar illa och en stark dryck serverades till. Den starka drycken förstod jag senare var deras traditionella festdryck och den är mycket berusande. Sedan kom det som de kallade sommar, varmt var det ju inte men ljust nästan hela dygnet. I början av denna period firas en fruktbarhetsrit, då de sätter en fallossymbol i marken som de klär med växter och utför någon typ av

52 Kultur vad är svenskt? // Vi och Dom 51 rituell dans kring. Jag har aldrig sett något liknande, vuxna människor som springer omkring ett träd, men det såg ut som om de hade roligt. Efter dansen äter de återigen sin fisk och dricker sin starka dryck. Mot slutet av deras solperiod firas två högtider till vattendjurens ära, den ena främst i norra delen av detta exotiska land som firas genom att äta en rutten fisk. Den andra som verkar vara mer utbredd i södern firas med att äta ett krabbliknande djur. Ofta är folket då klädda i konstiga hattar och har lampor av levande eld. Efter solperioden kommer deras regnperiod. Nu blir det kallt och mörkt även med deras mått mätt. Jag förstår inte hur de står ut i kylan och den svarta natten som sträcker sig långt in på dagen. Men folk går upp som vanligt och går till sina jobb och kommer hem sent. Jag tror att många av dem inte ens fick se ljuset. Det är kanske därför de är så bleka allesammans. Mitt i den mörkaste tiden firade de en ljushögtid, till minne av något ljushelgon. De klär sig i vitt och tänder lampor av eld och sjunger långsamma sånger. Strax därefter firar de en högtid till grisens ära. Alla tillagar en stor bit av grisen och äter med stort behag, även till detta äts deras traditionella fisk och de dricker sin starka dryck. Jag förstod nu att denna fisk och dryck var något heligt i detta land men tyvärr hann jag inte utforska det vidare eftersom mitt forskningsstipendium var slut och jag åkte hem. När du läst sagan, diskutera: Förstod alla vilken kultur det handlade om? Vad gjorde att ni förstod? Hur kändes det att få den svenska kultur beskriven på detta sätt? Hur beskriver vi andra kulturer? Vad säger beskrivningen av någon annan om mig som beskriver? Tror du att vi uppfattas så som sagan beskriver? Hur skulle du vilja förklara vår kultur?

53 52 Vi och Dom // Kultur vad är svenskt? Övning 12 Den vita pricken En övning om grupptillhörighet. Tid: 5 minuter + ca 20 minuters diskussion Grupp: 12 personer (om ni är fler eller färre får ni anpassa antalet grupper och färger) Ålder: 10 år och uppåt Material: färgade klisterlappar; fyra röda, fyra gröna, tre gula och en vit. Be deltagarna blunda, fäst en klisterlapp i pannan på varje deltagare. Säg därefter till deltagarna: Nu får ni titta. Ni ska nu bilda grupper med fyra personer i varje grupp. Ganska snabbt kommer deltagarna att upptäcka att några passar in och några är utanför. Sätt dig ner med gruppen och prata om det upplevda. Fundera tillsammans i gruppen: Hur kändes det att träffa någon med samma färg som du? Hur kändes det, för personen med vit prick, att inte träffa någon med samma färg? Hjälptes ni åt att bilda grupper? Vilka grupper tillhör ni? T.ex. scouter, fotboll, skola och familj Får vem som helst vara med i de grupperna? Vem bär vita prickar i vårt samhälle? Tips till dig som leder: tänk på att inte ge den vita pricken till någon i gruppen som redan är utanför. Känner du inte gruppen fråga någon annan ledare. Det är viktigt att övningen inte blir bevis på normer i gruppen utan en ifrågasättare av normer i allmänhet. Beroende på gruppens ålder kan ni också diskutera att du som ledare bara sa till scouterna att bilda grupper, men inte hur detta skulle göras. Hur kommer det sig att vi sorterar oss med dem som är lika och utestänger de som är olika? Grupperna skulle kunna bestå av en röd, en grön, en gul och en vit då skulle den vita bli exklusiv och inte utanför

54 Allt som jag säger om andra säger något om mig själv för när jag ska beskriva en annan kultur gör jag det med utgångspunkt från min egen kultur.

55 54 Vi och Dom // Scoutkultur vad är det? Scoutkultur vad är det? Vad scouting är ser annorlunda ut i olika scoutgrupper, i olika delar av Sverige, i olika förbund och i olika delar av världen. Vi har stadgar och dokument som talar om för scouter vad scouting är. Vi har reklambroschyrer och rekryteringsfilmer som talar om för omvärlden vad scouting är. Utöver det finns i scouterna, liksom alla andra grupper, värderingar och normer som påverkar vårt beteende: en scoutkultur. Scoutkulturen reglerar vilka skämt som är roliga, vilken jargong som är okej, hur man pratar med varandra och hur man klär sig. Detta är ofta outtalade regler som inte märks förrän man bryter mot dem. Militära kopplingen Scouting startades av en militär, i en tid när militärer var hjältar, ridderlighet var en dygd och krig var en spännande lek på andra sidan jorden. Nationalismen blommade i Europa och bevarandet av nationerna var målet för många. Bo Nilsson skriver i boken Maskulinitet om scouting och nationalism: En sann scout försvarar nationen till varje pris, eller som det stod i den tidiga scoutlagen: En scout besinnar alltid sin plikt mot Gud och fosterlandet. I dag ser verkligheten annorlunda ut. Nationalister är inte hyllade och militärer anses oftast inte som samhällets främsta män, eller som Fredrik Mandelin uttrycker det i texten Scouting för alla: De flesta i Sverige kopplar i alla fall inte ihop militärer och krig med hjältemod, ädel kamp

56 Scoutkultur vad är det? // Vi och Dom 55 och skojig lek. Ändå bevarar scouterna sina militära traditioner. Vi kallar fortfarande den lilla gruppen, en del av vår metod, för patruller en term direkt hämtad från militären. Vi har fortfarande uniform, även om vi numera kallar det dräkt. Vi är organiserade i kårer, vi handlar i markan och har ofta en stabschef på stora läger. Att vi har en koppling till militären är inget vi pratar om så ofta i scouterna det är en osynlig och självklar norm, en del av scoutkulturen. Kyrkan Kopplingen till den kristna kyrkan var även den stark när scouting startades. Det är den även idag, trots att samhället inte har samma koppling till kyrkan och att alla religioner är välkomna i scouterna. Tre scoutförbund är idag knutna till kristna moderorganisationer: SMU, FA och KFUK- KFUM. De två andra, NSF och SSF, är inte uttalat kristna men bevarar ändå kristna traditioner. Att vara knuten till kyrkan kan vara ett hinder för människor med annan tro. Det kan också vara en möjlighet för andra religiösa att söka sig till scouterna eftersom de troende idag, oavsett religion, är i minoritet i Sverige. Men att scouter som inte är knutna till kyrkan ändå använder sig av kyrkorummet, läser scoutbönen, sjunger den psalmliknande scoutsången och går fackeltåg till julottan är en del av vårt kyrkliga arv som vi kanske borde reflektera kring. Är det en viktig del av scouting att ha terminsavslutning i kyrkan eller är det bara något vi gör eftersom vi alltid har gjort det? Att göra pojkar till män Scouting startades för pojkar för att göra pojkar till män. Inte långt efter startades flickscoutrörelsen för att hjälpa flickor att bli kvinnor. Pojkscoutrörelsen har alltid varit dominerande, har haft flest medlemmar, varit störst i världen och haft mest inflytande i samhället. Bo Nilsson skriver i boken Maskulinitet ett helt kapitel om hur manlighet skapades i scouterna under åren Han skriver: En scout är självständig, stolt, stark, skötsam

57 56 Vi och Dom // Scoutkultur vad är det? och flitig samt ödmjuk, lydig, hjälpsam och ridderlig. Vidare skriver han om oron i samhället för manligheten: Scouterna mildrade vuxna mäns oro, inte bara genom att träna pojkar i manlighet, utan även genom att fungera som en sfär där de kunde få sin manlighet bekräftad. Boken Hon och Han, Scoutförlaget, poängterar hur det manliga arvet fått genomslagskraft i scouterna när pojkoch flickscouting slogs ihop på 60-talet. Scouterna är än idag en rörelse för pojkar, vilket visas i statistik om vilka medlemmar vi lyckas behålla i rörelsen. Vad är det då vi gör som är manligt? Den frågan är inte lätt att svara på. Normen är osynlig men stark. En del av den kan vara att vi fokuserar på aktiviteter inte på möten mellan människor, att vi har militära traditioner, att vi har hierarkiska strukturer inte platta, att vi trots att vi har blandade avdelningar har typiska tjejuppgifter och killuppgifter och att dessa har olika status. Vi är också en del av det svenska samhället som inte heller det är helt jämställt. Litteraturtips: Hon och Han, Karin Zetterlund, Scoutförlaget, 2003 Vi äro svenska scouter vi, Jens Liljestrand, Atlas, 2004 Maskulinitet, Bo Nilsson, Boréa, 1999 Nio bilder av scouting, Scouting för alla, Diskussion Hur skulle du beskriva kulturen i scouterna? Håller du med om det som skrivits ovan? Vilka människor söker sig till scouterna? Varifrån kommer normerna i scouterna? Hur ska man vara för att få en förtroendepost i scouterna?

58 Scoutkultur vad är det? // Vi och Dom 57 Övning 13 Superscouten En övning om att se scoutnormen Tid: 10 minuter + ca 30 minuters diskussion Grupp: minst 5 personer Ålder: 12 år och uppåt, fungerar jättebra med ledare Material: blädderblock, kritor Be scouterna, i små grupper eller patrullvis, att rita en superscout på ett blädderblockspapper. Tala om att ni vill veta allt om denna superscout: Vad har den på sig, hur mår den, vilket kön har den, var bor den, vad tycker den om förutom scouting. Det viktiga är inte hur de tecknar utan budskapet. Tillåt pilar med text, pratbubblor och otydliga bilder som kan förklaras senare/sedan. Häng upp bilderna och låt patrullerna redovisa för varandra, ställ gärna frågor som ledare. När alla har fått berätta om sin bild, diskutera: Såg ni några mönster i bilderna, något som flera hade ritat? Är det mönstret något ni känner igen i scouterna? Känner ni någon superscout? Varifrån kom inspirationen till er superscout? Är det positivt eller negativt att vara en superscout? Hur skulle ni vilja att en superscout var? Hur tror ni att superscouten skulle se ut om en som inte är scout skulle ha ritat? Om ni vill kan ni göra om övningen efter diskussionen. Be deltagarna rita superscouten så som de vill att den ska vara. Redovisa och diskutera: Vilka värderingar fick superscouten då? Hur kan vi i scouterna jobba för att den bilden ska vara den första man tänker på?

59 58 Vi och Dom // Scoutkultur vad är det? Tips till dig som leder: Har du inte tillgång till papper och penna kan ni göra övningen som en associationsövning i stället. Sätt er då i en ring och låt var och en under en minut tänka på ordet superscout. Dela därefter in deltagarna i mindre grupper, gärna med en ledare i varje, och låt dem berätta för varandra om superscouten. Låt därefter grupperna berätta för de andra. Övning 14 Bryt mot kulturen En övning om att göra tvärtemot vad andra förväntar sig Tid: 3 timmar Grupp: ca 10 personer Ålder: 15 år och uppåt Material: kapitlet om scoutkultur, stort papper, penna, människor omkring som utövar scouting (gärna ett läger eller utfärd) Exempel på kulturbrott i samhället: Ta med dig en banan, gå in i en mataffär, ställ dig vid bananerna och ät din medhavda banan. Gå på fest med tröjan bak och fram. Hälsa på okända på gatan. Bjud alla på bussen på godis. Läs kapitlet om scoutkultur och prata tillsammans om begreppen kultur, normer och värderingar. Vad betyder orden? Hitta konkreta exempel på scoutkultur. Skriv exemplen på ett stort papper så ni kan ta exempel från det senare. Dela in deltagarna i grupper om 4 5 personer. Låt grupperna välja en synlig del av kulturen som de vill utmana, se exempel nedan. Hjälp deltagarna att hålla sig på en realistisk och genomförbar nivå. Därefter går deltagarna ut och genomför det planerade kulturbrottet. En deltagare bryter mot normen och de andra observerar hur människor omkring reagerar och vad de gör. Återsamlas därefter i helgrupp och låt varje liten grupp redovisa vad de gjort och vad de som observerat sett. Diskutera därefter: Hur kändes det att bryta mot normen? Vad fyller kulturen för funktion? Hjälper kulturen oss eller är den bara ett måste? Finns det kulturella regler som inte går att bryta? Vilka sanktioner har de?

60 På scouterna talar vi ibland om att något är scoutmässigt. Vad innebär det att vara scoutmässig? Och vad är egentligen oscoutigt?

61 60 Vi och Dom // Friluftsliv härligt eller hotande? Friluftsliv härligt eller hotande? Scoutmetodens 7 delar Scoutlag och scoutlöfte Patrullsystemet (den lilla gruppen) Lära genom att göra - Learning by doing Symboler och ceremonier Friluftsliv Lokalt och globalt samhällsengagemang Stödjande och lyssnande ledarskap Idag finns en ökande skara av Sveriges befolkning som vare sig kan, känner till att de får eller vill ta sig ut i naturen. Bland dessa finns människor med utländsk bakgrund som inte känner till allemansrätten, det svenska synsättet på naturen och dess möjligheter. Ur projektbeskrivningen för utställningen Kulturell mångfald möter biologisk mångfald, Regionmuseet Kristianstad Friluftslivet är en del av scoutmetoden i Sverige. Många scouter upplever att scouting utan friluftsliv inte är scouting. Att ägna sig åt friluftsliv är något som många svenskar uppskattar. Vi vill ut i naturen för att komma bort, ta det lugnt och slippa stressen. Friluftslivet har ibland visat sig vara exkluderande för vissa grupper i samhället. Framförallt för människor med utländsk bakgrund och människor med sämre ekonomiska förhållanden. Men det behöver inte vara så! Friluftslivet skulle kunna kännas välkomnande för alla, det handlar om hur vi utövar det. Att vara i naturen något typiskt svenskt I Sverige har vi allemansrätt, det är unikt och finns inte ens i våra närmaste grannländer Finland och Danmark. Allemansrätten syftar till att vi ska få vara ute i naturen och att vi ska ta hand om den. Att vara ute i naturen är något vi är uppfostrade med. Vi har I Ur och Skur -daghem där

62 Friluftsliv härligt eller hotande? // Vi och Dom 61 pedagogiken bygger på att vara ute i alla väder. För de som går på annat dagis har vi Mulle och det finns ett stort antal friluftsorganisationer i Sverige. Vi har väldens första friluftsmuseum Skansen samt ett antal andra sevärdheter i utemiljö. Vi sänder Mitt i naturen på TV:s bästa sändningstider liksom Myror i brallan för barnen. Att barn har galonbyxor hängande på förskolan är en självklarhet. Vi växer helt enkelt upp med att vara i naturen ofta. Lever man med naturen faller det sig ganska självklart att jobba för en ren miljö, vilket också är en väldigt stor rörelse i Sverige jämfört med andra länder. Vi söker oss till naturen när vi vill vara ifred, ha lugn och ro, semester eller vila. Drömmen om ett torp på landet hägrar för många stadsbor. Vårt förhållande till naturen och hur man bör uppföra sig i den är allt annat än naturligt och självskrivet. Tvärtom. Det lär man sig, antingen genom Mulleskolan eller möjligen scouterna, men framförallt socialiseras man mer eller mindre medvetet till en natursyn, som det sker med många andra kulturyttringar. Nora Weintraub i tidningen Invandrare och minoriteter Att se naturen som ett hot Minor, tigrar, banditgäng, mörker, giftiga ormar, dödliga spindlar, att gå vilse; rädslorna för naturen kan vara många om man inte är uppväxt med den, och om naturen inte är så vänlig som den svenska. Annick Sjögren skriver i sin bok Här går gränsen om den svenska naturen: trots hårt klimat är den svenska naturen vänlig. Man kan gå i skogen utan att riva sig på buskar eller hotas av giftiga insekter. Vidare skriver hon: en rumänsk flykting berättade om sin förvåning när han kom till Sverige: man gick i skogen! För honom var det en mörk och farlig plats ingen människa kunde önska sig behöva besöka. Många som kommer till Sverige slås av svenskarnas glädje i att vara ute trots att det regnar! Det svenska uttrycket det finns inget dåligt väder det finns bara dåliga kläder kan man skratta gott åt, för visst finns det dåligt väder och då håller man sig inne. Att gå ut i naturen är för många med invandrarbakgrund något man gör tillsammans, för att ha fest, grilla, dansa och möta människor. Därför klär man upp sig och har, med svenska mått mätt, väldigt opraktiska kläder. De kläderna fyller sitt syfte om naturen bara är en plats där man möts. Drömmen för många invandrare är inte ett torp i skogen, fritt från grannar, utan en lägenhet i stan.

63 62 Vi och Dom // Friluftsliv härligt eller hotande? Naturen är inte lika för alla. Trots allemansrätten, som är en stor tillgång, finns det stora skillnader i umgänget med naturen. Ojämlikheter, om man så vill, men också skillnader i intresse beroende på allt från personliga intressen till kulturell och social bakgrund. Sverker Sörlin i tidningen Invandrare och minoriteter Friluftsliv och pengar Det friluftsliv vi ägnar oss åt i scouterna är ofta ett väldigt prylintensivt liv. Utöver scoutskjortan och oömma byxor krävs det regnställ, stövlar eller kängor, sovsäck, liggunderlag, långkalsonger, mössa och vantar. Vi vill dessutom att denna utrustning håller en hög kvalité. Vem av oss har inte upplevt ett regnställ som läcker som ett såll, eller en sovsäck som är så kall att den inte ens värmer på sommarlägret. Att ägna sig åt friluftsliv med dålig utrustning är inte roligt. Att vara blöt, frysa eller inte kunna sova kan förstöra den mest fantastiska naturupplevelsen. Men hur gör man då så att en nybliven scout ska följa med på lägret, utan att behöva lägga ut tusentals kronor i utrustning? Ett förslag som har provats på lite olika platser i landet är att ha en utrustningsbank, ett förråd som lånar ut personlig utrustning. En annan variant är att åka på lättare läger eller övernattningar där det inte krävs så mycket utrustning, helt enkelt vara inne om det regnar eller är för kallt, och sova inne. Ett annat sätt kan vara att hjälpa scouterna att hitta bra prylar till bra pris. Vi måste inte ha dyra märkesregnkläder för att klara oss i skogen, det går jättebra med ett begagnat oljeställ. Informera på ett föräldramöte eller diskutera med scouterna vad som behövs för utrustning och vilka krav de ska ställa på sina prylar. Hitta tillsammans sätt att handla billigt och avdramatisera de dyra märkena. En annan variant kan vara att ha bytardagar i kåren eller distriktet. Alla som har urväxta scoutskjortor eller friluftskläder tar med sig dem en dag till scoutlokalen. Alla som behöver kommer dit och byter eller köper billigt. Passa på att prata med scouterna om värderingar kring utrustning; det är inte okej att skratta åt den stora, ärvda sovsäcken! Vi måste respektera dem som har lite pengar och skapa scouting som inte utesluter dem som inte har råd med dyr friluftsutrustning.

64 Friluftsliv härligt eller hotande? // Vi och Dom 63 Bra att tänka på Nedan följer ett antal tips att tänka på då vi har läger, lägerbål eller ljusspår. Det som skrivs går att översätta till andra sammanhang då vi är ute i naturen. Mycket av det som skrivs kan känns självklart. Det är logiskt att man som utövande muslim, som ber tre till fem gånger om dagen, behöver en plats för bön och det är inte konstigare att fixa mat till en judisk deltagare än en vegetarian. Man måste bara komma ihåg det! Läger: Är man inte uppväxt med friluftsliv är man, även om man är vuxen, nybörjare i skogen. Man kan vara uppväxt med friluftsliv i det land man är född och ändå vara nybörjare i svenskt friluftsliv. Ta det lugnt i början och prata om vilken vana de nya deltagarna har. De kanske kan allt om eldning men inget om allemansrätten. Hjälp till då det behövs, låt dem klara sig själva när de kan. Är man nybörjare i skogen, har man inte utrustning. Räkna inte med att det räcker med att skriva regnkläder och kängor på utrustningslistan. Har man inga kommer man i jeansjacka, lågskor och med paraply. I många kulturer är flickorna dessutom uppfostrade med att de ska vara vackra. De kan därför komma i finkläder och tycka att det är jobbigt att lukta rök, svett och få frisyren förstörd. Detta måste vi hitta ett sätt att förhålla oss till. Dessa tjejer vill nog vara med men vet inte hur. Hjälp dem in successivt men tvinga dem inte i början. Ett tips kan vara att se till att det alltid finns tillgång till duschar eller annan möjlighet att tvätta sig. Köp in pumpduschar till lägret. Att ha uppdelat tjejer och killar i vissa sammanhang kan underlätta för många på läger. Att ha skilda badplatser för tjejer och killar, att sova separerat d.v.s. inte låta tjejer och killar dela tält eller sovsal, är viktigt i många kulturer. För vissa är det även relevant med könsuppdelade patruller men om man informerar tydligt att blandade patruller inte betyder att de ska sova ihop tycker många att det går bra.

65 64 Vi och Dom // Friluftsliv härligt eller hotande? Har ni utövande muslimer med, se till att det finns en avskiljd plats för bön och möjlighet att tvätta sig innan bönen. Mat är en viktig fråga. Har maten varit dålig på lägret minns man det. Ofta skriver vi en rubrik med allergier på hälsokorten, som vi skickar ut innan lägret. Lägg till rubriken specialmat så kan deltagarna fylla i att de t.ex. är vegetarianer eller inte äter fläsk, utan att de är allergiska mot det. Lägerbål: Är man ovan vid naturen, kanske till och med rädd för mörkret, kan det te sig väldigt underligt att gå ut i skogen när det är mörkt, sitta runt en eld och sjunga. Prata om det, berätta vad som ska hända, säg inte bara att vi ska ha lägerbål utan förklara och förtydliga att ingen kommer att bli lämnad ensam i mörkret. Under lägerbål har vi olika regler som t.ex. att man inte applåderar. Förklara dessa innan eller i början av lägerbålet, så att de nya deltagarna inte behöver känna att de gör bort sig. Som alltid när det gäller lägerbål är det viktigt med vilka sånger, vilka lekar och vilka sketcher du väljer. Är du osäker, kolla med någon av de nya deltagarna låt dem läsa sångtexterna innan så slipper du missförstånd. Många av våra lägerbålsrop är svåra att förstå. Varför skriker vi egentligen oggi-oggi-oggi och vad betyder det. Förklara för nya deltagare varför vi gör det och vad det betyder så är det lättare att känna att man som ny tillhör gemenskapen. Ljusspår: Många uppskattar ljusspår. Vi kan välja tema utifrån det vi gjort under dagen eller utifrån något tänkvärt vi vill att deltagarna ska fundera mer på. Liksom vid lägerbål kan det vara väldigt skrämmande för vissa att gå själv i naturen i mörkret. Erbjud att få gå två och två.

66 Friluftsliv härligt eller hotande? // Vi och Dom 65 Ofta väljer vi att ha citat under vägen. Det kan då vara viktigt att tänka på vilka citat du väljer. Att ha bara kristna citat kan kännas exkluderande för dem som inte är kristna. Ett förslag kan vara att hitta citat ur flera heliga skrifter, t.ex. koranen, torahn och bibeln, gärna en blandning så att alla känner sig välkomna. Att ha BP-citat kan kännas konstigt för dem som precis börjat på scouterna. Välj då istället andra citat. Vill du göra det till en övning i mångfald kan du välja citat från den här boken eller skriva öppna frågor: hur tycker du, hur skulle du vilja o.s.v. Du kan alltid be de nya deltagarna om hjälp. Ibland väljer vi att belysa symboler under ljusspår, t.ex. ett vackert träd, en yxa i en huggkubbe eller liknande. Tänk på att dessa symboler tolkas olika när man har olika bakgrund. Det som är vackert för någon kanske är skrämmande för någon annan. Ta hänsyn till dina deltagares bakgrund, fråga om du är osäker. Diskussion Hur påverkar vår syn på friluftsliv vår möjlighet att vara inkluderande? Finns det delar av friluftslivet vi skulle kunna göra annorlunda för att vara mer välkomnande? Hur kan vi vara i naturen utan att det måste kosta mycket pengar? Hur kan vi förklara naturupplevelser för människor som aldrig upplevt dem? Litteraturtips: Tidningen Invandrare och minoriteter, nr handlar om natursyn Friluftshistoria, Klas Sandell och Sverker Sörlin red. Carlssons, 2000

67 66 Vi och Dom // Friluftsliv härligt eller hotande? Exempel från andra organisationer: Sportfiskarna i norr År 2002 startade Sportfiskarna ett projekt för att öka mångfalden i förbundet och för att få fler att prova på fiske. För att få fler invandrare att bli intresserade av fiske tog Elisabeth Berggren, fiskekonsulent, kontakt med SFI (Svenska För Invandrare). Hon besöker sedan dess en lektion per termin, och pratar om fiske, natur och allemansrätten i drygt en timme. Därefter erbjuds de som är intresserade att följa med på en provtur. Elisabeth påpekar hur roligt det är att få göra detta. Det är jätteroligt att träffa människor från hela världen, även om vi bara träffs två gånger så är det väldigt socialt. De är öppna och spontana och nyfikna, jag går runt hela dagen med ett leende på läpparna. För många är det en stor sak att bara ta sig utanför stan. Har man inte bil tar man sig inte ut. Därför försöker Elisabeth visa på lokala, lättillgängliga fiskevatten, som deltagarna kan åka till själva efteråt. Hösten 2005 utökas projektet av studiecirklar utifrån en broschyr: Sportfiske i Sverige, guiden till dig som nyligen flyttat hit. Broschyren tar upp allemansrätt, fiskekort, säkerhet och regler på enkel svenska och tanken är att cirkeln ska vara en fördjupning av detta. Tips till dig som vill göra liknande projekt: Dåliga kläder förtar upplevelsen! Låna ut eller köp in ett lager för utlåning, många har inte kläder nog för att vara ute länge. Ta med läraren ut! Läraren känner eleverna och kan kommunicera med dem på rätt nivå. Då kan vi koncentrera oss på det vi vill visa, om det så är fiske eller scouting.

68 Friluftsliv härligt eller hotande? // Vi och Dom 67 Gör sociala kringaktiviteter! Sportfiskarna kokar kaffe över öppen eld, det är väldigt uppskattat och under fikat hinner man prata och umgås. Fråga mycket! Är det något du inte förstår eller något du försöker lära ut så fråga om de vill ha hjälp. Många vågar inte be om hjälp, eftersom de inte vill vara till besvär. Ordna transporter! Få nyanlända invandrare har bil, så vill ni ta er ut måste det antingen gå att åka kollektivt eller med ordnade transporter. Naturvandringar Miljöförvaltningen i Göteborg I samband med miljöinspektörernas information på lokala invandrarföreningens SFI-undervisning (Svenska För Invandrare) började naturvandringarna; helt opretentiösa promenader i skogen för att titta på hur den miljö de informerat om ser ut i verkligheten. Promenaderna innehåller kort information om allemansrätt och några enkla träd- och växtnamn, samt samtal om hur ofarlig den svenska naturen är. Det sistnämnda kan låta självklart men kommer man från ett land där skogen upplevs farlig behöver man vänja sig vid tanken att skogen bara är skog och det farligaste vi har är getingar. Miljöinspektören Daniel Eek betonar det enkla i deras naturvandringar; att gå ut och ha trevligt är målet, att känna på och trivas i naturen. Det gäller att komma dit med öppen attityd. Målet är att vi ska lära av varandra inte att vi ska tvinga på dem något, poängterar Daniel. Miljöförvaltningen försöker nu bredda sina naturvandringar med att bjuda in hela familjer. Kontakten via SFI har ju varit för vuxna men nu erbjuds, via grundskolor, naturutflykter efter skoltid dit föräldrar och barn bjuds in. De första utflykterna kommer att ske till hösten 2005 och planeringen är i full gång.

69 68 Vi och Dom // Friluftsliv härligt eller hotande? Tips till dig som vill göra något liknande: Ta kontakt med lokala föreningar eller skolor, skapa förtroende hos en ordförande, rektor eller ledare. Håller de med dig blir de språkrör för din sak. Gör det enkelt! Det ska vara trivsamt att gå ut. Är man ute första gången måste man få tid att vänja sig. Jämför med dig själv om du ska prova något helt nytt, vad vill du göra då? Är man uppväxt med naturen är regnkläder och stövlar en självklarhet. Är man inte uppväxt med naturen är det något konstigt. Ställ in om det regnar!

70 Jag insåg kvällen innan att imorgon är det dags att åka på scoutledarutbildning. En ganska märklig sak för någon som aldrig varit scout. Under dagen hade jag inhandlat mitt livs första tallriksset, inklusive kåsa, jag undrade om det skulle synas att det var nytt och oanvänt. Jag kunde inte föreställa mig hur det skulle vara på utbildningen. Skulle jag ta på mig jeans eller skulle det vara friluftsbyxor? Nä, jeans skulle nog inte passa. Petra Sintorn En som aldrig varit scout förut

71 70 Vi och Dom // Hur påverkar religion vår vardag? Hur påverkar religion vår vardag? Sverige är världens mest sekulariserade land. Samtidigt bor här drygt en miljon människor för vilka religion spelar stor roll veckans alla dagar. Hur ska vi lära oss att leva ihop? Det är en av utmaningarna i det nya millenniet. Att vara kristen, muslim, jude, hindu eller buddhist i det svenska samhället innebär därför att bejaka en religiös identitet i en omgivning som har ringa förståelse för religiositet överhuvudtaget, en erfarenhet som alla troende i Sverige delar, oavsett konfessionell tillhörighet. Pia Karlsson och Ingvar Svanberg i boken Religionsfrihet i Sverige Görel Byström Janarv Initiativtagare och konstnärlig ledare för utställningen Gud har 99 namn. Scouterna och gud hör ihop. Första punkten i scoutlagen, En scout söker sin tro och respekterar andras, talar om det. Men hur och med vilken/vilka gudar skiftar internationellt och även i Sverige. Fyra av fem scoutförbund i Sverige har kristendom inskrivet i sina stadgar. Hur det kristna är uttryckt, hur vi använder oss av det och hur det påverkar scoutverksamheten skiljer sig mellan förbunden. Det kan även, inom förbunden, variera från kår till kår. Vad är det då som är kristet? Många hänvisar till en kristen tradition, att samhällets grund vilar på kristna värderingar. Andra hävdar att det innebär att visa respekt för dem som tror. Hur vi än tolkar begreppen och använder det i vår verksamhet är det viktigt att vi reflekterar kring det vi gör. Är det kristna exkluderande? Har vi terminsavslutningar i kyrkan som de som har en annan religion inte kan vara med på? Eller är det kristna inkluderande? Eftersom de religiösa är i minoritet i Sverige kan det finnas stöd i att möta andra troende och utövande, oavsett religion. I Sverige finns representanter från alla världsreligioner. Detta kapitel tar upp fakta om de fem största religi-

72 Hur påverkar religion vår vardag? // Vi och Dom 71 onerna i Sverige: kristendom, judendom, islam, buddhism och hinduism. En stor grupp som inte tas upp är de som forskare har kallat privatreligiösa, de som tror men inte vill tillhöra en religion. Många menar att de är den största gruppen troende i Sverige, om man nu kan beteckna dem som grupp, eftersom de inte hör ihop. Det man ska veta när man läser siffrorna är att många tillhör en kyrka, moské eller synagoga utan att för den skull vara aktiva. Det är inte 7,4 miljoner aktiva i svenska kyrkan, men det är så många medlemmar. Texten nedan innehåller inga fakta om religionernas tro utan bara om hur vardagen skiljer sig åt med högtider, mat och kläder. Vill du veta mer om religionen eller göra övningar med scouterna rekommenderas studiehäftet Resväskan samt Multireligiösa almanackan utgivna av Sensus Studieförbund. Att bjuda in en Multireligiös Guide till ett scoutmöte eller besöka en närbelägen religiös lokal kan sätta igång spännande diskussioner om tro och religioners innehåll. För många sekulariserade protestanter är religion inte något man pratar om. Det kan kännas genant och alltför personligt. Men för många människor som är troende är religionen en stor del av livet och därför varken genant eller för personligt att prata om. Här kommer dessutom en kulturell skillnad in; vi i individcentrade Sverige ser religionen som en privatsak. Många andra, gruppcentrerade kulturer, ser religionen som något som berör hela gruppen, inte bara mig och min familj. Det är inte tillräckligt att lära sig allt om islam, för att förstå turkiska eller nordafrikanska invandrare i Sverige. Vad gör dessa grupper med islam i Sverige? Vad händer när muslimiska regler och föreställningar möter svenska förhållanden? Åke Daun och Billy Ehn i boken Bland-Sverige Sekularisering betyder att samhället inte är styrt av religionen. Motsatsen till sekulär är sakral, vilket betyder kyrklig, religiös, helig. Sverige är sekulärt eftersom en stor del av befolkningen inte är involverad i kyrkan och att staten och kyrkan är separerade. Diskussion Hur påverkar den religiösa delen av scouterna ditt scoutengagemang? Är den välkomnande eller utestängande? Hur kan vi vara mer öppna för troende i scouterna? Vad har vi för religiösa symboler och ceremonier som kan vara uteslutande? Hur använder du dig av första punkten i scoutlagen?

73 72 Vi och Dom // Hur påverkar religion vår vardag? Litteratur: Religionsfrihet i Sverige, Pia Karlsson och Ingvar Svanberg, Studentlitteratur, Där hittar du bland annat multireligiösa guider, Resväskan och Multireligiösa almanackan. Hemsidan är gjord tillsammans med Sensus studieförbund. Att tänka på om religion och tro: Att tro betyder olika för olika människor, religion spelar olika mycket roll för olika. Våga fråga det är att visa respekt! I officiella sammanhang talar man ofta om Sverige som ett kristet land, men trots den långtgående sekulariseringen har en rad undersökningar under de senaste tio åren visat att många svenskar som inte delar kyrkans tro ändå säger sig tro fast på sitt eget sätt. Undersökningar säger att de utgör inte mindre än 67 procent av svenska folket. Görel Byström Janarv i studiehäftet Resväskan Under kriget i forna Jugoslavien rapporterade media om kriget mellan serber, kroater och muslimer. Hur kommer det sig att media inte pratade om serber, kroater och bosnier? Eller kristna ortodoxa, katoliker och muslimer? Ofta pratar man ju om krig mellan nationer eller om s.k. religionskrig inte både och. Det finns sedan flera år en retorik i media om muslimer som krigiska och terrorister, som förstärktes efter elfte september. Hur kommer det sig att när muslimer är i krig är det viktigt att påpeka att de är muslimer medan när kristna är i krig är det viktigast vilken etnisk grupp de tillhör??!

74 Hur påverkar religion vår vardag? // Vi och Dom 73 Judendom Den första judiska församlingen bildades i Sverige i slutet av 1700-talet. Idag bor ca judar i Sverige. Synagogor finns på ett par ställen i Sverige och judiska begravningsplatser finns på flertalet orter. Varje vecka firar judar shabbat, ett dygn i vila. Den inleds vid solnedgången på fredagen och avslutas på lördagskvällen. Under detta dygn får man inte utföra någon form av skapande arbete, t.ex. laga mat eller skriva. En stor del av lördagen tillbringas i synagogan eller med att läsa ur torah, den heliga skriften. Nästan alla högtider firas till minne av någon händelse i den judiska historien. Kläder När en judisk man går in i en synagoga har han alltid huvudet täckt av en kippa. Många judiska män bär ständigt denna huvudbonad medan andra väljer att bara ha kippa i synagogan. Man täcker huvudet för att visa respekt och för att inte visa sig naken inför gud. Judiska kvinnor täcker av samma anledning axlar och knän i synagogan. Mat Judar som lever kosher följer de judiska matreglerna. Alla levande djur delas in i grupperna rena, tahor och orena, tame. Nöt, lamm och fågel är tahor. Hästar, fläsk och rovdjur är tame. Fiskar med fenor och fjäll är tillåtet medan skaldjur och ål inte är det. Äter man strikt kosher måste djuren även vara slaktade av en utbildad judisk slaktare. Att slakta enligt kosher är inte tillåtet i Sverige men i nästan hela övriga Europa och USA och Kanada. Vill man därför äta kosherslaktat kött får man handla i speciella affärer som importerar kött. En annan viktig matregel är att inte blanda kött och mjölk. I judiska kök finns det därför speciella kastruller för mjölk och kött. Flera gånger om året fastar judar, t.ex. vid Yom Kippur, försoningsdagen, då avstår de från mat och dryck. Hur strikt kosher en jude är beror på familj och tradition. Fråga därför vad kosher betyder för dem! Davidstjänan den sexkantiga stjärnan. På 1300-talet blev den en sybol för judendomen. Genom att bära en kippa visar judiska män respekt för gud. Vissa bär den jämnt andra bara när de ber. Under julfesten tänds den åttaarmade ljusstaken Chanukka som också festen heter. dess åtta armar står för de åtta dagar som festen pågår.

75 74 Vi och Dom // Hur påverkar religion vår vardag? Vid firandet av nattvarden använder man en kalk/bägare att dricka vinet ur. Den kan se väldigt olika ut. Kristendom Kristendomen kom till Sverige på 1000-talet. Innan dess levde många svenskar med asatron. De första kristna kyrkorna var katolska, eftersom all kristendom var det då. Kristna kyrkor finns i alla svenska städer. Kristendomens heliga dag är söndagen, då gudstjänst firas i kyrkor, ofta med nattvard. De flesta kristna högtider är till minne av Jesu liv. Den största kristna högtiden är påsk, då man firar Jesu uppståndelse, samt jul, då man firar Jesu födelse. Svenska kyrkan Svenska kyrkan grundades 1593 och tillhör den lutherska grenen av kristendomen. 7,4 miljoner svenskar är medlemmar i svenska kyrkan. Hur många av dessa som är aktiva i kyrkan är svårt att veta, men det är långt mindre än hälften. Fram till 1996 föddes man in i Svenska kyrkan men då kyrkan skildes från staten är det dopet som är medlemsgrundande. Frikyrkor Frikyrkorna i Sverige uppstod under 1800-talets senare del. De har varierat i antal och splittrats och gått ihop genom åren. Idag räknar man med att det finns åtta frikyrkosamfund, som alla skiljer sig åt i utformning och tro. Omkring människor deltar i frikyrkornas verksamhet. Ljuset används ofta för att sybolicera guds närvaro. Katolska kyrkan På 1930-talet fanns bara 5000 katoliker i Sverige, nu är de omkring Många katoliker har invandrat från Tyskland, Italien, Ungern, Polen, Slovenien, Kroatien och Latinamerika; på senare år även från Asien och Afrika. De största katolska grupperna är spansktalande och polacker, därför genomförs många katolska mässor på spanska eller polska. Katolska kyrkor firar förutom högtider till minne av Jesus även högtider för Maria, Jesus mor, och andra helgon.

76 Hur påverkar religion vår vardag? // Vi och Dom 75 Ortodoxa och Österländska kyrkor 1940 bodde det bara 500 ortodoxa trosbekännare i Sverige, idag är siffran runt Den kraftiga ökningen beror främst på arbetskraftsinvandringen under 50- och 60-talet samt flyktinginvandringen från Turkiet, Mellanöstern och norra Afrika. Den ortodoxa tron skiljer sig från land till land och därför är kyrkorna uppdelade i nationella samfund. Ortodoxa kyrkor firar högtider till minne av Jesus, Maria och andra helgon. En del ortodoxa använder sig av den julianska tideräkningen så deras högtider infaller vid andra tidpunkter än de som har gregoriansk tideräkning (den vi har i Sverige). Kläder När en kristen man går in i en kyrka tar han av sig hatten och i vissa kyrkor täcker kvinnorna huvudet, för att visa respekt. I vissa kristna traditioner bör kvinnor inte visa axlar och knän. Mat De flesta kristna har inga matrestriktioner och äter allt under hela året. Under vissa perioder fastar framförallt ortodoxa och katoliker, t.ex. före påsk och jul. Många katoliker och ortodoxa fastar varje fredag, vilket för de flesta innebär att avstå från kött och/eller mjölk. Olika regler gäller för olika kyrkor och individer. Fråga om de fastar och vad fasta betyder för dem! Korset och krucifixet är den starkaste symbolen för kristendomen

77 76 Vi och Dom // Hur påverkar religion vår vardag? Islam Idag bor muslimer i Sverige. De flesta har invandrat från Turkiet, f.d. Jugoslavien, Iran, Pakistan, Nordafrika och Mellanöstern. Muslimerna i Sverige är ingen homogen grupp. De kommer från olika länder, talar olika språk och har olika politiska uppfattningar. Deras gemensamma nämnare är att de är muslimer. Inom islam finns två uppdelningar; Sunni och Shia. I Sverige bor det flest sunnimuslimer. Moskéer finns på ett antal platser, både som stora byggnader med kupol och minaret och som källarlokaler. Varje fredag samlas de utövande i moskén för att be veckans viktigaste bön tillsammans. En utövande muslim ber fem gånger om dagen. Tiderna för detta styrs av månen och förändras varje dag. Bönen sker vänd mot Mecka, den heliga staden, och under bönestunden reciteras koranen, den heliga skriften. Innan bönen tvättas händer, ansikte och fötter. Den största festen för många muslimer är Eid, dagen då den månadslånga fastan, Ramadan, slutar. Eftersom den muslimska tideräkningen utgår från månen flyttas månaderna varje år och Ramadan förskjuts ca tio dagar per år. En del muslimska män parfymerar sig före bönen med en speciell parfym utan alkohol. Kläder Många muslimska kvinnor täcker sitt hår med en slöja. Hur mycket som täcks beror på tradition och kultur. Vissa täcker bara håret, men visar hårfäste och öron, andra täcker allt hår, hårfäste, öron och hals. I vissa kulturer täcker kvinnan hela kroppen och visar bara ögonen. Det står i koranen att kvinnan ska täcka sitt hår, men hur mycket är en tolkningsfråga vissa menar att de inte alls behöver göra det förutom vid bön. Många muslimer tolkar även koranen som att kroppskontakt mellan kvinnor och män inte är tillåtet, men även det varierar, så vill du veta fråga!

78 Hur påverkar religion vår vardag? // Vi och Dom 77 Mat En utövande muslim äter inte fläskkött och det kött man äter ska vara halalslaktat, d.v.s. slaktat under bön och vänt mot Mecka. Haram, som betyder förbjudet, är förutom fläsk även rovdjur. Under fastemånaden Ramadan äter muslimer varken mat eller dryck, när solen är uppe. Det innebär att innan gryningen och efter solens nedgång får man äta och dricka. När solen går upp och ner varierar i norr och söder och tid på året. Fråga därför hur de muslimer du träffar gör med matreglerna och fastan. Att tänka på om muslimer och bön: En utövande muslim ber fem gånger per dag, tre om de är under resa. Fråga därför dina deltagare hur ofta de vill be. Ha lite längre fikaraster så de som är muslimer kan hinna både be, gå på toa och fika. En vanlig muslimsk bön tar minuter, längre tid ju fler som ska tvätta sig. Erbjud ett avskilt rum för de som vill be, gärna så de kan stänga dörren om sig. Se till att det finns tvättmöjligheter, så man kan tvätta sig innan bönen. Tasbih, subha eller misbaha används som ett redskap för bönen. Radbandet kan bestå av 33 eller 99 kulor.

79 78 Vi och Dom // Hur påverkar religion vår vardag? Hinduism I Sverige finns hinduer ursprungligen från Indien, Sydostasien och Östafrika. Hinduistiska tempel finns i ett par städer i Sverige men många hinduer firar gudstjänst, puja, i sitt hem vid ett eget altare. På sitt altare har man gudabilder och statyer föreställande någon av de många gudar som hinduer tillber. Vilken gud man tillber och vilket namn den har skiftar för t.ex. vilken del av Indien man kommer ifrån. Aum(om)-tecknet är hinduernas heligaste ord. Mat De flesta hinduer är vegetarianer, d.v.s. att de inte äter någon form av kött, fisk, fågel eller ägg. Många föredrar strikt vegan kost, vilket innebär att de inte äter något från djurriket kött, fisk, fågel, ägg eller mjölkprodukter. Hinduer röker och dricker ogärna, eftersom de, liksom buddhister, tycker att det är viktigt att vårda sin kropp. En del hinduer fastar under olika perioder. Hur strikt en hindu är i sin mathållning varierar så fråga därför. Även inom hinduismen används radband som ett hjälpmedel Vishnu är en av gudarna i hinduismen. Hans fyra armar representerar makten över alla väderstrecken.

80 Hur påverkar religion vår vardag? // Vi och Dom 79 Buddhismen Den första buddhistiska sammanslutningen i Sverige bildades på 1950-talet. Antalet buddhister är idag ca Majoriteten har invandrat från Vietnam, Thailand, Sri Lanka och Tibet men en stor grupp är också etniskt födda svenskar. Det finns ett par buddhistiska tempel och ett antal meditationslokaler. Inom buddhismen kretsar mycket av det religiösa livet kring klostren, sangha, där munkar och nunnor bor. Många högtider firas vid fullmåne eller nymåne, och består av meditationer. Det finns en mängd olika tideräkningar inom buddhismen så olika buddhister firar högtider vid olika tillfällen. Mat Många buddhister är vegetarianer eftersom den viktigaste levnadsregeln är att inte döda något levande. Vissa buddhister är veganer, d.v.s. undviker även mjölkprodukter. I reglerna ingår också att inte berusa sig, vilket gör en del buddhister till helnykterister. Många buddhister följer Buddhas anvisning om medelvägen och äter det som värden bjuder, men för att inte göra någon förnärmad så fråga. Bönekvarnen är ett redskap som används under meditation och bön. En tiggarskål ingår i det en buddhistmunk får äga. Den förste Buddha hette Siddharta Gautama.

81 80 Vi och Dom // Att bemöta främlingsfientlighet och rasism i scouterna Att bemöta främlingsfientlighet och rasism i scouterna Många kanske ryggar tillbaka vid rubriken att bemöta främlingsfientlighet och rasism i scouterna. Men tyvärr, scouterna är en del av samhället och eftersom det finns rasism i vårt samhälle finns det i scouterna också. Vi har dessutom en del attribut i scouterna som kan locka till sig människor som inte alltid delar våra värderingar om demokrati och alla människors lika värde. Dessa symboler, t.ex. uniform, användandet av vikingar (på läger och hajker) och därtill runor samt hyllandet av svenska flaggan (att hissa den och hälsa på den) kräver extra stor uppmärksamhet från oss. Vilka signaler skickar vi ut? Hur bemöter vi medlemmar i vår rörelse? Vad beror fördomar på? Hur skapas främlingsfientlighet och rasism? Ibland pratar vi om fördomar som felaktiga uppfattningar eller brist på kunskap. Om fördomar bara bestod i okunskap skulle de kunna bemötas med kunskap och därmed försvinna. Det har dessvärre visat sig att det inte är så enkelt. Fördomar är något vi alla har, om olika skeenden, personer, grupper eller åsikter. De flesta fördomar vi har är vi inte medvetna om. Andra kanske kan se dem, men för oss är det bara så utan att vi förstår varför. Det är också så att de flesta av våra fördomar har en orsak, ett bevis som vi någon gång stött på i livet och därför kommit att tolka andra situationer utifrån. Många fördomar vi har skapas tidigt i livet av en händelse

82 Att bemöta främlingsfientlighet och rasism i scouterna // Vi och Dom 81 eller inflytande av någon person som stått oss nära, ofta föräldrar eller lärare (senare även scoutledare). Om de inte ifrågasätts bär vi dem med oss hela livet. Orvar Alinder och Marco Helles beskriver i MODpärmen om bildandet av fördomar med ett exempel om hundrädsla: Om en schäfer angriper mig är jag förmodligen rädd för nästa schäfer eftersom dessa båda hundar liknar varandra. Min bild av nya schäfrar och hundar bygger på: Erfarenhet (jag har blivit angripen) Rädsla (på grund av min erfarenhet) Ilska (över hundägare som låter sina hundar gå fria) Misstänksamhet (nästa schäfer är nog lika farlig som den förra) Bevis (andras berättelser om aggressiva hundar, medias bilder som bekräftar min erfarenhet) Distansering (bäst att hålla sig ifrån alla schäfrar) Projektion och generalisering (de flesta andra hundar är nog lite farliga) Tveksamhet och avstånd (jag ger mig nog inte in i leken igen jag undviker hundar) Tomas Böhm, psykiater, menar att fördomar bygger på föreställningar som vi själva oftast inte är medvetna om. Föreställningarna kan uppstå på många olika sätt, ofta tidigt i barndomen. I boken Inte som vi! tar han upp fyra sätt fördomar kan uppstå på: Identifikation med föräldrar och auktoriteter uttalade värderingar eller outtalade handlingar. Egna barnsliga slutsatser egna idéer som utvecklas och följer med oss som föreställningar. T.ex. barnet tror att tjejbaciller smittar, den vuxna tror att bögar har haft för stor kontakt med kvinnor under sin uppväxt. Media påverkar oss tidigt i livet och skapar fragmentariska bilder om människor. T.ex. vi ser terrorister på nyheterna på TV i tidig ålder, men förstår inte sammanhanget alla som ser likadana ut blir då terrorister. Myter vissa idéer kan en hel kultur anamma och de Vi är främlingar därför att vi inte känner varandra. Om jag följer med dig så lär vi känna varandra och då är vi inte främlingar längre. Zorba citerad på Rasism bygger på föreställningen om att människan är uppdelad i raser, och att vissa raser är överlägsna andra. Därför anser sig vissa ha rätt att härska över den s.k. mindervärdiga rasen. Vidare hävdas att det finns biologiska skillnader mellan olika raser och detta är det som motiverar att de är olika värda. Dessa idéer har haft flera förespråkare genom tiderna, bl.a. social-darwinisterna och Nietzches övermänniska, och de finns med i nazistiska och fascistiska partiprogram. Främlingsrädsla är rädsla för det främmande. Det kan leda till fientlighet men behöver inte göra det. Främlingsfientlighet är känslor som i varierande styrka innebär ovilja, rädsla inför eller hat gentemot andra grupper, människor med annat ursprung eller andra sedvänjor.

83 82 Vi och Dom // Att bemöta främlingsfientlighet och rasism i scouterna Den största svårigheten är inte att få folk att acceptera nya idéer, utan att få dem att överge de gamla. John M. Keynes citerad av Orvar Alinder och Marco Helles, Mod-pärmen Fördomar: Själva ordet betyder dom i förväg. Fördomar är idéer och föreställningar om att någon eller något ska vara på ett visst sätt. Ofta har vi fördomar om hela grupper människor, som bygger på en felaktig uppfattning om sakförhållanden. De flesta fördomar vi har är omedvetna. lever kvar i generationer, vissa blir vandringssägner och andra blir självklara sanningar. Anna-Lena Lodenius och Per Wikström, journalister och författare, skriver i boken Vit makt och blågula drömmar att det finns en rad olika anledningar till att människor, främst män, blir rasister. De menar att det finns flera yttre delar i skapandet av rasistiska åsikter, utöver de personliga som dålig uppfostran, utsatthet och brist på manliga förebilder. De yttre faktorerna förklarar de så här: Samhället: då samhället är i ekonomisk kris, med hög arbetslöshet och låg framtidstro, finns en grogrund för rasistiska åsikter. Politiska beslut: den institutionaliserade diskrimineringen och bostadssegregeringen anses motivera att rasistiska åsikter finns även i de politiska besluten och därför är godkända åsikter. Historia: vår historia är fylld av rasistiska åsikter och handlingar. Vi håller på att glömma förintelsen och rasbiologin och därför fungerar de argumenten igen. Den tidiga kristna kyrkan hade en väldigt snäv syn på vad som var normalt och fördömde det annorlunda. Även dessa argument används av rasister trots att dagens kyrka inte alls delar de åsikterna. Feminismen: ju starkare kvinnans roll i samhället blir och ju mindre makt mannen har över kvinnan, desto mer hotade känner sig vissa män och deras syn på manlighet. I många rasistiska ideologier hittar man åsikter som stärker mannen och försvagar kvinnan. Att bemöta fördomar Fördomar, som går att läsa ovan, beror sällan på statistik och verkliga händelser utan är en känsla eller en upplevelse av verkligheten. Att bemöta en känsla med ett faktaspäckat påstående gör sällan någon nytta. Att bemöta fördomar är svårare än så. Ett bra tips som hjälper dig

84 Att bemöta främlingsfientlighet och rasism i scouterna // Vi och Dom 83 som ledare att inte själv hamna i diskussionen är att ställa frågor till dem som påstår saker. Att själv påstå hur saker är eller berätta för någon att den har fel hjälper sällan den inre övertygelsen utan påverkar bara just nu. Exempel på motfrågor kan vara: Hur menar du? Är det alltid så? Det vi måste komma ihåg som ledare, som kan vara svårt när man själv blir arg och vill att någon ska förstå, är att det är en människa bakom attityderna. Ta alltid en person på allvar, ironisera inte över dennes tankar och funderingar, visa personen respekt även om du inte accepterar åsikterna. Försök att inte gå in i konfrontation; fråga, undra och prata om saken men angrip inte, då blir det lätt låsning. En annan sak som är viktig att komma ihåg är att vi inte föds med våra åsikter utan vi väljer, om än omedvetet, hur vi ska tycka och agera. En motfråga kan därför också vara: Hur kommer det sig att du tycker så? När övergången till fördomar har skett tycks inte något logiskt resonemang bita. Även om man visar på statistik eller andra bevis för att fördomarna inte stämmer, möts man av ett det är i alla fall så. Det är som om de logiska sambanden är urkopplade. ( ) Däremot kan en föreställning som inte hunnit bli till fördom fortfarande förändras genom ifrågasättande och konfrontation med verkligheten. Tomas Böhm i boken Inte som vi! Fördomar som självuppfyllande profetior En människa som har fördomar kommer hela tiden att hitta bevis för sin sak. Tycker man att invandrarna bara lever på socialbidrag kommer man att läsa statistiken så och inte heller se orsakerna bakom. Det troliga är att man också bemöter människor, som man lägger i facket invandrarna, som bidragsberoende, lägre stående och utnyttjare av systemet. En människa lever oftast upp till de förväntningar omvärlden har om dem, vilket har visat sig i flera undersökningar. Den mest kända undersökningen är nog den som den amerikanska läraren, Jane Elliott, genomförde. Hon behandlade elever med bruna ögon som mindre intelligenta, upplyste dem om att de var dumma och behandlade de blåögda som högre stående. Dagen efter meddelade hon att hon tagit fel, det var de blåögda som var ointelligenta och de brunögda som hade möjligheter. Eleverna ändrade karaktär och deras självförtroende och prestation följde lärarens bemötande. Du vet säkert själv hur de möten gått när du innan du kommit till scoutlokalen känt dig trött och inte haft lust att vara ledare

85 84 Vi och Dom // Att bemöta främlingsfientlighet och rasism i scouterna och hur barnen oftast svarat med att vara extra stökiga och krävande. Det är viktigt att bemöta människors fördomar, framförallt om de börjat bli självuppfyllande profetior. Att motbevisa en fördom kan vara svårt och hjälper inte alltid, se föregående stycke. Men att motbevisa en självuppfyllande profetia är viktigt för att markera att det är inte alltid så. Blir en självuppfyllande profetia motbevisad tillräckligt många gånger kommer även personen själv att ifrågasätta dem. Det var ju bara ett skämt Många fördomar som vi möter i vardagen är maskerade som skämt. Vi får ofta höra att det var bara ett skämt men frågan är hur lustigheten uppfattas av den som det riktas till. En rolig historia som bygger på att smålänningar är snåla är kanske inte så kul om man är från Småland och har man dessutom fått höra det många gånger blir det inte bara tjatigt utan ibland även kränkande. Det kan vara svårt att bemöta skämt, eftersom många av dem inte är illa menade. Andra är subtila, det är svårt att sätta fingret på vad det är som är t.ex. rasistiskt men vi får en känsla av att det inte är okej att säga så. Det är ändå viktigt att markera att skämt som har rasistiska tendenser inte är roliga. Genom att göra det visar du också att du inte accepterar rasistiska åsikter i din närvaro. Ett annat sätt att bemöta skämtandet är att ta en diskussion om det i den grupp det berör, t.ex. ledarteamet eller avdelningen, och prata om vilka skämt som är okej och inte. En grundregel när det är barn kan vara att skämt bara är roliga om alla tycker att de är det, d.v.s. även den man skojar om. Som ledare är du alltid en förebild och med det kommer ett ansvar. De skämt som du sanktionerar kommer gruppen att använda, de som du säger ifrån om kommer att försvinna.

86 Att bemöta främlingsfientlighet och rasism i scouterna // Vi och Dom 85 Nationalism, patrioter och självförtroende Ett utryck man ofta hör av människor med främlingsfientliga åsikter är jag är inte rasist, jag är patriot/nationalist. Anna-Lena Lodenius och Per Wikström förklarar i boken Vit makt och blågula drömmar uttrycken så här: Att vara nationalist innebär att tycka att nationen har ett stort värde, för att ena människan och att min nation är överlägsen andra. Få åsikter har genom världshistorien startat så många krig som nationalismen. Patrioter menar hellre att folket ska enas och att mitt folkslag är överlägset andras. Patrioter hyllar folkets historia, familjen har en viktig roll och kvinnans roll begränsas till att vara barnaföderska. Att älska Sverige är inte samma sak som att säga att Sverige är överlägset alla andra. Nationalister har skapat en känsla av skam över att gilla sitt land och sin flagga. Det gör att många inte vill prata om att de ens tycker om sitt land eller tycker att flaggan är vacker. Men att ha ett kollektivt självförtroende är inte detsamma som att vara kollektivt självgod. Ett självförtroende som är genuint är också välkomnande; är jag övertygad om att jag duger behöver jag inte känna mig hotad av andra. Är jag däremot osäker på mig själv blir andra ett hot mot mig och min identitet. Om befolkningen i ett land har kollektivt självförtroende kan de vara glada och stolta över sitt land, vilja visa upp det och också låta sig influeras av andra kulturer. Det är mycket nedslående att leva i en tid då det är lättare att spränga en atom än en fördom. Albert Einstein citerad av Orvar Alinder och Marco Helles, Mod-pärmen Litteraturtips: MOD-pärmen, Orvar Alinder och Marco Helles, Sensus, 1998 Inte som vi!, Tomas Böhm, Natur och Kultur,1996 Vit makt och blågula drömmar, Anna-Lena Lodenius och Per Wikström, Natur och Kultur, 1997 MOD ledarhandledning, Åsa Danielsson m.fl., Sensus och Bilda, 2005 Diskussion Håller du med om att fördomar skapas som det förklarats i texten under rubriken Vad beror fördomar på? Hur skapas främlingsfientlighet och rasism? Hur kan vi i scouterna jobba för att förebygga fördomar i samhället? Hur kan vi skapa självkänsla för Sverige utan att för den skull skapa självgodhet och exkludering?

87 86 Vi och Dom // Att bemöta främlingsfientlighet och rasism i scouterna Övning 15 Vem är-leken En övning om vilka grupper vi tillhör och hur vi valt dem Tid: 10 minuter + ca 30 minuters diskussion Grupp: 10 personer eller fler Ålder: 15 år och uppåt Material: stolar eller något annat som markerar en plats Be deltagarna sätta sig i en ring, antingen på stolar eller på något annat som markerar en plats, men ha en plats för mycket. När du som leder ställer en fråga, t.ex. Vem är från Göteborg? ska alla som är från Göteborg byta plats i ringen. Du läser upp en ny fråga och andra byter plats. Exempel på ämnen till frågor är: land, ort, familj, ålder, vänster-/högerhänt, favoritmat, hobby, åsikter, ögonfärg, språk. Hitta på själv så att frågorna passar gruppen; det viktiga är att frågorna symboliserar en grupptillhörighet. Stoppa leken efter en stund och läs texten Grupptillhörighet nedan. Diskutera: Vilka grupper är självvalda och vilka är medfödda? Vilka grupper är vi med i medvetet och vilka är vi med i omedvetet? Vilka grupper är du med i under en timme och vilka tillhör du hela livet? Hur påverkar gruppen den enskilde och omvänt? Vad har vi för uppfattningar om andra grupper? Vad tror du de andra grupperna har för uppfattningar om oss?

88 Att bemöta främlingsfientlighet och rasism i scouterna // Vi och Dom 87 Grupptillhörighet Varje människa tillhör olika grupper. De flesta väljer man medvetet, t.ex. föreningar, andra mera omedvetet, t.ex. boendeort. Några placeras man i, t.ex. skolklasser, och andra blir man född in i, t.ex. kön. Det kan synas att man tillhör en grupp, t.ex. har bruna ögon, eller det kan vara osynligt, t.ex. vad man jobbar med. Mellan individen och gruppen finns ett ömsesidigt förhållande; jag kan påverka gruppen och gruppen kan också påverka mig. Alla grupper jag är med i påverkar tillsammans min personlighet. Grupptillhörighet kan också föra starka fördomar med sig, ofta drar man alla gruppmedlemmarna över en kam. Dessa fördomar kan uppstå på olika sätt. Man kan ha fått felaktig information, som man snappat upp, sett i tidningen eller på bio, och som därefter har lagt sig i bakhuvudet. Eller man kan ha hört något om en person i en grupp och därmed, medvetet eller omedvetet, dömt hela gruppen. Detta är en helt normal process och sker för oss alla. Det är fullständigt normalt att ha fördomar. Men det är viktigt att man är klar över att de flesta uppfattningarna om andra grupper kommer från sådan falsk information och är just fördomar.

89 88 Vi och Dom // Om att leda värderingsövningar Om att leda värderingsövningar Värderingsövningar eller aktiva värderingar, tränar människor i att tänka efter och ta ställning i svåra frågor. Därför är det en väldigt bra metod för att jobba med scouter om främlingsfientlighet och rasism. Värderingsövningar passar alla åldrar men måste alltid anpassas till den grupp som jobbar med dem. Vi behöver alla fundera över och motivera våra åsikter, träna oss i att uttrycka oss, ifrågasätta och lyssna på andra. Målet med värderingsövningar är att de ska leda till nya tankar och nya handlingar. Genom att stå för våra åsikter och våga ändra oss, växer vi som människor. Att leda värderingsövningar Som ledare är det viktigt att du själv bjuder på ditt engagemang, lyssnar, ställer öppna frågor och är ärlig med dina tankar. Du deltar inte själv med att markera din synpunkt eller värdera deltagarnas åsikter, men är aktiv som ledare med frågor, funderingar och om någon frågar hur du tänker är det viktigt att vara ärlig. Att leda en värderingsövning kräver ett visst förarbete, dels genom att förbereda dig själv med frågor och övningar, dels genom att förbereda gruppen genom att gå igenom spelregler. Tala om för gruppen att det är var och en som fattar beslut, ingen har rätt att bestämma över någon annan i en värderingsövning. Prata också med gruppen om kommentarer, hur en kommentar på en värdering kan stoppa många från att våga säga vad de tycker. Har man pratat med gruppen om

90 Om att leda värderingsövningar // Vi och Dom 89 detta innan är det lättare att bara påminna om att vi inte kommenterar varandra när någon sagt något. Att uppmuntra gruppen är viktigt men var noga med att inte uppmuntra en viss åsikt. Tala gärna om att en person är modig som vågar tycka något själv men säg aldrig som ledare att du håller med en åsikt då tror några deltagare att det finns rätt och fel. Många värderingsövningar går fort, deltagarna ska fatta stora beslut på kort betänketid. Jobbar du med vuxna kan det vara bra att förvarna om detta, barn anpassar sig lätt men vuxna vill gärna tänka till. Det är viktigt att det går snabbt, framförallt med vuxna, annars är det lätt att man tänker på hur åsikten uppfattas och inte säger hur man tycker utan på hur man vill tycka eller borde tycka. Att lyssna öppet och ställa förklaringsfrågor är viktigt. Även om du inte håller med deltagaren om en åsikt så är det viktigt att ta den åsikten på allvar. Var noga med att inte uppfattas ironisk, det känns förlöjligande. Fråga så att du och gruppen förstår, men undvik ordet varför (det kan vi oftast ändå inte svara på). Be deltagaren istället berätta mer och fråga hur de tänker, förtydliga gärna med att säga: Har jag uppfattat dig rätt om Att lyssna öppet kräver mod, det kan leda till att även du som leder måste omformulera dina värderingar. Att göra egna värderingsövningar Nedan finns exempel på värderingsövningar. Det är viktigt att ämnet ni tar upp i en värderingsövning är aktuellt och meningsfullt för dig som leder och anpassat för gruppen. Om du tycker att ett påstående är för personligt, hoppa över det! Du ska känna dig trygg och bekväm när du leder. När du hittar på påståenden, frågor och ställningstaganden är det viktigt att det handlar om värderingar och inte agerande. Värderingsövningar handlar om värderingar, vad vi tycker och vill inte om hur vi gör. Att hålla det på ett allmänt och inte personligt plan är också viktigt, att säga man och inte jag eller du. Då är det lättare att tycka och inte koppla ihop med hur jag gör.

91 90 Vi och Dom // Om att leda värderingsövningar Termometern (se även Mångfaldstermometern på sid. 18) Termometern är en värderingsövning som kan vara bra att börja med i en grupp. Den får oss att röra på oss, tänka efter och välja. Lägg ut lappar på golvet med siffrorna 1-6, det är viktigt att det är ett jämnt tal så att det inte finns någon mittensiffra. Säg ett påstående och peka ut det på termometern, t.ex. det viktigaste med scouterna är ledarskapsträning (nummer 1) eller samarbetsträning (nummer 6). Deltagarna får nu ställa sig på (inte mellan) den siffra på skalan som markerar deras ståndpunkt. Låt dem prata med den som är närmast och hör sedan i helgrupp vilka åsikter som finns. Det ska gå ganska fort, både att fatta sitt beslut och att redovisa åsikter, inga långa diskussioner. Målet är att komma igång, börja tänka och stå för sina åsikter. Exempel på påståenden: Demokratins största hot är: rasister anarkister Fördomar skapas av: föräldrar media Brottslighet kommer av: uppväxten kompisarna Det viktigaste för att förebygga fördomar är: kunskap bra förebilder En scoutledares viktigaste uppgift är att: lära ut nya kunskaper ifrågasätta värderingar Det första du tänker på För att få igång tankarna kring ett ämne kan du be deltagarna skriva ner något det första de kommer på efter att du säger ett ord. Det ska gå fort, högst 20 sekunder på varje ord. Exempel på ord: pojke, flicka, vegetarian, muslim, turk, rasist, förort, svensk. Vill du kan ni redovisa tankarna för varandra, annars kan ni låta det vara en igångsättare för hjärnan och gå vidare till andra övningar. Listövning Ge alla deltagare papper och penna, och be dem sitta avskilt. De ska antingen skriva ner svar på en varför-

92 Om att leda värderingsövningar // Vi och Dom 91 fråga (se nedan) eller skriva ner allt de tänker på om ett ord eller fenomen, t.ex. rasism, mångfald. Låt dem skriva enskilt en stund och sedan redovisa för en grupp om tre. Låt gruppen skriva en ny lista som är gemensam, på ett stort papper, och redovisa den för hela gruppen. Nu har ni hela gruppens tankar om ett ämne och kan gå vidare med andra övningar som fördjupar sig i det ämnet. Rangordning Ge alla deltagare papper och penna. Ställ en varför-fråga och be deltagarna skriva ner sex anledningar till att det är så. Be därefter deltagarna att rangordna orsakerna, nummer ett för den viktigaste och nummer sex för den minst viktiga. Ett alternativ är att ge halva lösningar; ge en varför-fråga och ge dem tre svar, be dem skriva ner tre till och sedan rangordna. Ge de första två momenten fem minuter, dela sedan in gruppen i mindre grupper om tre-fyra personer och låt dem berätta för varandra hur de tänkt. Var tydlig med att när en i gruppen berättar så lyssnar de andra, inte kommenterar. Låt därefter grupperna diskutera och kanske skapa en gemensam lista. Redovisa för hela gruppen. Exempel på varför-frågor: Varför börjar man bråka? Varför blir man rasist? Varför är det krig mellan länder? Varför är det inbördeskrig i vissa länder? Varför blir bara vissa scouter? Heta stolen Sätt er i ring, på stolar eller något annat som symboliserar platser, ha en plats för mycket. Läs upp ett påstående som man kan säga ja eller nej på, t.ex. Scouterna är roligare än fotboll. De deltagare som håller med byter plats, de som inte håller med eller behöver tänka mer,

93 92 Vi och Dom // Om att leda värderingsövningar sitter kvar. Ha en plats för mycket så att man alltid kan byta plats, även om ingen annan gör det. Fråga hur de som satt kvar tänkte, be deltagarna räcka upp handen, fråga sedan hur de som bytte plats tänkte. Är det ingen som räcker upp handen kan man fördela ordet genom att titta på någon och fråga hur tänkte du? Markera att det alltid är frivilligt att svara. Om någon vill svara på alla frågor, berätta att du vill höra allas åsikter och att det är viktigt att alla som vill får komma till tals. Börja med enkla frågor och upprepa hur de ska göra för att svara: Håller man med byter man plats, håller man inte med sitter man kvar. Exempel på Heta stolen-påståenden: Rasister är osäkra personer Det är lätt att vara kompis med invandrare Fördomar skapas av media Vissa fördomar är mer okej än andra Sverige är ett jämlikt samhälle Alla får vara med på scouterna Invandrare vill inte bli scouter Att vara olika hjälper samhällsutvecklingen 4-hörn 4-hörn är en övning då rummets hörn symboliserar ställningstagande. Ledaren läser upp ett problem, eller åsikt, och ger deltagarna tre olika svarsalternativ och ett öppet hörn. Exempel: Det härligaste med sommaren är: Att glassen blir mjuk i solen Sommarregnen Scoutlägren Öppet hörn eget förslag Deltagarna får ställa sig i det hörnet som de håller med om. Det öppna hörnet är inte ett jag-vet-inte-hörn utan ett hörn för de som tycker något annat, har en annan lösning, t.ex. att det härligaste med sommaren är att bada.

94 Om att leda värderingsövningar // Vi och Dom 93 Står någon ensam i ett hörn är det bra som ledare att ställa sig i det hörnet och leda övningen därifrån. Då markerar man att det inte är fel att tycka så och stödjer den personen i sitt beslut. Be nu deltagarna att prata ihop sig i någon minut om varför det är viktigt med deras hörn. Det är inte relevant att få höra varför de andra hörnen är oviktiga utan varför deras hörn är bra. Är det många i ett hörn, dela dem i mindre grupper. Låt sedan grupperna redovisa för varandra vad de tycker och om någon vill byta plats, ändra åsikt, går det bra när alla har fått motivera sitt hörn. Därefter ger ledaren ett nytt påstående med tre lösningar och ett öppet hörn. Tänk på att stegra svårigheten, så de första frågorna är lätta och vanliga t.ex. som den ovan, medan de sista är svåra att ta ställning till. Exempel på lite svårare frågor är: Den främsta orsaken till varför vissa grupper har så starka fördomar mot varandra är att: de är rädda för varandra de lever åtskilda kulturerna krockar med varandra öppet hörn Man är svensk när man: är född av svenska föräldrar har svenskt pass känner sig som svensk öppet hörn Litteraturtips: Du har huvudrollen i ditt liv, Katrin Byréus, Liber, 1990 Aktiva värderingar, John M Steinberg, Gleerups, 2003 Positiv påverkan, John M Steinberg, Max Martin, 1998

95 94 Vi och Dom // Referenser Referenser Vad är mångfald och varför ska scouterna jobba med mångfald? Kategoriseringsfällan: Fakta baseras på C-uppsatsen Mångfald i arbetslivet en studie av teorier och grundläggande synsätt i mångfaldsarbete i Sverige, Kristina Hållén, 2002 Andras definitioner: Ulrika Eklund, Margot Granvik, Välj mångfald! En metodbok för dig som vill arbeta för inkludering, LSU, 2005 Om USA och forskning: Mångfald som verksamhetsstrategi en modell för mångfaldsarbete, Integrationsverket 2001, s. 29 Daina Alm, Om mångfaldsorganisation och modellen: Fördel mångfald, En tankeväckare om mångfald i organisationer, konsultförlaget, 1999, s. 22, 42. Formuleringen om Barnkonventionen är från Citat: Alla lika olika Mångfald i arbetslivet, Regeringskansliet, Näringsdepartementet, Ds 2000:69, s. 21, 23 Ulrika Eklund, Margot Granvik Välj mångfald! Göteborgs stads & Volvo lastvagnars vision. En metodbok för dig som vill arbeta för inkludering, LSU, 2005 sid. 77 Mångfald som verksamhetsstrategi en modell för mångfaldsarbete, Integrationsverket 2001, s.60 Daina Alm: Fördel mångfald, En tankeväckare om mångfald i organisationer, konsultförlaget, 1999, s.8 Gillis Herlitz, Vem är inte riktigt klok, Argument förlag, 1999, s 100 Vi och dom vi och dem Orvar Alinder och Marco Helles, MOD-pärmen, Sensus, 1998, s. 5:18 Citat: Tomas Böhm; Inte som vi!, Natur och Kultur, 1996, s. 34 Gillis Herlitz, Vem är inte riktigt klok, Argument förlag, 1999, s 13 Etnicitet att dela ursprung Migrationsverkets hemsida, migration, historik Efterkrigstidens invandring och utvandring, Demografiska rapporter 2004:5, SCB Tillsammans integration i svenska samhället, 2005 SCB Citat: MOD-pärmen, Orvar Alinder och Marco Helles, Sensus, 1998, s. 5:31 Kultur vad är svenskt? Annick Sjögren, Här går gränsen, Arena, 1993 Gillis Herlitz, Vem är inte riktigt klok, Argument förlag, 1999 Norman Burns Guds tjänare vid Tomtberget, Botkyrka kommun, 1989 Etnocentrism: Kultur Åka Daun, Billy Ehn, Bland-Sverige, red., Carlssons, 1988, s.90 Citat: Seija Wellros, ur Välj mångfald, sid 58 Kultur

96 Referenser // Vi och Dom 95 Scoutkultur vad är det? Militära kopplingen: Bo Nilsson, Maskulinitet, Boréa, 1999, s. 63 Fredrik Mandelin, Inspiration, Nio bilder av scouting, Scouting för alla s. 2 Att göra pojkar till män: Bo Nilsson, Maskulinitet, Boréa, 1999, s. 44, 54 Hon och Han, Karin Zetterlund, scoutförlaget, 2003 Friluftsliv härligt eller hotande? Att se naturen som ett hot: Annick Sjögren, Här går gränsen, Arena, 1993, s. 114, 115 Citat: Nora Weintraub i tidningen Invandrare och minoriteter, nr , s. 4 Sverker Sörlin i tidningen Invandrare och minoriteter, nr , s 25 Exempel: Sportfiskarna i Norr, telefonintervju med Elisabeth Berggren Miljöförvaltningen i Göteborg, telefonintervju med Daniel Eek Hur påverkar religion vår vardag? Guide till världsreligionernas Stockholm, Gud har 99 namn, World Wide Wisdom Multireligiösa almanackan, Sensus Resväskan, Gud har 99 namn, Sensus Pia Karlsson och Ingvar Svanberg, Religionsfrihet i Sverige, Studentlitteratur, 1997 Citat: Görel Byström Jararv: Guide till världsreligionernas Stockholm, s. 8 9 Görel Byström Janarv i studiehäftet Resväskan, Sensus, 2003 Pia Karlsson och Ingvar Svanberg, Religionsfrihet i Sverige, Studentlitteratur, 1997, s Åka Daun, Billy Ehn, red., Bland-Sverige, Carlssons, 1988, s.10 Att bemöta främlingsfientlighet och rasism i scouterna Vad beror fördomar på? Hur skapas främlingsfientlighet och rasism? Orvar Alinder och Marco Helles, MOD-pärmen, Sensus, 1998, s. 5:23 Tomas Böhm, Inte som vi!, Natur och Kultur,1996, s Anna-Lena Lodenius och Per Wikström, Vit makt och blågula drömmar, Natur och Kultur, 1997, s Nationalism, patrioter och självförtroende Vit makt och blågula drömmar, Anna-Lena Lodenius och Per Wikström, Natur och Kultur, 1997, s. 32 Citat: Tomas Bömn, Inte som vi! Natur och Kultur,1996, s Zorba; integrationsverkets hemsida: Albert Einstein och John M. Kaynes, MODpärmen, Orvar Alinder och Marco Helles, Sensus, 1998, s. 15:3, 15:4 Om att leda värderingsövningar Fakta och inspiration från egen erfarenhet och från: Du har huvudrollen i ditt liv, Katrin Byréus, Liber, 1990

97 Tack! till alla er som läst igenom boken och kommit med kommentarer: Conny Gilsell, SMU Inger Trysin, FA Bettan Karlsson, SSF Marie-Louise Lövgren, SSF Linda Elmström, KFUK-KFUM Eniz Gigovic, NSF Peter Fränberg, SSF Marie Månsson, SSF Cecilia Elving, SSR Norman Burns Susanne Nordlund

98 Scouterna har alltid jobbat med mångfald. Nu har vi möjligheten att bli ännu bättre. Genom att fundera, reflektera och arbeta med övningarna i boken kan vi tillsammans göra verklighet av visionen; Alla är välkomna på scouterna! Vi och Dom är både en kunskapsbank, en handledning och en idébank för dig och mig som ledare i scouterna. Min förhoppning är att du som läser boken både känner igen dig och överraskas. Viktigast av allt är att du också reflekterar över dina åsikter och hur du som person och ledare kan bidra till en öppen och inkluderande scoutrörelse och ett öppnare samhälle. Fredrik Krantz, ordförande i Svenska Scoutrådet Författare är Malin Kasper Burns som genom hela sitt scoutengagemang har arbetat för större öppenhet i scouterna. Hon har varit aktiv som scoutledare, kursledare och som styrelseledamot i Svenska Scoutförbundet. Hon var en av de ansvariga för Global Development Village, GDV, på Scout Kasper är utbildad teaterpedagog och läser till Levande Verkstads pedagog. Hon har även studerat etnologi med mångkulturell inriktning. Vi och Dom är en bok med fakta blandat med övningar och diskussionsfrågor. Du kan läsa den själv, diskutera med dina ledarkamrater och göra övningarna med scouter i alla åldrar. Vi och Dom tar upp mångfald ur perspektiven etnicitet, kultur, religion och så klart; vi och dom. Specifikt för scouter tas även scoutkultur och friluftsliv upp.