C-UPPSATS. Sjukgymnasters upplevelser av bemötande av patienter med invandrarbakgrund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. Sjukgymnasters upplevelser av bemötande av patienter med invandrarbakgrund"

Transkript

1 C-UPPSATS 2010:091 Sjukgymnasters upplevelser av bemötande av patienter med invandrarbakgrund - en kvalitativ intervjustudie Ylva Jönsson Jessica Samuelsson Luleå tekniska universitet C-uppsats Sjukgymnastik Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik 2010:091 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--10/091--SE

2 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap Sjukgymnastprogrammet, 180hp Sjukgymnasters upplevelser av bemötande av patienter med invandrarbakgrund - En kvalitativ intervjustudie Ylva Jönsson Jessica Samuelsson Examensarbete i sjukgymnastik Kurs: S0001H Termin: VT10 Handledare: Professor Gunvor Gard Examinator: Universitetslektor Jenny Röding

3 Sjukgymnasters upplevelser av bemötande av patienter med invandrarbakgrund - En kvalitativ intervjustudie Physiotherapists' experiences of interaction with immigrant patients - A qualitative interview study ABSTRAKT Bakgrund: I bemötandet finns många olika aspekter och har stor påverkan när sjukgymnast och patient möts. Grunden till bemötandet är sjukgymnastens förståelse för patienten. Många nya invandrare kommer till Sverige varje år och eftersom dessa personer kan ha behov av sjukgymnastik och därmed komma i kontakt med sjukgymnast kan det vara värdefullt att förstå vad som påverkar bemötande av patienter med invandrarbakgrund. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva primärvårdsjukgymnasters upplevelser av vad som påverkade bemötandet av patienter med invandrarbakgrund, hur bemötandet påverkade behandlingsresultatet, samt hur bemötandet kunde förbättras. Metod: Intervjuer med sex primärvårdssjukgymnaster i Norrbotten som träffat minst tio patienter med invandrarbakgrund under sin sjukgymnastkarriär. Definition: patienter som är födda utanför Norden och bott i Sverige i mindre än två år och talar ett annat modersmål än svenska. Resultat: Sammanlagt bildades tolv huvudkategorier, uppdelat efter tre frågeställningar. Flest kategorier bildades under rubriken Faktorer som påverkar bemötande av patienter med invandrarbakgrund där åtta huvudkategorier framkom bl.a. kulturella skillnader och patientmöte med tolk och sjukgymnastens kunskap och attityd. Under rubriken Bemötandets påverkan på behandlingsresultatet framkom två kategorier; motivation och emotionella aspekter. Under sista rubriken Hur bemötandet kan förbättras för patienter med invandrarbakgrund framkom tre kategorier; utbildning i kulturella skillnader, utveckla verksamheten och söka på egen hand. Konklusion: Många faktorer kan påverka sjukgymnasters bemötande av patienter med invandrarbakgrund. Sjukgymnastens bemötande kan avgöra patientens trygghet, förståelse och motivation, vilket till stor del påverkar behandlingsresultatet. Ytterligare utbildning om att bemöta patienter med invandrarbakgrund och att ämnet berörs i någon form i sjukgymnastutbildningen önskas. Nyckelord: bemötande, patienter med invandrarbakgrund, sjukgymnaster 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 4 SYFTE... 6 Frågeställningar... 6 METOD... 6 Definition... 6 Informanter och inklusionskriterier... 7 Kvalitativ metodik... 7 Analys... 7 Etiska aspekter... 8 RESULTAT... 9 Faktorer som påverkar bemötande med patienter med invandrarbakgrund... 9 Bemötandets påverkan på behandlingsresultatet Hur bemötandet kan förbättras för patienter med invandrarbakgrund DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion KONKLUSION REFERENSER BILAGA 1 Informationsbrev BILAGA 2 Intervjuguide 3

5 BAKGRUND Forskning har visat att flera faktorer kan påverka en patients hälsa. Dessa faktorer är bl.a. patientens position i samhället, klasstillhörighet, utbildningsnivå, ekonomi, upplevd delaktighet i samhället och vilket inflytande patienten har över sin egen situation. En högutbildad utlandsfödd patient kan t ex klara ett möte med vården bättre än en patient med lägre utbildningsnivå. Detta kan bero på att vårdpersonal och patient då befinner sig närmare varandra i utbildningsnivå och därför förstår varandra bättre (Fioretos, 2009). I bemötandet ligger många olika aspekter, t.ex. god kommunikation mellan sjukgymnast och patient, där det är viktigt att sjukgymnasten lyssnar och förstår patientens situation och dennas målsättning (Lundvik Gyllensten et al., 1999; Potter et al., 2003). Ett bra sjukgymnastiskt bemötande kan också innebära att kunna läsa av kroppsspråk och ansiktsuttryck (Lundvik Gyllensten et al., 1999; Potter et al., 2003). Det är betydelsefullt att sjukgymnasten är pedagogisk i samtalet med en patient för att kunna motivera patienten att genomföra föreslagen behandling (Thomson, 2008). Det är även viktigt att komma överens om patientens roll och vad patienten förväntas utföra för att nå behandlingsmålet (Potter et al., 2003). För att samarbetet skall fungera mellan patient och sjukgymnast förutsätts att sjukgymnasten är öppen, lyssnar och kan ta fram patientens resurser (Gard, 2004). Sjukgymnasten behöver sätta patienten i första hand och ha kunskap om patientens tidigare och aktuella sjukproblematik (Potter et al., 2003). Enligt Stenmar och Nordholm (1994) är det viktigt att sjukgymnasten ser patienten i sin helhet, och beaktar psykiska och fysiska aspekter. Patienten skall bemötas med respekt och empati och sjukgymnasten skall vara förstående, motiverande och uppmärksam på vad patienten säger (Gard, 2004; Potter et al., 2003). Mötet mellan sjukgymnast och patient är viktigt för en bra kommunikation, för en god förståelse av patientens smärtbild samt för möjligheterna att skapa gemensamma mål (Askew et al., 1998). Många sjukgymnaster har lagt stor vikt vid samarbete och motivation av sina patienter, vilket kan vara viktigare än val av behandlingsmetod och avgörande för hur den sjukgymnastiska behandlingen fungerar (Stenmar och Nordholm, 1994). Flera studier bland terapeuter har kunnat visa att variationen i behandlingsresultat kan vara större inom samma terapimetod än mellan olika terapimetoder. Detta kan tyda på att terapeuten, och relationen mellan terapeut och patient ofta spelar större roll än val av behandlingsmetod (Lindgren et al., 2009). Språk och kultur kan också påverka i patientbemötandet (Askew et al., 1998; Gard, 2007). Språket kan spela stor roll för samspelet mellan sjukgymnast och patient. Att det finns en fungerande tolkverksamhet och att det är samma tolk vid varje möte kan underlätta 4

6 bemötandet. Det är betydelsefullt att båda parter litar på den tolk som är närvarande (Gard, 2007). En patients trosuppfattningar och prioriteringar i livet samt önskemål av behandling kan påverka bemötandet, vissa patienter vill t ex bli behandlade i grupp medan andra vill behandlas enskilt (Gard, 2007). En studie av Hayward et al. (2005) har visat att det har gått att öva upp personal inom hälso- och sjukvård att bemöta personer från andra kulturer via peer-learning. Deltagarna fick möjlighet att öva upp sin förmåga att lyssna, arbeta i team, att vara observanta på kulturella skillnader och skillnader i behandlingsmetoder (Hayward et al., 2005). Enligt forskning av Sargeant (2009) kunde patientens andlighet och religiösa tro användas som en resurs i sjukgymnastbehandlingen. Genom att ta hänsyn till dessa aspekter och ge studenter ökade möjligheter att delta i aktivt lärande med invandrare samt få möjlighet till reflektion över detta, gick det att åstadkomma ett förbättrat behandlingsresultat för patienten. Framförallt kunde det bero på ökad trygghet hos studenten (Sargeant, 2009). En pilotstudie gjord i USA visade att 12 timmars utbildning om latinamerikansk kultur, grammatik och kliniska termer gav sjukgymnasterna bättre kunskaper efteråt och ökad upplevd förmåga att bemöta denna patientgrupp (Bybee, 2004). Enligt Migrationsverket kom det under första halvåret 2009 över asylsökande till Sverige, merparten från Asiatiska och Afrikanska länder, flest från Irak och Somalia (Migrationsverket, 2009a). Denna verklighet har lett till att vårdanställda träffar patienter med andra modersmål och värderingar. Statistik visar att det är Luleå och Boden som har mottagit flest invandrare av orterna i Norrbotten under (Migrationsverket, 2010). Norrbottens Läns Landsting har i sitt folkhälsopolitiska dokument angett som mål att alla människor ska ha samma rättigheter till och kvalitet i vården och bli bemötta på samma sätt oberoende av de olikheter som kan förekomma (Norrbottens Läns Landsting, 2007). Trots detta visar forskning att sjukvårdspersonalens åsikter och attityder gentemot asylsökande påverkar patientmötet (Askew et al., 1998). Enligt Groglopo och Ahlberg (2006) har det visat sig finnas skillnad i fysisk och psykisk hälsa mellan män och kvinnor födda i Sverige respektive utomlands. Detta skulle enligt dem kunna bero på strukturell diskriminering inom hälso- och sjukvården (Groglopo och Ahlberg, 2006). I dagsläget finns det inte någon klar definition av begreppet invandrare. I statistiska sammanhang avses att personen ska vara folkbokförd i Sverige. Oftast görs det två indelningar, antingen beroende på var personen är född eller beroende på medborgarskap; född i Sverige respektive född i utlandet och innehav av svenskt medborgarskap respektive utländskt (Migrationsverket, 2009c). 5

7 Då författarna inte har hittat någon forskning om sjukgymnasters egen upplevelse av sitt bemötande av patienter med invandrarbakgrund, anser de att kunskap idag saknas om vilka faktorer som kan påverka bemötandet, hur det påverkar behandlingsresultatet och ifall sjukgymnaster själva anser att de har tillräcklig kunskap och erfarenhet att möta patienter med invandrarbakgrund. Därför ville författarna undersöka bemötandet av patienter med invandrarbakgrund. SYFTE Syftet med denna studie var att beskriva primärvårdsjukgymnasters upplevelser av vad som påverkade bemötandet av patienter med invandrarbakgrund, hur bemötandet påverkade behandlingsresultatet, samt hur bemötandet kunde förbättras. Frågeställningar Vilka faktorer upplevde sjukgymnaster påverkade deras bemötande av patienter med invandrarbakgrund? Hur upplevde sjukgymnaster att deras bemötande påverkade behandlingsresultatet för patienter med invandrarbakgrund? Hur upplevde sjukgymnaster att deras bemötande av patienter med invandrarbakgrund kunde förbättras? METOD Definition Patienter med invandrarbakgrund definieras i studien som patienter som är födda utanför Norden och bott i Sverige i mindre än två år och talar ett annat modersmål än svenska. Detta eftersom de befintliga definitionerna av patienter med invandrarbakgrund eller invandrare är många och tvetydiga. De kan t ex innebära andra generationens invandrare, personer som bott många år i Sverige eller personer som är födda i Sverige. I denna studie avser författarna studera bemötandet med personer som nyligen (inom de senaste två åren) anlänt till Sverige. 6

8 Informanter och inklusionskriterier Vi intervjuade sex primärvårdssjukgymnaster som var anställda inom Norrbottens Läns Landsting och som arbetade inom vårdcentraler i Luleå, Boden, Piteå och Älvsbyn. Städerna valdes pga lättillgänglighet, samt att Luleå och Boden har mottagit flest invandrare av orterna i Norrbotten under (Migrationsverket, 2010). Ett annat inklusionskriterium var att dessa sjukgymnaster skulle ha träffat minst tio patienter med invandrarbakgrund under sin tid som sjukgymnast. Sjukgymnasterna kontaktades via innehållande informationsbrev med svarstalong bifogad (se Bilaga 1). Sjukgymnasternas adresser fick författarna av ansvarig för VFU inom Norrbottens Läns Landsting. Genom att svara på et lämnades godkännande om medverkan i studien. Sex sjukgymnaster besvarade mailet och samtliga deltog sedan i studien. Kvalitativ metodik En kvalitativ metodik valdes, med kvalitativa intervjuer, för att få fram primärvård sjukgymnasternas upplevelser (Merriam, 1994). De kvalitativa intervjuerna grundade sig på en intervjuguide med intervjufrågor (se Bilaga 2). Dessa togs fram av författarna utifrån frågeställningarna under rubriken Syfte s. 6 och bestod av tre huvudfrågor som är omformuleringar av frågeställningarna, samt underfrågor att ställa till informanten. Vidare frågor ställdes då informanten inte berättade på egen hand. Författarna turades om att intervjua de sex informanterna och gjorde därför tre intervjuer var. Till intervjuerna har en bandspelare använts. Intervjuerna var min långa och utfördes på respektive sjukgymnasts arbetsplats. Samtliga intervjuer transkriberades sedan (Olsson och Sörensson, 2008). Studien baseras på frivilligt deltagande. Informanterna kunde när som helst avbryta sitt deltagande utan att det gav några konsekvenser. Resultatet bearbetades på gruppnivå och konfidentialitet har garanterats och informanternas identitet kommer inte kunna identifieras. Materialet arkiverades enligt gällande regler vid Luleå Tekniska Universitet. Eftersom denna studie är gjord på sex informanter går det inte att generalisera och påstå att resultatet gäller för samtliga svenska sjukgymnaster. De kategorier och de svar som framkommer i resultat, sid 9 är enbart grundat på dessa sex informanters upplevelser och resultatdelen bör därför tolkas utifrån det. Analys En manifest innehållsanalys har genomförts för respektive frågeställning. Detta innebar att en kategorisering gjordes för att skapa kategorier och subkategorier. Resultatet redovisade vad som sades i intervjuerna, utan att tolka vad informanterna menade (Olsson och Sörensson, 2008). Arbetet utförs i tre steg enligt Merriam (1994): 7

9 1. Identifiering av meningsbärande enheter, så kallade citat. 2. Gruppering av citaten i kategorier, beroende på vad de handlar om. 3. Beskrivning av kategorierna och subkategorier (Merriam, 1994). Etiska aspekter Frågorna vi ställde kan ha upplevts personliga och upplevts som ett intrång i den personens integritet. Då författarna är sjukgymnaststudenter och ställde frågor angående sjukgymnastens bemötande med patienter med invandrarbakgrund, fanns risken att informanterna skulle känna att deras förmåga att bemöta denna patientgrupp ifrågasattes. Risken finns att de då kanske skulle kunnat framhålla sin egen förmåga och kompetens, snarare än att besvara frågorna. Därför var det viktigt att vara tydlig med syftet i studien redan i informationsbrevet. En etikprövning har inlämnats till etikgruppen vid Institutionen för Hälsovetenskap vid Luleå Tekniska Universitet. Detta för att människor som medverkar i forskning som försökspersoner eller liknande behöver skyddas mot risken att skadas fysiskt, psykiskt eller integritetsmässigt (EPN, 2002). Etikgruppens utfall var att en sådan ansökan inte var nödvändig då endast sjukgymnaster blev intervjuade i studien. 8

10 RESULTAT Resultatet sammanfattades i tre figurer, en för respektive frågeställning, se Figur 1, Figur 2 och Figur 3. Vilka faktorer upplevde sjukgymnaster påverkade deras bemötande av patienter med invandrarbakgrund? Kulturella skillnader Patientmöte med tolk Tidsåtgång Språkliga aspekter Patientens trauma Sjukgymnastens pedagogiska roll Psykiskt krävande Smärtupplevelse Könsroller Kläder Förväntningar Träning Kroppskontakt Tolkservice generellt Telefontolk Fysiskt närvarande tolk Figur 1. Kategorier och subkategorier baserade på frågeställningen Vilka faktorer upplevde sjukgymnaster påverkade deras bemötande av patienter med invandrarbakgrund?. Hur upplevde sjukgymnaster att deras bemötande påverkade behandlingsresultatet för patienter med invandrarbakgrund? Emotionella aspekter Motivation Figur 2. Kategorier och subkategorier baserade på frågeställningen Hur upplevde sjukgymnaster att deras bemötande påverkade behandlingsresultatet för patienter med invandrarbakgrund?. Hur upplevde sjukgymnaster att deras bemötandet av patienter med invandrarbakgrund kunde förbättras? Utbildning i kulturella skillnader Utveckla verksamheten Söka på egen hand Vidareutbildning Bör integreras i sjukgymnastutbildningen Före sjukgymnastutbildningen Figur 3. Kategorier och subkategorier baserade på frågeställningen Hur upplevde sjukgymnaster att deras bemötande av patienter med invandrarbakgrund kunde förbättras? 9

11 Faktorer som påverkar bemötande av patienter med invandrarbakgrund Resultatet visade att frågeställningen "Vilka faktorer upplevde sjukgymnaster påverkade deras bemötande av patienter med invandrarbakgrund?" kunde besvaras med 8 kategorier; Kulturella skillnader, patientmöte med tolk, Kunskap och attityd, Tidsåtgång, Språkliga aspekter, Patientens trauma, Sjukgymnastens pedagogiska roll, Psykiskt krävande, se Tabell 1. Tabell 1. Samtliga kategorier som utgör svar på frågan Vilka faktorer upplevde sjukgymnaster påverkade deras bemötande av patienter med invandrarbakgrund? Kategorier Antal informanter Antal citat Kulturella skillnader 6 50 Patientmöte med tolk 6 31 Kunskap och attityd 6 23 Tidsåtgång 6 12 Språkliga aspekter 5 12 Patientens trauma 4 10 Sjukgymnastens pedagogiska roll 4 9 Psykiskt krävande 2 4 Kulturella skillnader Det finns många olika typer av kulturella skillnader som kan spela in vid möte med patienter med invandrarbakgrund. I denna kategori har sex olika subkategorier funnits: Smärtupplevelse (5 informanter, 16 citat), könsroller (5 informanter, 9 citat), kläder (4 informanter, 8 citat), förväntningar (5 informanter, 7 citat), träning (4 informanter, 5 citat), kroppskontakt (4 informanter, 5 citat). Smärtupplevelse Informanterna upplevde att patienter med invandrarbakgrund kunde tolka smärta på andra sätt än vad de var vana vid. Det beskrevs av informanterna som en lite hysterisk, överdriven syn på smärta som ibland kan leda till att det var svårt att komma fram till något konkret i en undersökning, då alla undersökningar gav smärtsvar. Detta kunde leda till att informanterna inte tog patienten på allvar, då deras smärttolkning upplevdes som en överdrift. En förklaring på detta fick en av informanterna av en tolk som berättade att känslor skulle levas ut på det viset, att det skulle vara känslostarkt. En del av Informanterna menade att det främst var personer 10

12 från Mellanöstern som hade denna smärttolkning och någon annan påpekade att det är viktigt att inte dra alla över en kam, men t ex upplevdes Afrikaner vara lite mer robusta enligt en del informanter. De flesta invandrare jag träffat har en väldigt, lite smått hysterisk syn på smärta. Då det gör ont och dem gestikulerar mycket och väsnas ibland en hel del och så där. Och då kan nog man bli avtrubbad på det där, även om man försöker vara förberedd. Sådär ont kan du nog inte ha i och med att du ändå gick hit, men om jag petar dig på knäet så skriker du och viftar med händer, så att det kan nog färga en del. (5) Tolkningen av smärta, vad man vågar göra med om man t ex har ont i en axel. Om man tolka smärtan mer allvarligt än vad det kanske är, undersökningen blir inte riktigt helt tillförlitlig kanske. Hade kanske gå att pressa på ytterligare i den här undersökningen av rörlighet t ex. Palpationen kanske får jättehöga svar där. Fast någon annan kanske hade tyckt annars. Men det är ju så att man måste utgå från den personen också, men ibland kan man va lite tveksam när man ska försöka tolka alla resultat och det, ofta blir det ju så att det finns inga riktiga spår att följa. (4) Efter att jag hade haft en av dem här, ganska ung, ung man. Då frågade jag, en tolk var det nog, som var vid nåt tillfälle om det här med hur man uppfattar smärta. Då fick jag som en förklaring att man ska liksom uttrycka det väldigt känslostarkt, alltså. Samma om det är ett dödsfall eller att det det ska vara mycket det här att liksom gråtandet, skrikandet, hög ljudnivå på nåt vis, och liksom verkligen förstärka för att det tillhör som deras sätt att hantera situationen på nåt vis. Så jag fick som en slags förklaring där då. (2) Könsroller Könsroller kunde spela en viktig roll när patienter med invandrarbakgrund undersöktes och behandlades av informanterna. Vad gäller patienter med muslimsk bakgrund så upplevde informanterna, att kvinnorna i stor utsträckning inte ville träffa manliga sjukgymnaster. Detta lede till att informanterna försökte ordna så att dessa patienter fick träffa en sjukgymnast av samma kön. De upplevde att det ofta är mannen och andra anhöriga som följde med en kvinna in i undersökningsrummet, framför allt om sjukgymnasten är en man. Vissa Informanter upplevde att kvinnan ibland att kan hållas tillbaka då hennes man är med i undersökningsrummet. Något annat som med upplevdes av informanterna, kunde vålla problem var bassängträning, då kvinnor och män från vissa kulturer inte badade tillsammans, då blir bassängträning ej aktuell som behandlingsmetod. 11

13 Sen är det ju då kulturellt. Är det en kvinna med muslimsk bakgrund, som tillhör den mer ortodox eller fundalistiska typen. Vi har en del som har då slöja, från Somalia och eller Sudan. Då ser jag oftast till att några av mina kvinnliga kollegor som tar henne, för att slippa problemen där. Och jag tar oftast männen så det är ju som en liten skillnad. Vi delar upp det så, inte alltid men när vi kan. Och är det nån som uttrycker att dom helst vill träffa en kvinnlig eller manlig sjukgymnast då får de ju göra det. (3) Jag har varit med om att de har hela familjen, speciellt det har varit kvinnor uteslutande, som har haft med sig sin man och ja, kanske nån syster eller nånting och då måste de prompt vara med i undersökningsrummet när de kollar på dem, ungefär som om de var rädda för att lämnas med en man ensam. (5) En sak har som har varit problem fler gånger det är ju när det gäller bassängen, bassängträning. För vi kan inte erbjuda separata tider för män och kvinnor, utan vi blandar ju och sådär då och då går det inte. Och då är det så och då får man som utgå ifrån det. (4) Kläder Att vara patient med invandrarbakgrund och klä av sig inför en sjukgymnast är inte alltid lika givet som för svenskar, upplevde informanterna. Vissa vill behålla lite kläder på och sjukgymnasten får då undersöka genom kläderna efter bästa förmåga. Ofta kände informanterna av detta motstånd mot avklädning och accepterar detta och bad dem därför bara ta av sig vissa plagg. Det finns ju kvinnor, som jag sa som, dem tar inte av sig utan dem behåller liksom då en underklänning eller nånting sånt där då, närmaste liksom. Möjligen kan man ju få dra upp litegrann då när dem ligger kanske på mage. Men sen finns det ju dem som inte alls har några problem, dem kan behålla det här över sitt hår, men dem tar av sig i BH och trosor och det är liksom inte nåt problem, så att det finns väldiga skillnader. Men jag tror att om jag liksom tänker såhära, dem som inte varit här så länge, alltså dem personer jag har mött som inte varit här så länge det är nog hellre så att dem inte klär av sig. Så är det nog faktiskt när jag tänker efter. (2) Det har hänt att jag har träffat kvinnor som inte vill ta av sig, eller där jag kan känna redan när vi ska påbörja en undersökning att här den här kvinnan får ta av sig så minimalt som möjligt, alltså att hon behåller så mycket kläder på som möjligt, för jag ska kunna göra en någorlunda bra undersökning, till exempel. (6) 12

14 Förväntningar Informanterna upplevde att det hos vissa patienter med invandrarbakgrund fanns en okunskap om vad en sjukgymnast är och vad en sjukgymnast gör. De manliga informanterna upplevde att de ofta blev kallade doktor då män ofta är doktorer i deras ursprungsländer. Ibland fanns det en föreställning att sjukgymnasten är likvärdig med en massör och patientens förväntningar blev därför att få en passiv behandling. Detta menar de, också är beroende på varifrån patienten kommer. Informanterna upplevde ibland att kunskaperna i anatomi och fysiologi var knapphändiga och patienterna ibland trodde att det är något ondskefullt eller något som kan plockas bort har kommit in i kroppen och orsakade smärtan, när det i egentligen är kroppens egna vävnader som alltid funnits där. Först och främst har de kanske ingen aning om vad en sjukgymnast gör för nåntning. Generellt brukar det vara så att kommer man från Afrika, då har man ingen koll på vad en sjukgymnast är, då är alla doktor. Kommer man från Vitryssland, Ukraina eller nåt sådant land, då tycker man kanske att sjukgymnast är likställt med nån massör eller nåt sådant. Och då kan man förvänta sig att man ska få en passiv behandling under en viss tid, och man kanske har fått behandling i Vitryssland eller var man nu är från. Medans just en afrikan inte alls har nån koll på det, utan de brukar benämna en som doktor. (5) Många vill ju träffa läkare, det är det som gäller i deras hemländer. Men de flesta vet ju vad physiotherapist, sjukgymnastik är och en del ringer ju som sagt remissfritt också, de flesta går till läkare först kanske i högre grad än svenskar, eftersom det är så man är van hemma. (3) Dem ju olika eh förställningar också om det här med anatomi och fysiologi. Det är inte samma som vårat utan det kan ju va så att man tror att det finns helt andra mekanismer i kroppen som fungerar på ett helt annat sätt än vad vi liksom beskriver det och så. Man kan tänka ibland som patient som liksom nåt ont, vad ska jag säga att det är nåt konkret som finns där nånstans i ryggen som man liksom behöver på nåt vis få bort, eller sådär, att man alltså ibland har svårt att förstå vår beskrivning av att är vävnader som liksom redan som alltid är där, men att dem då påverkar. Man tänker det mer som att inte vet jag, men att man kanske har som nån bakterie eller nåt virus eller nåt sånt där som kanske ska bort eller och det här med inflammation t ex beskriva sånt, tycker jag ibland att man inte får samma känsla att dem tänker på samma sätt som det jag tänker. Och det är svårt att beskriva det också. (2) 13

15 Träning Informanterna upplevde att det kunde vara svårt att förklara att träning kan vara nyttigt. Patienterna kunde ha rört på sig mycket i sitt hemland men snarare upplevt det mer som en nödvändig del av vardagen än som motion. När de kom till Sverige blev de därför ofta stillasittande. Vissa kvinnor med invandrarbakgrund har t ex aldrig någonsin tränat. Det som kan vara svårt att förklara är för dem som promenerade 3 mil till jobbet varje dag. Att de ska fortsätta med det här, för att det är medicin. Det ser de inte som nåt annorlunda mot det som det gjort tidigare, bara att de slutat med dem för att det är så kallt exempelvis. Det förstår man själv om man kommer från 30 grader varmt så är det 33 minus och sitter och huttrar nånstans. Så det är inga större problem. (5) Vi ha kan ha olika sätt att uttrycka våra känslor på, vi kanske känner på samma sätt men uttrycken är annorlunda. Vi kanske ofta är mer tillbakahållna i våra uttryck. Sen så då det gäller många kvinnor som kommer från andra kulturer, så kan det ju vara så att de har aldrig provat träna i hela sitt liv, dem kanske aldrig har provat springa nån gång och dem kan inte cykla vilket kan påverka den behandling som kan bli aktuell. (6) Kroppskontakt Eftersom sjukgymnastyrket är lite speciellt med en hel del kroppskontakt, upplevde informanterna att det ibland kunde bli besvärande för patienter med invandrarbakgrund som inte riktigt är vana vid detta. Framförallt om sjukgymnast och patient är av olika kön. Vissa informanter valde därför att noga tänka igenom första kroppskontakten med patienten så att denna ej skulle missuppfattas. De vidrörde inte enbart av vänlighet, då detta kunde feltolkas, utan valde istället att vidröra patienten mer distinkt. En del informanter upplevde att behovet av kroppskontakt ofta var stort bland dessa patienter. Vi har ju ett speciellt yrke, vi tar ju på människor, vi är ju innanför den personliga integriteten hela tiden och det är ju inte helt okej. Jag, jag, jag vet en gång när jag var alldeles ny sjukgymnast, så hade jag en utländsk man som hade ont i sitt knä och jag liksom bara (dragljud) drar upp och börja titta på såhär, det var inte helt okej. Han blev nästan rädd för en och drog undan och jag börjar liksom och undersöka och böja i hans Att han skulle ta av sig byxorna det var inte helt okej, att han skulle ta av sig byxorna för mig. (1) Men särskilt om jag undersöker också en man och jag är kvinna, så är det så att har jag en med invandrarbakgrund så tänker jag ännu mer på hur jag liksom lägger händerna och sådär, det gör 14

16 jag nog faktiskt. Att jag gör inte sånahära det här man annars kanske gör att man liksom av vänlighet så man kanske liksom tar i en person eller för att dem, det känns som en svensk förstår att det här är bara den här, det här vänliga bemötandet. Utan då blir det nog mer att jag gör precis det jag ska göra, att jag liksom är mera distinkt. Jag tror nog att jag har en tanke med det. (2) Ibland får jag väl snarare känslan av att det finns ett behov av ett... av mer kroppskontakt, alltså en mjuk form av kroppskontakt. (6) Patientmöte med tolk I denna kategori finns det därför tre olika subkategorier: Tolkservice generellt (4 informanter, 17 citat), telefontolk (4 informanter, 10 citat), fysiskt närvarande tolk (3 informanter, 4 citat). Tolkservice generellt Informanterna upplevde att tolk ofta är en nödvändig del vid möte med patienter med invandrarbakgrund. Det finns två olika sätt att använda tolk, telefontolk och fysisk närvarande tolk. Informanterna menade att ett problem som kunde dyka upp var att tolken blir en mellanhand, då det är lätt att vända sig till tolken. Andra problem de såg var att tolken inte översatte korrekt eller att tolken på andra sätt påverkade bemötandet mellan sjukgymnast och patient. De flesta var nöjda med större delen av tolkarna. De menar att en medicinsk grund hos tolken var att föredra då detta underlättar översättningen. Det fungerade oftast bäst om en kvinnlig patient tilldelas en kvinnlig tolk, detta då informanterna upplevde att det förekommer att manliga tolkar ej tolkar kvinnor lika fullständigt. Vidare menade informanterna att en vänlig röst och ett engagemang från tolken sida t ex genom presentation och hälsning också hade betydelse. En vänlig röst har ju också betydelse och jag måste säga det att har man en kvinnlig patient så är det jättebra om det är en kvinna, för det får man väl välja också, tror jag. Jag tror när man går in och bokar tolk så kan man välja om det ska vara en kvinnlig eller manlig. Det har jag också sett att det är inte så lyckat när det är en manlig tolk som ska tolka då för en kvinna. (2) De är duktiga de flesta tolkarna och har oftast medicinskt grund på nåt sätt, så att de kan förklara vad det rör sig om. Nu vet vi ju inte alltid exakt vad de säger, men på grund av deras svar så förstår man att de har ställt rätt frågor. Så det kan vara då att flera av tolkarna har jobbat inom vården i sina hemländer. (3) 15

17 Är det en tolk närvarade så minskar ju chanserna att jag och patienten ska få en god kontakt. Därför att tolken vänder sig till patienten och patienten vänder sig till tolken många gånger, och dessutom kan det ju vara så att man ibland får känslan av att tolken inte översätter ordagrant varken det jag säger eller det patienten säger och inte heller gör fullständiga översättningar, tyvärr. (6) Fördelen är ju naturligtvis det att man kan nå djupare i samtalet, om patienten inte behärskar svenska så bra och nackdelarna är ju att det är en person ytterligare och att det är svårare att få kontakten med patienten, därför en del av kontakten sker via tolken. Och sen kan man ju tänka sig att det hämmar patienten också att det finns en annan person närvarande och alla tolkar är inte duktiga. Det finns dem som kan visa med miner till exempel, vad de tycker. (6) Telefontolk De informanter som använt telefontolk, vilket var de flesta informanterna, tyckte att det fungerade bra. De ansåg att tekniken fungerade mestadels utan problem och det gick oftast lättare att få ett givande möte med en patient utan en extra person i rummet. Dock berättade de att det förekom att telefontolkarna var oengagerade och sysslade med annat under tiden, såsom att äta eller att diska, men vid tillsägelse slutade de med detta. Informanterna är överens om att det måste vara professionella personer som är tolkar. De menar att det ska vara ett yrke och inte bara något som görs vid sidan om. Med hjälp av telefon kunde tolken befinna sig var som helst och det gick även att hitta en tolk som behärskade en specifik dialekt i ett språk t ex inom arabiskan, vilket informanterna ansåg vara en fördel. Dialekten i språket kunde ha betydelse både genom att patient och tolk skulle kunna förstå varandra bättre, men det kunde även utgöra ett hinder, genom att det gick att höra från vilket land tolken kom ifrån. De menade att det även gick att höra på namnet om tolken var från en annan grupp än den som patienten tillhörde, till exempel sunni- och shiamuslimer. Dessa saker kunde orsaka problem under mötet. Det kunde vara ett problem i själva undersökningsmomentet då tolken inte såg vad som hände och sjukgymnasten hela tiden var tvungen att informera tolken vad som gjordes. Informanterna menade att informationen från patienten blir något fördröjd, då det skulle ske via tolken. Detta kunde vid t.ex. ett springingtest* leda till att sjukgymnasten får reda på patientens smärtsvar, när de redan lämnat området. Generellt sett så tycker informanterna att tolkarna var tydliga och raka och att det fungerade bra. Jag tycker att dem är bra, dem som man kontaktar via den här telefontolken. Det har förändrats för nu är dem ju, för dem kan ju sitta i Göteborg, eller dem kan sitta var som helst och är kanske jättekunnig på just deras modersmål och just den lilla dialekten inom det språket och * Springingtest innebär att sjukgymnasten testar ledrörlighet i specifika segment i bröst- och ländrygg. Detta görs genom att lätt trycka med fingrarna på kotornas transversalsutskott (Kaltenborn, 2003). 16

18 sådär. Jämfört med förut då man ibland förstod att tolken och den man hade som patient pratade egentligen inte samma språk. Alltså dem kanske pratade arabiska, men det var inte alls samma, utan dem hade också svårigheter att förstå. Så, det är nog att det är en professionell person så det är ett yrke, jag tycker det är ett liksom yrke att vara tolk såhär. Det ska inte vara nåt man bara gör vid sidan om. (2) Jag har haft fina möten. De hälsar och pratar litegrann med patienten, för att etablera kontakt. Det kan ju ibland vara lite känsligt på dialekter, på arabiska eller annat språk. Att de hör att den här kommer inte från samma land och samma grupp som jag. Det kan ju vara känsligt mellan sunni-muslimer och shia-muslimer, det kan man höra på namnet. Då kan de läsa ut att den mannen är sunni och jag är shia och det händer ju ibland att det blir konflikter. Jag har inte upplevt det själv men andra har gjort det. (3) Det kan vara så att man kan föra en rakare dialog med tolken. Nu måste man förklara varenda sak man gör, nu sätter sig patienten på britsen, jag ska undersöka den. Så att inte tolken undrar varför det blir tyst. Hade man haft honom här i egen hög person så hade de sett vad man gör. Men det är ju ren petitess i sammanhanget. Det blir ändå samma problem att man pratar över patienten. * + Första gångerna var det lite trevande, men nu är det, inget i själva tekniken som jag ser som ett hinder. Utan mer att det försvårar, förkrånglar undersökningen. Men annars så, det faller på sin egen rimlighet att man skulle ha en levande tolk med sig varje gång. Det hade varit bättre men det går inte. Telefontolk fungerar bra. (5) Jag tycker de är riktigt bra, det verkar seriös och uppmärksamma. Nångång har jag haft nån som har suttit och smackat och ätit. Då har jag sagt till han att lägga ner mackan. Annars är det ofta väldigt punktliga och så väldigt tydlig. Så att jag kan tänka mig från deras håll, iallafall de tolkar jag har haft, att de är ganska väl orienterade i vad som gäller. Och att de har säkert gått nån utbildning de med så att de är tydlig och rak. Så jag tycker att det fungerar jättebra. (5) Fysiskt närvarande tolk Ibland förekommer det att någon tagit med en anhörig som tolk men detta, menar informanterna inte var optimalt ur sekretessynpunkt. Informanterna upplevde det konstigt att ha en extra person i rummet och risken var större att det talades mer till tolken, än mellan patient och sjukgymnast. Vid situationer med en manlig tolk och en kvinnlig patient, berättade en informant, att det hade hänt att tolken placerats bakom en skärm eller dylikt då kvinnan skulle klä av sig. Det hade även hänt att fysiskt närvarande tolk visat t ex förlöjligande miner när patienten talat, något som ej upplevdes som proffsigt av informanterna. 17

19 Fysisk tolk har jag haft ibland att de har kommit och använt sina barn eller nån anhöriga som tolk. Jag tycker inte att det är nån större skillnad, jag tycker att bägge delar fungerar rätt så bra. Vi undviker ju att anhöriga ska vara tolkar, samtidigt är det är ofta svårt i sekretessynpunkt att ha med anhöriga och vänner som tolkar, utan kan vi så använder vi telefontolkar. (3) Nu tycker jag att det skulle kännas konstigt att ha en extra person i rummet, för då hade jag nog suttit och pratat med den i stället kanske. (4) Alltså jag tror nog att man märker av läser av tveksamheter snabbt. Jag hade en kvinna för ett tag sen som hade ett knäproblem och jag skulle där var tolk också närvarande, och jag skulle göra en knäundersökning på brits och där började jag märka hennes tveksamhet och det var en manlig tolk så att jag satte honom bakom en skärm, så då gick det bra, men det var en av de här tolkarna som gjorde miner å andra sidan. * + De flesta tolkar är tack och lov proffsiga, men det finns dem som inte är det. Ja, i det fallet var det väl en min att han uppfattade det som att han tyckte att det var löjligt. (6) Kunskap och attityd Flera av informanterna menade att de blev tydligare och förbättrade sitt bemötande då de mötte patienter med invandrarbakgrund. Någon av dem anpassade sitt bemötande likt en kameleont och läste av patienten och menar att sjukgymnaster måste göra detta. Informanterna ansåg att kunskap, livserfarenhet och ett öppet sinne var grundläggande för ett bättre bemötande. En informant trodde inte att det var vanligt med invandrarfientliga sjukgymnaster, eftersom personer med den typen av åsikter inte sökte sig till yrket. Att vara sjukgymnast är att vara lite kameleont. Anpassa sig till den situation som man hamnar in och till patient man möter och inte köra samma stuk inför alla (skratt). Sen kan man ju köra rått och jäkligt med vissa och andra blir väldigt värdigt och tillbakadraget. Försöka läsa av situationerna och deras pretentioner. * + De kulturella skillnaderna är viktiga att ta hänsyn till, men vanligt sunt förnuft och lite livserfarenhet och ödmjukhet över att vi svenskar inte har monopol på sanningen och kunskap i alla frågor, så gör det att man kan komma ganska långt. (3) Jag kan nog nästan tycka att jag är mera kanske tillmötesgående när det kommer en som är och inte kan den svenska kulturen fullt ut eller inte liksom då kanske kan det svenska språket att jag är nästan lite ännu bättre (skratt) bemötande än vanligtvis för jag vill inte att det ska bli nåt fel, så kan jag tänka. * + Så förstås att lyssna, man får ju försöka att tänka att deras värld kanske, ser inte likadan ut som min värld och jag måste då försöka lyssna och höra och om jag 18

20 kan förstå liksom den världen och om jag kan förstå varför den personen tänker att jag har fått ont i ryggen eller vad det liksom är för nånting som ligger bakom det. (2) Nu vet jag inte om detta är en fördom, men generellt så, jag kan inte komma på nån som gick på skolan eller som jag träffat som sjukgymnast, som egentligen skulle ha varit fientligt inställd till invandrare. Tror man har nån sorts, man söker sig inte till ett sådant här yrke om man är främlingsfientlig. Jag tror inte att det är så många. (5 Tidsåtgång Att ta emot patienter med invandrarbakgrund, menar informanterna kunde ta tid. De upplevde att de kanske inte dök upp den tid som var planerad eftersom de inte hittade eller att personer från deras kultur kanske inte var lika exakt med tiden som svenskar. Ibland krävdes det mer tid för att kunna förklara allting, få dem att förstå och känna sig trygga. Många informanter upplevde en frustration över tidsbristen och menade att det var det största problemet. Invandrare på flyktingförläggningar (asylsökande) hade enbart tillgång till akutsjukvård, vilket innebär att de endast får behandlas akut, detta menar informanterna inte samstämmer bra med hur sjukgymnaster arbetar. Utan informanterna fick försöka lösa besväret vid ett besök och lämnade patienten med enbart råd. Man ska ju alltid se till att man har mycket tid. Det är en sak som jag har lärt mig, och som jag verkligen försöker För det första så är det ju ganska så vanligt att man inte kommer på det klockslag man har sagt, utan man har liksom en liten sånhära Ja, dels kanske man inte hittar riktigt vart man ska, men sen är det, känns det som att tiden är inte lika exakt för alla kulturer. (2) Att man ibland har lite mer tålamod med dem. Att man inte alltid lämnar med några råd, utan de kan behöva lite mer trygghet och kanske någon fler behandling i vissa fall. För det tar mer tid innan de kan förstå. (3) Det som påverkar mig allra mest, i min roll, är att vi har så jäkla lite tid till dem. Det är väl det som är det största problemet. För en asylsökande är berättigad till akutsjukvård, och i vårt yrke är det ju inte så mycket, som är jätte jätteakut. Så om någon kommer med en generell axelsmärta, så måste man försöka lösa det på ett tillfälle och kanske ge råd och så vidare. Det skulle man själv med uppleva när man kommer till en sjukgymnast, om man nu upptäcker vad en sjukgymnast gör, att man skulle vilja ha mer tid. Så det e, kan vara frustrerande. Det blir ju från mitt håll. Det blir inte frustrerande för dem förrän de vet. (5) 19

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest Westerlundska Gymnasiet Samhällsvetenskapligaprogrammet 2012 svenska kurs 2 Amanda Vesterberg SA2B Sjukgymnast Att hjälpa människor när de behöver det som mest Inledning Jag har valt att fördjupa mig i

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil.

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. Intervjuer Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 1. 20 år. Ca 10 min med bil. 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. 3. 21 år. 5 min med bil. 4. 51

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Interaktion Kommunikation Samtal

Interaktion Kommunikation Samtal Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Benämningar och attityder

Benämningar och attityder Benämningar och attityder Benämningar på den grupp som idag kallas människor med funktionsnedsättning På 1800-talet och tidigare benämndes människor med funktionsnedsättningar som idioter. Detta syns tydligt

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Håkan - En förebild i möjligheter.

Håkan - En förebild i möjligheter. Text: Hilda Zollitsch Grill, Fysioterapi Nr 1/2006 (avskriven av Håkan Svensson) Håkan - En förebild i möjligheter. Med envishet och beslutsamhet kommer man långt. Det vet Håkan Svensson från Gävle, sjukgymnaststudent

Läs mer

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B 1 Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga 1-17, Övr 1 osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

Tre månader i Modena

Tre månader i Modena Tre månader i Modena Jag läser sjuksköterskeprogrammet på Hälsouniversitetet i Linköping och jag har spenderat 12 veckor i italienska Modena. Universitetet där heter Università degli studi di Modena e

Läs mer

E&M Motivation and Solutions AB, emma@emsolutions.se, tel: 0733794133, www.emsolutions.se

E&M Motivation and Solutions AB, emma@emsolutions.se, tel: 0733794133, www.emsolutions.se and n o i t otiva, M E&M ions AB lutions o t, Solu a@ems 794133 emm el: 0733 ions.se t t.se,.emsolu www Kommunk ationens möjlighete r och hinde r E& M Motivatio n and Solut ions AB Detta är berättelsen

Läs mer

Osteopaten. hittar orsaken till besvären

Osteopaten. hittar orsaken till besvären Osteopaten hittar orsaken till besvären Det är inte alltid självklart att besvärens ursprung finns just där det gör ont. Osteopater, är en yrkesgrupp som jobbar med att gå på djupet med klienternas problem,

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

Kommunikation och beteende

Kommunikation och beteende Kommunikation och beteende Inledning I ditt arbete som växtskötare kommer du i kontakt med två grupper av varelser: Växter och människor. Delkurserna tills nu har rört sig om att hjälpa dig med att bli

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång?

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011 ELITTRÄNAR UTBILDNINGEN Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Av Michael Carlsson Handledare: Göran Lindblom 2011 05 14 1 Sammanfattning:

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 I samarbete mellan Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi/ Rehabilitering/ Fysioterapi och sjukgymnaster inom

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder Bemötandeguide En vägledning i mötet med människor med funktionshinder ETT GOTT BEMÖTANDE Att ge ett gott bemötande handlar om att visa respekt för människor i olika situationer. I idrottens verksamhetsidé,

Läs mer

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på?

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på? Kontakt Vill Du veta mer om stamning eller ha kontakt med ytterligare människor som stammar? Ta kontakt med Sveriges stamningsförbund Hemsida: http://www.stamning.se/ Telefon: 08-720 61 12 08-720 66 09

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Rapport projektet En hemlighet känd av många

Rapport projektet En hemlighet känd av många Rapport projektet En hemlighet känd av många Workshop i Göteborg maj 2010 Fredag 7/5 Vi var totalt 29 personer, 12 deltagare, personliga assistenter, medhjälpare och kursledare som samlades på Dalheimers

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju. Kompis Sverige Kan du berätta lite om Kompis Sverige? Absolut! Kompis Sverige vi jobbar med kompis förmedling. Ok! Vi vill att folk ska träffas och vi tycker idag att det är jättesvårt i Sverige att få

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13

Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13 Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13 29 studenter av 70 har svarat. Vad i kursen har varit särskilt värdefullt och varför? Kursens utgångspunkt, att titta på hur samhället skapar

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier.

Reserapport efter utbytesstudier. Reserapport efter utbytesstudier. Shanghai Kina. Karl SSK hösten 2012 1) Vilket program läser du på? Jag läser till sjuksköterska på campus Norrköping och är nu inne på min femte termin. 2) Vilket universitet,

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Vi blir också äldre 14 november 2013 Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Delaktig (även) på äldre dar - om delaktighet och åldrande bland personer med utvecklingsstörning

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

När smärtan talar olika språk Citatsamling

När smärtan talar olika språk Citatsamling När smärtan talar olika språk Citatsamling Upplevelser av vårdmötet bland vårdgivare och utomnordiska patienter med långvarig generaliserad smärta eller värk i leder. I början av projektet genomfördes

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter

Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter Barn Funktionsnedsättning Integration Jämställdhet Nationella minoriteter Sexuell läggning Ålder Underlag för diskussioner

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Professionellt förhållningssätt

Professionellt förhållningssätt Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/fysioterapi Professionellt förhållningssätt Uppgift 3 Kurs VSG 290:3 Patienten Anamnes Kvinna 63 år, arbetar

Läs mer

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08. Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv

Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv Det normativa arbetstagarskapet inom en välfärdsstat i förändring Faten Nouf, Doktorand, institutionen för socialt arbete Umeå Universitet Faten.nouf@umu.se AS

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård 1 Hundlära En grund att se från, av Förstärkning genom belöning, korrigering och förväntan är vägarna vi använder i traditionellträning. Men vad förstärker vi egentligen? Beroende på vart, när och hur

Läs mer