Nordisk tidskrift för hörsel- och dövundervisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nordisk tidskrift för hörsel- och dövundervisning"

Transkript

1 NTD Nordisk tidskrift för hörsel- och dövundervisning Nr BRI-olympiaden 2011 i Härnösand Skolen på Kastelsvej

2 HISTORIA HISTORIA HISTORIA HISTORIA När staten blir förälder.. Under de sista 150 åren har kärnfamiljen blivit en självklar del av våra nordiska samhällen. En far, en mor och deras barn ser vi som grundläggande för att överföra traditioner, regler och vanor från en generation till nästa. Det har inte alltid varit så och det ser annorlunda ut i andra delar av världen. När barn växer upp får de sina föreställningar om vad det är att vara barn och vad det betyder att bli vuxen. De är därmed väl förberedda när de möter storsamhället i form av skola, konfirmation, rösträtt och så vidare. Samhället, eller staten, kan bygga vidare på föräldrarnas grundläggande uppfostran och barnet blir vuxen. Socialiseringen in i vuxenvärlden startar i kärnfamiljen och storsamhället kan sedan fortsätta det som familjen lagt grunden till. På detta bygger våra föreställningar om hur barn växer upp till goda medborgare. Staten övertar föräldraskap Men för en del barn har det inte blivit så. Av olika skäl har inte socialiseringsprocessen inom kärnfamiljen fungerat. Då har statsmakten tagit ett mycket större ansvar för dessa barns socialisering. Staten har trätt in i föräldrarnas ställe. En del barn uppfattades som intellektuellt underpresterande, vanartiga, asociala osv. Föräldrarna skulle då överlämna sina barn i samhällets vård. Anstalterna eller institutionerna fick varierande namn, men en sak var klar: staten övertog föräldraskapet för dessa barn. Föräldrarnas kontakt med sina barn begränsades eller till och med förhindrades. Det är oklart om staten anklagade föräldrarna för att inte ta hand om sina barn, eller om det ansågs att barnen själva till någon del skulle ha del i ansvaret. Staten kunde också ingripa när det gällde barnets språkliga förutsättningar. I Sverige placerades samiska barn i nomadskola/sameskola och finsktalande barn i Tornedalen fick inte tala finska i skolan. Döva/hörselskadade barn placerades i dövskola där man skulle ge språket till dessa barn. Kontakten mellan föräldrar och barn begränsades även här, staten övertog ansvaret för dessa barns språkliga tillhörighet. Under de senaste 50 åren har statens övertagande av föräldraskapet kritiserats och många förändringar skett. Idag utgår man från att föräldrar och barn ska få stöd så de kan växa tillsammans. Några grupper som drabbats särskilt hårt har också fått ekonomiskt skadestånd och en ursäkt av det offentliga Sverige för det lidande de blivit utsatta för under sin uppväxt. Samiska och tornedalsfinska är numera erkända minoritetsspråk. Stöd ges till utbildning och kultur på båda språken. Och barn som inte hörde eller som hörde dåligt? En del har förändrats. Teckenspråket finns numera med i den svenska språklagen som ett av språken i Sverige. Det finns tolkservice, om än bristfällig. Dagliga nyheter på teckenspråk kan ses på TV. Internet, bildtelefon och annan kommunikationsteknik har vidgat möjligheterna till kommunikation. I Sverige idag accepteras teckenspråket som ett kommunikationsmedel, men det respekteras knappast som den kulturbärare det är. Och hur mår de döva som idag börjar bli gamla, som gått i den gamla, orala skolan. Enligt uppgifter från dövas organisationer i Sverige så mår många psykiskt dåligt. Många känner att de aldrig har fått chansen, att de redan i dövskolan fick lära att de inte dög, och att de i vuxenlivet aldrig fick känna att de räckte till. De har förblivit en andra klassens medborgare. Det är bara i dövas egna verksamheter som de känt en gemenskap och fått ett värde. Är det inte rimligt att anta att dessa upplevelser är en konsekvens av den uppväxt de haft? Hur var det att växa upp på en dövskola där hörande vuxna bestämde och där dessa vuxna endast fick tala till eleverna. Och sedan komma hem på loven, när man inte kunde kommunicera med föräldrarna, för de kunde inte teckna? Kan man bli en fullvärdig medborgare under de förutsättningarna? Klarade staten föräldrarollen? Dövskolorna skapades under en epok där man inte på samma sätt som de senaste dryga 150 åren fokuserat på normativitet. Storsamhället stödde då dövskolornas framväxt för att det var det effektivaste sättet att göra döva till en produktiv och framgångsrik grupp i samhället. Man koncentrerade sig på att döva skulle lära sig ett yrke och att läsa och skriva samhällets språk. I de tidiga dövskolorna handlade det också om tillgången till teckenspråk och en fungerande social miljö. Dövskolorna var teckenspråkiga öar i ett hörande/talande Europa. Där fanns döva lärare och döva skolledare. Kunskap och erfarenheter förmedlades mellan generationer av döva, på liknande sätt som mellan förälder och barn. I slutet av 1800-talet förstatligades dövskolan. Sverige delades in i dövskoledistrikt och döva barn skickades till dövskoleinternaten, där de fick leva under terminerna. Bara under längre ledigheter kunde man resa hem till sina föräldrar. Men i de allra flesta fall var föräldrarna hörande och kunde inte teckenspråk. Staten övertog ansvaret att ge barnen språket från föräldrarna och det språk man gav, det var det talade svenska språket. Samtidigt präglades hela Europa av ett ökat fokus på normativitet. Det blev viktigt att ha normer för vad som var normalt, fullsinnat, mänskligt m.m. Man utgick genomgående från att avskilja det onormala, abnorma (dövskolan räknas en period in i beteckningen abnormskolan!). Man skar bort det som man upplevde som avvikande eller felaktigt för att nå fram till det normala sättet att vara. Den övergripande ideologin inom Fortsättning på sidan 7

3 Nordisk Tidskrift för hörsel- och dövundervisning i samarbete mellan Norsk audiopedagogisk forening, Svenska sällskapet för hörsel- och dövundervisning och Forstanderkollegiet. De lands- og landsdelsdækkende tilbud for børn og unge med høretab og medfødt døvblindhed. Utgiven med stöd från Tysta Skolan (Sverige), En kreds af fagligt interesserede (Danmark) och från våra annonsörer. Tidskriften har sitt ursprung i Nordisk Tidsskrift for Blinde-, Døvstumme- og Idiotskolen, (Danmark ), och Tidskrift för döfstumskolan (Sverige ). På det 4:de Nordiske abnormskolemøde i Köpenhamn 1898 beslöts att den senare tidskriften i fortsättningen skulle ha en nordisk redaktion och vara gemensam för hela Norden utkom så Nordisk tidskrift för dövstumskolan med sitt första nummer. Tidskriften har ändrat namn och utseende genom åren, men det nordiska samarbetet har varit framgångsrikt och tidskriften fortsätter än i dag att representera fl era nationer, hvilka å ena sidan förstå hvarandras språk och förete många likheter, men å andra sidan äga hvar och en sin individualitet. (citat från NTD, nr 1, 1899) Annonser Annonspriser (i respektive lands valuta): Helsida 4 nr: :- Helsida 1 nr: 3.000:- Halvsida 4 nr: 6.000:- Halvsida 1 nr: 2.000:- Prenumeration/adressändring sköts av respektive lands kassör. Huvudkassör för NTD: Mats Ljung, adress och postgiro se höger. Prenumeration ingår i respektive lands föreningsavgift. Prenumerationspriser 2010 för icke medlemmar: Privatpersoner: 300 kr Institutioner: 500 kr Lösnummer kan rekvireras från redaktörerna. ISSN Tryck: Triotryck AB i Örebro. Redaktörer Huvudredaktör och ansvarig utgivare: Lennart Andersson Birger Jarlsgatan 24 E, SE Göteborg Tel DK: Anette Thiesen Teglgårdsvej 98, DK-5500 Middelfart Tel.: Arb: Center for Høretab, Merkurvænget 2 DK-7000 Frederica Tel.: SE: Eva Silverplats Pumpbacksgatan 10, S Härnösand Arb: Specialpedagogiska skolmyndigheten, Kristinaskolan, Box 3007, S Härnösand Tel. arb.rum: , Tel. skolan: Mobil: Fax: N: Anne Bakken Gammelverksgata 24, N-7500 Stjørdal Tel.: Arb: Möller kompetansesenter Søbstadveien 65, Postboks 175, 7473 Trondheim Tel.: , Fax: Mobil: Huvudkassör SE: Mats Ljung Tel.: Arb: Birgittaskolan, Box 6113, S Örebro Postgiro: Revisor Bengt Andersson Tel.: Kassör N: Anne Tolgensbakk Møller kompetansesenter Søbstadveien 65, Postboks Trondheim NTD nr

4 Innehåll Nr Redaktionens sida: Eva Silverplats: Kära Läsare 3 Petra Steen: BRI-olympiaden 2011 i Härnösand... 4 Eva Silverplats: Barn som kräver ögonkontakt Temadag om hörande barn med döva föräldrar... 8 Hanne Staugaard: SPK, Skolen på Kastelsvej, oktober Katrinelundsgymnasiet i Göteborg Håvard Trones: Felles norsk etterutdanningsmøte 2011 Oslo lufthavn NAF informerer Sara Håkansson: SAS-dagen 2011 Den auditiva miljön påverkar lärande Omslagsbild: Foto: XXX»BLÅ LISTAN» NTD har hatt som tradisjon å gi ut en oppdatert adresseliste over døveskoler, kompetansesentra, ressurssenter og andre institusjoner som arbeider med hørselshemmede/døve i Norden. Den»Blå Listan» har vært trykket opp og gitt ut som et eget nummer av NTD ca. hvert 3 år.»blå Listan» som selvfølgelig har vært trykket på blått papir, skal være et bidrag til samarbeid i Norden innenfor fagfeltet vårt.»blå Listan» er et viktig dokument for mange av oss. For å øke tiljengeligheten og for å sikre rask oppdatering av blant annet e-post adresser og hjemmesider er nå»blå Listan» lagt ut på nettet slik den forelå ved siste oppdatering. Det er også lagt inn linker til den enkelte institusjons hjemmesider. Den»Blå Listan» vil nå bli fortløpende oppdatert og vi ber om at oppdateringer og endringer sendes til anne. Du finner»blå Listan» på NAF: OBS! Glöm inte att uppdatera uppgifter i Blå listan Följande föreningar står bakom Nordisk tidskrift för hörsel- och dövundervisning : Norsk audiopedisk forening (NAF), kontaktperson: Håvard Trones e-post: Svenska sällskapet för hörsel- och dövundervisning (SHD), kontaktperson: RogerHolmström, e-post: Artiklar som önskas införda i NTD tas tacksamt emot av respektive lands redaktör. Vi välkomnar olika former av material med anknytning till undervisning eller rehabilitering av döva och hörselskadade. Det kan gälla barn, ungdomar eller vuxna. Vi ser gärna att artiklarna åtföljs av: Kort ingress till artikeln Personliga uppgifter om artikelförfattaren (titel, adress, ) En -adress som publiceras tillsammans med artikelföfattarens namn, för möjlig direktkontakt mellan läsare och författare. Foto på författaren. Andra bilder/illustrationer och medföljande bildtexter. Vi tar gärna emot korta informationer, recensioner och anmälningar av böcker, utredningar, rapporter, arbetsmaterial, DVD osv. Material sänds till respektive lands redaktör. Vi tar gärna emot material direkt till våra -adresser, se adressuppgifter på s 3. Respektive författare ansvarar för de åsikter som framförs i artiklarna. 2 NTD nr 4 11

5 Kära Läsare Efter en lång varm höst med både stormar och regn har äntligen vintern gjort sitt intåg, åtminstone i norra delarna av Norden. Dock fick vi i stora delar av Sverige uppleva en grön jul vilket inte uppskattades av alla, speciellt inte av våra barn, som ville ut och leka i snön. Höstterminens arbete på de flesta skolor runt om i Sverige har präglats av implementering av den nya skollagen och nya läroplanen. Ett nytt betygssystem har också införts. Hur det kommer att påverka möjligheten för eleverna att på ett bättre sätt kunna nå de mål som satts upp får framtiden utvisa. När det gäller barn och elever med hörselnedsättning eller som är döva och som går i specialskolan har också en ny läroplan utarbetats. Den har samma grund som läroplanen för grundskolan men skiljer sig en del i vissa ämnen, på samma sätt som det gjorde i den tidigare läroplanen. En nyhet i läroplanen är att ämnet teckenspråk har två kunskapsnivåer, teckenspråk för döva och hörselskadade och teckenspråk för nybörjare. Att ämnet teckenspråk fått två nivåer beror mycket på att det i dag börjar fler elever på specialskolan som inte har så mycket erfarenhet av teckenspråk, de har inte fått chansen att lära sig det i den förskola eller skola de tidigare gått i. Under våren 2012 kommer vi förhoppningsvis få ta del av hur propositionen med utgångspunkt i utredningen Med rätt att välja -en flexibel specialskola, kommer att utformas. I dagsläget väntar vi med stor spänning på vad riksdag och regering kommer att besluta utifrån propositionen. Vilken väg kommer specialskolorna i Sverige att gå? I utredningen föreslås att elever med behov av att lära teckenspråk ska kunna göra det även i skolorna i kommunerna. Detta kräver fler pedagoger med kunskap i teckenspråk, vilket det i dagsläget är stor brist på. Fler utbildningsmöjligheter måste skapas för detta. I detta nummer av NTD kan du ta del av arbetet på två skolor, en i Danmark och en i Sverige. En artikel handlar om auditiv miljö och lärande, ett referat från en konferens som anordnades av Svenska Audiologiska sällskapet, SAS. En god auditiv miljö mår vi alla bra av. I en undervisningssituation är den särskilt viktig om vi ska klara av att samtala, lyssna och komma ihåg det som sägs. Om det tar för mycket kraft att höra och tolka ljuden, finns det risk att lyssnaren inte klarar av att minnas informationen. Hur påverkar buller minnet? Hur kan vi få arbetsro i klassrummet? Vad kan vi göra för att få en bättre auditiv miljö? Årets audiologiska dag försökte ge svar på dessa frågor. Konferensen vände sig till skolledare, pedagoger, specialpedagoger och andra som har ansvar för eller påverkar elevernas undervisningsmiljö. En annan artikel handlar om CODA, Child of Deaf Adult, barn som har döva föräldrar. En temadag kring detta ämne genomfördes i september, där deltog bland annat Olga Svensson Richter som skrivit boken Flickan på två stolar, som vi tidigare refererat i NTD. Avslutningsvis finns ett reportage från en idrottstävling, BRI-olympiaden, som gick av stapeln under hösten där alla elever, både från grundskolan och specialskolan, tillsammans tävlade i friidrott. Med önskan om en bra start på 2012 och en fortsatt utveckling för framtiden av NTD önskar vi i redaktionen gärna bidrag från er läsare i form av artiklar, bilder eller tips om intressanta föreläsningar. Eva Silverplats Här finner du NTD på internet NTD nr

6 BRI-olympiaden 2 Petra Steen, idrottslärare på Kristinaskolan i Härnösand. Dimman låg tät över Högslätten, idrottsanläggning i Härnösand, när de 600 deltagande eleverna marscherade in på tävlingsarenan. Det var svårt att genom diset urskilja alla ungdomar som stod på fotbollsplanen under invigningsceremonin. Men i exakt samma ögonblick som BRI-olympadelden tändes bröt solen igenom molnen och dimman försvann. Resten av dagen strålade solen från en klarblå himmel och vi njöt av en underbar sensommardag. BRI-olympiaden är friidrottstävlingen där alla kan delta och alla är lika viktiga. Här bidrar varje elev med sin insats vilket ger klassen en poäng, oavsett placering. Precis som vid den riktiga olympiaden brann OS-elden på innerplanen och stämningen var på topp kring både tävlingsarenan och läktaren. Årets BRIolympiad lockade sammanlagt skolelever från hela Härnösands kommun (årskurs 3, 4, 5 och 6). Klasserna tävlade i kurirstafett, längdhopp, kulstötning samt löpning 60 meter. Våra elever från Kristinaskolan, specialskola för hörselskadade och döva barn, gjorde överlag mycket bra ifrån sig hela dagen, alla kämpade och gjorde fina resultat vilket resulterade i att vi slutade dagen på delad 16:e plats. Flera av eleverna slog nya personliga rekord. I år firar BRI-olympiaden 15-årsjubileum och det firades med bland annat utställning av gamla tidningsutklipp. Alla deltagande elever fick också var sin röd fin jubileums T-shirt. 4 NTD nr 4 11

7 011 i Härnösand NTD nr

8 6 NTD nr 4 11

9 Fortsättning av När staten blir förälder... dövskolan, oralismen, beskrev de döva eleverna som språklösa och de skulle fyllas med det svenska språket. Det skulle ske genom att de lärde sig tala svenska. Hörande barn, dvs. normala barn, lärde sig svenska genom att tala svenska. Det var normen som döva också skulle följa. Dövskolan var under den oralistiska epoken helt fixerad vid idén att ge språk, så fixerad att man glömde att man lär för livet och inte för talet. Denna fixering vid talat språk innebar att många centrala aspekter av barns växande ignorerades. Den oralistiska ideologin styrde undervisningen på bekostnad av elevernas växande till vuxna individer. Hur påverkades dövskolans elever? Den oralistiska ideologin fick flera allvarliga konsekvenser, inte bara för eleverna, utan också för deras föräldrar och för hela samhället. För eleverna innebar det bland annat att de kategoriserades utifrån en kroppslig funktion, nämligen sin hörselstatus. Redan innan man hade tekniska möjligheter att mäta hörselrester så hamnade dövskolans elever i olika klasser, i Sverige talade man om A-, B- och C-klasser. Det hette att indelningen gjordes efter elevernas intellektuella förmågor, men i praktiken handlade det om elevernas förmåga att uppfatta tal visuellt och/eller akustiskt. När man lärde sig mäta hörsel blev det helt klart att uppdelningen av eleverna skedde utifrån deras grad av hörselförlust, man började skilja mellan olika slag av döva, t. ex. egentligt och oegentligt döva, lomhörda barn, döva och hörselskadade. Elever graderades utifrån förmågan att uppfatta sinustoner. Detta hände i en tid då man samtidigt reste runt i svenska Lappland och mätte skallstorlek på den samiska befolkningen för att dela in människor i olika raser! De statliga dövskolorna motarbetade också teckenspråk, det språk som kunde fungera som ett smidigt vardagsspråk som man otvunget och enkelt kunde använda för att diskutera allt mellan himmel och jord. Men istället ålades alla vuxna på dövskolan att tala med eleverna och eleverna skulle tala till de vuxna. Teckenspråket blev ett gruppspråk mellan de döva eleverna. Det fungerade utmärkt som ett kompisspråk. Varken de vuxna på dövskolorna eller föräldrarna i hemmet använde teckenspråk. Men det är genom ett smidigt och gemensamt språk som vuxna kan förmedla sina kunskaper och erfarenheter till barn. På dövskolan blev varje vardagssituation mellan vuxen och barn en uttalslektion. Dövskolans elever fick uttalsträning istället för fostran! I dövskolan övertränade man just det som eleverna hade svårast för, nämligen att tala. Det lades ner så mycket tid på att talträning att annan undervisning fick stå tillbaka. Eleverna kunskaper när de lämnade skolan blev begränsade. Eleverna fick inte heller del av en äldre generations erfarenheter av hur det är att leva som vuxen döv i ett hörande samhälle. Det fanns inga vuxna döva att fråga! Dessutom utsattes de döva eleverna för forskning och utvecklingsarbete. De blev försökskaniner inom många olika forskningsdiscipliner, t. ex. inom akustik, audiologi, pedagogik, medicin m.m. Hur kunde det bli så här? Den oralistiska perioden i dövutbildningen medförde stora förändringar för döva. Ofta och med rätta har man påpekat oralismens avståndstagande till teckenspråk som en central orsak till oralismens dåliga resultat. Men det är också viktigt att påpeka den statens misslyckande som ersättning för föräldrarna som en viktig faktor till de oralistiska skolornas misslyckande. Staten lyckades inte att skapa en ersättning för föräldraskapet och därmed lyckades man inte med döva barns socialiseringsprocess. När man slutat dövskolan och skulle leva som vuxen döv i ett hörande/ talande samhället hade inte dövskolan gett kunskap eller erfarenhet för ett sådant liv. De döva hade otillräckliga kunskaper i att tala, läsa och skriva svenska, de var dåligt föreberedda inför vuxenvärlden. De hade begränsade möjligheter till kontakt med sin hörande familj. Många döva hade mindervärdeskomplex, många har fått problem med sin psykiska hälsa. Dövas främsta gemenskap var och förblev dövas värld, dövorganisationer, dövidrott m.m. Där umgicks man på lika villkor, där fick man sina kontakter, sina nätverk, sin familj. Den oralistiska ideologin syftade till att normalisera döva barn, genom att påtvinga döva en talspråksutveckling. Men de döva eleverna förblev döva, oralismen hade talat för döva öron. Och mitt i all talträning glömde man bort att alla barn, hörande eller döva, måste få så mycket annat för att växa upp till vuxna medborgare. Staten klarade inte att vara både ideolog och förälder Vad händer idag? Hur är situationen idag för döva/ hörselskadade barn? Hur fungerar kontakten mellan barn och föräldrar? Vilka möjligheter har man att hitta fram till ett smidigt gemensamt språk? Vilka möjligheter ges döva och hörselskadade elever att själva kunna välja språk, som barn, som ungdomar, som vuxna? Hur växer man in i en språklig trygghet? I september 2011 uppvaktade Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) den svenska regeringen med ett krav på att en offentlig utredning skulle genomföras där man undersöker hur döva som gått i den oralistiska skolan upplevt sin skoltid och hur det påverkat det fortsatta livet. SDR menar att en sådan utredning är viktig för att förhindra att något liknande ska ske igen. SDR menar också att ett av resultaten av en sådan utredning borde vara en ursäkt från samhället för det som hänt i dövskolorna under den oralistiska epoken. Alltså på samma sätt som samhället gjort för andra grupper som drabbats när staten tagit över föräldraskapet. Lennart Andersson NTD nr

10 Barn som kräve Temadag om hörande barn med döva föräldrar Sammanfattning av dagen gjord av Eva Silverplats, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten i Sverige. En dag i september 2011, närmare bestämt den 29 september, genomfördes en temadag i Härnösand med innehåll kring hörande barn som har döva föräldrar, så kallade CODA, vilket står för Child of Deaf Adult. Idén till temadagen har vuxit fram i samverkan mellan Sveriges Dövas Riksförbund, Landstinget Västernorrland och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Arbetet med att planera dagen har pågått under hela 2011 och resulterade i en mycket uppskattad temadag med 60 anmälda deltagare från södra Norrland. Programmet bjöd på ett skiftande innehåll där huvudrubrikerna var: En familj två språk Identitet ett liv i två världar Konsekvenser av tvåspråkighet Det viktiga samarbetet mellan föräldrar och förskola/skola Den inledande föreläsaren, Olga Svensson Richter, själv CODA, berättade med både humor och allvar, från sin barndom och uppväxt med döva föräldrar. Hon utgick från sin bok Flickan på två stolar Ett hörande barns uppväxt med döva föräldrar. Boken har tidigare recenserats i NTD nr Många roliga men också tragiska händelser delgavs deltagarna, både på talad svenska men också på teckenspråk, då Olga föredrog att återge vissa delar på det språk som är hennes första språk, svenskt teckenspråk. I slutet av sin föreläsning konstaterade Olga att de händelser och upplevelser hon hade som barn på 50-0ch 60-talet fortfarande kan upplevas av dagens unga CODA, att få vara tolk åt sina föräldrar, att få svara i telefonen och vara kontaktpersonen till skolan, bland annat. Lång tid har gått men situationen 8 NTD nr 4 11

11 r ögonkontakt för dagens unga CODA skiljer sig inte mycket från Olgas berättelse. Efter Olga tog Marcus Stömsten över, ung CODA som utifrån sitt perspektiv berättade om hur det är att ha döva föräldrar. Han gav oss i publiken tips på hur CODA fungerar och vad vi som pedagoger och annan personal inom landstingen och socialtjänsten kan tänka på. Vad är typiskt för CODA, enligt Marcus? -är självständiga och vågar mer -sätter andras välmående i första hand -är sociala -reagerar på ljud -pratar mycket -lyssnar och pratar samtidigt -gestikulerar mycket -reagerar inte när namnet ropas -beskriver målande -har svårt att lyssna och samtidigt skriva eller rita -behöver ha ögonkontakt för att förstå NTD nr

12 Att ha ögonkontakt med den man pratar med är grundläggande i kommunikationen för de barn som är CODA. Om du inte tittar på mig så är det inte till mig du riktar dig. Barn som är CODA växer upp i en familj där teckenspråk är kommunikationsspråk och teckenspråk kräver ögonkontakt, så det är inte konstigt att behov av ögonkontakt vid kommunikation med hörande barn till döva föräldrar är viktigt. Efter en välbehövlig lunch berättade Lisbeth Wikström, själv döv förälder till hörande barn, hur hennes och familjens liv fungerar i en tvåspråkig vardag. Lisbeth gav en bild av hur kommunikationen hemma fungerar då även hennes man är hörande. Alla i familjen behärskar teckenspråk men vid vissa tillfällen är det talspråket som dominerar och Lisbeth får be sin familj använda teckenspråk. Kontakten med barnens skolor fungerar ganska bra då skolan ser till att så gott som alltid anlita tolk vid till exempel föräldramöten och utvecklingssamtal. Det är alltid skolans ansvar att beställa tolk. Den sista i raden av föreläsare var teckenspråkstolken Sara Forsell som beskrev hur tolkarbetet går till och när användare ska beställa tolk. En tolk i Sverige kan arbeta ensam upp till en timme men är ett möte längre ska alltid två tolka finnas med. Detta för att arbetsbelastningen inte ska bli för stor. Dagen avslutades med en frågepanel där föreläsarna svarade på deltagarnas frågor. Uppföljning av temadagen planers just nu och under våren 2012 kommer en uppföljningsdag genomföras. Då får deltagarna, tillsammans med CODA och döva föräldrar, möjlighet att i grupp diskutera sina egna erfarenheter kring arbetet med barn som har döva föräldrar. Eva Silverplats 10 NTD nr 4 11

13 Utbildning Örebro Universitet Speciallärarprogrammet, specialisering mot Dövhet eller Hörselskada 90 högskolepoäng Halvfart - distans hösten 2012 Anmälningsperiod: 15mars 15april Mer information: www-oru.se/utbildning Mer information hittar du på Mer information hittar du på NTD nr

14 SPK, Skolen på Kaste Hvordan står det til I København? Hvordan ser skoletilbuddet ud til børn og unge med høretab? SPK er i virkeligheden betegnelsen for et bredt tilbud, et kompetencecenter bestående af skole, særlige tilbud til unge, fritidshjem, ungdomsklub, elevhjem, kursusvirksomhed og vejledning, men nedenstående beskæftiger sig primært med skoletilbuddet. Antallet af elever på SPK er, som alle andre steder, faldet drastisk indenfor de seneste år. Derfor har vi siden 2005 forsøgt at skabe en dialog med forvaltningen, embedsmandsniveauet, i Københavns Kommune, idet vi erkendte problemstillingen og ønskede flere børn på matriklen. Det måtte meget gerne være hørende, sådan at vi kunne etablere et samarbejde i et inkluderende miljø. I perioden herefter har der været en del dialogmøder i forvaltningen. Mange af møderne foregik i afdelingen for Plads og Kapacitet, da København stod overfor udfordringen at skulle skaffe yderligere skolekapacitet på Østerbro, som er det skoledistrikt, SPK ligger i. September 2010 kommer så den længe ventede indstilling. Forvaltningen indstiller til politikerne i København, at Skolen på Kastelsvej og Langelinieskolen sammenlægges og udbygges til en 5-sporet skole med tilbud til børn og unge med høretab. Langelinieskolen har pt. 2 spor og er en almindelig folkeskole, som ligger 4 minutters gang fra SPK. Politikerne i Børne og Ungdomsudvalget beslutter at følge indstillingen, 7 stemmer for, ingen imod, en enkelt undlader at stemme. Herefter igangsættes en høring. Forældrebestyrelsen, skolebestyrelsen, giver i deres høringssvar udtryk for bekymring for en egentlig sammenlægning og foreslår i stedet en tvillingeskolemodel. En sammenlægning vil indebære, at SPK ikke kan bevare status som selvstændig specialskole, men i stedet vil blive en specialafdeling i en stor, almindelig folkeskole. Forældrene frygter tab af identitet, kultur, indflydelse og integritet. Skoleafdelingen på SPK og Langelinieskolen går sammen om at beskrive, hvordan en tvillingeskolemodel kan se ud og der arrangeres studietur til Oslo for at se, hvordan modellen fungerer der. Forvaltningen læser og lytter, men ender med at anbefale en reel sammenlægning af de to skoler. Fritidstilbuddets skæbne er endnu ikke afklaret. I indstillingen og beslutningen, som falder i januar 2011 slås det fast at skolens kompetencecenterfunktion over for almenskolerne og skoler i regionen vil fortsætte i forhold til det hørehandicappede område og den tilknyttede pædagogik. Det er godt nyt, for vi har været bekymrede for, hvorvidt vi kunne fortsætte netop vores kompetencecenters virke. Det besluttes også at der inden udgangen af 2012 skal foretages en evaluering af skoleledelsens arbejde med at skabe en vellykket sameksistens mellem skolens almen og specialdel. Med virkning fra august 2011 er Skolen på Kastelsvej altså ikke længere en selvstændig specialskole for børn og unge med høretab, men en del af et nyt fællesskab, en skole, som politikerne har besluttet skal hedde Langelinieskolen. Det betyder, at mange år med stor bekymring for skolens fremtid er overstået. Vi består, er stadig et regionalt tilbud og kan fortsætte kurser og vejledning i kompetencecenterets regi. Tilbage står tvivlen om fritidstilbuddene. Vi har i en del år arbejdet på at styrke samarbejdet på tværs af SPK s miljøer for at komme bredt og helt rundt om de børn og unge, vi i fællesskab skal udvikle fagligt, socialt og personligt. Vi vil naturligvis stadig kunne samarbejde, men det bliver spændende at se, hvordan organiseringen bliver. Fortsætter fritidshjem 12 NTD nr 4 11

15 lsvej, oktober 2011 og elevhjem som en del af SPK, eller...? Lige nu ligger SPK s matrikel i byggerod, krydret med vandskade fra skybruddene i sommers, så vi må fraflytte midlertidigt til anden adresse i nærheden, hvor kommunen har lejet egnede lokaler til os. Fremtiden byder på en Langelinieskole beliggende på to matrikler. På Kastelsvej kommer specialafdelingen til at skulle være i et ombygget gult hus, mens der i den hvide bygning skal være indskolingsafdeling for hørende børn, 5 spor fra børnehaveklasse til og med 3. klasse med tilhørende fritidshjem. Også den hvide bygning skal ombygges. I Holsteinsgade, hvor den oprindelige Langelinieskole har deres bygninger, skal der bygges, sådan at der bliver plads til 5 spor med børn fra klasse. I skrivende stund ser det hele noget kaotiske ud, men til februar skulle vi kunne flytte hjem til Kastelsvej. Vi har både forældre, medarbejdere og ledelse repræsenteret i byggeudvalget, så vi har løbende haft indflydelse på byggeriet, og hvad lokalerne skal kunne i forhold til børnenes behov. Så hvad byggeriet angår, er forventningerne store. Vi glæder os meget til at se det færdige resultat, til at pakke ud og komme i gang i nye og dejlige lokaler. Vi ser frem til samarbejdet med en masse nye kolleger og er allerede i gang med en sammenlægningsproces, hvor vi taler om, hvordan vi skal definere og bruge fællesskabet: Hvilke værdier vil vi hylde Hvilke mål vil vi sætte Hvordan bliver vi en samlet personalegruppe Hvordan får vi kendskab til hinandens kulturer Hvordan kan vi arbejde optimalt inkluderende Kan vi blive et bedre tilbud til cochlear implanterede børn, nu da vi både har hørende og hørehæmmede i én og samme skole mm Vi havde ønsket det anderledes. Vi havde gerne set SPK bevaret som en selvstændig specialskole, gerne som en tvillingeskolemodel. Men sådan skulle det ikke være. Nu er beslutningen truffet. Det har givet ro og mulighed for og overskud til at se fremad i den nye struktur og organisering. Politikerne har besluttet formen. Nu er det op til os at arbejde med indholdet, - en udfordring vi ser frem til at arbejde med og i. Hanne Staugaard, SPK, Langelinieskolen NTD nr

16 Katrinelundsgymn På Katrinelundsgymnasiet kan elever med hörselnedsättning få en lugn studiemiljö. Här kan vi erbjuda specialinredda klassrum, specialutbildade lärare och undervisning i små grupper. Alla nya elever får en egen dator. På skolan kan man läsa samhällsvetenskap, naturvetenskap, vård -och omsorg och ekonomi. Är eleverna tillräckligt många inom ett program så bildar de en klass. Under första året läser eleverna i huvudsak gymnasiegemensamma ämnen. I tvåan och trean blir det mer karaktärsämnen. Vi försöker att erbjuda varje elev en unik utbildning utifrån sina förutsättningar. Lärarna som arbetar här är i regel specialutbildade för att undervisa elever med hörselnedsättning. Här finns specialpedagog, hörsel- och talpedagog och vi har teckenspråkskunniga elevassistenter. Skolan erbjuder stöd och hjälp under hela elevens utbildning och vi försöker att individanpassa varje elevs studier så långt det är möjligt. Klassrummen på skolan är små och försedda med hörselteknisk utrustning. Ibland läser eleverna integrerat med de hörande eleverna och då finns det portabel hörselutrustning att bära med sig. I ett hörselklassrum är det sällan mer än åtta elever i en kurs. 14 NTD nr 4 11

17 asiet i Göteborg Hej! Andreas Jag heter Andreas och är 18 år. Jag går tredje året på samhällsprogrammet på Katrinelundsgymnasiet. Jag tycker att det går bra i skolan. Det är inte speciellt svårt att hänga med på lektionerna. Det har funkat rätt så bra hittills. Innan jag läste här så gick jag på en specialskola för döva och hörselskadade. Då gick jag i en dövklass. Jag har CI (Cochlea Implantat) och har haft den i ca 15 år och talar riktigt bra svenska men hörseln är inte lika bra. Det finns ett gymnasium för döva i Örebro, men jag ville testa något nytt och ville se om jag kunde klara mig bra i en hörselklass. Det tycker jag att jag gör. Skolan erbjuder olika möjligheter för oss. Man kan t.ex. använda en hörselslinga så man kan höra lärarna och eleverna extra bra. Klassen är liten och man ser varandra när man ska prata vilket är viktigt. Man får också en starkare gemenskap när det är så pass få elever i en klass. Dessa faktorer spelade in när jag valde Katrinelundsgymnasiet. Efter gymnasiet ska jag förmodligen ta det lugnt och resa runt lite. Kanske jobba lite. NTD nr

18 Hej! Jag heter Emelie och går sista året på Katrinelundsgymnasiet/hörsel och läser naturvetenskapliga programmet. Innan jag sökte hit gick jag i en vanlig skola med många elever. Jag hade svårt att hänga med ibland och fick inte alltid så mycket hjälp som jag ville ha. Då fick jag höra talas om hörsel här på Katrinelund och blev nyfiken. Jag kom på besök och tittade runt och pratade med folk. Jag kände då att detta skulle passa mig och sökte hit. Hösten 2009 så började jag. Jag är nöjd över mitt val. Det är små klasser och man hänger med utan problem och framförallt så får man mycket hjälp. Efter jag tar studenten 2012 skulle jag vilja läsa till psykolog i Linköping. Emelie Kontaktuppgifter KATRINELUNDSGYMNASIET Skånegatan 14, GÖTEBORG Ulf Hassel, rektor , Annica Albrechtson, utbildningsledare , NTD nr 4 11

19 Hjelp oss å sørge for att»blå LISTAN» er oppdatert! Oppdateringer og endringer sendes Vi gjør oppmerksom på at»blå Listan» har fått ny e-post adresse for oppdateringer. BlåListan finnes nå på følgende linker: Blå Listan på NAF sine hjemmesider: NTD nr

20 Felles norsk etterut Oslo lufthavn 18 NTD nr 4 11

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

Var finns valfriheten för döva och hörselskadade elever? Av Emma Hoveklint, lärarassistent på Katrinelundsgymnasiet

Var finns valfriheten för döva och hörselskadade elever? Av Emma Hoveklint, lärarassistent på Katrinelundsgymnasiet Var finns valfriheten för döva och hörselskadade elever? Av Emma Hoveklint, lärarassistent på Katrinelundsgymnasiet Hörsel- och dövundervisningen i Sverige är i stark förändring. En överväldigande majoritet

Läs mer

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning iaried Diarienummer Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning 2015-02-01 Diarienummer Bakgrund Specialpedagogiska skolmyndigheten ska säkra en likvärdig

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Studieresa till Örebro

Studieresa till Örebro Studieresa till Örebro För att låta finlandssvenska hörselskadade skolelever med föräldrar bekanta sig med utbildningsmöjligheter i Sverige ordnade DHBS i samarbete med hörselpedagog Eivor Larpes ett studiebesök

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Business Meetpoint 3-5 november 2009

Business Meetpoint 3-5 november 2009 GEMENSAM EVALUERING BUSINESS MEETPOINT 2009 Årets konferanse hadde totalt 125 deltakere. Dette var en god del færre deltakere enn vi hadde håpet på, og vi tror at dette i hovedsak skyldes lavkonjunktur

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud

Läs mer

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit!

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Pelle Skoglund, utvecklingsledare Jan Danielsson & Maude Wildow, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten & fristående skolhuvudmän NU RESER VI! 2010-09-27

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden

Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden Til skolen Rundskriv S 09-2015 Oslo, 23. mars 2015 Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden 15. og 16. april, Nordiska Folkhögskolan, Kungälv, Sverige Nordisk folkehøgskoleråd inviterer

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser StegVis Utveckla barnens sociala färdigheter Ett undervisningsprogram för förskola och skola i samarbete med hemmet StegVis Läs om syfte, mål, metoder och material, och få information om försäljning, kurser

Läs mer

Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap

Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap Handledning och frågeställningar efter att läst boken, Lille Lustig och skogens vänner Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap 1. Instruktion från pedagog till barn: Titta

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Invitasjon til den nordiske vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden

Invitasjon til den nordiske vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden Til folkehøgskolene (vær snill å send videre til:) -rektor, assisterende rektor/inspektør -lokallagsleder Kopi til: Vår ref.: 13/15/A 1.08, Oslo, 30.01.2015 FHF-rundskriv 4/2015 Nordisk folkehøgskoleråd

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2012. KomTek Glada Hudik. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Härnösand 2012. KomTek Glada Hudik. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Härnösand 2012 Presentasjon av laget KomTek Glada Hudik Vi kommer fra Hudiksvall Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer KomTek Hudiksvall

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare Erfarenheter med Produktionsledare Elev 3 steder 79 83 Grönt bevis 83 84 Egen Bakgrund Marienborg 84 92 + Merkonom 89 92 Bregentved 92 06 SAB 07 nov07

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Team Söråker Vi kommer fra Söråkers skola Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 1 jente og 6 gutter. Vi representerer Söråkers skola

Läs mer

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Bakgrunn Mange norske fuglehundklubber tilsluttet Norsk Kennel Klubb (NKK) benytter seg av det

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

SEMINARIUM KRING NÄTBASERAT LÄRANDE

SEMINARIUM KRING NÄTBASERAT LÄRANDE PROJEKT NÄTPEDAGOGIK SEMINARIUM KRING NÄTBASERAT LÄRANDE ÅLANDS HOTELL OCH RESTARUANGSKOLA 19 MARS 2009 Projekt Nätpedagogik är delfinansierat av Europeiska Socialfonden och Ålands landskapsregering Program

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Aktiva Ute Malmö Naturskola

Aktiva Ute Malmö Naturskola Aktiva Ute Malmö Naturskola I projektet Aktiva Ute utbildades unga Malmöbor till att bli naturinspiratörer. Syftet med utbildningen var att göra deltagarna nyfikna på naturen, ge positiva upplevelser av

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Yttrande om slutbetänkandet av Litteraturutredningen "Läsandets kultur" (SOU 2012:65)

Yttrande om slutbetänkandet av Litteraturutredningen Läsandets kultur (SOU 2012:65) 2013-02-25 Ert diarienummer: Ku20 121 1 478/KO Vårt diarienummer: 54/2013 Till: Kul turdepartementet >DR -=-- SVERIGES OOVAS RIKSFÖRBUND Yttrande om slutbetänkandet av Litteraturutredningen "Läsandets

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG STUDIEHANDLEDNING Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller praktiska tips på hur du leder en

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer.

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. 1 NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. Samarbetsavtalet är godkänt av representanter från de nordiska länderna som deltog på samarbetsmötet 25-26.

Läs mer

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på?

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på? Kontakt Vill Du veta mer om stamning eller ha kontakt med ytterligare människor som stammar? Ta kontakt med Sveriges stamningsförbund Hemsida: http://www.stamning.se/ Telefon: 08-720 61 12 08-720 66 09

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

En dag om Danmark och danskarna med Uffe Palludan

En dag om Danmark och danskarna med Uffe Palludan En dag om Danmark och danskarna med Uffe Palludan Förvaltnin g Öres und Adm inis tration Politik Leders kap H is toria Identitet Religion Ekonom i Danmark och danskarna KURS Nu ges du och dina medarbetare

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp

som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp Tips från deltagare i distanskursen Skolsituationen för elever med hörselskada Sammanställd av Specialpedagogiska institutet Carin Norman/Birgitta Bellman

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan. grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan. grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Älvängenskolan grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem läsåret 2014/15 Keith Haring Upprättad augusti 2014 Lisbeth

Läs mer

intressepolitiskt program

intressepolitiskt program intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Det kostar pengar att skapa en bra ljudmiljö i skolan. Vad är en bra ljudmiljö värd för elever, lärare och samhället? 2014-12-01

Det kostar pengar att skapa en bra ljudmiljö i skolan. Vad är en bra ljudmiljö värd för elever, lärare och samhället? 2014-12-01 Det kostar pengar att skapa en bra ljudmiljö i skolan. Vad är en bra ljudmiljö värd för elever, lärare och samhället? 2014-12-01 1 Innehåll sid 2 Kostnad och värde. Skolverkets läroplan Lgr 11. sid 3-9

Läs mer

Casper Jul Nielsen Systemansvarig

Casper Jul Nielsen Systemansvarig TÖF 2015-10-01 Casper Jul Nielsen Systemansvarig Oversigt - Hvem er Samres - Hvad sker der udenfor Danmark - Sammenhängende trafik, et eksempel fra Dalarna - Opläg til diskussion Vår affärsidé Att leverera

Läs mer

Integrasjon av helseteknologi i ingeniørstudiet: TELDRE

Integrasjon av helseteknologi i ingeniørstudiet: TELDRE Integrasjon av helseteknologi i ingeniørstudiet: TELDRE ET PROSJEKT I GRENSEBROEN-FAMILIEN Per Thomas Huth Regionalt Innovationssystem TELDRE Trådløs Pasient FoU-ROM Utstillinger som for eksempel: Fremtidig

Läs mer

Nyhetsbrev från Barnrättsakademin

Nyhetsbrev från Barnrättsakademin Nyhetsbrev från Barnrättsakademin Efter en bra vårtermin och en underbar sommar har våra kurser åter börjat och universitetet är fyllt av nya och återvända studenter! Vi hälsar våra ca 200 studenter välkomna

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Fritidshem PROGRAM. kunskap i gemenskap. Nordiskt symposium Jönköping 14 15 maj 2014

Fritidshem PROGRAM. kunskap i gemenskap. Nordiskt symposium Jönköping 14 15 maj 2014 Fritidshem kunskap i gemenskap Nordiskt symposium Jönköping 14 15 maj 2014 PROGRAM Fritidshemssymposium 14 15 maj 2014 Jönköping Fritidshem Kunskap i gemenskap Program Onsdag 14 maj 09.00-10.00 Registrering

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Föräldraföreningen Talknutens yttrande till betänkandet Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning,

Läs mer

www.cumap.se CuMap support - under julhelgenrna

www.cumap.se CuMap support - under julhelgenrna Årgång 3, nr 3, December 2009 Julen närmar sig och vi börjar redan tänka på ledighet Eller kanske inte! Under julhelgerna kör ni föreningar så många cumap-cuper att det knappt går att hålla räkningen på

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Erfarenheter av barn med Cochlea Implantat i skolan rapport från en konferens i Göteborg 12-14 april 2000.

Erfarenheter av barn med Cochlea Implantat i skolan rapport från en konferens i Göteborg 12-14 april 2000. Erfarenheter av barn med Cochlea Implantat i skolan rapport från en konferens i Göteborg 12-14 april 2000. Av Helen Carlbom Kannebäcksskolans rapportserie: nr 3, Göteborg, september 2000 Cochlea Implantat

Läs mer

Är det bättre i staten? Nej, alla lärare är felavlönade

Är det bättre i staten? Nej, alla lärare är felavlönade Är det bättre i staten? Nej, alla lärare är felavlönade Rapport från Lärarförbundet 2011-07-18 Lärarförbundet granskar kontinuerligt och öppet lärarlönerna i Sveriges kommuner. Tidigare i år undersökte

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2012

FIRST LEGO League. Härnösand 2012 FIRST LEGO League Härnösand 2012 Presentasjon av laget Team Spam Vi kommer fra Härnösand Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 7 jenter og 4 gutter. Vi representerer Kastellskolan Type

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning?

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? I Stockholms län finns det många olika verksamheter som kan ge råd och stöd till dig som är mellan 0-20 år. Den här foldern är tänkt att underlätta

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Rose-Marie Goding Blomdahl Bjd/Grs Aksanna Annerfeldt, M:1/ M:2

Rose-Marie Goding Blomdahl Bjd/Grs Aksanna Annerfeldt, M:1/ M:2 1/5 Protokoll Skolrådsmöte 2010-03-16 Dag: Onsdag 16 mars 2011 Tid: Kl.18.30 20.00 Plats: Viggestorpsskolans personalrum Närvarande: Svälthagsskolan Peter Vind (Sekreterare) Tomas Lindgren Ulrika Söderberg

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen är förskolechefen tillsammans med

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Protokoll fört vid Grevhagsskolans brukarrådsmöte 21/10-09

Protokoll fört vid Grevhagsskolans brukarrådsmöte 21/10-09 Protokoll fört vid Grevhagsskolans brukarrådsmöte 21/10-09 Närvarande: Peter Wassborg 5B, Mikael Bergkvist FKA, Madelene von Stöckel 1A, Christina Egede Uppström 6A, Maria Khilbaum 3A, Eva Andersson 4B,

Läs mer

Hörteknik i skolan, nödvändigt men inte tillräckligt?

Hörteknik i skolan, nödvändigt men inte tillräckligt? Hörteknik i skolan, nödvändigt men inte tillräckligt? Seminarium 8 Pedagogen i vardagen samspel och lärande Stockholm 25-26 mars 2010 Arne Gustafsson / Håkan Bergkvist, SPSM 3 Pedagogiska förutsättningar

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

NCK / The Nordic Centre of Heritage Learning. www.nckultur.org. Box 709 SE- 831 28 Östersund info@nckultur.org

NCK / The Nordic Centre of Heritage Learning. www.nckultur.org. Box 709 SE- 831 28 Östersund info@nckultur.org NCK / The Nordic Centre of Heritage Learning www.nckultur.org Box 709 SE- 831 28 Östersund info@nckultur.org Östersund, 2013 -1- Norska museer har ett stort engagemang för lärande och pedagogik. Det visar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016 Verksamhetsplan för Vendestigens Förskola och Skola AB's Fritidsverksamhet 2015-2016 Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid. En förutsättning för att barnen ska uppleva fritiden som rolig och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014 8 Svensk välfärd: Hörsel på båda öronen, men bara om du inte behöver CI! Habilitering med cochleaimplantat för döva/gravt hörselskadade är en riktig framgångssaga, som har överträffat till och med läkares

Läs mer

Lilla föräldraboken. Bra att veta som förälder på Örebro Waldorfskola

Lilla föräldraboken. Bra att veta som förälder på Örebro Waldorfskola Lilla föräldraboken Bra att veta som förälder på Örebro Waldorfskola Välkommen som ny förälder till Örebro Waldorfskola! Den här skriften är tänkt att vara en vägledning för dig som ny förälder. Här får

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer