1 (58) ra04s Sweco Östra Strandgatan 10 Box 145, Jönköping Telefon Telefax
|
|
- Jan-Olof Martinsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Värnamo kommun Utredning Pålslunds ARV Uppdragsnummer Processalternativ och kostnadskalkyler DEFINITIV Jönköping Sweco Environment AB VA-System Jönköping Carl Dahlberg 1 (58) Sweco Östra Strandgatan 10 Box 145, Jönköping Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Carl Dahlberg Telefon direkt Mobil carl.dahlberg.sweco.se
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning och bakgrund Processalternativ Utsläppskrav Förutsättningar Förändrade förutsättningar Processval och beskrivningar 8 2 Alternativ A1 ursprungligt förslag Processutformning Mekanisk rening Biologisk rening Kemisk rening Slambehandling Provtagning och mätning Katastrofdamm Dimensionering av anläggning och förväntat resultat Mekanisk rening Biologisk rening Kemisk rening och filtrering Slambehandling Lagring av kemikalier Provtagningsrum Reparation, underhåll, strömförsörjningsproblem Förväntat reningsresultat, slamproduktion och biogasproduktion Fördelar och nackdelar Fördelar Nackdelar Avvikelser från tillstånd 17 3 Alternativ A2 ursprungligt förslag (korrigerade volymer) Processutformning Mekanisk rening Biologisk rening Kemisk rening och filtrering Slambehandling Lagring av kemikalier Provtagningsrum Reparation, underhåll, strömförsörjningsproblem Förväntat reningsresultat, slamproduktion och biogasproduktion Fördelar och nackdelar 21 2 (58)
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Fördelar Nackdelar Avvikelser från tillstånd 22 4 Alternativ B utan rötning Dimensionering av anläggning och förväntat resultat Mekanisk rening Biologisk rening Kemisk rening och filtrering Slambehandling Lagring av kemikalier Provtagningsrum Reparation, underhåll, strömförsörjningsproblem Förväntat reningsresultat, slamproduktion och biogasproduktion Fördelar och nackdelar Fördelar Nackdelar Avvikelser från tillstånd 28 5 Alternativ C1 utan köksavfallskvarnar med rötning Dimensionering av anläggning och förväntat resultat Mekanisk rening Biologisk rening Kemisk rening och filtrering Slambehandling Lagring av kemikalier Provtagningsrum Reparation, underhåll, strömförsörjningsproblem Förväntat reningsresultat, slamproduktion och biogasproduktion Fördelar och nackdelar Fördelar Nackdelar Avvikelser från tillstånd 35 6 Alternativ C2 med köksavfallskvarnar med rötning Dimensionering av anläggning och förväntat resultat Processutformning Mekanisk rening Biologisk rening Kemisk rening och filtrering Slambehandling Lagring av kemikalier Provtagningsrum 41 3 (58)
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Reparation, underhåll, strömförsörjningsproblem Förväntat reningsresultat, slamproduktion och biogasproduktion Fördelar och nackdelar Fördelar Nackdelar Avvikelser från tillstånd 44 7 Filtrering 45 8 Gasproduktion och gasanvändning 47 9 Sammanställning alternativ Kostnader Investeringskostnad Drifts- och underhållskostnader Nuvärdeskostnad Sammanfattning och slutsats 57 Bilaga 1 Nuvärdeskalkyl Bilaga 2 Ritningar enligt ritningsförteckning (58)
5 1 Inledning och bakgrund Värnamo kommun har sedan tidigare beslutat att ersätta befintligt avloppsreningsverk som ligger i Värnamo med ett nytt, placerat i anslutning till Stomsjö avfallsanläggning. Det förslag som ligger till grund för tillståndsansökan är från 2005 och nu när tillståndet erhållits från Länsstyrelsen är det rimligt att titta över förslaget och se om föreslagen utformning fortfarande är den mest lämpliga. Dels med avseende på eventuell teknikutveckling som skett de senaste åren och dels med avseende på eventuella omvärldsförändringar vilket skulle kunna innebära förändrade krav. Dessutom behövs en uppdatering av investeringskalkylen. Rapporten beskriver vilka processvolymer samt vilken utformning de olika alternativen har. Alternativen jämförs ur kostnadshänseende, såväl investeringskostnad som driftkostnad. Systemskiljande fördelar respektive nackdelar med de olika alternativen beskrivs liksom en kommentar om vad förslaget innebär ur prövningshänseende eftersom den tillståndsansökan som Värnamo kommun erhållit avser alternativ A1. Avsikten med rapporten är att utgöra beslutsunderlag vid val av processlösning. 1.1 Processalternativ Aktuell rapport består av en jämförelse mellan följande förslag: A1 A2 B C1 C2 Ursprungligt förslag Ursprungligt förlag (korrigerade volymer för koncentration och temperatur) Alternativt förslag utan rötning Alternativt förslag med rötning Alternativt förslag med rötning och 50 % köksavfallskvarnar i Värnamo 1.2 Utsläppskrav Utsläppskraven på den blivande anläggningen är (reduktion jämfört med 2009 års inkommande inom parantes): BOD 7 10 mg/l (96 %) N-tot 15 mg/l (66 %) P-tot 0,3 mg/l (96 %) Siffrorna avser årsmedel med avseende på totalkväve och månadsmedel på BOD 7 och totalfosfor. I förslag B C2 är förslagen utformade så att det bör gå att uppnå ca 10 mg N-tot/l som årsmedelvärde. Det innebär nära 80 % reduktion med avseende på kväve vilket bedöms som en rimlig nivå med avseende på framtida krav. Övriga framtida krav (läkemedelsavskiljning etc) har inte beaktats. 5 (58)
6 1.3 Förutsättningar Värnamo avloppsreningsverk tar idag emot avloppsvatten från Värnamo stad, Hörle, Åminne, Tånnö, Hånger samt bebyggelse utefter Vidöstern. Avloppsvattnet från Bredaryd, Forsheda och Kärda kommer att anslutas i samband med att nytt avloppsreningsverk tas i bruk. Bor och Lanna kan komma att anslutas i framtiden. Tabell 1.1 är en sammanställning av beräknad belastning 2035 och kommer från den tekniska beskrivningen som bifogades tillståndsansökan. Tabell 1.1 Sammanställning belastningsdata (2035) - tillståndsansökan Parameter Sort Dim. belastning Anmärkning Anslutna pe Hushåll pe Industri pe Lakvatten pe 300 Externslam pe Totalt pe Flöden Hushåll, specifik l/p, d 200 Hushåll, total m 3 /d Industri, vardagar m 3 /d Inläckage m 3 /d Lakvatten m 3 /d 700 Totalt, medeldygn m 3 /d Q dim m 3 /h 600 1) Q max m 3 /h 1200 BOD 7 Hushåll, specifik g/p, d 70 Totalt kg/d Totalkväve (tot-n) Hushåll, specifik g/p, d 14 Totalt kg/d 434 Totalfosfor (tot-p) Hushåll, specifik g/p, d 3,5 Totalt kg/d 109 1) Q dim dimensionerande torrväderstillrinning enligt nedan 6 (58)
7 Q dim Q = T s s Qd + 24 Q + T i i Q + 24 lakvatten 3 m /h Q s = medeldygnsflöde av hushållsavloppsvatten, m 3 /d T s = antal timmar, under vilka Q s fördelas på 18 timmar Q d = läck- och dräneringsvattenmängd som medel under torrväder, m 3 /d Q i = industrivattenmängd som medel, m 3 /d T i = antal timmar, under vilka Q i fördelas Q lakvatten = lakvattenvattenmängd som medel, m 3 /d Qdim = m /h ~ säg 600 m 3 /h Sammanfattning, dimensionering tillståndsansökan Framtida belastning (år 2035) som anläggningen är dimensionerad för: Befintlig anslutning från Värnamo, Hörle, Tånnö, Åminne, Hånger samt bebyggelse utefter Vidöstern, planerad anslutning från Bredaryd, Forsheda, Kärda och bebyggelse längs anslutningsledningen samt framtida anslutning från Bor och Lanna. Antal anslutna pe Medeldygnsflöde m 3 /d Q dim 600 m 3 /h Q max m 3 /h BOD kg/d Totalkväve (tot-n) 434 kg/d Totalfosfor (tot-p) 109 kg/d 1.4 Förändrade förutsättningar I alternativ A2, B, C1 och C2 har yttre förutsättningar i form av omvärldsförändringar tagits i beaktande. 7 (58)
8 Gällande dimensionering har jämförts med de senaste årens analysresultat på Värnamo avloppsreningsverk, framförallt med avseende på inkommande halter och temperatur. Utifrån förväntan att inkommande vatten även i fortsättningen skall ha samma koncentration av totalkväve, BOD 7, totalfosfor etc har det förväntade medeldygnflödet justerats ned till 9000 m 3 /d samtidigt som dimensionerande flöde kvarstår. Effekten av ett något mer koncentrerat vatten (jämfört med dimensionerande belastning) är att kravet på kväveavskiljningen på anläggningen ökar med 8 % från 278 kg/d till 301 kg/d om utgående krav är 15 mg/l. Befintligt avloppsreningsverk är försett med temperaturgivare. Inkommande temperatur varierade kraftigt under 2010 från sex grader de kallaste timmarna under snösmältningen till närmare arton grader under augusti (se diagram 1.1). Som genomsnitt låg mars lägst med 9,8ºC och augusti högst med 16,7 ºC. Temperatur inkommande Diagram 1.1 Temperatur Värnamo ARV jan 31-jan 02-mar 01-apr 01-maj 31-maj 30-jun 30-jul 29-aug 28-sep 28-okt 27-nov 27-dec Enigt de dimensioneringsnormer som Sweco följer bör man ligga på dagars slamålder för att erhålla full nitrifikation vid 7 grader och ca 13 dagar vid 9ºC och motsvarande krav. Alternativ A1 är dimensionerat för att få maximalt 10,8 dagars slamålder vid maximal belastning, vilket ger en stabil nitrifikation ned till 10-11ºC. Föreslagen lösning är dimensionerad för att rena utgående vatten till 15 mg/l med avseende på totalkväve. Det är rimligt att anta att kraven kommer att bli likvärdiga eller hårdare i framtiden. Den högre koncentrationen, den lägre temperaturen och förväntade framtida krav har tagits i beaktande i dimensioneringen av alternativ A2, B, C1 och C2. Koncentrationen och temperaturen har tagits i beaktande vid beräkningen av driftresultatet i samtliga alternativ. 1.5 Processval och beskrivningar Samtliga processalternativ bygger på fördenitrifikation och biologisk fosforrening enligt UCT-metoden. Anledningen är att Sweco i Jönköping har gjort flera utredningar de senaste åren, där samtliga har visat att detta är en stabil metod som klarar av aktuella 8 (58)
9 tillståndsvillkor med låga tillsyns- och driftkostnader. Beskrivningen av alternativ A1 skall alltså ses som allmängiltig och enbart avvikelser diskuteras under de andra alternativen. 9 (58)
10 2 Alternativ A1 ursprungligt förslag Det ursprungliga förslaget bygger på fördenitrifikation med volymer för biologisk fosforreduktion. Processlösningen bygger på att returslam och nitratrecirkulation pumpas tillbaka till anoxzonen och att en nitratfattig ström från anoxzonen pumpas till anaerobzonen där den blandas med inkommande vatten. Konfigurationen är väl känd över hela värden, kallas UCT-processen (University of Cape Town) och är den idag vanligaste varianten för att kombinera biologisk kvävereduktion med biologisk fosforreduktion. Figur 2.1 Biosteget i UCT-processen Det biologiska reningssteget belastas direkt med inkommande avloppsvatten utan att passera någon försedimentering. Den föreslagna processen framgår av flödesschemat N och N Förslaget saknar försedimentering främst av två anledningar. Genom att ta ut allt slam efter biologin undviks ostabiliserat primärslam. Det biologiska överskottsslammet har samma stabiliseringsgrad som uppnås med traditionell slamluftning genom sin höga slamålder. Det slam som bildas kan därigenom avvattnas direkt utan vidare krav på stabilisering. Genom att inte ta ut något slam innan biologin utnyttjas kolkällan maximalt till kvävereduktion och % kvävereduktion bör gå att uppnå utan tillsats av extern kolkälla. Processen bygger på fördenitrifikation, vilket gör att intern kolkälla kan användas till att reducera nitrat till kvävgas samtidigt som alkaliniteten byggs upp under denitrifikationen. På detta sätt undviks tillsats av alkalinitetshöjande kemikalier (t ex lut) eller extern kolkälla (t ex etanol). Dessutom är det en fördel att använda det organiska materialet som en resurs istället för att använda luft (och processvolym) till att bryta ner det. Biologisk fosforreduktion finns idag på allt fler nya anläggningar. Genom att inte dosera in fällningskemikalier i den biologiska processen undviks fosforbrist och att mängden inert slam som cirkulerar i anläggningen minimeras. Dessutom minskar behovet av fällningskemikalie. Förslaget är korrigerat utifrån aspekten att analysatorerna är ersatta av neddopningsgivare ute i den biologiska processen. 10 (58)
11 2.1 Processutformning Den nya anläggningen är uppbyggt som ett konventionellt avloppsreningsverk med ett mekaniskt steg, ett biologiskt steg och ett kemiskt steg Mekanisk rening Rensgallrets uppgift är att skydda mekanisk utrustning. Avskiljt rens tvättas och pressas. Sandfånget avskiljer sand genom sedimentation. För att inte avskilja organiskt material måste vattnet i sandfånget vara omrört. Eftersom anläggningen är försedd med biologisk fosforrening vill man undvika att tillföra syre som kan bryta ner lättillgänglig kolkälla, dels i sandfånget men framförallt i den anaeroba zonen. Sandfånget är därför försett med omrörare. Eftersom förslaget inte är konstruerat för fullständig biologisk fosforrening doseras fällningskemikalie (järn eller aluminium) före sandfång. Sandfånget tjänar därmed som flockning Biologisk rening I den biologiska reningen skall lösta föroreningar (organiskt material och näringsämnen) omvandlas till koldioxid och kvävgas eller koncentreras i form av biomassa som går att avskilja. För att erhålla biologisk fosforreduktion måste det ingå ett anaerobt steg med tillgänglig VFA (Volatile Fatty Acids) i den biologiska anläggningen. För denna process är det viktigt att organiskt material finns tillgängligt och att halten syre samt nitrat är nära noll. Avloppsvattnet leds därför först till detta steg. Till anaerobsteget pumpas också avloppsvatten och slam från det anoxiska steget. Den anaeroba volymen är försedd med omrörare för att förhindra sedimentering av slam. I anoxsteget sker denitrifikationsprocessen, vilken innebär att nitrat omvandlas till kvävgas med hjälp av denitrifikationsbakterier. Vår bedömning är att tillräckligt med kol finns i avloppsvattnet, varför extern kolkälla inte erfordras. För att hålla uppe alkaliniteten och därmed ph krävs en långtgående denitrifikation. Till detta steg pumpas avloppsvatten från aerobsteget och avskilt slam från sedimenteringsbassängerna. Anoxvolymen är försedd med omrörare för att slammet ska hållas i suspension. Mellan anoxzonen (med omrörare) och oxzonen (med bottenluftarsystem) finns en zon med både bottenluftarsystem och omrörare. Syftet är att det skall gå att öka oxzonen under vintern för att bibehålla nitrifikationen. På sommaren behövs inte detta utan det går att ha en större anoxzon och därmed få en ökad denitrifikation. Syftet är att maximera kvävereningen i tillgänglig volym. 11 (58)
12 Oxidationssteget är nödvändigt för att reducera BOD-innehållet och för att erhålla nitrifikation. Oxvolymerna är försedda med finblåsiga bottenluftare av typ gummimembran. Tre blåsmaskiner förser aerobvolymerna med luft. Blåsmaskinerna förses med frekvensomformare för att kunna regleras utifrån luftningsbehovet. Syftet med deoxsteget är att sänka syrenivån innan vattnet pumpas tillbaka till anxozonen. Syre i anoxzonen gör att inkommande kolkälla oxideras med syre istället för nitrat (denitrifikation). Genom att hålla en låg syrehalt i returströmmen undviks det. Deoxzonen förbättrar också slammets sedimenteringsegenskaper genom att gasbubblor (syre och kvävgas) avgår till atmosfären vilket annars skulle leda till att en större mängd flytslam bildas i sedimenteringen. Omrörare installeras för att undvika sedimentering. Avloppsvatten och slam går efter aktivslamsteget vidare till sedimentering. Slammet avskiljs och pumpas tillbaka till anoxsteget. En mindre del av slammet tas ut som överskottsslam. Uttaget styrs med hjälp av slamhalten i aerobsteget med automatventil och mängden slam mäts med flödesmätare. Flytslam förs till inloppet Kemisk rening Utgående vatten från det biologiska steget innehåller partiklar vilka innehåller kväve och fosfor. För att med säkerhet kunna garantera att utgående krav på fosfor hålls är anläggningen försedd med kontinuerligt spolade uppströmsfilter med kemisk fällning Slambehandling Överskottsslammet pumpas till en mekanisk förtjockare där det förtjockas från < 1% till ca 4 %. Överskottslammet måste hållas syresatt i samtliga steg innan det är avvattnat för att undvika hydrolys. Hydrolys medför att Bio-P-bakterierna får tillgång till VFA (Volatile Fatty Acids) vilka de ta upp i utbyte mot fosfatfosfor (PO 4 3- ) som då kommer i lösning. Överskottsslammet kommer att vara i det biologiska systemet närmare 20 dagar och vara så pass stabiliserat att det går att avvattna utan ytterligare stabilisering. Det förtjockade slammet avvattnas i två centrifuger och trycks sedan till en slamplatta Provtagning och mätning För att kunna reglera slamhalten i aktivslamsteget är varje linje försedd med en slamhaltsmätare. För att kunna reglera lufttillförseln är varje linje försedd med minst två syregivare. Luftningsbehovet regleras antingen utifrån ett fast börvärde eller utifrån ammonium/nitrathalt i deoxzonen (där det finns neddopningsgivare i vardera linje). För att kunna ta ut prover från de olika processdelarna på ett rationellt sätt pumpas vatten in till ett provtagningsrum. I provtagningsrummet finns en provtagare för inkommande och en för utgående vatten. Dessa prover är också de som redovisas till tillsynsmyndigheterna. För att kunna ha kontroll på driftresultat över de två linjerna är varje linje försedd med en provtagare, vilken tar ut prov efter biosteget. Inte minst för att 12 (58)
13 kunna optimera och kunna utvärdera olika driftstrategier är det bra att kunna mäta den biologiska reningen i varje linje för sig. ph (och temperatur) mäts i varje delström som pumpas till provtagarna Katastrofdamm För att förhindra bräddningar av mer eller mindre orenat avloppsvatten kommer en damm att byggas i anslutning till anläggningen. Dammen är tänkt att ta emot avloppsvatten när reningsverket och framförallt utloppspumpstationen för renat avloppsvatten inte fungerar p.g.a. någon katastrof såsom större mekaniskt haveri eller ett längre elavbrott. Flöden över 1200 m3/h kommer att brädda till dammen efter sandfånget. 2.2 Dimensionering av anläggning och förväntat resultat Dimensioneringsförutsättningarna vid tillståndsansökan gav följande volymer och ytor för anläggningen: Mekanisk rening Kapacitet 4 Q dim : m 3 /h Rensgaller Typ Omloppsgaller Antal 2 st Kapacitet m 3 /h per galler Renshantering Typ Kombinerad renspress och renstvätt Antal 1 st Sandfång Typ: Omrört Antal: 2 st Sandtvätt: Ja Total volym: 150 m 3 Total yta: 43 m 2 Djup: 3,5 m Uppehållstid, Q dim 15 min Uppehållstid, Q max 3,8 min Ytbelastning, Q dim 14,0 m/h Ytbelastning, Q max 55,8 m/h Biologisk rening Kapacitet 2 Q dim : m 3 /h Anaerob Antal: 2 st (2 linjer) Total volym: 600 m 3 Djup: 5,5 m Uppehållstid, Q dim 4,2 h Uppehållstid, Q max 2,1 h Slamhalt: <2,5 kg/m 3 13 (58)
14 Anaerob slamålder, totalt: Anox Antal: 2 st (2 linjer) Total volym: m 3 Djup: 5,5 m Slamhalt: <5 kg/m 3 0,8 dygn Returpumpning till anaerob Typ: Propellerpumpar Kapacitet: < 300 m 3 /h, linje Nitratmätare 2 st Anox/ox Antal: 2 st (2 linjer) Total volym: 900 m 3 Djup: 5,5 m Slamhalt: <5 kg/m 3 Ox Antal: 2 st (2 linjer) Total volym: m 3 Djup: 5,5 m Slamhalt: <5 kg/m 3 Aerob slamålder, enbart ox: 8,4 dygn (5,0 kg SS/m 3 ) Aerob slamålder, ox + ox/anox: 10,8 dygn (5,0 kg SS/m 3 ) Ammonium/nitratmätare 2 st Syremätare 4 st Slamhaltsmätare 2 st Deox Antal: 2 st (2 linjer) Total volym: 280 m 3 Djup: 5,5 m Uppehållstid, Q dim 0,5 h Uppehållstid, Q max 0,2 h Slamhalt: <5 kg/m 3 Returpumpning till anox Typ: Propellerpumpar Kapacitet: < m 3 /h, linje Sedimentering Antal: 2 st Total volym: m 3 Total yta: m 2 Djup: 4,5 m Ytbelastning, Q dim 0,5 m/h Ytbelastning, Q max 1,0 m/h Slamytbelastning, Q dim, (5 kg SS/m3) 2,5 kg TS/m 2, h Slamytbelastning, Q max, (5 kg SS/m3) 5,0 kg TS/m 2, h Returpumpning till anox Typ: Centrifugalpumpar Kapacitet: < 450 m 3 /h, linje Kemisk rening och filtrering Dynasandfilter Antal: 24 st Total yta: 120 m 2 Bäddhöjd: 2,0 m 14 (58)
15 Ytbelastning, Q dim Ytbelastning, Q max 5,0 m/h 10,0 m/h Slambehandling Intern slambehandling: Externslam Slamuttag i sedimentering Förtjockning Avvattning Enskilda slamavskiljare Tillförs till: Externslammottagning Externslamlager Inlopp Övriga avloppsreningsverk Tillförs till: Slamlager Avvattning Slamlager 1 Typ: Luftat Antal: 1 st Total volym: 300 m 3 Förtjockare Typ: Förtjockare Antal: 1 st Total kapacitet: > 16 m 3 /h > 95 kg TS/h Slamlager 2 Typ: Luftat Antal: 1 st Total volym: 200 m 3 Externslammottagning: Typ: Hålperforerad trumma + renstvätt Antal: 1 st Total kapacitet: > 150 m 3 /h Externslamlager Typ: Omrört Antal: 1 st Total volym: 40 m 3 Avvattning, Centrifug Antal: 2 st Typ: Dekantercentrifug Kapacitet: 20 m 3 /h Flöde: 20 m 3 /h TS in : 4 % TS ut : 25 % Rejekt: Sandfång Slamhantering Pumpning till slamplatta Lagring av kemikalier Kemikalielagring Fällningskemikalie Typ: Tank Antal: 1 st Lagringsvolym: 30 m 3 Invallning: Ja 15 (58)
16 2.2.6 Provtagningsrum Automatiska dygnsprovtagare ph/temperaturgivare 4 st 4 st Reparation, underhåll, strömförsörjningsproblem Parallella behandlingslinjer samt möjligheter till korskörning vid stillestånd av processteg Vattnet kan bräddas efter sandfång och efter biosteg Dubbla ställverk Reservkraftverk för hela verkets drift 2.3 Förväntat reningsresultat, slamproduktion och biogasproduktion Utifrån dimensionering tillståndsansökan och de förändrade förutsättningarna är det förväntade driftresultatet sett som årsmedel enligt följande: Suspenderat material Månadsmedel < 5 mg SS/l > 98 % BOD 7 Månadsmedel < 7 mg BOD 7 /l > 97 % P-tot Månadsmedel < 0,3 mg P/l > 96 % N-tot Årsmedel < 14 mg N/l > 71 % Produktionen av överskottsslam, inklusive kemslam och slam från enskilda anläggningar beräknas bli ca kg TS eller 9,0 ton avvattnat slam med 25 % TS per dygn. Det bildade överskottsslammet kommer att vara i det biologiska systemet i mer än 20 dygn vid dimensionerande belastning. Efter denna tid, även vid låga temperaturer, kan slammet anses som stabiliserat. Slamåldern uppfyller de krav som ställs på en slamluftning efter en traditionell högbelastad aktivslamanläggning. Eftersom alternativet saknar rötkammare blir det ingen biogasproduktion. 2.4 Fördelar och nackdelar Fördelar Den interna kolkällan utnyttjas till att denitrifiera kväve samt binda fosfor. Normalt ska inte extern kolkälla behövas till kvävereningen (med dagens krav). Tvärtom finns goda förutsättningar för långtgående kväverening (80-90 %) under sommaren då vattnet är varmt eftersom anläggningen blir begränsad med avseende på reaktionshastigheter. 16 (58)
17 Eftersom slamuttaget sker direkt ur processen sker det i princip ingen återlösning av fosfor eller kväve. Biologiskt upplagrade näringsämnen återlöses däremot vid anaerob nedbrytning av slammet. Rejektvattnet kan direkt återledas till den biologiska processen. Den biologiskt lagrade fosforn stannar i slammet. Fällning eller behandling av i rejektvattnet återlöst fosfor undviks därmed. Det är en förutsättning för den biologiska fosforprocessen att inte fosfor återleds via rejektvattnet. Det finns inget behov för behandling eller utjämning av återlöst organiskt bundet kväve som belastar den biologiska behandlingen genom rejektvattenströmmen. Slamkvalitén och sedimentationsegenskaperna på anläggningar utan försedimentering (och i synnerhet förfällning) blir normalt mycket god Nackdelar Såsom volymerna är i ursprungsförslaget är de något små för att erhålla fullständig nitrifikation under den kallaste perioden av året. Skulle nitrifikationen helt förloras, t ex beroende på en lång period med kallt vatten i samband med snösmältning, blir marginalerna små när det gäller årsmedelvärdet. Den biologiska fosforreningen bygger helt på anaerobzonen (0,8 dygns anaerob slamålder). Erfarenheterna från de svenska anläggningar som har byggts för biologisk fosforrening är att väldigt få (om ens någon) klarar av att rena större delen av fosforn biologiskt med enbart denna metod. Anledningen är att den bygger på att en stor del av inkommande organiskt material består av VFA (volatile fatty acids). Samtliga större anläggningar (och även många mindre) har istället kompletterat sin process med någon form av hydrolys för att omvandla organiskt material till VFA. Processen utnyttjar det organiska materialet till kväverening och fosforrening. Om nuvarande villkor (15 mg N-tot/l och 0,3 mg P-tot/l) och priser på fällningskemikalier kvarstår är den inkommande mängden organiskt material större än behovet till processen. Resterande mängd hade kunnat användas till biogasproduktion istället. Ursprungsförslaget drivs med simultanfällning. Kombinerat med biologisk fosforrening innebär det att det är svårt att veta vad den biologiska processen klarar och därmed ställa in doseringen eftersom utgående halter är det enda som går att styra på. Med låga halter av fosfor som cirkulerar i biologin missgynnas Bio-P bakterierna och det går åt onödigt mycket fällningskemikalier. Dessutom kommer det att cirkulera mer inert slam än nödvändigt i den biologiska reningen (lägre slamålder vid samma slamhalt). Anläggningen är inte förberedd för att möta eventuellt framtida behov av slamhygienisering. 2.5 Avvikelser från tillstånd Alternativ A1 är det alternativ som är föreslaget i tillståndsansökan, någon avvikelse är alltså inte aktuell. 17 (58)
18 3 Alternativ A2 ursprungligt förslag (korrigerade volymer) Alternativ A2 skiljer sig från alternativ A1 genom att den kombinerade anox/ox-zonen har utökats från 900 m 3 till 2000 m 3. Detta innebär att den maximala aeroba slamåldern går från 10,8 till 13,7 dygn vid maximal slamhalt (5000 mg SS/l). Syftet är att kunna upprätthålla tillräcklig nitrifikation även under de kallare månaderna. Samtidigt erhålls även ökad denitrifikation (lägre utgående kväve) under de varmare månaderna. Den föreslagna processen framgår av flödesschemat N och N Processutformning Dimensioneringsförutsättningarna vid tillståndsansökan gav följande volymer och ytor för anläggningen: Mekanisk rening Kapacitet 4 Q dim : m 3 /h Rensgaller Typ Omloppsgaller Antal 2 st Kapacitet m 3 /h per galler Renshantering Typ Kombinerad renspress och renstvätt Antal 1 st Sandfång Typ: Omrört Antal: 2 st Sandtvätt: Ja Total volym: 150 m 3 Total yta: 43 m 2 Djup: 3,5 m Uppehållstid, Q dim 15 min Uppehållstid, Q max 3,8 min Ytbelastning, Q dim 14,0 m/h Ytbelastning, Q max 55,8 m/h Biologisk rening Kapacitet 2 Q dim : m 3 /h Anaerob Antal: 2 st (2 linjer) Total volym: 600 m 3 Djup: 5,5 m Uppehållstid, Q dim 4,2 h Uppehållstid, Q max 2,1 h Slamhalt: <2,5 kg/m 3 Anaerob slamålder, totalt: 0,8 dygn Anox Antal: 2 st (2 linjer) Total volym: m 3 Djup: 5,5 m 18 (58)
19 Slamhalt: <5 kg/m 3 Returpumpning till anaerob Typ: Propellerpumpar Kapacitet: < 300 m 3 /h, linje Nitratmätare 2 st Anox/ox Antal: 2 st (2 linjer) Total volym: m 3 Djup: 5,5 m Slamhalt: <5 kg/m 3 Ox Antal: 2 st (2 linjer) Total volym: m 3 Djup: 5,5 m Slamhalt: <5 kg/m 3 Aerob slamålder, enbart ox: 8,4 dygn (5,0 kg SS/m 3 ) Aerob slamålder, ox + ox/anox: 13,7 dygn (5,0 kg SS/m 3 ) Ammonium/nitratmätare 2 st Syremätare 4 st Slamhaltsmätare 2 st Deox Antal: 2 st (2 linjer) Total volym: 280 m 3 Djup: 5,5 m Uppehållstid, Q dim 0,5 h Uppehållstid, Q max 0,2 h Slamhalt: <5 kg/m 3 Returpumpning till anox Typ: Propellerpumpar Kapacitet: < m 3 /h, linje Sedimentering Antal: 2 st Total volym: m 3 Total yta: m 2 Djup: 4,5 m Ytbelastning, Q dim 0,5 m/h Ytbelastning, Q max 1,0 m/h Slamytbelastning, Q dim, (5 kg SS/m3) 2,5 kg TS/m 2, h Slamytbelastning, Q max, (5 kg SS/m3) 5,0 kg TS/m 2, h Returpumpning till anox Typ: Centrifugalpumpar Kapacitet: < 450 m 3 /h, linje Kemisk rening och filtrering Dynasandfilter Antal: 24 st Total yta: 120 m 2 Bäddhöjd: 2,0 m Ytbelastning, Q dim 5,0 m/h Ytbelastning, Q max 10,0 m/h 19 (58)
20 3.1.4 Slambehandling Intern slambehandling Externslam Slamuttag i sedimentering Förtjockning Avvattning Enskilda slamavskiljare Tillförs till: Externslammottagning Externslamlager Inlopp Övriga avloppsreningsverk Tillförs till: Slamlager Avvattning Slamlager 1 Typ: Luftat Antal: 1 st Total volym: 300 m 3 Förtjockare Typ: Mekanisk förtjockare Antal: 1 st Total kapacitet: > 16 m 3 /h > 95 kg TS/h Slamlager 2 Typ: Luftat Antal: 1 st Total volym: 200 m 3 Externslammottagning: Typ: Hålperforerad trumma + renstvätt Antal: 1 st Total kapacitet: > 150 m 3 /h Externslamlager Typ: Omrört Antal: 1 st Total volym: 40 m 3 Avvattning, Centrifug Antal: 2 st Typ: Dekantercentrifug Kapacitet: 20 m 3 /h Flöde: 20 m 3 /h TS in : 4 % TS ut : 25 % Rejekt: Sandfång Slamhantering Pumpning till slamplatta Lagring av kemikalier Kemikalielagring Fällningskemikalie Typ: Tank Antal: 1 st Lagringsvolym: 30 m 3 Invallning: Ja Provtagningsrum Automatiska dygnsprovtagare ph/temperaturgivare 4 st 4 st 20 (58)
21 3.1.7 Reparation, underhåll, strömförsörjningsproblem Parallella behandlingslinjer samt möjligheter till korskörning vid stillestånd av processteg Vattnet kan bräddas efter sandfång och efter biosteg Dubbla ställverk Reservkraftverk för hela verkets drift 3.2 Förväntat reningsresultat, slamproduktion och biogasproduktion Utifrån dimensionering tillståndsansökan och de förändrade förutsättningarna är det förväntade driftresultatet sett som årsmedel enligt följande: Suspenderat material Månadsmedel < 5 mg SS/l > 98 % BOD 7 Månadsmedel < 7 mg BOD 7 /l > 97 % P-tot Månadsmedel < 0,3 mg P/l > 96 % N-tot Årsmedel < 13 mg N/l > 73 % Produktionen av överskottsslam, inklusive kemslam och slam från enskilda anläggningar beräknas bli ca kg TS eller 9,0 ton avvattnat slam med 25 % TS per dygn. Det bildade överskottsslammet kommer att vara i det biologiska systemet i mer än 20 dygn vid dimensionerande belastning. Efter denna tid, även vid låga temperaturer, kan slammet anses som stabiliserat. Slamåldern uppfyller de krav som ställs på en slamluftning efter en traditionell högbelastad aktivslamanläggning. Eftersom alternativet saknar rötkammare blir det ingen biogasproduktion. 3.3 Fördelar och nackdelar Fördelar Volymerna i det biologiska steget är större än i ursprungsförslaget och skall klara av fullständig nitrifikation under större delen av året. Risken att förlora nitrifikationen helt vid en längre period med kallt vatten bedöms som liten, däremot kommer det att bli perioder med ofullständig nitrifikation. Genom att det utökade steget är anox/ox-zonen kommer denitrifikationskapaciteten att vara högre under de delar av årets då det är möjligt att uppnå fullständig nitrifikation med enbart ox-zonen. Sett som årsmedel kommer utgående kväve att vara något lägre än alternativ A1. Den interna kolkällan utnyttjas till att denitrifiera kväve samt binda fosfor. Normalt ska inte extern kolkälla behövas till kvävereningen (med dagens krav). Tvärtom finns goda förutsättningar för långtgående kväverening (80-90 %) under sommaren då vattnet är varmt eftersom anläggningen blir begränsad med avseende på reaktionshastigheter. 21 (58)
22 Eftersom slamuttaget sker direkt ur processen sker det i princip ingen återlösning av fosfor eller kväve. Biologiskt upplagrade näringsämnen återlöses däremot vid anaerob nedbrytning av slammet. Rejektvattnet kan direkt återledas till den biologiska processen. Den biologiskt lagrade fosforn stannar i slammet. Fällning eller behandling av i rejektvattnet återlöst fosfor undviks därmed. Det är en förutsättning för den biologiska fosforprocessen att inte fosfor återleds via rejektvattnet. Det finns inget behov för behandling eller utjämning av återlöst organiskt bundet kväve som belastar den biologiska behandlingen genom rejektvattenströmmen. Slamkvalitén och sedimentationsegenskaperna på anläggningar utan försedimentering blir normalt mycket god Nackdelar Den biologiska fosforreningen bygger helt på anaerobzonen (0,8 dygns anaerob slamålder). Erfarenheterna från de svenska anläggningar som byggts för biologisk fosforrening är att väldigt få (om ens någon) klarar av att rena större delen av fosforn biologiskt med enbart denna metod. Anledningen är att den bygger på att en stor del av inkommande organiskt material består av VFA (volatile fatty acids). Samtliga större anläggningar (och även många mindre) har istället kompletterat sin process med någon form av hydrolys för att omvandla organiskt material till VFA. Processen utnyttjar det organiska materialet till kväverening och fosforrening. Om nuvarande villkor (15 mg N-tot/l och 0,3 mg P-tot/l) samtidigt som priset på fällningskemikalier kvarstår är den inkommande mängden organiskt material större än behovet till processen. Resterande mängd hade kunnat användas till biogasproduktion istället. Ursprungsförslaget drivs med simultanfällning. Kombinerat med biologisk fosforrening innebär det att det är svårt att veta vad den biologiska processen klarar och därmed ställa in doseringen eftersom utgående halter är det enda som går att styra på. Med låga halter av fosfor som cirkulerar i biologin missgynnas Bio-P bakterierna och det går åt onödigt mycket fällningskemikalier. Dessutom kommer det att cirkulera mer inert slam än nödvändigt i den biologiska reningen (lägre slamålder vid samma slamhalt). Anläggningen är inte förberedd för att möta eventuellt framtida behov av slamhygienisering. 3.4 Avvikelser från tillstånd Alternativ A2 är det alternativ som är föreslaget i tillståndsansökan, dock med något ökade volymer. Sweco bedömer att detta inte kommer att innebära någon åtgärd ur prövningshänseende. 22 (58)
23 4 Alternativ B utan rötning Alternativet skiljer sig från A1 och A2 på flera punkter. Biosteget är kompletterat med sidoströmshydrolys av returslammet (ca 5 % av Qdim). Processteget har lagts till på över 40 danska anläggningar och ett flertal svenska. Syftet är främst att frigöra VFA och därmed gynna den biologiska fosforreningen. Dynasandfiltren är ersatta av flockning och skivfilter. Syftet med att helt frigöra kemfällningen från det biologiska steget är att kunna optimera doseringen och minimera mängden inert slam i biologin. 4.1 Dimensionering av anläggning och förväntat resultat Dimensioneringsförutsättningarna vid tillståndsansökan kompletterat med de förändrade förutsättningarna gav följande volymer och ytor för anläggningen: Mekanisk rening Kapacitet 4 Q dim : m 3 /h Rensgaller Typ Omloppsgaller Antal 2 st Kapacitet m 3 /h per galler Renshantering Typ Kombinerad renspress och renstvätt Antal 1 st Sandfång Typ: Omrört Antal: 2 st Sandtvätt: Ja Total volym: 150 m 3 Total yta: 43 m 2 Djup: 3,5 m Uppehållstid, Q dim 15 min Uppehållstid, Q max 3,8 min Ytbelastning, Q dim 14,0 m/h Ytbelastning, Q max 55,8 m/h Biologisk rening Kapacitet 2 Q dim : m 3 /h Sidoströmshydrolys Antal: 2 st (2 linjer) Total volym: 750 m 3 Djup: 5,0 m Uppehållstid, Q dim 24 h Slamhalt: ca 10 kg/m 3 Anaerob Antal: 2 st (2 linjer) 23 (58)
24 Total volym: 600 m 3 Djup: 5,0 m Uppehållstid, Q dim 4,2 h Uppehållstid, Q max 2,1 h Slamhalt: <2,5 kg/m 3 Anaerob slamålder, totalt: 4,6 dygn Anox Antal: 4 st (2 linjer) Total volym: m 3 Djup: 5,5 m Slamhalt: <5 kg/m 3 Returpumpning till anaerob: Typ: Propellerpumpar Kapacitet: < 300 m 3 /h, linje Nitratmätare 2 st Anox/ox Antal: 2 st (2 linjer) Total volym: m 3 Djup: 5,5 m Slamhalt: <5 kg/m 3 Ox Antal: 2 st (2 linjer) Total volym: m 3 Djup: 5,5 m Slamhalt: <5 kg/m 3 Aerob slamålder, enbart ox: 7,9 dygn (5,0 kg SS/m 3 ) Aerob slamålder, ox + ½ ox/anox: 12,5 dygn (5,0 kg SS/m 3 ) Aerob slamålder, ox + 1 ox/anox: 17,0 dygn (5,0 kg SS/m 3 ) Ammonium/nitratmätare 2 st Syremätare 4 st Slamhaltsmätare 2 st Deox Antal: 2 st (2 linjer) Total volym: 280 m 3 Djup: 5,5 m Uppehållstid, Q dim 0,5 h Uppehållstid, Q max 0,2 h Slamhalt: <5 kg/m 3 Returpumpning till anox Typ: Propellerpumpar Kapacitet: < m 3 /h, linje Sedimentering Antal: 2 st Total volym: m 3 Total yta: m 2 Djup: 4,5 m Ytbelastning, Q dim 0,5 m/h Ytbelastning, Q max 1,0 m/h Slamytbelastning, Q dim, (5 kg SS/m3) 2,5 kg TS/m 2, h Slamytbelastning, Q max, (5 kg SS/m3) 5,0 kg TS/m 2, h Returpumpning till anox Typ: Centrifugalpumpar Kapacitet: < 450 m 3 /h, linje 24 (58)
25 4.1.3 Kemisk rening och filtrering Koagulering + flockning Antal: 4 st (2 linjer) Total volym: 200 m 3 Djup: 4,5 m Uppehållstid, Q dim 20 min Uppehållstid, Q max 10 min Skivfilter Antal: 3 st Total yta (duk): 340 m 2 Storlek (duk): 10 µm Kapacitet: m 3 /h 80 mg SS/l Slambehandling Intern slambehandling Externslam Slamuttag i sedimentering Förtjockning Avvattning Enskilda slamavskiljare Tillförs till: Externslammottagning Externslamlager Inlopp Övriga avloppsreningsverk Tillförs till: Slamlager Avvattning Slamlager 1 Typ: Luftat Antal: 1 st Total volym: 300 m 3 Förtjockare Typ: Mekanisk förtjockare Antal: 1 st Total kapacitet: > 16 m 3 /h > 95 kg TS/h Slamlager 2 Typ: Luftat Antal: 1 st Total volym: 200 m 3 Externslammottagning: Typ: Hålperforerad trumma + renstvätt Antal: 1 st Total kapacitet: > 150 m 3 /h Externslamlager Typ: Omrört Antal: 1 st Total volym: 40 m 3 Avvattning, Centrifug Antal: 2 st Typ: Dekantercentrifug Kapacitet: 20 m 3 /h Flöde: 20 m 3 /h TS in : 4 % TS ut : 25 % Rejekt: Sandfång Slamhantering Pumpning till slamplatta 25 (58)
26 4.1.5 Lagring av kemikalier Kemikalielagring Fällningskemikalie Typ: Tank Antal: 1 st Lagringsvolym: 30 m 3 Invallning: Ja Provtagningsrum Automatiska dygnsprovtagare ph/temperaturgivare 4 st 4 st Reparation, underhåll, strömförsörjningsproblem Parallella behandlingslinjer samt möjligheter till korskörning vid stillestånd av processteg Vattnet kan bräddas efter sandfång och efter biosteg Dubbla ställverk Reservkraftverk för hela verkets drift 4.2 Förväntat reningsresultat, slamproduktion och biogasproduktion Utifrån dimensionering tillståndsansökan och de förändrade förutsättningarna är det förväntade driftresultatet sett som årsmedel enligt följande: Suspenderat material Månadsmedel < 5 mg SS/l > 98 % BOD 7 Månadsmedel < 7 mg BOD 7 /l > 97 % P-tot Månadsmedel < 0,3 mg P/l > 96 % N-tot Årsmedel < 10 mg N/l > 79 % Produktionen av överskottsslam, inklusive kemslam och slam från enskilda anläggningar beräknas bli ca kg TS eller 8,3 ton avvattnat slam med 25 % TS per dygn. Det bildade överskottsslammet kommer att vara i det biologiska systemet i mer än 20 dygn vid dimensionerande belastning. Efter denna tid, även vid låga temperaturer, kan slammet anses som stabiliserat. Slamåldern uppfyller de krav som ställs på en slamluftning efter en traditionell högbelastad aktivslamanläggning. Anläggningen är inte förberedd för att möta eventuellt framtida behov av slamhygienisering. Eftersom alternativet saknar rötkammare blir det ingen biogasproduktion. 26 (58)
27 4.3 Fördelar och nackdelar Fördelar Volymerna i det biologiska steget är större än i alternativ A1 och A2 och skall klara av fullständig nitrifikation under hela året. Jämfört med alternativ A2 är oxzonen något mindre (6 %) och anoxzonen betydligt mindre (60 %), men istället är anox/oxzonen 75 % större och delad i två per linje. Syftet är främst att kunna variera den aeroba slamåldern under året för att ständigt kunna driva anläggningen stabilt med hög nitrifikation samtidigt som den oluftade volymen skall vara så stor som möjligt. Risken att få låg nitrifikationen vid en längre period med kallt vatten bedöms som mycket liten. Genom att bygga med kombinerade zoner är möjligheterna till optimerad drift betydligt större än med fasta zoner. I synnerhet i början på anläggningens livslängd då den inte kommer att vara fullbelastad är det önskvärt att minimera den luftade volymen. Det något större biosteget i kombination med möjligheterna att variera zonernas storlek kommer att ge ett årsmedel som är lägre än både alternativ A1 och A2. Den interna kolkällan utnyttjas till att denitrifiera kväve samt binda fosfor. Normalt ska inte extern kolkälla behövas till kvävereningen (med dagens krav). Tvärtom finns goda förutsättningar för långtgående kväverening (80-90 %) under sommaren men även under hösten och under våren. Med hjälp av sidoströmshydrolysen kommer den biologiska fosforreningen att fungera betydligt bättre och det bör vara möjligt, att åtminstone under stora delar av året, driva anläggningen helt utan fällningskemikalier. Genom att låta den biologiska fosforreningen arbeta med maximal mängd löst fosfor i systemet och sedan dosera på utgående klarfas uppnås både lägre mängd inert slam som ska cirkuleras i anläggningen och en bättre biologisk fosforrening. Genom att inte blanda biologisk och kemisk fosforrening är det också lättare att mäta och kontrollera hur de olika processtegen fungerar. Eftersom slamuttaget sker direkt ur processen sker det i princip ingen återlösning av fosfor eller kväve. Biologiskt upplagrade näringsämnen återlöses däremot vid anaerob nedbrytning av slammet. Rejektvattnet kan direkt återledas till den biologiska processen. Den biologiskt lagrade fosforn stannar i slammet. Fällning eller behandling av i rejektvattnet återlöst fosfor undviks därmed. Det är en förutsättning för den biologiska fosforprocessen att inte fosfor återleds via rejektvattnet. Det finns inget behov för behandling eller utjämning av återlöst organiskt bundet kväve som belastar den biologiska behandlingen genom rejektvattenströmmen. Slamkvalitén och sedimentationsegenskaperna på anläggningar utan försedimentering blir normalt mycket god. 27 (58)
28 4.3.2 Nackdelar Processen utnyttjar det organiska materialet till kväverening och fosforrening. Om nuvarande villkor (15 mg N-tot/l och 0,3 mg P-tot/l) samtidigt som priset på fällningskemikalier kvarstår är den inkommande mängden organiskt material större än behovet till processen. Resterande mängd hade kunnat användas till biogasproduktion istället. Anläggningen är inte förberedd för att möta eventuellt framtida behov av slamhygienisering. 4.4 Avvikelser från tillstånd Alternativ B är en avvikelse från tillståndsbeslutet, dels eftersom de föreslagna dynasandfiltren är ersatta av skivfilter och dels eftersom anläggningen är kompletterad med en sidoströmshydrolys för att förbättra slamegenskaperna och även förbättra förutsättningarna för den biologiska fosforreduktionen. Sweco bedömer att en anmälan till Länsstyrelsen om delvis förändrat teknikval bör göras. 28 (58)
29 5 Alternativ C1 utan köksavfallskvarnar med rötning Alternativet skiljer sig från de föregående genom att en stor del av det organiska materialet ska behandlas i rötkammare för att producera biogas. Anläggningen är därför försedd med försedimentering och rötkammare (med tillhörande utrustning). För att kunna upprätthålla biologisk fosforrening och samtidigt vara säker på att kvävereningen inte får brist på kolkälla även om kraven blir något strängare är även detta förslag försett med sidoströmshydrolys. Eftersom försedimenteringen förväntas förändra COD/P-kvoten är detta processteg större än i alternativ B. Eftersom anläggningen är försedd med försedimentering är förväntad maximal slamhalt lägre än i alternativ B. 5.1 Dimensionering av anläggning och förväntat resultat Dimensioneringsförutsättningarna vid tillståndsansökan kompletterat med de förändrade förutsättningarna gav följande volymer och ytor för anläggningen: Mekanisk rening Kapacitet 4 Q dim : m 3 /h Rensgaller: Typ Omloppsgaller Antal 2 st Kapacitet 1200 m 3 /h per galler Renshantering: Typ Kombinerad renspress och renstvätt Antal 1 st Sandfång: Typ: Omrört Antal: 2 st Sandtvätt: Ja Total volym: 150 m 3 Total yta: 43 m 2 Djup: 3,5 m Uppehållstid, Q dim 15 min Uppehållstid, Q max 3,8 min Ytbelastning, Q dim 14,0 m/h Ytbelastning, Q max 55,8 m/h Försedimentering: Antal: 2 st Total volym: m 3 Total yta: 240 m 2 Djup: 4,5 m Ytbelastning, Q dim 2,5 m/h Ytbelastning, Q max 5,0 m/h 29 (58)
30 5.1.2 Biologisk rening Kapacitet 2 Q dim : m 3 /h Sidoströmshydrolys Antal: 2 st (2 linjer) Total volym: m 3 Djup: 5,5 m Uppehållstid, Q dim 24 h Slamhalt: ca 9 kg/m 3 Anaerob Antal: 2 st (2 linjer) Total volym: 600 m 3 Djup: 5,5 m Uppehållstid, Q dim 4,2 h Uppehållstid, Q max 2,1 h Slamhalt: <2,25 kg/m 3 Anaerob slamålder, totalt: 10,8 dygn Anox Antal: 2 st (2 linjer) Total volym: m 3 Djup: 5,5 m Slamhalt: <4,5 kg/m 3 Returpumpning till anaerob: Typ: Propellerpumpar Kapacitet: < 300 m 3 /h, linje Nitratmätare 2 st Anox/ox Antal: 2 st (2 linjer) Total volym: m 3 Djup: 5,5 m Slamhalt: <4,5 kg/m 3 Ox Antal: 2 st (2 linjer) Total volym: m 3 Djup: 5,5 m Slamhalt: <5 kg/m 3 Aerob slamålder, enbart ox: 10,8 dygn (4,5 kg SS/m 3 ) Aerob slamålder, ox + ½ ox/anox: 12,4 dygn (4,5 kg SS/m 3 ) Aerob slamålder, ox + 1 ox/anox: 15,6 dygn (4,5 kg SS/m 3 ) Ammonium/nitratmätare 2 st Syremätare 4 st Slamhaltsmätare 2 st Deox Antal: 2 st (2 linjer) Total volym: 280 m 3 Djup: 5,5 m Uppehållstid, Q dim 0,5 h Uppehållstid, Q max 0,2 h Slamhalt: <4,5 kg/m 3 Returpumpning till anox: Typ: Propellerpumpar Kapacitet: < m 3 /h, linje Sedimentering: Antal: 2 st Total volym: m 3 30 (58)
31 Total yta: m 2 Djup: 4,5 m Ytbelastning, Q dim 0,5 m/h Ytbelastning, Q max 1,0 m/h Slamytbelastning, Q dim, (5 kg SS/m3) 2,25 kg TS/m 2, h Slamytbelastning, Q max, (5 kg SS/m3) 4,5 kg TS/m 2, h Returpumpning till anox: Typ: Centrifugalpumpar Kapacitet: < 450 m 3 /h, linje Kemisk rening och filtrering Koagulering + flockning Antal: 4 st (2 linjer) Total volym: 200 m 3 Djup: 4,5 m Uppehållstid, Q dim 20 min Uppehållstid, Q max 10 min Skivfilter Antal: 3 st Total yta (duk): 340 m 2 Storlek (duk): 10 µm Kapacitet: m 3 /h 80 mg SS/l Slambehandling Intern slambehandling: Externslam: Slamuttag i sedimentering Förtjockning Avvattning Enskilda slamavskiljare Tillförs till: Externslammottagning Externslamlager Inlopp Övriga avloppsreningsverk Tillförs till: Slamlager Avvattning Slamlager 1: Typ: Omrört Antal: 1 st Total volym: 300 m 3 Förtjockare: Typ: Mekanisk förtjockare Antal: 1 st Total kapacitet: > 16 m 3 /h > 95 kg TS/h Slamlager 2: Typ: Omrört Antal: 1 st Total volym: 200 m 3 Externslammottagning: Typ: Hålperforerad trumma + renstvätt Antal: 1 st Total kapacitet: > 150 m 3 /h Externslamlager: Typ: Omrört 31 (58)
32 Antal: 1 st Total volym: 40 m 3 Rötkammare: Antal: 1 st Total volym: m 3 Rötslamlager: Typ: Omrört Antal: 1 st Total volym: 200 m 3 Belastning 2,0 kg VS/m 3, dygn Uppehållstid 23 dygn Avvattning, Centrifug Antal: 2 st Typ: Dekantercentrifug Kapacitet: 20 m 3 /h Flöde: 20 m 3 /h TS in : 4 % TS ut : 25 % Rejekt: Sandfång/sidoströmshydrolys Slamhantering: Pumpning till slamplatta Lagring av kemikalier Kemikalielagring: Fällningskemikalie Typ: Tank Antal: 1 st Lagringsvolym: 30 m 3 Invallning: Ja Provtagningsrum Automatiska dygnsprovtagare ph/temperaturgivare 4 st 4 st Reparation, underhåll, strömförsörjningsproblem Parallella behandlingslinjer samt möjligheter till korskörning vid stillestånd av processteg Vattnet kan bräddas efter sandfång och efter biosteg Dubbla ställverk Reservkraftverk för hela verkets drift 5.2 Förväntat reningsresultat, slamproduktion och biogasproduktion Utifrån dimensionering tillståndsansökan och de förändrade förutsättningarna är det förväntade driftresultatet sett som årsmedel enligt följande: Suspenderat material Månadsmedel < 5 mg SS/l > 98 % 32 (58)
33 BOD 7 Månadsmedel < 7 mg BOD 7 /l > 97 % P-tot Månadsmedel < 0,3 mg P/l > 96 % N-tot Årsmedel < 11 mg N/l > 77 % Produktionen av överskottsslam, inklusive kemslam och slam från enskilda anläggningar beräknas bli ca kg TS eller 6,2 ton avvattnat slam med 25 % TS per dygn. Allt slam (försedimenterat slam, överskottsslam och kemiskt slam) kommer att rötas och slutprodukten kommer att vara stabiliserad. Biogasproduktionen beräknas bli ca 933 m 3 /dygn. 5.3 Fördelar och nackdelar Fördelar Volymerna i det biologiska steget är större än i alternativ A1 och A2 och skall klara av fullständig nitrifikation under hela året. Jämfört med A2 är oxzonen betydligt mindre (31 %) och anox/oxzonen är mindre (20 %), men istället är anoxzonen 27 % större. Anledningen är att försedimenteringen främst avskiljer organiskt material och inte kväve. Luftningssteget blir därför begränsat med avseende på reaktionshastighet och kan minskas betydligt, detta är också en av poängerna med att avskilja en del organiskt material med hjälp av försedimentering. Anläggningen är uppbyggd på samma sätt som B, d v s med flera anox/oxzoner för att kunna minimera luftningen. Genom att bygga med kombinerade zoner är möjligheterna till optimerad drift betydligt större än med fasta zoner. I synnerhet i början på anläggningens livslängd då den inte kommer att vara fullbelastad är det önskvärt att minimera den luftade volymen. Biosteget kommer att vara något större än alternativ A1 och något mindre än A2 men bedöms ge ett årsmedel med avseende på utgående totalkväve som är lägre än i både alternativ A1 och A2. Med hjälp av sidoströmshydrolysen kommer den biologiska fosforreningen att fungera betydligt bättre och det bör vara möjligt, att åtminstone under stora delar av året, driva filtersteget helt utan fällningskemikalier. Med tanke på slamegenskaperna och tillgången på lättillgänglig kolkälla för denitrifierarna är slamhydrolysen också positiv, vilket inte minst går att se på Skillingaryds ARV vilket är en av de anläggningar som i efterhand kompletterats med en sidoströmshydrolys. Genom att låta den biologiska fosforreningen arbeta med maximal mängd löst fosfor i systemet och sedan dosera på utgående klarfas uppnås både lägre mängd inert slam som ska cirkuleras i anläggningen och en bättre biologisk fosforrening. Genom att inte blanda biologisk och kemisk fosforrening är det också lättare att mäta och styra de olika processerna. 33 (58)
VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR
VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN VAD ÄR AVLOPPSVATTEN SPILLVATTEN Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar
Läs merBilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67
Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...
Läs merBIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör
BIO P PÅ KÄLLBY ARV Elin Ossiansson Processingenjör KÄLLBY ARV TOTALFOSFOR,3 mg/l enl tillstånd Tidigare problem p.g.a. dammar Håller ca,25 mg/l ut till dammarna Styr FeCl3 dosering i efterfällning med
Läs merÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK
ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun
Läs merSÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun
Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens
Läs merMöjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Bergkvara avloppsreningsverk
Möjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Referens NJ Granskad av TS, PH Godkänd av TS Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Förutsättningar... 3 2 Nuvarande anläggning...4
Läs merKemisk fällning av avloppsvatten kan
Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,
Läs merHur reningsverket fungerar
Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten
Läs merStockholms framtida avloppsrening MB Komplettering
Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Komplettering Bilaga 5 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för andra begränsningsvärden Stockholm 2016-02-05 PROMEMORIA Till: Avdelning Nacka Tingsrätt
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,
Läs merKILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun
Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning
Läs merInformationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef
Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,
Läs merMagnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall
Da rfo r anva nder vi processmodeller praktisk anva ndning och exempel pa resultat Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall Linköpings avloppsreningsverk COD / N / P GHG Hälsa Resursanv.
Läs merExamensarbete Näs avloppsreningsverk
Examensarbete Näs avloppsreningsverk Hydraulisk belastning, kemikaliedosering och flödestrend. Linda Wanhatalo Vatten- och Miljöteknik, Yrkeshögskolan Hallsberg Handledare Ulrika Carlsson, MittSverige
Läs merTillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD
Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen Maria Mases processingenjör VA SYD Upplägg Sjölunda avloppsreningsverk Bakgrund Arbetsprocess för att hitta lösning
Läs merVälkomna! Jonas Holmberg Louise Larsson Marianne Samuelsson Anders Fransson Linda Svedensten
Välkomna! Jonas Holmberg Louise Larsson Marianne Samuelsson Anders Fransson Linda Svedensten Kvällens agenda Vad har hänt sedan förra mötet på Sobacken. Vad kommer hända den närmaste tiden. Inkomna synpunkter.
Läs merNy föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla
Dagordning De nya föreskrifterna Miljörapportering för avloppsreningsverk Begreppet Max GVB och dess betydelse EU-rapportering Aktuella prövningar Behov av återkommande träffar? 1 Ny föreskrift NFS 2016:6
Läs merGår igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när
Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när man projekterar ett enskilt avlopp speciellt om man
Läs merYttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm
Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande
Läs merAvloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns
Gruppövningar 2016-08-29 Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns Exempel på en genomgång av processfunktionen vid ett avloppsreningsverk på 5500 pe VA-Konsulten Magnus Aronsson
Läs merKÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK
KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Avloppsnätet Avloppsnätet i Lund är till största delen, 90 %, byggt som duplikatsystem. Det betyder att spillvatten och dagvatten avleds i skilda ledningar. De återstående tio
Läs merHenriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa
Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm
Läs merLösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?
Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,
Läs mer6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk
6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 3 Nynäshamns avloppsreningsverk 6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 4 I början av 1900-talet släpptes avloppsvattnet rakt ut i naturen. I takt med städernas snabba tillväxt
Läs merPilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor
Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per
Läs mer2. TEKNISK BESKRIVNING
FILIPSTADS KOMMUN Filipstads arv, tillståndsansökan UPPDRAGSNUMMER 1335929000 TEKNISK BESKRIVNING TILL TILLSTÅNDSANSÖKAN FÖR FILIPSTADS AVLOPPSRENINGSVERK SWECO KARLSTAD, VA-SYSTEM ALEXANDRA RIXEN Sammanfattning
Läs merÄr strängare miljökrav alltid bättre för miljön? Sofia Andersson , NAM19
Är strängare miljökrav alltid bättre för miljön? Sofia Andersson 2019-02-07, NAM19 Vad händer med reningsverkens miljöpåverkan när utsläppskraven skärps? Var uppkommer miljöpåverkan på ett reningsverk?
Läs merKARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK
KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket
Läs merBromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa
Bromma avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Stockholms första avloppsreningsverk Bromma avloppsreningsverk består av två anläggningar, Åkeshov och Nockeby. De ligger utefter Drottningholmsvägen
Läs merTENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening - 1RT361
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening - 1RT361 Tid: 21 oktober 2014 kl 8.00-13.00 Plats: Polacksbackens skrivsal Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590. Bengt kommer
Läs merERNEMARS AVLOPPSRENINGSVERK
ERNEMARS AVLOPPSRENINGSVERK Samrådsunderlag Treatcon AB Kalmar den 14e september 2012 Rev. 3e oktober 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND sida 4 2. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER sida 5 2.1 Uppgifter om verksamhetsutövaren/sökanden
Läs merVatten Avlopp Kretslopp 2015-03-19
Vatten Avlopp Kretslopp Energi- och miljöcentrum miljardsatsning på central avloppsrening och kraftvärme Anders Fransson och Martin Dahl, Borås Energi och Miljö Om Borås Energi och Miljö Ägare: Borås Stad
Läs merUtsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Läs merFörord Joakim Säll
Förord Min LIA har jag tillbringat på Hässleholms reningsverk. Tiden här har varit mycket trevlig och lärorik. Jag har blivit väldigt bra mottagen och fått stort förtroende av arbetskamrater och chefer.
Läs merMiljöpåverkan från avloppsrening
Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och
Läs merKÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK
KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Välkommen till Källby avloppsreningsverk! Ett stort reningsverk Källby avloppsreningsverk ligger i södra Lund och tar emot vatten motsvarande 110 fulla badkar per minut (350
Läs merLINDHOLMENS RENINGSVERK
LINDHOLMENS RENINGSVERK Norrtälje Treatcon AB Kalmar den 29e januari 2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND sida 3 1.1 Allmänt sida 3 1.2 Befintligt reningsverk sida 3 2. DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Läs mertotal trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll
total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll extrem rening profes sionell service profes sionell kompe tens Du är i goda händer. Topas Vatten är mer än ett bra reningsverk. Vid planering
Läs merSammanställning vatten År 2015 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten 800 pe ekv.
Läs merårsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk
årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...
Läs merSweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Säffle kommun SÄFFLE AVLOPPSRENINGSVERK UPPDRAGSNUMMER 1335759 KARLSTAD 2010-06-22 Sweco Environment AB VA system Maria Sondell Veronica Hjelm 1 (20) Sweco Sweco Environment AB Maria Sondell Kanikenäsbanken
Läs merAvloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet
Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsreningsanläggning Avloppsreningsanläggningen består av processanläggningen i Utanbergsvallarna samt infiltrationsanläggningen i
Läs merÅrsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund
ÅRSREDOVISNING MINDRE RENINGSVERK SANDVIKENS KOMMUN 2011 Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo Jäderfors Järbo Gysinge Sandviken 2012-03-15 Sandviken Energi Vatten AB Carin Eklund Årsrapport för mindre
Läs merKäppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde 2008. Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan 2009 24 september Stockholm
1 Energieffektivitet Käppalaverket, Lidingö Torsten Palmgren VA-mässan 2009 24 september Stockholm 3 Käppalaverket Renar avloppsvatten från 11 kommuner norr och öster om Stockholm En konventionell aktivslam
Läs merAvloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA
Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA Växjö: Europas grönaste stad Sundets avloppsreningsverk Växjö Politisk vilja och enighet fossilfri kommun 2030
Läs mer16-710 00 Sammanställning vatten År 2014 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten
Läs merUtvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy
Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren
Läs merUponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.
U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och
Läs merVälkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk
Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening
Läs merRena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.
Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,
Läs merMILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN
PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk
Läs merLärande i arbete
Lärande i arbete 20140303-20140509 En rapport av Karl-Henrik Karlsson 2 Innehållsförteckning s4... Sammanfattning s5...skebäcksverket s6...skebäcksverket - Örebros reningsverk s6... Avloppets väg s7...
Läs merNordens första anläggningar med aerobt granulärt slam De första resultaten från Strömstad & Tanum
Nordens första anläggningar med aerobt granulärt slam De första resultaten från Strömstad & Tanum Mark de Blois H2OLAND AB Bio-P-nätverksträff 9 oktober 2018 H2OLAND Program Bakgrund till aerobt granulärt
Läs merÅrlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk
MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport
Läs merRötning Viktiga parametrar
Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning
Läs merTILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30
TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521
Läs merDals-Eds kommun. Teknisk beskrivning av. Brattesta avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois
Dals-Eds kommun Teknisk beskrivning av Dals-Eds kommun 1 av 27 2016-02-04 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR... 4 3 METOD FÖR BERÄKNINGAR... 5 4 ANSLUTNING OCH FLÖDEN IDAG OCH I FRAMTIDEN... 6
Läs merTENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening Tid: 23 oktober 2012 kl 8.00-13.00 Plats: Polacksbacken Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen
Läs merKoholmens Avloppsreningsverk
Koholmens Avloppsreningsverk - Informationsskyltar - Jan Andersson, Ljungsjömåla Text, Bild & Form HB, 2001 TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Koholmens avloppsreningsverk Pumpstationer Gullberna och Vämöviken Inlopp
Läs merDefinitiv Åtgärder och kostnader för att uppnå 50 % kväveavskiljning vid Bergkvara RV
1(14) Definitiv Åtgärder och kostnader för att uppnå 50 % kväveavskiljning vid Bergkvara RV 2011-04-11 Uppdragsnummer: 225620 Uppdragsansvarig: Hans Carlsson Handläggare Hans Carlsson 010-4522157 2(14)
Läs merTENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening Tid: 21 oktober 2011 kl 8.00-13.00 Plats: Bergsbrunnagatan 15 Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen
Läs merVäxjö väljer termisk hydrolys varför och hur?
Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk
Läs merOch vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Läs merLIA1. CV-Rapport Bilaga - Reningsverk
LIA1 CV-Rapport Bilaga - Reningsverk Jimmy Wallin 2016 1 Innehåll för bilaga: Reningsverk FRÄMBY... 3 GRUVVATTENRENINGEN... 3 KOMMUNALA AVLOPPSVATTENRENINGEN... 4 Utförande (Processchema)... 4 Den mekaniska
Läs merEntreprenörsfredag Borås 2015-03-20
Vad händer i ett Avloppsreningsverk med aktivt slam? Agenda: När skall man välja ett minireningsverk Vem köper avloppsreningsverk Hur fungerar en aktiv slamanläggning Vad kan hända i driften När är det
Läs mer1. LIA Mjölby Kommun. Adam Eriksson Vatten- och miljöteknik Hallsberg VM13H
1. LIA Mjölby Kommun Adam Eriksson Vatten- och miljöteknik Hallsberg VM13H Innehållsförteckning LIA Mjölby Kommun... 1 1.Bakgrund... 3 1.1.Syfte... 3 2.Reningsverkets process... 3 3.Arbetsuppgifter...
Läs merTEKNISK BESKRIVNING TILL NYTT AVLOPPSRENINGSVERK I LIDKÖPING
LIDKÖPINGS KOMMUN Ängens ARV Lidköping UPPDRAGSNUMMER 1834711000 TEKNISK BESKRIVNING TILL NYTT AVLOPPSRENINGSVERK I LIDKÖPING JÖNKÖPING VA-SYSTEM Sweco Environment AB CARL DAHLBERG MARIA MASES repo001.docx
Läs merNK-projektet på Syvab Kristina Stark-Fujii
NK-projektet på Syvab Kristina Stark-Fujii 2011-12-14 Agenda Bakgrund Verket idag Förutsättningar för idéstudien Resultat idéstudie Fortsättning NK2 Varför nya krav? Baltic Sea Action Plan (BSAP) Mål:
Läs merPM Ängelholms avloppsreningsverk Skriftliga uppgifter inför samråd
PM Ängelholms avloppsreningsverk Skriftliga uppgifter inför samråd 2013-10-18 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs mer2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
Läs merSYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17
20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn
Läs merdrift av små, privata avloppsreningverk
drift av små, privata avloppsreningverk Agenda: Vad kan hända i en aktivslamanläggning Verksamhetsmodell för driftavtal Driftavtal Vs. Serviceavtal Driftavtal verksamhetsmodell Felavhjälpning 2:a linjens
Läs merminireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.
minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika
Läs merBerg avloppsreningsverk Årsrapport 2012
Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...
Läs merUpplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?
Upplägg Utgångspunkt Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Vad satsar vi på inom VA-teknik Södra Vad begränsar biogasproduktionen vid
Läs merStudie av kombinerad kemisk- och biologisk fosforrening på Käppalaverket, Stockholm
UPTEC W 03 003 ISSN 1401-5765 Examensarbete M.Sc. Thesis Work Studie av kombinerad kemisk- och biologisk fosforrening på Käppalaverket, Stockholm Evaluation of combined chemical- and biological phosphorus
Läs mermarkbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.
markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.
Läs merRENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER
RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER Ammoniak RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI Heterotrofa bakterier äter organiskt material Tillgång på syre
Läs merFÖRSTUDIERAPPORT. Behov av investeringar på Ormanäs reningsverk, Mittskåne Vatten. Er referens: Jörgen Lindberg
FÖRSTUDIERAPPORT Behov av investeringar på Ormanäs reningsverk, Mittskåne Vatten Er referens: Jörgen Lindberg 2017-10-31 Förstudie och föreslagen investeringsplan för Ormanäs ARV 2 Förstudie Behov av investeringar
Läs merOMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK
OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK Västervik är centralort i Västerviks kommun i Kalmar län. Västervik ligger vid Gamlebyvikens mynning Fakta om Gamlebyviken 21 km lång tröskelvik Yta: ca 27 km².
Läs merårsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk
årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...
Läs merKvartalsrapport 4 för Himmerfjärdsverket 2017
Rapport Kvartalsrapport 4 1(9) 2018-01-20 Kvartalsrapport 4 för Himmerfjärdsverket 2017 Tillståndsgiven verksamhet Miljödomstolen har meddelat Syvab tillstånd att ta emot och behandla 130 000 m 3 avloppsvatten
Läs merKontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk
1 Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk 2014-06-30 Reviderad: 2015-03-28 Planskiss reningsverk Bräcke Hede 2 Inledning Detta kontrollprogram avser Bräcke-Hede VA-förenings uppföljning och kontroll
Läs merTENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361
TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361 Tid: 05 okt 2007, kl 9.00-14.00 Plats: Skrivsalen, Polacksbacken Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713118, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen omkring
Läs merSkandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64
Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion
Läs merHaninge går mot strömmen i Stockholm - och bygger om Fors ARV
Haninge går mot strömmen i Stockholm - och bygger om Fors ARV Johanna Blomberg VA-chef, Haninge kommun 2016-10-04 1 Berätta om vår resa om Fors vara eller inte vara 2003 2023 Ämne 2016-10-04 2 HANINGE
Läs merVA-HANTERING RÖRUM 5:24 (TID 5:21)
VA-HANTERING RÖRUM 5:24 Utredning Malmö Uppdragsnummer 3830995 SWECO Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 2 2 VATTENFÖRSÖRJNING...
Läs merNyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning
Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning Peter Balmér och Daniel Hellström peter.balmer@telia.com daniel.hellstrom@svensktvatten.se Är svenska avloppsreningsverk energieffektiva?
Läs merStatens naturvårdsverks författningssamling
Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket
Läs merMinireningsverk. från. För ett grönare tänkande
Minireningsverk från För ett grönare tänkande Robust konstruktion inga rörliga delar, inga mekaniska pumpar, ingen elektronik nere i själva tanken. Minska miljöbelastningen med egen slamtömning. Finansiering
Läs merViktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare
Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.
Läs merStatisk olinjäritet. Linjärt dynamiskt system
TENTAMEN i Vattenreningsteknik W4 Miljö- och Vattenteknik Tid: Tisdag 8 oktober 2002, kl 13.00-18.00 Plats: krivsal Polacksbacken Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713118, 070-6274590. Bengt kommer
Läs merBilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket
Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson
Läs merSatellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till
Läs merKONCEPTSTUDIE ÖVER TRE ALTERNATIV TILL NYTT AVLOPPSRENINGSVERK I LIDKÖPING
LIDKÖPINGS KOMMUN Ängens ARV Lidköping UPPDRAGSNUMMER 1834711000 KONCEPTSTUDIE ÖVER TRE ALTERNATIV TILL NYTT AVLOPPSRENINGSVERK I LIDKÖPING JÖNKÖPING VA-SYSTEM Sweco Environment AB CARL DAHLBERG MARIA
Läs merChemimix VRU, framtidens mobila reningsanläggning levererad av Chemical Equipment AB för olika typer av förorenade vatten.
Chemimix VRU, framtidens mobila reningsanläggning levererad av Chemical Equipment AB för olika typer av förorenade vatten. Allmänt Chemical Equipment levererar alla typer av reningsutrustningar och hela
Läs merInförande av kväverening i Örebro
Införande av kväverening i Örebro V-kluster Mälardalen, workshop Henriksdals reningsverk 2011-12-14 Jan Rönnkvist, utvecklingsingenjör Nytt tillstånd 2009-03-20 Skärpta krav BOD och P Nya krav på N och
Läs mermarkbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el
markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig att rena ditt avloppsvatten.
Läs merTanums kommun. Av: Daniel Johansson Sida 1 av 18
Tanums kommun Av: Daniel Johansson Sida 1 av 18 Sammanfattning Under min tid på VA-avdelningen på Tanums kommun har jag fått vart med på några olika avloppsverk. Jag hann bara vara med två dagar på vattenverket
Läs mer