Vuxna pratar för lite med ungdomar om sex Vi tog ett seriöst snack med biskopen

Transkript

1 Nr 43 - mars 2009 De gör så gott de kan Rektorn svarar om skolmaten Vuxna pratar för lite med ungdomar om sex Vi tog ett seriöst snack med biskopen Gillar att flyga helikopter och äta gåslever Kändisjägarna träffade Banarne Teater på schemat

2 Redaktören har ordet Våren, var är du? Mars månad, och ett nytt nummer av Magazinet kan skådas! Mars är också vårens månad sägs det, något jag på allvar börjar tvivla på. Jag menar, hallå? Våren, vart tog du vägen? Men det blir ända ljusare och ljusare, och jag tröstar mig med att det borde vara omöjligt för naturen att bara strunta i det varma halvåret. Hoppas jag. Annars är det som vanligt i skolan, förutom för oss nior som har nationella proven förstås. Men för alla andra är det som vanligt antar jag. Det är ju mellan två lov nu, och intensiteten i skolarbetet är på topp. Men åter till Magazinet. Vårnumret har som vanligt ett gäng med intressanta artiklar, och du kan bland annat läsa om mode, godis och Malins mat! Om du är mer allvarligt lagd, så kanske du tycker om artikeln som är skriven av Emma och Elina, som handlar om missbruk och barn till missbrukande föräldrar. Vad blir egentligen följderna för ett barn som har en missbrukare till mamma eller pappa (eller kanske både och)? Det är alltid intressant och viktigt att veta. Ett ständigt återkommande debattämne är skolmaten. Det verkar som att det ämnet aldrig kommer att kallna! Men vi finns ju till för att skriva om det som händer och det som tycks på skolan, så vi har ägnat ett uppslag åt den frågan även i det här numret. Vi har även intervjuat rektorn, vad tycker han om skolmaten? En annan intressant och väldigt underhållande artikel är den när vi snackade sex med biskopen! Oj oj, tänker du nu. Borde det verkligen vara med i en skoltidning? Självklart! Det är väldigt viktigt för ungdomar att vara informerade om risker med sex, och allt annat såklart. Men om du vill veta exakt vad biskopen sade, får du bläddra fram några sidor. Men, inte heller vi har missat januaris och februaris stora grej Momo! Ännu en fantastisk föreställning av Stallarholmsskolans teaterintresserade elever. Om du vill läsa om det häftiga äventyret så får du bläddra fram till sidan 16-17, där kan du läsa mer. Förutom allt jag har räknat upp, så finns det väldigt många fler läsvärda och intressanta artiklar, som du verkligen borde ta dig tid att läsa. Det är definitivt värt besväret. Annars har jag inte så mycket mer att säga, ni får ha det så bra! Och hjälp mig att hoppas på att våren kommer snart, den är enligt mig redan försenad! Kram på er Carolina Waern Valger, chefredaktör 2 Magazinet Nr 43 mars 2009

3 Innehåll Carolina testar maten på andra skolor 6 Testpatrullen besöker Björkestaskolan 8 Sexsnack med biskopen 10 Embla och Madelene provar stilar 15 Ellinore Eriksson om Momo 17 Årets godistest är avgjort, läs vem som vann 20 Kändisjägarna träffar Banarne 24 Redaktionen Adress: Stallarholmsskolan Vannestavägen Stallarholmen Projektledare: Stefan Seidel stefan@traffpunkt.nu Ola Johansson, ola.johansson@strangnas.se Ansvarig utgivare Tor Ahlmark Tryck Strängnäs Kommuntryckeri Upplaga 600 ex, når ca 1500 personer. Medverkande i det här numret: Amanda Carlsson, Amanda Dunder, Ancheera Nilsson, Andreas Malmgren, Carolina Waern Valger, Caroline Bolt, Elina Karlsson, Ellinore Eriksson, Elin Svensson, Embla Loberg, Emma Eriksson, Emma Halvardsson, Emma Karlsson, Frida Carlsson, Ingrid Björkman, Jesper Kallin, Johanna Sjöström, Julia Svedberg, Lena Eriksson, Linnea Ahlenius, Madelene Johansson Törmänen, Maja Andersson, Maja Ehrnborg, Malin Eriksson, Malin Lindberg, Marika Koskela, Mike Järvinen Strand, Petra Nordin, Tove Carlsson, Towe Karlsson Magazinet Nr 43 mars

4 Gott & Blandat Vi har minglat runt lite i skolan, och hittat allt från semmelätare till sköldpaddor. Foto: Marika Koskela Brogården är ofta stängd. Det är tråkigt! Foto: Marika Koskela Nationellt prov pågår i åk 9. Svenska läsförståelse. Foto: Marika Koskela Skolans nya husdjur. Låt den inte springa ifrån dig. Foto: Marika Koskela Nya matstället, nära Stallarholmsskolan. Bättre mat, fet snabbare. Foto: Marika Koskela Mmm.. semlor på skoltid! Tyvärr går det åt alltför fort. Foto: Petra Nordin I skolan sitter man alltid kvar tills klockan på eftermiddagen. Foto: Marika Koskela På temaveckorna i januari jobbade man med det man tyckte om. Som ni ser här. Foto: Marika Koskela Rast, rast! Här kan ni se vad vi gör på fritiden. Lite hemligt. Marika Koskela Foto: Petra Nordin Ibland lönar det sig inte att fotografera dom som inte vill. Petra Nordin 4 Magazinet Nr 43 mars 2009

5 Spritproblem hemma hos vart femte barn Foto: Emma Eriksson Många barn växer upp i en familj med missbruk av alkohol och droger. DN hade en artikel i höstas där det stod att vart femte barn lever med föräldrar med spritproblem. Vi träffade Frederikke Höglund, en coach och terapeut som jobbat med detta i över tio år. Hur skulle du känna? Ingen trygghet hemifrån, din förälder kanske inte ens bryr sig om att du är hemma. Hur blir det med mat? En vanlig konversation kan vara svår. När vi träffade Frederikke berättade hon lite om hur det kan vara att till exempel växa upp med missbrukande föräldrar och hur hela familjen förändras när missbrukaren tillfrisknar. - Alla barn som är utsatta reagerar på olika sätt och i en sådan icke fungerande familj har det visat sig att det förstfödda barnet är det duktiga barnet som tar ansvar och gör som man ska. Nästa barn, det första mellanbarnet, kallas det svarta fåret och uppfattas lätt som lite omöjlig. Han eller hon kan vara obstinat och har störst risk att falla i samma spår som den missbrukande föräldern. Hon berättar också att det andra mellanbarnet är den som skämtar bort konflikter och hela tiden underhåller andra, men bakom den fasaden finns ett barn som är liten och rädd. - Det minsta barnet, det sistfödda, är ofta det bortglömda som hör och ser allt men som gärna drar sig undan och håller på med sitt. Sitter mycket vid datorn eller sitter och ritar. Hur börjar du samtalet när en ny person kommer till dig? - Jag börjar alltid att fråga om personens barndom. Har eller har personen haft missbrukarföräldrar, ett handikappat syskon eller till exempel en psykiskt sjuk mamma? Allt sådant är mycket avgörande, barndomen är betydelsefull! Vad är det vanligaste problemet som folk kommer till dig med? - Oftast kommer det personer som har problem med relationer, antingen pojkvän/flickväns-problem eller problem med föräldrarna. Elina Karlsson Vad tycker du är roligast med ditt jobb? - Det jag tycker är roligast med mitt jobb är glädjen över när alkoholister nyktrar till. Det är spännande att aldrig veta vad som kommer att hända nästa dag på jobbet. Vilka egenskaper bör man ha om man vill bli coach, terapeut eller liknande? - Jag tycker man bör vara nyfiken, tycka om människor och vilja hitta lösningar! Man ska också ha en bra utbildning. Kort om Frederikke Jobbar främst som coach och terapeut men är också behandlare och informatör och är utbildad på klinik i Minnesota. Kommer så småningom att hålla till i Gula Industrihuset på Brogatan 21. Emma Eriksson Magazinet Nr 43 mars

6 Skolmaten Hur svårt kan det va? Alla skolkök i kommunen måste använda samma recept, och kockarna får inte krydda maten som de vill. Det har den förra husmor berättat oss för oss i ett tidigare nummer av Magazinet. Men hur kommer det sig då att skolmaten är mycket godare i Vasaskolan i Strängnäs? Under temaveckan som skolan anordnade i januari så fick vi högstadieelever välja en valfri sak att fördjupa oss i. Jag och två andra tjejer i nian, Lovisa och Ronja, bestämde oss för att göra en film där vi jämförde maten i tre olika skolor, Stallarholmsskolan inräknad. Det finns tre tillagningskök i Strängnäs kommun. Det första i Strängnäs på Campus där alla Strängnässkolor får sin mat ifrån. Det andra ligger i Mariefred, och det tredje ligger i Stallarholmsskolan. Trevlig stämning Vi började första dagen med att äta på vår skola, Stallarholmsskolan, och därefter åkte vi till Vasaskolan i Strängnäs. När vi kom in i deras matsal slogs vi av den trevliga stämningen, den härliga miljön och den glada personalen. Nästan på en gång kom det en trevlig husmor och välkomnade oss, och såg till att vi kände oss hemmastadda. Det fanns mer sallad än i vår skola, och fler alternativ att välja på när det gällde mat. Men eftersom alla kök i Strängnäs kommun går efter samma recept, så förväntade vi oss inte särkilt mycket av maten. Högst lite bättre än våran. När vi tagit maten så utvärderade vi dess utseende. Vi kom fram till att den i stort sett såg likadan ut som vår skolmat. Men när vi väl satte tänderna i den, så fick vi en överraskning! Den smakade nämligen mycket bättre än vår mat! Det stämmer alltså att man kan ge fem kockar samma recept, men ändå få fram fem helt olika soppor. Några andra plus med Vasaskolan var deras matsal. Den var stor, väldigt luftig och fräsch, och deras personal. Jag har nog inte träffat så trevliga mattanter, eller vi pratade ju mest med husmor, men hon var verkligen jättetrevlig! Det är väldigt trevligt när man känner sig välkommen, tycker i alla fall jag. Besök i Mariefred Även nästa dag började vi med att äta på vår egen skola, för att vi skulle få något att jämföra med. (Den här undersökningen gjordes under vår förra husmors tid, bör man lägga till). När vi kom till Mariefredsskolan hade i alla fall jag väntat mig någonting i stil med Vasaskolan, jag antar att jag levde på hoppet eller något liknande. Men Mariefredsskolans matsal såg i stort sett likadan ut som Stallarholmsskolans, lite större bara. Maten smakade lite bättre, men inte så mycket, och personalen var ungefär likadan som våran skola. Alltså, inte särskilt stor skillnad på någonting, vad vi märkte i alla fall. Våran slutsats av den här undersökningen är att vår skolmat verkligen kan förbättras! Kom igen nu tjejer, och visa vad ni går för! Betyg Stallarholmsskolan Miljö: 2. Matens utseende: 2. Matens smak: 2. Mattanter: 2. Mariefredsskolan Miljö: 3. Matens utseende: 3. Matens smak: 2,5. Mattanter: 2. Vasaskolan Miljö: 5. Matens utseende: 3,5. Matens smak: 4. Mattanter: 5. Snittbetyg Vasaskolan: 4,4. Mariefredsskolan: 2,6. Stallarholmsskolan: 2. Carolina Waern Valger 6 Magazinet Nr 43 mars 2009

7 Skolmaten Rektorn om skolmaten: De gör så gott de kan Vi vet vad vi tycker om skolmaten, men vad tycker egentligen rektorn, the boss? Jag bestämde mig för att ta mig upp till hans kontor för att fråga. Hur ofta äter du skolmat? - Jag äter bara skolmaten varje fredag, förutom när vi har gäster på besök, som de från Skolverket nu. När de är här så kommer jag äta i skolmatsalen med dem. Varför äter du inte varje dag? - Jag äter inte skolmaten varje dag för att jag tycker att det är rätt skönt att komma ifrån ett tag. Då brukar jag åka till Gripen och äta. Vad tycker du om skolmaten? - Om jag ska uttrycka mig såhär: Jag tycker att de är rätt så duktiga utifrån det pris de har att hantera. De får bara 8 kr och 50 öre per elev och dag, och för de pengarna ska de sno ihop en måltid. Det är inte alls så lätt. Varför finns det så lite pengar då? - Därför att skolan inte har tillräckligt med pengar att lägga på skolmaten. Om vi skulle göra det så måste vi dra in på något annat. Och vi har redan tillräckligt lite lärare som det är. Med tanke på artikeln om skolmaten, varför tror du att Vasaskolan i Strängnäs har bättre mat än vad Stallarholmsskolan har? - Ja, det tror jag beror mycket på husmor. Jag resonerar mycket som du gjorde i din artikel när det gäller husmor, hon var väldigt trevlig. Hon var framme och välkomnade dem som kom för att äta, och var angelägen om att ha en bra stämning i matsalen. Tror du att det är möjligt att förändra skolmaten? - Ja, om husmor får möjligheten att tänka självständigt och laga mat på sitt eget sätt. Nu är hon ju bunden till samma recept som alla andra i skolor i Strängnäs, och då tror jag att det kan vara svårt att få maten så jättegod. Jag tror att nuvarande husmor gör så gott hon kan. När våran undersökning gjordes så var det inte samma husmor på Stallarholmsskolan som det är idag, så kritiken som framhålls kanske inte alltid stämmer överens med hur det ser ut i verkligheten idag. Men jag skulle nog våga säga att jag tycker att kritiken är ganska befogad, och att skolmaten inte har ändrats så värst mycket i och med bytet av husmor. Majoriteten av eleverna, och många av lärarna, tycker fortfarande att skolmaten inte är god. Efter den här undersökningen så vet vi också att det går att förändra. Vasaskolan har god mat med precis samma förutsättningar som vi har, så varför skulle inte vi kunna ha det? Jag, och många andra med mig, skulle uppskatta om husmor och de andra i personalen i matsalen skulle våga ta ut svängarna lite mer. Även om det påstås att det är omöjligt, så verkar det ju som att det går för vissa? Det är inget fel med att våga försöka, det värsta som kan hända är att man får ett nej, eller hur? Carolina Waern Valger Magazinet Nr 43 mars

8 Resereportage Testpatrullen besöker Björkestaskolan i Nykvarn Mysigt bibliotek och fräsch skolmat Korridorer med cool graffiti och en skolgård med plats för många aktiviteter. Ett system där man får minus om man inte sköter sig, och när man har samlat på sig fem minus så får man gå till rektor. Det var några av de saker vi upptäckte när vi besökte Björkestaskolan. Vi tar bussen till Läggesta och där köper vi tågbiljetter till Nykvarn. När vi väntat tjugo minuter på perrongen kommer tåget. I Nykvarn går vi av tåget och där träffar vi Emmas mormor som ska visa oss till Björkestaskolan. Vi går en bra bit tills vi kommer fram. Vi börjar med att gå runt lite på skolgården. Det är en trevlig miljö med fina parker och möjlighet till många aktiviteter som att spela utebandy och pingis. Det finns också många roliga lekredskap på skolgården. När vi kommer in ser vi en blå trappa som leder upp till övervåningen. Vi går in i en lång tom korridor med coola graffitiväggar. Vi letar ganska länge efter lärarrummet där den biträdande rektorn skulle vara. Till slut hittar vi dörren och går in till Dennis (biträdande rektorn). Med på intervjun är också läraren Lotta. Vi tar ett glas oboy och börjar intervjun. (Se artikeln intill). Inga skor Efteråt ska vi få träffa tre tjejer (Alexandra, Anna och Therese) som ska visa oss runt i skolan och hjälpa oss hitta. Dennis tar oss till deras klassrum och berättar att vi har kommit, och tjejerna kommer ut till oss. Innan dom börjar visa oss runt i skolan så måste vi ta av oss skorna. Dom börjar med att visa oss biblioteket, där är vi ensamma, det är ett väldigt mysigt bibliotek med många böcker och hyllor. Vi sitter där ett bra tag och lär känna varandra. När det blir dags går vi till hallen för att sätta på oss skorna och sen går vi till musiksalen som ligger på andra sidan skolgården. I musiksalen är det nästan tomt, men i ett litet rum finns alla instrument. Helt plötsligt öppnar dom väggen och då är vi i deras fritidsgård. Det är fint och mysigt där inne. Sedan går vi därifrån och sätter på oss skorna och går till deras gympasal, som har ett stort och blått golv. De har en klättervägg men de får inte klättra på den för dom har inga säkerhetslinor. Sedan går vi ut ur gympasalen och tittar på deras omklädningsrum. Det är väldigt fint. Sen går vi upp en trappa och tittar på deras café som finns på läktaren i gympasalen. Snäll mattant Sedan går vi till matsalen och träffar deras mamma (mattanten). Hon var jättesnäll och sa att vi fick äta där. Det var jättegod mat, pasta med skinksås, och om man inte gillade maten fick man gå och ta fil med flingor vilket var väldigt lyxigt. Efter maten går vi runt i skolan en stund tills dom börjar sin lektion. Nästa lektion är kemi, dom skulle experimentera med magnesium. Sen går vi vidare till deras musiklektion, där dom får göra egna låtar. Sen går vi upp till skolan igen till deras bildlektion, där de får göra egna filmer, de är typ överallt och filmar. Sedan har dom rast och nästa lektion har de svenska, där de ska redovisa om Djungelboken. De är lite nervösa för att vi ska kolla på när de redovisar. Sen slutar de för dagen. Vi säger hejdå till alla och går till vårt tåg. Elin och Amanda kommer lite efter och hinner inte fram till tåget, så vi går till en mack och köper lite att äta. Sen går vi tillbaka till tåget, och åker tåg och buss till Stallarholmen. Elin går av tidigt och Julia, Emma och Amanda fortsätter ut mot Selaön. Det har varit en lyckad dag i Nykvarn! Våra guider, som visade oss runt i Björkestaskolan. Från vänster: Anna, Alexandra, Therese. Deras gympasal var väldigt stor, och den såg ut att vara nyrenoverad, den var typ dubbelt så stor som vår. Och väldigt fräsch. Foto: Emma Halvardsson Foto: Elin Svensson 8 Magazinet Nr 43 mars 2009

9 Biträdande rektorn Dennis: Vi har en lugn skola med trevliga elever Vad får ni er mat ifrån? Lagas den här? - Vi fick ett nytt kök till julen 2008, så svaret är ja, den lagas här. Foto: Julia Svedberg Resereportage Biträdande rektorn Dennis Jarl tog emot oss och vi ställde några frågor till honom. Han verkade vara snäll men skröt en hel del om sin skola. Äter du skolmaten? I så fall, hur ofta? - Ja, jag äter den, och den är väldigt god. Vad tror du att eleverna tycker om skolmaten? - Jag tror att dom tycker att maten är väldigt god. Har ni ett elevråd? Vad bestämmer dom? - De jobbar med skåp och färgsättning. De har också jobbat med regler och ordning och reda. De har haft synpunkter på hur skolgården ska se ut för både stora och små. Sen håller elevrådet i inspark för sjuorna. Har ni en skoltidning? - Vi har försökt att starta en, men vi har ingen som kommer regelbundet. Hur många elever går på denna skola? - Vi har 420 elever på skolan. Har skolan någon speciell profil? - Vi satsar extra på att alla elever ska kunna läsa och skriva, men vi har ingen riktig profil. Vi har funderat på innebandyprofil. Vad har ni för regler? - Man får inte ha skor på övervåningen. Sen har vi ett system där man får plustecken om man sköter sig bra och minus om man inte sköter sig. Om man får fem minus får man gå upp till rektor. Hur är eleverna mot lärarna? - Dom är trevliga, det är en lugn skola, men visst finns alltid några som inte kan sköta sig. Hur tycker du skolans miljö är? Är det något som du skulle vilja ändra på? - Jag skulle vilja att vi hade större klassrum. Sen skulle jag vilja att det var fräscht och rent överallt. Betyg Skolgården Trevlig miljö, många lekredskap. Miljön (klassrum och korridorer) Fräscht och nytt, men för små klassrum. Fritidsgården Ganska litet i den nedre delen, där uppe såg vi inte för det var stängt. Elin Svensson Emma Halvardsson Skolmaten Maten var fräsch och det fanns mycket att välja på. Gillade man inte maten fick man ta fil. Amanda Ericsson Julia Svedberg Magazinet Nr 43 mars

10 Intervju Sexsnack med biskopen! Har man inte alltid velat veta vad vuxna egentligen tycker om att prata om sex? När tycker dom till exempel att man ska ha sin sexdebut? Vad tycker dom om homosexualitet? Vi fick chansen att snacka med inte vem-som-helst om det här, utan självaste biskopen i Strängnäs stift, Hans-Erik Nordin! Klart vi tog den. Vi hittade en gammal artikel från 2007, där biskopen i Strängnäs stift uttalade sig om bland annat hiv, aids och att våga prata sex med ungdomar. Vi trodde inte att en biskop skulle vara så öppen när det kom till sex, så vi blev nyfikna och bestämde oss för att träffa honom. När vi ringt och bokat tid med honom, kände vi att det skulle bli väldigt spännande, men vi hade också en del fördomar. Därför blev det lite som en chock när vi träffade honom, och han visade sig vara riktigt cool! Han hade inte alls de åsikter vi hade föreställt oss att han skulle ha, det skiljde sig faktiskt ganska markant. Här är en liten (observera liten) del av det han sa när vi intervjuade honom, det verkade som att han skulle kunna snacka mycket mer! Vi har läst din artikel där du bland annat talar om hiv-epidemier och att kunna prata om sex med ungdomar. Vad fick dig att vilja medverka i en sådan artikel? - Det är så att det som händer i hivoch aidsdrabbade länder i världen påverkar även oss i Sverige, och det kanske skulle räcka med att bara ett par hiv-drabbade personer skulle komma hit, för att det skulle startas en epidemi. Vi biskopar har skrivit en bok om hiv (han visar oss boken). Ni kan tyvärr inte få varsitt exemplar, jag har bara ett kvar. Men boken finns utlagd på Hur ser du som biskop på sex? - Vuxna, till exempel föräldrar och lärare, pratar för lite med ungdomar om sex. Det läggs ofta fram som något riskfyllt. Jag tror att man ska akta sig för att lägga fram sex som något fult, för det är faktiskt fint med sex. Sex är något som ger fysisk gemenskap. När tycker du att man är redo för att ha sex? - Jag tror att man ska vänta med sex tills man är mogen för det psykiskt. Man kan ju vara mogen för det fysiskt i högstadiet, men frågan är om man då är såpass mogen att man kan ta konsekvenserna av sex. För det finns ju alltid en liten risk att man blir med barn, och jag tror inte att man är mogen att ta de konsekvenserna när man är så ung. Dessutom är det ju många som har sex med någon man inte har en stabil relation med, och då kan det ju bli katastrof om man blir med barn. Man ska tänka efter före, Artikeln i Eskilstuna-Kuriren som väckte vårt intresse. så att man är medveten om riskerna med att dela den kroppsliga gemenskapen. Ungefär vilken ålder tycker du att det är lämpligt att ha sex? - Jag kan inte säga vilken ålder som är lämplig, i Sverige så är det ju lagligt vid 15 års ålder, men jag tror att det mycket beror på personlig mognad. Man ska nog vänta tills man är i ett stabilt förhållande, det kan ju lätt bli fel om det blir pang på rödbetan, som det ofta blir i våran kultur. Det behöver ju inte vara så att man går från att hålla handen till att hoppa i säng, det finns ju faktiskt väldigt mycket däremellan. Skulle du vilja se att ungdomar förändrar sig i något avseende inom sex? - Ja, jag skulle vilja att ungdomar blir mer varsamma när det handlar om sex, och att de inser att det faktiskt är något fint mellan två människor. Brukar du prata öppet om sex? - Jag tycker att det är naturligt att prata om sex, men det är ju lite tabubelagt. Jag undrar varför? När ämnet sex kommer upp blir det ju ofta gan- 10 Magazinet Nr 43 mars 2009

11 Intervju Jag tror att man ska akta sig för att lägga fram sex som något fult, för det är faktiskt fint med sex. ska mycket fniss, och det kan bli lite pinsamt. Men samtidigt är det ju lite spännande, för det blir ju allt som är lite förbjudet att tala om. Men sex är ju ett begär, som mat, vatten och syre. Det är ju naturligt och nödvändigt, så det skulle inte behöva vara svårt att tala om det. Men jag tror att det bottnar i äldre traditioner. Tycker du att homosexuella borde få ingå äktenskap i kyrkan? - Jag tycker att det är okej med homosexuella äktenskap, men en vigsel behöver inte ske i kyrkan. Ett giftermål är ju lika mycket statens angelägenhet som kyrkans, och halva giftermålet sker ju utanför kyrkans makt. Äktenskapet är indelat i två delar, den ena är inom staten, och den andra inom kyrkan. Varför tror du att det finns sådan motvilja mot homosexuella äktenskap? - Bibeln trycker ju mycket på förhållandet mellan en man och en kvinna, och många säger att det är emot skapelsen att mixtra med det. Men vi lever ju i ett samhälle som de senaste åren lyft upp homosexuellas rättigheter, och några länder har redan accepterat äktenskap mellan man-man och kvinna-kvinna. Exempel på sådana länder är Norge, Canada, Sydafrika och Belgien, men i Sverige är det inte tillåtet att gifta sig i kyrkan för homosexuella. Okej, tack så mycket för att vi fick komma och prata med dig! - Tack själva! Carolina Waern Valger Ancheera Nilsson Foto: Magnus Aronsson Våra fördomar inför mötet: Att biskopen skulle tycka att sex efter äktenskap (efter att man gift sig, alltså) skulle vara det enda rätta. Att biskopen skulle bli grön i ansiktet och svimma när vi nämnde homosexuella. Att han skulle vara väldigt strikt och formell. Att biskopen skulle försöka värva oss till svenska kyrkan som föreläsare. Stämde någon av fördomarna?: Nej, biskopen tyckte inte att man behövde vänta med att ha sex tills efter man gift sig, däremot att man ska vara mogen nog att kunna ta konsekvenserna av det. Biskopen blev inte grön i ansiktet, och han svimmade definitivt inte, när frågan om homosexuella kom upp. Han verkade tvärtom ganska engagerad i den frågan. Han var definitivt inte strikt och formell! Ehm, nä. Än så länge är vi inte kyrkliga föreläsare. Magazinet Nr 43 mars

12 Frågan Monster och änglar! Vad är det elakaste du har gjort? Och det snällaste? Vi frågade några lärare och elever, och fick några intressanta svar. Foto: Jesper Kallin Foto: Jesper Kallin Foto: Jesper Kallin Ewa Johansson Elakaste: Jag slog en kille med min krycka när han puttade omkull mig. Snällaste: Jag lät en flicka sova hos mig när hon var ovän med sin kompis. Lotta Bergil Elakaste: När jag var i årsåldern frös jag ut en klasskamrat, men bara ibland! Andra perioder lekte vi rätt mycket och sen så, pang, så började jag mobba henne igen. Snällaste: Jag hjälpte en äldre kvinna upp när hon föll omkull på golvet. Marie Bill Elakaste: När jag var liten hade jag en vän vars pappa var alkoholist. En gång när vi blev ovänner sa jag det till henne och då blev hon jätteledsen. Men som tur var är vi vänner igen. Snällaste: Att finnas till för barnen och hjälpa dem på fritids. Foto: Jesper Kallin Eila Mikati Elakaste: När jag var runt fyrtio år träffade jag en flicka som ville ha lift. Men jag trodde att hon var påverkad av någon drog och att hon kanske hade rymt från fängelset så jag släppte av henne lite senare. Snällaste: När jag var ca trettio år så hjälpte jag grannens pojke när han brände sig. Saga Järvinen Strand Elakaste: När jag bodde i Södertälje så råkade jag kasta en pinne i huvudet på min vän som började gråta. Snällaste: Jag och min bästa vän gjorde en överraskningsfest åt vår bästis som hade fyllt år. Jesper Kallin Towe Boman Elakaste: När jag var liten hade jag utan anledning sönder ett halsband som min mamma hade gjort till mig. Snällaste: Jag kommer inte på något, men det mesta jag gör är snällt tycker jag. Mike Järvinen Strand 12 Magazinet Nr 43 mars 2009

13 Säg vad ni tycker! Som bekant jobbar vi på elevrådet med att göra skolan till en trevlig plats där alla kan trivas. Vi hoppas att ni förstått att det inte bara är vi som är med i själva rådet som ska bestämma vad vi ska jobba med och sätta i fokus, utan vi vill att alla ska ha en chans att få ut sina åsikter och vara med och påverka! Vi vet att i princip alla klasser fuskar med sina klassråd. Vi kan nog till och med säga att det inte är någon klass som har sina klassråd två gånger i månaden, som planerat. Men det ska det bli bättring på nu! Ifall det är någon som kommer på något de vill att elevrådet ska ta upp kan ni alltid lägga en lapp i vår väl gömda brevlåda som sitter bland lärarfacken. Och var inte rädda att gå fram till oss, vi blir bara tacksamma! Utan era åsikter är det nämligen meningslöst med elevråd, eftersom att elevrådet är till för att alla elever gemensamt ska kunna förbättra skolan. Elevrådet Lite uppdatering från vår alldeles egna elevrådsstyrelse: Styrelsen består av Maja A på ordförandestolen, Cornelia på vice-ordförandeplatsen, Angelica som sekreterare och Maja E som vice-sekreterare. Från och med nu kommer styrelsen träffas varje fredag och prata igenom föregående veckas och kommande veckas arbete, så passa på och prata med oss innan lunch på fredagar! Vi ska ha ett skolråd med Tor inom en snar framtid där vi diskuterar våra förslag och funderingar. För övrigt, så har vi när den här tidningen har kommit ut, haft ett stort elevrådsmöte 10 mars. Vid det mötet har vi pratat om kommande stora uppdrag och förslag. Vi kommer även att ha ett kostråd med några elever, Tor, personal i matsalen och en lärare. Om jag känner eleverna i den här skolan rätt, finns det många åsikter att lägga fram angående maten, så vi på elevrådet uppmanar er: Passa på och säg vad ni tycker nu! Maja Andersson, Angelica Almrin Elevrådets styrelse: Angelica Almrin, sekreterare, Maja andersson, ordförande, Maja Ehrnborg, vice-sekreterare. Saknas på bilden gör Cornelia Alakangas, vice-ordförande. Foto: Ola Johansson Magazinet Nr 43 mars

14 Shopping Taj Mahal Mataffären som blev hårbutik Visste ni varifrån det äkta löshåret kommer, eller om dom som ger håret får betalt? Inte vi heller, förrän vi kom till Taj Mahal i Stockholm. Det var när vi letade efter en affär som säljer löshår på Internet som vi hittade Taj Mahal i Stockholm. Vi bestämde träff med någon som hette Omar och som jobbade där. Vi åkte upp till Stockholm och gick till butiken. När vi kom in i affären fanns det massor med hår, peruker allt möjligt. Det var ett himmelrike för oss! Vi frågade efter Omar och efter en stund kom han och bjöd oss på läsk och sen kunde vi starta intervjun: Hur gör man löshår? - Det är en lång process. Först klipper man av håret (håret är kinesiskt), sen tvättar man håret, sen behandlar man det, sen färgar man det. Dom som säljer sitt hår, får dom bra betalt? - Dom får betalt, men jag vet inte om det är bra betalt, utan det räcker säkert där dom bor. Hur mycket av ert hår är äkta? - Nästan 60 procent av sortimentet, resten är syntet. Varför är blont hår dyrare? - Det är en längre process att färga håret. Är det farliga eller ofarliga ämnen i håret? - Nej, det finns inga farliga ämnen i håret. Skulle det finnas det skulle myndigheterna ge oss först en varning, sen böter, och till slut skulle dom stänga vår butik. Vad bör man tänka på när man köper löshår? - Längden och vilken metod du ska använda. Kan man bränna fast hår hos er? - Nej, vi säljer bara håret. Kan man limma fast hår på sig själv? - Ja, det viktiga är att man inte limmar fast håret på hårbotten. Hur ofta bör man tvätta håret? - Så lite som möjligt, man tvättar håret bara vid behov. En gång på två veckor brukar jag rekommendera. Om man köper hår och sedan färgar om det, hur länge håller det? - Fejkat hår går inte att färga, det förstörs då, men äkta hår går att färga, men dock håller det kanske inte så länge. Det kan också bli missfärgat. Tove Carlsson Namnet Taj Mahal kommer från en byggnad i Indien, varför heter affären det? - Det började med att vår butik bara sålde mat, sen kom det mer och mer saker, sen fick det bara namnet Taj Mahal. Vad betyder det? - Ingen aning. Har ni många kunder i veckan? - Ja det har vi. Det blir mer när det är löning. Kan man beställa hår från er butik på Internet? - Ja det kan man. Är det något ni saknar i butiken? - Ja, det finns alltid mer man kan lägga till i butiken. Om vi hade större lokal så skulle vi lägga till mer saker. Har andra tidningar skrivit om er butik? - Ja det är väldigt många tidningar, ni är den andra skoltidningen som varit här och intervjuat oss om vår butik. Men ni är de yngsta som varit här! Linnea Ahlenius 14 Magazinet Nr 43 mars 2009