De svenska skatterna. beskattning av kapital, arbetskraft och företagande. En bakgrundsbeskrivning
|
|
- Rasmus Engström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 De svenska skatterna - beskattning av kapital, arbetskraft och företagande En bakgrundsbeskrivning
2 Förord Förändringarna i omvärlden påverkar det svenska samhället i allt större utsträckning. Globaliseringen medför att individer och företag mycket lätt kan jämföra förutsättningarna i olika länder. Konkurrensen om företagsetableringar och den bästa arbetskraften skärps ständigt. Även konkurrensen mellan olika länders regelverk blir allt hårdare. Innebörden är att länderna försöker erbjuda så bra villkor som möjligt för att attrahera företagsetableringar och den bästa arbetskraften. På många håll i vår omvärld pågår ett reformarbete, med lägre skatter som ett viktigt medel. De företag som är verksamma i Sverige är beroende av de villkor de verkar under. Dessa villkor i förhållande till motsvarande villkor i andra länder är betydelsefulla för svenska företags konkurrenskraft, och i förlängningen sysselsättningen och tillväxten i Sverige. Under de senaste tre åren har tre mycket skadliga skatter avskaffats i Sverige, arvsskatten, gåvoskatten och förmögenhetsskatten. Dessutom har regeringen infört jobbskatteavdrag och en rad lättnader t.ex. nedsatt arbetsgivaravgift och avdrag för hushållstjänster. Det totala skattetrycket i Sverige är dock fortfarande högst i världen och det finns åtskilliga viktiga konkreta skatteproblem som väntar på att åtgärdas. Skattefrågorna är viktiga framtidsfrågor för att säkra konkurrenskraft och välstånd. Mot den här bakgrunden har Svenskt Näringslivs tillsatt en skattekommission med VD Urban Bäckström som ordförande. Kommissionen består därutöver av sju företagare, dessa är; Rune Andersson, Mellby gård AB, Carl Bennet, Getinge AB, Britt Danielsson, Stegeborgs Egendom AB, Lars Jansson, Wasa Express & Åkeri, Uno Pettersson, PeWes skor AB, Maud Spencer, Svalson AB och Jens Spendrup, Spendrups bryggeri AB. Kommissionens ska träffa företagare och experter för att ta del av deras kunskaper och erfarenheter. Fram till hösten 2009 ska kommissionen visa hur skattetryck och skattesystem bör se ut för att ge Sverige bättre möjligheter i den globala ekonomin. Som en bakgrund till kommissionens arbete vill vi ge en kort beskrivning av svenska skatterna på kapital, arbetskraft och företagande och belysa de effekter höga skatter får på den entreprenöriella verksamheten i Sverige.
3 Skatter påverkar Att fler människor väljer att driva företag och att befintliga företag växer i Sverige är en absolut nödvändighet för att säkra välståndet i framtiden. Därför är det viktigt att ständigt arbeta med att förutsättningarna för företagande i Sverige blir så bra som möjligt. Sverige lider brist på företagare. Det framgår i Global Entrepreneurship Monitor (GEM) som årligen mäter företagande och nyföretagande i ett 40-tal länder. Ser man till nyföretagande så är knappt 4 av 100 svenskar i arbetsför ålder aktiva med att starta företag. Bland de 17 EUländer som ingick i undersökningen 2007 hamnade Sverige på 14:e plats. Även tidigare mätningar har givit liknande resultat. World Economic Forum ger årligen ut Global Competitiveness Report och 2007 års rapport visar att Sverige erbjuder bra villkor för företagande i faktorer som låg risk för korruption, låg inflation och låg risk för politisk instabilitet. Svagheter som rapporten pekar på är framförallt en stel arbetsmarknad och höga skatter och krångliga skatteregler. Höga skatter har en negativ effekt på den förväntade vinsten i en affärsmöjlighet och därmed också på antalet affärsmöjligheter som individer bedömer vara värda att satsa på. Höga skatter har därför en dämpande effekt på den entreprenöriella aktiviteten i ekonomin. Ett högre nyföretagande och en större omfattning av företagande i stort skulle förbättra förutsättningarna för tillväxt och jobbskapande. Sveriges näringsstruktur sägs ofta likna ett timglas. Strukturen har relativt många stora, internationellt framgångsrika och verksamma företag, få mellanstora företag och en bred bas av många småföretag. Under senare tid har de stora svenska företagen minskat antalet anställda i Sverige, delvis genom utflyttning av verksamhet men också genom att utlokalisera sådan verksamhet som inte kan betraktas som kärnverksamhet. Fokus i den näringspolitiska diskussionen har därför flyttats mot de mindre och medelstora företagen. Förhoppningarna är att dessa företag i högre grad än tidigare kommer att bidra till sysselsättning och tillväxt. Samtidigt vet vi att många av de mindre företagen inte nödvändigtvis vill expandera och växa. Många företagare vittnar om att riskerna är större än de potentiella vinsterna, vilket bottnar i en för svag konkurrenskraft. Mer konkurrenskraftiga företag skulle sannolikt också göra att fler företag exempelvis skulle våga göra en exportsatsning eller investeringar för att ta marknadsandelar. Den sviktande konkurrenskraften består ofta i ett för högt kostnadsläge, pga höga skatter på arbetskraft, svårt att hitta kompetent personal eller brist på tillväxtkapital. Idag är Sverige det land inom OECD som lägger störst andel av BNP på FoU. Dessvärre presterar vi inte lika bra när det gäller att ta tillvara på investeringarna. Det visar European Innovation Scoreboard 2007 som rankar Sverige som det mest innovativa landet i EU. Placeringen baseras i hög grad på de stora investeringar som görs i FoU, således finns konkurrensfördelen främst på inputsidan. Själva outputen, resultatet av insatserna är mer
4 medelmåttiga enligt European Innovation Scoreboard Vi lyckas alltså inte fullt ut dra nytta av de höga investeringarna i FoU. Människor, företag och marknader anpassar sig mycket snabbt efter de förändringar som politiska beslut medför. I den tilltagande globala konkurrensen ökar betydelsen av att ha skatteregler som är konkurrenskraftiga i internationell jämförelse. Konkurrensen om kapitalet och de smartaste hjärnorna hårdnar i en värld där allt fler siktar allt högre upp i näringskedjan. Incitament för risktagande och incitament för utbildning blir allt viktigare i takt med att människor får bättre möjligheter att resa, hämta information och därmed jämföra olika alternativ. Skattesystemet har också här en viktig roll att fylla för att skapa bästa möjliga förutsättningar för människor och företag i Sverige. Samtidigt som skattesystemet kontinuerligt måste anpassas för att förbättra konkurrenskraften, är det angeläget att förändringarna sker mer förutsägbart, att reglerna är hållbara och att de är lätta att tillämpa. Ofta uppnås detta enklast med låga skattesatser och breda baser. När man först åtgärdar de skatter som, i relation till deras betydelse för de offentliga finanserna, är mest skadliga för tillväxten, förbättras ekonomins tillväxtförmåga och skattebaserna växer. Därmed ökar skatteinkomsterna för det offentliga och utrymme skapas att åtgärda de skatter som står näst i tur bland tillväxthämmande skatter. Utmaningen är att ha skatter som bidrar till att fler vill starta företag, att fler befintliga företag växer och att fler idéer kommersialiseras i Sverige. Enkelt uttryckt handlar det om att få ett skattesystem som hjälper och inte stjälper. Ett vettigt utformat skattesystem kan bidra till att svenska företag och därmed svensk ekonomi bättre kan utnyttja de möjligheter som den globala ekonomin erbjuder. När betingelserna för en växande ekonomi är goda kan välståndet också öka. Det är därför viktigt att se mer till hur välstånd skapas än hur det fördelas.
5 Det svenska skattesystemet Sverige har världens högsta skatter. Detta är ett resultat av omfattande offentliga åtaganden som kräver stora resurser. Skattetrycket som mäter skatternas andel i relation till BNP uppgår till närmare 50 procent, vilket är bortåt 10 procentenheter över snittet i EU. Skatten på arbete står för cirka 60 procent av de totala skatterna. I denna post ryms såväl direkta skatter i form av kommunal och statlig inkomstskatt som indirekta skatter i form av arbetsgivaravgift. Den statliga inkomstskatten inbringar årligen drygt 40 miljarder till staten. Mervärdesskatten står för knappt 20 procent och bolagsskatt, kapitalskatter m.m. står för drygt 10 procent av inkomsterna. Resten av inkomsterna kommer från olika punktskatter på energi, trafik, alkohol och tobak m.m. I sammanhanget är det värt att nämna att staten har ett årligt överskottsmål på en procent av BNP. Under de senaste åren har detta mål nåtts med råge. Överskottsmålet medför en överbeskattning av befolkningen, vilket förstärker snedvridningar och hämmar effektiviteten i ekonomin. Eventuella ambitioner att med hjälp av överskotten bygga upp en förmögenhet i offentlig sektor, kan motverka förmögenhetsuppbyggnad i privat sektor. Det riskerar att minska tillgången på riskkapital och därmed bromsa investeringar, nyföretagande och krympa basen för framtidens välstånd. Historik Fram till mitten av 1960-talet avvek inte Sverige nämnvärt från övriga industrinationer vad gäller skattetrycket. Men under den senare delen av 1960-talet inleddes en era av skattehöjningar då framför allt de indirekta skatterna, såsom arbetsgivaravgiften och mervärdesskatten steg kraftigt. Under 1970-talet fortsatte skattehöjningar i stor omfattning, bland annat steg arbetsgivaravgiften från 11,90 procent 1970 till 32,15 procent Även inkomstskatterna höjdes under perioden med mycket höga marginalskatter som följd. Under perioden lades grunden för Sverige som ett högskattesamhälle. Under 1980-talet blev situationen ohållbar med höga inflationstal, höga inkomstskatter och mycket höga marginalskatter. Detta var bakgrunden till en omfattande reformering av skattesystemet som avslutades 1990/91. Reformerna hade likformiga regler, breda skattebaser och lägre skattesatser som fundament. Skattereformen i sig medförde dock ingen påtaglig sänkning av det totala skatteuttaget. Under de senaste årtiondena har åtskilliga avsteg från reformens principer gjorts, med bl.a. marginalskatter uppemot 60 procent. Arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna har under de senaste åren avskaffats. Detta är viktiga åtgärder för att underlätta ägarskiften och kapitaltillgången för svenska företag. Sedan regeringsskiftet hösten 2006 har också förändringar skett i skattesystemet gällande beskattning på arbetsinkomster. De viktigaste förändringarna är jobbskatteavdraget, avdrag för hushållstjänster och selektivt sänkt arbetsgivaravgift.
6 Skatt på företagande Bolagsskatten i Sverige på 28 procent är i dag något högre än genomsnittet i omvärlden. Viktiga principer för bolagsskatten är breda baser och nettobeskattning, dvs. avdragsrätt för kostnader utan särskilda inskränkningar. För mindre företag är ofta ett särskilt skatteregelverk aktuellt, de s.k. 3:12-reglerna. Lagstiftarens syfte med regelverket är att begränsa hur stor del av inkomsterna i ett företag som ägarna får tillgodogöra sig i form av kapitalinkomst. Regelstrukturen är komplicerad och har omarbetats 2006 och 2007, med vissa lättnader som följd. Fortfarande finns dock betydande problem kvar bl.a. i form av osäkerhet för framtida försäljningar av företag, orimliga krav på företagarens lön och en rad diskriminerande regler som behöver undanröjas. Skatt på arbete Arbetsgivaravgiften i Sverige är hög i ett internationellt perspektiv. Kopplingen mellan avgift och förmån i socialförsäkringssystemet är så svag att hela avgiften i praktiken att betrakta som skatt. Exempelvis utgår full avgift oavsett hur hög lönen är, trots att förmånssystemen har tak, ofta vid 7,5 basbelopp. På senare tid har selektivt sänkt arbetsgivaravgift funnits på den politiska agendan. Exempelvis gäller detta för unga, äldre, långtidsarbetslösa och sjukskrivna under vissa bestämda villkor. Bakgrunden är givetvis att skatterna är alltför höga och sänkningarna är välkomna som första steg mot mer generella sänkningar. Selektiva åtgärder kan riskera att skapa problem i form av snedvridningar, tröskeleffekter och gränsdragningssvårigheter. Skatt på arbetsinkomster består i huvudsak av kommunalskatt, som betalas av alla, och statlig skatt som betalas på inkomster över ca kr per månad. Arbetsinkomstbeskattningen innehåller också ett grundavdrag för alla skattebetalare. Sedan 2006 finns även ett jobbskatteavdrag som alla som arbetar får. Ju högre arbetsinkomsten är, desto högre blir jobbskatteavdraget upp till en årsinkomst på cirka kr. Maximalt kan avdraget därmed uppgå till drygt kr per år. För personer över 65 år med arbetsinkomster är jobbskatteavdraget mer generöst tilltaget. Jobbskatteavdraget har bidragit till att tydliggöra arbetslinjen, dvs. att det ska löna sig att arbeta, men avdraget har en komplicerad utformning och är svårt att räkna fram för gemene man. Kommunalskatten varierar mellan Sveriges 290 kommuner. Den var i genomsnitt 30 procent vid skattereformen , men den har successivt stigit. I dag har skånska Vellinge lägst skatt med knappt 29 procent och högst skatt finns i dalsländska Dals-Ed med dryga 34 procent. Genomsnittet i Sverige är 31,67 procent inklusive den obligatoriska begravningsavgiften (0,22 procent). Härutöver finns kyrkoskatten, som uppgår i genomsnitt till ca 1 procent och är frivillig sedan kyrkan skiljdes från staten fr.o.m. år Ett omfattande system för utjämning av inkomster och kostnader mellan kommuner gör att det i praktiken är svårt att avgöra vilka incitament den enskilda kommunen har när det gäller att sänka de egna kostnaderna eller att utveckla kommunens näringsliv. Den statliga skatten på arbetsinkomster betalas av alla som tjänar mer än ca kr per månad. Alla inkomster som överstiger denna nivå beskattas med 20 procent utöver
7 kommunalskatten, totalt är alltså den s.k. marginalskatten drygt 50 procent för dessa inkomster. De som har inkomster över ca kr per månad betalar dessutom ytterligare 5 procent skatt, vilket ger en sammanlagd marginalskatt på drygt 55 procent. De sista 5 procenten kallas värnskatt eftersom de infördes som en del av bekämpningen av den stora 90- talskrisen. Inkomstgränserna över vilka statlig skatt tas ut brukar kallas brytpunkter. De definieras i lagen som s.k. skiktgränser i termer av s.k. beskattningsbar inkomst (efter grundavdrag) och motsvarar i år årsinkomster på resp kr. Skatt på kapital De senaste åren har arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna avskaffats i Sverige. Det kommer att underlätta avsevärt framöver för ägarskiften och kapitalförsörjning. Sverige har som de flesta länder s.k. dubbelbeskattning, dvs. inkomster beskattas två gånger: först 28 procent bolagsskatt på vinsten i bolaget och sedan 30 procent kapitalskatt på utdelningar till aktieägarna. Sammantaget ger detta 49,6 procent skatt: 28% + (100%-28%)*30%. I Sverige sker dubbelbeskattningen fullt ut och från första kronan. Många andra länder har s.k. partiell dubbelbeskattning, dvs. endast en del (t.ex. hälften i Tyskland) av utdelningen tas upp till beskattning. I andra länder är det vidare vanligt med generösa s.k. fribelopp, dvs. endast utdelningar över viss nivå (t.ex kr i Tyskland) beskattas. Även kapitalvinster beskattas i Sverige med 30 procent. Detta gäller från första kronan och oavsett innehavstid. I många andra länder är skatten lägre, eller helt avskaffad för längre innehavstider. Kapitalvinster för innehav över ett år är t.ex. skattefria i Tyskland. Fastighetsskatt på näringsfastigheter innebär de facto en trippelbeskattning för just denna sektor i ekonomin. Industrifastigheter kan drabbas av mycket hög skattebelastning när s.k. skräddarsydda byggnader (t.ex. raffinaderier eller pappersmaskiner) åsätts höga taxeringsvärden. Utvecklingen i omvärlden I omvärlden pågår en press nedåt på de skatter där den internationella skattekonkurrensen är mest påtaglig. Den genomsnittliga bolagsskatten i EU har på några få år fallit rejält och 2007 var den nere i knappt 25 procent. Sveriges bolagsskatt har under en längre period varit oförändrad på 28 procent. Även på kapitalskatteområdet är skattekonkurrensen märkbar och det pågår en press nedåt. Genomsnittet i våra konkurrentländer ligger kring 15 procent, medan den svenska kapitalskatten är 30 procent. När det gäller högsta marginalskatt på arbete har utvecklingen i omvärlden inneburit sänkningar i de flesta länder. En nivå ner emot 40 procent etableras i allt fler länder, t.ex. USA, Japan, Storbritannien, Frankrike, Italien och Tyskland. Bland de nordiska grannländerna Island, Norge och Finland har marginalskatterna sänkts rejält de senaste åren. I Danmark har regeringen tillsatt en utredning med syfte att sänka skatten på arbete markant och utredningsarbetet ska vara klart i början av 2009.
8 Utvecklingen för konsumtionsskatter och mervärdesskatten är tendensen stigande. Exempelvis har mervärdesskatten i Tyskland på några år stigit från 15 till 19 procent år Dessutom är enskilda punktskatter på väg upp, exempelvis på energiområdet.
Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning
Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 26 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning
Läs merRegeringen backade om entreprenörsskatten
Regeringen backade om entreprenörsskatten 1 Skattesystemet måste Främja tillväxt ge incitament till arbete, företagande, sparande, investeringar Ge ökad konkurrenskaft nivåer och regler måste vara minst
Läs merRegeringen backade om entreprenörsskatten
Regeringen backade om entreprenörsskatten 1 Skattesystemet måste Främja tillväxt ge incitament till arbete, företagande, sparande, investeringar Ge ökad konkurrenskaft nivåer och regler måste vara minst
Läs merSvenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz
Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala
Läs merSkatteförslag för tillväxt och välstånd. Januari 2004
Skatteförslag för tillväxt och välstånd Januari 2004 1 Skatteförslag för tillväxt och välstånd Sverige behöver fler företagare och växande företag. Tillväxten i små och medelstora företag är bra för Sveriges
Läs merSkatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder
Skatt på företagande maj 2010 Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder 2 Skattejämförelse för företagare i Sverige & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning
Läs merUndersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU
Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 27 FÖRORD Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning
Läs merDet behövs en ny skattereform!
Det behövs en ny skattereform! Presentation på Finanspolitiska rådets seminarium den 13 juni 2018 Erik Åsbrink Århundradets skattereform Byggde på principer om enkelhet och likformighet Innebar breda skattebaser
Läs merSkattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget
Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets
Läs merNya 3:12-regler i nordiskt perspektiv
1 2005-09-14 Johan Fall, Svenskt Näringsliv Nya 3:12-regler i nordiskt perspektiv Sammanfattning e nya 3:12-regler som föreslås i Sverige innebär marginella sänkningar av skatten. En jämförelse av olika
Läs merSka världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget
Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna
Läs merBehövs det en ny skattereform? Åsa Hansson Lunds universitet
Behövs det en ny skattereform? Åsa Hansson Lunds universitet Arbete beskattas relativt hårt 7% 7% Skatt på arbete Skatt på konsumtion 27% 59% Skatt på kapitalinkomst (individnivå) Skatt på företagsvinster
Läs merSKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD
SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 Skattefridagen är den dag då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att
Läs merKonjunkturrådets rapport 2018
Konjunkturrådets rapport 2018 Finansminister Magdalena Andersson 17 januari 2018 Finansdepartementet 1 Bra och viktig rapport Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv,
Läs merAnsvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar
2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch
Läs merMaj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden
Maj 2010 Sveriges största skattebetalare - småföretagen står för välfärden Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Så gjordes undersökningen... 6 Bolagsskatt, arbetsgivaravgift och inkomstskatt...
Läs merSkattefridagen 2014 16 juli
Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År
Läs merSkattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol
Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala
Läs merREMISSVAR (Fi2008/3983) Sänkt skatt på förvärvsinkomster
2008-08-13 Rnr 63.08 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (Fi2008/3983) Sänkt skatt på förvärvsinkomster I promemorian föreslås dels att det så kallade jobbskatteavdraget förstärks och delvis
Läs merProjektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning
Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare
Läs merSkattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget
Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets
Läs merDaniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson
Daniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson Twitter #snskunskap WiFi SNSGuest Lösenord snskunskap 1 Daniel Waldenström Inledning 2 Rapportens utgångspunkter Stora förändringar sedan århundradets skattereform
Läs merSkatteundersökningen En internationell jämförelse i beskattning av kapital
Skatteundersökningen 2016 En internationell jämförelse i beskattning av kapital Förord Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Aktiespararna, verkar för en internationellt konkurrenskraftig kapitalbeskattning
Läs merSänkt arbetsgivaravgift. nya jobb
Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser
Läs mer40% utmaningen 02 MILJARDER. svenskt ägande. Så påverkar skatterna företagandet sid 5. ger ökat företagande. Det svenska skattetrycket är
r e f o r m e r f ö r e t t s t a r k a r e s v e r i g e utmaningen 02 Förmögenhetsskatten drev ut hundratals miljarder kronor ur Sverige. Enligt Svenskt 1000 Näringslivs senaste beräkningar rör det sig
Läs merBeskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning
Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 25 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning
Läs merMen dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:
Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor
Läs mer// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014
// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merREMISSVAR (Fi2018/02415/S1)
218-8-31 Rnr 53.18 Finansdepartementet 13 33 Stockholm REMISSVAR (Fi218/2415/S1) Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Förslagen i sammandrag Promemorian
Läs merBeskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU
Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 29 FÖRORD Förord s Aktiesparares Riksförbund, Aktiespararna, verkar för en internationellt konkurrenskraftig kapitalbeskattning för enskilda aktieägare
Läs merSvensk finanspolitik Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2018 - Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir.
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir. 2015:2 Beslut vid regeringssammanträde den 15 januari 2015. Ändring av och
Läs merEn ekonomi för alla, inte bara för de rikaste. 1 juli 2018
En ekonomi för alla, inte bara för de rikaste 1 juli 2018 Det här har vi gjort tillsammans, ja. Men det hade inte varit möjligt om vi inte stramat åt migrationspolitiken. Man måste orka ta ansvar för svåra
Läs merNima Sanandaji
Innovationsskatten Nima Sanandaji 2011-11-26 Att främja innovationer En central politisk ambition Regeringen verkar för vision om ett Sverige år 2020 där innovation ger framgångsrika företag, fler jobb
Läs mer#ESOkunskap. Detta seminarium websänds direkt på eso.expertgrupp.se
#ESOkunskap Detta seminarium websänds direkt på eso.expertgrupp.se Skillnad på marginalen en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning Spencer Bastani Linnéuniversitetet Håkan Selin IFAU 24 april, 2019
Läs merYtterligare skattesänkningar för personer över 65 år
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2019/02411/S1 Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år Juni 2019 1 1 Sammanfattning Inför budgetpropositionen för 2020 är det angeläget att
Läs merHelsingborg Finansdepartementet Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag
Helsingborg 2017-02-07 Finansdepartementet Fi.registrator@regeringskansliet.se Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag Remissvar från Företagarförbundet Fria Företagare 1. Allmänt om utgångspunkterna
Läs merSå mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren
Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Innehåll ernas beskattning... 3 Skatteskillnaden mellan pension och lön.... 5 Skattebetalarna anser...13 ernas beskattning Före 2007
Läs merRapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder
1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast
Läs merSkillnad på marginalen - en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning
Skillnad på marginalen en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning Spencer Bastani Linnéuniversitetet Håkan Selin IFAU 4 juni, 2019 SNS Introduktion I Sverige är marginalskatter på arbetsinkomst olika
Läs merHässleholms Hantverks- & Industriförening
Hässleholms Hantverks- & Industriförening Information om De nya 3:12-reglerna Jerker Thorvaldsson www.hantverkarna.nu 1990 års reform Arbetsinkomster beskattas mellan 32 % upp till 57 % Kapitalinkomster
Läs merBeskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU
Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 2011 1 Förord Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Aktiespararna, grundades 1966 i syfte att verka för en internationellt konkurrenskraftig kapitalbeskattning
Läs merSvensk finanspolitik 2008. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Rapportens innehåll 1. Finanspolitiken och det finanspolitiska ramverket 2. Finansdepartementets makroekonomiska prognoser 3. De
Läs merSkattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde
Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde Skattefridagen 19 juli 2017 Skattefridagen är den dag på året då den genomsnittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för
Läs merEffekter av regeringens skattepolitik
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3405 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) Effekter av regeringens skattepolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merklyfta mellan de marginalskatter på arbete som medel- och höginkomsttagare
Sammanfattning Frågan hur skatte- och bidragssystemet bör utformas tillhör de allra mest fundamentala i en modern välfärdsstat. Staten tar in skatt för att finansiera gemensamma angelägenheter som polis
Läs merREMISSYTTRANDE SN 157/2007 Fi 2007/5092. Yttrande över promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag
27-8-16 REMISSYTTRANDE SN 157/27 Fi 27/592 Finansdepartementet 13 33 Stockholm Yttrande över promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag Föreningen Svenskt Näringsliv, som beretts tillfälle avge yttrande
Läs merEn politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb
Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är
Läs merSkatter och arbetsmarknad: några spridda synpunkter. Lars Calmfors Folkpartiets partistyrelse 18 mars 2013
Skatter och arbetsmarknad: några spridda synpunkter Lars Calmfors Folkpartiets partistyrelse 18 mars 2013 Disposition 1. Skattesystemet Avstegen från 1991 års skattereform Fastighetsskatt och moms Värnskatten
Läs merÅsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren
Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren 22-2-21 2(19) I denna skrift frågar vi oss vem som får del av sänkt statlig inkomstskatt. Vi laborerar också med ett tillägg till barnbidraget riktat till ensamstående
Läs merFlexLiv Överskottslikviditet
FlexLiv Överskottslikviditet 2 5 Förvaltning av överskottslikviditet Regelverket för fåmansföretag i Sverige begränsar nyttan av kapitaluttag genom lön och utdelning. Många företagare väljer därför att
Läs merUtmaningar på arbetsmarknaden
Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merArbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd
Arbetsmarknaden, skatterna och skolan Helena Svaleryd Positiv arbetsmarknadsutveckling 90 85 80 75 70 65 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 Sysselsättningsgrad Arbetskraftsdeltagande Krisens
Läs merSvenska skatter och omvärldsbeskattningen en jämförelse mellan skatteuttaget i Sverige och fjorton viktiga omvärldsländer
Svenska skatter och omvärldsbeskattningen en jämförelse mellan skatteuttaget i Sverige och fjorton viktiga omvärldsländer av Professor Sven-Olof Lodin 1 Förord Skattenivån och skattepolitiken spelar en
Läs merSvenska staten och skatteteori
Svenska staten och skatteteori Plan Svenska staten Skatteteori Hur bör skatter utformas? 1 2 Upplägg Offentliga utgifter som andel av BNP Varför skatter? Hur bör skatter utformas? Viktiga kriterier för
Läs merSvenska skatter och omvärldsbeskattningen en jämförelse mellan skatteuttaget i Sverige och fjorton viktiga omvärldsländer
Svenska skatter och omvärldsbeskattningen en jämförelse mellan skatteuttaget i Sverige och fjorton viktiga omvärldsländer av Professor Sven-Olof Lodin 1 Förord Skattenivån och skattepolitiken spelar en
Läs mer4.1 4.2 Löner till anställda som metod att undanta vissa kvalificerade andelar från 3:12- beskattning och en utvidgad löneunderlagsregel.
R-2005/0198 Stockholm den 29 mars 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/522 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över utredningen Reformerad ägarbeskattning
Läs merNORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT
NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT SAMMANFATTNING AV VÅRA RESULTAT Skatt är den klart största utgiften för
Läs merSveriges företagare om skatter
Sveriges företagare om skatter intryck från skattekommissionens företagarhearingar Dec 2008 Framtidens skattesystem måste formas så att fler plantor kan gro och växa Christer Hasslebäck, Welltec AB, Uddevalla
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna November 2016
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 216 Sammanfattning Stark men avtagande BNP-tillväxt Finansiellt sparande runt nollstrecket trots stark sysselsättningsökning och stora skattehöjningar
Läs merPressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017
Pressmeddelande 20 september 2017 Så påverkas du av regeringens budget Idag presenterade regeringen budgetpropositionen för 2017. Hushållen påverkas bland annat genom lägre skatt vid bostadsförsäljning
Läs merSkatte- och tullavdelningen. Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt)
Finansdepartementet Fi2019/02421/S1 Skatte- och tullavdelningen Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt) Juni 2019 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås
Läs merEn tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer
2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med
Läs merHöstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan
Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen
Läs merEtt utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering
Läs merVänsterpartiets förslag för en jämlik skattepolitik
2018-07-01 Faktaunderlag för en jämlik skattepolitik Dagens skattesystem är riggat för de rikaste. Vänsterpartiet vill istället ha ett skattesystem för vanligt folk. Här är våra förslag för en mer jämlik
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15
Läs merÖversyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75)
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-01-20 : Sektionen för ekonomisk analys Bo Legerius Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) Översyn av skattereglerna
Läs merReformbehov i det svenska skattesystemet. Jacob Lundberg, Timbro Finanspolitiska rådet 13 juni 2018
Reformbehov i det svenska skattesystemet Jacob Lundberg, Timbro Finanspolitiska rådet 13 juni 2018 Skatt på arbete Total marginalskatt på höga inkomster 140 120 Arbetsgivaravgift; 31 kr totala skatter
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Finanspolitiska rådet Ledamöter Lars Calmfors (ordf) Torben Andersen (vice ordf) Karolina Ekholm Per-Ola Eriksson Martin Flodén
Läs merKommentar till Konjunkturinstitutets rapport Svenska skatter. SNS-seminarium den 4 september 2019 Erik Åsbrink
Kommentar till Konjunkturinstitutets rapport Svenska skatter SNS-seminarium den 4 september 2019 Erik Åsbrink Några iakttagelser med anledning av rapporten Skattekvoten i Sverige har sänkts med ca 5 procentenheter
Läs merBegränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.
Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala
Läs merBegränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.
Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i
Läs merSANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna.
SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SAMMANFATTNING Särskilt Socialdemokraterna har sedan hösten 29 drivit kampanj
Läs merVÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT
VÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT SAMMANFATTNING AV VÅRA RESULTAT Skatt är den klart största utgiften
Läs merTEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)
Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade
Läs merTekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt
Tekniskt appendix Pensioner I Sverige tjänar man in till den allmänna pensionen på inkomster upp till 40 000 kr i månaden. Avsättningen är 17,21 procent av inkomsten. Eftersom brytpunkten för statlig skatt
Läs merÄndringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018
Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet ESV 24 maj 2018 Ändringar av ramverket år 2019 Ett skuldankare (35 % av BNP± 5 %-enheter); Överskottsmål = 1/3 % av BNP i genomsnitt
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna November 2017
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217 Sammanfattning Expansiv finanspolitik driver på konjunkturen Sparandet är lågt givet konjunkturen Expansiv finanspolitik höjer tillväxten
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora
Läs mer5 Den offentliga sektorns inkomster
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller
Läs merYttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver
Läs merPressmeddelande 9 april 2014
Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde
Läs merSÅ FUNKAR ARBETS LINJEN
SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2018
Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent
Läs merPortföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie
Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Erik Norrman 2012-02-15 Sammanfattning på svenska Nationalekonomiska institutionen Ekonomihögskolan Lunds universitet
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs mer3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till. av Alstadsæter och Jacob. peter ericson och johan fall
nr 1 213 årgång 41 3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till Alstadsæter och Jacob peter ericson och johan fall Beskattningen av fåmansföretagare uppmärksammades av Alstadsæter och Jacob (212a)
Läs merMER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN
MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig
Läs merUtmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar
Utmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar Peter Eriksson Chefsstrateg VINNOVA VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt Bild 2 1 Varför ny strategi Sverige i världen
Läs merYttrande över promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag
2008-08-14 REMISSYTTRANDE SN 179/2008 Fi 2008/3983 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag Föreningen Svenskt Näringsliv, som beretts tillfälle avge
Läs merDetaljerad innehållsförteckning
Detaljerad innehållsförteckning DETAILED TABLE OF CONTENTS 1 Skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv 17 1.1 Skattesystemets huvuduppgifter...17 1.1.1 Finansieringen av offentliga utgifter...17
Läs merDirekta effekter av högre räntor på statens inkomster från kapitalskatt
Konjunkturläget oktober 2018 69 FÖRDJUPNING Direkta effekter av högre räntor på statens inkomster från kapitalskatt Ränteläget är för närvarande mycket lågt men väntas bli högre. Förändringar i ränteläget
Läs merFinanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012
Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper
Läs merBeskattning av ägare till fåmansbolag
Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats VT 2005 Beskattning av ägare till fåmansbolag - effekter vid förändrade regler Författare: Maria Lanner och Katarina Sahlin
Läs merVissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015
1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor
Läs merPolitik för tillväxt och fler jobb. Finansminister Anders Borg 16 maj 2014
Politik för tillväxt och fler jobb Finansminister Anders Borg 16 maj 2014 Sverige Tyskland Nederländerna Sverige Tyskland Nederländerna 4 3 2 Återhämtningen på något stabilare mark BNP-prognoser för EU
Läs mer