Dokumentation från kortkursen Delaktighet i forskning på Åsa Folkhögskola januari 2010.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentation från kortkursen Delaktighet i forskning på Åsa Folkhögskola 21 23 januari 2010."

Transkript

1 Dokumentation från kortkursen Delaktighet i forskning på Åsa Folkhögskola Förutom denna dokumentation, som framförallt innehåller de bilder de olika presentatörerna använde, finns en artikel skriven av Erika Wermeling och en sammanställd utvärdering. Friskvård - för dem som vill efter frukost varje morgon så hade vi ett kort pass med gymnastik som leddes av en elev på friskvårdsprogrammet på folkhögskolan. Torsdagen den 22 januari: Aktuellt i projektet från forskningsobjekt till medaktör, Anne Sjöberg En kort genomgång av projektet Från forskningsobjekt till medaktör. Från forskningsobjekt till medaktör 3-årigt projekt med stöd från Allmänna Arvsfonden Aktiviteter 2010 Forskningsinitieringscirklar Steg 2 Seminarier Kommentatorer i Örebro Nätverk forskare med egen erfarenhet Politisk påverkan Planering av pilotkurs Rapport Arvsfonden och ansökan Forskningspolitisk plattform 1

2 Detta ska ha hänt när projektet är avslutat Relevanta forskningsämnen enligt handikapprörelsen är identifierade Samhällsinriktad forskning som rör personer med funktionsnedsättning har förbättrats genom att de finns med Handikappförbunden finns representerade där beslut om forskningsanslag fattas Handikappförbunden är en kunnig och aktiv samverkans- och dialogpart för forskarvärlden Det finns metoder och forskningsdiscipliner för brukarorienterad funktionshinderforskning och annan forskning Handikappförbunden har en intern arbetsorganisation med ansvar för forskningsfrågorna Forskare med egen funktionsnedsättning har fått en stärkt ställning inom forskningen Forskningsinitieringscirklar Enkät Seminarier Pilotkurs i deltagarbaserad funktionshinderforskning Handbok Kartläggning av olika forskningsprojekt med brukarmedverkan Nätverk Exempel på aktiviteter Varför delaktighet i forskningen? Bengt Starrin Bengt Starrin som är professor i Socialt arbete vid Karlstads Universitet använder sig av deltagarbaserad forskningsmetod där de som berörs av forskningen har en aktiv del i forskningsprocessen. 2

3 Vilka använder sig av deltagarbaserade forskning? Jo, framförallt inom hälsomedicin som t ex forskning kring folkhälsa. Det finns olika varianter av deltagande där de som berörs kan vara mer eller mindre aktiva i forskningen. Den engelska termen är Participation Action Research. Metoden används framförallt i England och USA, men inte så mycket i Sverige. I Norge bedrivs arbetslivsforskning framförallt i Lillehammer. FFO (norska motsvarigheten till Handikappförbunden) har en person anställd på Højskolen i Hedmark. Ibland används fokusgrupper som begrepp. 4 roller: entusiasmerare, organisatör, folkbildare och forskare. Dessa måste samordnas. Personer med erfarenheter från olika situationer, t ex de som söker försörjningsstöd, avslöjar bara en liten del till en forskare och mycket undanhålls. Det måste finnas ett förtroendefullt förhållande mellan tjänstemän (forskare) och personer som bär på erfarenheter. I forskningscirklar kan detta bli möjligt. Separerande språk kontra sammanbindande språk, pratar Bengt om. Vad händer i Sverige nu? Vad kan vi göra för att få fram den deltagarbaserade forskningen? Få arbetslösa vill delta i forskningsprojekt då de inte ser någon mening i det. Kropparna i den akademiska världen är stela! Bengt tipsar om två forskare: Ole Petter Askheim (har skrivit om empowerment tillsammans med Bengt Starrin i en antologi) och Harald Svedner (har skrivit om det sociala arbetets historiska rötter). Deltagarbaserad forskning Bildkollage Bengt Starrin Karlstads universitet Högskolan i Lillehammer Mycket nöje!!! 3

4 Tillämpad forskning Vid-sidan-om forskning Aktionsforskning Självförvaltande forskning Självförvaltande forskning Participatory Research Co-operative Inquiry Collaborative Research Deltagar forskning Participatory research Participatory research En grupp människor på en arbetsplats eller i lokalsamhället som själva eller tillsammans med andra tar ansvar för vetenskapandet 4

5 Olika grenar av participatory research Lewin, Chein 40- talet White, 90-talet Elden 90-talet Arbetslivs-forskning Den feministiska grenen Freire, Fals-Borda, Tandon, folkbildning, utsatthet (70-80-talet) Vad vill deltagarbaserad forskning uppnå? Demokratisera kunskapsprocessen Uppvärdera folkkunskapen Göra det dominerande kunskapssystemet mer tillgängligt för allmänheten 1. Entusiasmerare 2. Organisatör Fyra roller 3. Forskare 4. Folkbildare 5

6 Sociala band Otrygga band Separerande språk SKAM Trygga band Sammanbindande språk STOLTHET Emotionellt utmattad Separerad, Isolerad Emotionell energi Integrerad gemenskap Separerande språk Sammanbindande språk Sammanbindande språk Skam, ilska Stolthet 6

7 Artiklar indexerade i Web of Science med Participatory Research eller Participatory Action Research som topic eller i title Artiklar indexerade i Web of Science med Participatory Research eller Participatory Action Research som topic eller i title 7

8 Title: What is participatory research? Author(s): Cornwall A, Jewkes R Source: SOCIAL SCIENCE & MEDICINE Volume: 41 Issue: 12 Pages: Published: DEC 1995 Title: Participatory research maximises community and lay involvement Author(s): Macaulay AC, Commanda LE, Freeman WL, et al. Source: BRITISH MEDICAL JOURNAL Volume: 319 Issue: 7212 Pages: Published: SEP Title: PARTICIPATORY ACTION RESEARCH AS A PROCESS AND AS A GOAL Author(s): GREENWOOD DJ, WHYTE WF, HARKAVY I Source: HUMAN RELATIONS Volume: 46 Issue: 2 Pages: Published: FEB 1993 Text Title: IDEOLOGY AND POLITICAL-ECONOMY IN INQUIRY - ACTION RESEARCH AND PARTICIPATORY RESEARCH Author(s): BROWN LD, TANDON R Source: JOURNAL OF APPLIED BEHAVIORAL SCIENCE Volume: 19 Issue: 3 Pages: Published: 1983 Title: Improving the nutritional resource environment for healthy living through community-based participatory research Author(s): Sloane DC, Diamant AL, Lewis LB, et al. Source: JOURNAL OF GENERAL INTERNAL MEDICINE Volume: 18 Issue: 7 Pages: Published: JUL 2003 Den sista bilden togs bort då texten låg utanför ramen och det var svårt att få fram fullständig information. Introduktion av kortkursens arbete med kriterier för delaktighet av Kerstin Möller Kerstin Möller har forskarexamen i handikappvetenskap vid Örebro Universitet och arbetar med forskning och utveckling i Sörmlands län. Hon har skrivit en handbok om ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) och håller ofta kurser om ICF. Kerstin sitter i styrgruppen för projektet Från forskningsobjekt till medaktör. Det hör till livet att funktion och hälsa varierar. Om det handlar om alla människor; varför handikappvetenskap? Alla har behov men vissa har särskilda behov. Det finns en maktobalans där vi vill åstadkomma en balans. Alla papper som produceras i projektet; hur kan de användas? Är det en stackare som är utsatt för förtryck eller har hon/han resurser? Eller både och? Kerstin gör en koppling till Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Hjärta och huvud (teori) och hand (det vi gör). Hur ser vi på personer med funktionsnedsättning? Vad säger konventionen om forskning? Det finns ett krav på professionen att de ska arbeta utifrån evidensbaserad forskning. 8

9 Handikappförbunden och forskning Kortkurs på Åsa folkhögskola Kerstin Möller, Fil.mag. Med. Dr Från forskningsobjekt till medaktör Forskare Samhällsinriktad funktionshinderforskning Professionella Brukare Inte maktbalans i forskning om samhällsförhållanden som rör personer med funktionsnedsättning? F 9

10 Deltagarorienterad forskning där vi är medaktörer F M Användbart? Person med funktionsnedsättning utsatt för förtryck och/eller resurs? 10

11 FN (2006) om personer med funktionsnedsättning (står i inledningen som inte är bindande) Erkänner nuvarande och kommande bidrag till den allmänna välfärden och mångfalden i sina samhällen Deras fulla deltagande kommer att resultera i deras starkare känsla av samhörighet betydande framsteg för den mänskliga, sociala och ekonomiska utveckling av samhället och fattigdomsbekämpningen. Funktionshinder uppstår i mötet mellan en person med funktionsnedsättning och omgivningen, när det finns brister som begränsar en individs möjligheter att vara delaktig. Det betyder, att det är samhället som ska anpassas efter individernas behov, och inte tvärtom. FNs konvention Art. 4f: Att genomföra eller främja forskning och utveckling av universellt utformade produkter, tjänster, utrustning och anläggningar Art 4g: att genomföra eller främja forskning och utveckling av och främja tillgång till och användning av ny teknik 11

12 Marknad, ekonomi och opinion Forskare Lagstiftare Professionella Medaktör (Partner) Lagstiftning beslutar om villkor för forskning, service och enskilda Forskning vetenskapligt utveckla ny kunskap Service handlägga, genomföra och följa upp Enskilda personer påverkas och påverkar som individ som grupp som organisation Art 31 1: staterna ska samla in information, statistik och forskningsrön som gör det möjligt att ta fram riktlinjer som bidrar till genomförandet av konventionen och till att identifiera och bemöta hinder som människor med funktionsnedsättning ställs inför. Art 32 c): att underlätta samarbete i fråga om forskning och tillgång till vetenskaplig och teknisk kunskap, 12

13 Olika sorters kunskap båda behövs F M Nivåer individen det gäller Individens omgivning Individuell Samhällelig Social göra Fysiologisk Biologisk Personliga faktorer (ålder, kön, mål, vilja) Delaktighet (ta del i det synliga och hörbara, engagerad) Aktivitet (Se, höra komma ihåg) Kroppsfunktion (Syn, hörsel, minne) Kroppsstruktur (ögon, öron, hjärna) Andra individer (hanterar utifrån sitt perspektiv) Samhälleliga företeelser (lag, service, attityder) Sociala företeelser (Måltid, handla i affär) Fysiska företeelser (Ljus, ljud, tryck) Naturliga ting (luft, vatten, sten) Tre frågor Synen på oss själva ser vi oss som resurser eller offer för förtryck? Vilka krav bör vi ställa på oss som medaktörer? Synen på fältet där forskning om personer med funktionsnedsättning äger rum. Ska vi vidga perspektivet och inkludera andra aktörer? Synen på vilken forskning som är relevant? Ska vi vidga perspektivet till bio-psyko-sociala frågor? 13

14 Idéövning. Föreslå ny forskning! OPERA-övning. Leds av Anne Sjöberg Anne Sjöberg är projektledare i projektet Från forskningsobjekt till medaktör och utbildad i OPERA-metoden. OPERA-processen: Omedelbara egna tankar Parets tankar Exponera Rangordna Arrangera OPERA: bakgrunden var att skapa meningsfulla möten där de som berörs är delaktiga. Företaget Innotiimi som betyder innovation och team, har utarbetat konceptet. En fråga de ställde sig var: Hur tar man tillvara innovationer så att alla är med? Fråga 1: Föreslå forskningsämnen med samhällsinriktning av betydelse för personer med funktionsnedsättning? Fråga 2 (vid rangordningen/prioriteringen): I vilka forskningsämnen kan personer med funktionsnedsättning vara delaktiga som medaktörer? Rubriker efter rangordningen: Detta moment hann vi inte med. Anne tog på sig att sätta ihop rubriker och arrangera förslagen. Detta var inte enkelt utan er hjälp! Resultat (enligt det färdiga schemat som satt uppe på whiteboard-tavlan): a b c d Rubrik: Relation brukare - profession Rubrik: Utbildning Rubrik: Stöd till familjen Rubrik: Politik Vad är ett bra stöd? Jämförelser mellan stödmottagares uppfattningar och stödgivarens? Varför blir det ibland så fel? XXXXXXX Pedagogiska redskap för att få ett fullständigt deltagande i utbildning upp t om högskola. Förfina specialpedagogik XXXX 14 Stöd till föräldrar/ Familjer fhr barn Behov? Tillgodose dessa.. Föräldrar/ Syskon utb. Grupper Nyttan individ, samhälle XXXXXX Rättighetslagst. Vad har hänt? Synen på.. XXX

15 Micro Delaktighet i sin gruppbostad/ dv. Vad/vilka strukturer hindrar? Makt personal/ profession XXX Öka tillit i relationen mellan administratörer och repr. för fh. Gemensamma utbildningstillfällen (Aktionsforskning) Skola arbetsliv, övergång XXXX Familj med funktionsnedsättning Vad betyder det? X Hur förändra? XX Vad gör en handikapporganisation effektiv i påverkansarbetet? XX XXX Känslorna i mötet mellan funktionshindrad och icke funktionshindrad X Att tala om skam, skuld o förnedring. Hur påverkar det berättaren resp. lyssnaren X Totalt: 15 st. X Totalt: 8 st. X Totalt: 7 st. X Totalt: 7 st. X e f g h Rubrik: Generellt Rubrik: Tillgänglighet Rubrik: Rollen som medaktör Rubrik: Fysisk aktivitet Vad är viktigt för personer med funk.neds XXX Varför görs ingenting åt tillgängligheten? Hur kan vi påverka politikerna så att de vill förbättra den? Forskningspartner/ medaktör. Delaktighet? Perspektiv/ identifikation XX Hk-idrott och fysisk aktivitet Delaktighet Självkänsla XX 15

16 Hur ser attityderna ut? X Tillgänglighet Positiva effekter Erfarenhetsutbyte X Totalt: 3 st. X Totalt: 2 st. X Totalt: 2 st. X Totalt: 2 st. X Förslag och idéer som inte fick några kryss vid rangordningen: Det betyder inte att de är oviktiga! Det kan vara liknande förslag som har fått kryss. Olycksfall att som funktionshindrad råka ut för olycksfall Nyttan av ökad tillgänglighet. Vilka tillgänglighetsaspekter är viktiga för personer med funktionsnedsättning? Ur deras eget perspektiv. Medaktörsforskning. Makro- Myndigheters syn på samverkan med HK-rörelsen; lönar det sig? Goda exempel? Ekonomi Eget hem Arbetsliv Unga fhr s övergång till vuxenlivet. Vuxenroller, yrke arbete Intersektionella studier Avslutning: Vi tar med era förslag till vår sammanställning över forskningsämnen som har kommit fram i forskningsinitieringscirklarna och på ordförandemöten t ex. Makten över forskningen etiska frågor om delaktighet i forskning. Brian Palmer Brian Palmer är socialantropolog från USA och arbetar idag som gästlektor vid Teologiska Institutionen Systematisk teologi med livsåskådningsforskning på Uppsala Universitet. Forskning är ett långsamt sätt att påverka den offentliga debatten, anser socialantropologen Brian Palmer. Satsa på opinionsbildning, uppmanar han handikapprörelsen. 16

17 - Forskningen kan bidra till långsiktiga förändringar. Men för organisationer med begränsade resurser kan det vara mer effektivt att skriva en artikel som formulerar en beskrivning av en situation på ett kraftfullt sätt, säger Brian Palmer, vid Uppsala universitet. Brian Palmer kommer från New York. För flera år sedan var han med i en uppmärksammad aktion där rektorn på Harvard University, Palmers tidigare arbetsplats, förmåddes öka lönen för universitetets städare. Intervjuer med städarna gjordes och tillsammans blev det en bok om levnadsnivå. Barfotaforskning kallar Brian Palmer det. Rika beskrivningar av till exempel personer med funktionsnedsättningar kan öka möjligheten att nå ut till en större publik, anser han. Att publicera en artikel innan forskningsresultat, som man har invändningar mot, presenteras kan också vara ett strategiskt sätt att skaffa sig och sin organisation mer inflytande, menar han. En nyhetsartikel kan ge mer inflytande än en akademisk avhandling. Det gäller att haka på en aktuell fråga och att föra ut sitt budskap när tillfälle ges, anser Brian Palmer. - I bästa fall kan man koppla en artikel till en fråga som redan är i den offentliga debatten, till exempel sjukförsäkringar. Brian Palmer tycker inte längre att PR kan betraktas som något smutsigt. - För mig är det en oundviklig del av den offentliga debatten. Nuförtiden måste man fundera på presentation, inramning och formuleringar. Den offentliga debatten har blivit en så skicklig och avancerad sfär att man inte kan komma in om man inte tar sig tid att putsa på sina argument, säger han. Erika Wermeling Goda exempel på forskning där de som berörs har varit delaktiga: Vad är delaktighet i forskningsarbetet? Korta exempel. Pia Käcker och Jimmy Hjalmarsson Pia Käcker arbetar i Norrköpings kommun på Vård- och omsorgskontorets forsknings- och utvecklingsenhet PUFF. Hon doktorerade 2007 på en avhandling om människor med förvärvade hjärnskador och deras kommunikation med andra. Jimmie Hjalmarsund bor i ett gruppboende i Norrköping och deltog som brukare i detta arbete. 17

18 Ett gemensamt projekt Hur vi har hjälpts åt för att få fram en enkät som så många som möjligt ska kunna svara på? Pict-O-Stat är ett IT- stöd Från början framtaget av företaget Neonova för att mäta kvalité inom daglig verksamhet,vid Hantverkaregården i Ljusdals kommun Uppdraget var att ta fram frågor om kvalitén i särskilt boende, gruppbostad och servicebostad 18

19 Metod Framtagning av frågor till enkätinstrumentet med hjälp av fokusgrupper måttligt, lindrigt utvecklingsstörda Validering av frågorna med hjälp av bl.a videoobservationer Ca 60 personer har svarat på fem enkäter. Fokusgruppen Nio personer deltog, sju deltagare två fokusgrupps- ledare. Deltagarna som kom från tre gruppbostäder, två personer bodde i satellitlägenhet Frågan som ställdes var Vad tycker du är viktigt för att det ska vara bra där du bor? Gruppens åsikter omvandlades till frågor 19

20 Dialog Jimmy -Pia Informationsbrev besök vid boendemöte Första fokusgruppen Vad gruppen tyckte? Personalen ska vara trevliga. Personalen ska finnas till hands när man behöver prata. Det är bra att det finns ett personalschema som man kan se när personalen jobbar. Man ska få bestämma själv vad man vill ha för tapeter och sånt i sin lägenhet. Personalen ska vara till för oss Man ska hälsa på varandra när man kommer hem t.ex. ifrån jobb. Personalen ska vara glada, trevliga och skämta Man ska få den hjälp som man behöver Trivs man inte med sin kontaktperson ska man få byta Man ska hålla dom regler som man bestämt 20

21 Att svara på enkäten Hur det var att svara Eget lösenord Logga in sig på datorn Om man vill ha någon som hjälper till Resultatet Hur blev det sedan? Mellan första och andra utvärderingen genomfördes en organisationsförändring som innebar att det blev lugnare i boendet det var inte lika många vikarier längre. Tack för uppmärksamheten! Jimmy Hjalmarsson neonova.se 21

22 Vi är en grupp fast två ändå. Elinor Brunnberg Elinor Brunnberg är forskarassistent och docent i socialt arbete vid Örebro universitet. Hon har forskat kring erfarenheter från Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. De betraktades utifrån som en grupp men är två. Det fanns ofullständiga slutbetyg och oroliga föräldrar. Hur gör man? Så här gjorde de: Organisation: Projektgrupp: - Brukare - Genomförande/forskare - Verksamhetsansvarig Referensgrupp: - Utökad brukargrupp - Generationsöverskridande Fältstudiegrupp: - Forskargrupp Den stora poängen var att 2 av deltagarna hade egen erfarenhet; kulturell kompetens. Många av dem som forskar inom området har någon närstående med funktionsnedsättning. Ta fram idéer och erfarenheter från ungdomarna själva. Öka deras delaktighet som lyckades till viss del men inte fullt ut. De fick välja språk; svenska eller teckenspråk. De gjorde personalintervjuer, fokusgruppsintervjuer och PI-intervjuer (Predictive Index som är ett samtalsunderlag och analysverktyg). De använde gröna Post-It-lappar för det som var positivt och röda för det som var negativt. De använde också en metod med solstrålar (smala remsor se bilden!) där de fick skriva ner en framtidsvision. Tvåspråkiga webbenkäter skickades ut och det upplevdes som positivt att de kunde svara så som passade dem bäst. De gjorde ett gemensamt arbete med problemformulering och syfte och en ansökan till Etikprövningsnämnden som all ny metod och forskning måste göra. De hade en gemensam idé, det fanns språk- och kulturkompetens i forskargruppen och forskningsmetoderna var visualiserade. De fick inspiration från Norge och deras sätt att arbeta med barn och ungdomar. Analys och presentation av resultatet gjorde forskare. 22

23 Vi är en grupp fast två ändå Elevers erfarenheter av Riksgymnasiet för döva och hörselskadade Elinor Brunnberg Docent i socialt arbete Örebro universitet Vi är en grupp fast två ändå.. Signaler om hög frånvaro på RGD/RGH Lågt antal fullständiga slutbetyg Frivillig organisationerna DHB SDR Hrf gick samman om ansökan till Arvsfonden Forskningsanslag FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) Organisering och roller Projektgrupp brukare, genomförare/forskare verksamhetsansvarig Referensgrupp utökad brukargrupp generationsöverskridande Fältstudiegrupp forskargrupp 23

24 Syfte i Vi är en grupp fast två ändå Syftet med studien är att lyfta fram hörselskadade och döva ungdomarnas erfarenheter från skolan, men också deras idéer, önskningar och visioner öka ungdomarnas delaktighet kommunicera på det språk ungdomarna själva ansett sig vara mest bekväma med svenska eller svenskt teckenspråk Hur arbetade vi i projektet? Intervjuer med döva (14) och hörselskadade (11) ungdomar Intervjuer med personal lärare, elevhälsoteam, tekniker, tolkar PI-intervjuer dvs. fokusgrupps-intervjuer (209) Tvåspråkig web-enkät där både frågor och svar getts på teckenspråk eller svenska (95) 24

25 Tvåspråkig enkät teckenspråk och svenska 25

26 Modell för studiens organisering Gemensamt arbete med problemformulering och syfte i genomförandegrupp, projektgrupp och den generationsöverskridande konsultativa referensgruppen Gemensam ide Språk och kulturkompetens hos forskarna Visualiserade forskningsmetoder Tänkbara konfliktarenor eller kreativa arenor Finansiärer Arvsfonden FAS Verksamheter intresseorganisationer skola universitet Generation ungdom - vuxen Individuell roll brukare forskare Vision Elever vill att handikapperspektivet skall tonas ner och det sociala och kommunikativa perspektivet istället skall få spela en större roll i utbildningens organisering Rapport Att höra eller nästan inte höra Alkohol och narkotikaförebyggande insatser 26

27 Tack för uppmärksamheten! Mail: Mobil: Vad gör en forskningspartner? Caroline Åkerhielm Caroline Åkerhielm är projektledare för Brukarmedverkan i forskningen som drivs av 4 förbund med stöd från Allmänna Arvsfonden. Projektet är inne på sitt tredje och sista år och samarbetar med projektet Från forskningsobjekt till medaktör. Brukarmedverkan i forskningen Finansieras av Vi samarbetar Reumatikerförbundet Astma och Allergiförbundet Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Psoriasisförbundet Finansieras av 27

28 Projektet Pågår i tre år Projektledare i varje organisation Finansierat av Arvsfonden Finansieras av Mål och Syfte Projektet syftar till att öka brukarinflytandet i den medicinska forskningen, främst i de forskningsprojekt som förbunden ger pengar till genom att: öka kunskapen om forskning hos förbundens förtroendevalda och utbilda brukare som kan medverka som forskningspartners i forskningsprojekt. Finansieras av Nyttan för organisationerna Ju kunnigare företrädare för organisationerna blir om aktuell forskning desto kraftfullare medverkan och inflytande kan organisationerna ha på: nationella riktlinjer vårdprogram och andra styrdokument i vården. Finansieras av 28

29 Nyttan för forskarna För forskarna kan dialogen forskningspartners ge viktiga uppslag till nya forskningsprojekt och bidrag till upplägg, genomförande och tolkning av resultat. Finansieras av Vad är en forskningspartner? En person som är medlem i någon av våra fyra organisationer. Har genomgått utbildning till forskningspartner. Finansieras av Vad kan en forskningspartner göra? Stärka patientens ställning i vården. Vara delaktiga när det gäller att ta fram underlag för inriktning av anslagsfördelning. Föra dialog med forskare om nya forskningsområden och projekt. Vara involverade i prioriteringar av vilka ansökningar som ska få anslag. Delta i design, uppföljning och utvärdering av studier Finansieras av 29

30 Vad kan en forskningspartner göra? Medverka vid behandling av etikprövning. Följa forskningsprojekt och ha kontakt med ansvariga forskare. Vara delaktiga i tolkning av resultat. Vara forskningsambassadörer gentemot föreningar och distrikt och informera om aktuell forskning. Stimulera till ökad insamlingsverksamhet inom organisationen. Finansieras av Vad gör en forskningspartner? Följer forskningsprojekt och har kontakt med ansvariga forskare. Är delaktiga i framtagning av olika enkäter. Delaktiga i tolkning av resultat. Har ett patientperspektiv på det som diskuteras i forskningsgruppen. Deltar i design, uppföljning och utvärdering av studier. Finansieras av Idag finns 37 utbildade forskningspartner varav 23 är engagerade i olika medicinska forskningsprojekt. Finansieras av 30

31 Kontakta oss Caroline Åkerhielm, Reumatikerförbundet Johanna Löf, Astma och Allergiförbundet Pelle Johansson, Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Nina Hemmestad, Psoriasisförbundet Finansieras av Internationell utblick. Christina Fleetwood Christina Fleetwood är knuten till Nordiska Högskolan för folkhälsovetenskap där hon skrev sin masteruppsats Brukarmedverkan inom hälso- och sjukvård i Sverige och Storbritannien. Handikapporganisationernas delaktighet i planering av vård. Christina är också ordförande i Överviktigas Riksförbund (ÖR). INVOLVE Storbritanniens satsning på delaktighet i forskning 31

32 Målet: Att förse beslutsmakare med tillförlitlig och relevant information Verksamheten bedrivs utifrån NHS National Health Service, övergripande ansvar för hela vårdsidan i Storbritannien 1996: Consumers in NHS Research 2001: övervaka hälso- och sjukvård och social forskning inom Policy Research Programme of Department of Health 2003: Involve främja befolkningens delaktighet Egen administrativ enhet med anknytning till bl.a. Leeds universitet Strategi för NHS R&D (FoU)-verksamhet Bjuda in brukare i forskningsarbetet inte som forskningsobjekt utan som aktiva deltagare 32

33 Forskning som speglar befolkningens behov och synpunkter kommer sannolikt att producera resultat som kan användas för att förbättra arbetet inom hälso- och sjukvård och social omsorg Syftet: att främja delaktighet för att förbättra hur forskning: Prioriteras Beställs läggs ut Genomförs Kommuniceras till omvärlden Används Strukturen består av en huvudgrupp och tre arbetsgrupper: Strategiska allianser samarbetsgrupper Empowerment Evidens, kunskap och lärande tidigare benämnd övervakning och utvärdering 33

34 Uppdraget för Involve är: Att främja `empowerment av brukare/ befolkningen att ta större del av forskning Att utveckla och främja allianser mellan nyckelgrupper inom befolkning, forskare, DoH och andra forskningsfonder och sponsorer for att främja större delaktighet inom forskningen Att övervaka delaktighet i forskning inom hälsooch sjukvårdsförvaltningen, folkhälsa och socialvård. Forts. - Uppdraget för Involve: Att driva/påskynda utvärderingsinsatser av effekterna av delaktighet inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, folkhälsa och socialvård. Att rapportera regelbundet till DoH om utvecklingen av brukardelaktighet inom forskningen User involvement = brukare till Public involvement = befolkningen 34

35 Med befolkning menas: Patienter och potentiella patienter Personer som använder vård och socialtjänst Vårdgivare, t.ex. familjemedlemmar Föräldrar/vårdnadshavare Personer med funktionshinder Allmänheten som kan tänkas behöva använda hälso- eller social omsorg Grupper som anser att de utsatts för skadliga substanser, t.ex. asbest eller bekämpningsmedel Organisationer som representerar personer som använder vård och socialtjänst Med befolkning menas också: Mångkulturella samhällsgrupper definierade såsom ålder, ras, etnicitet, nationalitet, funktionshinder, genus eller sexuell tillhörighet med speciella behov Med delaktighet menas: ett aktivt partnerskap mellan befolkning och forskare i forskningsprocessen snarare än att använda människor som föremål för forskning 35

36 Tre nivåer för delaktighet Consultation samråd. Utbyte av information, del av bakgrundsarbete Collaboration samverkan. Aktiv pågående partnerskap t.ex. att ha brukare med i styrgruppen User control deltagarstyrd verksamhet. Makt, initiativ och beslut ligger hos brukarna snarare än hos forskarna. Detta behöver inte gälla hela processen utan delar av hela forskningsarbetet Define public involvement in research as doing research with or by the public, rather than to, about or for the public Vilken forskning? Hälso- och sjukvård, t.ex. effekter av nya behandlingsmetoder, orsaker till sjukdom eller effekter av miljön på hälsa Social omsorg, te.x behovet av daglig omvårdnad för personer med funktionsnedsättning, sårbara barn och äldre. 36

37 Varför är det viktigt att jag är med? Vara säker på att forskare ställer rätt frågor på ett sätt som gagnar personer som använder tjänster Se till att forskningen håller sig på spåret så det fortsätter vara relevant Förbättra kvaliteten genom att bidra med andra synpunkter på design och genomförande Vad vill man att jag skall göra? Hjälpa till med att: Välja ut forskning som är viktig och relevant Vara med och utveckla/designa projekten Utveckla begripliga informationsblad för personer som deltar i forskningen Vara med i en utförar- eller rådgivande grupp Delta i forskningsarbetet, t.ex. göra intervjuer Tolka resultaten av forskningen Se till att forskningsrapporter skrivs på ett begripligt sätt Sprida forskning till andra Får jag betalt för mina insatser? Ja ersättning utgår för utgifter för t.ex. resor Ibland får du också betalt för dina insatser, t.ex: Delta i kommitté-arbete Vara sakkunnig i granskning av dokument Ett antal andra uppgifter Delta i träningskurser och konferenser Men OBS detta kan påverka ev. sociala bidrag! Det finns väldigt tydliga regler hur detta skall gå till 37

38 Ang. representativitet. Man kan inte förvänta att en person skall kunna representera alla personer som använder sig av en speciell tjänst, men man på liknande sätt inte förvänta sig att en läkare skall representera alla andra läkare heller. Det kan vara mer intressant att fråga efter en persons perspektiv snarare än representativitet. Om du behöver fler perspektiv så får bjuda in fler personer som kanske också tillhör olika nätverk. Då får man fram fler perspektiv. Hur kan yrkesutbildade eller professionella personer förmedla synpunkter från den typiska patienten? Viktigt att tänka på anledningen till att man bjuder in brukarna när man svarar på den frågan. 38

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

Delaktighet, inflytande och medbestämmande

Delaktighet, inflytande och medbestämmande Delaktighet, inflytande och medbestämmande Vad ska jag prata om? Vad är delaktighet Varför delaktighet, inflytande och medbestämmande? Brukarinflytande Pict-O-Stat två exempel Delaktighet Delaktighet uppstår

Läs mer

Brukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan

Brukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan Brukarmedverkan i forskningen För dig som forskar Ett samarbete mellan Reumatikerförbundet Astma- och Allergiförbundet Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Psoriasisförbundet Vad är en forskningspartner?

Läs mer

Om intressen och inflytande i socialtjänsten

Om intressen och inflytande i socialtjänsten Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst KUND UND, BRUK UKARE ARE, KLIENT NT, MEDBORGARE GARE? Om intressen och inflytande i socialtjänsten Konferens i Göteborg 27 28 april 2010 Kund,

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2014-01-17 Vår kontaktperson: Maryanne Rönnersten Roger Molin Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Anteckningar från träff med forskningsinitieringscirklar och forskare i Västra Götaland; Angelägen forskning

Anteckningar från träff med forskningsinitieringscirklar och forskare i Västra Götaland; Angelägen forskning 2010-04-17 Anteckningar från träff med forskningsinitieringscirklar och forskare i Västra Götaland; Angelägen forskning Deltagare: Ewa Wallin. Skövde. Mia Harri. Vänersborg. Peter Ojala. Vänersborg. Annelie

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23 1. Inledning STIL Stiftarna av Independent Living i Sverige är en ideell förening av personer diskriminerade på grund av sin funktionalitet.

Läs mer

Anteckningar från seminariet Valuta för pengarna den 6 maj 2010

Anteckningar från seminariet Valuta för pengarna den 6 maj 2010 1 2010-05-12 Anteckningar från seminariet Valuta för pengarna den 6 maj 2010 Inledning: Lisa Wallenius från Sällsynta Diagnoser och representant för Handikappförbundens styrelse hälsar välkomna och lämnar

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Isabella Scandurra, Uppsala Universitet Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Presentation av DOME Projektets mål Deltagande

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Patientmedverkan i riskanalyser

Patientmedverkan i riskanalyser nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och

Läs mer

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Bo Hjalmarsson och Maria Lindborg hösten 2011 Upplägg av dagen Vi presenterar och resonerar kring Tematiska föräldramöten Ni kommer att få prova på delar av materialet

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning

Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning Vår referens Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se 08 555 770 78 Datum 2013-09- 25 Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, 111 40 Stockholm 08-555 770 60 kontakt@funkanu.se

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Guldsmedsgårdens servicebostads Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Servicebostaden

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

Barns delaktighet och inflytande

Barns delaktighet och inflytande Barns delaktighet och inflytande 2014-10-24 Elinor Brunnberg, Professor i socialt arbete Mälardalens högskola VARFÖR SKALL VI GÖRA BARN DELAKTIGA? FN:s konventioner Rekommendation från Committee of Ministers

Läs mer

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas Kurs för personliga assistenter Studiehandledning 2015 Kursansvarig: Maria Klamas 1 Välkommen Du är varmt välkommen till kursen för personliga assistenter vid Högskolan Väst. Kursen är utformad i samarbete

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Äldres behov i centrum ÄBIC

Äldres behov i centrum ÄBIC RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! Äldres behov i centrum ÄBIC Med hjälp av olika dokument har jag sökt sammanställa uppgifter om modellen Äldres behov i centrum - ÄBIC. Modellen

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Välkommen till Arvsfondens introduktionsdag för nya projektledare!

Välkommen till Arvsfondens introduktionsdag för nya projektledare! Välkommen till Arvsfondens introduktionsdag för nya projektledare! Syfte med dagen Vilka krav kan jag ställa på Arvsfonden och vilka krav ställer Arvsfonden på mitt projekt? Nätverket Arvsfonden hur ser

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Samordning och organisation för en En skola på vetenskaplig grund inom FoU Skåne

Samordning och organisation för en En skola på vetenskaplig grund inom FoU Skåne Datum Beteckning 2010-10-20 Siv Wilborgsson 0709-719938 Samordning och organisation för en En skola på vetenskaplig grund inom FoU Skåne Under hösten 2009 förde ett antal kommuner en dialog med Malmö högskola

Läs mer

HSN 2001-12-18 p 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSNstaben 2001-12-07 HSN 0111-0541

HSN 2001-12-18 p 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSNstaben 2001-12-07 HSN 0111-0541 HSN 2001-12-18 p 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSNstaben 2001-12-07 HSN 0111-0541 Yttrande över departementspromemorian (Ds 2001:62) Etikprövning av forskning som avser människor (2 bilagor) ÄRENDET Stockholms läns

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 121106 Inledning, presentation Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program. Vid den här Kompetensombudsträffen deltog närmare 60 personer. På frågan

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Skolforskningsinstitutet

Skolforskningsinstitutet Eva Wallberg Växjökonferensen den 29 januari 2015 Skolforskningsinstitutet uppgifter och utmaningar Uppdrag bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra

Läs mer

Funktionshindersrörelsens arbete med konventionen

Funktionshindersrörelsens arbete med konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Funktionshindersrörelsens arbete med konventionen Det här dokumentet vänder sig till funktionshindersrörelsen i kommuner, landsting och regioner.

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Etiska riktlinjer för farmaceuter Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska

Läs mer

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer