Nordisk tidskrift för hörsel- och dövundervisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nordisk tidskrift för hörsel- och dövundervisning"

Transkript

1 NTD Nordisk tidskrift för hörsel- och dövundervisning Nr BRI-olympiaden 2011 i Härnösand Skolen på Kastelsvej

2 HISTORIA HISTORIA HISTORIA HISTORIA När staten blir förälder.. Under de sista 150 åren har kärnfamiljen blivit en självklar del av våra nordiska samhällen. En far, en mor och deras barn ser vi som grundläggande för att överföra traditioner, regler och vanor från en generation till nästa. Det har inte alltid varit så och det ser annorlunda ut i andra delar av världen. När barn växer upp får de sina föreställningar om vad det är att vara barn och vad det betyder att bli vuxen. De är därmed väl förberedda när de möter storsamhället i form av skola, konfirmation, rösträtt och så vidare. Samhället, eller staten, kan bygga vidare på föräldrarnas grundläggande uppfostran och barnet blir vuxen. Socialiseringen in i vuxenvärlden startar i kärnfamiljen och storsamhället kan sedan fortsätta det som familjen lagt grunden till. På detta bygger våra föreställningar om hur barn växer upp till goda medborgare. Staten övertar föräldraskap Men för en del barn har det inte blivit så. Av olika skäl har inte socialiseringsprocessen inom kärnfamiljen fungerat. Då har statsmakten tagit ett mycket större ansvar för dessa barns socialisering. Staten har trätt in i föräldrarnas ställe. En del barn uppfattades som intellektuellt underpresterande, vanartiga, asociala osv. Föräldrarna skulle då överlämna sina barn i samhällets vård. Anstalterna eller institutionerna fick varierande namn, men en sak var klar: staten övertog föräldraskapet för dessa barn. Föräldrarnas kontakt med sina barn begränsades eller till och med förhindrades. Det är oklart om staten anklagade föräldrarna för att inte ta hand om sina barn, eller om det ansågs att barnen själva till någon del skulle ha del i ansvaret. Staten kunde också ingripa när det gällde barnets språkliga förutsättningar. I Sverige placerades samiska barn i nomadskola/sameskola och finsktalande barn i Tornedalen fick inte tala finska i skolan. Döva/hörselskadade barn placerades i dövskola där man skulle ge språket till dessa barn. Kontakten mellan föräldrar och barn begränsades även här, staten övertog ansvaret för dessa barns språkliga tillhörighet. Under de senaste 50 åren har statens övertagande av föräldraskapet kritiserats och många förändringar skett. Idag utgår man från att föräldrar och barn ska få stöd så de kan växa tillsammans. Några grupper som drabbats särskilt hårt har också fått ekonomiskt skadestånd och en ursäkt av det offentliga Sverige för det lidande de blivit utsatta för under sin uppväxt. Samiska och tornedalsfinska är numera erkända minoritetsspråk. Stöd ges till utbildning och kultur på båda språken. Och barn som inte hörde eller som hörde dåligt? En del har förändrats. Teckenspråket finns numera med i den svenska språklagen som ett av språken i Sverige. Det finns tolkservice, om än bristfällig. Dagliga nyheter på teckenspråk kan ses på TV. Internet, bildtelefon och annan kommunikationsteknik har vidgat möjligheterna till kommunikation. I Sverige idag accepteras teckenspråket som ett kommunikationsmedel, men det respekteras knappast som den kulturbärare det är. Och hur mår de döva som idag börjar bli gamla, som gått i den gamla, orala skolan. Enligt uppgifter från dövas organisationer i Sverige så mår många psykiskt dåligt. Många känner att de aldrig har fått chansen, att de redan i dövskolan fick lära att de inte dög, och att de i vuxenlivet aldrig fick känna att de räckte till. De har förblivit en andra klassens medborgare. Det är bara i dövas egna verksamheter som de känt en gemenskap och fått ett värde. Är det inte rimligt att anta att dessa upplevelser är en konsekvens av den uppväxt de haft? Hur var det att växa upp på en dövskola där hörande vuxna bestämde och där dessa vuxna endast fick tala till eleverna. Och sedan komma hem på loven, när man inte kunde kommunicera med föräldrarna, för de kunde inte teckna? Kan man bli en fullvärdig medborgare under de förutsättningarna? Klarade staten föräldrarollen? Dövskolorna skapades under en epok där man inte på samma sätt som de senaste dryga 150 åren fokuserat på normativitet. Storsamhället stödde då dövskolornas framväxt för att det var det effektivaste sättet att göra döva till en produktiv och framgångsrik grupp i samhället. Man koncentrerade sig på att döva skulle lära sig ett yrke och att läsa och skriva samhällets språk. I de tidiga dövskolorna handlade det också om tillgången till teckenspråk och en fungerande social miljö. Dövskolorna var teckenspråkiga öar i ett hörande/talande Europa. Där fanns döva lärare och döva skolledare. Kunskap och erfarenheter förmedlades mellan generationer av döva, på liknande sätt som mellan förälder och barn. I slutet av 1800-talet förstatligades dövskolan. Sverige delades in i dövskoledistrikt och döva barn skickades till dövskoleinternaten, där de fick leva under terminerna. Bara under längre ledigheter kunde man resa hem till sina föräldrar. Men i de allra flesta fall var föräldrarna hörande och kunde inte teckenspråk. Staten övertog ansvaret att ge barnen språket från föräldrarna och det språk man gav, det var det talade svenska språket. Samtidigt präglades hela Europa av ett ökat fokus på normativitet. Det blev viktigt att ha normer för vad som var normalt, fullsinnat, mänskligt m.m. Man utgick genomgående från att avskilja det onormala, abnorma (dövskolan räknas en period in i beteckningen abnormskolan!). Man skar bort det som man upplevde som avvikande eller felaktigt för att nå fram till det normala sättet att vara. Den övergripande ideologin inom Fortsättning på sidan 7

3 Nordisk Tidskrift för hörsel- och dövundervisning i samarbete mellan Norsk audiopedagogisk forening, Svenska sällskapet för hörsel- och dövundervisning och Forstanderkollegiet. De lands- og landsdelsdækkende tilbud for børn og unge med høretab og medfødt døvblindhed. Utgiven med stöd från Tysta Skolan (Sverige), En kreds af fagligt interesserede (Danmark) och från våra annonsörer. Tidskriften har sitt ursprung i Nordisk Tidsskrift for Blinde-, Døvstumme- og Idiotskolen, (Danmark ), och Tidskrift för döfstumskolan (Sverige ). På det 4:de Nordiske abnormskolemøde i Köpenhamn 1898 beslöts att den senare tidskriften i fortsättningen skulle ha en nordisk redaktion och vara gemensam för hela Norden utkom så Nordisk tidskrift för dövstumskolan med sitt första nummer. Tidskriften har ändrat namn och utseende genom åren, men det nordiska samarbetet har varit framgångsrikt och tidskriften fortsätter än i dag att representera fl era nationer, hvilka å ena sidan förstå hvarandras språk och förete många likheter, men å andra sidan äga hvar och en sin individualitet. (citat från NTD, nr 1, 1899) Annonser Annonspriser (i respektive lands valuta): Helsida 4 nr: :- Helsida 1 nr: 3.000:- Halvsida 4 nr: 6.000:- Halvsida 1 nr: 2.000:- Prenumeration/adressändring sköts av respektive lands kassör. Huvudkassör för NTD: Mats Ljung, adress och postgiro se höger. Prenumeration ingår i respektive lands föreningsavgift. Prenumerationspriser 2010 för icke medlemmar: Privatpersoner: 300 kr Institutioner: 500 kr Lösnummer kan rekvireras från redaktörerna. ISSN Tryck: Triotryck AB i Örebro. Redaktörer Huvudredaktör och ansvarig utgivare: Lennart Andersson Birger Jarlsgatan 24 E, SE Göteborg Tel DK: Anette Thiesen Teglgårdsvej 98, DK-5500 Middelfart Tel.: Arb: Center for Høretab, Merkurvænget 2 DK-7000 Frederica Tel.: SE: Eva Silverplats Pumpbacksgatan 10, S Härnösand Arb: Specialpedagogiska skolmyndigheten, Kristinaskolan, Box 3007, S Härnösand Tel. arb.rum: , Tel. skolan: Mobil: Fax: N: Anne Bakken Gammelverksgata 24, N-7500 Stjørdal Tel.: Arb: Möller kompetansesenter Søbstadveien 65, Postboks 175, 7473 Trondheim Tel.: , Fax: Mobil: Huvudkassör SE: Mats Ljung Tel.: Arb: Birgittaskolan, Box 6113, S Örebro Postgiro: Revisor Bengt Andersson Tel.: Kassör N: Anne Tolgensbakk Møller kompetansesenter Søbstadveien 65, Postboks Trondheim NTD nr

4 Innehåll Nr Redaktionens sida: Eva Silverplats: Kära Läsare 3 Petra Steen: BRI-olympiaden 2011 i Härnösand... 4 Eva Silverplats: Barn som kräver ögonkontakt Temadag om hörande barn med döva föräldrar... 8 Hanne Staugaard: SPK, Skolen på Kastelsvej, oktober Katrinelundsgymnasiet i Göteborg Håvard Trones: Felles norsk etterutdanningsmøte 2011 Oslo lufthavn NAF informerer Sara Håkansson: SAS-dagen 2011 Den auditiva miljön påverkar lärande Omslagsbild: Foto: XXX»BLÅ LISTAN» NTD har hatt som tradisjon å gi ut en oppdatert adresseliste over døveskoler, kompetansesentra, ressurssenter og andre institusjoner som arbeider med hørselshemmede/døve i Norden. Den»Blå Listan» har vært trykket opp og gitt ut som et eget nummer av NTD ca. hvert 3 år.»blå Listan» som selvfølgelig har vært trykket på blått papir, skal være et bidrag til samarbeid i Norden innenfor fagfeltet vårt.»blå Listan» er et viktig dokument for mange av oss. For å øke tiljengeligheten og for å sikre rask oppdatering av blant annet e-post adresser og hjemmesider er nå»blå Listan» lagt ut på nettet slik den forelå ved siste oppdatering. Det er også lagt inn linker til den enkelte institusjons hjemmesider. Den»Blå Listan» vil nå bli fortløpende oppdatert og vi ber om at oppdateringer og endringer sendes til anne. Du finner»blå Listan» på NAF: OBS! Glöm inte att uppdatera uppgifter i Blå listan Följande föreningar står bakom Nordisk tidskrift för hörsel- och dövundervisning : Norsk audiopedisk forening (NAF), kontaktperson: Håvard Trones e-post: Svenska sällskapet för hörsel- och dövundervisning (SHD), kontaktperson: RogerHolmström, e-post: Artiklar som önskas införda i NTD tas tacksamt emot av respektive lands redaktör. Vi välkomnar olika former av material med anknytning till undervisning eller rehabilitering av döva och hörselskadade. Det kan gälla barn, ungdomar eller vuxna. Vi ser gärna att artiklarna åtföljs av: Kort ingress till artikeln Personliga uppgifter om artikelförfattaren (titel, adress, ) En -adress som publiceras tillsammans med artikelföfattarens namn, för möjlig direktkontakt mellan läsare och författare. Foto på författaren. Andra bilder/illustrationer och medföljande bildtexter. Vi tar gärna emot korta informationer, recensioner och anmälningar av böcker, utredningar, rapporter, arbetsmaterial, DVD osv. Material sänds till respektive lands redaktör. Vi tar gärna emot material direkt till våra -adresser, se adressuppgifter på s 3. Respektive författare ansvarar för de åsikter som framförs i artiklarna. 2 NTD nr 4 11

5 Kära Läsare Efter en lång varm höst med både stormar och regn har äntligen vintern gjort sitt intåg, åtminstone i norra delarna av Norden. Dock fick vi i stora delar av Sverige uppleva en grön jul vilket inte uppskattades av alla, speciellt inte av våra barn, som ville ut och leka i snön. Höstterminens arbete på de flesta skolor runt om i Sverige har präglats av implementering av den nya skollagen och nya läroplanen. Ett nytt betygssystem har också införts. Hur det kommer att påverka möjligheten för eleverna att på ett bättre sätt kunna nå de mål som satts upp får framtiden utvisa. När det gäller barn och elever med hörselnedsättning eller som är döva och som går i specialskolan har också en ny läroplan utarbetats. Den har samma grund som läroplanen för grundskolan men skiljer sig en del i vissa ämnen, på samma sätt som det gjorde i den tidigare läroplanen. En nyhet i läroplanen är att ämnet teckenspråk har två kunskapsnivåer, teckenspråk för döva och hörselskadade och teckenspråk för nybörjare. Att ämnet teckenspråk fått två nivåer beror mycket på att det i dag börjar fler elever på specialskolan som inte har så mycket erfarenhet av teckenspråk, de har inte fått chansen att lära sig det i den förskola eller skola de tidigare gått i. Under våren 2012 kommer vi förhoppningsvis få ta del av hur propositionen med utgångspunkt i utredningen Med rätt att välja -en flexibel specialskola, kommer att utformas. I dagsläget väntar vi med stor spänning på vad riksdag och regering kommer att besluta utifrån propositionen. Vilken väg kommer specialskolorna i Sverige att gå? I utredningen föreslås att elever med behov av att lära teckenspråk ska kunna göra det även i skolorna i kommunerna. Detta kräver fler pedagoger med kunskap i teckenspråk, vilket det i dagsläget är stor brist på. Fler utbildningsmöjligheter måste skapas för detta. I detta nummer av NTD kan du ta del av arbetet på två skolor, en i Danmark och en i Sverige. En artikel handlar om auditiv miljö och lärande, ett referat från en konferens som anordnades av Svenska Audiologiska sällskapet, SAS. En god auditiv miljö mår vi alla bra av. I en undervisningssituation är den särskilt viktig om vi ska klara av att samtala, lyssna och komma ihåg det som sägs. Om det tar för mycket kraft att höra och tolka ljuden, finns det risk att lyssnaren inte klarar av att minnas informationen. Hur påverkar buller minnet? Hur kan vi få arbetsro i klassrummet? Vad kan vi göra för att få en bättre auditiv miljö? Årets audiologiska dag försökte ge svar på dessa frågor. Konferensen vände sig till skolledare, pedagoger, specialpedagoger och andra som har ansvar för eller påverkar elevernas undervisningsmiljö. En annan artikel handlar om CODA, Child of Deaf Adult, barn som har döva föräldrar. En temadag kring detta ämne genomfördes i september, där deltog bland annat Olga Svensson Richter som skrivit boken Flickan på två stolar, som vi tidigare refererat i NTD. Avslutningsvis finns ett reportage från en idrottstävling, BRI-olympiaden, som gick av stapeln under hösten där alla elever, både från grundskolan och specialskolan, tillsammans tävlade i friidrott. Med önskan om en bra start på 2012 och en fortsatt utveckling för framtiden av NTD önskar vi i redaktionen gärna bidrag från er läsare i form av artiklar, bilder eller tips om intressanta föreläsningar. Eva Silverplats Här finner du NTD på internet NTD nr

6 BRI-olympiaden 2 Petra Steen, idrottslärare på Kristinaskolan i Härnösand. Dimman låg tät över Högslätten, idrottsanläggning i Härnösand, när de 600 deltagande eleverna marscherade in på tävlingsarenan. Det var svårt att genom diset urskilja alla ungdomar som stod på fotbollsplanen under invigningsceremonin. Men i exakt samma ögonblick som BRI-olympadelden tändes bröt solen igenom molnen och dimman försvann. Resten av dagen strålade solen från en klarblå himmel och vi njöt av en underbar sensommardag. BRI-olympiaden är friidrottstävlingen där alla kan delta och alla är lika viktiga. Här bidrar varje elev med sin insats vilket ger klassen en poäng, oavsett placering. Precis som vid den riktiga olympiaden brann OS-elden på innerplanen och stämningen var på topp kring både tävlingsarenan och läktaren. Årets BRIolympiad lockade sammanlagt skolelever från hela Härnösands kommun (årskurs 3, 4, 5 och 6). Klasserna tävlade i kurirstafett, längdhopp, kulstötning samt löpning 60 meter. Våra elever från Kristinaskolan, specialskola för hörselskadade och döva barn, gjorde överlag mycket bra ifrån sig hela dagen, alla kämpade och gjorde fina resultat vilket resulterade i att vi slutade dagen på delad 16:e plats. Flera av eleverna slog nya personliga rekord. I år firar BRI-olympiaden 15-årsjubileum och det firades med bland annat utställning av gamla tidningsutklipp. Alla deltagande elever fick också var sin röd fin jubileums T-shirt. 4 NTD nr 4 11

7 011 i Härnösand NTD nr

8 6 NTD nr 4 11

9 Fortsättning av När staten blir förälder... dövskolan, oralismen, beskrev de döva eleverna som språklösa och de skulle fyllas med det svenska språket. Det skulle ske genom att de lärde sig tala svenska. Hörande barn, dvs. normala barn, lärde sig svenska genom att tala svenska. Det var normen som döva också skulle följa. Dövskolan var under den oralistiska epoken helt fixerad vid idén att ge språk, så fixerad att man glömde att man lär för livet och inte för talet. Denna fixering vid talat språk innebar att många centrala aspekter av barns växande ignorerades. Den oralistiska ideologin styrde undervisningen på bekostnad av elevernas växande till vuxna individer. Hur påverkades dövskolans elever? Den oralistiska ideologin fick flera allvarliga konsekvenser, inte bara för eleverna, utan också för deras föräldrar och för hela samhället. För eleverna innebar det bland annat att de kategoriserades utifrån en kroppslig funktion, nämligen sin hörselstatus. Redan innan man hade tekniska möjligheter att mäta hörselrester så hamnade dövskolans elever i olika klasser, i Sverige talade man om A-, B- och C-klasser. Det hette att indelningen gjordes efter elevernas intellektuella förmågor, men i praktiken handlade det om elevernas förmåga att uppfatta tal visuellt och/eller akustiskt. När man lärde sig mäta hörsel blev det helt klart att uppdelningen av eleverna skedde utifrån deras grad av hörselförlust, man började skilja mellan olika slag av döva, t. ex. egentligt och oegentligt döva, lomhörda barn, döva och hörselskadade. Elever graderades utifrån förmågan att uppfatta sinustoner. Detta hände i en tid då man samtidigt reste runt i svenska Lappland och mätte skallstorlek på den samiska befolkningen för att dela in människor i olika raser! De statliga dövskolorna motarbetade också teckenspråk, det språk som kunde fungera som ett smidigt vardagsspråk som man otvunget och enkelt kunde använda för att diskutera allt mellan himmel och jord. Men istället ålades alla vuxna på dövskolan att tala med eleverna och eleverna skulle tala till de vuxna. Teckenspråket blev ett gruppspråk mellan de döva eleverna. Det fungerade utmärkt som ett kompisspråk. Varken de vuxna på dövskolorna eller föräldrarna i hemmet använde teckenspråk. Men det är genom ett smidigt och gemensamt språk som vuxna kan förmedla sina kunskaper och erfarenheter till barn. På dövskolan blev varje vardagssituation mellan vuxen och barn en uttalslektion. Dövskolans elever fick uttalsträning istället för fostran! I dövskolan övertränade man just det som eleverna hade svårast för, nämligen att tala. Det lades ner så mycket tid på att talträning att annan undervisning fick stå tillbaka. Eleverna kunskaper när de lämnade skolan blev begränsade. Eleverna fick inte heller del av en äldre generations erfarenheter av hur det är att leva som vuxen döv i ett hörande samhälle. Det fanns inga vuxna döva att fråga! Dessutom utsattes de döva eleverna för forskning och utvecklingsarbete. De blev försökskaniner inom många olika forskningsdiscipliner, t. ex. inom akustik, audiologi, pedagogik, medicin m.m. Hur kunde det bli så här? Den oralistiska perioden i dövutbildningen medförde stora förändringar för döva. Ofta och med rätta har man påpekat oralismens avståndstagande till teckenspråk som en central orsak till oralismens dåliga resultat. Men det är också viktigt att påpeka den statens misslyckande som ersättning för föräldrarna som en viktig faktor till de oralistiska skolornas misslyckande. Staten lyckades inte att skapa en ersättning för föräldraskapet och därmed lyckades man inte med döva barns socialiseringsprocess. När man slutat dövskolan och skulle leva som vuxen döv i ett hörande/ talande samhället hade inte dövskolan gett kunskap eller erfarenhet för ett sådant liv. De döva hade otillräckliga kunskaper i att tala, läsa och skriva svenska, de var dåligt föreberedda inför vuxenvärlden. De hade begränsade möjligheter till kontakt med sin hörande familj. Många döva hade mindervärdeskomplex, många har fått problem med sin psykiska hälsa. Dövas främsta gemenskap var och förblev dövas värld, dövorganisationer, dövidrott m.m. Där umgicks man på lika villkor, där fick man sina kontakter, sina nätverk, sin familj. Den oralistiska ideologin syftade till att normalisera döva barn, genom att påtvinga döva en talspråksutveckling. Men de döva eleverna förblev döva, oralismen hade talat för döva öron. Och mitt i all talträning glömde man bort att alla barn, hörande eller döva, måste få så mycket annat för att växa upp till vuxna medborgare. Staten klarade inte att vara både ideolog och förälder Vad händer idag? Hur är situationen idag för döva/ hörselskadade barn? Hur fungerar kontakten mellan barn och föräldrar? Vilka möjligheter har man att hitta fram till ett smidigt gemensamt språk? Vilka möjligheter ges döva och hörselskadade elever att själva kunna välja språk, som barn, som ungdomar, som vuxna? Hur växer man in i en språklig trygghet? I september 2011 uppvaktade Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) den svenska regeringen med ett krav på att en offentlig utredning skulle genomföras där man undersöker hur döva som gått i den oralistiska skolan upplevt sin skoltid och hur det påverkat det fortsatta livet. SDR menar att en sådan utredning är viktig för att förhindra att något liknande ska ske igen. SDR menar också att ett av resultaten av en sådan utredning borde vara en ursäkt från samhället för det som hänt i dövskolorna under den oralistiska epoken. Alltså på samma sätt som samhället gjort för andra grupper som drabbats när staten tagit över föräldraskapet. Lennart Andersson NTD nr

10 Barn som kräve Temadag om hörande barn med döva föräldrar Sammanfattning av dagen gjord av Eva Silverplats, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten i Sverige. En dag i september 2011, närmare bestämt den 29 september, genomfördes en temadag i Härnösand med innehåll kring hörande barn som har döva föräldrar, så kallade CODA, vilket står för Child of Deaf Adult. Idén till temadagen har vuxit fram i samverkan mellan Sveriges Dövas Riksförbund, Landstinget Västernorrland och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Arbetet med att planera dagen har pågått under hela 2011 och resulterade i en mycket uppskattad temadag med 60 anmälda deltagare från södra Norrland. Programmet bjöd på ett skiftande innehåll där huvudrubrikerna var: En familj två språk Identitet ett liv i två världar Konsekvenser av tvåspråkighet Det viktiga samarbetet mellan föräldrar och förskola/skola Den inledande föreläsaren, Olga Svensson Richter, själv CODA, berättade med både humor och allvar, från sin barndom och uppväxt med döva föräldrar. Hon utgick från sin bok Flickan på två stolar Ett hörande barns uppväxt med döva föräldrar. Boken har tidigare recenserats i NTD nr Många roliga men också tragiska händelser delgavs deltagarna, både på talad svenska men också på teckenspråk, då Olga föredrog att återge vissa delar på det språk som är hennes första språk, svenskt teckenspråk. I slutet av sin föreläsning konstaterade Olga att de händelser och upplevelser hon hade som barn på 50-0ch 60-talet fortfarande kan upplevas av dagens unga CODA, att få vara tolk åt sina föräldrar, att få svara i telefonen och vara kontaktpersonen till skolan, bland annat. Lång tid har gått men situationen 8 NTD nr 4 11

11 r ögonkontakt för dagens unga CODA skiljer sig inte mycket från Olgas berättelse. Efter Olga tog Marcus Stömsten över, ung CODA som utifrån sitt perspektiv berättade om hur det är att ha döva föräldrar. Han gav oss i publiken tips på hur CODA fungerar och vad vi som pedagoger och annan personal inom landstingen och socialtjänsten kan tänka på. Vad är typiskt för CODA, enligt Marcus? -är självständiga och vågar mer -sätter andras välmående i första hand -är sociala -reagerar på ljud -pratar mycket -lyssnar och pratar samtidigt -gestikulerar mycket -reagerar inte när namnet ropas -beskriver målande -har svårt att lyssna och samtidigt skriva eller rita -behöver ha ögonkontakt för att förstå NTD nr

12 Att ha ögonkontakt med den man pratar med är grundläggande i kommunikationen för de barn som är CODA. Om du inte tittar på mig så är det inte till mig du riktar dig. Barn som är CODA växer upp i en familj där teckenspråk är kommunikationsspråk och teckenspråk kräver ögonkontakt, så det är inte konstigt att behov av ögonkontakt vid kommunikation med hörande barn till döva föräldrar är viktigt. Efter en välbehövlig lunch berättade Lisbeth Wikström, själv döv förälder till hörande barn, hur hennes och familjens liv fungerar i en tvåspråkig vardag. Lisbeth gav en bild av hur kommunikationen hemma fungerar då även hennes man är hörande. Alla i familjen behärskar teckenspråk men vid vissa tillfällen är det talspråket som dominerar och Lisbeth får be sin familj använda teckenspråk. Kontakten med barnens skolor fungerar ganska bra då skolan ser till att så gott som alltid anlita tolk vid till exempel föräldramöten och utvecklingssamtal. Det är alltid skolans ansvar att beställa tolk. Den sista i raden av föreläsare var teckenspråkstolken Sara Forsell som beskrev hur tolkarbetet går till och när användare ska beställa tolk. En tolk i Sverige kan arbeta ensam upp till en timme men är ett möte längre ska alltid två tolka finnas med. Detta för att arbetsbelastningen inte ska bli för stor. Dagen avslutades med en frågepanel där föreläsarna svarade på deltagarnas frågor. Uppföljning av temadagen planers just nu och under våren 2012 kommer en uppföljningsdag genomföras. Då får deltagarna, tillsammans med CODA och döva föräldrar, möjlighet att i grupp diskutera sina egna erfarenheter kring arbetet med barn som har döva föräldrar. Eva Silverplats 10 NTD nr 4 11

13 Utbildning Örebro Universitet Speciallärarprogrammet, specialisering mot Dövhet eller Hörselskada 90 högskolepoäng Halvfart - distans hösten 2012 Anmälningsperiod: 15mars 15april Mer information: www-oru.se/utbildning Mer information hittar du på Mer information hittar du på NTD nr

14 SPK, Skolen på Kaste Hvordan står det til I København? Hvordan ser skoletilbuddet ud til børn og unge med høretab? SPK er i virkeligheden betegnelsen for et bredt tilbud, et kompetencecenter bestående af skole, særlige tilbud til unge, fritidshjem, ungdomsklub, elevhjem, kursusvirksomhed og vejledning, men nedenstående beskæftiger sig primært med skoletilbuddet. Antallet af elever på SPK er, som alle andre steder, faldet drastisk indenfor de seneste år. Derfor har vi siden 2005 forsøgt at skabe en dialog med forvaltningen, embedsmandsniveauet, i Københavns Kommune, idet vi erkendte problemstillingen og ønskede flere børn på matriklen. Det måtte meget gerne være hørende, sådan at vi kunne etablere et samarbejde i et inkluderende miljø. I perioden herefter har der været en del dialogmøder i forvaltningen. Mange af møderne foregik i afdelingen for Plads og Kapacitet, da København stod overfor udfordringen at skulle skaffe yderligere skolekapacitet på Østerbro, som er det skoledistrikt, SPK ligger i. September 2010 kommer så den længe ventede indstilling. Forvaltningen indstiller til politikerne i København, at Skolen på Kastelsvej og Langelinieskolen sammenlægges og udbygges til en 5-sporet skole med tilbud til børn og unge med høretab. Langelinieskolen har pt. 2 spor og er en almindelig folkeskole, som ligger 4 minutters gang fra SPK. Politikerne i Børne og Ungdomsudvalget beslutter at følge indstillingen, 7 stemmer for, ingen imod, en enkelt undlader at stemme. Herefter igangsættes en høring. Forældrebestyrelsen, skolebestyrelsen, giver i deres høringssvar udtryk for bekymring for en egentlig sammenlægning og foreslår i stedet en tvillingeskolemodel. En sammenlægning vil indebære, at SPK ikke kan bevare status som selvstændig specialskole, men i stedet vil blive en specialafdeling i en stor, almindelig folkeskole. Forældrene frygter tab af identitet, kultur, indflydelse og integritet. Skoleafdelingen på SPK og Langelinieskolen går sammen om at beskrive, hvordan en tvillingeskolemodel kan se ud og der arrangeres studietur til Oslo for at se, hvordan modellen fungerer der. Forvaltningen læser og lytter, men ender med at anbefale en reel sammenlægning af de to skoler. Fritidstilbuddets skæbne er endnu ikke afklaret. I indstillingen og beslutningen, som falder i januar 2011 slås det fast at skolens kompetencecenterfunktion over for almenskolerne og skoler i regionen vil fortsætte i forhold til det hørehandicappede område og den tilknyttede pædagogik. Det er godt nyt, for vi har været bekymrede for, hvorvidt vi kunne fortsætte netop vores kompetencecenters virke. Det besluttes også at der inden udgangen af 2012 skal foretages en evaluering af skoleledelsens arbejde med at skabe en vellykket sameksistens mellem skolens almen og specialdel. Med virkning fra august 2011 er Skolen på Kastelsvej altså ikke længere en selvstændig specialskole for børn og unge med høretab, men en del af et nyt fællesskab, en skole, som politikerne har besluttet skal hedde Langelinieskolen. Det betyder, at mange år med stor bekymring for skolens fremtid er overstået. Vi består, er stadig et regionalt tilbud og kan fortsætte kurser og vejledning i kompetencecenterets regi. Tilbage står tvivlen om fritidstilbuddene. Vi har i en del år arbejdet på at styrke samarbejdet på tværs af SPK s miljøer for at komme bredt og helt rundt om de børn og unge, vi i fællesskab skal udvikle fagligt, socialt og personligt. Vi vil naturligvis stadig kunne samarbejde, men det bliver spændende at se, hvordan organiseringen bliver. Fortsætter fritidshjem 12 NTD nr 4 11

15 lsvej, oktober 2011 og elevhjem som en del af SPK, eller...? Lige nu ligger SPK s matrikel i byggerod, krydret med vandskade fra skybruddene i sommers, så vi må fraflytte midlertidigt til anden adresse i nærheden, hvor kommunen har lejet egnede lokaler til os. Fremtiden byder på en Langelinieskole beliggende på to matrikler. På Kastelsvej kommer specialafdelingen til at skulle være i et ombygget gult hus, mens der i den hvide bygning skal være indskolingsafdeling for hørende børn, 5 spor fra børnehaveklasse til og med 3. klasse med tilhørende fritidshjem. Også den hvide bygning skal ombygges. I Holsteinsgade, hvor den oprindelige Langelinieskole har deres bygninger, skal der bygges, sådan at der bliver plads til 5 spor med børn fra klasse. I skrivende stund ser det hele noget kaotiske ud, men til februar skulle vi kunne flytte hjem til Kastelsvej. Vi har både forældre, medarbejdere og ledelse repræsenteret i byggeudvalget, så vi har løbende haft indflydelse på byggeriet, og hvad lokalerne skal kunne i forhold til børnenes behov. Så hvad byggeriet angår, er forventningerne store. Vi glæder os meget til at se det færdige resultat, til at pakke ud og komme i gang i nye og dejlige lokaler. Vi ser frem til samarbejdet med en masse nye kolleger og er allerede i gang med en sammenlægningsproces, hvor vi taler om, hvordan vi skal definere og bruge fællesskabet: Hvilke værdier vil vi hylde Hvilke mål vil vi sætte Hvordan bliver vi en samlet personalegruppe Hvordan får vi kendskab til hinandens kulturer Hvordan kan vi arbejde optimalt inkluderende Kan vi blive et bedre tilbud til cochlear implanterede børn, nu da vi både har hørende og hørehæmmede i én og samme skole mm Vi havde ønsket det anderledes. Vi havde gerne set SPK bevaret som en selvstændig specialskole, gerne som en tvillingeskolemodel. Men sådan skulle det ikke være. Nu er beslutningen truffet. Det har givet ro og mulighed for og overskud til at se fremad i den nye struktur og organisering. Politikerne har besluttet formen. Nu er det op til os at arbejde med indholdet, - en udfordring vi ser frem til at arbejde med og i. Hanne Staugaard, SPK, Langelinieskolen NTD nr

16 Katrinelundsgymn På Katrinelundsgymnasiet kan elever med hörselnedsättning få en lugn studiemiljö. Här kan vi erbjuda specialinredda klassrum, specialutbildade lärare och undervisning i små grupper. Alla nya elever får en egen dator. På skolan kan man läsa samhällsvetenskap, naturvetenskap, vård -och omsorg och ekonomi. Är eleverna tillräckligt många inom ett program så bildar de en klass. Under första året läser eleverna i huvudsak gymnasiegemensamma ämnen. I tvåan och trean blir det mer karaktärsämnen. Vi försöker att erbjuda varje elev en unik utbildning utifrån sina förutsättningar. Lärarna som arbetar här är i regel specialutbildade för att undervisa elever med hörselnedsättning. Här finns specialpedagog, hörsel- och talpedagog och vi har teckenspråkskunniga elevassistenter. Skolan erbjuder stöd och hjälp under hela elevens utbildning och vi försöker att individanpassa varje elevs studier så långt det är möjligt. Klassrummen på skolan är små och försedda med hörselteknisk utrustning. Ibland läser eleverna integrerat med de hörande eleverna och då finns det portabel hörselutrustning att bära med sig. I ett hörselklassrum är det sällan mer än åtta elever i en kurs. 14 NTD nr 4 11

17 asiet i Göteborg Hej! Andreas Jag heter Andreas och är 18 år. Jag går tredje året på samhällsprogrammet på Katrinelundsgymnasiet. Jag tycker att det går bra i skolan. Det är inte speciellt svårt att hänga med på lektionerna. Det har funkat rätt så bra hittills. Innan jag läste här så gick jag på en specialskola för döva och hörselskadade. Då gick jag i en dövklass. Jag har CI (Cochlea Implantat) och har haft den i ca 15 år och talar riktigt bra svenska men hörseln är inte lika bra. Det finns ett gymnasium för döva i Örebro, men jag ville testa något nytt och ville se om jag kunde klara mig bra i en hörselklass. Det tycker jag att jag gör. Skolan erbjuder olika möjligheter för oss. Man kan t.ex. använda en hörselslinga så man kan höra lärarna och eleverna extra bra. Klassen är liten och man ser varandra när man ska prata vilket är viktigt. Man får också en starkare gemenskap när det är så pass få elever i en klass. Dessa faktorer spelade in när jag valde Katrinelundsgymnasiet. Efter gymnasiet ska jag förmodligen ta det lugnt och resa runt lite. Kanske jobba lite. NTD nr

18 Hej! Jag heter Emelie och går sista året på Katrinelundsgymnasiet/hörsel och läser naturvetenskapliga programmet. Innan jag sökte hit gick jag i en vanlig skola med många elever. Jag hade svårt att hänga med ibland och fick inte alltid så mycket hjälp som jag ville ha. Då fick jag höra talas om hörsel här på Katrinelund och blev nyfiken. Jag kom på besök och tittade runt och pratade med folk. Jag kände då att detta skulle passa mig och sökte hit. Hösten 2009 så började jag. Jag är nöjd över mitt val. Det är små klasser och man hänger med utan problem och framförallt så får man mycket hjälp. Efter jag tar studenten 2012 skulle jag vilja läsa till psykolog i Linköping. Emelie Kontaktuppgifter KATRINELUNDSGYMNASIET Skånegatan 14, GÖTEBORG Ulf Hassel, rektor , Annica Albrechtson, utbildningsledare , NTD nr 4 11

19 Hjelp oss å sørge for att»blå LISTAN» er oppdatert! Oppdateringer og endringer sendes Vi gjør oppmerksom på at»blå Listan» har fått ny e-post adresse for oppdateringer. BlåListan finnes nå på følgende linker: Blå Listan på NAF sine hjemmesider: NTD nr

20 Felles norsk etterut Oslo lufthavn 18 NTD nr 4 11

AUDITIV M LJO och LARANDE

AUDITIV M LJO och LARANDE inbjudan AUDITIV M LJO och KLIRR! GNISSEL KNARR boink! PRAT LARANDE BULLER bla bla BLA SKRIK VÄLKOMMEN TILL AUDITIV M LJO och LARANDE Audiologisk dag, 31 oktober 2011 En god auditiv miljö mår vi alla bra

Läs mer

Har ni CODA i er verksamhet?

Har ni CODA i er verksamhet? Har ni CODA i er verksamhet? CODA = Children Of Deaf Adults CODA-barn som bokstaverar C-O-D-A på teckenspråk. Bildarkiv: Project Coda orebro.se Har ni CODA i er verksamhet? CODA är en förkortning av det

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

enspr k h tec Barn oc

enspr k h tec Barn oc Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tvåspråkighet en väg till fullständig kommunikation Barn med hörselskada som går integrerat i hemskolan erbjuds vanligtvis inte att lära sig

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Gymnasieutbildning för elever med hörselskada/ dövhet i Stockholms stads skolor

Gymnasieutbildning för elever med hörselskada/ dövhet i Stockholms stads skolor UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-11-20 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 08 508 33 818 Till Utbildningsnämnden 2010-12-10 Gymnasieutbildning för elever med

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Var finns valfriheten för döva och hörselskadade elever? Av Emma Hoveklint, lärarassistent på Katrinelundsgymnasiet

Var finns valfriheten för döva och hörselskadade elever? Av Emma Hoveklint, lärarassistent på Katrinelundsgymnasiet Var finns valfriheten för döva och hörselskadade elever? Av Emma Hoveklint, lärarassistent på Katrinelundsgymnasiet Hörsel- och dövundervisningen i Sverige är i stark förändring. En överväldigande majoritet

Läs mer

Stödet till barn och unga 2015

Stödet till barn och unga 2015 Stödet till barn och unga 2015 Stödet till barn och unga 2015 Stora förändringar har skett under 2000- talet Saknas aktuell och överskådlig information HRF fått många signaler om brister, från medlemmar

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm.

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm. Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet våren 1999 Elisabeth Alm Sprog i Norden, 2000, s. 45-49 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer

Program. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 26 juli 31 juli 2009

Program. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 26 juli 31 juli 2009 Program Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 26 juli 31 juli 2009 Söndag den 26 juli 16.00 21.00 Måndag den 27 juli 09.00 10.00 10.30 11.30 11.30 12.00 12.00 13.30 13.30 15.00 15.00 15.30 15.30 16.30

Läs mer

Vad lär ni eleverna? 2

Vad lär ni eleverna? 2 Vad lär ni eleverna? 2 I Nämnaren nr 14/2 redovisar Ankar Jylltorp ett exempel på hur elever i åk 7 behandlar ett matrecept, dels under en lektion i hemkunskap, dels på lektioner i matematik. Eleverna

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROVPLANERING - APRIKOS AVDELNING VT 2013 Vi är fyra pedagoger som arbetar på avdelning Aprikos på Lill-Myran. Vår barngrupp består av ca: 23 barn. Majoriteten

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30).

Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30). Göteborg den 8 juli 2011 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30). Sammanfattning Utredningen Med rätt att välja flexibel utbildning

Läs mer

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64... Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utredning om specialskolan Svenska staten har specialskolor för barn med dövhet eller hörselnedsättning. Men ny teknik gör att allt fler barn med grav hörselnedsättning

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

Huvudnyheterna den 16 september 2016 handlade om:

Huvudnyheterna den 16 september 2016 handlade om: ARBETSBLAD PRODUCENT: KRISTOFER CARLSSON PROJEKTLEDARE: MIA BISANDER BESTÄLLNINGSNUMMER: 104656TV3 LILLA AKTUELLT TECKENSPRÅK DEN 16 SEPTEMBER Lilla Aktuellt skola och Lilla Aktuellt teckenspråk är ett

Läs mer

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Förskolan Humlan Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg

Läs mer

Yttrande över betänkande Med rätt att välja - flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupper

Yttrande över betänkande Med rätt att välja - flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupper Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- 1 (4) NÄMNDEN 2011-08-30 p 7 Handläggare: Lena Johnsson Yttrande över betänkande Med rätt att välja - flexibel utbildning för elever som tillhör

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Helhetsperspektiv vid kombinerad syn- och hörselnedsättning. Program

Helhetsperspektiv vid kombinerad syn- och hörselnedsättning. Program Helhetsperspektiv vid kombinerad syn- och hörselnedsättning Program Innehåll Kursen innehåller sex olika teman, som alla hör ihop med varandra och skapar ett helhetsperspektiv. Under dagarna berör föreläsarna

Läs mer

Unga ledare i Världens bästa idrottsregion

Unga ledare i Världens bästa idrottsregion Unga ledare i Världens bästa idrottsregion Vad är Världens bästa idrottsregion? Det är en region där alla invånare önskar och vill delta lite mer i idrottsaktiviteter. Idrottens behov av ledare är tillgodosett,

Läs mer

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk!

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk! Vårt idéprogram Vi tror på alla människors lika och unika värde. Alla har rätt till delaktighet på lika villkor. Vår organisation erbjuder mötesplatser, sprider kunskap och driver på utvecklingen mot ett

Läs mer

Remissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp

Remissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp 2011-09-05 Remissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp (U2011/2219/S) Språkrådet vill härmed lämna synpunkter på delbetänkandet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Dövas tvåspråkighet, 7,5 hp LISD02

Dövas tvåspråkighet, 7,5 hp LISD02 Dövas tvåspråkighet, 7,5 hp LISD02 Kursbeskrivning VT 2017 2 (5) Beslut Denna kursbeskrivning är beslutad av styrelsen vid institutionen för lingvistik 2016-12-13. Undervisande lärare Krister Schönström

Läs mer

SÖ 2003: 36. Avtale mellom Kongeriket Sverige og Kongeriket Norge om forenklet behandling

SÖ 2003: 36. Avtale mellom Kongeriket Sverige og Kongeriket Norge om forenklet behandling Nr 36 Avtal med Norge om enklare förfarande och kortare frister vid tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) 2013-12-11 ALL 2014/2 Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) Inledning TUFF ska bland annat syfta till att föräldrar till barn, som för sin kommunikation är beroende

Läs mer

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013 Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan läsåret 2012/2013 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 100% och Helena Fridsson 70%. Övrig personal: Ulrika Bergman

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Björnen

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Björnen Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Björnen 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 5 Förskola

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser StegVis Utveckla barnens sociala färdigheter Ett undervisningsprogram för förskola och skola i samarbete med hemmet StegVis Läs om syfte, mål, metoder och material, och få information om försäljning, kurser

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning iaried Diarienummer Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning 2015-02-01 Diarienummer Bakgrund Specialpedagogiska skolmyndigheten ska säkra en likvärdig

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Sylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen

Sylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen Sylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen Gränsöverskridande Nordisk Undervisning 2011 2014, Interreg fond Danska, norska och svenska 18 klasser, 13 grundskolor matematik, modersmål, NO och SO Brukardrivet

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan

Läs mer

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Studieresa till Örebro

Studieresa till Örebro Studieresa till Örebro För att låta finlandssvenska hörselskadade skolelever med föräldrar bekanta sig med utbildningsmöjligheter i Sverige ordnade DHBS i samarbete med hörselpedagog Eivor Larpes ett studiebesök

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

Nordisk tidskrift för hörsel- och dövundervisning

Nordisk tidskrift för hörsel- och dövundervisning NTD Nr 1 2013 Nordisk tidskrift för hörsel- och dövundervisning Deltidsverksamhet på Kristinaskolan i Härnösand Bruk av lyttehjelpemidler i skolen Tankar inför nedläggningen av NTD HISTORIA HISTORIA HISTORIA

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans

Lära och utvecklas tillsammans Rapport från utvecklingsarbetet inom projektet Lära och utvecklas tillsammans vid Lärarhögskolan i Stockholm Alfabetiseringsundervisning - med bild och studiebesök Lillemor Hedström Lillemor Hedström 2006-01-18

Läs mer

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Montessorifriskolans fritidshem

Montessorifriskolans fritidshem Montessorifriskolans fritidshem Fritids är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn i årskurs F- 6. Fritids uppgift är att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. Verksamheten

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden

Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden Til skolen Rundskriv S 09-2015 Oslo, 23. mars 2015 Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden 15. og 16. april, Nordiska Folkhögskolan, Kungälv, Sverige Nordisk folkehøgskoleråd inviterer

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98 och

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola Läsåret 2013/2014 sida 1 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs

Läs mer

Kommentar omhändertagande: -ETTERSOM DET VAR MIN TUR N.R.3 SOM EN GOD VENN,MED SAMME ROM OG MINE FAVEORITTHESTER SOM VAR RESEVERT KUN MEG.

Kommentar omhändertagande: -ETTERSOM DET VAR MIN TUR N.R.3 SOM EN GOD VENN,MED SAMME ROM OG MINE FAVEORITTHESTER SOM VAR RESEVERT KUN MEG. Namn: JENS SKJERDAL Resa: MEXIKO Datum: 1601 TIL 2701 2013 Kommentar mottagande: - Kommentar boende: - Kommentar maten: - Kommentar om ridningen: - Kommentar om hästarna: - Kommentar omhändertagande: -ETTERSOM

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån

Läs mer

FIRST LEGO League. Borlänge 2012

FIRST LEGO League. Borlänge 2012 FIRST LEGO League Borlänge 2012 Presentasjon av laget Blåsta blåbär Vi kommer fra Säter Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 10 jenter og 4 gutter. Vi representerer Klockarskolan Type

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10) Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet

Läs mer

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. Författare: Adrian Forssander, projektledare Beslut BSN: 2017-05-15 Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E

Läs mer

Examensutställning av Erik Betshammar Konstnärligt masterprogram Högskolan för fotografi, Göteborgs universitet

Examensutställning av Erik Betshammar Konstnärligt masterprogram Högskolan för fotografi, Göteborgs universitet Som om de här försöken att hårt pressa ditt huvud mot mitt bröst att tejpa samman våra händer att be dig balansera mina dagböcker på din rygg skulle förändra bevara något. Examensutställning av Erik Betshammar

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014 Reviderad: 2014-02-05 Syfte Denna plans ändamål är att motverka kränkande behandling av barn på Förskolan Kluringen

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

Program. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 31 juli 5 augusti 2011. För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat

Program. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 31 juli 5 augusti 2011. För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat Program Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 31 juli 5 augusti 2011 För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat Hej allesammans! Sommar, sol, vajande sädesfält, hav och

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

T R I V S E L R E G L E R P Å F R I S K O L A N K A R L A V A G N E N

T R I V S E L R E G L E R P Å F R I S K O L A N K A R L A V A G N E N T R I V S E L R E G L E R P Å F R I S K O L A N K A R L A V A G N E N Trivselreglerna är uppdelade i tre delar: UPPLÄGG 1. Först finns en presentation av reglerna och konsekvenser om de inte följs. 2.

Läs mer

Tranbärets månadsbrev november

Tranbärets månadsbrev november 2013-12-04 Tranbärets månadsbrev november Snart kommer han med skägget! Det ligger längtan och förväntan i luften. Vi myser, pysslar och firar jul här på förskolan. Julen är också en tid att rå om varandra

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för Ängen, Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar

Läs mer

LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

LOKAL PEDAGOGISK PLANERING VT 2013 Fady Jabour Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, Programkod: LGFRY, distans Del Ämnesdidaktik, läroplansteori, bedömning, 15Hp Kurskod: UB201Z LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Läs mer