Dokumentation från kortkursen Delaktighet i forskning på Åsa Folkhögskola januari 2010.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentation från kortkursen Delaktighet i forskning på Åsa Folkhögskola 21 23 januari 2010."

Transkript

1 Dokumentation från kortkursen Delaktighet i forskning på Åsa Folkhögskola Förutom denna dokumentation, som framförallt innehåller de bilder de olika presentatörerna använde, finns en artikel skriven av Erika Wermeling och en sammanställd utvärdering. Friskvård - för dem som vill efter frukost varje morgon så hade vi ett kort pass med gymnastik som leddes av en elev på friskvårdsprogrammet på folkhögskolan. Torsdagen den 22 januari: Aktuellt i projektet från forskningsobjekt till medaktör, Anne Sjöberg En kort genomgång av projektet Från forskningsobjekt till medaktör. Från forskningsobjekt till medaktör 3-årigt projekt med stöd från Allmänna Arvsfonden Aktiviteter 2010 Forskningsinitieringscirklar Steg 2 Seminarier Kommentatorer i Örebro Nätverk forskare med egen erfarenhet Politisk påverkan Planering av pilotkurs Rapport Arvsfonden och ansökan Forskningspolitisk plattform 1

2 Detta ska ha hänt när projektet är avslutat Relevanta forskningsämnen enligt handikapprörelsen är identifierade Samhällsinriktad forskning som rör personer med funktionsnedsättning har förbättrats genom att de finns med Handikappförbunden finns representerade där beslut om forskningsanslag fattas Handikappförbunden är en kunnig och aktiv samverkans- och dialogpart för forskarvärlden Det finns metoder och forskningsdiscipliner för brukarorienterad funktionshinderforskning och annan forskning Handikappförbunden har en intern arbetsorganisation med ansvar för forskningsfrågorna Forskare med egen funktionsnedsättning har fått en stärkt ställning inom forskningen Forskningsinitieringscirklar Enkät Seminarier Pilotkurs i deltagarbaserad funktionshinderforskning Handbok Kartläggning av olika forskningsprojekt med brukarmedverkan Nätverk Exempel på aktiviteter Varför delaktighet i forskningen? Bengt Starrin Bengt Starrin som är professor i Socialt arbete vid Karlstads Universitet använder sig av deltagarbaserad forskningsmetod där de som berörs av forskningen har en aktiv del i forskningsprocessen. 2

3 Vilka använder sig av deltagarbaserade forskning? Jo, framförallt inom hälsomedicin som t ex forskning kring folkhälsa. Det finns olika varianter av deltagande där de som berörs kan vara mer eller mindre aktiva i forskningen. Den engelska termen är Participation Action Research. Metoden används framförallt i England och USA, men inte så mycket i Sverige. I Norge bedrivs arbetslivsforskning framförallt i Lillehammer. FFO (norska motsvarigheten till Handikappförbunden) har en person anställd på Højskolen i Hedmark. Ibland används fokusgrupper som begrepp. 4 roller: entusiasmerare, organisatör, folkbildare och forskare. Dessa måste samordnas. Personer med erfarenheter från olika situationer, t ex de som söker försörjningsstöd, avslöjar bara en liten del till en forskare och mycket undanhålls. Det måste finnas ett förtroendefullt förhållande mellan tjänstemän (forskare) och personer som bär på erfarenheter. I forskningscirklar kan detta bli möjligt. Separerande språk kontra sammanbindande språk, pratar Bengt om. Vad händer i Sverige nu? Vad kan vi göra för att få fram den deltagarbaserade forskningen? Få arbetslösa vill delta i forskningsprojekt då de inte ser någon mening i det. Kropparna i den akademiska världen är stela! Bengt tipsar om två forskare: Ole Petter Askheim (har skrivit om empowerment tillsammans med Bengt Starrin i en antologi) och Harald Svedner (har skrivit om det sociala arbetets historiska rötter). Deltagarbaserad forskning Bildkollage Bengt Starrin Karlstads universitet Högskolan i Lillehammer Mycket nöje!!! 3

4 Tillämpad forskning Vid-sidan-om forskning Aktionsforskning Självförvaltande forskning Självförvaltande forskning Participatory Research Co-operative Inquiry Collaborative Research Deltagar forskning Participatory research Participatory research En grupp människor på en arbetsplats eller i lokalsamhället som själva eller tillsammans med andra tar ansvar för vetenskapandet 4

5 Olika grenar av participatory research Lewin, Chein 40- talet White, 90-talet Elden 90-talet Arbetslivs-forskning Den feministiska grenen Freire, Fals-Borda, Tandon, folkbildning, utsatthet (70-80-talet) Vad vill deltagarbaserad forskning uppnå? Demokratisera kunskapsprocessen Uppvärdera folkkunskapen Göra det dominerande kunskapssystemet mer tillgängligt för allmänheten 1. Entusiasmerare 2. Organisatör Fyra roller 3. Forskare 4. Folkbildare 5

6 Sociala band Otrygga band Separerande språk SKAM Trygga band Sammanbindande språk STOLTHET Emotionellt utmattad Separerad, Isolerad Emotionell energi Integrerad gemenskap Separerande språk Sammanbindande språk Sammanbindande språk Skam, ilska Stolthet 6

7 Artiklar indexerade i Web of Science med Participatory Research eller Participatory Action Research som topic eller i title Artiklar indexerade i Web of Science med Participatory Research eller Participatory Action Research som topic eller i title 7

8 Title: What is participatory research? Author(s): Cornwall A, Jewkes R Source: SOCIAL SCIENCE & MEDICINE Volume: 41 Issue: 12 Pages: Published: DEC 1995 Title: Participatory research maximises community and lay involvement Author(s): Macaulay AC, Commanda LE, Freeman WL, et al. Source: BRITISH MEDICAL JOURNAL Volume: 319 Issue: 7212 Pages: Published: SEP Title: PARTICIPATORY ACTION RESEARCH AS A PROCESS AND AS A GOAL Author(s): GREENWOOD DJ, WHYTE WF, HARKAVY I Source: HUMAN RELATIONS Volume: 46 Issue: 2 Pages: Published: FEB 1993 Text Title: IDEOLOGY AND POLITICAL-ECONOMY IN INQUIRY - ACTION RESEARCH AND PARTICIPATORY RESEARCH Author(s): BROWN LD, TANDON R Source: JOURNAL OF APPLIED BEHAVIORAL SCIENCE Volume: 19 Issue: 3 Pages: Published: 1983 Title: Improving the nutritional resource environment for healthy living through community-based participatory research Author(s): Sloane DC, Diamant AL, Lewis LB, et al. Source: JOURNAL OF GENERAL INTERNAL MEDICINE Volume: 18 Issue: 7 Pages: Published: JUL 2003 Den sista bilden togs bort då texten låg utanför ramen och det var svårt att få fram fullständig information. Introduktion av kortkursens arbete med kriterier för delaktighet av Kerstin Möller Kerstin Möller har forskarexamen i handikappvetenskap vid Örebro Universitet och arbetar med forskning och utveckling i Sörmlands län. Hon har skrivit en handbok om ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) och håller ofta kurser om ICF. Kerstin sitter i styrgruppen för projektet Från forskningsobjekt till medaktör. Det hör till livet att funktion och hälsa varierar. Om det handlar om alla människor; varför handikappvetenskap? Alla har behov men vissa har särskilda behov. Det finns en maktobalans där vi vill åstadkomma en balans. Alla papper som produceras i projektet; hur kan de användas? Är det en stackare som är utsatt för förtryck eller har hon/han resurser? Eller både och? Kerstin gör en koppling till Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Hjärta och huvud (teori) och hand (det vi gör). Hur ser vi på personer med funktionsnedsättning? Vad säger konventionen om forskning? Det finns ett krav på professionen att de ska arbeta utifrån evidensbaserad forskning. 8

9 Handikappförbunden och forskning Kortkurs på Åsa folkhögskola Kerstin Möller, Fil.mag. Med. Dr Från forskningsobjekt till medaktör Forskare Samhällsinriktad funktionshinderforskning Professionella Brukare Inte maktbalans i forskning om samhällsförhållanden som rör personer med funktionsnedsättning? F 9

10 Deltagarorienterad forskning där vi är medaktörer F M Användbart? Person med funktionsnedsättning utsatt för förtryck och/eller resurs? 10

11 FN (2006) om personer med funktionsnedsättning (står i inledningen som inte är bindande) Erkänner nuvarande och kommande bidrag till den allmänna välfärden och mångfalden i sina samhällen Deras fulla deltagande kommer att resultera i deras starkare känsla av samhörighet betydande framsteg för den mänskliga, sociala och ekonomiska utveckling av samhället och fattigdomsbekämpningen. Funktionshinder uppstår i mötet mellan en person med funktionsnedsättning och omgivningen, när det finns brister som begränsar en individs möjligheter att vara delaktig. Det betyder, att det är samhället som ska anpassas efter individernas behov, och inte tvärtom. FNs konvention Art. 4f: Att genomföra eller främja forskning och utveckling av universellt utformade produkter, tjänster, utrustning och anläggningar Art 4g: att genomföra eller främja forskning och utveckling av och främja tillgång till och användning av ny teknik 11

12 Marknad, ekonomi och opinion Forskare Lagstiftare Professionella Medaktör (Partner) Lagstiftning beslutar om villkor för forskning, service och enskilda Forskning vetenskapligt utveckla ny kunskap Service handlägga, genomföra och följa upp Enskilda personer påverkas och påverkar som individ som grupp som organisation Art 31 1: staterna ska samla in information, statistik och forskningsrön som gör det möjligt att ta fram riktlinjer som bidrar till genomförandet av konventionen och till att identifiera och bemöta hinder som människor med funktionsnedsättning ställs inför. Art 32 c): att underlätta samarbete i fråga om forskning och tillgång till vetenskaplig och teknisk kunskap, 12

13 Olika sorters kunskap båda behövs F M Nivåer individen det gäller Individens omgivning Individuell Samhällelig Social göra Fysiologisk Biologisk Personliga faktorer (ålder, kön, mål, vilja) Delaktighet (ta del i det synliga och hörbara, engagerad) Aktivitet (Se, höra komma ihåg) Kroppsfunktion (Syn, hörsel, minne) Kroppsstruktur (ögon, öron, hjärna) Andra individer (hanterar utifrån sitt perspektiv) Samhälleliga företeelser (lag, service, attityder) Sociala företeelser (Måltid, handla i affär) Fysiska företeelser (Ljus, ljud, tryck) Naturliga ting (luft, vatten, sten) Tre frågor Synen på oss själva ser vi oss som resurser eller offer för förtryck? Vilka krav bör vi ställa på oss som medaktörer? Synen på fältet där forskning om personer med funktionsnedsättning äger rum. Ska vi vidga perspektivet och inkludera andra aktörer? Synen på vilken forskning som är relevant? Ska vi vidga perspektivet till bio-psyko-sociala frågor? 13

14 Idéövning. Föreslå ny forskning! OPERA-övning. Leds av Anne Sjöberg Anne Sjöberg är projektledare i projektet Från forskningsobjekt till medaktör och utbildad i OPERA-metoden. OPERA-processen: Omedelbara egna tankar Parets tankar Exponera Rangordna Arrangera OPERA: bakgrunden var att skapa meningsfulla möten där de som berörs är delaktiga. Företaget Innotiimi som betyder innovation och team, har utarbetat konceptet. En fråga de ställde sig var: Hur tar man tillvara innovationer så att alla är med? Fråga 1: Föreslå forskningsämnen med samhällsinriktning av betydelse för personer med funktionsnedsättning? Fråga 2 (vid rangordningen/prioriteringen): I vilka forskningsämnen kan personer med funktionsnedsättning vara delaktiga som medaktörer? Rubriker efter rangordningen: Detta moment hann vi inte med. Anne tog på sig att sätta ihop rubriker och arrangera förslagen. Detta var inte enkelt utan er hjälp! Resultat (enligt det färdiga schemat som satt uppe på whiteboard-tavlan): a b c d Rubrik: Relation brukare - profession Rubrik: Utbildning Rubrik: Stöd till familjen Rubrik: Politik Vad är ett bra stöd? Jämförelser mellan stödmottagares uppfattningar och stödgivarens? Varför blir det ibland så fel? XXXXXXX Pedagogiska redskap för att få ett fullständigt deltagande i utbildning upp t om högskola. Förfina specialpedagogik XXXX 14 Stöd till föräldrar/ Familjer fhr barn Behov? Tillgodose dessa.. Föräldrar/ Syskon utb. Grupper Nyttan individ, samhälle XXXXXX Rättighetslagst. Vad har hänt? Synen på.. XXX

15 Micro Delaktighet i sin gruppbostad/ dv. Vad/vilka strukturer hindrar? Makt personal/ profession XXX Öka tillit i relationen mellan administratörer och repr. för fh. Gemensamma utbildningstillfällen (Aktionsforskning) Skola arbetsliv, övergång XXXX Familj med funktionsnedsättning Vad betyder det? X Hur förändra? XX Vad gör en handikapporganisation effektiv i påverkansarbetet? XX XXX Känslorna i mötet mellan funktionshindrad och icke funktionshindrad X Att tala om skam, skuld o förnedring. Hur påverkar det berättaren resp. lyssnaren X Totalt: 15 st. X Totalt: 8 st. X Totalt: 7 st. X Totalt: 7 st. X e f g h Rubrik: Generellt Rubrik: Tillgänglighet Rubrik: Rollen som medaktör Rubrik: Fysisk aktivitet Vad är viktigt för personer med funk.neds XXX Varför görs ingenting åt tillgängligheten? Hur kan vi påverka politikerna så att de vill förbättra den? Forskningspartner/ medaktör. Delaktighet? Perspektiv/ identifikation XX Hk-idrott och fysisk aktivitet Delaktighet Självkänsla XX 15

16 Hur ser attityderna ut? X Tillgänglighet Positiva effekter Erfarenhetsutbyte X Totalt: 3 st. X Totalt: 2 st. X Totalt: 2 st. X Totalt: 2 st. X Förslag och idéer som inte fick några kryss vid rangordningen: Det betyder inte att de är oviktiga! Det kan vara liknande förslag som har fått kryss. Olycksfall att som funktionshindrad råka ut för olycksfall Nyttan av ökad tillgänglighet. Vilka tillgänglighetsaspekter är viktiga för personer med funktionsnedsättning? Ur deras eget perspektiv. Medaktörsforskning. Makro- Myndigheters syn på samverkan med HK-rörelsen; lönar det sig? Goda exempel? Ekonomi Eget hem Arbetsliv Unga fhr s övergång till vuxenlivet. Vuxenroller, yrke arbete Intersektionella studier Avslutning: Vi tar med era förslag till vår sammanställning över forskningsämnen som har kommit fram i forskningsinitieringscirklarna och på ordförandemöten t ex. Makten över forskningen etiska frågor om delaktighet i forskning. Brian Palmer Brian Palmer är socialantropolog från USA och arbetar idag som gästlektor vid Teologiska Institutionen Systematisk teologi med livsåskådningsforskning på Uppsala Universitet. Forskning är ett långsamt sätt att påverka den offentliga debatten, anser socialantropologen Brian Palmer. Satsa på opinionsbildning, uppmanar han handikapprörelsen. 16

17 - Forskningen kan bidra till långsiktiga förändringar. Men för organisationer med begränsade resurser kan det vara mer effektivt att skriva en artikel som formulerar en beskrivning av en situation på ett kraftfullt sätt, säger Brian Palmer, vid Uppsala universitet. Brian Palmer kommer från New York. För flera år sedan var han med i en uppmärksammad aktion där rektorn på Harvard University, Palmers tidigare arbetsplats, förmåddes öka lönen för universitetets städare. Intervjuer med städarna gjordes och tillsammans blev det en bok om levnadsnivå. Barfotaforskning kallar Brian Palmer det. Rika beskrivningar av till exempel personer med funktionsnedsättningar kan öka möjligheten att nå ut till en större publik, anser han. Att publicera en artikel innan forskningsresultat, som man har invändningar mot, presenteras kan också vara ett strategiskt sätt att skaffa sig och sin organisation mer inflytande, menar han. En nyhetsartikel kan ge mer inflytande än en akademisk avhandling. Det gäller att haka på en aktuell fråga och att föra ut sitt budskap när tillfälle ges, anser Brian Palmer. - I bästa fall kan man koppla en artikel till en fråga som redan är i den offentliga debatten, till exempel sjukförsäkringar. Brian Palmer tycker inte längre att PR kan betraktas som något smutsigt. - För mig är det en oundviklig del av den offentliga debatten. Nuförtiden måste man fundera på presentation, inramning och formuleringar. Den offentliga debatten har blivit en så skicklig och avancerad sfär att man inte kan komma in om man inte tar sig tid att putsa på sina argument, säger han. Erika Wermeling Goda exempel på forskning där de som berörs har varit delaktiga: Vad är delaktighet i forskningsarbetet? Korta exempel. Pia Käcker och Jimmy Hjalmarsson Pia Käcker arbetar i Norrköpings kommun på Vård- och omsorgskontorets forsknings- och utvecklingsenhet PUFF. Hon doktorerade 2007 på en avhandling om människor med förvärvade hjärnskador och deras kommunikation med andra. Jimmie Hjalmarsund bor i ett gruppboende i Norrköping och deltog som brukare i detta arbete. 17

18 Ett gemensamt projekt Hur vi har hjälpts åt för att få fram en enkät som så många som möjligt ska kunna svara på? Pict-O-Stat är ett IT- stöd Från början framtaget av företaget Neonova för att mäta kvalité inom daglig verksamhet,vid Hantverkaregården i Ljusdals kommun Uppdraget var att ta fram frågor om kvalitén i särskilt boende, gruppbostad och servicebostad 18

19 Metod Framtagning av frågor till enkätinstrumentet med hjälp av fokusgrupper måttligt, lindrigt utvecklingsstörda Validering av frågorna med hjälp av bl.a videoobservationer Ca 60 personer har svarat på fem enkäter. Fokusgruppen Nio personer deltog, sju deltagare två fokusgrupps- ledare. Deltagarna som kom från tre gruppbostäder, två personer bodde i satellitlägenhet Frågan som ställdes var Vad tycker du är viktigt för att det ska vara bra där du bor? Gruppens åsikter omvandlades till frågor 19

20 Dialog Jimmy -Pia Informationsbrev besök vid boendemöte Första fokusgruppen Vad gruppen tyckte? Personalen ska vara trevliga. Personalen ska finnas till hands när man behöver prata. Det är bra att det finns ett personalschema som man kan se när personalen jobbar. Man ska få bestämma själv vad man vill ha för tapeter och sånt i sin lägenhet. Personalen ska vara till för oss Man ska hälsa på varandra när man kommer hem t.ex. ifrån jobb. Personalen ska vara glada, trevliga och skämta Man ska få den hjälp som man behöver Trivs man inte med sin kontaktperson ska man få byta Man ska hålla dom regler som man bestämt 20

21 Att svara på enkäten Hur det var att svara Eget lösenord Logga in sig på datorn Om man vill ha någon som hjälper till Resultatet Hur blev det sedan? Mellan första och andra utvärderingen genomfördes en organisationsförändring som innebar att det blev lugnare i boendet det var inte lika många vikarier längre. Tack för uppmärksamheten! Jimmy Hjalmarsson neonova.se 21

22 Vi är en grupp fast två ändå. Elinor Brunnberg Elinor Brunnberg är forskarassistent och docent i socialt arbete vid Örebro universitet. Hon har forskat kring erfarenheter från Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. De betraktades utifrån som en grupp men är två. Det fanns ofullständiga slutbetyg och oroliga föräldrar. Hur gör man? Så här gjorde de: Organisation: Projektgrupp: - Brukare - Genomförande/forskare - Verksamhetsansvarig Referensgrupp: - Utökad brukargrupp - Generationsöverskridande Fältstudiegrupp: - Forskargrupp Den stora poängen var att 2 av deltagarna hade egen erfarenhet; kulturell kompetens. Många av dem som forskar inom området har någon närstående med funktionsnedsättning. Ta fram idéer och erfarenheter från ungdomarna själva. Öka deras delaktighet som lyckades till viss del men inte fullt ut. De fick välja språk; svenska eller teckenspråk. De gjorde personalintervjuer, fokusgruppsintervjuer och PI-intervjuer (Predictive Index som är ett samtalsunderlag och analysverktyg). De använde gröna Post-It-lappar för det som var positivt och röda för det som var negativt. De använde också en metod med solstrålar (smala remsor se bilden!) där de fick skriva ner en framtidsvision. Tvåspråkiga webbenkäter skickades ut och det upplevdes som positivt att de kunde svara så som passade dem bäst. De gjorde ett gemensamt arbete med problemformulering och syfte och en ansökan till Etikprövningsnämnden som all ny metod och forskning måste göra. De hade en gemensam idé, det fanns språk- och kulturkompetens i forskargruppen och forskningsmetoderna var visualiserade. De fick inspiration från Norge och deras sätt att arbeta med barn och ungdomar. Analys och presentation av resultatet gjorde forskare. 22

23 Vi är en grupp fast två ändå Elevers erfarenheter av Riksgymnasiet för döva och hörselskadade Elinor Brunnberg Docent i socialt arbete Örebro universitet Vi är en grupp fast två ändå.. Signaler om hög frånvaro på RGD/RGH Lågt antal fullständiga slutbetyg Frivillig organisationerna DHB SDR Hrf gick samman om ansökan till Arvsfonden Forskningsanslag FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) Organisering och roller Projektgrupp brukare, genomförare/forskare verksamhetsansvarig Referensgrupp utökad brukargrupp generationsöverskridande Fältstudiegrupp forskargrupp 23

24 Syfte i Vi är en grupp fast två ändå Syftet med studien är att lyfta fram hörselskadade och döva ungdomarnas erfarenheter från skolan, men också deras idéer, önskningar och visioner öka ungdomarnas delaktighet kommunicera på det språk ungdomarna själva ansett sig vara mest bekväma med svenska eller svenskt teckenspråk Hur arbetade vi i projektet? Intervjuer med döva (14) och hörselskadade (11) ungdomar Intervjuer med personal lärare, elevhälsoteam, tekniker, tolkar PI-intervjuer dvs. fokusgrupps-intervjuer (209) Tvåspråkig web-enkät där både frågor och svar getts på teckenspråk eller svenska (95) 24

25 Tvåspråkig enkät teckenspråk och svenska 25

26 Modell för studiens organisering Gemensamt arbete med problemformulering och syfte i genomförandegrupp, projektgrupp och den generationsöverskridande konsultativa referensgruppen Gemensam ide Språk och kulturkompetens hos forskarna Visualiserade forskningsmetoder Tänkbara konfliktarenor eller kreativa arenor Finansiärer Arvsfonden FAS Verksamheter intresseorganisationer skola universitet Generation ungdom - vuxen Individuell roll brukare forskare Vision Elever vill att handikapperspektivet skall tonas ner och det sociala och kommunikativa perspektivet istället skall få spela en större roll i utbildningens organisering Rapport Att höra eller nästan inte höra Alkohol och narkotikaförebyggande insatser 26

27 Tack för uppmärksamheten! Mail: Mobil: Vad gör en forskningspartner? Caroline Åkerhielm Caroline Åkerhielm är projektledare för Brukarmedverkan i forskningen som drivs av 4 förbund med stöd från Allmänna Arvsfonden. Projektet är inne på sitt tredje och sista år och samarbetar med projektet Från forskningsobjekt till medaktör. Brukarmedverkan i forskningen Finansieras av Vi samarbetar Reumatikerförbundet Astma och Allergiförbundet Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Psoriasisförbundet Finansieras av 27

28 Projektet Pågår i tre år Projektledare i varje organisation Finansierat av Arvsfonden Finansieras av Mål och Syfte Projektet syftar till att öka brukarinflytandet i den medicinska forskningen, främst i de forskningsprojekt som förbunden ger pengar till genom att: öka kunskapen om forskning hos förbundens förtroendevalda och utbilda brukare som kan medverka som forskningspartners i forskningsprojekt. Finansieras av Nyttan för organisationerna Ju kunnigare företrädare för organisationerna blir om aktuell forskning desto kraftfullare medverkan och inflytande kan organisationerna ha på: nationella riktlinjer vårdprogram och andra styrdokument i vården. Finansieras av 28

29 Nyttan för forskarna För forskarna kan dialogen forskningspartners ge viktiga uppslag till nya forskningsprojekt och bidrag till upplägg, genomförande och tolkning av resultat. Finansieras av Vad är en forskningspartner? En person som är medlem i någon av våra fyra organisationer. Har genomgått utbildning till forskningspartner. Finansieras av Vad kan en forskningspartner göra? Stärka patientens ställning i vården. Vara delaktiga när det gäller att ta fram underlag för inriktning av anslagsfördelning. Föra dialog med forskare om nya forskningsområden och projekt. Vara involverade i prioriteringar av vilka ansökningar som ska få anslag. Delta i design, uppföljning och utvärdering av studier Finansieras av 29

30 Vad kan en forskningspartner göra? Medverka vid behandling av etikprövning. Följa forskningsprojekt och ha kontakt med ansvariga forskare. Vara delaktiga i tolkning av resultat. Vara forskningsambassadörer gentemot föreningar och distrikt och informera om aktuell forskning. Stimulera till ökad insamlingsverksamhet inom organisationen. Finansieras av Vad gör en forskningspartner? Följer forskningsprojekt och har kontakt med ansvariga forskare. Är delaktiga i framtagning av olika enkäter. Delaktiga i tolkning av resultat. Har ett patientperspektiv på det som diskuteras i forskningsgruppen. Deltar i design, uppföljning och utvärdering av studier. Finansieras av Idag finns 37 utbildade forskningspartner varav 23 är engagerade i olika medicinska forskningsprojekt. Finansieras av 30

31 Kontakta oss Caroline Åkerhielm, Reumatikerförbundet Johanna Löf, Astma och Allergiförbundet Pelle Johansson, Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Nina Hemmestad, Psoriasisförbundet Finansieras av Internationell utblick. Christina Fleetwood Christina Fleetwood är knuten till Nordiska Högskolan för folkhälsovetenskap där hon skrev sin masteruppsats Brukarmedverkan inom hälso- och sjukvård i Sverige och Storbritannien. Handikapporganisationernas delaktighet i planering av vård. Christina är också ordförande i Överviktigas Riksförbund (ÖR). INVOLVE Storbritanniens satsning på delaktighet i forskning 31

32 Målet: Att förse beslutsmakare med tillförlitlig och relevant information Verksamheten bedrivs utifrån NHS National Health Service, övergripande ansvar för hela vårdsidan i Storbritannien 1996: Consumers in NHS Research 2001: övervaka hälso- och sjukvård och social forskning inom Policy Research Programme of Department of Health 2003: Involve främja befolkningens delaktighet Egen administrativ enhet med anknytning till bl.a. Leeds universitet Strategi för NHS R&D (FoU)-verksamhet Bjuda in brukare i forskningsarbetet inte som forskningsobjekt utan som aktiva deltagare 32

33 Forskning som speglar befolkningens behov och synpunkter kommer sannolikt att producera resultat som kan användas för att förbättra arbetet inom hälso- och sjukvård och social omsorg Syftet: att främja delaktighet för att förbättra hur forskning: Prioriteras Beställs läggs ut Genomförs Kommuniceras till omvärlden Används Strukturen består av en huvudgrupp och tre arbetsgrupper: Strategiska allianser samarbetsgrupper Empowerment Evidens, kunskap och lärande tidigare benämnd övervakning och utvärdering 33

34 Uppdraget för Involve är: Att främja `empowerment av brukare/ befolkningen att ta större del av forskning Att utveckla och främja allianser mellan nyckelgrupper inom befolkning, forskare, DoH och andra forskningsfonder och sponsorer for att främja större delaktighet inom forskningen Att övervaka delaktighet i forskning inom hälsooch sjukvårdsförvaltningen, folkhälsa och socialvård. Forts. - Uppdraget för Involve: Att driva/påskynda utvärderingsinsatser av effekterna av delaktighet inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, folkhälsa och socialvård. Att rapportera regelbundet till DoH om utvecklingen av brukardelaktighet inom forskningen User involvement = brukare till Public involvement = befolkningen 34

35 Med befolkning menas: Patienter och potentiella patienter Personer som använder vård och socialtjänst Vårdgivare, t.ex. familjemedlemmar Föräldrar/vårdnadshavare Personer med funktionshinder Allmänheten som kan tänkas behöva använda hälso- eller social omsorg Grupper som anser att de utsatts för skadliga substanser, t.ex. asbest eller bekämpningsmedel Organisationer som representerar personer som använder vård och socialtjänst Med befolkning menas också: Mångkulturella samhällsgrupper definierade såsom ålder, ras, etnicitet, nationalitet, funktionshinder, genus eller sexuell tillhörighet med speciella behov Med delaktighet menas: ett aktivt partnerskap mellan befolkning och forskare i forskningsprocessen snarare än att använda människor som föremål för forskning 35

36 Tre nivåer för delaktighet Consultation samråd. Utbyte av information, del av bakgrundsarbete Collaboration samverkan. Aktiv pågående partnerskap t.ex. att ha brukare med i styrgruppen User control deltagarstyrd verksamhet. Makt, initiativ och beslut ligger hos brukarna snarare än hos forskarna. Detta behöver inte gälla hela processen utan delar av hela forskningsarbetet Define public involvement in research as doing research with or by the public, rather than to, about or for the public Vilken forskning? Hälso- och sjukvård, t.ex. effekter av nya behandlingsmetoder, orsaker till sjukdom eller effekter av miljön på hälsa Social omsorg, te.x behovet av daglig omvårdnad för personer med funktionsnedsättning, sårbara barn och äldre. 36

37 Varför är det viktigt att jag är med? Vara säker på att forskare ställer rätt frågor på ett sätt som gagnar personer som använder tjänster Se till att forskningen håller sig på spåret så det fortsätter vara relevant Förbättra kvaliteten genom att bidra med andra synpunkter på design och genomförande Vad vill man att jag skall göra? Hjälpa till med att: Välja ut forskning som är viktig och relevant Vara med och utveckla/designa projekten Utveckla begripliga informationsblad för personer som deltar i forskningen Vara med i en utförar- eller rådgivande grupp Delta i forskningsarbetet, t.ex. göra intervjuer Tolka resultaten av forskningen Se till att forskningsrapporter skrivs på ett begripligt sätt Sprida forskning till andra Får jag betalt för mina insatser? Ja ersättning utgår för utgifter för t.ex. resor Ibland får du också betalt för dina insatser, t.ex: Delta i kommitté-arbete Vara sakkunnig i granskning av dokument Ett antal andra uppgifter Delta i träningskurser och konferenser Men OBS detta kan påverka ev. sociala bidrag! Det finns väldigt tydliga regler hur detta skall gå till 37

38 Ang. representativitet. Man kan inte förvänta att en person skall kunna representera alla personer som använder sig av en speciell tjänst, men man på liknande sätt inte förvänta sig att en läkare skall representera alla andra läkare heller. Det kan vara mer intressant att fråga efter en persons perspektiv snarare än representativitet. Om du behöver fler perspektiv så får bjuda in fler personer som kanske också tillhör olika nätverk. Då får man fram fler perspektiv. Hur kan yrkesutbildade eller professionella personer förmedla synpunkter från den typiska patienten? Viktigt att tänka på anledningen till att man bjuder in brukarna när man svarar på den frågan. 38

Delaktighet i forskning

Delaktighet i forskning Delaktighet i forskning Sedan länge sysslar handikapprörelsen med politisk påverkan. Nu har Handikappförbunden också tagit sig an forskningen i projektet Från forskningsobjekt till medaktör. Här har vi

Läs mer

Samarbete mellan forskare och forskningspartners, utbildade brukare, för starkare forskning. Kristin Blidberg Forskningschef Reumatikerförbundet

Samarbete mellan forskare och forskningspartners, utbildade brukare, för starkare forskning. Kristin Blidberg Forskningschef Reumatikerförbundet Samarbete mellan forskare och forskningspartners, utbildade brukare, för starkare forskning Kristin Blidberg Forskningschef Reumatikerförbundet Varför brukarmedverkan? Nothing about us without us People

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

Rapport från dialogseminarium på Furuboda Folkhögskola den januari 2009

Rapport från dialogseminarium på Furuboda Folkhögskola den januari 2009 2009-02-04 Rapport från dialogseminarium på Furuboda Folkhögskola den 13 14 januari 2009 Syfte med dialogseminariet: Vi ville sammanföra dem som beviljar medel till forskning, forskare med eller utan egen

Läs mer

Delaktighet, inflytande och medbestämmande

Delaktighet, inflytande och medbestämmande Delaktighet, inflytande och medbestämmande Vad ska jag prata om? Vad är delaktighet Varför delaktighet, inflytande och medbestämmande? Brukarinflytande Pict-O-Stat två exempel Delaktighet Delaktighet uppstår

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad praktik 2016 04 23 Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad medicin EBM David Sackett läkare vid McMaster University

Läs mer

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-

Läs mer

Rapport från År 1 av projektet Från forskningsobjekt till medaktör. Projektnummer: 2004/071. Sammanfattning:

Rapport från År 1 av projektet Från forskningsobjekt till medaktör. Projektnummer: 2004/071. Sammanfattning: Afasiförbundet i Sverige Astma- och Allergiförbundet Blodcancerförbundet Bröstcancerföreningarnas riksorganisation De Handikappades Riksförbund Dyslexiförbundet Elöverkänsligas Riksförbund FUB För barn,

Läs mer

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Bo Hjalmarsson och Maria Lindborg hösten 2011 Upplägg av dagen Vi presenterar och resonerar kring Tematiska föräldramöten Ni kommer att få prova på delar av materialet

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Om intressen och inflytande i socialtjänsten

Om intressen och inflytande i socialtjänsten Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst KUND UND, BRUK UKARE ARE, KLIENT NT, MEDBORGARE GARE? Om intressen och inflytande i socialtjänsten Konferens i Göteborg 27 28 april 2010 Kund,

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014-02-06 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 Inledning Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program som till stor del bestod av dialog kring

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Kalmar November 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för, i bland annat kulturplanerna, själva ska få komma till tals.

Läs mer

Delaktighetsmodellen. Dialogforum för jämlika möten mellan personer med olika inflytande över gemensamma frågor

Delaktighetsmodellen. Dialogforum för jämlika möten mellan personer med olika inflytande över gemensamma frågor Delaktighetsmodellen Dialogforum för jämlika möten mellan personer med olika inflytande över gemensamma frågor Den svagaste parten är ofta i ett beroendeförhållande Vad är delaktighetsmodellen? Presentation

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Nationella riktlinjer 2010

Nationella riktlinjer 2010 Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Brukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991)

Brukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991) Brukarinflytande Med brukarinflytande avses således medborgarnas möjligheter att såsom användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. (Civildepartementet 1991) Tre nivåer för

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2014-01-17 Vår kontaktperson: Maryanne Rönnersten Roger Molin Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

Brukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan

Brukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan Brukarmedverkan i forskningen För dig som forskar Ett samarbete mellan Reumatikerförbundet Astma- och Allergiförbundet Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Psoriasisförbundet Vad är en forskningspartner?

Läs mer

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting

Läs mer

Stockholm 17 september Forskare, FoU Ledare

Stockholm 17 september Forskare, FoU Ledare Stockholm 17 september 2009 Peter Anderberg Forskare, FoU Ledare Kunskap är makt Disability Studies Emanicipatory research Independent Living Inkluderad eller inkräktare Forskning och kunskapsanspråk k

Läs mer

Patientmedverkan i riskanalyser

Patientmedverkan i riskanalyser nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Projektredovisning Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Bakgrund Personer med kognitiva funktionshinder uttrycker att man inte känner sig delaktig

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Hälsa vid funktionsnedsättning

Hälsa vid funktionsnedsättning Folkhälsoskrift 2012:5 Hälsa vid funktionsnedsättning Av Sara Maripuu, Oktober 2012 2 (10) Landstinget Kronoberg Kontakt: Sara Maripuu, processledare, sara.maripuu@ltkronoberg.se 3 (10) Hälsa vid funktionsnedsättning

Läs mer

Psykiskt välbefinnande för sköra äldre människor. Idéinsamlingen kommer att vara öppen i en månad mellan 15:e oktober och 15:e november.

Psykiskt välbefinnande för sköra äldre människor. Idéinsamlingen kommer att vara öppen i en månad mellan 15:e oktober och 15:e november. Vi vill förändra vården vill du hjälpa till? Vårdalstiftelsen prövar med idéprovningen ett nytt sätt att identifiera samhällsrelevant och nytänkande forskning som bidrar till att ny kunskap appliceras

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Handlingsplanen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, är vägledande för vilka frågor vi ska

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i

Läs mer

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Vårdförbundet Digital strategi Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Innehållsförteckning Digital strategi vad är det och varför behöver vi en sådan?... 2 Digitala strategin utgår från kommunikationsplattform

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Rollbeskrivning. sociala investeringar

Rollbeskrivning. sociala investeringar Rollbeskrivning sociala investeringar Ett utvecklat arbete med sociala investeringar kräver en organisation som kan hantera de olika delar som ingår. Som i allt strategiskt drivet arbete behöver samtliga

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2013-09-30 163 2013-10-01 2012/573 POLITISKT PROGRAM FÖR ARBETE MED FRÅGOR KRING FUNKTIONSHINDER Politiskt

Läs mer

Vad är delaktighet för dig?

Vad är delaktighet för dig? Vad är delaktighet för dig? Inspiration till samtal om delaktighet, självbestämmande och inflytande Detta häfte bygger på rapporten Vad är delaktighet för dig? ett delprojekt i satsningen för en evidensbaserad

Läs mer

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Kan man mäta delaktighet hos personer med psykiska funktionshinder? Rolf Dalin och David Rosenberg FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland Delaktighet i

Läs mer

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Stockholm 31 januari 2014 FoU Välfärd KF Skåne 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen

Läs mer

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika

Läs mer

Dokumentation. Barnets rättigheter - från teori till praktik

Dokumentation. Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 4-11 december Jättebra och inspirerande. Bra upplägg. Nu är jag peppad att jobba vidare och jag har

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas Kurs för personliga assistenter Studiehandledning 2015 Kursansvarig: Maria Klamas 1 Välkommen Du är varmt välkommen till kursen för personliga assistenter vid Högskolan Väst. Kursen är utformad i samarbete

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET SAMVERKAN OCH STYR- NING UTIFRÅN EFFEKTER FÖR MÅLGRUPPEN SAMORDNAD VÅRDPLAN FÖR

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

Inspirationsfasen. Fortsättning på nästa sida. Hållbar utveckling B, vårterminen 2013. Cemus/CSD Uppsala, Uppsala universitet & SLU

Inspirationsfasen. Fortsättning på nästa sida. Hållbar utveckling B, vårterminen 2013. Cemus/CSD Uppsala, Uppsala universitet & SLU Inspirationsfasen Förvänta er framgång! Fokusera på problemet, men leta efter möjligheter. Titta på världen, observera och låt dig inspireras. Utforska det som kittlar din nyfikenhet! Ha med så många olika

Läs mer

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning ICF- FRÅN GRUNDEN Introduktionskurs 404 Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen Klassifikation, kodning och bedömning Praktisk tillämpning baserad på patientfall: Genomförande-,

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy

Chefs- och ledarskapspolicy Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 1. Inledning Denna policy vänder sig till dig som är chef eller vill bli chef i Eksjö kommun. Syftet är att du tydligt ska veta utifrån

Läs mer

Bidrar vår förening till mångfald?

Bidrar vår förening till mångfald? Bidrar vår förening till mångfald? Ett analysverktyg om mångfaldsarbete SISU Idrottsutbildarna Verktyg för mångfaldsanalys av idrottsföreningen Allas rätt att vara med är en av byggstenarna i svensk idrotts

Läs mer

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering Samverkan och samarbete det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t ex överföring av information hur samverkan ska

Läs mer

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje 2015 2023

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje 2015 2023 HR i riktning mot Halmstads kommuns vision Personalpolitisk riktlinje 2015 2023 Vi har en vision! HALMSTADS VISION HAR TRE HJÄRTAN Vi har en vision om framtiden i Halmstad. Den beskriver hur kommunen vill

Läs mer

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål

Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål 1(5) Antagen Kommunfullmäktige 2014-10-27, 138 Ansvarig Kommunledningskontoret Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål 2 Inledning Det är en gemensam angelägenhet att

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Förord I svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst finns sedan länge en stark tradition

Läs mer