Miljövänner och människofiender

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljövänner och människofiender"

Transkript

1 Miljövänner och människofiender Sammanfattning: Miljörörelsen varnar ofta för mänskligt övermod och utveckling och varnar ständigt för katastrofer. Men vad driver dem? Var är det som ligger till grund för deras åsikter. För en liberal är miljörörelsens utgångspunkter mycket dunkla. Bakom fasaden vilar nämligen en syn på naturen som egenvärde, och därmed en mycket nedvärderande ömsom förakt för människan. Allt var bättre förr. Den slutsatsen har prins Charles kommit fram till. Förr respekterade människan naturen. Dessa värden måste vi återuppväcka. (TT 8/2-96) I sagan ville Ikaros flyga från Kreta och tack vare ett par vingar i vax kunde han nå himlen. Men när han kom för nära solen smälte vaxet och han störtade ned i havet. Prometheus stal elden från gudarna och gav den till människorna vilket innebar upplysning, vetenskap och teknologi. Som straff fängslade Zeus honom vid en pelare där en örn hackade ut hans lever som ständigt växte till. Sagovärlden är full av individer som inte är nöjda med den gudagivna, naturliga situationen, utan strävar efter framåtskridande och bättre mänskliga förhållanden och straffas för detta av gudar och naturkrafter. Mod eller övermod? Människan har emellertid inte lyssnat till sensmoralen utan erövrat både himlen och elden. Med ett tryck på en knapp kan vem som helst kontrollera krafter som få i världshistorien kunnat drömma om, vi får ljus och värme på beställning. Att människor haft vingar om de varit ämnade att flyga ville bröderna Wright inte tro på, och tack vare deras vision och tekniska konst kan vi idag nå varje plats på jorden billigt och snabbt. Phileas Foggs jorden-runt resa på 80 dagar tycks idag nästan pinsamt långsam. Samtidigt är sagoberättarens uppgift, att varna för övermod och hybris, mer populär i dagens värld än någonsin. Vi har sett oss som skapelsens krona, vi har format om världen, skapat och förstört, byggt upp och rivit ned. "Naturen kommer att hämnas på människans rovlystnad" hävdar den populäre psykologen Erich Fromm. Miljörörelsen, som vuxit lavinartat de senaste decennierna, hävdar att vi håller på att undergräva vår egen existens, att vi håller på att förstöra jorden. Och precis som i sagan är det våra dygder som driver oss i fördärvet: Vetenskap, teknologi, kapitalism och tillväxt har raserat miljön, och nu måste andra värden leda oss.

2 Har mänsklighetens historia verkligen varit så misslyckad? Den gamla, goda tiden Mänskligt liv har aldrig varit något Arkadien med gröna vidder, klarblå, drickbara hav, med överskott på mat, där människan lever passiv och lycklig i harmoni med naturen. Under medeltiden levde människan (om hon hade turen att överleva det första levnadsåret) i ständig skräck för svält eller pestens härjningar. Ständigt undernärd och obadad arbetade hon i sitt enda klädesplagg vid hus som var så fulla med smuts och insekter att en hisotirker sagt att "Ur hälsosynpunkt var det enda som kunde sägas till deras fördel att de mycket lätt brann ned!". Ännu idag är det största problemet för människors luftkvalitet eldning av ved och dynga inomhus. Förhållandena förbättrades sekel för sekel, men långsamt. Den moderna 1700-tals människan bodde i kalla, trånga hus i städerna och kastade ut sopor och exkrementer på gatan där de trampades ned och förblev. Råttor spred sjukdomar, pest och kolera härjade. Dödligheten var större än födslotalen och enda anledningen till att städerna inte dog ut var en ständig inflyttning undan miserabla förhållanden på landsbygden. Mot slutet av seklet kunde människor glädja sig åt att jordbrukseffektiviseringen gav en relativt säker tillgång på mat. Men maten var som tidigare ensidig och ohälsosam, och på grund av dåliga lagringsmöjligheter ofta sur, rutten och angripen av skadedjur. Klädesplaggen kunde inte tvättas ofta eftersom de då föll sönder. Den begynnande industrialismens fabriker som skulle komma att ändra allt detta, var inte så rena som dagens, utan spred en tät kolrök över städerna. Fantastiska framsteg 1900-talet är rena drömmen i jämförelse. Men ännu i början av århundradet fick man ensidig kost, frukt bara på sommaren. Matförgifftningar var mycket vanliga. Sjukdomar förekom ständigt, barn dog eller blev invanlider i polio och risken var stor att drabbas av tuberkulos, difteri eller barnreumatism. De flesta hade ingen enkel tillgång till nyheter om vad som hände i världen och politiken. För att lyssna till musik var man tvungen att gå på konsert om man nu hade råd. Förbättringen jämfört med tidigare skeden i människans historia var ändå enorm. Och det som betraktades som lyx då är var mans egendom idag. De senaste seklens förändring har vait så svindlande och snabb att det är svårt att få perspektiv på den. Det finns all anledning att påminna sig om Rose Wilder Lanes ord om USA:s mäktigaste man i slutet av 1700-talet: George Washington hörde aldrig talas om vitaminer; han levde på kött och stärkelse varje vinter; han såg aldrig ett glas apelsinjuice; hans diet var så briställig att han i unga år tappade sitt hår och sina tänder. Hans kläder var obekväma och ohygieniska. Han reste till fots, till häst eller i en kärra utan fjädring. I hans hus fanns varken toalett eller badkar, ingen eldstad eller ugn, inget ljus utom stearinljus. Hur hög var hans levnadsstandard? Den var så hög att det 40 år tidigare inte fanns en amerikan på hundra tusen som kunde drömma om den. Denna ständigt stigande materiella standard är ett resultat av fri vetenskap, dess tillämpning i avancerad teknologi samt det kapitalistiska system som tillåter och

3 belönar framstegen. I den moderna västvärlden har vi en gång för alla utrotat den ständiga hungersnöden och alla har omedelbar tillgång till rikt varierad kost från världens alla hörn tack vare mekaniserat jordbruk, konstgödsel, insekts- och ogräsgifter, kemiska tillsatser, bättre förvaringsmöjligheter och ett avancerat transportsystem. Vi har skapat avlopp och bilar som transporterar bort avfallet från våra bostäders absoluta närhet. Moderna rörsystem och reningstekniker ger alla människor en möjlighet att få säkert dricksvatten (och varmvatten!) dygnet runt genom att vrida på en kran. Tack vare bättre livsmiljö och medicinska framsteg slipper vi drabbas av fruktade sjukdomar som kolera, difteri, smittkoppor, tuberkolos och tyfus. Arbetsbesparande maskiner i hemmet gör att kvinnan inte längre, som i början av seklet, behöver ägna runt 15 timmar om dagen åt att städa, tvätta, handla och laga mat osv. Bättre teknik och högre tillväxt har gjort vår arbetsmiljö bättre och fritiden längre samt mer varierad. Vi har skapat cyklar, bilar, bussar, tåg, båtar och flygplan som har givit oss fantastiska möjligheter till rörlighet, jämfört med tidigare epoker då man föddes, levde och dog på samma fläck. Radio, telefon, datorer och kommuikationer har gjort livet bekvämt och enkelt, och utbudet av varor och tjänster till det största hittills. Materiell rikedom leder inte nödvändigtvis till lycka, men om man alls ska få en chans till lycka måste man i alla fall undgå död och plågsamma sjukdomar och ha några valmöjligheter. Och genom bättre materiell standard kan vi strunta i de materiella problemen och ägna oss åt det viktiga här i livet. Det var sämre förr Med tanke på denna otroliga utveckling kan det bara vara en total blindhet för realiteter och fakta som får miljöpartiets grundare Per Gahrton att i sin bok Vad vill de gröna? hävda att "välbefinnandet minskar" på grund av den industriella tillväxten. Ett nyfött barn i ett västerländskt industrisamhälle har större chans att nå pensionsåldern än en nyfödd hade (och har) att nå fem års ålder i ett ickeindustrialiserat samhälle. Vi är friskare och blir äldre än någonsin i världshistorien. Det normala är nu faktiskt att leva i tre fjärdedels sekel, vilket hade betraktats som en fantasi för bara några århundraden sedan. Som Ayn Rand har noterat borde varje människa över 30 år säga "tack" till den närmaste och smutsigaste skorsten de ser. Det finns ingen "gamla goda tiden" att längta tillbaka till. Om man hade turen att överleva var man dömd till en tillvaro av hunger, smuts, sjukdom och ständiga faror. Det var kort sagt ruttet. Vårt sekel har inneburit större framsteg i mänskligt oberoende, valfrihet, rörlighet och hälsa än vad som skett under alla tidevarv tillsammans. Som en vis man har uttryckt det är det kanske inte den bästa av tänkbara världar, bara den bästa som någonsin har funnits. God miljö vs orörd natur Om man med miljö avser ordboksdefinitionen "omgivning" råder ingen som helst

4 tvekan om att människans miljö idag är bättre än i någon annan tidsålder, eftersom förutsättningarna för överlevnad och bekvämlighet är större än någonsin. Det var också så man såg på begrepp som "miljö" och "miljöproblem" förr. Ludvig Nordströms svenska miljöklassiker Lort-Sverige från 1938 handlar bl a om att bostäderna var dåliga och ohälsosamma. Industri och tillväxt såg han som lösningar, inte problem. Utvecklingen måste få fortsätta, om individer väljer det. Vi har ingen "tillräcklig" grad av välstånd som vi kan slå oss till ro med. Om miljövännerna tycker det kan de sluta producera själva. De flesta av oss andra vill ha mer fritid, fler möjligheter att lära oss mer, njuta av kultur, få bättre vård, ha tid för samvaro med familj och vänner, osv, osv. Det kan vi bara få genom nya innovationer, högre produktivitet och därpå följande högre levnadsstandard. Komna så här långt i utvecklingen har vi emellertid fått så goda förhållanden att vissa personer unnar sig lyxen att bekymra sig om annat än mänsklig överlevnad i miljövännernas fall: om den vilda naturens överlevnad. En omtanke om miljön som lätt kan vändas till en attack mot det samhällssystem som gjort människans miljö så bra. Per Gahrton hävdar att vi håller på att "krossa grundvalarna för mänsklig existens" och att naturen förstörs mer och mer. En blick på fakta motsäger den bilden. Tillväxt ger bättre miljö Förbrukningen av naturens resurser är stor i den tidiga industrialismen med bl a materialintensiv produktion i fabriker och infrastrukturbyggen. Men på en högre tillväxtnivå är det tjänstesektorn som tar över med högteknologi och informationstjänster. Databranschen, mediesektorn, bank- och försäkringsväsen, utbildnings- och vårdsektorn m fl slukar inte mycket resurser och skapar inte mycket utsläpp. På en fri marknad driver dessutom konkurrensen fram bättre teknologi som ger snabba och stora materialbesparingar. Som exempel kan nämnas att mängden metall som behövs till produktion av ett visst antal läskburkar har minskat med 97 procent på 30 år, bl a pga lättare aluminium. Marian Radetzki belägger i sin lilla bok Tillväxt och miljö (SNS 1990) att dessa faktorer gör att mängden naturresurser som förbrukas för att skapa en viss andel BNP minskar på varje tillväxtnivå. Alltså: tillväxten ökar alltid snabbare än "miljöförstöringen". Det är anledningen till att de värsta miljöproblemen inte finns i västerländska storstäder som Stockholm och New Tork, utan i u-landsstäder som Mexico City och Calcutta. Det är främst i länder som är i ett tidigt utvecklingsstadium det inträffar skogsskövling, jordförstöring och förgiftningar. Det är också bara i rika samhällen man har råd att reparera allvarliga miljöskador när de inträffar. Vi behöver inte välja mellan guld och gröna skogar, med guld kan vi bokstavligen köpa gröna skogar. En annan viktig faktor är att miljö är ett rikemannsintresse. Det är först när vi inte längre behöver oroa oss över den dagliga överlevnaden och bekvämligheten som vi ens kan ägna naturen en tanke. Det är bara i rika samhällen som väljarna har råd att

5 rösta igenom att företag ska betala för den förstörelse de åsamkar. Anledningen till att väst ibland exporterar miljöfarlig produktion och avfall till u-länder är just att dessa länder inte är tillräckligt rika för att avstå. Om man vill kämpa för u-ländernas miljö bör man alltså främja deras tillväxt och företagande. Det är alltså absurt att påstå att jorden förstörs om u-länderna når vår nivå av rikedom. Deras miljöproblem beror ofta på att de är i ett tidigt skede av industrialiseringen. Det är om vi försöker hindra deras utveckling mot högteknologiska tjänste- och informationssamhällen som problemen blir stora. Under deras utveckling kan de dessutom dra nytta av västerlandets rikedom genom att redan nu använda miljövänlig teknologi och moderna reningsmetoder. Samma skenproblem omger naturresursdebatten. Länge sades t ex att det skulle bli omöjligt för alla kineser att skaffa telefon eftersom jordens koppar, som behövde till kablarna, skulle ta slut. Nu används i stället optiskt fiber, som är effektivare, billigare och nästan obegränsat och kineserna får sina telefoner. Om en resurs inte räcker till för stora investeringar i u-länderna (och på annat håll) kommer de helt enkelt inte bli av i den formen pga att marknaden höjer priset på den resursen. I stället utvecklas ny teknik. Svensk miljö blir bättre Utvecklingen i Sverige bekräftar den allmänna bilden av en allt bättre miljö. Sedan början av 1970-talet, då miljöproblemen började uppmärksammas, har miljöförstöringen minskat. Tungmetallutsläppen (bly, zink, nickel, koppar) har reducerats kraftigt och svavelutsläppen har minskats med runt 80 procent. Samtidigt som pappers- och massaproduktionen har blivit mycket större, minskade dess klorförbrukning, även totalt sett, och utsläppen av biokemiskt förbrukade ämnen minskade med tre fjärdedelar. Avloppsreningsverk har byggts ut, vilket har minskat utsläppen av kväve och fosfor. Skogen har blivit större och nästan varje år är tillväxten större än förbrukningen. Takten i försurningen av skogen har minskat eftersom minskad oljeförbränning ger mindre svaveloxider och katalytisk avgasrening av bilar ger mindre kväveoxider, samt ökad kalkning av jord och vatten. Industrins utsläpp har minskat radikalt, med tre fjärdedelar enligt dem som försökt göra uppskattningar. Luften är renare än förr. Vattenkvaliteten har ökat, i Stockholm är fiskana tillbaka i Strömmen och flera stängda bad har öppnat på nytt. Skadorna på husfasaderna blir färre. Arbetsmiljöerna har blivit bättre och de allvarliga arbetsskadorna färre. Givetvis är en del av orsaken till dessa förbättringar den tidiga miljörörelsen som uppmärksammade oss på att man inte kan använda luft och vatten att dumpa skräp i. Men förändringarna har inte alls varit i linje med de radikala miljövännernas förslag. Vi har inte minskat produktionen och gjort den småskalig och energisnål, utan tvärtom förbättrat genom mer storskalighet, ny teknologi och nya reningsmetoder. Teknologin har forskats fram, finansierats och introducerats av de stora multinationella företag, som miljävnnerna ofta är emot av princip bara för att de är stora!

6 Oftast har förbättringar genomförts innan staten krävt det, politikernas beteende påminner snarast om "bilkörning från baksätet" som Kurt och Viveka Wickman uttryckt det i boken Det gröna, som dokumenterar mycket av denna utveckling. Det är också viktigt att notera att det är företag med god ekonomi och stora vinster som har introducerat den miljävänliga tekniken, inte de små med minskande marginalier. En förstörd företagsmiljö med skatter och regleringar är också ett hot mot naturmiljön. Naturens egenvärde Miljörörelsen har emellertid sällan jublat över segrarna när vetenskap, teknologi och kapitalism förbättrar vår miljö. Det är nämligen en enorm skillnad mellan att vilja ge människor ren luft och god natur, och viljan att förändra världen efter ens egen design. Den första önskan tillfredsställs i ett liberalt samhälle genom utvecklingen och genom att staten tvingar miljöförstörare att ersätta de drabbade, så kan individer fortsätta att eftersträva sina egna mål. Den senare inställningen innebär att man kräver att människor lever "naturligt", att vi minskar vår konsumtion, att vi lever småskaligt med lokal självförsörjning, att vi inte längre ska se naturen som en resurs att utnyttja, utan som en herre som ska diktera våra villkor. Miljörörelsen har radikaliserats åt det hållet sedan 60-talet. Vi ska inte längre vara snälla mot naturen, vi ska upphöja den till vårt rättesnöre. Detta tar sig uttryck på många vis. Per Gahrton skriver i sitt manifest Vad vill de gröna? att "Storstäder är cancersvulster på samhällskroppen!". Han menar att städerna är ett gissel, med för stor befolkningskoncentration, för få grönområden, för mycket bilar och för mycket avgaser. Men många människor tycker faktiskt att obehaget med några avgaser i näsan kompenseras av valmöjligheterna i att ha närhet till mycket människor, ett fantastiskt utbud av butiker, restauranger, biografer, teatrar och arbetsplatser, och kanske av storstadens anonymitet i kontrast mot byns sociala kontroll. Miljövännen skulle förmodligen hävda att detta är "onaturliga" behov som kommerisialismen har skapat (vilket är en mycket vanlig beskyllning mot folks drömmar och önskemål som miljövänner själva inte har). Han vill nämligen inte att människor ska välja efter sina egna intressen, utan att de ska välja naturligt. Storstäder är ett otroligt problem, oavsett om det upplevs så av stadsborna eller ej. Idealet är en inte miljö som människor trivs i och mår bra i, utan en naturlig miljö. Detta är ett typexempel på den syn som präglar miljörörelsen; att naturen har ett egenvärde, oberoende av människan. En tro som populariserades av René Dubos, som var en av dem som drog igång miljökampen på 60-talet. Dubos hävdade att det är "kriminellt bedrägeri" att hävda att naturen ska stå i vår tjänst, i stället bör vi tjäna naturen. Vi är inte här på jorden för att leva och njuta, utan för att bevara jorden precis som den var när vi kom hit. En syn som spreds i Norden av den norske filosofen Arne Naess och hans "djupekologi". Naturens diktatur

7 Men vad innebär egentligen tron att naturen har ett egenvärde? Ständigt dödas och utrotas ju delar av naturen som anses ha "egenvärden". Rovdjur gör slut på andra djur, kor äter gräs, bävrar bygger dammar, termiter förstör hela landskap och växter gör om hela atmosfären i grunden genom fotosyntesen. Dessa förändringsprocesser tycker inte miljövännerna är felaktiga och de tycker inte att vi ska ingripa för att förhindra dem. Men som ekonomen George Reisman har noterat så bekämpa de förändringar som kommer från en varelse: människan. Så fort en människa vill forma om naturen, bygga ett hus, avverka en skog eller göra djur till mat så protesterar de och hävdar att vi förstör och rubbar naturens ordning. Egenvärdesteorin fungerar endast som vägledning för att hindra människan att agera som hon vill. Miljövänner vill rädda naturen från människan, inte från vulkanutbrott, vargar eller maskrosor. Argumentet: "Men sådant är ju naturligt" avslöjar endast miljövännernas syn på människan som ett misstag, som något onaturligt. De väljer av någon anledning att se allting i universum som en enda "naturlig" process där konflikter mellan djur och naturkrafter bara är "interna" och förvisar människan från denna. Människans ingrepp blir plötsligt angrepp något främmande, utanifrån kommande. Det är naturen som ska skyddas, inte människan. Det är detta grundläggande element i miljörörelsens tänkande, "naturens egenvärde", som gör den farlig och möjligen totalitär; det finns ett högre värde än den individuella människan. Och om naturen är god i sig är människan givetvis ond som ändrar och förstör den. Människan är också den varelse som framför andra inte överlever genom att anpassa sig till naturen, utan genom att anpassa naturen till sig. Miljövännerna ser inte att jorden inte har någon trygg jämvikt där alla arters överlevnad tryggas, många arter skulle följa dinosaurernas öde även utan människor på jorden. Miljövännerna tror att det bästa sättet att möta faror är att vara inaktiv, att inte forma om naturen. Men människors överlevnad är aldrig garanterad, utan kräver ständig aktivitet för att skapa värme och föda och för att undanröja faror. Som Ayn Rand har påpekat är människan rent fysiskt det svagaste djuret. Vi vet inte instinktivt hur vi bör agera, vi har inga klor eller huggtänder för att försvara oss, varken päls eller fjädrar för att klara kyla. Vi är långsamma och svaga och skulle förlora mot både djur och bakterier till lands och till sjöss. Trots detta kan vi besegra alla djur och överleva alla klimat eftersom vi har en hjärna som klarar av abstrakt tänkande och problemlösning. Vi kan välja hur vi ska handla och förändra situationer till sin egen fördel. Det är den som gör det möjligt för oss att genom vetenskap och teknologi forma om världen så att den passar oss. Det är detta "onaturliga" drag, förnuftet, som gör oss till skapelsens krona, och det är det drag som miljörörelsen vill straffa oss för. Det är inte människors bekvämlighet de vill försvara, men det är inte heller naturens fortlevnad. Människans skapelser innebär ju inte att växtligheten försvinner, utan att vi arrangerar den så det passar oss, med jordbruk, skogar, parker, trädgårdar osv. Men det är inte denna miljö miljövännerna är vänner av, bara av det som människor inte har gjort, det "naturliga". Människohatarna

8 Genom att tillerkänna naturen ett egenvärde och betrakta människan som en inkräktare i paradiset lägger miljörörelsen grunden för ett mycket konkret människoförakt. Ta en titt på följande tankar från den statsanställde amerikanske biologen David M Grabers ord i den väletablerade tidningen Los Angeles Times: Mänsklig glädje, och i synnerhet mänsklig fruktsamhet, är inte lika viktigt som en vild och frisk planet. Jag känner samhällsvetare som påminner mig om att människan är en del av naturen, men det är inte sant. Någon gång under utvecklingen för ungefär en eller en halv miljon år sedan bröt vi kontraktet och blev en cancersvulst. Vi har blivit en pest för oss själva och för jorden. Det är kosmiskt osannolikt att den utvecklade världen kommer att välja att avsluta orgien av fossilenergikonsumtion, och att den tredje världen avslutar dess självmordskonsumtion av landskapet. Till dess Homo Sapiens väljer att återgå till naturen, kan vissa av oss bara hoppas på att rätt virus ska dyka upp. Eller följande ord i ett nyhetsbrev från den amerikanska radikala miljöorganisationen Earth First!: Om radikala miljövänner skulle uppfinna en sjukdom för att få tillbaka den mänskliga populationen till ett sunt tillstånd, skulle det förmodligen bli något som liknar AIDS. Det har möjligheten att göra slut på industrialismen, som är huvudorsaken till miljökriserna. Självaste Prins Philip av Storbritannien sällade sig till dessa radikala miljövänner när han för några år sedan som högste chef över Världsnaturfonden sade att om han reinkamerades skulle han vilja komma tillbaka som ett "killer virus to lower human population levels". Läs dessa uttalanden en gång till! De säger öppet att de skulle vilja utrota större delen av mänskligheten. Det är väl tveksamt om de verkligen har långt framskridna planer på att släppa ut mördarvirus och dödliga sjukdomar för att nå sina mål om orörd natur, men de illustrerar hur lätt det är att bli människofiende om man i första hand är miljövän. En rörelse som förnekar att individen är det högsta värdet är ute på farliga vägar. Med tankar som dessa kan vi vara säkra på att de radikala miljövännerna inte skulle uppvisa någon som helst tveksamhet inför att använda totalitära medel för att tvinga oss till deras gröna utopia. Om man anser att en grön planet som svävar runt i universum, utan människor där att njuta av den, manifesterar ett värde, är det lätt att nedvärdera människans betydelse. Särskilt som jorden skulle bli grön och "naturlig" om vi försvann från den. För Carl Amery från tyska Die Grünen råder ingen tvekan om vilka värden som är viktigast att skydda: Vi i den gröna rörelsen eftersträvar en kulturell modell i vilken det anses mer avkyvärt och mer kriminellt att döda en skog än att sälja sexåringar till asiatiska bordeller. Med hyllandet av naturen och hatet mot människan i åtanke är det svårt att ta miljörörelsen på allvar när den säger sig värna om den mänskliga miljön. Som George Reisman har noterat är det farligt att ta råd om hur man skla överleva från dem som önskar se en död, det vore som att gå till en läkare som står på bakteriernas sida. Visst finns det sanna människovänner som bara vill att människans miljö ska vara

9 hälsosam även i miljörörelsen frågan är bara vad de gör där. Är vi roten till allt ont? Om man har naturen som högsta värde är det inte konstigt att man ser miljöfaror över allt. Även om människan inte skulle drabbas av industriella aktiviteter så gör gräset och träden det. I mer vidskepliga tidevarv kunde man förklara alla små olyckor omkring sig, t ex missväxt, med att gudarna var vreda. Även idag är det otillfredsställande att inte omedelbart kunna förklara alla problem, men i ett sekulariserat samhälle blir det svårare att beskylla gudarna. Alltså ger man sig på dem som, likt prästerskapet förr, sprider upphöjd kunskap som man inte förstår och står i ett slags förbindelse med jorden, makterna och sanningen: vetenskapsmän och forskare som framställs som Frankensteins och Dr Jekylls), och de som tillämpar kunskapen: tekniker och industrialister. När sälarna dör pekas det moderna samhällets konsumtion och industri ut som mördare, och svenska folket röstar in ett miljöparti i riksdagen för att komma åt detta. Hur många minns att sälarna dog av valpvirus och inte av miljöförstöring? När cancerfallen blir fler tror man att boven är kemi och industri trots att det är en naturlig följd i ett samhälle där medellivslängden ökar kraftigt, eftersom de flesta cancerfall drabbar människor efter 60 års ålder (och i ett samhälle där solbadandet har ökat!). När granarna tappar barren 1983 börjar man tala om allmän "skogsdöd" och pekar ut kol, olja och bilar som syndare. Få mindes att det alltid sker efter mycket torra somrar. När vi inte kan hitta en enkel förklaring på ett skeende drar media och miljörörelsen till med "den mänskliga faktorn" som en deus ex machina. Precis lika okritiskt som när man förr pekade ut "gud" som en yttersta orsak, och i många fall lika obefogat. Framtidsskräcken blir en logisk följd av rädslan för människan och tekniken. Och den gör att miljövännerna kräver omvänd bevisbörda för teknik och preparat. Om man inte kan bevisa att de är ofarliga bör de förbjudas. Om dessa människor haft makten när människan försökte få kontroll över elden hade de säkert krävt totalförbud. Det hade inte varit några problem att bevisa eldens farlighet. Den kommer lätt ur kontroll och dödar människor och förstör egendomar. Elden kan även användas som ett dödligt farligt massförstörelsevapen. Du kan vara säker på att sådana risker inte krävs för ett totalförbud i dag. Miljävnnerna skulle säkert, om de hade varit på plats, deltagit i angreppen På Thomas Edison. Royal Society of London, som på den tiden samlade de främsta vetenskapsmännen samlades till protestmöte mot Edison. Man hävdade att elektriciteten var "too powerful to put into the hands of common men" om den alls skulle fungera, vilket man betvivlade.att ge hela städer elektricitet "defied scientific principle" och "wouldn't work". Sådana exempel framstår som löjliga idag när vi har sett vilken nytta vi har av innovationerna. Tyvärr får vi aldrig se nyttan vi skulle haft av allt det som förbjuds på betydligt lösare grunder idag.

10 Allt är farligt utom förbud Kravet på förbud mot allt som inte bevisas ofarligt innebär en märklig kluvenhet. Miljövänner är extremt oroliga för vad människor kan ställa till med, och vilka bieffekter hennes vetenskap och industri kan resultera i, och de vill ta till nästan vilka metoder som helst för att stoppa det. Men samtidigt har de en nästan gränslös tilltro till hur människan kan förändra världen och individers beteende genom statsmaktens tvång. Att en miljöreglering kanske inte alltid leder till bra resultat har man ingen kunskap om. När alla ropade om att det var farligt att äta fisk eftersom det var för mycket dioxiner i den glömde man bort den större risken att minskat fiskätande innebär fler döda i hjärt- och kärlsjukdomar. När staten skulle spara energi för att rädda miljön byggdes välisolerade hus som behöll både energi och farliga ämnen inomhus. De blev snart liktydiga med sjuka hus, och boende fick cancer av radon i bostaden och allergier i stor skala. I USA dör fler på motorvägarna sedan statsregleringar och bensinsnålhet givit mindre bilar. Även på alla andra mänskliga områden vill miljövännerna oftast reglera och bestämma. I dessa kretsar är det vanligt att ha fina utopier i huvudet, en mall som alla ska pressas in i. Dagens välfärdsstater sluter man upp kring, men regleringsivern går ofta mycket längre än så, trots att man av någon outgrundlig anledning kallar sig "decentralister". Ett exempel är det återkommande gröna kravet på "medborgarlön". Man anser att de som vill ska befrias från arbete, genom att staten tvingar andra att finansiera deras fritid. Till och med svenska miljöpartister inser emellertid att det är ekonomiskt omöjligt. Alltså ska man dessutom införa "samhällstjänst", dvs tvång att arbeta där staten behöver en, t ex i vårdsektorn. "För att kompensera", som Per Gahrton skriver. Han tycker alltså att det vore rimligt med ett system där staten dels ger folk andras pengar för att låta bli att arbeta, dels inför tvångsarbete för att kompensera. Bortsett från det grundligt omoraliska i att sätta både rofferi och slaveri i system samtidigt, är det viktigt att notera den totala oförmågan att förstå att regler och skatter ger effekter på andra områden. Man kan inte bara skyffla omkring med människor utan att ens modeller uppvisar problem på andra håll. Exempelvis kan det vara svårt att veta vilka behov som är viktigast att tillfredsställa om det inte finns fria priser och löner som folk frivilligt får tillfredsställa för att tjäna pengar. Ett annat exempel är att man kanske arbetar sämre under tvång än av fri vilja. Trots att nästan alla mänskliga aktiviteter av de gröna anses kunna leda till katastrofer finns ingen motsvarande insikt om att statsregleringar kan leda till problem och bieffekter. Det är tydligen bara när det gäller att förbjuda människan från att agera, som miljövännerna tror på den mänskliga förmågan och rationaliteten. Man skulle kunna önska att miljövännema kunde lära sig att ha samma respekt och ödmjukhet inför människor som de idag visar mot naturen. Den farliga miljörörelsen Vi har sett att den stora delen av miljörörelsen förnekar en industriell och kapitalistisk historia som har givit oss de bästa materiella och miljömässiga förhållanden som människan någonsin levt under. Lycka följer inte nödvändigtvis av materiellt välstånd, men för att kunna sträva efter lycka krävs att man är vid liv och slipper en ständig,

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Illustration Stina Johnson

Illustration Stina Johnson Illustration Stina Johnson Land, stad eller mittemellan? Tanken om det goda livet där allting är i harmoni. Två skilda idealbilder - landet och staden Upplägg S könlitterära och Facklitterära exempel:

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper

Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper INDISKA BERÄTTELSER DEL 10 KARMAN Reportageprogram av Tove Jonstoij Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper Indiska Berättelser

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv Kapitel 1 Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv Enligt legenden levde mänskligheten för många tusen år sedan i hälsa och lycka. Men efterhand som årtusendena gick förbi så började sjukdomar och olycka

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

En resa på livets kanal

En resa på livets kanal En resa på livets kanal (Friluftsgudstjänst i hamnen) Av: Johannes Djerf Det här är ju en dag som för många handlar om vatten och båtar, vilket jag tycker är väldigt härligt. Men jag ska ändå börja med

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Solcellsbilar Våra bilar spyr ut smutsiga avgaser. Strömmen hemma i vägguttaget kommer delvis från smutsig kolkraft och vi slänger mycket som skulle kunna återanvändas. Många

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter Tigerräkor Från havet till tallriken I Sydamerika och Asien arbetar en stor del av befolkningen med tigerräkodling. Under de senaste årtiondena har de fått stor konkurrens av västerländska företag efter

Läs mer

Lärarhandledning mellanstadiet

Lärarhandledning mellanstadiet Lärarhandledning mellanstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD.

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. 2 VI TROR PÅ EN RENARE VÄRLD. Med Pure Effect gör du rent på riktigt, på naturens egna villkor. Vi låter nämligen det första livet på jorden - mikroorganismer - göra jobbet.

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Innan spistiden... använde man öppen eld till att laga mat.

Innan spistiden... använde man öppen eld till att laga mat. Spisens historia Innan spistiden... använde man öppen eld till att laga mat. Världens första spis Den första spisen tillverkades i gjutjärn och användes för att koka, steka, grädda och värma upp. Den tillverkades

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

Svenska Rum 2 PROVLEKTION. Svenska Rum 2 (47-10451-2) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Svenska Rum 2 PROVLEKTION. Svenska Rum 2 (47-10451-2) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Svenska Rum 2 PROVLEKTION Svenska Rum 2 (47-10451-2) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Provlektion om djurrätt och vegetarianism Den här provlektionen består av fem sidor ur kapitlet om upplysningstiden,

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Etik, försiktighet och hållbar utveckling

Etik, försiktighet och hållbar utveckling Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Illustration Johan Egerkrans. Illustrationer: Johan Egerkrans. Prismagalaxen2_inlaga.indd 1 09-07-29 10.53.44

Illustration Johan Egerkrans. Illustrationer: Johan Egerkrans. Prismagalaxen2_inlaga.indd 1 09-07-29 10.53.44 pp på Novas arm och hon flämtade till ennes hud. Då hon höjde handen för att en upp, tittade på henne med sina sneda t Illustration - na er i nn tet n bt n nan STOFTÖDLA Bor på ökenplaneten Karech. Blir

Läs mer

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning.

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. ENMÖTESCIRKEL FÖR KLUBBAR Det som brukar kallas för klimatförändringar är jordens varierande klimat över tid. Klimatet på jorden

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 1 Swedish www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 15 april 2013 Hur känns det att bli upplyst? (What Does Enlightenment Feel Like?)

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

ALL LOV PRIS OCH TACKSAMHET TILLKOMMER ALLAH SWT

ALL LOV PRIS OCH TACKSAMHET TILLKOMMER ALLAH SWT KHOTBA FREDAG 4 / 7 2014 Alhamdulillah al lazi farada aleyna Ramadan, wa ja3alaho rahmatan lill muslim, wa salat wa salam ala rasolihi al karim, wa ala alihi wa sahbihi ajma3in wa ba3d. BISMILAH AL RAHMAN

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B Hållbar utveckling Energiförbrukning 1. Vindkraftverk 1-5- Handledare: Pernilla Vesterlund Ronja 9B Innehållsförteckning Bild 1... 1 Bild 2... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Bild 3... 3 Bild 4... 3 Bild

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Sky det onda såsom synd emot Gud

Sky det onda såsom synd emot Gud Sky det onda såsom synd emot Gud Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Hes 18:21-24; Luk 12:13-21; SKR 394-95. Se sista sidan!) Sedan vill jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Nyhet! Ekologiska kläder av bambu

Nyhet! Ekologiska kläder av bambu Nyhet! Ekologiska kläder av bambu Får bara säljas av skolklasser och idrottslag Läs mer om hur ni kan tjäna pengar till laget/klassen och samtidigt bidra till en lite bättre värld. bamboo ecowear Fyll

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer