1. Om den övergripande kunskapsprocessen Inledning Fokus för arbetet Processledning och styrgrupp Projekt...

Transkript

1

2 1. Om den övergripande kunskapsprocessen Inledning Fokus för arbetet Processledning och styrgrupp Projekt Från kunskapskryp till transdisciplinära kunskapsagenter: om att dela och översätta kunskap i utvecklingen av urbana stationssamhällen Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället Stationers roll för utveckling av mindre orter och deras omland Hållbara och attraktiva stationssamhällen Associerade projekt Klimatsmarta och attraktiva transportnoder Tjänsteproduktion för hållbara och dynamiska städer design av samverkansplattformar i komplexa planprocesser pågående Low carbon stations for low carbon cities Inlämnade ansökningar och ansökningar på gång Större aktiviteter... 7 Workshopdag 12 maj med två separata teman; God ljudmiljö och pendelparkeringar... 7 Workshop Stenungsund lokalisering av resecentrum Utvärdering av Mistra Urban Futures Planering av Det urbana stationssamhället Praktikanter och studenter Övriga händelser inom projektet... 9

3 1. Om den övergripande kunskapsprocessen 1.1 Inledning Året har varit händelserikt med ett stort engagemang från alla projektdeltagare. Intresset för Det urbana stationssamhället är fortsatt stort från akademi och olika offentliga aktörer på såväl lokal, regional som nationell nivå. 1.2 Bakgrund och syfte med det övergripande projektet Stationssamhällenas framtida roll är avgörande för städer och regioners utveckling. En utveckling av dessa samhällen kan möjliggöra en transportsnål samhällsplanering, hållbar ekonomisk utveckling och en attraktiv region. Att förtäta i stationsnära lägen är en gemensam utmaning för många aktörer och intressenter. Det urbana stationssamhället vägen mot ett resurssnålt resande är en kunskapsprocess inom ramen för Mistra Urban Futures. Inom Det urbana stationssamhället initieras olika projekt och aktiviteter för att öka kunskapen om det komplexa i stationsnära planering och skapa förutsättningar för att utveckla stationssamhällen till attraktiva och hållbara orter att leva och bo i. Under 2012 arbetades en forsknings- och praktikeröversikt fram, (Mistra Urban Futures Rapport 2013:3). Under 2013 fick projektet en mer formell struktur genom att Göteborgsregionens kommunalförbund, Trafikverket, Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län beslutade att finansiera en processledning. Avtal om medfinansiering slöts även med deltagande kommuner. Arbetet under 2013 beskrivs i Lägesrapport Under 2014 initierades ett antal projekt och ett flertal aktiviteter genomfördes. Rapporten du har i din hand redogör för vad som hänt inom projektet under I den övergripande kunskapsprocessen Det urbana stationssamhället-vägen mot ett resurssnålt resande ingår idag följande parter. Länsstyrelsen i Västra Götaland Göteborgsregionens kommunalförbund Trafikverket Västra Götalandsregionen Elva kommuner (Ale, Alingsås, Borås, Kungälv, Lerum, Göteborg, Härryda, Partille, Stenungsund, Trollhättan, Varberg,) Ytterligare samarbetsparter är engagerade inom olika projekt och aktiviteter. Projekt och aktiviteter initieras utifrån följande sju fokusområden som gemensamt identifierats av projektparterna som avgörande för att utveckla urbana stationssamhällen. Buller, vibrationer och risker Dialog och samverkan Livsstilsvärden, identitet och platsmarknadsföring Struktur av ett hållbart samhälle och design Markanvändning och markvärden Flexibla hållbara transporter Stationens roll för ett omland 1.2 Fokus för arbetet 2015 Under 2015 har processledningen fokuserat på att lägga upp en inriktning för arbetet den kommande treårsperioden, Året har även präglats av att några av de inledande delprojekten redovisat resultat, framförallt från förstudier och ett flertal ansökningar om medel för kommande år har arbetats fram.

4 1.3 Processledning och styrgrupp En regional styrgrupp för den övergripande kunskapsprocessen Det urbana stationssamhället tillsattes 2014 och har under året haft fem möten. Gruppen består av följande personer Andreas Lidholm, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Henrik Zetterquist, Trafikverket Jörgen Ryding, Trafikverket Maria Sigroth, Göteborgsregionens kommunalförbund Mikael Cullberg, Mistra Urban Futures Ulrika Bokeberg, Västra Götalandsregionen Alice Dahlstrand Trafikverket, Amie Ramstedt Göteborgsregionens kommunalförbund och Ulf Ranhagen KTH/Sweco har under året utgjort övergripande processledning. 2. Projekt Nedan följer en redogörelse för de projekt som pågått eller startat under året. 2.1 Från kunskapskryp till transdisciplinära kunskapsagenter: om att dela och översätta kunskap i utvecklingen av urbana stationssamhällen Projektet i form av en förstudie har letts av tre forskare: Joakim Forsemalm från Göteborgs universitet och Radar arkitekter tillika projekteldare, Ingrid Svetoft från Högskolan i Halmstad och Magnus Johansson från Malmö högskola. Initiativet till förstudien togs efter diskussioner på ett möte med alla parter inom Det urbana stationssamhället. För att förstå spännvidden i olika kunskapsbehov och kunskapsrelationer genomförde forskartrion tvärfackliga workshoppar som fokuserade på nyckelprojekt och framtida utvecklingsmöjligheter i Båstad, Laholm, Trollhättan och Stenungsund. Förstudien beskrivs i rapporten Att lära sig utveckla regionen genom kommunen Urbana stationssamhällen som verktyg för ett hållbart transportsystem Mistra Urban Futures Report 2015:18. Rapporten som går att läsa via Mistra Urban Futures webb. Projektet har även lämnat in en forskningsansökan till FORMAS. Förstudien identifierar att tvärfackligt utbyte av kunskap är väldigt begränsad. De aktörer som var med i fokusgruppmötena sitter sällan eller aldrig vid samma bord. Studien identifierar att metaforer kan vara en bro för kommunikation mellan t.ex. politiker och tjänstepersoner eller tjänstepersoner och forskare. Sådana metaforer kan även beskrivas som gränsobjekt. Studien presenterar följande förslag: 1. Skapa temporära arbetsgrupper kring aktuella utbyggnadsprojekt i stationsnära lägen Genom att skapa temporära arbetsgrupper kring pågående stationsutvecklingsprojekt som bedöms ha regionalt intresse kan man samla representanter från den berörda kommunen, Länsstyrelsen och den aktuella regionen, länstrafikbolagen samt privata byggentreprenörer. Arbetsgruppen rekommenderas att arbeta i två steg. Steg ett; identifiera utvecklingsmöjligheter och intressekonflikter. Steg två; utveckla tänkbara sätt att hantera dessa konflikter med hänsyn till gällande lagstiftning och pågående planprocesser. Arbetsgruppen är inte tänkt att ersätta de roller och uppgifter som parterna har, utan bli ett komplement en mötesplats där dess aktörer kan diskutera de utmaningar som rör utbyggnaden av stationssamhälle. Sedan är det upp till kommunen och övriga inblandade att prioritera bland de olika lösningsförslagen. 2. Underlätta kunskapsöverföring och dialog mellan politiker på regional och kommunal nivå Det finns en risk för obalans mellan politiker och tjänstemän, där de senare har större möjligheter att delta i en professionell diskussion om innebörden i urbana stationssamhällen, medan politiker inte alltid ges samma möjligheter. Vid flera workshops kom det upp önskemål om att skapa möjligheter till bättre kunskapsöverföring mellan politiker. En liknande mötesplats som den ovan för tjänstepersoner föreslås därför för kunskapsöverföring mellan politiker på lokal och regional nivå.

5 Projektet har finansierats av: Mistra Urban Futures, Region Halland, Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne Projektdeltagare: Region Halland, Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne, Radar Arkitekter, Högskolan i Halmstad, Malmö Högskola, kommuner, GR. Kontaktperson: Joakim Forsemalm, Radar arkitektur & planering AB, joakim@radar-arkplan.se. 2.2 Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället Projektet fokuserar på hur man kan motverka problem med buller, vibrationer och risker. I dagsläget utgör detta hinder för förtätning i stationsnära lägen. Dels på grund av otydlig ansvarsfördelning och motstridiga riktlinjer. Det finns även brister i dagens lösningar avseende krav på funktionalitet och estetik i urbana lägen. En förstudie som kartlägger förutsättningar, regelverk och aktörer har färdigställts och går att läsa via Mistra Urban Futures webb. Förstudien pekar på följande; Behov av helhetstänkande buller, vibrationer och risker berör hela samhället Kommunala möjligheterna många gånger begränsade Incitamenten för att söka lösningar behöver öka Stora möjligheter för utveckling av: Tekniska innovationer hantera problemet nära källan Komplexa problem kräver fler och bredare incitament så att tydliga mål kan uppnås. Ansvaret behöver koordineras och fördelas på aktörer och berörda. Bredare modeller för beräkning och finansiering Då frågan är av en komplex natur arbetar styrgruppen med projektets fortsatta finansiering, inriktning och ledning på såväl regional som nationell nivå. Förstudien finansierades av: Trafikverket och SP konsult White Arkitekter Projektdeltagare förstudien: Trafikverket, SP, kommuner, White Arkitekter Kontaktperson för förstudien: Krister Larsson SP, krister.larsson@sp.se, konstaktperson för fortsatt projekt, Alice Dahlstrand, alice.dahlstrand@trafikverket.se 2.3 Stationers roll för utveckling av mindre orter och deras omland Syftet med projektet har varit att studera hur en tågstation på en mindre ort kan bidra till regional och lokal utveckling samt generera kunskap om invånarna, tänkbara inflyttare och näringsidkare. Projektet vill bidra till att regionala och lokala aktörer får ökad samsyn och ökat samarbete vid orts- och omlandsutveckling kopplat till kollektivtrafik. Projektet har resulterat i tre rapporter; en kunskapssammanställning, en kartläggning och en empirisk studie. En rapport som sammanfattar de tre delrapporterna håller på att arbetas fram. Sammanfattningsvis har projektet identifierat kunskapsluckor i forskningen vad avser mindre orter och det faktum att det urbana idealet starkt präglar litteraturen. Kartläggningen visar på att det inte går att identifiera en enskild faktor som avgör om ett mindre stationssamhälle får en positiv utveckling eller inte utan att flera olika parametrar samspelar. Närhet till Göteborg, närhet till kusten och en effektiv kollektivtrafik väger emellertid tungt. Den empiriska studien bygger på djupintervjuer med boende i tre stationssamhällen. Intervjustudien pekar på att ett antal faktorer som påverkar valet av bosättning i en mindre ort. Betydelsen av tillgänglighet till omgivande region är avgörande för bosättning i mindre orter. Betydelsen av regional tillgänglig hänvisas främst till arbetsmöjligheter men skiljer mellan orterna. Valet av boende i den specifika orten hänvisas till ekonomiska begränsningar och respondenterna värdesätter regional tillgänglighet och allmänna karaktärsdrag i mindre orter och omland framför orten i sig självt. Intervjuerna visar även på en positiv inställning till bebyggelseutveckling i nära anknytning till stationsområdet. Ortens och näromgivningens prägel och karaktär framträder som ett eftersträvat sekundärt värde/inflyttningsmotiv efter att ortens uppfyller god tillgänglighet till en regional omgivning. Karaktärsdrag värderas främst utifrån barnens möjligheter till trygga och inspirerande miljöer.

6 Finansieras av: Västra Götalandsregionen, Region Halland och Tillväxtverket, kommuner bidrar genom in- kind. Projektdeltagare: Region Halland, Västra Götalandsregionen, kommuner, Göteborgs universitet Kulturgeografiska intuitionen. Kontaktperson: Linda Billberg Västra Götalandsregionen, 2.4 Hållbara och attraktiva stationssamhällen Projektet genomförs med stöd från VINNOVA. Målet är att bidra till stationssamhällenas tillväxt genom att utveckla och demonstrera produkter och tjänster för effektiv markanvändning och hållbar lokal mobilitet. Lerum och Ale kommuner utgör case och kommer under de närmaste två åren arbeta tillsammans med ett brett konsortium av forskare, offentliga och privata aktörer. Projektet kommer att jobba med: Kalkyleringsverktyg anpassade för olika grupper (t.ex. planerare, mäklare, banker, byggbolag) Verktyget ska exempelvis visa klimateffekten av olika exploateringsval och möjliggöra för banker och mäklare att erbjuda boendekalkyler med tidsbudget och klimatavtryck. En tjänste- och incitamentplattform för hållbar lokal mobilitet. Utveckling och test av tjänster kopplade till hållbar lokal mobilitet Samverkan och dialog med potentiella användare för att få ett bottom-up perspektiv. Projektdeltagare: Göteborgsregionens kommunalförbund, Västra Götalandregionen, Västtrafik, Ale kommun, Lerums kommun, ICA, Ale Bygg, Handelsbanken, Svensk Fastighetsförmedling, Derome, Wallenstam, Skanska, HSB, Förbo, Jutabo, Handelsbanken, Bzzt, CleverApps, Chalmers Tekniska Högskola, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Viktoria Swedish ICT samt IVL Svenska Miljöinstitutet. Projektet är initierat inom ramen för det internationella kunskapscentrumet Mistra Urban Futures och koordineras av Göteborgsregionens kommunalförbund. Kontaktperson: Åsa Hult IVL, 3. Associerade projekt Det urbana stationssamhället samarbetar även med flera andra projekt för att öka kunskapen kopplat till utpekade fokusområden. Nedan beskrivs några av dessa. 3.1 Klimatsmarta och attraktiva transportnoder Projektets övergripande mål är att förbättra kunskapen om relationen mellan stationer och deras urbana omgivning för att uppnå en både energieffektiv och attraktiv stadsstruktur. Projektet har ställt sig frågan om det går att uppnå en stationsnärhetseffekt på längre avstånd än 600 m genom rumslig struktur och form samt genom att kombinera olika metoder och verktyg i transdisciplinära planeringsprocesser. Projektet har tagit fram ny kunskap och utvecklat nya metoder för urban design för att förbättra hållbarhetsprestanda och attraktivitet i samspelet mellan stationsbyggnader och omgivande stadsdelar. Projektet har arbetat på många olika skalor i en inkluderande process för att utforska möjligheterna till en utökad stationsnärhetsprincip och stadens rumsliga faktorer för hållbar mobilitet. Forskningen har fördjupats med workshops i Uppsala, Lund och Borås.. Slutrapporten som tagits fram a en forskargrupp vid Kungliga tekniska högskolan och Luleå tekniska universitet går att ladda ner via Mistra Urban Futures webbsida. Kontaktperson: Ulf Ranhagen, ulf.ranhagen@abe.kth.se 3.2 Tjänsteproduktion för hållbara och dynamiska städer design av samverkansplattformar i komplexa planprocesser pågående Kungliga tekniska högskolan, Konstfack m.fl. driver ett projekt rörande samverkansplattformar för att utveckla dialog i komplexa planprocesser. Projektet är även nära sammankopplat med

7 hållbarhetscertifiering av stadsdelar (HCS). Projektet finansieras bl.a. genom medel från VINNOVA. Processledningen för det Urbana stationssamhället har kopplat ihop Varberg som case med projektet. Det urbana stationssamhället följer även projektet på nära håll genom en representant i projektets Advisory board. 3.3 Low carbon stations for low carbon cities Trafikverket har gett ekonomiskt stöd till det europeiska forskarteamet YDF:s (Anne Leemans m fl) forskning om stationsområden och hur man genom en mer effektiv planering av flöden för resor och transporter kan minska koldioxidutsläppen. I Sverige har YDF undersökt Stockholm, Malmö och Göteborg och jämför resultaten med andra länder. På detta sätt har projektet arbetat fram rekommendationer som kan användas vid utformning av stationsområden och flöden. Slutrapporten går att ladda ner via Mistra Urban Futures webbsida. 4. Inlämnade ansökningar och ansökningar på gång Ansökan inlämnad till Stiftelsen för strategisk forskning om medel för en industridoktorand. Ansökan inlämnad av Chalmers. Industridoktoranden i fråga skulle vara kopplad till GR och jämföra processer kring stationssamhällen i Sverige med Sydafrika. Fil. Dr och universitetslektor Lena Hopsch lämnade in en ansökan om medel från Västra Götalandsregionens mobilitetsprogram MoRE och samfinansiering från Mistra Urban Futures ett forskningsutbyte mellan Chalmers och AHO (The Oslo School of Architecture and Design). Forskningen skulle fokusera på frågan om hur man genom medborgardialog kan utveckla designstrategier för att designa entréer till stationssamhällena som både avspeglar hållbara transporter, lokal identitet och regionala behov. Den forskartrio som arbetat med förstudien Från kunskapskryp till transdisciplinära kunskapsagenter: om att dela och översätta kunskap i utvecklingen av urbana stationssamhällen har utifrån resultatet lämnat in en ansökan till FORMAS. Ansökt projekt syftade till att; Utifrån kunskap från fallstudier skapa en bättre förståelse för hur professionella planerare identifierar, förstår och möter olika former av hinder för hållbar stadsutveckling Ge förslag på nya sätt att arbeta med hållbar stadsutveckling Baserat på fallstudier ge förslag på hur man bäst stödjer professionellt lärande som leder till nya former av professionella beteenden som främjar hållbar stadsutveckling och ge basen för att etablera en infrastruktur för lärande som stödjer framväxten av alternativa och samhällsbaserade modeller för en hållbar utveckling, med en stadsutveckling nedifrån och upp. Mistra Urban Futures beviljade även en ansökan från processledningen om seed-money för att initiera och utforma en större forskningsansökan om rumslig planering av befintliga och nya stationssamhällen i samskapande processer med Kungliga tekniska Högskolan, Chalmers, Göteborgs Universitet och Lunds Tekniska högskola och som forskningsaktörer samt Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund, Härryda, Kungälvs och Stenungsunds kommuner som medverkande praktiker och samfinansiärer. 5. Större aktiviteter Workshopdag 12 maj med två separata teman; God ljudmiljö och pendelparkeringar Sammantaget deltog ett trettiotal tjänstepersoner som representerade sju olika kommuner i Västra Götaland, Trafikverket, Länsstyrelsen samt Västtrafik.

8 Workshopdagen delades in i två olika delar där pendelparkeringar var det huvudsakliga ämnet på förmiddagen och ljudmiljö under eftermiddagen. Arbetet inleddes med en beskrivning av fallen och föredrag från experter som bidrog med kunskap och perspektiv. Under workshopen arbetade deltagarna praktiskt i olika grupper med representanter från de olika organisationerna utifrån fyra reella fall (Ale, Härryda, Kungälv och Lerum). Arbetssättet utgick från backcasting som metodik, som sedan överfördes med diskussion och tillämpning till fallens fysiska miljöer med förslagsskisser på kartor. Workshopdagens andra del, som handlade om ljudmiljö, genomfördes med samma upplägg som den första delen av dagen. Bild: Workshop 12 maj 2015 Workshop Stenungsund lokalisering av resecentrum I Stenungsund pågår ett arbete för att lokalisera ett nytt resecentrum. En lokaliseringsutredning genomfördes 2012 men beslut om lokalisering av ett nytt resecentrum har ännu inte fattats. Kommunstyrelsen fattade beslut om att en workshopdag skulle hållas och processledningen för Det urbana stationssamhället kontaktades för att facilitera workshopen och bidra med kunskap. Workshopen syftade till att vara ett stöd för kommunen att komma vidare i sin process med lokalisering av resecentrum. Fjorton politiker och nitton tjänstepersoner deltog. Workshopdagen inleddes med en bakgrundsbeskrivning om vilken problemställning som funnits samt vilka utredningar som genomförts. Ulf Ranhagen och Amie Ramstedt som utgjorde processledare för dagen presenterade gav en omvärldsbevakning kring stationsutveckling. Under workshopen arbetade deltagarna med en form av multikriterieanalys där man genom viktning av fastslagna mål och rangordning av lokaliseringsalternativen utifrån hur de bedöms uppfylla varje mål fick fram tabeller över hur de olika lokaliseringsalternativen uppfyllde uppställda mål. Bild: Workshop i Stenugnsund Urban research och urban lunch time Projekt inom ramen för Det urbana stationssamhället har under året redovisat resultat på följande Mistra Urban Futures event; Urban research Low carbon stations for low carbon cities Urban lunch time Stationens roll för utveckling av mindre orter och deras omland Urban lunch time Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället 6. Utvärdering av Mistra Urban Futures En utvärdering av arbetet inom Mistra Urban Futures har genomförts under våren. Den internationella utvärderingspanelen. Göteborgsplattformen kunde visa på ett stort engagemang genom en mängd projekt. Klartecken har getts för fortsättning år Planering av Det urbana stationssamhället Processledingen har under året börjat planera för en fortsättning av Det urbana stationssamhället Tanken är att fokusera tydligare på lokal och regional tillgänglighet och att knyta pågående projekt och aktiviteter närmare varandra genom en övergripande process med gemensamma samskapande aktiviteter. På så sätt kan kunskap, kompetens och erfarenheter delas mellan projekten och dess deltagare. 8. Praktikanter och studenter Utbytet mellan akademi och praktiker innebär även att ett flertal studenter och praktikanter engageras i vårt arbete.

9 Uppföljning av två workshopar i Det urbana stationssamhället, Projektarbete, David Eriksson, Blekinge tekniska högskola. En knuff i rätt riktning - om beteendepåverkan och nudging för mer hållbara personresor Masteruppsats, Sara Linder, SLU Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp How can future methodologies be applied in the planning process? Case study of the bus park and railway station in Kisumu, Kenya and Centralen Gothenburg, Sweden Narvara Nikulina, Chalmers Tekniska Högskola 9. Övriga händelser inom projektet Förutom ett antal event i Mistra Urban Futures regi och presentationer i olika lokala och regionala sammanhang har Det urbana stationssamhället under året på olika sätt deltagit och varit representerat på ett flertal nationella arenor. Nämnas kan bl.a. Delar av styrgruppen deltog i en session i Almedalen Projektet Hållbara och attraktiva stationssamhällen blev inbjudna att presentera projektet vid ett event där bl.a. bostadsministern och näringsdepartementet deltog Ulf Ranhagen presenterade projektet vid seminarium med Miljömålsberedningen