Nr 6 Mars Forskning om Stockholmsregionen. En inventering av forskning om regionen och en undersökning av dialogen mellan högskola och samhälle

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nr 6 Mars 2003. Forskning om Stockholmsregionen. En inventering av forskning om regionen och en undersökning av dialogen mellan högskola och samhälle"

Transkript

1 Nr 6 Mars 2003 Forskning om Stockholmsregionen En inventering av forskning om regionen och en undersökning av dialogen mellan högskola och samhälle

2 Forskning om Stockholmsregionen En inventering av forskning om regionen och en undersökning av dialogen mellan högskola och samhälle

3 Förord Universitetsvärlden genomgår för närvarande en revolution där krav att universiteten ska ikläda sig en roll som motor i den ekonomiska utvecklingen ställs. I Sverige har detta nya ansvar givits i form av att universitet och högskolor har tilldelats en tredje uppgift att bidra till samhällets utveckling. Uppgiften formulerades första gången år Då innebar den att universitet och högskolor fick en skyldighet att informera om den forskning som bedrevs vid lärosätet. Att sprida kunskap om forskning och forskningsresultat sågs 1977 som ett sätt att främja användningen av forskningen. Från och med 1997 vidgades den tredje uppgiften till att universitet och högskolor ska samverka med det omgivande samhället, och många tolkar den tredje uppgiften som den som har störst betydelse för den regionala utvecklingen trots att både högskolans utbildning och dess forskning är aktiviteter som på ett påtagligt sätt kan bidra till den regionala utvecklingen genom det utbud av kvalificerad arbetskraft som de erbjuder. Den högre utbildningen byggdes ut kraftigt under 1990-talet genom att antalet studenter ökade med mer än 80 procent medan antalet lärare bara ökade med cirka 20 procent. Grundforskningens resurser har också urholkats, och många högskolors basfinansiering i form av fakultetsanslag är numera så svag att de har betydande svårigheter att fullgöra sitt uppdrag som samhällets forskningsorgan. Regionplane- och trafikkontoret har därför under hösten 2002 låtit genomföra en andra inventering av forskning om regionen, samt en undersökning av dialogen mellan högskola och samhälle. Vi har velat undersöka om de för Stockholmsregionen speciella, ibland unika, problemen och förutsättningarna som berör den funktionella regionens utveckling får en tillräcklig uppmärksamhet via beviljade ansökningar vid de nationella forskningsråden och genom de olika högskolornas egen basfinansiering. Det gäller särskilt på områden som trafik och miljö, ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden. Den första inventeringen genomfördes år 1999 och finns redovisad i PM 20:1999. Mot bakgrund av höstens inventering föreslås ett fyra punkters program för att: Förstärka nätverken mellan den akademiska forskningen och regionen Utveckla ett partnerskap för att underlätta finansieringen av Stockholmsforskning Synliggöra Stockholmsforskningen för en bredare publik Stärka Stockholmsregionens roll som mötesplats för det internationella vetenskapssamhället inom framförallt storstadsforskningen. Förslagen kommer att tas upp i Regionplane- och trafikkontorets fortsatta arbete och vi hoppas att få synpunkter på dem från läsarna av denna promemoria. Inventeringen har genomförts av Lars Olof Persson och Pia Westford vid Nordregio. Projektledare på Regionplane- och trafikkontoret har varit Inger Redelius. Stockholm i mars 2003 Börje Wredén Tf. regionplanedirektör 2

4 Innehåll Förord...2 Innehåll...3 Introduktion...4 Inventering...6 Metod och sökanvisning...6 Kommentarer...7 Resultat av projektinventeringen...7 Sociala förhållanden...8 Högskolornas arbete med att föra ut forskningen till samhället i övrigt...15 Södertörns Högskola...16 Stockholms Universitet...17 Kungliga Tekniska Högskolan...18 Forskarnas erfarenheter av dialogen med stockholmsregionen...20 Förslag till ett bättre utbyte forskare avnämare samt till en vidgad Stockholmsforskning...22 Bilaga 1. Ny forskningsbaserad litteratur: resultat av sökning på Libris databas mm...25 Bilaga 2. Institutioner som fått enkäten och institutioner som svarat med projektbeskrivning

5 Introduktion Det är snarare mångfalden i socialt, kulturellt och ekonomiskt avseende än folkmängdens storlek som gör Stockholmsregionen till en av de viktigaste drivkrafterna för förnyelse av näringsliv och samhälle i Sverige. Det är en förnyelse som har både fram- och baksidor. Den höga FoU-intensiteten inom vissa ekonomiska sektorer och den snabba kommersialiseringen av innovationerna har en viktig del i att den nya ekonomin successivt växer fram. Men samtidigt är konkurrensen om världsmark-nadsandelar just på dessa områden oerhört hård, och skapar en sårbarhet i regionen som tidvis slår tillbaka med stora nedskärningar, konkurser och temporär arbetslös-het även bland högt kvalificerad personal. Den sociala och kulturella mångfalden spelar en avgörande roll för Stockholmsregionens mognad som metropol med global attraktionskraft och exponering. Välfärdssystemen kan emellertid inte vare sig eliminera eller dölja de stora sociala problem som följer av bristande integration. Och de höga rankingtalen i internationell konkurrens som Stockholmsregionen uppnår när det gäller god miljö, kontrasterar mot att de flesta stockholmare upplever trängseln inom snart sagt alla trafikslag och på bostadsmarknaden som uttryck för en dålig livsmiljö. Forskningen på en rad områden har uppenbara uppgifter att fylla för att understödja den tekniska och ekonomiska förnyelsen och för att skapa underlag för att värdera och åtgärda problemen varhelst de uppkommer. Den offentligt finansierade forskningen i Sverige är utpräglat nationellt inriktat, numera med en i ökande utsträckning internationell koppling genom bl. a. EU:s ramprogram. Samarbete mellan det privata näringslivets FoU och universitetsforskningen är etablerad och stark i Stockholmsregionen. Det gäller särskilt inom teknisk-naturvetenskapliga och ekonomiska ämnen. Däremot kan man fråga sig om de för Stockholm speciella, ibland unika, problemen och förutsättningar som berör det regionala samhällets utveckling får en tillräcklig uppmärksamhet via beviljade ansökningar vid de nationella forskningsråden. Det är för att undersöka denna fråga som RTK återkommande beställer inventeringar av aktuell forskning om och kring Stockholmsregionens villkor. Det gäller särskilt på områden som trafik och miljö, ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden. År 1999 genomfördes en första sådan inventering (Regionplane- och trafikkontoret, PM Nr 20). Föreliggande inventering och analys genomfördes under hösten 2002 och har ett vidare syfte. Förutom att uppdatera och komplettera inventeringen av forskningsprojekt och relevant forskningsbaserad litteratur som redovisas i följande avsnitt - ställer vi frågan om hur informations- och kunskapsutbytet mellan forskarsamhället och det övriga regionala samhället fungerar idag och hur det skulle kunna utvecklas och fördjupas. Vi utgår från antagandet att det finns goda möjligheter att redan inom existerande medelsramar för projektet som ändå pågår, att öka den samhälleliga relevansen och nyttan av forskningen. Vi undersöker 4

6 därför hur formerna för detta interaktiva utbyte ser ut idag och hur det skulle kunna utvecklas. Mot bakgrund av dessa inventeringar och undersökningar föreslår vi i det sista avsnittet ett fyra punkters program för att: förstärka nätverken mellan den akademiska forskningen och regionen: utveckla en partnerskapsbaserad finansiering av Stockholmsforskning synliggöra Stockholmsforskningen för en bredare publik samt att stärka Stockholmsregionens roll som mötesplats för det internationella vetenskapssamhället framför allt inom Storstadsforskning 5

7 Inventering Metod och sökanvisning Stockholmsregionen har här definierats som en funktionell region, till skillnad från Stockholms läns geografiska avgränsning. Det har också medfört att det inte gjorts någon absolut geografisk avgränsning för inventeringen. Den kan omfatta projekt som har sin empiri utanför länet men som berör verksamheterna i Stockholms län. Avgränsningen av ämnen har gjorts utifrån en bedömning av vilka kunskapsområden som har en väsentlig betydelse för aktörer som verkar för en utveckling av regionen, eller delar av regionen, och där det finns skäl att studera Stockholmsspecifika förhållanden. Ekonomiska, sociala, samhällsvetenskapliga och kulturella ämnen ingår generellt. Tekniska och medicinska projekt ingår inte. Undantagna är projekt inom ämnena markanvändning, infrastruktur och trafik, teknikhistoria och miljömedicin. I bilaga 2 finns en förteckning över de institutioner som inbjudits att medverka. Inventeringen baseras på en elektronisk enkät som skickats till prefekter eller motsvarande med övergripande ansvar för forskning på institutionsnivå. Därtill har gjorts en sökning i Libris databas. En sökning på ett antal större organisationers hemsidor har givit ytterligare pågående projekt och publikationer. Vi har alltså inte gjort en strikt avgränsning till forskning. Projektinventeringen och sökningen i Libris avser pågående eller efter 1999 avslutade projekt och dokument. De redovisas ämnesvis, projektinventeringen i avsnitt 3.1 samt i fullständig form i bilaga 3. Resultatet av Librissökningen redovisas endast i bilaga 1. Enkäten består av frågor som dels identifierar formalia kring projekten och anger kontaktvägar, dels beskriver projektet och resultaten i form av färdigställda eller planerade dokument. Enkätundersökningen har gjorts med hjälp av programvaran E-val, som distribueras av företaget LUVIT AB i Lund. E-val har funktioner för skapandet av enkäter, för utskick till e-postlistor och för mottagande och sammanställningar av svaren. Svaren samlas i en databas, varifrån de i oformaterat skick kan exporteras till ordbehandlingsprogram eller kalkylprogram. Vi har använt programmets funktioner för skapandet av enkäter, utskick och mottagande av enkätsvaren. En test av funktionerna gjordes först i ett internt utskick till mottagare på KTH. Ett introducerande brev skickades via e-post med en Internetlänk till enkäten. Brevet skickades till prefekter eller till administrativa chefer på institutionsnivå, till ett brett urval av institutioner vid högskolor och universitet i Stockholms län, vid Uppsala Universitet, Örebro Universitet och Mälardalens Högskola. Enstaka brev skickades till forskare vid Göteborgs Universitet och Jönköpings Högskola. Internt inom KTH skickades brevet till forskare och forskningsansvariga. Adresserna fick vi från högskolornas administrativa avdelningar eller från hemsidan. I ett fall fick vi inte tillgång till prefekternas adresser för att man ville skydda deras e-postlådor. Istället fick vi skicka brevet via ett administrativt ombud. 6

8 Prefekten, eller motsvarande, ombads att skicka enkäten vidare till berörda forskare eller själv fylla i enkätsvaren. Utöver det ursprungliga brevet skickades en påminnelse till prefekter vars institutioner givit enstaka eller inga svar. Varje enkät rymmer ett projekt, varför en del forskare har skickat flera enkäter. Vi har alltså ingen kontroll över hur många forskare som nåtts av enkäten eller svarsfrekvensen. Sökningen i Libris databas ( gjordes efter ämnesordet Stockholm och omfattar alla publikationstyper utom artiklar, med få undantag. Ett urval av sökresultatet ingår i inventeringen. Publikationer om specifika gator eller byggnader har inte tagits med i inventeringen. Sökningen på större organisationers hemsidor gjordes efter ett urval av myndigheter, konsulter och intresseorganisationer. Hemsidorna beskriver ofta inte pågående projekt varför telefonkontakter togs i flera fall. Kommentarer Vi har fått blandade reaktioner på enkäten. En del av de personer som hört av sig har varit mycket positiva och ansett det angeläget att få med sina projekt. En del har tyckt att det är för tidskrävande att svara och vi har i en del fall blivit ombedda att söka upp projektinformationen på deras respektive hemsida. I några fall har man tagit kontakt för att man varit osäker på om det egna projektet är relevant. Det har då gällt den geografiska avgränsningen. Det har också gällt huruvida kulturinstitutioners konstnärliga utvecklingsarbete, som motsvarar forskning, ska ingå eller ej. Dessa arbeten kan ha ett relevant kunskapsinnehåll. Problemet, ur vår synvinkel, är att det ofta inte dokumenteras i skriftlig form. Vi har i denna inventering inte särskilt uppmanat till beskrivning av projekt som saknar skriftlig dokumentation. Vår bedömning är dock att det kan finnas anledning att i en framtida inventering föra in relevanta teman som kulturinstitutioner arbetar med, för att möjliggöra kontakter med konstnären/projektledaren. Resultat av projektinventeringen Eftersom inventeringen riktats till en delvis annan grupp jämfört med inventeringen från 1999 är det ibland svårt att säga om inriktningen av forskningen förändrats eller om olikheter är ett resultat av sökningen. Efter en genomgång av projekt och rapporter kan vi dock konstatera att de sociala frågeställningarna fortfarande utgör en väsentlig andel av projekten. Boendesegregation är ett ämne som behandlas inom flera discipliner och som tycks ha fått ökad uppmärksamhet. Ungdomars sociala situation och självmord är andra ämnen som behandlas inom det sociala området. Även bland de projekt som undersöker historiska förhållanden är de sociala frågorna dominerande. 7

9 Transporter och trafik är ett annat aktivt område med många projekt, men med en kraftig dominans av KTH-ledda projekt. Få projekt behandlar stadens tekniska infrastruktur i övrigt. Under rubriken stadsbyggande/planering ryms inom ramen för ett tjugotal projekt en bred skara ämnen och ett flertal discipliner, från designrelaterade frågeställningar om arkitektur och buller via olika aspekter på stadens rumsliga uppbyggnad till projekt om maktförhållanden i planeringen. Karakteristiskt för denna grupp är att projekten ofta sträcker sig över flera ämnen med bas i olika teoriområden. Flera projekt behandlar förorter och förortsliv, som förefaller ha fått ett ökat intresse. Vid inventeringen har vi fångat upp endast ett fåtal projekt som behandlar näringslivets tillstånd och förhållanden på arbetsmarknaden. Däremot finns många rapporter (i Libris) skrivna i detta ämne. Projekten nedan är numrerade i den ordning de återfinns med fullständig beskrivning i bilaga 3. Sociala förhållanden 1. Metropolitprojektet (om socialt arv). Institutet för social forskning, Stockholms Universitet 2. Varför ser dom oss inte? Intervjuer med gymnasieelever om hur de upplever sin skolsituation. (Delprojekt i Gymnasieskolans möte med ungdomar som riskerar social utslagning, GURU). 3. Projekt vid nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, Karolinska Institutet: 4. Att arbeta med självmordsnära patienter: Utvärdering av effekter av utbildning på självmordspreventiva insatser och psykiatriska vårdgivares attityder. 5. Studie av den psykiatriska personalens suicidalitet samt attityder till arbetsmiljö och patienter. 6. Ungdomars attityder till självmordshandlingar. 7. Förhållandet mellan livshändelser och självmordsförsök. 8. WHOs multicenterstudie beträffande självmordsförsök: bevakning av trender och uppföljning. 9. Utvärdering av filmdokumentären Kärleken är den bästa kicken för självmordsprevention i skolan. 10. Utvärdering av en självmordsförebyggande metod (Mentalt förebyggande hälsovård livskompetens) för skolan. 11. Dokumentation och utvärdering av klassmorfarkonceptet. Institutionen för internationell pedagogik, Stockholms Universitet 8

10 12. Specialpedagogik och sociala problem på gymnasiet (GURU-projektet). Institutionen för individ och omvärld och lärande, Lärarhögskolan i Stockholm 13. Elever i Specialpedagogisk Verksamhet (ESV-projektet). Lärarhögskolan i Stockholm 14. Delinquent Networks Youth Co-offending in Stockholm. Kriminologiska institutionen, Stockholms Universitet 15. Utsatthet och rädsla för brott bland barn, ungdomar och vuxna i Tyresö. Kriminologiska institutionen, Stockholms Universitet 16. Utvärdering av elevers grundläggande kunskaper och färdigheter i matematik i skolåren 3 och 8. PRIM gruppen, Lärarhögskolan i Stockholm 17. Skolklimat, prestation och anpassning i 21 mellanstadie- och 20 högstadieskolor. Pedagogiska institutionen, Stockholms Universitet 18. Den maktlösa måltiden - om mat inom äldreomsorgen. Institutionen för hushållsvetenskap, Uppsala Universitet Boende/segregation 19. Neigbourhood Governance - Capacity for Integration. Samhällsbyggnad, KTH 20. Neighbourhood Housing Models (NEHOM). Samhällsbyggnad, KTH 21. Från hyresrätt till bostadsrätt. Kulturgeografiska institutionen, Stockholms Universitet 22. The Social City. (om planering för boendet) Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms Universitet 23. Förortsliv, förortsskola, förortskamp; Segregation och planering. Kulturgeografiska institutionen, Stockholms Universitet 24. Preferenser beträffande bostadskvaliteter - olika konsumentgruppers bostadsval. Bebyggelseanalys, KTH 25. Stockholms bostadsmarknad en jämförelse med andra storstäder i EU. Temaplan AB, Stockholm Projekt vid institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala Universitet: 26. Transformation of European Cities and Urban Governance 27. Grannskapseffekter, en studie av segregationens konsekvenser 28. Urban development programmes, urban governance, social inclusion & sustainability 29. Models of good practice in refugee dispersal and concentration 9

11 30. Skapandet av svenskglesa bostadsområden: segregations- och nätverksgenererade flyttningar i det urbana Sverige 31. Maria Nordström: Miljökvaliteter och segregation. Ideal och verklighet i bostadsområden under omvandling. Kulturgeografi, Stockholms Universitet 32. Stadsformer och segregation. Kulturgeografi, Stockholms Universitet Kulturella förhållanden 33. Virtual Society. Pedagogiska institutionen, Stockholms Universitet, Multimedia, Pedagogik och Teknik vid Grafisk Centrum i Tumba 34. På ett bräde - om föränderliga subkulturella uttryck och intryck. Lärarhögskolan i Stockholm 35. Ett decennium av kris - institutionsteatern under 90-talet. Enheten för konstnärligt utvecklingsarbete, Dramatiska institutet 36. Populära Passager: Medierna i det moderna konsumtionsrummet. Arbetslivsinstitutets program för arbete och kultur 37. FOLK-projektet - Att forska och lära i kommunikation med omvärlden. Pedagogiska institutionen, Stockholms Universitet 38. Mänsklig röst x2. Nämnden för Konstnärligt Utvecklingsarbete, Kungliga Musikhögskolan, Stockholm 39. Språk och språkbruk bland ungdomar i flerspråkiga storstadsmiljöer. Göteborgs universitet Näringsliv/arbetsmarknad 40. Evenemang och upplevelseindustri i Stockholm - en studie av förutsättningar och effekter. Institution??? 41. Term Structures in the Office Rental Market in Stockholm. KTH och SIFR, Stockholms finansforskningsinstitut 42. Det växande Sverige, studier av arbetskraftsrekrytering i expansiva verksamheter, branscher och regioner i ett etniskt perspektiv, Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala Universitet Trafik/transporter 43. Framtidens trafiksystem? maktutövningen i konflikterna om rummet och miljön i Dennispaketets vägfrågor. Tema teknik och social förändring, Linköpings Universitet 10

12 44. Special Transport Services and Performance Evaluation Methods (Preliminär rubrik). Samhällsbyggnad, KTH 45. "Funktionshindrades värdering av färdtjänst" Skriften Knutsson, S (1999) Färdtjänstens produktionsmål. En jämförelse mellan Stockholms län, Göteborgs kommun och Östergötlands län, KFB-Meddelande 1999:9 46. ITS för vägtrafikledning i Stockholmsregionen - systemlösning och potential ITS för vägrafikledning i Stockholmsregionen. Förstudie inom programmet "Stockholmsregionens framtida transportlösningar". Avdelningen för trafik och logistik, KTH 47. Information Technology and Individual Preferences of Travel. Samhällsbyggnad, KTH, Ericsson 48. Vägars effekter på fågelliv och klövvilt. Institutionen för landskapsplanering, Sveriges lantbruksuniversitet 49. "IT-utveckling och förändrade beteenden i tid och rum - med fokus på nya flyttningsmönster"; "IT och förändrade rumsliga mönster". Kulturgeografiska institutionen, Stockholms Universitet 50. Riktlinjer för vägens närområde. Vägverket, region Stockholm Projekt vid avdelningen för transport- och lokaliseringsanalys, KTH: 51. Värderingar och osäkerheter i samhällsekonomiska bedömningar av infrastrukturprojekt 52. Kostnadsfunktioner inom transportsektorn 53. Infrastruktur och transportmönster i Östersjöregionen 54. Biltrafikanternas värdering av drift- och underhållsåtgärder 55. Aktivitetsbaserade analysmodeller och annan modellutveckling till stöd för Stockholmsregionens transportplanering 56. Sårbarhet i det svenska vägtransportsystemet 57. Inkorporering av informationsteknologi i efterfrågemodeller för persontrafik 58. PROSPECTS Procedures for Recommending Optimal Sustainable Planning of European Cities Transport Systems 59. Sårbarhet i det svenska järnvägstransportsystemet 60. En före-och-efter databas för studier av Öresundsbrons konsekvenser för markanvändning, transporter och miljö samt för validering av modellsystem 61. Regionala effekter av Öresundsbron ekonometriska studier av produktivitet 62. Reformer i socialförsäkringssystemen - välfärdseffekter och arbetskraftsutbud 11

13 63. Integrering av trafikprognosmodeller, rumslig statistisk analys och geografiska informationssystem 64. Resebeteende och lokalisering i informationssamhället 65. CONPASS Better connections in European passenger transports 66. Metodstudier avseende modeller för långväga personresor Teknisk infrastruktur 67. Filter av järnoxidtäckt olivinsand för avskiljning av naturligt organiskt material vid dricksvattentillverkning. Sveriges lantbruksuniversitet, SWECO VIAK Stadsbyggande/planering 68. HUSUS - Hushåll och Urbana Strukturer i Uthålliga Städer. Teknik- och vetenskapshistoria, KTH 69. Urban Governance. Samhällsbyggnad, KTH 70. NOISE DESIGN Architectural Modelling and the Aesthetics of Urban Acoustic Space. Arkitekturskolan, KTH 71. Projekt SFC Små FörortsCentra ur ett stadsdelsnyttoperspektiv. KTH Centrumfunktion 72. Urban form och urbana livsstilar - en studie av fysisk planering som styrmedel för miljö, tillgänglighet och trafiksäkerhet. Samhällsbyggnad, KTH 73. Den planerade staden - Diskursiva spänningar i stadsbyggandets planeringstänkande. Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) 74. Rekordår och miljonprogram. Flerfamiljshus i stor skala. En fallstudiebaserad undersökning av politik, planläggning och estetik. Kulturgeografiska institutionen, Stockholms Universitet 75. Det offentliga rummets organisering: Kropp, estetik och hygien i Stockholms stadsrum. Företagsekonomiska institutionen, Stockholms Universitet 76. Almstriden och det politiska etablissemanget. Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 77. Miljöstyrning i stora byggprojekt exemplet Hammarby Sjöstad. Bebyggelseanalys, KTH 78. Kraftspelet om platserna samverkansprojekt i våra städer. Kulturgeografiska institutionen, Stockholms Universitet 12

14 79. Storstadens arkitektur och kulturmiljö. Utredningsprojekt. Riksantikvarieämbetet 80. Gamla Stan i Stockholm, fördjupat studium av stadsdelens utvecklingshistoria utgående från två bebyggelseområden. Kommittén för Stockholmsforskning 81. Undersökning av grundläggningspålar vid Riksdagshuset. Institutet för trävetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet 82. Miljöinriktning i hushållens vardagsliv. Sociologiska institutionen, Stockholms Universitet 83. Barn och platser i staden - tillgänglighet, användning och inflytande. Kulturgeografi, Stockholms Universitet 84. Det offentliga rummets gränsöverskridande potential i den segregerade staden -arkitektoniska och sociala rum. Byggfunk, Lunds Universitet Historia 85. Sveriges utveckling mot ett enhetligt valutaområde (1200-tal till 1400-tal). Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms Universitet 86. Stockholm Stads- och kommunhistoriska institutet 87. Barnadödlighet, fattigdom och sanitära reformer: Stockholm SU-KI Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholm 88. Varför fosterbarn? Barndomens ideal och praktik med utgångspunkt i Stockholms fattigvårds utackorderingar av barn Ekonomiskhistoriska institutionen, Stockholms Universitet 89. Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över stockholmskvinnor Uppsala universitet 90. Policing Public Women. The Regulation of Prostitution in Stockholm Ekonomisk historiska institutionen, Stockholms Universitet Natur och park 91. Nationalstadsparken ett experiment i hållbar utveckling. Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer. Idrottshögskolan i Stockholm 92. Biologisk mångfald och fysisk planering. Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi, Stockholms Universitet 93. Fauna management in urban environments. Institutet för landskapsplanering, Ulltuna 94. Lovö-projektet. Arkeologiska institutionen, Stockholms Universitet 13

15 95. Adaptiv samförvaltning av grönområden i Storstockholm. Institutet för systemekologi, Stockholms Universitet 96. Samordnad övervakning av barrförluster i Stockholms län. Institutionen för skoglig marklära, Sveriges lantbruksuniversitet 97. Naturmark som resurs i bebyggelseplanering. Institutionen för landskapsplanering, Sveriges lantbruksuniversitet 98. Institutionella förändringars betydelse för att säkerställa biologisk mångfald och ekosystemens resiliens: en jämförelse mellan Kristianstads Vattenrike och Nationalstadsparken. CNM, Stockholms Universitet Miljö 99. CCE - Competence Centres for the Environment, KTH 100. Vatten- och närsaltsutbytesmodeller för Stockholms mellan- och ytterskärgård. Systemekologi, Stockholms Universitet 101. Adaptiv förvaltning av näringsutsläpp till kustområden i Östersjön. Institutionen för systemekologi, Stockholms Universitet 102. Bioavailability of metals to the amphipod monoporeia affinis, interactions with authigenic sulfides in urban brackish-water and freshwater sediments. ITM, Stockholms Universitet 103. Adaptiv anpassnig av utsläpp av renat avloppsvatten till förhållandena i recipienten. Institutet för systemekologi, Stockholms Universitet 104. Urban Airborne Particles - Emissions, dispersion and short-term health effects. Institutet för tillämpad miljöforskning, Stockholms Universitet 14

16 Högskolornas arbete med att föra ut forskningen till samhället i övrigt Det är för Stockholmsregionen angeläget att den forskning som bedrivs om regionen också når de aktörer som verkar för regionens utveckling. Nordregio har fått i uppdrag av Regionplane- och trafikkontoret att undersöka hur tre högskolor valt att arbeta med kunskapsspridning på central nivå. De högskolor som undersökts är Södertörns Högskola, Stockholms Universitet och Kungliga Tekniska Högskolan. Riksdagens uppdrag till landets universitet och högskolor är att bedriva utbildning på vetenskaplig grund, att bedriva forskning och forskarutbildning samt att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Undersökningen visar att kunskapsspridning sker inom samtliga dessa verksamhetsfält. Det är också lärosätenas avsikt att informationsverksamheten ska integreras i övriga verksamheter. I det följande beskrivs hur man arbetar med detta syfte. Undersökningen visar också att en väsentlig del av spridningen av ny kunskap sker lokalt i organisationerna. Den enskilde forskaren har själv det största ansvaret för att forskningen sprids. Forskarens nätverk, position, personliga egenskaper och ekonomiska resurser blir avgörande för hur spridningen kan ske. Grundutbildningen är högskolornas främsta medel att sprida kunskap. Mot bakgrund av snabba förändringar i samhället och en hög omställningstakt i arbetslivet krävs ett livslångt lärande bland arbetskraften (KTH). Därför erbjuder högskolorna i ökad omfattning även påbyggnadsutbildningar riktade till yrkesverksamma inom olika områden. Till utbildningsverksamheten hör också deltidsstudier och kvällskurser för personer som vill bredda eller fördjupa sina kunskaper (gäller SH och SU). Uppdragsutbildningar och olika slag av IT baserade distansmetoder för utbildning är andra och växande former för kunskapsspridning. Inom forskningens verksamhetsfält arbetar högskolorna aktivt med att bygga upp kontakter med näringslivet, kommuner och andra högskolor i Sverige och utomlands. Många av de kontaktskapande aktiviteter som ingår i högskolornas planer och program får den dubbla betydelsen av att främja en relevant forskning och att underlätta kommunikation och tillämpning av resultaten från forskningen. Kontaktnäten upprätthålls genom gemensamma projekt och seminarier. Industridoktoranderna ses som en viktig del i kontakterna mellan näringslivet och högskolan. Högskolorna vill därför öka intaget av doktorander med förankring i andra organisationer. Genom internationella inriktningar i studierna och genom att anta utländska doktorander uppnås vidare en hög kvalitet och en större spridning av nya kunskaper. Andra sätt att föra ut ny kunskap är via uppdrag åt offentliga sektorn och via remissvar. Enskilda forskare deltar också aktivt i samhällsdebatten och anlitas som experter i offentliga utredningar och i näringslivet. 15

17 Alumni är beteckningen för tidigare studenter vid högskolorna. De ses som en viktig länk mellan högskolan och näringslivet. Högskolornas alumniverksamheter, vilka bl. a. omfattar seminarier, syftar till att skapa fler kontakter mellan högskolan och näringslivet, och att underlätta för studenterna att komma ut i arbetslivet. Biblioteksservicen har en central roll för verksamheten. Dess funktion är främst att underlätta informationsinhämtning. Men övergången till elektroniska dokument gör även de egna avhandlingarna och artiklarna mer lättillgängliga för den som söker information. Inom högskolorna förekommer också skrivkurser, som kan höja läsbarheten av utgivna dokument. Aktiviteter som vänder sig till allmänheten är t ex de populärvetenskapliga föreläsningarna vid Stockholms Universitet. För att vägleda allmänhet som är intresserad av verksamheten, t ex blivande studenter, finns på KTH särskild telefonservice och ett informationscenter. Ett särskilt ansvar för information till massmedia finns på informationsavdelningarna. Nedan följer en beskrivning av verksamheter vid respektive högskola. Södertörns Högskola Högskolans styrelse antog under 2000 handlingsprogrammet Akademisk miljö i god kontakt med omvärlden. Huvudlinjen är att bygga upp nätverk för att underlätta kontakter. Kontakterna ska vara en integrerad del i den ordinarie verksamheten och ingå som en naturlig del i såväl utbildning som forskning. Samverkan sker alltså i första hand decentraliserat. Nedan beskrivs några av de mer övergripande verksamheterna. 1. Utvärderings- och samarbetsavtal med fem kommuner i Stockholms län, som fått del av den s k storstadssatsningen. I avtalet ryms även uppdragsutbildning. 2. Det regionala tillväxtavtalet i Stockholms län går ut på att förbättra affärsförbindelser med delar av Ryssland, de baltiska staterna och Polen. Här har SH ett samordningsuppdrag när det gäller den högre utbildningen och forskningens roll för tillväxt. 3. SH KompetensForum har till uppgift att underlätta studenternas övergång till arbetslivet. Här finns kvalificerade rådgivare som ger hjälp att göra affärsplaner av nya idéer. Här förmedlas projekt- och uppsatsuppdrag från företag, myndigheter och andra. Man samarbetar även med rekryteringsföretag. 4. SH Alumni ska ge studenterna öppningar ut i arbetslivet. 5. Kompetensbron arbetar med uppsökande verksamhet ritad mot små och medelstora företag för att väcka deras intresse för högskolans kompetens. Kompetensbron är ett samarbetsprojekt mellan flera lärosäten i Stockholm, Mälardalens högskola och huvudmannen Teknikbrostiftelsen i Stockholm. 16

18 6. Södertörns utvecklingscentrum (STUC) är ett samarbetsforum där högskolan ingår tillsammans med näringslivet och kommunerna i regionen. Syftet är att stärka både näringsliv och utbildning. Stockholms Universitet Universitetet har sedan 1999 ett handlingsprogram för samverkan med det omgivande samhället. Universitetet ska enligt detta bedriva samverkan i samklang med universitetets två andra uppgifter utbildning och forskning. Institutionerna och andra arbetsenheter har huvudansvaret för genomförandet av konkreta aktiviteter. En särskild person ska vara anställd med uppgift att överblicka externa och interna initiativ för samverkan. Samarbetet med näringslivet och det övriga samhället ska framför allt ökas inom den tillämpningsinriktade forskningen. Genom att öka antalet adjungerade lektorer och professorer samt doktorander knutna till andra organisationer vill man stärka samhällskontakterna i utbildningen. Forskningsresultaten ska komma till nytta genom avknoppning i form av bolagsbildningar eller licensiering till bolag. Näringslivssekreteraren inom den centrala förvaltningen och universitetets holdingbolag har en stödjande uppgift i detta. Det internationella samarbetet ses som viktigt. Universitetet deltar i internationella nätverk, bl.a. i det nordiska samverkansorganet UNICA tillsammans med de övriga huvudstadsuniversiteten i Europa. Planen för framtiden är att ta initiativ till att etablera samverkansråd för kontinuerliga kontakter med samhället i övrigt. Stockholms Akademiska Forum är ett samarbetsprojekt initierat av Stockholms Akademiska Rektorskonvent. Forumet ska vara en mötesplats för samverkan och dialog mellan universitet och högskolor i Stockholm och det omgivande samhället. Inom ramen för Stockholms Akademiska Forum pågår flera projekt som syftar till att stimulera och underlätta kontakterna med omgivningen. Universitetet ger prioritet åt informationsarbetet för att sprida kunskap om verksamheten. Massmedia ses som viktig i detta sammanhang. För att kunna konkurrera om statliga anslag och annan finansiering vill universitetet tydligare visa sina profilområden. Det vill man även göra genom att ordna fler seminarier med inbjudna representanter för yrkeslivet Sedan 1995 har universitetet ett holdingbolag Stockholms Universitet Holding AB, med sex dotter- och intressebolag som i varierande omfattning arbetar för att öka samverkan med det omgivande samhället. Success AB är ett av dem. De förmedlar och marknadsför utbildningar främst till företag. Ett intressebolag stimulerar studenternas entreprenörskap. De får stöd att utveckla och pröva sina företagsidéer tillsammans med ett brett nätverk av samarbetspartner, hjälp med affärsplan och tillgång till lokaler. 17

19 Flera verksamheter syftar till att underlätta studenternas inträde på arbetsmarknaden. Arbetsforum Career Center är en arbetsförmedling för studenter vid Stockholms universitet. Här erbjuds bl. a. möjligheten att träffa potentiella arbetsgivare. Exjobbpoolen är en nationell databas där förslag till examensarbeten presenteras som företag vill få utförda eller studenter utföra. Ett alumnidatasystem ska skapas genom vilket universitetet och alumnerna kan ha fortsatt kontakt. Kontakterna med skolan ses som viktig. Kunskapsbanken är en elektronisk frågelåda som vänder sig till grundskolans och gymnasieskolans lärare och elever. Frågor som kommer via e-post besvaras av universitetets lärare och forskare. Sektionerna för geovetenskap, kemi och biologi har anställt informatörer som har till uppgift att sprida information om forskning och utbildning till länets skolor. Fysikum driver Vetenskapslaboratoriet som sprider kunskap om fysik till elever och lärare. Arbete pågår för att utveckla Vetenskapslaboratoriet till ett vetenskapens hus riktat mot skolor och allmänhet. Fakulteten stödjer också den forskarskola som varje sommar ger ett stora antal gymnasieelever chansen att prova naturvetenskapig forskning. Informationen till allmänheten är förhållandevis väl utvecklad vid Stockholms Universitet. De öppna föreläsningar, som ges under kvällstid eller på helger, ger i populärvetenskaplig form exempel på forskningen. Sedan några år arrangeras varje höst forskardagar, då nydisputerade forskare från alla fakulteter ges möjlighet att presentera sin forskning. Bland åhörarna finns många gymnasieklasser. Under det europeiska språkåret genomfördes flera projekt med universitetet som huvudman. Vid nio tillfällen gavs föreläsningar om språk riktade till allmänheten. Varje vardag under större delen av våren sändes i P1 programmet Språkbiten, där forskare från universitetet höll korta föredrag om språk. Kungliga Tekniska Högskolan Det ingår i KTH:s generella mål att genom samverkan med myndigheter, näringsliv och andra universitet inom stockholmsregionen medverka till utvecklingen av regionen som helhet. KTH Holding AB har bildats för att medverka vid kommersialisering av forskningsresultat inom KTH. Policyn är att via holdingbolaget medverka till att idéer från forskare kan föras ut till praktisk användning, till exempel genom start av nya företag. I det arbetet fyller teknikparkerna Teknikhöjden och Kista Science Park, i vilka KTH är en av huvudmännen, en viktig funktion. Teknikparkerna ansvarar för uthyrning av lokaler och för olika former av service; utbildning, entreprenörsprogram, patent-, affärs- och finansieringsrådgivning. Ett Tech Office startades 1999, tillsammans med ett career-center, drivet av studenterna. Det ska vara en av länkarna mellan KTH:s lärare, forskare, studenter och olika intressenter i näringslivet. 18

20 Industriforskningsinstituten utgör viktiga länkar i tekniköverföringen gentemot små och medelstora företag. De kan beskrivas som de små och medelstora företagens forskningsavdelningar. KTH vill på sikt samla kontaktverksamheten gentemot små och medelstora företag i en egen byggnad som symbol för denna samverkan. KTH menar att en god växelverkan med den industriella utvecklingen i Stockholmsregionen kräver geografisk närhet. KTH avser att utveckla och driva regionala utbildnings- och forskningsmiljöer även i Stockholms södra del. Där finns bl. a. Telia och Ericsson, Scania och AstraZeneca. KTH:s roll blir att som part tillsammans med Karolinska institutet och Södertörns högskola medverka i utbildningar som rör informationsteknik, media, och i kombinationsutbildningar med inslag av medicin, teknik och humaniora. KTH:s bibliotek ses som en resurs för forskare och studenter i hela landet, och även för näringslivets FoU. KTH:s nya bibliotek ska ha en central funktion inom KTH och i den kontaktverksamhet som KTH bedriver med omvärlden. I arbetet med att påverka beslutsfattare skall KTH dra nytta av KTH Alumni, föreningen för lärare och tidigare studenter vid KTH. För att vägleda allmänhet som är intresserad av verksamheten, t ex blivande studenter, finns på KTH särskild telefonservice och ett informationscenter. 19

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Ji Stockholms läns landsting Ankom Stockholms läns landsting 2011-09- 2 0 DnrV2011-0599 Doss 16 Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Stockholms läns landsting

Läs mer

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002 Jan Wretman Statistiska Institutionen Stockholms Universitet 106 91 Stockholm e-mail: jan.wretman@stat.su.se Rapport nr. 27 från projektet

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Bruttolista för samverkansportfölj

Bruttolista för samverkansportfölj Bruttolista för samverkansportfölj Bilaga till rapporten Samverkan med det omgivande samhället. Projektgrupp 1B Cecilia Bjursell, ED Högskolan i Jönköping Peter Dobers, professor Mälardalens högskola Anna-Carin

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen 2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

ITinstitutionen bit för bit

ITinstitutionen bit för bit ITinstitutionen bit för bit Institutionen för informations teknologi: världs ledande med en unik bredd och ett djupt vetenskapligt kunnande INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONS TEKNOLOGI unik bredd och unikt

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Remissversion Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Malmö Svenska Nätverket för Europaforskning i Statsvetenskap (SNES) Styrdokument

Malmö Svenska Nätverket för Europaforskning i Statsvetenskap (SNES) Styrdokument Malmö 2016-03-10 Svenska Nätverket för Europaforskning i Statsvetenskap (SNES) Styrdokument Svenska nätverket för Europaforskning i statsvetenskap (SNES) består av elva medlemsinstitutioner och engagerar

Läs mer

Handlingsplan för hållbar utveckling,

Handlingsplan för hållbar utveckling, UFV 2013/386 Handlingsplan för hållbar utveckling, 2016- Fastställd av rektor 2016-01-12 Utgångspunkter och syfte Uppsala universitet ska, i enlighet med 1 kap. 5 Högskolelagen (1992:1434), främja en hållbar

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

ULFförsöksverksamhet. - uppdrag

ULFförsöksverksamhet. - uppdrag ULF-AVTAL ULFförsöksverksamhet - uppdrag Försöksverksamheten syftar till att skapa långsiktigt hållbara strukturer som vilar på tre ben: Forskning - skolverksamhet - lärarutbildning Att planera och genomföra

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten

Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten Styrdokument Dnr A 2 5587/8 Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten 29-213 Publicerad Beslutsfattare http://www.science.gu.se/fakulteten/namnden/policies Naturvetenskapliga

Läs mer

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Finansmarknadsråd Dir. 2006:44 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget Ett råd bestående av ledamöter - kunniga i finansmarknadsfrågor - från akademi,

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Handlingsplan för hållbar utveckling

Handlingsplan för hållbar utveckling UFV 2018/1045 Handlingsplan för hållbar utveckling 2019- Fastställd av rektor 2018-11-20 Bakgrund, utgångspunkter och syfte Uppsala universitet ska, i enlighet med 1 kap. 5 Högskolelagen (1992:1434), främja

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2018

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2018 Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2018 Anseendeindex svenska lärosäten 2018 slutsatser och kommentarer Chalmers toppar för sjunde året i rad För sjunde året i följd presenterar Kantar Sifo

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) Verksamhetsplan för

Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) Verksamhetsplan för Bilaga 6 Dnr: 695-16 Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) Verksamhetsplan för 2017-2019 CAV, Centrum för Arbetsliv och Vetenskap är en centrumbildning vid Högskolan i Borås (HB). CAVs devis är Samverkan

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden

Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden Sid 1 (10) Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället perioden 2009-2013 Fastställd av universitetsstyrelsen den 11 juni 2009 Sid 2 (10) Innehåll sid. 1. Uppdraget att samverka 3 2. Umeå

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Avdelningen för externa relationer. Mission Främja utvecklingen av en ömsesidigt givande relation mellan Linnéuniversitetet och omvärlden.

Avdelningen för externa relationer. Mission Främja utvecklingen av en ömsesidigt givande relation mellan Linnéuniversitetet och omvärlden. Avdelningen för externa relationer Mission Främja utvecklingen av en ömsesidigt givande relation mellan Linnéuniversitetet och omvärlden. Linnéuniversitetets uppdrag Ur högskolelagen(1992:1434): 2 Staten

Läs mer

Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)

Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5) 1 (5) RÅDSMÖTE Datum Mötesdatum 2014-05-08 2014-05-23 Inriktningsmål 2015 I enlighet med Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för Mälardalsrådet det kommande verksamhetsåret.

Läs mer

Kommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Kommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle Kommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle INNEHÅLL Övergripande om kommunikation... 3 Definitioner... 3 Information... 3 Kommunikation... 3 Relation... 3 Kommunikationens innehåll...

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008 Utvecklingsförvaltningen Arbetscentrum Enhetsplan 2008 Enhetssplan för Arbetscentrum 2008 Syfte Arbetscentrum består av två enheter, Invandrar/SFI-enheten, Arbetsmarknadsenheten. Arbetscentrum arbete syftar

Läs mer

Praktikrapport från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet

Praktikrapport från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet Inledning Praktikrapport från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet Den 29 augusti 2005 påbörjade jag en sjutton veckors lång praktik vid Göteborgs universitet på Statsvetenskapliga

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) YTTRANDE 1/5 Kulturdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Region Östergötland har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på EU på hemmaplan

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2017

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2017 Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2017 1 Övergripande värdering Allmänt rykte Anseende 2 3 Personligt intryck Lita på Känslomässig samhörighet Anseendeindex 90 86 90 78 70 50 30 4 5 Kvalitet

Läs mer

Gävleborgs län. Fördelning av beslutade medel per insatsområde. " Företagsamhet " Attraktionskraft " Strategiska utvecklingsområden och tillväxtöar

Gävleborgs län. Fördelning av beslutade medel per insatsområde.  Företagsamhet  Attraktionskraft  Strategiska utvecklingsområden och tillväxtöar Gävleborgs län Introduktion Det övergripande målet för Gävleborgs läns tillväxtavtal är kunskapsdriven tillväxt. De parter som står bakom avtalet anser att det skall vara den gemensamma handlingsplanen

Läs mer

Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning

Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning Datum Diarienummer 2017-03-13 1.2.4-2017-612 Handläggare Mikael Jonsson Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning Vetenskapsrådet ansvarar enligt instruktionen för att nationellt samordna

Läs mer

Västra Götalands län. Fördelning av beslutade medel per insatsområde

Västra Götalands län. Fördelning av beslutade medel per insatsområde Västra Götalands län Introduktion I Västra Götaland är den regionala utvecklingsstrategin vägledande för allt utvecklingsarbete. Tillväxtavtalet, som utgör ett av de viktiga verktygen i denna strategi,

Läs mer

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING 1 SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH Bidrag för utbyte mellan industri och akademi 2 Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, finansierar forskning inom naturvetenskap,

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Teknikföretagen har inbjudits att inkomma med remissvar på utredningen Research quality evaluation in Sweden FOKUS.

Teknikföretagen har inbjudits att inkomma med remissvar på utredningen Research quality evaluation in Sweden FOKUS. Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten Mats Johnsson 2016-01-05 Lena Heldén lena.helden@teknikforetagen.se 08-782 08 31 Remiss av rapporten Research quality evaluation in Sweden FOKUS rörande

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Läs mer

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? 2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation

Läs mer

SAMFAK 2014/114. Mål och strategier. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

SAMFAK 2014/114. Mål och strategier. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden SAMFAK 2014/114 och strategier Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2017-01-25 Innehållsförteckning Detta är samhällsvetenskapliga fakulteten 3 En fakultet för framstående forskning 4 4

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2019

Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2019 Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2019 Anseendeindex svenska lärosäten 2019 slutsatser och kommentarer Chalmers i anseendetopp För åttonde året i följd presenterar Kantar Sifo sitt anseendeindex

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Etapprapport kulturella hjärnan, hösten 2013 - hösten 2014. Anslag har erhållits från SLL för att i ett treårigt projekt skapa en webbportal, som ska förmedla kunskap från forskningsfronten i det tvärvetenskaplig

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut 2006-12-21 Utlysning Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut och lärosäten 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed industriforskningsinstitut och lärosäten att inkomma med ansökningar avseende

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

En ny strukturfondsperiod. Ellinor Ivarsson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad

En ny strukturfondsperiod. Ellinor Ivarsson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad En ny strukturfondsperiod Ellinor Ivarsson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad EU:s långtidsbudget 2014-2020 Skydd och förvaltning av naturresurser 33,90% 38,90% Frihet, säkerhet och rättvisa EU som global

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse och

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Kommittédirektiv. Koordinator för samverkan inom storstadspolitikens lokala utvecklingsarbete. Dir. 2006:66

Kommittédirektiv. Koordinator för samverkan inom storstadspolitikens lokala utvecklingsarbete. Dir. 2006:66 Kommittédirektiv Koordinator för samverkan inom storstadspolitikens lokala utvecklingsarbete Dir. 2006:66 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare

Läs mer

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument 2005 09 21 Förslag till ingress: Vi bygger framtidens samhälle nu. Inom stadsbyggandet gäller detta närmast bokstavligen. Idag brottas vi dagligen med

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

Övergripande strategi för CAN:s verksamhet

Övergripande strategi för CAN:s verksamhet 1 2016-05-18 Övergripande strategi för CAN:s verksamhet 2016 2020 Denna strategi har tagits fram genom en enkätundersökning, diskussioner och interna processer under hösten 2015. Synpunkter inför utarbetandet

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Läs mer

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från 2013 Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet Med pedagogisk meriteringsmodell avses "en modell för hur lärare kan meritera sig

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät

Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät Landsbygdsnätverkets styrgrupp har sedan något år tillbaka efterlyst en bättre bild om behovet av forskningsbaserad kunskap. Frågan

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Bilaga 7. Centrum för välfärdsstudier

Bilaga 7. Centrum för välfärdsstudier Bilaga 7 Centrum för välfärdsstudier Verksamhetsplan 2019 Centrum för välfärdsstudier Centrum för välfärdsstudier () är en centrumbildning vid Högskolan i Borås. fokuserar på de möjligheter och utmaningar

Läs mer