niversitetsläraren Stora reformer blir inte alltid bra Lokalt arbete ska utvecklas Tjugo forskare fick två miljarder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "niversitetsläraren Stora reformer blir inte alltid bra Lokalt arbete ska utvecklas Tjugo forskare fick två miljarder"

Transkript

1 niversitetsläraren 18/2010 Margareta Pålsson, ny ord förande i utbildningsutskottet: Stora reformer blir inte alltid bra Sid 4 Avtalet Lokalt arbete ska utvecklas sid 6 Ny rapport Tjugo forskare fick två miljarder sid 8 Ny Högskoleförordning Tidsbegränsade jobb blir färre efter nyår sid 9

2 Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Eva Rådahl chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Global Reporting Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel Fax: Produktannonser: Display, Andreas Lind tel Pris: Helår 450 kronor exkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås niversitetsläraren Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex LEDARE Falsk matematik Peps Persson sjöng på klingande skånska om falsk matematik för några decennier sedan. Siffran noll var framträdande i texten, vilket är ett av skälen till att låten osökt dyker upp efter läsning av budgetpropositionen. Efter Anders Borgs uttalande i Almedalen i somras om kvaliteten på högre utbildning väntades inga stora resurstillskott till sektorn i budgetpropositionen. Jan Björklund menar dock att propositionen ger ett rejält kvalitetshöjande tillskott. Visserligen är 200 mkr och 400 mkr mycket pengar men oberoende av hur ökningarna summeras är de inte tillräckliga. Och de procenttal som nämns är rena luftsiffror. Miljonerna är ingen kvalitetssatsning utan bara ett sätt att hejda urholkningen för utbildningarna med den lägsta ersättningen. För alla övriga utbildningar fortsätter urholkningen obönhörligt. I propositionen står att man gör: en höjning av grundutbildningsanslagen på inledningsvis 200 miljoner kronor 2012 och därefter 400 miljoner kronor (s. 66). Läsaren summerar: 600 mkr. Men enligt uppgift från Utbildningsdepartementet är det fråga om = 400 mkr. Höjningen kommer att ske i två lika stora steg: 200 mkr 2012 (1 600 kr/student) och ytterligare 200 mkr 2013 (1 600 kr). I propositionen sägs också att dessa höjningar är på 7 respektive 15 procent. Också dessa siffror är vilseledande. Procentsiffrorna gäller höjningen av ersättningen per helårsstudent ersättningen för helårsprestationen höjs inte alls (utöver pris- och löneomräkning). För att få en rättvisande bild av hur stora de s.k. kvalitetssatsningarna är måste man räkna ut de procentuella höjningarna i förhållande till den totala ersättningen som statsmakterna ger för en genomsnittligt presterande student. Om man tillämpar prestationsgraderna för 2009 på 2011 års ersättningsbelopp blir den totala ersättningen för en genomsnittlig student inom samhällsvetenskap och juridik kronor. Budgetpropositionens höjda ersättningar innebär därmed för samhällsvetare och jurister en ökning om 4,4 procent för vardera 2012 och Om motsvarande beräkning görs för humaniora, blir ökningen 4,7 procent per år eftersom den lägre prestationsgraden ger lägre total genomsnittlig ersättning för varje student. Med tanke på att pris- och löneomräkningen inför 2011 endast är +0,227 procent är det inte en alltför djärv gissning att den föreslagna höjningen om totalt cirka 9 procent under treårsperioden i realiteten kommer att behöva tas i anspråk för att kompensera de verkliga kostnadsökningarna under motsvarande tid. Ingen kvalitetshöjning, således. Man kan med fog kalla budgetpropositionens beräkningar för falsk matematik eftersom de riskerar att vilseleda riksdagen och allmänheten. Det är ett demokratiskt problem. Det är också ett demokratiskt problem att resurstilldelningssystemet är omodernt. Det behövs ett nytt system som ser till att hela verksamheten fungerar, att all utbildning har god forskningsanknytning och att lärosätenas ekonomi blir mer flexibel till exempel när studenttillströmningen sjunker tillfälligt. Resurstilldelningen måste bli ändamålsenlig och resurstillskotten bli värda namnet utan siffertrolleri. Först då kan den svenska högre utbildningen få den kvalitet Anders Borg skryter om. GIT CLAESSON PIPPING FÖRBUNDSDIREKTÖR I SULF 2 Universitetsläraren 18/2010

3 INNEHÅLL 18: Ledare: Falsk matematik 4 Utbildningsutskottet: Nya ordföranden vill se breddad rekrytering 6 Framgångsrik verksamhet ska belönas i nya avtalet 8 Ny rapport visar: Tjugo forskare har fått två miljarder 9 anställningar efter nyår: Nya regler om tidsbegränsningar ger möjlighet att rensa upp 10 SUHF rekommenderar tre steg i karriärsystemet 12 Ökad jämställdhet föreslås ge lärosäte 50 miljoner per år 14 Inför en sammanslagning: Det enda som duger är öppenhet DEBATT 16 Nya kvalitetsgranskningen på väg Highway to hell!? 18 Varför gör vi kursvärderingar? 28 Krönika: Tankar om sommaren Sid 12 Sid 4 Sid 10 Avtalet Lokalt arbete ska utvecklas sid 6 niversitetsläraren 18/2010 Margareta Pålsson, ny ord förande i utbildningsutskottet: Stora reformer blir inte alltid bra Ny rapport Tjugo forskare fick två miljarder sid 8 Sid 4 Ny Högskoleförordning Tidsbegränsade jobb blir färre efter nyår sid 9 Omslaget: Moderata riksdagsledamoten Margareta Pålsson, som sedan oktober är utbildningsutskottets nya ordförande. Foto: Eva Dalin PÅ GÅNG: 25 SULF kalendariet 25 SULF informerar Universitetsläraren nr 20/2010 har manus- och annonsstopp 26 november. Universitetsläraren 18/2010 3

4 Utbildningsutskottet: Nya ordföranden vill se breddad rekrytering Svårigheter med breddad rekrytering till högre utbildning börjar i grundskolan. Det menar moderata riksdagsledamoten Margareta Pålsson, som sedan oktober är utbildningsutskottets nya ordförande. Hon ser det som nödvändigt att sänka trösklarna och öka tillgängligheten, allt för att underlätta för studenter från icke-akademikerhem. text: MarieLouise SamuelssoN Förr hade grundskolan förmågan att utjämna skillnader i elevernas bakgrund. Det fanns en tid då 40-talisterna gick till högskolorna så att det bara sjöng om det och det var ofta studenter som kom från hem där det inte alls fanns någon läsvana. Det är ett stort misslyckande att de socio-ekonomiska förutsättningarna nu slår igenom så brutalt i grundskolan. Margareta Pålsson är själv utbildad lärare, men när hon inledde sin politiska karriär fick hon inte syssla med utbildningsfrågor. Hon började som kommunpolitiker i skånska Åstorp och den som var lärare kunde inte ta plats i skolstyr elsen. Hon fick sin riksdagsplats efter valet 2002, var först ledamot i bostadsutskottet och sedan 2004 ledamot i utbildningsut skottet. Under den förra mandat perioden var hon moderaternas gruppledare i utskottet. Som utskottsordförande är jag nu länken till Jan Björklund och Nyamko Sabuni. Margareta Pålsson är till stor del nöjd med att Jan Björklund blev minister med ansvar för högre utbildning och forskning. Jan Björklund är skärpt och mycket kommunikativ. Det är få ministrar, förutom Fredrik Reinfeldt, som förmår ta sådant utrymme för sina frågor som Jan Björklund gör. Samtidigt tror Margareta Pålsson att den nya regeringsorganisationen innebär en risk att forskningen hamnar i bakgrunden. Jan Björklund är fullt kompetent på området, men han kommer nog inte att lyckas profilera forskningen på samma sätt som utbildningsfrågorna, få kommer att säga: här kommer forskningsministern. Hon är vidare positiv till Jan Björklunds och regeringens snabba beslut att se över utnämningsreformen (se Universitetsläraren nr 17/2010). Stora reformer blir inte alltid bra, man måste vara ödmjuk inför det. Alla reformer måste utvärderas, samhället i stort är dåligt på det, det gäller inte bara politik. Margareta Pålsson talar gärna om problematisk brådska i politiken. Vi ägnar så mycket tid åt att göra en budget, som trots allt bara är en prognos och inte alls lika mycket tid åt att gå tillbaka, stanna upp och utvärdera. En av förra mandatperiodens reformer som Margareta Pålsson finner värd översyn eller åtminstone eftertanke är autonomireformen och dess konsekvenser. Det framgår att hon inte är någon entusiastisk tillskyndare av en långtgående autonomi för universitet och högskolor. Lärosätena ska vara självständiga, men man måste fundera över om politikerna ska skicka så mycket av skattepengarna till en sektor och samtidigt avsäga sig kontrollen av hur pengarna används. Hon menar att det tål att tänka på varför inte Chalmers och Handelshögskolan i Jönköping, som drivs i stiftelseform och därför redan har mer självständighet, inte har tagit ut svängarna mera. När det gäller det nya kvalitetsutvärderingssystemet är hon nöjd, men beklagar att det blev en konflikt kring detta. Det är självklart att det kan finnas olika synsätt kring hur det ska gå till, ORDINARIE ledamöter i utbildningsutskottet Vice ordförande Damberg, Mikael (S) Louise Malmström (S) Betty Malmberg (M) Thomas Strand (S) Jan Ericson (M) Caroline Helmersson Olsson (S) Torkild Strandberg (FP) Håkan Bergman (S) 4 Universitetsläraren 18/2010

5 Foto: eva dalin ser behov av en nationell ranking av utbildningar. Med tanke på den tid studenter lägger på en utbildning vore det önskvärt att man kan kunde ta bort all utbildning som inte är av hög kvalitet. Jag skulle gärna se att Högskoleverket kunde administrera och kvalitetssäkra en särskild rankning av samtliga utbildningar. Margareta Pålsson är utbildad lärare, började som kommunpolitiker i skånska Åstorp och fick sin riksdagsplats efter valet Sedan oktober är hon utbildningsutskottet ordförande. men när det gäller det nya kvalitetssystemet blev det onödigt hög ton i debatten. Margareta Pålsson talar om vikten av kvalitet i hela utbildningssystemet och Utbildningsutskottet är sällan någon arena för stora politiska strider när det kommer till högre utbildning, skilje linjerna är inte särskilt skarpa. Margareta Pålsson menar till och med att oppositionen saknar en egen politik. Åtminstone var det tydligt under den förra mandatperioden att de röd-gröna hoppade på andras tåg. De hakade på sådant som bland andra Högskoleverket, SULF och studenterna tog upp, snarare än att driva egna förslag. Hon talar om att arbetet i utskottet nu blir annorlunda, jämfört med den tidigare mandatperioden. Det beror förstås på att vi regerar i minoritet och på att SD kommit in i riksdagen. Att SD fick utskottsplatser ser Margareta Pålsson som självklart, över väljare har ju röstat in dem i riksdagen. Med hemort i Skåne är hon inte heller särskilt överraskad, hon har sett partiet etableras; jag är mer van vid SD, men den vanan innebär inte att jag ser det mer positivt, snarare tvärtom. Jag har hittills inte haft några konflikter med Mikael Damberg (vice ordförande och socialdemokraternas gruppledare i utskottet). Jag räknar med att vi i alliansen kan komma att söka samarbete med de rödgröna i vissa frågor. Oavsett det parlamentariska läget och minoritetsregering räknar Margareta Pålsson också med att mandatperioden blir arbetsintensiv. Ordförandeposten i utskottet innebär ett stort ansvar, jag är hedrad över utnämningen och van att arbeta hårt. l samtliga foton: riksdagen Ulrika Carlsson (C) Gunilla Svantorp (S) Nina Lundström (FP) Jabar Amin (MP) Yvonne Andersson (KD) Richard Jomshof (SD) Rossana Dinamarca (V) Vakant (M) Universitetsläraren 18/2010 5

6 Framgångsrik verksamhet ska belönas i nya avtalet Det nya tillsvidareavtalet kan innebära bättre löneutveckling för SULF:s medlemmar. Vi vet att våra medlemmar i SULF och andra Saco-S-förbund är viktiga för verksamheten och utgår från att det kommer att återspeglas i lönesättningen, säger Robert Andersson, SULF:s förhandlingschef för statlig sektor och vice ordförande i Saco-S. text: Per-Olof Eliasson FÖRHANDLINGSDELEGATIONEN foto: sulf Håkan Lindkvist, sammankallande i SULF:s förhandlingsdelegation, lektor vid Umeå universitet. Anställda inom universitets- och högskoleområdet har ett undantag i det nya avtalet. Man har kvar lokala förhandlingar för att bestämma lönen, om man inte lokalt kommer överens om att ha så kallade lönesättande samtal. Inom det statliga avtalsområdet i övrigt har Saco-S gått över till lönesättande samtal, om man inte kommer överens om annat. Skillnaden är inte så stor, det är samma löneprinciper, det som skiljer är slut stationen hur man till sist bestämmer lönen, säger Robert Andersson. Han trycker på att man har kommit överens om ett särskilt utvecklingsarbete med lönebildningen för universitets- och högskoleområdet. (Se Bilaga B i avtalet RALS 2010, kan laddas ner från SULF:s hemsida). Bland annat innebär det att hitta läro säten som vill gå före som goda exempel, identifiera utvecklings behov och stödja de lokala parterna. I avtalet har man länge haft individuellt resultat som en faktor som bestämmer lönen. Andra faktorer för lönen är hur man rekryterar, motiverar och behåller personal. Dessutom har det betydelse hur lönesättningen av individen kan medverka till att målen för verksamheten nås. Men nu för man också in verksamhetens resultat som en faktor Förhandlingsdelegationens arbete har gått bra, vi har varit delaktiga i förhandlingarna från start, säger Håkan Lindkvist, sammankallande i SULF:s förhandlingsdelegation och lektor i matematisk statistik vid Umeå universitet. Syftet med förhandlingsdelegationen är att vara förhandlingsstöd till SULF:s förhandlingsledning och beredande organ för SULF:s förbundsstyrelse även mellan avtalsrörelserna. Men under avtalsrörelsen är arbetet extra intensivt. Vi har haft telefonkonferenser varje vecka och fått mailat nya skrivningar till oss. Vi har även träffats några gånger under våren när vi förberedde SULF:s yrkanden och även en gång under hösten. När de olika parternas yrkanden presenterades i somras stod man långt ifrån varandra. Arbetsgivarna ville ha mera makt; om vi inte blev överens i förhandlingar skulle arbetsgivaren få bestämma, men de släppte det kravet. Med den utgångspunkten har avtalsrörelsen gått över förväntan. Förhandlingarna har flutit väl och allt har löst sig utan medling eller konflikthot, säger Håkan Lindkvist. foto: torbjörn zadig målet är att resultatet för oss inte bara blir ekonomiskt utfall utan också bättre kvalitet i verksamheten. Robert Andersson, förhandlingschef SULF och vice ordförande i Saco-S. som ska vägas in vid lönesättningen. Och lönen ska inte bara vara individuell utan också differentierad mellan olika individer. I praktiken är det redan så men genomslaget har inte varit lika stort överallt. Och det gäller inte bara att differentiera mellan olika individer utan också mellan olika verksamheter. En framgångsrik institution ska alltså kunna få högre generellt lönepåslag än en mindre framgångsrik. Vi har varit kritiska mot att arbetsgivarna ofta rakt av har tagit det påslag som de andra fackförbunden som inte haft sifferlösa avtal förhandlat fram, och tillämpat det också för Saco-S medlemmar utan att först analysera de behov som verkligen finns. Vi hoppas att det blir bättre med det nya avtalet och att vi får en samsyn och att chefer kan komma överens om vilka delar av verksamheten som bör ha mera lönepåslag. Robert Andersson menar att principen att koppla resultat i verksamheten till lön är ett sätt att styra verksamheten så att den blir bättre. Målet är att resultatet för oss inte bara blir ekonomiskt utfall utan också bättre kvalitet i verksamheten, till exempel studentgenomströmning och publicerad forskning men man får se upp så det inte bara blir kvantitativa mål som uppfylls utan också kvalitativa, exempelvis högkvalitativ forskning och att man tar hänsyn till de förutsättningar 6 Universitetsläraren 18/2010

7 att nå målen som fanns. Nytt i avtalet är att arbetsgivaren ska redovisa verksamhetens mål och resultat för Saco-S lokalföreningar som en del av löneprocessen och hur man tar hänsyn till sådana här faktorer i lönebildningen. Ett av målen med utvecklingsarbetet är att vi ska förbättra dialogen mellan chef och medarbetare där medarbetaren ska få veta vilka mål de ska uppfylla och hur det påverkar lönen. Detta ska sedan följas upp i en dialog inte bara när man sätter lönen utan kontinuerligt. Robert Andersson anser att det är positivt att man i avtalet har gjort tydligt att resultatet i verksamheten kommer att påverka den individuella lönen. Vi vet att våra medlemmar är viktiga för verksamheten och att ett system där resultatet i verksamheten ska återspeglas i lönesättningen kommer att gynna dem, säger han. Det är Saco-S som förhandlar med arbetsgivaren för SULF:s medlemmar. Vi har slutit ett tillsvidareavtal med fokus på att fortsätta utveckla den lokala lönebildningen, säger Edel Karlsson Håål, ordförande för Saco-S. Hon anser att i grunden har Saco-S redan tidigare haft ett bra avtal, problemet har varit den lokala tillämpningen. Vi tror att vi med ett tillsvidareavtal får ett starkare lokalt fokus och bättre implementering av avtalet på den lokala nivån. Det är kopplat till tillämpningen av omfattande överenskommelser att utveckla det lokala samarbetet, säger hon. Det var Arbetsgivarverket som lade yrkandet om ett tillsvidareavtal. Inom Saco-S hade vi diskuterat olika avtals perioder men inte nått någon samsyn mellan förbunden. Till slut kom vi fram till att vi skulle testa ett tillsvidareavtal. Avtalet kan sägas upp en gång om året men om det går som tänkt ska inte avtalet sägas upp, utan det ska pågå ett vi har slutit ett tillsvidareavtal med fokus på att fortsätta utveckla den lokala lönebildningen. Edel Karlsson Håål, ordförande för Saco-S. kontinuerligt arbete med utveckling och avstämning. En gång vartannat år ska avtalet utvärderas, den första utvärderingen ska vara klar 15 mars Ambitionen är att utveckla sätten att arbeta med den lokala lönebildningen, dels genom att utveckla det lokala arbetet mellan parterna, dels genom att från centralt håll stödja de lokala parterna. Det nya avtalet innehåller väldigt mycket nyheter som stödjer den utvecklig vi vill ha, det är det som är så roligt, säger Edel Karlsson Håål. Arbetsgivarverket har drivit frågan om tillsvidareavtal. Ett tillsvidareavtal förut sätter för det första ett fortsättning på nästa sida Foto: OLOF HOLDAR Extern redovisning Extern redovisning är avsedd för undervisning på grundläggande eftergymnasial nivå. Boken behandlar allt från redovisningens grunder och sambandet mellan de finansiella rapporterna till beräkning av finansiella nyckeltal för interna och externa intressenter. Tredje upplagan av Extern redovisning är kraftigt omarbetad och uppdaterad till dagens lagar och regler. Till boken finns även övningsbok med facit och fullständiga lösningar. På finns kostnadsfritt lärarstöd med bland annat PowerPoint-bilder. Telefon NYFIKEN PÅ VÅRA ANDRA LÄROMEDEL? Säljledning Beteendekompetens i projektledning Styrelsearbete i ägarledda företag OBM- Ledarskapets psykologi IFRS-i teori och praktik Praktisk bolagsstyrning Universitetsläraren 18/2010 7

8 Monica Dahlbom, förhandlingschef Arbetsgivarverket. foto: catharina biesèrt siffer löst avtal. Och nu har vi haft ett sifferlöst avtal med Saco-S i flera år. Då är det naturligt att ta ett andra steg, säger Monica Dahlbom, förhandlingschef vid Arbetsgivarverket. Långsiktighet anses vara bättre för den statliga verksamheten. Syftet med tillsvidareavtalet är att ge stabila förutsättningar för att utveckla löne- och anställningsvillkor med fokus på lönebildningen. Det ska bli en tydlig koppling mellan lön och resultat, säger Monica Dahlbom. Hon anser att man med ett tillsvidareavtal ställer om tanken. När man inte är inriktad på att avtalet ska omförhandlas om två år blir det en annan inställning, verksamheten blir mera cyklisk och kontinuerlig, det blir ett mera långsiktigt arbete. Även under en vanlig avtalsperiod finns alltid kontaktytor mellan parterna på central nivå, men nu kommer man att jobba mer med att utveckla avtalet och stödja de lokala parterna. Man kan säga att verksamheten blir processtyrd. Mycket av jobbet, som löne revision, finns redan men nu ska vi inte bara utvärdera resultatet utan också ut värdera processen, hur vi jobbat med den. Det nya avtalet innebör ett utvecklat samarbete mellan parterna. Det här avtalet är ett väldigt viktigt steg för att få en bra verksamhet, säger Monica Dahlbom. l Mer om avtalet se Universitetsläraren nr 17/2010 och förbundets hemsida: Ny rapport visar: Tjugo forskare har fått två miljarder Omkring två miljarder kronor av anslagen till excellenta forskningsmiljöer har gått till endast tjugo huvudsökande: nitton män och en kvinna. Det visar en preliminär sammanställning av hur majoriteten av bidragen fördelats för perioden text: Annika Engström På uppdrag av Delegationen för jämställdhet i högskolan (DJ) har en grupp forskare, under ledning av Birgitta Jordansson vid Göteborgs universitet, granskat effekterna av att stora belopp går till strategiska nätverk och starka forskningsmiljöer. Denna satsning på excellens är för övrigt en europeisk trend sedan några år. Gruppen har framförallt undersökt kvinnors möjlighet att få del av anslagen. Deras rapport presenteras först omkring den 25 november, men några preliminära resultat togs upp på en konferens som DJ arrangerade i slutet av oktober. Excellensbidragen har inneburit en anrikning av äldre män, konstaterade en av rapportförfattarna, Ulf Sandström, professor i teknik och vetenskapsstudier vid KTH. Färre kvinnor än män söker anslagen och än färre kvinnor får sina ansökningar beviljade. De första excellensbidragen började delas ut år 2003 och är nu uppe i omkring 1,2 miljarder kronor per år. När gruppen hunnit ställa samman de större forskningssatsningarna handlade det om över tio miljarder kronor som beviljats fram till år Forskargruppen har sett närmare på processen bakom en av de prioriterade forskningssatsningarna. Det gällde Strategiska forskningsstiftelsens utlysning av anslagen till strategiska forskningscentra år 2001 och inom området livsvetenskap. Av alla som var anställda vid universitet och högskolor inom relevanta discipliner var 34 procent kvinnor och 66 procent män. Men av de 112 personer som sökte anslagen var bara 15 procent kvinnor och 88 procent män. En första gallring gjordes av en svensk expertgrupp och nu var ansökningarna nere i 17 stycken (12 procent kvinnor, det vill säga två kvinnor och 15 män). Dessa två kvinnor var mycket bättre meriterade när det gäller antalet citeringar, ändå fanns ingen av dem kvar i slutomgången. När en internationell expertgrupp gjort det slutliga urvalet bedömdes endast sex män som så excellenta att de fick dela på alla pengarna, cirka 250 miljoner kronor, berättade Ulf Sandström. Ulf Sandström, professor vid KTH. Mönstret går igen i andra satsningar, menade han. Ålder tycks premieras, medan kvinnor väljs bort och internationella erfarenheter och entreprenörskap spelar liten roll. När forskar gruppen gjorde en lista över de tjugo personer som fått mest pengar fanns bara en enda kvinna med i toppen. Dessa tjugo har hittills fått dela på cirka två miljarder kronor. Den stora koncentrationen av anslag till några få är en effekt av att det saknas koordinering i forskningssystemet. De som får, får från flera håll. Det blir en följajohn-effekt bland forskningsfinansiärerna. Har då excellenssatsningen lett till bättre forskning? Nej, menade Ulf Sandström, det finns inget som hittills tyder på att de som fått bidrag presterar bättre än tidigare, mätt i antalet publiceringar och citeringar, snarare tvärtom. Det framkommer också en omotiverad skevhet i tilldelning mellan lärosäten, påpekade han. Enligt den preliminära granskningen hade exempelvis Lunds universitet fått närmare 30 procent av pengarna hittills. Mer naturligt vore cirka 15 procent sett till alla andra faktorer, som hur universitetet brukar hävda sig vid fördelning av andra forskningsanslag och fakultetsanslag. l foto: sulf 8 Universitetsläraren 18/2010

9 ANSTÄLLNINGAR efter nyår Nya regler om tidsbegränsningar ger möjlighet att rensa upp De allra flesta av Högskoleförordningens regler om tidsbegränsade anställningar försvinner vid årsskiftet. Det ger möjlighet att rensa upp i djungeln av tidsbegränsade anställningar vid lärosätena, säger Robert Andersson, SULF:s förhandlingschef för statlig sektor. text: Per-Olof Eliasson I fortsättningen kommer tidsbegränsade anställningar vid lärosätena enbart att regleras lagmässigt av lagen om anställningsskydd, LAS, med ett fåtal undantag. SULF välkomnar förändringen främst av två skäl. Dels ger det en möjlighet att begränsa de tidsbegränsade anställningarna. Dels bör arbetsmarknadens parter själva ta hand om undantagen från LAS. Staten ska inte stifta speciallagar för att gynna sig själv som arbetsgivare. Staten och högskolan borde vara som vilken arbetsgivare som helst, det vill säga att undantag från LAS även här ska regleras i kollektivavtal, säger Robert Andersson. De nuvarande reglerna i Högskoleförordningen medger en snårskog av visstidsanställningar vid lärosätena. Lektorer och adjunkter kan vara tidsbegränsat anställda om de inte uppfyller kraven på pedagogisk utbildning, men efter att de fått den utbildningen ska de bli tillsvidareanställda. Timlärare ska jobba högst 20 procent av heltid. Gästlärare är tänkt för den som har annan sysselsättning utanför lärosätet. Systemet med gästlärare har missbrukats och använts på ett sätt som inte var avsett, säger Robert Andersson. Ett par typer av tjänster är tänkta för personer som disputerat de senaste åren. Biträdande lektor kan man vara i upp till fyra år, man kan under tiden söka befordran till tillsvidareanställning som lektor. Forskarassistent kan man vara högst fyra år, men det finns ingen självklar befordringsgång därefter. Däremot är det LAS och inte Högskoleförordningen som reglerar anställningen av forskare vars tjänster finansieras med externa medel och som ofta har visstidsanställningar. Vi har tidigare sagt nej till att skapa särskilda tidsbegränsade anställningsformer för forskare som finansieras av externa medel, säger Robert Andersson. SULF anser att det egentligen inte bör finnas särskilda forskaranställningar utan att alla ska anställas som universitetslärare. Vår grundsyn är att all forskande och undervisande personal ska vara att betrakta som universitetslärare. Det innebär en rad fördelar som möjligheter till befordran, rätt att examinera och lärarundantaget. Till visstidsanställningarna hör också doktorandanställning som regleras i Högskoleförordningen både nu och i framtiden. Postdoktoranställning regleras däremot i kollektivavtal. Idag kan man växla mellan en rad anställningsformer som regleras i LAS, Högskoleförordningen och kollektivavtal vilket gör det svårgenomträngligt och svårförståeligt. Det gör att möjligheterna till tidsbegränsning nästan blir obegränsade. Men också i den nya Högskoleförordningen kommer några typer av tidsbegränsade anställningar att finns kvar efter nyår: konstnärlig lärare, adjungerad professor och gästprofessor. Robert Andersson, SULF:s förhandlingschef för statlig sektor. Vi beklagar att man behållit tillfälliga anställningar inom de konstnärliga verksamheterna. Vi tycker inte det är befogat, säger Robert Andersson. Men han anser att som helhet är reglerna väsentligt bättre än tidigare. I nya Högskoleförordningen står tydligt att det med få undantag är LAS som gäller vid högskolor och universitet. Det är välkommet. Men det bör tilläggas att alla tjänster kan tidsbegränsas enligt LAS, utom professor. Det är ett framsteg att LAS ska gälla fullt ut på vårt område som överallt annars på arbetsmarknaden. Och att fortsättning på nästa sida foto: torbjörn zadig Universitetsläraren 18/2010 9

10 ANSTÄLLNINGAR efter nyår man måste träffa kollektivavtal om tidsbegränsade anställningar. Regeringen skriver i propositionen att den räknar med att arbetsmarknadens parter kan ta ansvar. Nu finns möjligheter att utforma reglerna för tidsbegränsade anställningar på ett bättre sätt, göra en helhetsbedömning och sluta kollektivavtal så som vi redan gjort om postdok-anställning. Vi kan ta hand om helheten, anpassa och se över reglerna och undantagen från LAS, alla möjligheter som funnits är inte befogade. Eftersom hela regelverket för tillfälliga anställningar försvinner vid årsskiftet, det finns bara några övergångsregler kvar, förväntar sig Robert Andersson att förhandlingarna om ett avtal snart börjar. Jag är säker på att Arbetsgivarverket kommer med en förhandlingsinvit rätt snart. Nu diskuterar vi internt inom SULF och även inom Saco-S, som är den organisation som förhandlar, säger han och pekar ut några saker som SULF vill uppnå: Vi tycker att man ska begränsa möjligheterna till visstidsanställning jämfört med idag. Men det kan vara motiverat med vissa tidsbegränsade anställningar, det beror på helhetslösningen. Robert Andersson anser att det kan finnas skäl att det inte ska se likadant ut vid alla lärosäten, det finns fördelar med lokala lösningar. Vi vill gärna ha en helhetslösning där man tar hand om karriären och att det finns ett sammanhållet grepp oavsett på vilken nivå regleringen sker. Ett mål för SULF är att universitetslärare ska få en tillsvidareanställning tidigare och snabbare än i dag. Regeringen har också skrivit i propositionen att andelen tillsvidareanställda bör öka. Osäkerheten vid tidsbegränsade anställningar gör att många duktiga människor väljer en annan karriär och det är inte bra för verksamheten vid lärosätena. Jag tror att arbetsgivarna har insett detta och att det i hög utsträckning finns en samsyn mellan oss och att vi ska kunna nå konstruktiva lösningar, säger Robert Andersson. l foto: göteborgs universitet SUHF rekommender Biträdande lektor, lektor samt professor. Det är tre steg i det karriärsystem efter internationell modell som Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, rekommenderar alla sina medlemmar att införa. Men bara två av stegen föreslås vara fasta tjänster och det blir en möjlighet, inte en rätt, att befordras för den som är inne i systemet. text: Annika Engström Autonomireformen, som träder i kraft vid årsskiftet, ger lärosätena stor frihet att själva utforma organisation och tjänster. I Högskolelagen anges bara att det för utbildning och forskning ska finnas professorer och lektorer anställda som lärare vid högskolorna. Men inom SUHF har man tidigt betonat att man gärna ser ett gemensamt karriärsystem, inte minst för att underlätta mobiliteten. Efter behandling i SUHF:s arbetsgivargrupp och styrelse antogs ett kompromissförslag vid förbundsförsamlingens möte i oktober i Eskilstuna. Det är inga tvingande bestämmelser men en rekommendation i fem punkter till högskolor och universitet: 1. Att tillföra en struktur av anställ Pam Fredman, ordförande i SUHF och rektor för Göteborgs universitet. ningar (karriärsystem) för lärare som avlagt doktorsexamen (och eventuellt haft anställning som postdoktor) som börjar med en visstidsanställning, efter beslut genom kollektivavtal, och att för detta system av anställningar använda sig av benämningarna biträdande lektor, lektor och professor. Om anställningen som biträdande lektor ska kunna löpa längre än de två åren enligt LAS (Lagen om anställningsskydd), krävs ett kollektivavtal mellan Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna. SUHF preciserar ingen önskvärd tidsgräns i detta läge, men de motsvarande tjänsterna i dag, som biträdande lektor och forskarassistent, är på fyra år. Det är inte nödvändigt att ta det första steget som biträdande lektor i karriärsystemet för att bli lektor. För den som uppfyller lämplighetskraven kan det räcka med att ha en doktorsexamen. Finns det inte risk för att det uppfattas som en A- och B-nivå bland lektorerna? Nej, det tror inte Pam Fredman, ordförande i SUHF och rektor för Göteborgs universitet. Den som rekryteras till lektor direkt kan vara ämnesmässigt mycket meriterad. Lärosätet kan också behöva kompetensen genast och inte när den biträdande lektorstjänsten går ut. Vi har ju olika bakgrunder redan i dag. Vem vet vilken av lektorerna som efter några år skaffat sig mest forskningserfarenhet, säger hon. Utöver karriärspåret kommer SUHF inte med rekommendationer som gäller andra läraranställningar. Men man bedömer att det under överskådlig tid 10 Universitetsläraren 18/2010

11 ar tre steg i karriärsystemet bild: istockphoto kommer att finnas exempelvis adjunkt, adjungerade lärare, gästlärare och timlärare. Postdoktor kommer att kvarstå. SUHF-ordföranden noterar att även nya kategorier kan komma att introduceras. Varje lärosäte beslutar själva vilka lärartjänster de behöver, men de ska vara tydligt beskrivna i anställningsordningen, poängterar Pam Fredman. 2. Att införa en möjlighet till befordran i detta karriärsystem så att den som befordras dels ska ha styrkt behörighet för den högre anställningen, dels ska ha bedömts lämplig utifrån de bedömningsgrunder, till exempel framgångskriterier, som respektive lärosäte bestämt. Det enskilda lärosätet beslutar således själv om vilka krav på behörighet och lämplighet som ska gälla. SUHF kommer inte med några rekommendationer i den frågan men diskuterar exempel på lämplighetskriterier, som att den biträdande lektorn har publicerat egen forskning som citerats, lyckats erhålla externa forskningsmedel men även utmärkt sig pedagogiskt. Enligt de regler som kommer att upphöra att gälla finns en garanterad rätt för biträdande lektor respektive lektor att söka om prövning av befordran till de fasta högre anställningarna. Det fanns länge med i diskussionerna inom SUHF men blev i slutvarvet ändrat till möjlighet i båda fallen. Hur ska det kunna uppfattas som en förutsägbar karriärväg om det inte ger en rätt till befordran för den som uppfyller kraven? Det är ett bra system för individen att meritera sig i. Vi gör det tydligt att vi ser det som en karriärväg att successivt gå mellan anställningarna. Men autonomitanken är att inte låsa fast sig utan att lärosätena äger frågan själva, säger hon. Pam Fredman står bakom den rekommendation som nu antagits, men det är ingen hemlighet vad hon själv anser i denna fråga. Den biträdande lektor som når upp till det som förväntas bör kunna få en fast anställning. Och om det finns lektorer som är meriterade nog, varför neka dem att bli professor? Titeln är inte i sig avgörande för tjänstens innehåll eller för lönen. Det är arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet och lönesättningen är redan individuell. Hur än detta kommer att uttryckas i anställningsordningen för tjänsterna vid Göteborgs universitet betonar hon att hon bejakar befordringsdelen. Jag kommer att se till att vi har en anställningsordning som är bra för vårt lärosäte. Möjligheten till befordran kan beskrivas så att det i princip blir en rätt om man uppnår kraven, säger hon. 3. Att i den mån befordran ska kunna ske mellan andra lokalt beslutade anställningar som lärare eller mellan en sådan anställning och en anställning i det ovan angivna karriärsystemet, så ska också sådan befordran grundas på att läraren i fråga dels styrkt behörighet för den högre anställningen, dels ha bedömts lämplig utifrån de bedömningsgrunder som respektive lärosäte bestämt. 4. Att säkerställa att alla lärare ska ha genomgått högskolepedagogisk utbildning eller bedömts ha förvärvat motsvarande kunskaper snarast möjligt efter det att de erhållit tills vidareanställning. Kravet ska omfatta även pro fessor, vilket är nytt jämfört med vad som hittills gällt. Vi vill ha duktiga forskare, inklusive professorer, som undervisar studenterna. Våra skrivningar nu är en stark markering av att vi värnar kvaliteten i utbildningen, anser Pam Fredman. 5. Att använda den återinförda möjligheten till kallelseförfarande vid anställning av professor med den återhållsamhet som förordningstexten föreskriver. Möjligheten att vid sidan av en sedvanlig anställningsprocess kalla till sig en person som är av särskild betydelse för verksamheten, kommer högst sannolikt att följas upp, bedömer SUHF och varnar för ett överutnyttjande. Vi är oerhört glada att kallelsemöjligheten kommit tillbaka. Men om man ska göra ett undantag från grundregeln med utlysning och bedömningsförfarande, är det viktigt att det verkligen handlar om exceptionella fall som motiveras tydligt, betonar Pam Fredman. Det är inte sannolikt att förhandlingar om visstidsanställningar blir klara så att de nya rekommendationerna kan börja gälla vid årsskiftet. Enligt autonomireformens övergångsbestämmelser är dock nuvarande regler i kraft för forskarassistenter och biträdande lektorer som anställs fram till september nästa år. l Universitetsläraren 18/

12 Ökad jämställdhet föreslås ge lärosäte 50 miljoner per år En jämställdhetsbonus på cirka 50 miljoner kronor per år bör utgå till högskolor och universitet som lyckats förbättra könsfördelningen på olika nivåer. Det kan Delegationen för jämställdhet i högskolan (DJ) komma att föreslå i sitt betänkande till regeringen. text: Annika Engström foto: Vince Reichardt Vid årsskiftet avslutar delegationen sitt tvååriga arbete och i januari 2011 får regeringen en rad förslag till hur jämställdheten vid svenska lärosäten på olika sätt kan främjas. En konkret slutsats är att det behövs ett belöningssystem för att få fart på arbetet. Hur det skulle kunna se ut berättade DJ:s ordförande Pia Sandvik Wiklund under en avslutningskonferens i Stockholm i slutet av oktober. Bonusen bör fördelas utifrån fasta kriterier som andelen kvinnliga professorer och könsfördelningen inom grundutbildning och på forskarnivå. Även positiva förändringar kan belönas och jämförande mått som ohälsotal och föräldraledigheter kan ingå i bedömningen. Vi diskuterar att föreslå att 50 miljoner kronor per år delas ut och att utvärderingar ska göras vart fjärde år, förklarade hon. Även om universitet och högskolor går mot en ökad självständighet så måste en politisk styrning finnas kvar, med tydliga jämställdhetsmål och bättre uppföljningar, betonade Pia Sandvik Wiklund. Trots att närmare två tredjedelar av studenterna inom högskolans grundutbildningar är kvinnor och att könsfördelningen är ganska jämn inom forskarutbildningen är det fortfarande glest i toppen av den akademiska karriären. Endast 20 procent av professorerna är kvinnor i dag och enligt Högskoleverkets prognos har andelen bara ökat till 31 procent år Inom vissa områden kommer de kvinnliga professorernas andel till och med att minska om ingenting görs. Kåre Bremer, rektor för Stockholms universitet, som deltog i ett panelsamtal under dagen, välkomnade förslaget till bonus. Han menade dessutom att det kanske inte bara behövs morot utan piska också, i form av böter. Det absolut viktigaste för jämställdheten är att få upp andelen kvinnliga professorer. Professorer är nyckelpersoner, de har hög status och bland dem sker rekryteringen till högre tjänster som dekaner och prefekter. 12 Universitetsläraren 18/2010

13 Vänster: Panelen diskuterade bland annat fallgropar och möjliga vägar i arbetet mot en jämställd högskola. Från vänster: Pia Sandvik Wiklund, ordförande DJ, Bengt Westerberg, styrelsordförande vid Linköpings universitet, Gudrun Schyman, talesperson för Feministiskt initiativ, Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet och Annika Lindé, Uppsala universitet, chef för enheten för lika villkor. Höger: Docent Liisa Husu, gästprofessor i genusvetenskap vid Örebro Universitet, talade under temat Jämställdhet i högskolan en internationell utblick. Längst till höger: Under rubriken En akademi i tiden ökad jämställdhet på universitet och högskolor? bjöd DJ in till avslutningskonferens. Detta är ingen garanti för att komma åt den dolda diskriminering som finns i dag, men sannolikheten att vi ska komma till rätta med problemet ökar om vi får lika många män som kvinnor på högre positioner. Han efterlyste också tydliga mål för andelen kvinnliga professorer samt ordentliga uppföljningar och han var i det sammanhanget besviken på regering och departement. Åren fanns uppsatta mål men vi som ansträngde oss för att nå dem fick ingen feedback. Stockholms universitet hade ett särskilt program och 40 procent av de nyanställda professorerna var kvinnor. Jag är övertygad om att jämställdhet är en kvalitetsaspekt, framhöll han. Docent Liisa Husu, gästprofessor i genus vetenskap vid Örebro Universitet, påminde om att jämställdhet inom akademi och forskning står på agendan i många länder idag. För delegationens räkning tar hon fram en internationell översikt över olika strategier som prövas. Hon ser en gradvis förändring sedan mitten av 1990-talet, från traditionen att fokusera på att kvinnorna är problemet, till ett ifrågasättande av akademiska organisationer, kulturer och strukturer. I sin rapport kommer hon att lyfta fram vissa positiva åtgärder. I Europa finns exempel där universitet med de bästa jämställdhetsinsatserna belönas av regeringen, som i Norge, eller rangordnas nationellt med hjälp av jämställdhetsindikatorer, som i Tyskland, eller kan ansöka om nationell kvalitetsmärkning för sitt jämställdhetsarbete, som i Storbritannien. För att garantera en hållbar förändring på bred front mot en mer jämställd akademi är koordinerade nationella och regionala insatser nödvändiga, sade Liisa Husu. Det handlar om att i all enkelhet krossa patriarkatet som Gudrun Schyman, talesperson för Feministiskt initiativ, sade när hon deltog i panelsamtalet. Hon betonade att jämställdhet är en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter. l Fotnot: Delegationen för jämställdhet i högskolan (DJ) har under två år fördelat nära 50 miljoner kronor till närmare 37 olika projekt, däribland SULF-projektet Hur kan högskolan bli en attraktiv arbetsplats för både kvinnor och män? Delegationen överlämnar sitt betänkande till regeringen i början av januari. Alltfler 19-åringar på universitet och högskolor Läsåret 2009/2010 fick universiteten och högskolorna nästan nya studenter, vilket är nytt rekord. Direktövergången från gymnasiet var mycket stor. Jämfört med läsåret innan valde fler 19-åringar högskolestudier. Det framgår av ett pressmeddelande om ny statistik från Högskoleverket. Antalet nybörjare i högskolan har ökat tre läsår i rad. Läsåret 2009/2010 började personer att studera, vilket var en ökning med jämfört med läsåret innan. Det är 50 procent fler än för tio år sedan, skriver Högskoleverket och tror att en trolig orsak till rusningen till högskolan är den tuffa arbetsmarknaden under Dessutom var antalet 19-åringar i befolkningen större än någonsin, nämligen Av dem valde nästan att studera på högskolan, en ökning med 30 procent jämfört med föregående läsår. För första gången på tio år är det de svenska nybörjarna, och inte de utländska, som ökar mest, noterar Högskoleverket. Universitetsläraren 18/

14 Inför en sammanslagning: Det enda som duger är öppenhet Hur är det att vara rektor när två lärosäten slås samman till ett? Hur hanteras revirstrider och kvardröjande kulturer? Är organisationskommitténs förberedelser till nytta eller hinder för rektors handlingsutrymme? Foto: magnus svensson text: MarieLouise SamuelssoN Bo-Erik Gyberg, som från årsskiftet blir rektor för Stockholms Dramatiska högskola och Stephen Hwang, som i snart ett år har varit rektor för Linnéuniversitetet, har från olika utgångspunkter rektorsperspektiv på sammanslagningsprocessen. Det första jag vill göra är att starta en process där vi ser över hur vi ser på våra ämnen och sedan utifrån det forma nya utbildningar, säger Bo-Erik Gyberg, fram till årsskiftet rektor för Nyckelviksskolan. Därefter ska han alltså leda Stockholms Dramatiska Högskola, det nya lärosäte som bildats genom att Dra ma tiska Institutet och Teaterhögskolan fusioneras och blir Stockholms Dramatiska Högskola. Självklart finns en oro kring en sådan här sammanslagning och det enda som duger är öppenhet. Det ställer krav på kommunikationen i organisationen, på den som är kommunikations ansvarig, på sådant som e-post, intranät och mötessystem. Under det första halvåret kommer inga nya studenter att antas till Stockholms Dramatiska Högskola, i övrigt pågår utbildningarna som som vanligt. Det har också fastslagits att ingen lärare eller annan personal ska förlora sitt jobb genom sammanslagningen. Som student ska man veta vem man ska fråga, vad som förväntas och som lärare och forskare vad man har för manöverutrymme, säger Bo-Erik Gyberg. Självklart finns en oro kring en sådan här sammanslagning och det enda som duger är öppenhet. Det ställer krav på kommunikationen i organisationen, på den som är kommunikationsansvarig, på sådant som e-post, intranät och mötessystem. Bo-Erik Gyberg, som från årsskiftet blir rektor för Stockholms Dramatiska högskola. Han talar berömmande om organisationskommittén och dess gedigna förberedelsearbeten inför starten av en ny högskola. Från början var det en lärare som tipsade mig om organisationskommitténs hemsida. Dokumenten från utbildningsoch forskningsgruppen var ett mycket imponerande material, det visade på sällsynt förmåga att lyfta blicken i förhållande till den egna verksamheten. Han beskriver också Per Lysander (DI:s rektor) och Olle Jansson (rektor vid Teaterhögskolan i Stockholm) som modiga, eftersom de arbetade både konstruktivt och kreativt för att överföra sina högskolor till en ny och gemensam organisation. Bo-Erik Gyberg som bland annat har ett förflutet som filmkonsulent vid Svenska Filminstitutet har också lång erfarenhet av akademiseringen av konstnärliga utbildningar. Han har varit rektor vid Högskolan för fotografi och film samt Filmhögskolan vid Göteborgs universitet, rektor vid Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg. De tre sistnämnda högskolorna har gått från fristående utbildningar till att efterhand fogas in i Göteborgs universitet och är numera institutioner inom det som år 2000 blev konstnärliga fakulteten vid GU. Konstnärlig forskning är ett relativt nytt eller snarare nygammalt område. Bo-Erik Gyberg påpekar att det länge fanns en självklar samhörighet mellan konst och vetenskap, vilket gjorde avtryck i inskriptionen konst och vetenskap på KTH:s fasad från Konsten och vetenskapen gick så småningom skilda vägar, men nu närmar vi oss varandra igen. Forskningen är en del av utvecklingen, men man ska vara vaksam och inte tro att forskning är svaret på allt. Det ska vara ett öppet utbyte mellan undervisning och forskning, men det får inte gå för långt, det vill säga bli strömlinjeformat, genom sådant som krav på att alla som undervisar ska ha disputerat. Den konstnärliga forskningen är i sin linda, jag vill gärna se det barnet växa upp. En som redan vet en hel del om hur det är att vara rektor vid ett lärosäte som bildats genom en sammanslagning är Stephen Hwang. Han utsågs hösten 2009 till Linnéuniversitetets förste rektor och tillträdde formellt 1 januari. Linnéuniversitetet är alltså resultatet av att Växjö universitet och Högskolan i Kalmar har slagits ihop. När jag blev tillfrågad om jag var intresserad av att söka hade jag inte haft 14 Universitetsläraren 18/2010

15 en tanke på rektorsjobbet, men jag insåg snabbt att det var ett fantastiskt tillfälle att vara med och skapa något. Stephen Hwang, som kom från Karlstad universitet där han varit dekan, menar att det är en styrka att han inte varit verksam vid Högskolan i Kalmar eller Växjö universitet. Åtminstone från mitt perspektiv är det bra för trovärdigheten att inte ha någon historia vid de två tidigare lärosätena, ingen behöver tveka om att min lojalitet är med det nya Linnéuniversitet. För självfallet är inte den här sortens ännu så länge sällsynta lärosätesfusioner oproblematiska. Åtminstone från mitt perspektiv är det bra för trovärdigheten att inte ha någon historia vid de två tidigare lärosätena, ingen behöver tveka om att min lojalitet är med det nya Linné universitetet. Stephen Hwang, rektor vid Linnéuniversitetet. Det kan finnas en benägenhet att bevaka egna intressen relaterade till det gamla lärosätet, man uppfattar det som att antingen Växjö eller Kalmar gynnas. Samtidigt är jag överraskad över att det har varit vad jag uppfattar som ovanligt lite av revirstrider. Kritik mot både processen och rektor har funnits och ibland nått lokalpressen, men Stephen Hwang ser det inte som mer än vad man kan förvänta under en omfattande sammanslagning och att han som Linneuniversitetets rektor får räkna med att han är en offentlig person. Stephen Hwang säger vidare att han så här i efterhand önskar att han hade kommit tidigare in i sammanslagningsarbetet, istället för att tillträda på öppningsdagen. Jag kunde visserligen följa arbetet från det jag utsågs under hösten 2009, men jag hade gärna varit med och format organisationen. Nu blev det istället så att Lars Haikola som organisationskommitténs ordförande hade rektorsrollen. Han menar att när rektor väl är utsedd kunde man tänka sig en konstruktion där organisationskommittéordföranden träder tillbaka när rektor är utsedd och att ordföranden övergår till att fungera mer som styrelseordförande. När jag tillträdde var den nya organisationen på plats. Den skulle nog ha sett annorlunda ut om jag hade kunnat påverka. Ska anställda vid Linnéuniversitetet känna sig oroliga nu, över att du kanske velat ha organisationen på ett annat Foto: nisse nilsson sätt, med annan bemanning? Nej, nej. Jag har jättebra chefer och dekaner och organisationskommittén har gjort ett fantastiskt arbete, det är häpnadsväckande att man hunnit med så mycket. Samtidigt kanske just detta är problematiskt, eftersom det minskar den tillträdande rektorns handlingsutrymme och aktionsradie? Det är ofta en ny rektor tar itu med organisationsförändringar, men det kan man knappast göra när lärosätet just har fått en helt ny organisation. Vi befinner oss i ett initialskede, chefer är tillsatta på en treårsperiod, därefter är det lämpligt att utvärdera. Stephen Hwang menar att fusionen blev lyckad, mest nöjd är han med att Linné universitetet varit en så stor framgång hos studenterna, med en ökning av studenter är det nya lärosätet bäst i Sverige. Vi har en annan framtoning jämfört med exempelvis Lund och Uppsala, vi har ett modernt tilltal och uttryckssätt. Jag kan självfallet inte ta åt mig särkilt mycket av äran för detta, men framtoningen är i enlighet med mitt ledarskap som betonar förändring och förnyelse. Det är ett ledarskap som innebär en hel del resande? Resandet tär på alla i personalen, vi måste ta oss emellan Växjö och Kalmar, men också se hur resorna kan minimeras, med hjälp av sådant som flera videokonferenser. Samtidigt ser han något positivt i rörligheten, över länsgränsen mellan två regioner. Jag är nöjd med att Linnéuniversitetet innebär att vi öppnat upp den gränsen och därmed skapat en större, gemensam region för samverkan. l Har du en idé som skulle få fler att må bättre på jobbet? Sök Bliwastipendiet kronor till en person eller ett företag som vill genomföra forsknings- eller utbildningsinsatser inom förebyggande eller rehabiliterande hälsoarbete. Läs mer på: Stipendieannons Universitetsläraren indd :37:55 Universitetsläraren 18/

16 DEBATT Nya kvalitetsgranskningen på väg N är jag skriver detta, i mitten av oktober, så har just konferensen NU2010 avslutats, Sveriges största mötesplats för utveckling av högre utbildning. Första dagen invigningstalade bland andra Högskoleverkets nya chef, universitetskansler Lars Haikola. Eftersom han uppenbarligen hade lite smekmånad kvar på nya jobbet så undvek han noga att tala om kvalitetsgranskning. Det överlät han med varm hand till sina medarbetare som deltog på konferensen just för att informera om det nya kvalitetsgranskningssystemet som snart ska införas. I senaste numret av HSV:s nyhetsblad, Nyheter & debatt nr 5, så förklarar myndigheten: Det nya utvärderingssystemet ska fungera som grund för medelstilldelning varför det är nödvändigt att det är trovärdigt, hållbart och accepterat av sektorn. Det är ett budskap som är politiskt korrekt, men som samtidigt ter sig anmärkningsvärt naivt. Alla jag talat med om detta tycks dela uppfattningen att det nya systemet med fokus på resultat i form av examensarbeten, dessutom med en fullkomligt orealistisk tidplan för genomförande är Utveckla din pedagogiska meritportfölj i god tid! Alla som söker lärartjänst behöver utveckla en pedagogisk meritportfölj för att synliggöra sin pedagogiska skicklighet. Råd och stöd om hur du utvecklar din portfölj erbjuds mot arvode. Brit Rönnbäck, fil dr, pedagogisk konsult Lång erfarenhet som pedagogisk konsult inom högskolor och universitet. Har hållit kurser i ämnet. E-post: eller tel Dags att publicera? Vill du publicera dina upptäckter med säkerheten och tryggheten att ditt manuskript blir accepterat eftersom det håller ett korrekt vetenskapligt språk? Svarar du JA på den frågan kan du med förtroende vända dig till mig. Jag heter Lilian Westlin och mitt företag heter Alingo, svensk/engelsk skriv- och språkservice. Jag är disputerad och har 20 års publicerad forskning bakom mig. Mitt företag står på tre ben som alla börjar på P: PERSONLIG SERVICE, PRISVÄRT, PROFESSIONALISM! Pris: 650 kr/tim. inkl. moms. F-skattsedel finns. Tel: PROOFREADING SPRÅKGRANSKNING Förbättra engelskan i era akademiska dokument! Success in academia is dependent on how written ideas and research are presented. Native English Speaker / California / Attorney Attorney with with proofreading experience. I focus on spelling, punctuation, grammar, sentence structure, word choice, and clarity. Price: kr/tim. (exkl moms) STRÖMQVIST LEGAL AND LANGUAGE SERVICES (Information in English and Swedish) käpprätt åt he e för att tala klarspråk. Samma inställning anar man hos HSV:s egna tjänstemän som har fått det ytterst otacksamma uppdraget att driva igenom detta elände. Jag lider med dem. Utan att få ökade resurser så ska HSV nu klara av en nationell utvärderingscykel på nästan halva tiden jämfört med tidigare. Inte ens då klarade man uppgiften på ett tillfredställande sätt, trots dubbelt så mycket tid och med ett ganska inarbetat system. Vad talar för att man nu ska lyckas? Svaret är: Ingenting. Regeringen och HSV lockar med 300 miljoner kronor att fördela på de lärosäten/program som får VG i den nya kvalitetsgranskningen. Följaktligen kommer lärosätena anstränga sig för att uppvisa Writing in English? så tjusiga examensarbeten som möjligt. Huruvida dessa arbeten kommer återspegla studenternas verkliga prestationer kan diskuteras men viktigare att fråga sig är om man utifrån en granskning nästan uteslutande av examensarbeten kan dra generella slutsatser om ett helt utbildningsprograms kvalitet. Det är som att besiktiga en herrgårdsbyggnad genom att nattettid titta enbart på framsidans vackra fasadbelysning. För ett stort antal utbildningar, t ex inom medicin/ vård som jag representerar, så är den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) en kanske viktigare del än examensarbetet. Mina studenter ska ju efter examen få legitimation för att arbeta inom hälso- och sjukvården. Men i det nya utvärderingssystemet tycks VFU-delen ACADEMIC DOCUMENTS ASSOCIATES Since 1998 EDITORS OF JOURNAL ARTICLES AND DISSERTATIONS Teddy Primack 29-B Ridge Road Greenbelt MD USA Tel: Mobile: Send your manuscript for a free estimate and sample revision Språkgranskning Jag heter Maria Hedman och språkgranskar ar klar, avhandlingar, presenta oner och konferenspapper på engelska. Jag har juris doktorsutbildning från University of California Los Angeles, magisterutbildning från Stockholms universitet, utbildning från Harvard University, en bachelor-examen i engelska från Louisiana State University, 15 års erfarenhet och engelska som modersmål. Priser: 499 kr/ m. språkgranskning. 2 kr/ord översä ning. Moms 25% llkommer. Har F-ska ebevis. Maria Hedman Översä ning och Språkgranskning Storgatan 66B, Ulricehamn, , Universitetsläraren 18/2010

17 Highway to hell!? Forskning inom Ungdomsoch missbruksvård Ansökningstillfälle den 28 februari 2011 Statens institutionsstyrelse, SiS, svarar för planering, ledning och drift av de särskilda ungdomshemmen och LVMhemmen. En viktig uppgift för SiS är att bedriva metodutveckling och utvecklingsarbete samt att initiera och stödja forskning inom ungdoms- och missbruksvården i syfte att öka kunskapen om vården och dess resultat. SiS välkomnar således forskningsansökningar som tar sin utgångspunkt i SiS forskningsprogram om vård och behandling av utsatta ungdomar och missbrukare, med särskilt fokus på vård och behandling under tvång. Särskilt efterlyses studier rörande resultat av vård och behandling samt innehåll och kvalitet i vård och behandling. Ansökningstillfället gäller såväl ett- eller fleråriga forskningsprojekt som doktorandprojekt. Senast den 28 februari 2011 klockan 16:00 ska projektskisser ha inkommit till Statens institutionsstyrelse för projekt som avses löpa från och med Forskningsprogram, ansökningshandlingar och anvisningar till anslagssökande finns på SiS webbplats, För ytterligare information, kontakta forskningsledare med inriktning mot ungdom Caroline Björck, tfn eller forskningsledare med inriktning mot missbruk Therese Reitan, tfn inte alls vara relevant att granska överhuvudtaget!? Sammanfattningsvis så tvivlar jag alltså starkt på den nya granskningsmodellens lämplighet, åtminstone som ett generellt instrument för att ge ett rättvisande mått på utbildningskvalitet. Jag är också övertygad om att HSV inte kommer hinna med en komplett granskningscykel till 2014 definitivt inte om granskningen i sig ska präglas av kvalitet. Vad blir då kontentan av ovanstående? Jo, att ansvariga politiker om fyra år kommer inse hur överilat detta beslut var. Man kommer då uppdra åt HSV att ta fram ännu ett nytt system (eller damma av ett nygammalt?). Konsekvensen blir hursomhelst att Sverige förlorar ett decennium av konstruktivt kvalitetsarbete i högre utbildning. Landets högskoleväsen har med andra ord slagit in på Highway to hell (och då har jag inte ens hunnit nämna effekterna av en hafsigt genomförd autonomireform ). Mönstret fortsätter alltså; Regeringen och utbildningsministern har ju fått backa när det gäller det nya systemet för att tillsätta lärosätenas styrelser, liksom när det gäller nya antagningen till högskolan. Eftertanke, dialog och lyhördhet är vanligtvis mycket effektivare än forcerad handlingskraft, eller hur? Michel Silvestri, universitetslektor och programdirektor, Karolinska Institutet Mer debatt på sidan 18 Grant opportunities for graduate study and post-doctoral research in the United States 212 s, hft Established in 1952 by the Swedish and U.S. governments, the Fulbright Commission promotes mutual understanding between the two countries through grants to outstanding Swedish and American graduate students and postdoctoral scholars and through information on higher education in the U.S. Sven Åberg Styles and Actions Paradoxes and Agreements in the Conservatory Teacher s Practice How do you become a musician? Why is the master/apprentice relationship still so alive in conservatory music teaching? How can practical knowledge like music making be transferred? 259: Beställ och läs mera via: Skriftserien Kairos publicerar klassiska översatta texter som ger en fördjupning inom estetiska ämnen. Serien omfattar nu tretton volymer som används som kurslitteratur vid högskolor och universitet. Kairos nr 6: Feministiska konstteorier, som har temat bild, genus och det omedvetna, för en diskussion om sambandet mellan kön och bild i samhället. Hft, 240 s, tredje tryckningen. Finns i bokhandeln. Se även (fliken Konst). Lärarexemplar kan erhållas från Raster Förlag: , Universitetsläraren 18/

18 Karlstad University seeks PROFESSOR PROduct and SERvicE development in a REtail context Reference 3469 KAU.SE More information SULF kan högskolan DEBATT Varför gör Enligt gällande regler, bl.a. högskoleförordningen 1 kap 14, ska de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs på högskolenivå få möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering. Lärosätet ska sammanställa kursvärderingarna och informera studenterna om resultaten och om eventuella åtgärder som ska vidtas utifrån resultaten. Hur vi faktiskt gör dessa kursvärderingar varierar enligt min erfarenhet en hel del mellan olika lärare och olika lärosäten. På vissa håll har man en enhetlig webbaserad struktur som används genomgående, på andra ställen kan lärare göra lite som de vill så länge de faktiskt gör en kursvärdering som uppfyller minimikraven. Det kanske vanligaste tillvägagångssättet är att basera kursvärderingen på en enkät som huvudsakligen innehåller flervalsfrågor kring hur studenterna ser på den aktuella kursen i olika avseenden. Ett primärt problem med detta är att studenter inte har tillräcklig kompetens för att kunna bedöma t.ex. innehållet i en kurs, litteraturen på kursen och det sätt som TIO DOKTORANDER TILL FORSKARSKOLAN Teknikburna kunskapsprocesser i akademi och yrkesliv Fullständig annons kan hämtas från hemsidorna: samt under rubriken Ledigajobb. Din ansökan märkt med ref nr ska vara Örebro universitet tillhanda senast 29 november UNIVERSITETSLEKTORER i socialt arbete söks till Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete vid Örebro universitet ref nr CFP /2010 Välkommen med ansökan som skall vara inkommen senast den 13 december 2010 Fullständig annons fi nner du på 18 Universitetsläraren 18/2010

19 vi kursvärderingar? lärare handskas med kursinnehållet i ett pedagogiskt perspektiv annat än på en ytlig nivå. En student saknar per definition den ämneskunskap och den vetenskapliga förståelse som krävs för att faktiskt kunna bedöma dessa saker på ett alltigenom relevant sätt. När en studentgrupp efter avslutad kurs tillfrågas om dessa och liknande saker på en kursvärdering så måste man därför inse att svaren kan kännetecknas av allvarliga systematiska fel. Jag menar att vi alltför ofta får svar på andra frågor än dem vi tror att vi ställer när vi arbetar med anonyma enkäter med flervalsfrågor som de studenter som har gått en viss kurs får fylla i på frivillig basis. Att låta dessa svar ligga till grund för kursens framtida utveckling kan därför vara riskfyllt. Ett angränsande problem är att en viss andel studenter på en typisk kurs tenderar att uppfatta en bra kurs/bok/lärare som något som i hög grad är liktydigt med att det är lätt att klara av kursen. Vad man faktiskt uppnår i form av lärande på kursen är för dessa studenter betydligt mindre viktigt. Denna andel utgör säkert i de flesta fall en minoritet, men den tenderar enligt min personliga uppfattning att vara överrepresenterad när det gäller frivilligt ifyllande av enkäter i samband med kursvärdering. För dessa studenter tenderar god pedagogisk förmåga att vara synonymt med att inrikta undervisningen mot hur tentan ser ut. Lärarens ämneskompetens spelar mindre roll. Information om hur studenterna har svarat på flervalsfrågor fortsättning på nästa sida Naturvetenskapliga fakulteten Biträdande lektor i matematik vid Matematikcentrum Läs mer på INSTITUTIONEN FÖR DATA- OCH AFFÄRSVETENSKAP SÖKER Två universitetslektorer i företagsekonomi, inriktning marknadsföring Högskolan i Borås verksamhetsidé är Vetenskap för profession och institutionen för data- och affärsvetenskap verkar enligt denna inriktning. Institutionens forskningsprofil är Handels- och tjänstevetenskap och innebär bland annat ett fördjupat samarbete med Sjuhäradsbygdens näringsliv; textil, handel, postorder samt offentlig verksamhet. Mer info på Högskolan i Borås har studenter och 650 anställda. Vårt moderna campus är beläget i centrala Borås. Forskning och utbildning bedrivs inom profilområdena textil och design, biblioteks- och informationsvetenskap, vård och omsorg, lärarutbildning, ekonomi/informatik samt teknik. Högskolan i Borås värdesätter de kvaliteter som en jämn köns- och åldersfördelning samt etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten. Universitetsläraren 18/

20 DEBATT om hur bra kursen var i olika avseenden är därför i bästa fall relativt ointressant. I värsta fall kan data av denna typ vara direkt farlig att genomföra åtgärder på basis av, eftersom man inte kan vara säker på att det är det som faktiskt avses med kvalitet inom högskolan som undersökts. Och de incitament som uppstår om man t.ex. baserar löneutveckling för en lärare baserat på dessa frekvensfördelningar kan minst sagt betecknas som tveksamma. Givetvis är det oerhört viktigt att involvera studenterna i kvalitetsarbetet med våra kurser. Men vi måste göra det på ett vettigt sätt. För att uttrycka det enkelt så menar jag att det i normalfallet är dåligt att använda Området för humaniora och teologi söker Universitetslektor en i förlags- och bokmarknadskunskap, 50% dnr PA 2010/2044 Sista ansökningsdag 15 december 2010 en i mänskliga rättigheter dnr PA 2010/2046 Sista ansökningsdag 13 december 2010 en i teologi dnr PA 2010/2045 Sista ansökningsdag 17 december 2010 Biträdande universitetslektor i Europastudier med särskild inriktning på Öst- och centraleuropa dnr PA 2010/2043 Sista ansökningsdag 10 december 2010 Tvåårig postdoktorsanställning i psykolingvistik dnr PA 2010/2047 Sista ansökningsdag 10 januari 2011 Fullständiga ledigkungörelser och anvisningar finns på eller kan beställas från Kansli HT, tel eller Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap UNIVERSITETSLEKTOR i pedagogik med inriktning mot lärarutbildningarna Ref nr CFP /2010 Ansökan ska vara oss tillhanda Handelshögskolan UNIVERSITETSLEKTOR i statistik (tidsbegränsad anställning) Ref nr CFP /2010 Ansökan ska vara oss tillhanda Grythytte Akademi, Restaurang- och Hotellhögskolan PROFESSOR i måltidskunskap Ref nr CFP /2010 Ansökan ska vara oss tillhanda Fullständig annons fi nner du på 20 Universitetsläraren 18/2010

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning STATISTISK ANALYS 1(23) Avdelning /löpnummer / Nr 1 Analysavdelningen Handläggare Annika Haglund och Per Gillström 08-563 087 28 annika.haglund@uka.se, per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

ANSÖKNINGAR OM BEFORDRAN VID LUNDS UNIVERSITET

ANSÖKNINGAR OM BEFORDRAN VID LUNDS UNIVERSITET SULF/SACO vid Lunds universitet 1999-09-20 ANSÖKNINGAR OM BEFORDRAN VID LUNDS UNIVERSITET EN KARTLÄGGNING SAMT EN ANALYS AV BEFORDRINGSREFORMENS MÖJLIGA EFFEKTER UR ETT JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV Carita Brinck,

Läs mer

Lönepolitiska riktlinjer och arbetsordning vid lönesättning

Lönepolitiska riktlinjer och arbetsordning vid lönesättning MAH / Personalavdelningen Fastställd av rektor 2009-02-12 Dnr PA 15-09/59 Lönepolitiska riktlinjer och arbetsordning vid lönesättning Mål I Malmö högskolas dokument Där mångfald gör skillnad 2006 2015

Läs mer

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Kommittédirektiv Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare Dir. 2015:74 Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska, i syfte att säkra återväxten

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Anställningsordning vid SLU fr.o.m

Anställningsordning vid SLU fr.o.m 1(10) 2013-06-20 Anställningsordning vid SLU fr.o.m. 2013-10-01 SLU, Box 7070, SE-750 07 Uppsala, Sweden tel: +46 (0)18-67 10 00 VAT nr SE202100-281701 info@slu.se www.slu.se Innehåll 1 Allmänt... 3 2

Läs mer

SIFFRORNA SOM SAKNAS: SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin 2014. /Sveriges universitetslärarförbund

SIFFRORNA SOM SAKNAS: SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin 2014. /Sveriges universitetslärarförbund SIFFRORNA SOM SAKNAS: SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin 2014 /Sveriges universitetslärarförbund SIFFRORNA SOM SAKNAS SULF:s skuggrapport om tidsbegränsade anställningar i akademin

Läs mer

1. Meriteringsmodellen

1. Meriteringsmodellen Sid 1 (7) 1. Meriteringsmodellen Av Umeå universitets visionsdokument Vision 2020 framgår det att vårt pedagogiska meriteringssystem bidrar till att ge skickliga lärare. Det övergripande målet för Umeå

Läs mer

Kriterier för bedömning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet vid

Kriterier för bedömning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet vid 1 (7) BESLUT ON/FN 2013-06-10 Rev. 2014-09-16 (del.) SU FV-1.9-2638-14 Carina Nymark Utredare Kriterier för bedömning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet vid anställning som biträdande lektor och

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Anställningsordningen finns tillgänglig via universitetets elektroniska lokala regelsamling (webbadress: http://regelverk.liu.se).

Anställningsordningen finns tillgänglig via universitetets elektroniska lokala regelsamling (webbadress: http://regelverk.liu.se). 2012-12-07 BILAGA Dnr LiU-2012-01933 USP 2012-6.8 1(17) Anställningsordning Enligt 2 kap 2 9 p högskoleförordningen (HF) ska universitetsstyrelsen besluta om en anställningsordning. Universitetsstyrelsen

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Karriärplan och halvtidsutvärdering för biträdande lektor

Karriärplan och halvtidsutvärdering för biträdande lektor RIKTLINJE Gäller från och med 2014-01-01 Karriärplan och halvtidsutvärdering för biträdande lektor Gäller från och med 1 april 2014. Beslutad av fakultetsrådet (protokoll nr 2/2014) I denna riktlinje finns

Läs mer

Kommittédirektiv. Inrättandet av en ny högskola som omfattar verksamheterna vid tre konstnärliga högskolor i Stockholm. Dir.

Kommittédirektiv. Inrättandet av en ny högskola som omfattar verksamheterna vid tre konstnärliga högskolor i Stockholm. Dir. Kommittédirektiv Inrättandet av en ny högskola som omfattar verksamheterna vid tre konstnärliga högskolor i Stockholm Dir. 2012:121 Beslut vid regeringssammanträde den 6 december 2012. Sammanfattning En

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Anställningsordning för lärare vid Karolinska Institutet

Anställningsordning för lärare vid Karolinska Institutet Dnr 4976/2012-200 Anställningsordning för lärare vid Karolinska Institutet Fastställd av Konsistoriet vid Karolinska Institutet den 20 februari 2012 Reviderad av Konsistoriet den 11 oktober 2012 INNEHÅLL

Läs mer

Två frågor om polisutbildningen. Synen på den framtida polisutbildningen bland ledamöterna i riksdagens justitie- och utbildningsutskott

Två frågor om polisutbildningen. Synen på den framtida polisutbildningen bland ledamöterna i riksdagens justitie- och utbildningsutskott Två frågor om polisutbildningen Synen på den framtida polisutbildningen bland ledamöterna i riksdagens justitie- och utbildningsutskott Örebro universitet och Polisförbundet har under hösten 2011 låtit

Läs mer

REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109)

REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) 2009-03-30 Rnr 1.09 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) Sveriges akademikers centralorganisation har beretts tillfälle att yttra

Läs mer

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras och formerna förnyas.

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING. för anställning av lärare, doktorand, assistent och amanuens vid Konstfack

ANSTÄLLNINGSORDNING. för anställning av lärare, doktorand, assistent och amanuens vid Konstfack Fastställd av högskolestyrelsen 2012-02-14 Reviderad 2016-05-17 ANSTÄLLNINGSORDNING för anställning av lärare, doktorand, assistent och amanuens vid Konstfack INNEHÅLL 1. Inledning... 2 2. Lärare... 2

Läs mer

16 Ett högskolebibliotek ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till andra högskolebiblioteks förfogande. Förordning (2010:1064).

16 Ett högskolebibliotek ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till andra högskolebiblioteks förfogande. Förordning (2010:1064). 16 Ett högskolebibliotek ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till andra högskolebiblioteks förfogande. Förordning (2010:1064). 3 kap. Har upphävts genom förordning (2010:1064). 4

Läs mer

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T 2010-10-25 Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T Saco-S och Arbetsgivarverket träffade den 25 oktober 2010 ett nytt avtal. Avtalet gäller från och med den 1 oktober 2010 och löper tillsvidare. Med

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Anvisningar vid ansökan om läraranställning vid den samhällsvetenskapliga fakulteten

Anvisningar vid ansökan om läraranställning vid den samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Kansliet för samhällsvetenskap Telefon: 090-786 57 93 E-post: monica.sunden@umu.se Anvisningar 2015-02-27 Sid 1 (5) Anvisningar vid ansökan om läraranställning vid den samhällsvetenskapliga

Läs mer

En konkurrenskraftig svensk skola i globaliseringens tid

En konkurrenskraftig svensk skola i globaliseringens tid Utbildningsdepartementet Globaliseringsrådet 2008-12-18 En konkurrenskraftig svensk skola i globaliseringens tid Att utbildning har betydelse för Sveriges möjligheter att delta i det globala sammanhanget

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. 2010-T Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Uppsala universitet Saco-S-rådet 1 Avtalstidens längd Parterna sluter ett tillsvidareavtal

Läs mer

2014-09-19. Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet om följande anställningsordning.

2014-09-19. Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet om följande anställningsordning. BESLUT Dnr STYR 2014/676 1 2014-09-19 Universitetsstyrelsen Lunds universitets anställningsordning Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Utbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU16

Utbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU16 Utbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU16 Vissa skolfrågor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2010/11:94 Vissa skolfrågor. I propositionen föreslår regeringen

Läs mer

Arbetsordning när det gäller rekrytering av lärare och forskare vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet

Arbetsordning när det gäller rekrytering av lärare och forskare vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet Reviderad 2012-02-13 Arbetsordning när det gäller rekrytering av lärare och forskare vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet Denna arbetsordning syftar till att vara en vägledning för institutionens

Läs mer

Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH

Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH REGLER OCH RIKTLINJER FÖR LÖNESÄTTNING VID KTH Skapat av Dokumentdatum Ev. diarienummer Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH Ersätter Lönepolicy nr 1/2006 REGLER OCH RIKTLINJER FÖR LÖNESÄTTNING

Läs mer

Fördjupad samverkan inom forskning, utbildning och innovation hållbar energi

Fördjupad samverkan inom forskning, utbildning och innovation hållbar energi Utbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU13 Fördjupad samverkan inom forskning, utbildning och innovation hållbar energi Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2010/11:38 Fördjupad

Läs mer

Utvecklingen inom den kommunala sektorn

Utvecklingen inom den kommunala sektorn Utbildningsutskottets yttrande Utvecklingen inom den kommunala sektorn Till finansutskottet Utbildningsutskottet beslutade den 5 maj 2011 att yttra sig till finansutskottet över skrivelsen Utvecklingen

Läs mer

Arbetsordning när det gäller rekrytering av lärare och forskare vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet

Arbetsordning när det gäller rekrytering av lärare och forskare vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet Förslag fastställd av Institutionsstyrelsen 2011-10-28 Reviderad 2012-02-13 Reviderad 2015-03-27 Arbetsordning när det gäller rekrytering av lärare och forskare vid Institutionen för psykologi, Uppsala

Läs mer

Biträdande. universitetslektor

Biträdande. universitetslektor Doktorand Post doktor Junior universitetslektor Biträdande universitetslektor Universitets- lektor Biträdande professor Professor Universitets- adjunkt Extern rekrytering Kompetensprövning för befordran

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

LOKALT AVTAL OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING

LOKALT AVTAL OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING 1(6) LOKALT OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING 1. Övergripande frågor I Allmänt löne- och förmånsavtal för myndigheter

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Anställning efter avgång med ålderspension. Fastställd av rektor 2014-03 Dnr: FS 1.1.2-135-14

Anställning efter avgång med ålderspension. Fastställd av rektor 2014-03 Dnr: FS 1.1.2-135-14 Anställning efter avgång med ålderspension Fastställd av rektor 2014-03 Dnr: FS 1.1.2-135-14 Denna regel ersätter tidigare fastställt beslut av rektor, dnr 300-1340-12 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid:

Läs mer

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Innehåll Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola 3 Universitet och högskolor 3 Universitet och högskolors verksamhet 3 Akademisk

Läs mer

Policy för lönesättning

Policy för lönesättning 080211_KMH_Policy_lonesattning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för lönesättning Policy beslutad av rektor 2008-02-11 Ersätter policy fastställd 1996-03-22, senast ändrad 2002-10-08 Dnr 08/36

Läs mer

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU)

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU) 1 (21) 2010-12-03 Dnr SU 601-3485-10 Anställningsordning för anställning som och befordran till lärare vid Stockholms universitet (AOSU) Fastställd av universitetsstyrelsen 2010-12-03 att gälla fr.o.m.

Läs mer

Yttrande över promemorian Kvalitetssäkring av högre utbildning U2015/1626/UH

Yttrande över promemorian Kvalitetssäkring av högre utbildning U2015/1626/UH 2015-05-08 Rnr 28.15 Utbildningsdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian Kvalitetssäkring av högre utbildning U2015/1626/UH Saco välkomnar att systemet för kvalitetsutvärdering

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL TIPS &RÅD LÖNESAMTAL 2 Sveriges Arkitekter 2014 OM LÖN Sveriges Arkitekter anser att lönen ska vara individuell och differentierad mellan grupper och individer. Lönen ska spegla din prestation i förhållande

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken Demografiska utmaningar för högskolepolitiken (Lars Brandell 2005-11-19) Under de närmaste fem tio åren kommer förutsättningarna för den svenska högskolepolitiken att förändras. Inte minst gäller det de

Läs mer

Anmälan mot Konungariket Sverige

Anmälan mot Konungariket Sverige Europeiska kommissionen/european Commission B-1049 Bryssel Belgien 2012-07-10 Anmälan mot Konungariket Sverige Sveriges universitetslärarförbund SULF anmäler härmed Konungariket Sverige till Europeiska

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Ur Riksdagsbeslut för den nya lärarutbildningen (Sverige) : Utbildningsutskottets betänkande 2009/10:UbU16

Ur Riksdagsbeslut för den nya lärarutbildningen (Sverige) : Utbildningsutskottets betänkande 2009/10:UbU16 Ur Riksdagsbeslut för den nya lärarutbildningen (Sverige) 100428: Utbildningsutskottets betänkande 2009/10:UbU16 Ny lärarutbildning Betänkande 2009/10:UbU16 Utskottets förslag och kammarens omröstning

Läs mer

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet BESLUT 1 2009-12-17 Dnr LS 2009/542 Rektor Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet Bakgrund Lunds universitet vill ha tydliga regler för pensionerade professorers fortsatta verksamhet. För

Läs mer

Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning

Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning Karolinska Institutet, 2016-01-01 Ersätter Lönepolicy 2012-10-01, Dnr 5344/2012-200 Lönen som styrmedel INNEHÅLL 1. Lönebildning och lönesättning

Läs mer

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23 Göteborgsregionens kommunalförbund Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 215-4-23 Innehåll Bakgrund 3 Ale 4 Alingsås 5 Göteborgs Stad 6 Härryda 7 Kungsbacka 8 Lerum 9 Mölndal

Läs mer

2008 års ekonomiska vårproposition

2008 års ekonomiska vårproposition Utbildningsutskottets yttrande 2007/08:UbU3y 2008 års ekonomiska vårproposition Till finansutskottet Finansutskottet har den 13 maj 2008 beslutat att bereda utbildningsutskottet tillfälle att avge yttrande

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

Lönepolitiskt program för Lunds universitet fastställt av universitetsstyrelsen den 7 april 2000

Lönepolitiskt program för Lunds universitet fastställt av universitetsstyrelsen den 7 april 2000 Dnr I F 9 5307/1999 1 (5) Lönepolitiskt program för Lunds universitet fastställt av universitetsstyrelsen den 7 april 2000 Lönepolitiken har till grundläggande syfte att medverka till att universitetet

Läs mer

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens

Läs mer

Snabbguide - tidsbegränsade anställningar

Snabbguide - tidsbegränsade anställningar Senaste uppdatering: 2014-01-20 Sylvie Garnbeck, Personalavdelningen Tidsbegränsad anställning lärare och forskare... sid 2-3 Tidsbegränsad anställning doktorand... sid 4 Doktorand med utbildningsbidrag

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

LOKALT AVTAL OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING

LOKALT AVTAL OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING 1(6) LOKALT OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING 1. Övergripande frågor I Allmänt löne- och förmånsavtal för myndigheter

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING. anställning och befordran av lärare. reviderad 2013-02-18

ANSTÄLLNINGSORDNING. anställning och befordran av lärare. reviderad 2013-02-18 ANSTÄLLNINGSORDNING anställning och befordran av lärare reviderad 2013-02-18 Styrdokument: Beslut US 2013-02-18 Dnr C 2013/295 Ersätter Dnr C 2012/258 Giltighetstid fr o m 2013-02-18 T o m Tillsv. Ansvarig

Läs mer

Hanteringsordning för programmet National SciLifeLab Fellows

Hanteringsordning för programmet National SciLifeLab Fellows Forsknings- och innovationskontoret (FIK) Ulrika Hjelm Forskningsrådgivare ulrika.hjelm@gu.se 031-786 9504 HANTERINGSORDNING FÖR NATIONAL SCILIFELAB FELLOWS 2014-06-25 dnr F 2014/65 1 / 6 Hanteringsordning

Läs mer

Besluts- och delegationsordning för Områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällsvetenskap

Besluts- och delegationsordning för Områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällsvetenskap 1 (8) BESLUT 2012-06-07 Dnr SU 31-1926-12 Doknr 1 Områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällsvetenskap Susanne Thedéen FD, områdeskanslichef Besluts- och delegationsordning för Områdesnämnden för

Läs mer

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2011 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2011:04 Göteborg, mars 2011 PM 2011:04 URANK 2011. EN ANALYS AV UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLERANKINGEN URANK. Diarienr: Götabergsgatan

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Våra viktigaste frågor Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Skolledarlöner Sveriges Skolledarförbund anser att Sveriges viktigaste chefer skolledarna ska ha lön och anställningsvillkor som motsvarar det

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Ytterligare undervisningstid i matematik

Ytterligare undervisningstid i matematik Utbildningsutskottets betänkande 2015/16:UbU21 Ytterligare undervisningstid i matematik Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800). I propositionen

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle. Beslutad av Högskolestyrelsen 2014-12-12 Dnr HIG-STYR 2014/137

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle. Beslutad av Högskolestyrelsen 2014-12-12 Dnr HIG-STYR 2014/137 Anställningsordning vid Högskolan i Gävle Beslutad av Högskolestyrelsen 2014-12-12 Dnr HIG-STYR 2014/137 1 Anställningsordning vid Högskolan i Gävle HIG-STYR 2014/137 Inledning Fastställt av Högskolestyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet

Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Dnr G 213 4367/07 Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Nedanstående riktlinjer är antagna av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens sammanträde

Läs mer

2013-10-17. Fakultetens beredningsorgan av anställningsärenden

2013-10-17. Fakultetens beredningsorgan av anställningsärenden 1 (6) Dnr A 10 S 2013/266 Samh ällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen Anställningsordning och allmänna anvisningar vid anställning av lärare vid samhällsvetenskapliga fakulteten Dessa anvisningar ersätter

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010

Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010 1 (10) Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010 Definitioner Med RALS 2007-2010 avses Ramavtal 2007-2010 om löner m.m. för arbetstagare inom det

Läs mer

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Ansökan om rätt att utfärda socionomexamen Högskolan i Gävles ansökan om rätt att utfärda socionomexamen avslås. Ansökan

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Att sätta lön. Guide till dig som är chef. 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg

Att sätta lön. Guide till dig som är chef. 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg Att sätta lön Guide till dig som är chef 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg Alla kan inte vara nöjda med sin lön, men målet är att alla, inklusive du som chef, ska vara nöjda med hur lönesättningen

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Denna vägledning är en revidering av den vägledning för ansökan om alternativt urval som fastställdes och reviderades

Denna vägledning är en revidering av den vägledning för ansökan om alternativt urval som fastställdes och reviderades Denna vägledning är en revidering av den vägledning för ansökan om alternativt urval som fastställdes 2007-02-20 och reviderades 2007-10-30. Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone:

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Anställningsordning för lärare och forskare vid Karolinska Institutet

Anställningsordning för lärare och forskare vid Karolinska Institutet Dnr 422/2012-200 Anställningsordning för lärare och forskare vid Karolinska Institutet Giltig från 2012-03-01 Fastställd av Konsistoriet vid Karolinska Institutet den 20 februari 2012 INNEHÅLL 1. INLEDNING...

Läs mer

Landshövdingen samtalar. En serie samtal för länets utveckling. Länets demografiska utmaning

Landshövdingen samtalar. En serie samtal för länets utveckling. Länets demografiska utmaning Landshövdingen samtalar En serie samtal för länets utveckling Länets demografiska utmaning Länets demografiska utmaning Samtal på residenset den 7 december 2009 Text: Tina Holmlund och Helena Österlind

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12 Enligt 4 kap. 30 5 tredje meningen högskoleförordningen (1993:100) i dess lydelse före den 1 januari 2011 ska en tidsbegränsad anställning som lektor övergå i

Läs mer

Politik, trender och framtid TIM EKBERG

Politik, trender och framtid TIM EKBERG Politik, trender och framtid TIM EKBERG Ett liv inom sektorn En krokig väg till universitetet Studier utan något mål Forskarstudier av en slump Kåraktiv - insyn i alla nivåer 10 år på departementet Administrativ

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer