Prata tro ett riktigt klipp PMU.NU EXTRA TIDNING. Kyrkan som gått igenom en extrem make over. Sten-Gunnar slutar som föreståndare

Transkript

1 F Pingst.nu Nyheterna Pingst-debatten Länkar & dokument Tidningen på nätet NR 1 MARS 2008 Sten-Gunnar slutar som föreståndare Nye direktorn på plats i Pingsthuset Kyrkan som gått igenom en extrem make over FOTO: ULRIKA RAMSTRAND Prata tro ett riktigt klipp Bozenna Montwill får klippa sig gratis hos frisören Jenny Waxin. Motprestationen är att hon under tiden som TV-Inter filmar klippningen pratar med frisören om vad hon tänker om Gud och meningen med livet. Filmen läggs sedan ut på sajten Syftet med Min troklippningarna är inte i första hand att övertyga, utan att öppna upp samtalet om tro och livsåskådning och få människor att våga fundera och ställa frågor. PMU.NU EXTRA TIDNING Bortglömt ökenfolk får en egen röst De skyddas dygnet runt Här hittar du rätt global utbildning

2 2 PINGST.NU NUMMER LEDARE Pingst.nu MEDLEMSTIDNING FÖR PINGSTRÖRELSEN Ansv. utgivare Redaktör Redigering Medarbetare Webbutvecklare Redaktionsråd Växel Redaktör E-post Fax Webbplats Postadress Besöksadress Ansvarig säljare Telefon E-post REDAKTION Tryckeri Produktion Christer Ericson Telefax E-post Sten-Gunnar Hedin Ulrika Ramstrand Pierre Eriksson Jeanette Ingemarson Malin Aronsson Kerstin Klason Peter Stolpestad Staffan Swahn Björne Erixon Helena Colliander Kent Cramnell Linda Ramstrand Jouko Laroma Cilla Stjernberg Samuel Mitts Larsolof Egbäck Carl-Olof Nilsson Staffan Swahn Anna Gustafsson Mikael Stjernberg Malin Aronsson Rebecka Björndahl KONTAKTA OSS ANNONSER ADRESSÄNDRING redaktionen@ pingst.nu Pingst.nu Stockholm Regulatorv 11 Huddinge Svenska Tryckcentralen, Vällingby Pingst - fria församlingar i samverkan Liselotte Skoglund liselotte.skoglund@dagen.se Alla eventuella adressändringar lämnas till din församling. Församlingar som har frågor kan vända sig hit: registret@pingst.nu Pingst.nu ges ut av Sveriges pingstförsamlingar genom riksföreningen Pingst fria församlingar i samverkan Termometer eller termostat? I många avseenden påminner den kristna Kyrkan om organisationer eller föreningar av sekulär art. Den har funktioner och regelsystem. Den HAR en organisation, men den ÄR inte en organisation. Dess existens i världen nödvändiggör att den söker en framträdandeform, som ger den möjligheter att fungera i ett mänskligt sammanhang. Men det finns en risk, att organisationen förväxlas med den organism som är själva substansen i församlingen. Och denna substans är definitionsmässigt mycket svåråtkomlig, därför att den är av en annan dimension. Bortser man från detta i reflektionen över vad församlingen är ämnad att vara hamnar man i ett allvarligt missförstånd! JAG HAR I SJÄLAVÅRDEN lagt märke till att en hel del kristna är skadade av att ha levt i en alltför starkt färgad pietistisk fromhetstradition. Den har betonat det inre livet väldigt mycket och ibland har det fått en slagsida som gjort att man blivit helt utlämnad till sig själv och sina egna neuroser! Sökarljuset för att finna frälsningsvisshet och dylikt, har oftast riktats inåt. Det har därmed förstärkt osäkerheten och för att avhjälpa detta har man sökt styrka och visshet i yttre markörer. I det läget är det lätt att ryckas med av främmande läror med ganska enkla och säkra vägar till att veta om man är rätt eller fel, om man är inne eller ute, om man är andlig eller ej. DE YTTRE MARKÖRERNA HAR skiftat från tid till tid, beroende på kultur och tradition. Det har kunnat handla om klädsel, fritidsaktiviteter, mat och dryck, uppsyn och manér i kyrkan och så vidare. Syftet med alla dessa handlingar har varit att uppleva känslan av att vara godkänd. Det finns bibeltexter som kallar ett sådant förhållningssätt för döda gärningar. Vår tids största behov är en Kyrka som utgör en miljö som hjälper medlemmarna till att verkligen förstå Guds nåd och utifrån den friheten som det leder till på allvar, i glädje, tjäna Gud och sin omvärld. Vi som kommer från en pietistisk tradition behöver kanske betona den objektiva sidan av frälsningen. Det är Gud som genom Anden verkar genom Ordet i mitt liv, genom dopet är jag döpt in i Jesus Kristus, i nattvarden påminns jag ständigt om försoningens, förlåtelsens grundval. Personligen ser jag församlingen/kyrkan som en frizon för människan i vilken den helige Ande verkar kraft, tröst och glädje mitt i den av mörkret och ondskan ockuperade världen. Den utgör den miljö där man bär varandras bördor, de svagas och sköras märkvärdiga gemenskap. Ett slags omvänt samhälle där den svage är stark Budskapet om ett nytt livsinnehåll och en ny värld faller verkningslöst till marken om man samtidigt inte kan peka på ett åskådligt exempel av människor som under det nya rikets förutsättningar lever ett nytt liv. Förkunnelsen av evangeliet måste få liv i en för världen synlig gemenskap. Skildringen av den första församlingen visar tydligt att det inte var omvändelserna antal som tilldrog sig den största uppmärksamheten. Det var livet efter omvändelsen som talade sitt tydliga språk. DEN FÖRSTA FÖRSAMLINGEN var inte perfekt, men den utgjorde tydligen en gemenskap, som på grund av sin kvalitativa skillnad i livsföring drog människornas uppmärksamhet till sig. Somliga kristna går omkring och tar tempen, de kollar läget och avläser och registrerar och tillkännager gradantalet men gör inte något åt att förbättra värmetillståndet. Andra är som termostater, tar reda på tillståndet och skaffar sig en uppfattning om vad som är fel. En del stannar inte vid detta utan gör något åt läget. Är det för kallt så släpper de fram värme, eller justerar till lagom värme om det blir för kväljande hett. STEN-GUNNAR HEDIN FÖRESTÅNDARE I PINGST FRIA FÖRSAMLINGAR I SAMVERKAN OCH ANSVARIG UTGIVARE

3 2008 NUMMER 1 PINGST.NU 3 INNEHÅLL Nye direktorn på plats PeO Larsson är ny direktor för Pingst fria församlingar i samverkan sedan årsskiftet. Han har bråda, intensiva dagar just nu, eftersom han är kvar som vd för Tidnings AB Dagen fram till bolagsstämman i april och dessutom är vd för Dagengruppen AB. Nu har Pingst en alkoholpolicy Enligt den alkoholpolicy som Pingst fria församlingar i samverkan antagit är pingströrelsens mål att varje medlem ska göra ett medvetet val att leva helnyktert. Förändringsbenägen pastor gästar Nyhem Pastor Paul Scanlon från Bradford i England är föreståndare i en församling, som gått igenom en genomgripande förändringsprocess under hans ledning, och en av gästtalarna i årets Nyhemsvecka. Dans för Gud Danslinjen på Kaggeholm har fokus på dans som ett sätt att utrycka sin tro och arbetar med dans som en integrerad del av gudstjänsten. Gratisklipp för den som pratar tro Frisören Jenny Waxin klipper sina kunder gratis. I alla fall om de lovar att prata om sin tro med henne och låta TV-Inter filma samtalet. Alf B Svensson satsar på Tillsammans Alf B Svensson, som är en populär föreläsare om föräldraskap och äktenskap, har möjlighet att ägna mer tid åt Tillsammansprojektet eftersom han gått i pension efter 40 år som skolpsykolog. Vision 2020 ska vända den negativa trenden Evangelistveckan i Jönköping ägnade en hel del åt Vision 2020, som handlar om att utifrån ett krismedvetande formulera ett handlingsprogram för framtiden. Undervisning: Människan är omistligt värdefull Människovärdet är i fokus för Björne Erixons undervisningsartikel, där han bland annat skriver: Kristen tro visar att människans oersättliga värde ges henne genom att hon finns till. Vånda På predikantveckan i början av december berättade den norske pastorn Egil Svartdahl om vad han gjorde när han läst upp verksamhetsberättelsen för år 1995 för sin församling. Han kände sig så nedtryckt att han la sig raklång på estraden och bad till Gud att aldrig mer behöva presentera ett liknande material. Hans nöd över att bara kunna presentera en god verksamhet, men inga nyfödda andliga barn tog sig ett så drastiskt uttryck. Jag har inte hört några rapporter om att något liknande förekommit i svenska pingstförsamlingar, men nog skulle vi kunna dela Svartdahls vånda även här. I DEN HÄR TIDNINGEN kan du läsa om Paul Scanlon från Bradford i England, som vägrade att nöja sig med att vara pastor i en förhållandevis stor frikyrkoförsamling. Medlemmarna höll sig till varandra och hade det tryggt och lugnt, men vann inga nya människor för Gud och tog inget samhällsansvar. Förändringen blev minst sagt radikal. Och gick inte utan smärta. Pastor Scanlon är en av årets talare på Nyhemskonferensen. Han är också en av dem du kan läsa om i den här tidningen. Välkommen till ett nytt år med Pingst.nu! ULRIKA RAMSTRAND Läs mer på WEBB-FRÅGAN Är du orolig för att pingströrelsen ska dö ut? Gå in och svara på Läs vad webb-panelen tycker på sid 30 och artikeln på sid 20.

4 4 PINGST.NU NUMMER SVERIGE Intensiv start för De som jobbar här drivs av något mer än sin månadslön. Det märks. Det är något som PeO Larsson direkt kunnat konstatera efter att ha kastat sig in i sina nya arbetsguppgifter på Pingsthuset. Jag är också positivt överraskad av arbetsglädjen och motivationen här, säger han. Livet är mycket, mycket intensivt just nu för PeO Larsson. I januari började han sitt nya jobb som direktor på Pingst fria församlingar i samverkan och som vd för Dagengruppen. Dessutom fortsätter han med att vara vd för Tidnings AB Dagen fram till början av april. Han vill inte specificera hur många timmar i veckan han jobbar, mer än att det är fråga om åtskilliga. Han tycker det är en hederssak att vara nåbar på telefon så mycket det bara går och att svara på mejl snabbt. Och då får man ta till kvällar och helger. Simmat tidigt När vi träffas är han lite trött och kostar på sig en gäspning. Det visar sig att han varit uppe och simmat tidigt, eftersom han känner att han försummat sin träning under lite för lång tid. Chefsjobb är krävande, konstaterar han. Det är helt orealistiskt att tro att man ska klara det på 8-timmars arbetsdagar. Att fråga hur han orkar, känns rätt självklart. Jag vet inte egentligen, svarar han. Jag har alltid jobbat mycket och hoppas att det ska gå. Men, han tar ju igen sig ibland och kan koppla av också. Han och hustrun åker till exempel till fritidshuset på Öland en helg i månaden året om. Där har de ett andningshål och goda tillfällen till promenader och golf när det är säsong för det. PeO Larsson säger också att ' FAKTA PeO Larsson golffantast med fritidshus på Öland Ålder: Fyller 60 i augusti. Bor: I lägenhet i Södertälje. Familj: Gift med Agnetha, tre döttrar och sex barnbarn. Församling: Tillhör pingstförsamlingen i Södertälje. Läser: Mest facktidningar, annars en hel del Librisböcker. Senaste film: Arn. Oväntad egenskap: Har börjat gilla matlagning den senaste tiden. Har också sprungit maraton i Stockholm och New York. Utbildning: Gymnasieingenjör, matematik och statistik på universitetet, IHM, IFL och diverse internutbildningar. Exempel på tidigare anställningar: Marknadschef och vd på Galon AB, vd på Gusum Blixtlås, Boström Gross, Stora Byggprodukter, Tidnings AB Nya Dagen och Libris. Även arbetat som egenföretagare och konsult och haft många styrelseuppdrag. Fritidsintressen: Familjen, fritidshuset på Öland och lite golf, träning och församlingen. Aktuell: Ny direktor på Pingstffs och vd i Dagengruppen sedan 1 janauri. han är en person som inte lägger så mycket oro på sig och att han för det mesta sover gott om nätterna. Sen finns det en viktig dimension till i det jobb han just inlett. Han upplever att han fått en kallelse till det här och därför räknar han med att Gud ska ge den nödvändiga kraften. Jag gick med någon slags känsla av att jag skulle till Flemingsberg, säger han. Jag skulle aldrig sökt jobbet, men när jag fick frågan var det helt självklart att säga ja. Turbulenta arbetsplatser Han har haft tendens att dras till arbetsplatser där det på olika sätt varit turbulent. Hur kommer det sig? Det började under den kraftiga konjunkturnedgången för fastighets- och byggbranschen i början av 90-talet, säger han. Jag fick jobba med kraftiga nedskärningar och lärde mig mycket av det. Sen har det blivit så att jag åtagit mig såna jobb. Jag har fått viss rutin på att ge negativa besked, men det betyder inte att jag inte tycker det är svårt. Jag tror till och med att det tyder på bra ledarskap om en chef sover lite dåligt om man skulle tvingas genomföra personalneddragningar. Ett jobbigt 2007 ligger bakom i Pingst med många uppsägningar och oro för ekonomin. Nu är det dock betydligt lugnare och PeO Larsson tror inte att det ska behöva bli några fler uppsägningar. Bara intäkterna inte sviktar för då kan läget snabbt förändras. Offer, gåvor och bidrag är en förutsättning för vår verksamhet, säger han och slår ett slag KALLAD. PeO Larsson kände det självklart att för kyrkoavgiften som gör det möjligt för medlemmarna att verkligen backa upp fortsatta satsningar i rörelsen. Nu ser han framför sig en del omfördelningar av resurserna och en annan organisation. Samtidigt behövs ett nytt redovisningssätt, som ger bättre överblick över de gemensamma kostnaderna. Övergripande ansvar PeO Larsson får som direktor det övergripande ansvaret för personal och ekonomi. Men han kommer inte att lägga sig i den ideologiska och teologiska

5 2008 NUMMER 1 PINGST.NU 5 nye direktorn Litet överskott under förra året Än är inte bokslutet för verksamhetsåret 2007 i Pingst fria församlingar helt färdigt, men det står redan klart att det kommer att visa på ett litet överskott. Jag gissar på någonstans mellan en och en och en halv miljon, säger PeO Larsson. Även budgeten för 2008 är lagd så att den ska generera överskott. art att säga ja när styrelsen frågade om han ville bli direktor. inriktningen för organisationen. Den har jag ingen kunskap om eller utbildning i och den sköts utmärkt av vår föreståndare. Tror på god framtid PeO Larsson tror på en god framtid för Pingst. Om vi här på huset kan bygga upp och få tillbaka församlingarnas förtroende och fungera som inspirations- och kraftkälla för församlingarna då har vi en fantastisk framtid. Ännu har han inte jobbat så länge, men redan konstaterat att han hamnat i en mötestät organisation. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND Jag förväntas delta i tiotalet styrelser, styrgrupper, ledningsgrupper med mera, vilket inte fungerar effektivt. Vi måste hitta en färdväg för organisationen med högre effektivitet och med snabba och kortare beslutsvägar. Exakt hur det ska gå till väntar han med att slå fast. Han ser våren som en lärotid, men redan är det klart att huset fått en ekonomichef och IT-ansvarig, som internrekryterats och att nya befogenheter ska ges så att informella beslutsvägar kan befästas. ULRIKA RAMSTRAND PeO Larsson menar att man under 2007 gjort fanastiska insatser för att sänka kostnaderna och lösa de ekonomiska problem som blev uppenbara i och med bokslutet för Det pratas om stora förluster, men det handlade egentligen om ett stort balansräkningsproblem som pågått under många år, menar PeO Larsson och konstaterar att likviditeten i Pingst fria församlingar är god. Förslag lagt på is I höstas diskuterades att Dagengruppen AB skulle ge Pingst 21 miljoner i kapitaltillskott. Det förslaget är dock lagt på is och det som nu är aktuellt är i stället att pingstförsamlingarna ska överföra 25 procent av sina aktier i Dagengruppen AB till Pingst-ffs, som på så vis förstärker det egna kapitalet. Det stora problemet, och som också är högprioriterat för PeO Larsson, är att se över användningen av fastigheten i Flemingsberg. Den är för stor för dagens verksamhet. Vi måste hitta ett sätt att utnyttja lokalerna bättre, säger han. I månadsskiftet mars/april flyttar TV-Inter personalen till Telefonplan och närmare tidningen Dagen, som de nu hör ihop med i och med bildandet av Swedmedia AB. Därmed blir ytterligare lokaler tomma. Vad händer med huset? PeO Larssons dagar är bland annat fyllda med att väga föroch nackdelar med olika lösningar för fastigheten. Just nu finns tre olika huvudspår: Att försöka skaffa fler hyresgäster. Att hyra ut hela fastigheten och flytta verksamheten någon annanstans. Att sälja fastigheten. ULRIKA RAMSTRAND

6 6 PINGST.NU NUMMER SVERIGE New Life bjuder in till årets pionjärkonferens Hedin slutar Den 4 6 april hålls årets Pionjärkonferens i församlingen New Life i Stockholm. Parallellt med seminarierna anordnas bönesamlingar i Frälsningsarméns Kår 6 i Stockholm. Under helgen kommer Mal Calladine från St Thomas i Sheffield, Storbritannien, att dela med sig av sina erfarenheter av församlingsgrundande. Rachel Hickson från Bönenätverket HeartCry i Storbritannien undervisar i Bönekonferensen och i ett seminarium kring bönens roll i det församlingsgrundande arbetet. För seminarierna svarar bland andra Stefan Swärd, Bengt Sandqvist och Niklas Piensoho. Oyvind Augland kommer vid en storsamling att berätta om församlingsplanteringsarbete i Norge. Nå nya människor I lördagskvällens gudstjänst kommer Niklas Piensoho att tala över ämnet Varför ska vi nå nya människor genom att grunda nya församlingar?. Arrangörer av Pionjär 08 är Frälsningsarmén, Pingst fria församlingar i samverkan, Vineyard Norden, Svenska Baptistsamfundet, Svenska Missionskyrkan, Evangeliska Fosterlandstiftelsen, Svenska Adventistsamfundet, Evangeliska frikyrkan och Svenska Alliansmissionen. Samlingarna hålls i New Lifes lokaler på Fridhemsgatan. Den som vill delta i konferensen måste anmäla sig senast den 25 mars. Intresset brukar vara stort. Mer information finns på I februari meddelade Sten- Gunnar Hedin att han vill sluta som föreståndare för Pingst fria församlingar i samverkan. Han är vald fram till 2009 års Rådslag, men vill sluta så fort som frågan om efterträdare är löst. Förra årets turbulens kring ekonomin i Pingst fria församlingar i samverkan och det åtstramningspaket som följde har naturligtvis haft betydelse för hans beslut. Det är bättre att låta nya människor komma in nu, säger han, och konstaterar att han lämnar i en tid då resultatet från 2007 pekar på plusresultat och årets budget också är lagd så att den ska ge ett överskott. Stort privilegium I ett brev som skickades elektroniskt till pingstförsamlingarna när beslutet blev offentligt skrev Sten-Gunnar Hedin bland annat så här: Att representera pingstförsamlingarna har varit och är ett stort privilegium och att få delta i formandet av församlingarnas nya gemensamma plattform har varit inspirerande. Till allt detta får jag anledning att återkomma senare. Vi känner förstås en sorg över det här beslutet, kommenterar Jörgen Gidlund, ordförande i Pingststyrelsen. Sten-Gunnar Hedin har på ett fantastiskt sätt varit vår talesman gentemot kyrkor och i debatterna i media. Och han drog ett mycket tungt lass för att få till Pingst fria församlingar i samverkan och samarbetet mellan pingstorganisationerna. Inget förslag vid Rådslaget Valberedningen kommer inte att presentera ett namnförslag på ny föreståndare vid årets Rådslag. Däremot planerar man att föreslå att arbetet med att hitta en lösning blir folkrörelseförankrat och sker genom en process där så många som möjligt kan få göra sin röst hörd. Ett par veckor före Rådslaget tänker valberedningen i ett brev till församlingarna precisera de tycker att en sådan process skulle kunna gå till. Sen är det upp till Rådslaget att anta, förkasta eller ta delar av förslaget, säger Andreas Ardenfors, valberedningens ordförande. Ordinarie Rådslag för Pingst fria församlingar i samverkan hålls i Uppsala den april. Det måste få ta tid att ta fram förslag till ny föreståndare, det ska inte hastas, menar Jörgen Gidlund, som tror att beslutet om ny föreståndare tidigast kan tas vid ett extra Rådslag någon gång i höst. ULRIKA RAMSTRAND LÄMNAR ÖVER. Sten-Gunnar Hedin vill förtid. avs

7 2008 NUMMER 1 PINGST.NU 7 vill avsluta sitt uppdrag som föreståndare för Pingst fria församlingar i samverkan i FOTO: ULRIKA RAMSTRAND Pingst har fått alkoholpolicy Riksföreningen Pingst fria församlingar i samverkan har sedan i slutet av förra året en alkoholpolicy. Enligt den är pingströrelsens mål att varje medlem ska göra ett medvetet val att leva helnyktert. Församlingarna bör också vara alkohol- och drogfria zoner, där före detta missbrukare kan känna sig trygga. Alkohol- och drogpolicyn antogs av Pingststyrelsen vid dess sammanträde i december. Syftet med den är bland annat att stödja medlemmarna till ett personligt ställningstagande om nykterhet, hjälpa missbrukare och deras familjer samt påverka politiker och beslutsfattare inom näringsliv och kultur. I policyn slås fast att nykterhet, liksom frälsningen, är ett personligt val. Men att den lokala församlingen bör handleda sina medlemmar och hjälpa dem med argument i frågan. Varför togs beslutet om alkoholpolicy just nu? Det har varit på gång i över ett år. Inte minst i den internationella verksamheten fanns ett behov av en sådan gentemot internationella partner. Också i lokalt samarbete med kommuner i Sverige fanns önskemål om en sådan, säger Sten-Gunnar Hedin. I alkoholpolicyn rekommenderas varje enskild lokal pingstförsamling att anta en lokalt tillämpbar alkoholpolicy, där behovet av alkoholfria miljöer och alkoholfritt nattvardsbord bland annat bör beaktas. Hur ska arbetet med detta ske? Vi hoppas dels på en snöbollseffekt av att vi tagit en policy centralt, säger Sten-Gunnar Hedin, men sen finns vi också med i nätverkande arbete tillsammans med LP-verksamheten, Blå bandet och IOGT och Hela människan, där vi tillsammans med de lokala församlingarna arbetar med frågor omkring varför det behövs en alkoholfri miljö. Alkoholpolicyn slår fast att den centrala verksamheten enbart ska använda sig av alkoholfri representation och arbeta för nykterhet och drogfrihet i den egna verksamheten och i samhället. Personal, som är anställd i den centrala verksamheten, ska tillämpa helnykterhet i alla sammanhang där man uppträder som företrädare för eller representerar pingströrelsen. Varför ändrades den ursprungliga formuleringen om att alla centralt anställda förväntades ha en helnykter livsstil? Vi kan ju inte lägga oss i människors privatliv. Den skrivningen vi antog är också mycket restriktiv, för när skulle till exempel jag, någon annan verksamhetschef, eller du som redaktör inte representera pingströrelsen? ULRIKA RAMSTRAND Fotnot: Läs hela alkoholpolicyn d=1272&typ=13

8 8 PINGST.NU NUMMER SVERIGE Ny kristen tankesmedja Sverige har fått ett nytt kristet forskningsinstitut och tankesmedja. Claphaminstitutet som bildades i januari har till syfte att stimulera utbildning, undervisning och vetenskaplig forskning om och av kristen tro i ekumenisk anda och i enlighet med Lausannedeklarationen. Dessutom ska den arbeta för den kristna trons tillämpning på kultur- tros- och samhällsförhållanden i Sverige och i världen, samt sprida kunskap, forma nätverk och bilda opinion för detta ändamål. Kvalificerade personer Professorn och tidigare riksdagsledamoten för kristdemokraterna Tuve Skånberg är tillsammans med Pingsts föreståndare Sten-Gunnar Hedin, pingstpastor Dan Salomonsson och EFK:s ordförande Stefan Swärd inititativtagarna till bildandet av stiftelsen. Stiftelsen ska på olika sätt knyta till sig kvalificerade personer, som sedan ska presentera sitt arbete på olika publika sett, exempelvis i artiklar, genom föredrag eller publikationer. Ekumenisk blandning Bland de 64 personer som förutom de fyra initiativtagarna bildade stiftelsen finns bland andra EFK:s missionsdirektor Anders Blåberg, Peter Baronowsky, ledare för Frälsningsarméns Fortbildningsinstitut, pastorn och ledaren för Livets Ord Ulf Ekman, Anders Sjöberg, missionsföreståndare för EFS, Carin Stenström, chefredaktör för Världen idag, Elisabeth Sandlund, chefredaktör för Dagen, Bertil Gärtner, biskop emeritus, och paret Marie och Lasse Nylén som arbetar med Levande familjer. EXTREME Här är församlingen som gjort radikala förändringar och vuxit explosionsartat Årets Nyhemsvecka gästas av den engelske pastorn Paul Scanlon. Något som värdpastorn Per-Åke Enström är mycket glad över. Det är mycket avgörande för oss att han arbetar i Europa, i en miljö som är lik vår egen, säger han. Paul Scanlon är föreståndare i församlingen Abundant Life Church i Bradford i England, en församling som under hans ledning gått igenom en genomgripande förändringsprocess. Han har också startat en ledarskapsutbildning, en tidning och ett nätverk av kyrkor inom Abundant Life Ministries. Beskriver arbetet i bok I sin bok Crossing over, där titeln anspelar på när Israels barn gick över Jordan och intog det utlovade landet, berättar han om bakgrunden till förändringsprocessen, hur den initierades och om resultatet av den. När Paul Scanlon kom till Bradford var församlingen en traditionell pingstkarismatiskt kyrka med omkring 400 medlemmar. Men han insåg snart att församlingen inte vann människor för Gud och att något måste hända om den inte skulle dö ut, säger Nyhemspastorn Per- Åke Enström, som är mycket glad över att Paul Scanlon tackat ja till att vara med under måndag till onsdag i Nyhemskonferensen och leda bibelstudier och pastorsseminarier. Alla kände alla I inledningen av boken Crossing over berättar Paul Scanlon om en iakttagelse, som blev en väckarklocka för honom. Församlingsmedlemmarna lämnade utan att tveka sina värdesaker för att gå runt och prata med folk. Alla kände alla, kyrkan var trygg. För Paul Scanlon blev det ett mycket tydligt bevis på att kyrkan inte nådde några nya människor. Idag samlas församlingen i en nybyggd kyrka och räknar omkring medlemmar. Förändringen började bland annat med att kyrkovana människor från Bradford bussades till kyrkan om söndagarna. I ett av kapitlen i Crossing over redovisar Paul Scanlon några andra iakttagelser han gjorde i församlingen och sina slutsatser av det, bland annat följande: Människor kom inte i tid och gudstjänsterna saknade passion och tillbedjan. Alltså kändes de inte viktiga och rutinmässiga. NYBYGGD KYRKA. Idag har Abundant Life Chu Gamla människor hade ansvar för så gott som allt. Alltså hölls de yngre tillbaka. Det skrattades väldigt lite. Alltså var kyrkan ingen plats för humor och glädje. Introverta vittnesbörd Vittnesbörden var väldigt inåtvända och mystiska. Alltså hade kyrkan tappat relevansen för de förlorade. Kraftlösa, irrelevanta och långtråkiga predikningar dominerade. Alltså predikade fel personer. Långa offertal hölls varje söndag. Alltså var människor ovilliga att bidra. Kyrkans ledarskap var manligt

9 2008 NUMMER 1 PINGST.NU 9 MAKEOVER Paul Scanlon, vad har du för budskap till de svenska pingstvännerna? ife Church i Bradford omkring medlemmar. dominerat. Alltså hölls kvinnor tillbaka. Idag arbetar församlingen för att vara Gudsfokuserad, målinriktad och utgöra en miljö där människor stärks och utvecklas och visionen finns samlad i ett antal punkter som börjar med Församlingen som jag ser är spännande och full av liv, numerärt stor och andligt djup. naturligt övernaturlig och otroligt rolig att vara med i, vars främsta prioritet är att ära Gud och förmedla honom till en förlorad värld. attraktiv, har självförtroende och är segrande, en kyrka vars kraftfulla bekännelse och fantastiska tillbedjan sänds ut FOTO: ABUNDANT LIFE CHURCH till andra genom alla till buds stående medel. utrustar, frigör och gör det möjligt för vanliga människor att leva ovanliga liv. är en djupt engagerad, kärleksfull och omsorgsfull familj som ensamma och sårade människor kan återfinna hoppet och känna sig hemma i. den här kyrkan. Läs mer på hemsidan På församlingens hemsida kan man kan läsa mer om hur den arbetar, om dess vision och också ta del av en hel del av det som finns att läsa i boken Crossing over. ULRIKA RAMSTRAND Mitt huvudbudskap är tvådelat. Det handlar om att vi måste nå ut i världen med vårt budskap och att en relevant kyrka med fokus på de förlorade är det bästa sättet att göra det på. Hur väl känner du till svensk pingströrelse? Inte mycket, men jag ser fram emot att få höra mer om er historia. Du reser mycket, hur klarar du att kombinera det med att vara föreståndare? Jag har ett jättebra team omkring mig och har byggt upp det så att församlingen inte är beroende av mig för allting. Jag har ständig kontakt med nyckelpersonerna i ledningen när jag reser så det är egentligen inget problem. Tror du att alla kyrkor behöver gå igenom en förändring lik den du skriver om i boken Crossing Over? Ja, jag tror att alla kyrkor behöver gå igenom någon slags förändring vid olika tillfällen under sin resa. Med uttrycket Crossing over menar jag en kulturell förändring och ett nytt sätt att genomföra nya prioriteringar. Vad hände med människorna i din kyrka som var motvilliga till förändring? Några lämnade och har inte kommit tillbaka. Några kom tillbaks efter några år och en del kommer fortfarande tillbaka. En del människor tycker att radikal förändring är alldeles för jobbig och orkar inte vara med när det händer. En del av dem kommer tillbaka när lugn och stabilitet åter råder. Du verkar vara en väldigt stark ledare. Håller du med om det? Förändringsprocessen i min församling tvingade mig att hitta en styrka jag inte visste att jag hade. All förändring kräver starkt ledarskap, särskilt när sådant ska förändras som många inte vill förändra. I generationer har församlingar betraktat vissa saker som heliga, sådant som Gud inte bryr sig om egentligen. Metoder, stilar, traditioner och sådant måste man kunna göra sig av med för att nå ett högre syfte. Vad är huvudskillnaden mellan det nya och det gamla ledarskapet i din församling? Vår församlings ledarstil var väldigt hierarkisk och ledarna la sig i allting, men det var inget vi själva förstod då. Jag tror inte att någon egentligen går in för att vara kontrollerande och därför är det svårt att se det själv. Det gamla ledarskapet gav inte människor möjlighet att blomma, medan det ledarskap vi tillämpar idag möjliggör människors utveckling och förmåga att själva bli tjänande. ULRIKA RAMSTRAND

10 10 PINGST.NU NUMMER VÄRLDEN EGET. Regina Lino affärsidé är att rita egna mönster, som hon sedan handarbetar efter. FOTO: HELENA COLLIANDER Folkbildning en Det är inte lätt, men det är möjligt. Orden yttras av Waka, ordförande för DRDO, Disabled Rights Development Organisation, i Sudan. I rummet sitter också övriga i DRDO:s styrelse och de gör då och då tillägg för att ge oss en helhetsbild. Jag och min kollega Hani besöker DRDO s center i Haja Yousif, en förort till huvudstaden Khartoum, för att få feedback på vårt eget arbete med House of Learning. Sedan tio år tillbaka driver PMU Interlife projektet House of Learning genom organisationen Swedish Free Mission. House of Learning är ett försök att anpassa det skandinaviska konceptet folkbildning till sudanesisk kontext. Även om formen inte ser helt likadan ut i Sudan som i Sverige, så är folkbildningens grundprinciper desamma. Det handlar till exempel om allas lika värde och rätt att få uttrycka sig fritt, liksom att lärandet är relaterat till en människas liv. Folkbildning innebär också att hjälpa människor att upptäcka sin inneboende potential och att tillsammans hitta vägar att åstadkomma förändring i samhället. I House of Learning gör vi detta huvudsakligen genom att erbjuda människor kortare kurser, varav de mest populära är Development Studies (ulandskunskap), Peace Building (Fredsbygge) och Projektplanering. Tycker om idén Deltagarna säger sig ofta vara förtjusta i själva idén, att sitta i en cirkel och tillsammans diskutera sig fram till sitt lärande och menar att det ger dem ett breddat perspektiv. Dock har det varit svårt att mäta mer långsiktiga effekter om hur människor efter kurserna gjort en insats i samhället, men nu sitter vi alltså här. Det råder ingen tvekan om att gruppen är väl insatt i funktionshindrades situation, men så har de flesta också själva någon form av handikapp. Ordföranden Waka har förlorat sitt ena ben, vice ordförande Adrina kan inte gå och Philip, en av grundarna och tillika ansvarig för att göra PR, saknar en arm. DRDO grundades 2005 i syfte att bygga upp självförtroende och kapacitet hos funktionshindrade. Överlag råder det en negativ syn på funktionshindrade i Sudan och många som har ett handikapp från födseln blir både isolerade och utnyttjade. Även de som blivit funktionshindrade senare i livet möter många tabun och för-

11 2008 NUMMER 1 PINGST.NU 11 PÅ RAD. DRDO:s styrelse, samt ytterligare några medlemmar i organisationen (överst). BESTÄMMER. Waka Audu är ordförande för den sudanesiska handikapporganisationen DRDO (till vänster). SKÄRPA. Sadiq Adob driver en liten fotostudie med hjälp av lån från DRDO (till höger). FOTO: HELENA COLLIANDER väg till förändring domar, bland annat är det svårt för dem att få jobb. Kvinnor med ett handikapp blir sällan gifta, vilket i Sudan innebär en tragedi. Kunskap om projekt Samma år som arbetet med DRDO startade, deltog också några av organisationens medlemmar i House of Learnings kurser i projektplanering och insamlingskunskap. Under dessa lärde man sig hur man lägger upp ett projekt och skriver en projektansökan, samt vad man ska tänka på när man söker pengar. Idag skriver DRDO inte bara projektansökningar för sin egen räkning, utan också för andras. Syftet med det är inte att tjäna pengar, utan att bygga broar mellan funktionshindrade och det övriga samhället. Samarbetet med House of Learning fanns redan sen tidigare då några av initiativtagarna gått vår kurs i inkomstgenererande projekt och mikrofinansiering. Tankar på att låna ut pengar för att hjälpa medlemmar att starta sina egna projekt har funnits med från början. För två år sedan fick man pengar för två projekt, förra året startade man sju nya och i år räknar man med 20 till. Projekten fungerar så att en person som är aktiv medlem av DRDO och deltar i centrets olika aktiviteter kan få möjlighet att ta ett lån. Det är viktigt att personen i fråga är att lita på, kan ta ansvar för pengar och tar egna initiativ. Lån till småaffärer Han eller hon får ta ett lån av organisationen, som i sin tur har ansökt om pengar till detta, för att starta ett projekt. Under verksamhetens gång betalar personen av på sitt lån och DRDO står som ägare, samt gör uppföljningar tills allt är tillbakabetalat. De mest framgångsrika projekten får stå modell för nya. De flesta projekten rör sig om småaffärer med olika inriktningar, exempelvis foto eller telefon- och telefonkortshandel. En annan är sömnadshantverk. När vi är på väg att lämna centret ger Filip mig två paket pappersnäsdukar. Han är en av dem som fått starta ett projekt och i hans fall går det ut på att förpacka näsdukar som han sedan säljer. De är parfymerade och den söta doften fyller väskan när jag stoppar ner dem och vi går mot bilen. DRDO tror på sitt eget arbete och deras engagemang är därför stort. Det känns roligt att House of Learning har fått spela en roll i detta! HELENA COLLIANDER

12 12 PINGST.NU NUMMER SVERIGE Mindre pengar till Pingst ung Om vi hade kunnat tillgodoräkna oss alla barn och ungdomar skulle vi fått en miljon mer i bidrag från Ungdomsstyrelsen. Det säger Göran Åström, verksamhetsansvarigt på Pingts ung. Sveriges opinionsbildare måste få se att vi är många som tror på Jesus och är förankrade i Bibeln som Guds Ord. Det skriver föreståndaren för Pingst, Sten-Gunnar Hedin, tillsammans med pastor Stanley Sjöberg i ett brev ställt till landets alla pingstförsamlingar inför den Jesusmanifestation, som ska hållas i Stockholm den 3 maj. Jesusmanifestationen inleds med parallella appellmöten klockan på Medborgarplatsen, Stortorget, Mynttorget, Östermalms torg, Norrmalmstorg, Hötorget och Sergelarkaden och avslutas i Kungsträdgården omkring FÅR MINDRE. Göran Åström saknar korrekta uppgifter på deltagare. Huvudorsaken till de minskade bidragen är att pingstförsamlingarna inte har lämnat in korrekta uppgifter på deltagare i barn- och ungdomsarbetet och att Pingst Ung därför bara kunnat söka bidrag för barn och ungdomar. För att kunna söka bidrag från Ungdomsstyrelsen måste deltagarna i barn- och ungdomsarbetet i pingstförsamlingarna numera redovisas så att församlingens riktlinjer för barn- och ungdomsverksamheten är tydliga och att barnen själva skrivit under på sitt deltagande. Jag vill ändå säga att vi är väldigt tacksamma för det arbete som läggs ner på att redovisa in barnen och ungdomarna, säger Göran Åström. Det är många gånger ett riktigt slitgöra. Vi måste dra ner på olika saker. Vi har till exempel redan flaggat för att vi inte kan bidra med medel till olika verksamheter på samma sätt som hittills, säger Göran Åström. Några uppsägningar räknar han dock inte med ska behöva göras. ULRIKA RAMSTRAND Jesusmanifestation i Stockholm klockan med en stor, gemensam gudstjänst, som Storkyrkans före detta domprost Hakon Långstrom kommer att leda. Förhoppningen är att minst personer ska delta. Många har sagt ja Inbjudan om deltagande har gått ut till samtliga svenska kyrkofamiljer och invandrarkyrkor. Så gott som alla kristna samfundsledare har redan sagt ja till att stödja manifestationen, som syftar till att ge ett kraftfullt positivt vittnesbörd, utan negativa angrepp på det som vi i andra sammanhang protesterar mot, som det står i brevet till landets alla pingstförsamlingar. ULRIKA RAMSTRAND Nordisk s Kristna i Norden som tillsammans ber om ny pingst i den här delen av världen. Det är målsättningen med den nordiska bönesatsning, som är ett led i förberedelserna inför Världspingstkonferensen i Stockholm När den stora konferensen i Los Angeles hölls för att markera 100-årsminnet av när Anden föll på Azusa Street var hela bredden i den stora och ganska brokiga pingstfamiljen representerad. En sådan strävan utmärkte också den europeiska konferensen Asuza Europe som hölls i Oslo förra året. Med inspiration därifrån siktar vi på att Världspingstkonferensen i Stockholm 2010 ska ha samma bredd, berättar Sten-Gunnar Hedin och säger att James Leggett, ledare för den världsvida pingstgemenskapens kommitté med säte i Oklahoma City i USA, också bejakat detta. Den grundvisionen är en förutsättning för att inbjuda allt Guds folk i Sverige och Norden att vara med och förbereda konferensen i bön, konstaterar han vidare. Böneämnet är precis som inför konferensen i Oslo ny pingst över allt Guds folk. Helmner leder satsningen Ingemar Helmner har fått uppdraget från Pingst att leda bönesatsningen. Den är redan igång, säger han och berättar bland annat om helger i Kumla och Vilhelmina, där alla kyrkor tillsammans bett för Sverige. TRIO. Ingemar Helmner, Arne Borgersen och Sten inför Världspingstkonferensen I Kumla var 20 församlingar med och bad i sex gudstjänster under en helg. Vi upplevde en påtaglig gudsnärvaro. Eftersom världspingstkonferensen i Stockholm kommer att få en nordisk inriktning är målsättningen att få med alla Nordens länder i bönesatsningen inför konferensen. I januari fanns Arne Borgersen, reseevangelist i den norska pingströrelsen, på besök i Sverige för att diskutera detta med Sten-Gunnar Hedin och Ingemar Helmner.

13 2008 NUMMER 1 PINGST.NU 13 satsning och Sten-Gunnar Hedin möttes i Stockholm i januari för att samtala om bönesatsningen Tillsammans målade de upp en bild av nationella bönekonferenser i varje nordiskt land, som följs upp av lokala konferenser och böneresor. Under den norska predikantveckan som hölls i Oslo i februari utvidgades kretsen till att gälla också Danmark, Island, Finland och Färöarna. Bön för myndigheter Jag ser framför mig att vi ber utifrån Apostlagärningarna 4:29 säger Arne Borgersen. Det vill säga att vi ber för FOTO: ULRIKA RAMSTRAND myndigheterna och landet, för förkunnarna och deras frimodighet och om tecken och under. Arne Borgersen är ledare för Bönetjänsten för Norge, med rötter i pingst, men med allkristen inriktning och ett nätverk av förebedjare. Bönetjänsten ger ut en tidning och anordnar böneskolor och bönekonferenser och kommer också att fungera som sekretariat för bönesatsningen inför världspingstkonferensen. ULRIKA RAMSTRAND HALLÅ DÄR... med Frank Henning Holm, som är projektledare för Världspingstkonferensen Hur går det med förberedelserna inför Världspingstkonferensen i Stockholm? Vi befinner oss i startfasen. Vi har haft ett möte i den exekutiva kommittén, där vi dryftat en del av de strategiska förutsättningarna för konferensen. Bland annat är man enig om att göra konferensen till en gemensam nordisk sådan och därför ingår representanter från alla de nordiska länderna i kommitté. Vi diskuterar också att forma en strategisk allians med de baltiska staterna. Var kommer den att hållas? Vi har reserverat Globen i Stockholm. Är datum bestämt? Reservationen gäller mellan den 25 och 29 augusti Kommer den att ha något speciellt tema? Vi har inte diskuterat teman ännu, men vi önskar att ha fokus på den yngre generationen i större grad än andra världspingstkonferenser haft. Vi önskar också en samkristen plattform och att hela pingstfamiljen ska engageras. Ska det finnas en särskild värdförsamling? Vi planerar att etablera en särskild värdkommitté med ledare från de nordiska pingströrelserna. Den kommer att mötas en eller två gånger under planeringsperioden. Vi räknar också med en lokal kommitté bestående av PLANERAR. Frank Henning Holm planerar tillsammans med nordiska representanter för Världspingstkonferensen i Stockholm representanter från lokala församlingar i Mälardalen. Vi har haft en förberedande samling under 2007 med representanter från pingstförsamlingarna och kommer att inbjuda till en ny sådan där arbetet mera konkret förankras. Hur säkras ekonomin? Det finns planer på ett finansiellt konsortium mellan Dagengruppen AB, Pingst och den norska fastighetsbyrån Morgenstjernen samt den norska Pingströrelsens ledarråd. Hur kan enskilda pingstvänner hjälpa till i arbetet? Det kommer att skapas en projektorganisation för en rad definierade funktioner. Under världspingstkonferensen i Oslo 1992 och under konferensen Pingst för alla 2007 var omkring 300 frivilligarbetare engagerade. De arbetade med värdskap, teknik, vaktmästeri, kollektupptagning, vakthållning och mycket, mycket mer. ULRIKA RAMSTRAND

14 14 PINGST.NU NUMMER SVERIGE DANS FÖR GUDS SKULL Danslinjen på Kaggeholm har fokus på dans som ett sätt att uttrycka sin tro. Med den kristna tron som utgångspunkt arbetar eleverna med dans i gudstjänst och kyrkorum på många spännande sätt. När Pingst.nu är på besök i gympasalen på Kaggeholm en kall morgon befinner sig elva tjejer där och börjar med att värma upp inför en danslektion med kursledaren Linda Gribbe. Lektionen pågår i en och en halv timme och det är svettigt. Linda instruerar och uppmuntrar. Hjälper till och visar vad hon menar. Höga hopp och rörelser som imponerar. Musiken de dansar till har elever på Kaggeholms musiklinje komponerat. Några av tjejerna är Nathalie Maliks, 23 år, från Bromma, Linn Sven-Olle Spång pastor, Gislaved Vi är väldigt öppna och välkomnande i den frågan. Redan nu använder vi oss av en del dans. Bland annat brukar våra tonåringar hålla i drama och dans i gudstjänsten. Regionalt har vi även gjort en satsning där vi tillsammans har gudstjänster och då medverkar även vuxna med dansinslag i gudstjänsten. Gilbertsson, 19 år, från Uddevalla och Lovisa Wendefors, 20 år, från Gislaved. De har olika bakgrunder, men ett gemensamt mål en vilja att satsa på dansen. Linn vill genom kunskaperna från detta år komma i form inför vidare ansökningar till andra dansutbildningar. Hon hoppas på att få vara med och utveckla dansen som uttryck inom kyrkan. Lovisa har siktet inställt på att bli danspedagog och tycker att det är bra att kombinera dans med bibelskola som här på Kaggeholm. Hur ställer ni er till att använda dans i gudstjänsten? Thomas Granath pastor, Uddevalla Det får bli ett personligt svar då vi inte har något uttalande från församlingen, men vi använder oss av dansinslag nu och då. Vi har några grupper, mest aktiva är barn i lågstadieåldern. Jag tror att allt vi gör för att ära Gud är positivt. Dans kan förstärka ett budskap. Man får ha förståelse och respekt för olika åsikter, men man kan ju blunda och be. Jag tycker det är viktigt att dansen inte blir utmanande. Nathalie vill satsa på dans och ser det här som ett steg på vägen. Hon är den enda av tjejerna som inte är troende. Det var mer undervisning om Gud och så än vad jag trodde det skulle vara, men det är bra, säger Nathalie. Premiär förra året Utbildningen, som gavs för första gången under förra läsåret, består av 75 procent dans i veckan. Tretton timmar är ren dansträning och två timmar dans i gudstjänsten. Resterande tid läser eleverna bland annat dansteori och ämnet Trons grunder. Jag är positivt överraskad över hur bra och proffsig dansutbildningen på skolan är, säger Lovisa. Under läsåret har klassen bland annat medverkat på en gudstjänst på Frälsningsarméns kår 393 i Stockholm. En oerhört positiv upplevelse, tycker de. Det var så häftigt! Jag har tidigare dansat i kyrkan, men nu blev det inte bara ett dansnummer som det lätt kan bli, utan vi fick vara med på ett naturligt sätt med dans i hela gudstjänsten, säger Linn. Ja, det var verkligen roligt att få vara med och inspirera folk till dans. Dans är ju inget farligt, det är bara fullt av glädje, säger Nathalie. Tjejerna pratar en del om att

15 2008 NUMMER 1 PINGST.NU 15 Mission som möjlighet I januari hölls den ungdomsinriktade missionskonferensen Mission Possible i Robertsfors. Omkring 300 personer deltog i konferensen som hade undertemat En missionerande livsstil. Konferensen arrangerades av Dalkarlså folkhögskola tillsammans med pingstförsamlingen i Västerbottens mellanbygd. Konferensens huvudtalare var den sydafrikanske pastorn Mark Hodgetts. Andra talare var Vidar Börjesson och Öjvind Andersson, båda bibellärare vid Hedmarktoppens Folkhögskola i Norge. En konsert med Samuel Ljungblahd arrangerades också under konferensen. DANSANTA. Kursledaren och dansläraren Linda Gribbe, längst fram. Bakom henne står Nathalie Maliks, Stockholm, Lovisa Wendefors, Gislaved och överst Linn Gilbertsson, Uddevalla. FOTO: JEANETTE INGEMARSON vissa församlingar har synen att dans är något farligt. Jag kan förstå och respektera dem så tänker så, men man förstår inte vad man går miste om. Dans är så bra för själen och vi har fått en gåva från Gud att lova honom på det här sättet, säger Lovisa. Berika gudstjänsten Linda Gribbe, 31 år, är kursledare på Danslinjen. Hon är danspedagog och har ett långt förflutet inom dans bland annat är hon medlem i Vilda Dans ensemblen. Sin församlingstillhörighet har hon i Frälsningsarmens kår 393 i Stockholm. Linda ser utbildningen som ett steg i flera plan. Dels att den ska berika församlingar i gudstjänstverksamheten och dels att det ska finnas utrymme för människor inom kyrkan som har dans som hobby eller yrke. Dansvärlden är så oerhört tuff och den knäcker många människor längs vägen. Det är ett hårt klimat med hård konkurrens. Så tanken är att danslinjen ska finnas som ett alternativ där man tar dansträningen på allvar, men med ett mer bejakande fokus än vad som är vanligt, säger Linda. Hon kan förstå att ordet dans ibland kan ge fel signaler. Vi vill ge våra elever kunskap och redskap att kommunicera rätt med dansen så att det inte blir fel budskap med unga osäkra tjejer i tajta toppar. Hon hoppas kunskapen eleverna får med sig ska bli ett redskap i församlingarna de kommer ifrån. Inte så att dansen blir ett nummer i gudstjänsten, utan så att den blir en del av en helhet som förstärker budskapet. JEANETTE INGEMARSON Ny hemsida för förkunnare Förkunnargemenskapen i Pingst har startat en egen webbplats med namnet Där finns all information som tidigare låg på Insajt Pingst samlad. Förkunnargemenskapen är ett kontaktnät för förkunnare i landets pingstförsamlingar. På den nya hemsidan, dit ingen inloggning behövs, finns information om förkunnargemenskapens mål och regionindelning, nyheter, tips om teologisk litteratur och en Hall of fame med förkunnarprofiler i Pingströrelsens historia. Den elektroniska tidskriften Gerda för teologi, historia och identitet i Pingströrelsen, finns också på samma hemsida.

16 16 PINGST.NU NUMMER REPORTAGE Gratisklipp för den som pratar tro Ska vi bara toppa lite eller vill du klippa dig riktigt kort? Förresten, tror du på Gud? Det är söndag förmiddag och på en frisersalong i Stockholm har frisören Jenny Waxin just satt saxen i håret på dagens första kund, Bozenna Montwill. Bozenna är inte förvånad över att Jenny varvar de vanliga frisörfrågorna med djupare frågor om Gud, meningen med livet och döden eftersom hon tackat ja till att vara med om en Min tro-klippning. Då klipper man sig gratis mot att man berättar vad man tror på för frisören. inte igen det där med att jag måste göra en massa saker för att bli godkänd. Några meter bakom den bekväma frisörfåtöljen står en kameraman och filmar samtalet och klippningen. Det är TV Inter och Dagengruppen som ligger bakom den annorlunda klippningen. Filmen där Jenny Waxin klipper och samtalar med Bozenna Montwill läggs ut på internetsajten Min tro. Idén till Min tro-klippningar kom när redaktionen spånade kring situationer i vil- Jag har ju alltid blivit uppfostrad med att jag och Gud är vänner. Jag vill känna Gud och uppleva honom. Jag känner ka de naturliga samtalen om tro har en chans att uppstå. Frisörstolen blev ett kul och lite annorlunda ställe där folk sitter still en bra stund. Dessutom ville man dra nytta av frisörens stora rutin på att få människor att prata. Tappade tron Frisören Jenny, som själv är aktivt kristen lyssnar till berättelsen om hur Bozenna tappade sin tro på den kristna, katolska Guden för att senare i vuxen ålder hellre låta sig inspireras av buddhismen. Bozenna som har sina rötter i Polen upplevde sin barndoms katolska Gud som distanserad, sträng och dömande. Den katolska religionen var byggd på så mycket bestraffning och belöning. Redan som liten kände jag ett motstånd mot en sån typ av tro. Från åtta års ålder började jag att tänka att det här kan inte vara sant, säger Bozenna. Hon berättar om den smärtsamma vägen genom depressioner och mycket grubblande som ledde till att hon slutade att kalla sig kristen. Min tro-klippningen är inte tänkt att vara en strikt intervju. Mitt i sin personliga KLIPPER I RUTAN. TV Inter spelar in samtalen mellan fri sajten Min tro. berättelse vänder sig Bozenna mot frisören och frågar hur hon ser på Gud. Jag har ju alltid blivit uppfostrad med att jag och Gud är vänner, säger Jenny. Jag vill känna Gud och uppleva honom. Jag känner inte igen det där med att jag måste göra en massa saker för att bli godkänd. Likheter och skillnader i tron Bozenna nickar instämmande. På många sätt är hon och Jenny överrens. Man duger som man är. Men under samtalet blir det också tydligt att det finns skillnader i deras tro. Jenny tror att Gud har skapat jorden och människorna. Jag tror inte på det där, säger Bozenna. För om Gud har skapat jorden, vem har då skapat Gud? För Bozenna är Gud eller den kraft som hon känner, snarare en del av själva skapel-

17 2008 NUMMER 1 PINGST.NU 17 INFÖR KAMERORNA. Jenny Waxin är trygg i sin egen kristna tro och nyfiken på vad andra tror. Därför tycker hon det är roligt att klippa kunder för sajten Min tro. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND ellan frisören Jenny Waxin och kunderna, här Bozenna Montwill. Filmerna läggs ut på FOTO: ULRIKA RAMSTRAND OLIKA. Bozenna och Jenny har fått med sig helt olika gudsbilder från sina respektive hem och är överens om att de inte tycker likadant. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND sen. Jenny lyssnar intresserat och de båda nöjer sig med att konstatera att här går åsikterna isär. Nu är det dags att föna, avslutar Jenny. Om bara en halvtimme kommer nästa kund. Han kallar sig agnostiker. Och efter det ska hon klippa en tjej som definierar sig själv som icke djupt troende kristen. Få människor att fundera Syftet med Min tro-klippningarna är inte att någon ska bli övertygad. Det handlar snarare om att öppna upp samtalet, att få människor att våga fundera och ställa frågor. Inte bara de som klipper sig, utan också de som sedan ser de färdiga filmerna på Min tro. I vanliga fall klipper inte Jenny på söndagar. Men eftersom teamet från TV Inter tar en del plats på salongen är det praktiskt att göra Min tro-klippningarna när hennes kollegor är lediga. Jenny Waxin tackade ja på en gång när hon fick frågan om att klippa folk och fråga ut dem om tro. Jag vet vad jag tror och vad som uppfyller mitt liv, men det är intressant att försöka förstå vad andra har i stället för mig, säger hon. Efter att Min tro-klippningarna uppmärksammats i tidningar som Metro och Aftonbladet och av radions Lantz och Människor och tro har det blivit ett hårt tryck på dem. På sajten Min tro finns ett formulär att fylla i för alla som vill klippa sig. Eftersom man vill ha människor med olika slags hår och olika slags tro ombeds man att i formuläret beskriva sitt hår i tre ord och sin tro i tre meningar. Här är några av de många intresseanmälningar som kommit in: Hår: Tunt, slitet och livlöst. Tro: Min tro är som en bergodalbana som svänger och åker upp och ner ibland olika religioner och varierar i styrka. Hår: För långt halvgråvackert. Tro: Jag söker fortfarande efter någon mening med allting; kanske en tro på Någonting överhuvudtaget, inte bara mig själv. Startar på fler ställen? På TV Inter funderar man just nu över hur man ska tillmötesgå alla klippsugna personer som hört av sig. Man har också funderat övar att genomföra Min tro klippningar i flera städer runt om i Sverige. Kanske har man hittat ett sätt att få svenskarna på talet att öppna sig. MALIN ARONSSON

18 18 PINGST.NU NUMMER SVERIGE ' FAKTA Alf B Svensson FAMILJEN I FOKUS. Alf B Svensson, själv medlem i Svenska Missionskyrkan, uppskattar Pingsts satsning på Tillsammans. FOTO: CILLA STJERNBERG Ålder: 64 år Familj: Gift med Kerstin sedan 40 år. Det är ovanligt bland psykologer eftersom de skiljer sig mer än alla andra yrkesgrupper. Har tre vuxna barn. Bor: Grimstorp, utanför Nässjö Yrke: Psykolog, författare och föreläsare. Aktuell: Har nyligen gått i pension från sitt arbete som skolpsykolog och kommer nu resa mer för Tillsammans. Alf B Svensson tror på Pingsts familjesatsning Jag har känt en kallelse att undervisa och föreläsa i olika sammanhang om föräldraskap, äktenskap och samlevnad och mött cirka föräldrar varje år. Det har aldrig tidigare funnits ett så stort intresse och stort behov av att få stöd i sitt föräldraskap och hjälp med hur man får ett lyckligt och fungerande äktenskap. Det säger Alf B Svensson, som arbetat 40 år som skolpsykolog i Nässjö samtidigt som han varit en mycket efterfrågad föreläsare och författare. Sedan Alf gick i pension vid årsskiftet har han större möjligheter att i samarbete med Tillsammans besöka församlingar. Tillsammans är unikt, säger han. Alla samfund framhåller familjen och äktenskapets betydelse, men så vitt jag vet är det nog bara Pingst som gör en sådan målmedveten satsning för att stödja familjen. Jag är mycket tacksam för att Alf har valt att lägga mer tid på Tillsammans. Eftersom trycket är så stort från många församlingar behöver vi vara flera som kan hjälpa dem igång. Alf och jag har dessutom oerhört roligt när vi arbetar tillsammans. Vi inspirerar hela tiden varandra till nya tankar kring hur vi kan hjälpa familjer, säger Cilla Stjernberg, projektledare för Tillsammans. Stort behov Det finns ett stort och växande behov både i våra församlingar och i samhället att få samtala om de viktigaste, men kanske svåraste, frågorna i livet - hur man i dagens stressade samhälle får en familj att fungera. Alf B Svensson har mött många skilsmässobarn i sitt jobb. Deras högsta önskan i livet har ofta varit att det skulle bli bra igen mellan mamma och pappa, säger han. Konkreta råd Det fick Alf att vid föreläsningarna om föräldraskap också ge lite konkreta råd om hur man håller kärleken levande när man fått barn. En annan orsak till mitt intresse för ämnet var att det inte fungerade särskilt bra i vårt eget äktenskap under de första åren. Man skulle kunna tro att det går som på räls när man gifter sig med en psykolog. Men att så inte är fallet kan min fru intyga. Vi lever i ett lyckligt äktenskap, men har fått jobba en hel del för att nå dit, säger han. Ett av kapitlen i Tillsammanspärmen handlar om att förmedla tron till barnen. Föreläsningar i det ämnet har varit extra efterfrågade det senaste året. Min erfarenhet är att många kristna föräldrar sviker sina barn när de lämnar över huvudansvaret för den kristna undervisningen och vägledningen av barnen till församlingen. De tar inte sitt ansvar och inser inte heller att deras vägledning många gånger betyder mer än den undervisning de får i kyrkan. Vi kan inte och ska inte tvinga på barnen vår egen tro men vi ska på olika sätt visa dem hur mycket tron betyder för oss, säger Alf. I Tillsammanspärmen finns många tips på hur man kan förmedla en tro till barnen. Alf och Cilla önskar att fler församlingar ska starta samtalstillfällen kring dessa frågor. ULRIKA RAMSTRAND Fotnot: För mer info om Tillsammans se:

19 2008 NUMMER 1 PINGST.NU 19 Lennart & Anne Kummelbäck, tvåbarnsföräldrar Vad tog ni med er hem från Tillsammans kväll om äktenskap? Lennart: Det kändes värdefullt att kunna diskutera dessa ämnen utifrån en kristen anda. Att kommunikationen ser lite olika ut för män och kvinnor och att de flesta skilsmässor inträffar under småbarnsåren. Anne: Att relationen är som börsen, man måste satsa när det går ner. Att kärleken har många språk, och man kanske inte alltid är tillräckligt tydlig med vad man tycker om och förväntar sig. Att de som håller ihop inte har varit mer kära eller mer lika varandra, än andra från början, eller grälar mindre, utan har lärt sig att kommunicera och kompromissa. Vad tog ni med er hem från kvällen om föräldraskap? Lennart: Framför allt att man bör dra ner eller inte ha för mycket aktiviteter för barnen. Anne: Att inte bara göra saker med barnen, utan prata och framför allt lyssna, ställa frågor om tankar och känslor. Jag använder mig av Alf B Svenssons FOTO: CILLA STJERNBERG material om relationer i mina föräldragrupper på BVC. Vad tycker du om Tillsammans? Lennart: Ett bra initiativ. Det finns många situationer inom familjelivet som man kan uppleva påfrestande. Många upplever också misslyckanden, eller känner så i alla fall. I en kultur där det är Halleluja och så underbart att vara frälst måste det ju också finnas utrymme för att erkänna att verkligheten ofta kan vara både sträv och kantig, trots Gud. FOTO: CILLA STJERNBERG Anna Fornstedt, trebarnsmamma Vad tog du med dig hem från Tillsammans kvällar om äktenskap/ föräldraskap och att förmedla tron till barnen? Blev ännu en gång påmind om att det finns fel och rätt sätt att gräla på. Jag tog också till mig av rådet att inför barnen tala positivt om och visa att jag och min man tycker om vår församling. Vad tycker du om Tillsammans? Jag tycker att det är oerhört viktigt att vi i församlingarna ständigt håller dessa frågor levande. Min man och jag köpte Tillsammans pärm till vår församling och upptäckte att många delar är användbara i vår verksamhet. Positivt att mycket av materialet också är intressant för våra vänner utanför kyrkan. Vanliga frågor på Tillsammans äktenskaps- och föräldrakurser Hur löser man på bästa sätt en konflikt både som äkta makar och förälder? Sätt er ner och prata om problemen när ni inte är upprörda. Tala om vad du själv tycker är problemet utan att generalisera och anklaga. Tala om den besvikelse som finns under ilskan. Lyssna och försök förstå hur din partner känner sig. Bli inte historisk. Dra inte upp det som hände för flera år sedan. Undvik klagomål Varför kan du aldrig Kom i stället med önskemål. Jag skulle bli glad om du ville Lär dig att ta kritik utan att ge igen. Var villig att både förlåta och be om förlåtelse. Inse att ungefär hälften av alla konflikter i ett äktenskap går inte att lösa om man med lösa medan att man skall tycka och vilja samma sak. Då får man inse det och försöka kompromissa. Jag får inte ihop arbete och familjeliv, hur ska jag få tiden att räcka till? Du eller ni båda kan kanske jobba 75 procent under några år. Det har alla rätt till upp till barnen är åtta år. Det gäller att prioritera och se vad som är viktigast i livet. Ingen har på sin dödsbädd tänkt: Varför tillbringade jag inte mer tid på jobbet när jag levde. Men många ångrar att de inte tog mer tid för barnen. Mina barn vill inte gå till kyrkan. Vad gör jag? Det kan vara tufft att jaga små barn som håller på att dyka ned i dopgraven under gudstjänsterna, men det är värt det för framtiden! Gå regelbundet till kyrkan från det att barnen är små. Då vänjer de sig vid att söndagarna är gudstjänstdag. Man bör som regel inte tvinga en tonåring med till kyrkan. Det får ofta motsatt effekt. Men det är inte fel att begära att barn som inte kommit upp i tonåren ibland följer med. Det är rimligt att de ibland ställer upp på det vi tycker är viktigt, eftersom vi ställer upp och skjutsar dem till de aktiviteter de vill gå på. Förklara varför ni vill gå till kyrkan. Den undervisning och vägledning om tron som barnen får hemma betyder många gånger mer än den de får i kyrkan. Statistik visar att bland barnens kristna förebilder är rangordningen följande: Mamma Pappa Pastor Mor- eller farförälder Söndagsskola

20 20 PINGST.NU NUMMER SVERIGE MINNE BLOTT? Om inte trenden bryts riskerar pingströrelsen och alla kyrkosammanhang i Sverige att marginaliseras helt till år FOTO: ULRIKA RAMSTRAND Krismedvetande och vision inför 2020 Utmanande framtidsfrågor fick stå i fokus under en dag i årets evangelistvecka i Jönköping. Rubriken över dagen var Vision 2020, men faktum är att ämnet mer handlar om att agera utifrån ett krismedvetande snarare än en vision. Det är riktigt att det ännu inte går att tala om någon vision, säger Daniel Grahn, fram till nyligen vd för Dagengruppen och som sådan medlem i samverkansgruppen, det vill säga den grupp som ledarna för de samlade verksamhetsgrenarna i Pingsthuset utgör. Grahn har kommit att bli talesman för gruppen i just den här frågan, men han betonar att samtliga i gruppen står bakom och att alla tar de signaler om tillbakagång som vi sett under senare år på allvar. Det som presenterades för Evangelistveckans deltagare var ett slags förarbete som utgångspunkt för ett mer handfast handlingsprogram, för att om möjligt vända den negativa utvecklingen fram till år Det är en tidsperiod som man kommit fram till genom att studera dels religionssociologers och andra experters förutsägelser om att frikyrkorna i mitten av detta århundrade kommer att existera enbart som museiföremål, dels genom att studera åldersstrukturen på den medlemsgrupp som idag bär sina församlingar i bön och med pengar och kopplat detta till den alarmerande statistik om nedgång i antalet deltagare i verksamheten som Pingst Ung redovisat. Hamna under nivån Det här gör att man någonstans på vägen kommer att hamna under nivån för den kritiska massa som krävs för att bygga och driva församling, säger samverkansgruppen som bakgrund till valet av årtalet Den dåliga nyheten är alltså att dit är det bara tolv år. Den goda nyheten är att vi ännu inte är där och att läget fortfarande går att förändra. Ung generation ledare En slutsats som den begränsade analysen hittills har kommit fram till är att förändringsarbetet, för att lyckas, måste drivas och bäras av en ung generation ledare. Vi tror att det är den generation som man kan räkna med finns kvar i ledningsfunktioner om år som ska ta ett stort ansvar, men självklart med stöd och fullt förtroende från en äldre generation som vågar släppa fram dem, säger Grahn. En annan slutsats och förutsättning är att alla olika verksamhetsgrenar som idag finns samlade under Pingst går hand i hand i det här arbetet. På sikt tror han också att det kommer att bli viktigt att samverka med andra kyrkor och samfund, ta reda på hur man på andra håll jobbar med frågorna och även studera de positiva exempel som finns där man nått framgång. Daniel Grahn betonar också att han kommer att bära med sig de här frågorna in i sin nya tjänst som vd i det nybildade bolaget Swedmedia, där flera samfund arbetar tillsammans. Samverkansgruppens tankar har redan presenterats i pingströrelsens olika presidier och i styrelser. I Predikantveckan förra året gavs också, med viss tvekan, en appell för detta. Tvekan, därför att vi inte vill att det bara ska bli ett uppflammande fyrverkeri som sedan falnar lika snabbt. Vi vill att detta ska mogna och, om våra analyser visa sig hålla, leda fram till först en insikt om läget och sedan en vision för framtiden. Temadagen under Evangelistveckan var med andra ord det första tillfället att tillsammans verkligen tänka till omkring frågorna och fundera över om de analyser och slutsatser som man hittills dragit är riktiga. KERSTIN KLASON