Så gick det sedan: Från förskola till college. Tema: Mat på bordet Maud från SVT:s Go kväll: Om husmanskost och längtan till Afrika

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Så gick det sedan: Från förskola till college. Tema: Mat på bordet Maud från SVT:s Go kväll: Om husmanskost och längtan till Afrika"

Transkript

1 nummer årgång 55 Tema: Mat på bordet Maud från SVT:s Go kväll: Om husmanskost och längtan till Afrika O-Ringen borrar brunnar i Afrika Så gick det sedan: Från förskola till college

2 Foto: Mikael Fritzon Erikshjälpen på O-Ringen: Tillsammans kan vi borra en brunn i Mali! Louise Nordlund Isaksson, insamlingsansvarig på Erikshjälpen, på vilket sätt är Erikshjälpen med på O-Ringen i sommar? Genom att synas på O-Ringen i Eksjö hoppas vi att vi kan få ännu fler att engagera sig för barn i världen. Vi vill visa hur vi med små medel kan göra något stort tillsammans som till exempel att borra en brunn i Västafrika. I Mali dör ett av fem barn innan det hunnit fylla fem år. Det beror till stor del på att det inte finns rent vatten till alla. Alla vet vi hur viktigt det är med rent vatten och vi hoppas att besökarna på O-Ringen är omvärlds-orienterade och vill göra något för att hjälpa de allra fattigaste. Vi kommer att synas på mässområdet men även ute på etapperna med bössor och diverse aktiviteter. Tillsammans hoppas vi kunna nå målet med ytterligare en brunn i Mali där Erikshjälpen jobbat under många år. Vi vill uppmana alla intresserade att ställa frågor till vår personal på plats om våra projekt. Kanske är detta också är ett bra tillfälle för familjerna att ta steget och bli fadder. Varför O-Ringen? Eftersom vi är en starkt småländsk organisation är det extra roligt att vara på hemmaplan och samtidigt kunna presentera sig för människor från hela Sverige. Idrott är en viktig komponent i många av våra projekt så därför känns det roligt för oss att synas i ett sådant här sammanhang. Sedan tidigare har vi ju också samarbete med svenska mästare inom både hockey och fotboll så därför är det väl hög tid för lite orientering också. Hur kan vi tillsammans nå målet med en ny brunn i Mali? Om det kommer deltagare till O-ringen i Eksjö räcker det att varje person ger 7 kr. Men vi borrar ju gärna fler brunnar om det blir mer pengar. Med små medel kan vi göra något stort tillsammans. Är man inte på O-Ringen men ändå vill bidra till projektet så kan man givetvis göra detta genom vår hemsida Text Rosemarie Engblom O-Ringen är världens största orienteringstävling. I år är den förlagd till Eksjö den juli. Förra året var tävlingen i Dalarna och hade över deltagare. utgivare Erikshjälpen Box Holsbybrunn Besöksadress: Bergmossevägen 5 telefon fax hemsida redaktion Bengt Swerlander, ansv utg Louise Nordlund Isaksson Peter Toftgård Camilla Sköld Monica Samuelsson, red Anna Rostedt Rosemarie Engblom Tina Andersson utgåvor Erikshjälpens tidning ges ut i mars, juni, oktober och december. Utöver det kommer tolv månadsbrev ut. annonser För information och bokning tel tryck VTT Grafiska Tidningen trycks på miljövänligt papper grafisk formgivning Prinfo Bergs ISSN X plusgiro (det senare används endast då OCR-kod finns) bankgiro Citera oss gärna men glöm inte att ange källan 2

3 4 3. Omslagsbilden: Ska förse dig med lite olika förslag så får du vara med och välja. December 2006 I detta nummer: Fasta punkter: Lekeleni är med sina sexton år en av de yngsta deltagarna i det odlingsprogram Erikshjälpen stöder i Malawi. Här lever många uteslutande på majsgröten nsima som visserligen ger en känsla av mättnad men som inte innehåller den näring barn och vuxna behöver. Mamma blir glad när jag kommer hem med grönsakerna jag odlat, berättar Lekeleni vars skördar också förser de fyra småsyskonen med livsnödvändiga proteiner och vitaminer. Foto: Åsa Dahlgren Juni Fasta punkter Ledaren 3 Krönika: Så mycket mer än en kopp te 25 Bildkryss 26 Second hand 31 I detta nummer: 5 Tema: Mat på bordet 6 Hon vågade steget för barnen 13 Ministern om det personliga ansvaret 18 Så gick det sedan 22 I samtal med Maud Onnermark Mat på bordet För inte så många generationer sedan slet våra förfäder ont för brödfödan. Varje mossbevuxen stengärdsgård vittnar om att det här i vårt land levts ett helt annat liv än det vi lever idag. När Sverige plågades av svält emigrerade många västerut. Inte alla kunde göra det. Många levde och många dog i nöden här hemma. Tidsresan bakåt behöver inte bli lång för att vi ska finna detta. Den geografiska resan till dagens kamp för brödfödan är inte heller lång. Bara några timmars resa bort lever människor i stor rädsla för torka och översvämning. Vi har stormarknader och shoppingcenter. De flesta av oss har, trots ekonomisk kris och storvarsel, fortfarande mat på bordet. Mycket i vårt samhälle idag handlar om mat, både som nöje och underhållning. Slå på tv:n och du kan vara säker på att hamna rakt ned i bunkar och kastruller. Alltfler här i västvärlden blir överviktiga. Statistiken säger att fler människor i världen idag lider av fetma än av svält. Hade våra förfäder någonsin kunnat ana den utvecklingen? Erikshjälpen har gjort många livsviktiga insatser vid akuta svältkatastrofer. Vi arbetar också långsiktigt för att öka människors möjligheter att själva försörja sig och sina familjer. Genom kunskap kan man variera sin odling och undvika att utarma jorden och välja de grödor som ger mest näring. Med rätt metoder kan man odla effektivt även i samhällen där vatten är en bristvara. I detta nummer av tidningen tittar vi närmare på några av Erikshjälpens insatser för att säkra familjers matförsörjning. Varför? Jo, för att mat handlar om så mycket mer än att vara mätt. Det handlar om hälsa. Mat handlar visserligen om mättnad idag, men också om hur livet kommer att te sig imorgon. Foto: Kjell Israelsson 13 Bengt Swerlander Erikshjälpens generalsekreterare 3

4 Pingis för alla! I Vitryssland har Erikshjälpens samarbetspartner arrangerat en bordtennisturnering för barn med funktionshinder. De flesta bor hela livet på storskaliga institutioner. Här arbetar Erikshjälpen för att barnen ska få chans att vara en del i samhället och när det är möjligt kunna återförenas med sina familjer. Svensson ger mer Insamlingen i Sverige ökat med en halv miljard under år 2008, enligt FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. Detta går stick i stäv med alla andra kurvor som gäller vår ekonomi. Jag är imponerad, organisationerna visar ett starkt resultat, säger Erik Zachrison, generalsekreterare för FRII, som rapporterat insamlingsresultatet. Människors generositet ökar. Jag tror att det blivit en del av den moderna människans livsstil att stödja en insamling som ligger en varmt om hjärtat, säger Erik. Organisationerna har blivit duktigare på att marknadsföra sina insamlingar och att nå ut. Företagens gåvor ökar och står nu för en stor del av resultatet. Men fortfarande ger privatpersoner mest. Nya insamlingsmetoder används som Internet, SMS, aktiegåvor och lotterier, säger Erik Zachrison. Hälsa till tusen(-tals) I västafrikanska Mali dör 22 procent av alla barn innan de når fem års ålder. Ofta beror detta på sjukdomar orsakade av bristande hygien och renhållning. I Niono har Erikshjälpen i samarbete med organisationen APSM undervisat om hygien och hälsovård och nådde över människor under 2008 och hälsan har förbättrats märkbart. Byar har försetts med brunnar och det har lett till att kvinnorna, som tidigare lagt en stor del av sin tid på att hämta vatten, kunnat ägna sig åt både studier och odling. Ytterligare ett steg i rätt riktning Så många tonåringar i Moldavien fick förra året information genom Erikshjälpens projekt om hur man undviker att smittas av HIV. Östeuropa är den region i världen där epidemin sprids snabbast. Stod att läsa i Kvällsposten 30 mars 2009: Politikerbesök på Erikshjälpen Irene Oskarsson, riksdagspolitiker för KD, besökte nyligen Erikshjälpen i Holsbybrunn för att inhämta aktuell kunskap. Det var roligt att möta det genuina engagemang som finns i organisationen, människor som brinner för sitt arbete. Verksamheten är mer mångfacetterad än jag visste. Det var intressant att höra hur Erikshjälpen bygger broar mellan unga genom exempelvis Rafiki-projektet och lär unga vad internationellt arbete är. Erikshjälpen på Fidels Kuba Gerd Gustavsson, välkänd språklärare för flera generationers elever vid Latinskolan i Malmö och aktuell på ABF Lomma inför kommande Konstrundan besökte Kuba för ett tag sedan. En av hennes medresenärer tvingades uppsöka sjukhus. Den kubanske läkaren som tog hand om turisten blev alldeles salig när han fick veta att patienten var svensk. Snabbt och enkelt plockade han fram en EKG-mätare, pekade och sa: Erikshjälpen, Erikshjälpen Sug på den alla ni som hjälper den svenska organisationen. En riktig solskenshistoria, med andra ord. 4

5 erikshjälpen Tema: mat på i bordet kambodja Text och foto: Monica Samuelsson Lydia är 28 år och bor med sina tre barn James, Linda och Prince i Ntcheu-regionen i Malawi, ett av världens minst utvecklade länder. Här lever de flesta precis som Lydia, beroende av det marken ger men samtidigt så utsatta för vädrets och klimatets nycker. Det är svårt att inte kunna ge barnen den mat de behöver, berättar Lydia som har svårt att hålla tårarna tillbaka; Jag blir så ledsen och gråter när jag hör att de är hungriga och jag inget kan göra. Barnens pappa har, säger Lydia, åkt till marknaden för att sälja tobak. Sanningen är den att han allt mer sällan syns till här hemma. Lydia har lite mark runt det enkla hus där hon och barnen bor men hon har inte råd med utsäde och inte med gödsel. Ägodelarna är påfallande få. Bara ett par enkla kokkärl finns intill huset. Inga djur, inga odlingar och snart närmar sig torrperioden. Då stiger priserna på mat ytterligare liksom glappet mellan de som har och de som inget äger. Men barnen finns här och den mycket påtagliga vetskapen om att Lydia är den enda som idag axlar ansvaret för familjens överlevnad. n Text Monica Samuelsson Foto Åsa Dahlgren Barnens hunger gör mig ont 5

6 6 e r i k s h j ä l p e n n u m m e r 1 m a r s

7 erikshjälpen Tema: mat på i bordet kambodja Text och foto: Monica Samuelsson Grönsakerna håller oss friska och starka Förr kunde jag bara skörda grönsaker någon gång varje år. Nu har jag mat till familjen året runt och behöver inte köpa medicin till barnen. Jag märker på både dem och oss att vi blir starkare och friskare av att äta grönsaker. Det var för fyra år sedan Angandimaso i byn Kalintulo utanför Blantyre i södra Malawi för första gången hörde talas om att man kan odla grönsaker i kompostbäddar. Idag känner jag mig stolt över det jag odlar. Det vi inte äter själva kommer grannar och andra här i byn och köper av mig. För pengarna köper vi salt, tvål och ris. Angandimaso och hennes man har fem barn; fyra söner och en dotter. Maken arbetar sex dagar i veckan på teodlingarna längre bort. Där tjänar han kwacha i månaden vilket motsvarar knappa 180 kronor. Den egna grönsaksodlingen ligger i en liten sluttning på andra sidan vägen från familjens hus. En gris och några höns finns också och när vi frågar Angandimaso om vi får titta in i huset tycker hon att det låter konstigt. Vet inte alla hur man har det här? Men visst får vi gärna komma in. Inne i rummet står några majssäckar staplade. Angandimaso räknar en säck per månad. När all majs nu är skördad står det klart att familjen har majs fram till december. Majskornen torkas och förvaras så nära sovplatsen som möjligt. Detta är familjens enda ekonomiska säkerhet. Sedan bär man lagom ransoner till kvarnen för att mala till det mjöl av vilket man sedan kokar sin nsima, majsgröten. Medan nsima ger mättnad och kolhydrater, precis som vår potatis eller pasta, kommer näringen och proteinerna från de skördar som grönsaksodlingen ger. Vad som skulle hända familjen om man nu slutade odla grönsaker vill Angandimaso inte tänka på, men svaret är tydligt: Vi skulle svälta! Så viktiga har grönsakerna blivit för oss. Dagen börjar tidigt i Kalintulo. Vid fem stiger Angandimaso upp för att påbörja dagens arbete. Allt för att försörja familjen så att det finns den mat, de kläder och de pengar som behövs för att kunna sända barnen hela och friska till skolan. Jag vill att de ska få en bra utbildning. Det är det jag drömmer om och det som gör också det tunga arbetet lättare. n Text Monica Samuelsson Foto Åsa Dahlgren En säck majs i månaden. Det är basfödan för Angandimaso och hennes familj. Men det är den egna grönsaksodlingen som ger familjen näring och vitaminer. 7

8 Att komplettera, inte ersätta, majsen med odling av näringsrika grönsaker har blivit räddningen för många familjer i Malawi. Majsen ger mättnad och kolhydrater men också undernäring om den äts ensidigt och inte kompletteras med grönsaker, frukt och bönor. - När jag fick lära mig hur jag skulle gräva kompostbäddarna och dessutom fick hjälp med utsädet, då kom jag snabbt igång med att odla grönsaker. Idag äter vi själva det vi skördar men jag säljer också till grannar som kommer till grinden och köper. Rådgivarna i programmet tar jag hjälp av om jag får problem med ohyra eller om något i odlingen går snett. De besöker byn nästan varje vecka. Flera grannar har också börjat odla. Vi pratar ofta och ger varandra tips och råd, berättar Angandimaso Kompostodling så funkar det! Lära. Instruktörer från organisationen Food for Life i Malawi utbildar byborna i en enkel men effektiv metod. Den går ut på att odla i långa, meterdjupa kompostbäddar som fyllts med bl a gamla växtdelar. Det är vattensnålt och fungerar därför även under torka. Odla. Kurserna är gratis och projektet ger byborna redskap och frön så de kan så, vattna och rensa för att det ska växa bra. Växa. Grönsakerna ger bättre kost och hälsa och inkomst från försäljning av det som blir över! Detta händer i kroppen vid undernäring: Fakta och svält håravfall Huvudvärk, orkeslöshet Nedsatt immunförsvar Stor risk att få luftvägsinfektioner, diarré, mässling och malaria Muskler förtvinar Uttorkning, blodbrist och hjärtsvikt Vätskeansamlingar och svullnader i kroppen Barn är särskilt känsliga för undernäring. Får de näringstillförsel kan de flesta barn räddas. 8

9 erikshjälpen Tema: mat på i bordet kambodja Text och foto: Monica Samuelsson Vinnartips för lyckad odling Kinakål, spenat och vitlök. Det prunkar och växer i Lungo Katchitzas grönsaksland i byn Malonda i Malawi. Det är inte undra på att han och familjen tog hem senaste utmärkelsen för Bästa trädgårdsodling. Vi planterar och sår var tredje vecka. På så sätt har vi alltid mogna grönsaker att skörda, avslöjar Lungo när han tar emot oss i den välordnade odlingen. Mitt råd till andra som vill lyckas med sina grönsaker är att inte slarva. Att blanda och packa komposten väl och hålla trädgården ren. Ligger det skräp runt grönsakerna slår sig gräshopporna snart ned och börjar äta. Att hålla de större djuren borta med hjälp av bra staket är också viktigt. Och så får man inte vara rädd för att arbeta hårt! Lungos trädgårdsland försörjer den egna familjer med både mat och extrainkomster. Det man inte äter själva säljs i den egna byn. För intäkterna har Lungo kunnat köpa tegel och bygga ett nytt och bättre hus. Tre barn går i skolan och det för också med sig kostnader. Hos Lungo och hans familj bor också svärföräldrarna Lesten och Alina och därtill Kenneth på tio år som förlorade sina föräldrar för några år sedan. En så fin trädgård som den här hade vi aldrig när jag var barn. Jag älskar grönsakerna, säger Alina som vet vad det betyder att ha mat så det räcker till både barn och barnbarn. n Text Monica Samuelsson Foto Åsa Dahlgren Lesten och Alina pustar ut på soffan vid husknuten. Projektet stöds bl a av Kalmar FF Läs mer på s 32 Jag blev verkligen glad över utmärkelsen. Den kom som en stort uppmuntran för mig och min familj, säger Lungo Katchitza vars odling utsetts till Bästa trädgårdsodling. Förhoppningsvis kan den inspirera fler här i byn att också börja odla näringsrika grönsaker. Det skulle kännas fantastiskt. 9

10 Att leva inte bara överleva För oss som har mat på bordet kan det tyckas vara en försumbar skillnad om en fattig människa har en halv dollar att leva på under en dag, eller om hon har en och en halv dollar. Men om en dollar extra gör att jag slipper svälta, då är den skillnaden större än den mellan att vara fattig och att vara rik. Det blir en skillnad som avgör om jag överlever eller inte. Vi möter Marianne Stattin Lundin på Erikshjälpens kontor i småländska Holsbybrunn. Just hemkommen från Laos sorterar hon anteckningar och bilder. Marianne är projekthandläggare och ansvarar för de insatser som Erikshjälpen bedriver i stora delar av Asien. Hon har själv varit bosatt i Kambodja under många år. Engagemanget är tydligt liksom det fokus hon delar med organisationen i stort. Allt vi gör har sin utgångspunkt i Barnkonventionen och vi väljer alltid att se till barnens rättigheter. Att barn har rätt till vård och omsorg inkluderar också mat på bordet eftersom det är en förutsättning för att barn ska växa, utvecklas, hänga med i skolan och hålla sig friska, säger Marianne som samtidigt noga poängterar att Erikshjälpen aldrig tar över det ansvar föräldrar har för sina barn. Föräldrarna har fortfarande ansvaret. Men i situationer där familjer är mycket utsatta och inte själva hittar en utväg kan Erikshjälpen tillsammans med en lokal samarbetspartner gå in och stärka den fattiges röst och se till att barnens behov och rättigheter tillgodoses. De insatser som görs är av skilda slag. I akuta svältsituationen, kanske till följd av en naturkatastrof, krävs direkt agerande i form av matleveranser för att rädda liv. I andra sammanhang kan det handla om att motarbeta undernäring genom att introducera effektivare odlingsmetoder eller nya grödor för att kosten ska ge den näring som behövs. På andra håll kan det handla om att genom bättre metoder öka skördarna så att avkastningen tillför mer än mat för dagen. Ett överskott kan betyda skolgång för barnen och en ökad trygghet för hela familjen. Den som har mycket små resurser är oerhört utsatt. Han eller hon måste kanske sälja sin skörd när priserna är som lägst för att betala tillbaka skulder. Hade man kunnat vänta med att sälja sitt ris eller sin majs till strax innan nästa skördetid när priserna är som högst hade man kanske kunnat generera ett 10

11 erikshjälpen Tema: mat på i bordet kambodja Text och foto: Monica Samuelsson Barnkonventionen får inte bara vara en torr pappersprodukt. Vi måste omsätta den i praktisk handling för att utsatta barn ska få det bättre. Marianne Stattin Lundin är projekthandläggare på Erikshjälpen med ansvar för många av organisationens insatser i Asien. Här på besök hos förskolebarnen i Takeo, Kambodja. överskott. Men den fattige kommer aldrig upp till noll utan dras hela tiden med skulder. Medan den rike kan handla när priserna är låga kan den fattige aldrig lägga på lager. Vi är inte nöjda med att bara göra så att människor överlever. Men vi måste naturligtvis komma dit först för att därifrån skapa möjligheter till utveckling. Marianne talar med stor empati om den fattiges många dilemman. Det blir tydligt att hon själv levt nära människor som i det dagliga tvingats slita hårt för sin överlevnad. När du måste låna för att köpa mat, då ligger det i sakens natur att du bara köper det allra mest nödvändiga. Med minimalt med mat i magen måste du samtidigt sälja din arbetskraft och slita ont för att klara livhanken. Om du måste prestera som mest när du är som svagast är risken stor att du sliter ut dig och också blir mer mottaglig för sjukdom. Att prata om barns rätt till utbildning måste, menar Marianne Stattin Lundin, bottna i de andra grundläggande rättigheter som barn har. Eftersom överlevnad går före utbildning går det inte kräva av familjer att barnen ska få gå i skolan om familjen inte har sin försörjning säkrad. När familjer inte har mat för dagen så plockas även barnen in i arbetet för överlevnaden, det måste vi förstå. Och om inte de grundläggande behoven är tillgodosedda så ekar rätten till utbildning ihåligt. Vi får inte glömma helhetsperspektivet, säger Marianne och fortsätter: Utbildning är grunden för djupgående förändringar. Kunskap kan visa barnet på nya vägar och att en förändring är möjlig, även för mig. Men det äger inte rum om familjen svälter. Att ta vara på de resurser som finns i varje sammanhang, det är A och O i arbetet med att skapa försörjning och utveckling. Då blir det också tydligt om och i så fall vad som behöver tillföras. Människorna som berörs av en insats är alltid själva den största tillgången. De själva är förändringsagenterna. De har motivationen och de kan ta till sig ny, avgörande kunskap. För det är just genom ny kunskap som mycket kan förändras och vinnas. Att variera sin odling så att jorden inte utarmas, att tillföra gödning i form av djurspillning eller komposterade löv, det behöver inte kosta någonting men kunskapen behöver förmedlas och omsättas i praktiken. Människor som i generationer levt som samlare och jägare och som plockat sin mat från skogen kan inte per automatik veta hur en odling ska sås, vattnas och gallras. Men med kunskap och goda förebilder kan det snabbt bli rätt. När familjerna sedan så tydligt märker att odlingen ger mat på bordet då behövs inga fler argument. n Text Monica Samuelsson Foto Marianne Stattin Lundin, Monica Samuelsson En dollar om dagen anges ofta som definition på extrem fattigdom. Det är inkomstnivån som utgör gränsen mellan att ha råd att köpa det som krävs för ens överlevnad eller inte. På elevhemmet i Takeo i Kambodja får ungdomarna lära sig mycket om odling och djurhållning, färdigheter som de sedan tar med sig hem. Genom praktiskt arbete tar de snabbt till sig ny kunskap som familjen och byn där hemma får god nytta av. Ungdomar är ju ofta öppna för nyheter. När de ser att det finns möjlighet till bättre avkastning så är de snabbare än vuxengenerationen på att tillämpa ny kunskap, säger Marianne Stattin Lundin. Genom att gräva små dammar kan man samla regnvatten och odla fisk. När det är mycket vatten simmar fisken ut i de omkringliggande risodlingarna och äter upp sig. När vattnet sedan sjunker undan simmar fisken tillbaka till den lilla dammen där den kan fiskas upp. Fiskodling är ett fantastiskt sätt att ta vara på de resurser som finns. Man behöver visserligen köpa yngel men gödning finns gratis i naturen. Fisken ger ett bra tillskott av protein vilket är viktigt, inte minst för barnen, konstaterar Marianne Stattin Lundin. 11

12 Nu förlänger vi insamlingen erikshjälpen Tema: mat på i bordet kambodja Text och foto: Monica Samuelsson Det har inte regnat på två år Stora delar av Kenya plågas nu av svår torka. Flera människor och även boskap har redan fått sätta livet till. Samtidigt drabbas många av svält och undernäring. Vi har inte haft riktigt regn på två år. Nu kom det inget i april och maj heller. Får vi regn under juni och juli kan vi så och hoppas på skörd först i november, berättar Daniel Osoi, Erikshjälpens samarbetspartner på Taretuoki i Emali. För kvinnorna som får del av Erikshjälpens hjälpinsats innebär de små säckarna med mat en sann, om än tillfällig, lättnad. Jag är så otroligt glad och tacksam. Maten hemma har tagit slut. Vi har inte ätit på flera dagar och jag har sju barn och barnbarn att mätta, berättar Unis Munanyi som köat i timmar tillsammans med ett stort antal kvinnor i samma situation som hon själv. Unis försöker också tjäna ihop lite matpengar genom att köpa och sälja frukt och grönsaker utmed vägen som leder till Mombasa. Matpriserna har ökat till nästan det dubbla på kort tid. Det gör det ännu svårare för oss att klara matförsörjningen. För att kunna hjälpa fler familjer genom den svåra torkan förlänger Erikshjälpen sin insamling till förmån för drabbade familjer. Vill du också vara med och hjälpa till? Använd bifogat inbetalningskort! n Text Monica Samuelsson Foto Åsa Dahlgren För Unis (t.h) och hennes familj betyder utdelningen av majs överlevnad. I takt med att torkan tilltar behöver fler och fler stöd.nästa skörd väntas inte förrän i november, men då måste regnet komma i juni. 12

13 Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson; Vi har alla ett personligt ansvar! Det känns självklart för mig att stödja Erikshjälpens arbete för barn i Afrika. Att få följa ett barns liv och få hjälpa till med att skapa en drägligare vardag ligger mig väldigt varmt om hjärtat, säger äldreoch folkhälsominister Maria Larsson som stödjer Erikshjälpens arbete i Marsabit i norra Kenya. Jag är fadder åt en flicka som heter Pabale Mata Bagaja. Hon går i skolan och där får hon också mat, vilket är ett bra sätt att höja närvaron också för flickor i skolan. Utbildning är avgörande för samhällen och länders utveckling, därför känns det viktigt och meningsfullt att på ett personligt plan hjälpa till, fortsätter Maria som stöder flera organisationer med fadderskap. Erikshjälpen är duktiga på att informera och har ett personligt tilltal. Att Sverige idag befinner sig mitt i en djup internationell finanskris, att industrier går över styr och att många även här på hemmaplan förlorar sina jobb, inskränker inte på Maria Larssons internationella engagemang. Det finns inga motsättningar mellan att hjälpa människor som har det svårt i Sverige och att samtidigt hjälpa människor i andra länder. Det mänskliga lidandet i många afrikanska länder kan inte heller jämföras med hur vi har det i Sverige. Finanskrisen är allvarlig, men läget är inte på något sätt hopplöst. Det har varit kriser förr som vi har tagit oss ur. Det viktiga är att vi inte glömmer bort resten av världen nu när det är så många åtgärder att ta tag i här hemma. Biståndsbudgeten måste värnas både i vårt eget land och i EU, menar Maria Larsson som också för en tid sedan reste runt en del i Afrika. Syftet var att studera svenskt hivoch aids-bistånd på plats, att få exempel och berättelser från verkligheten. Jag såg mycket lidande, bland annat unga personer som var döende i aids och det var förstås mycket gripande. Men jag såg också mycket glädje och framtidshopp. Afrika är en kontinent som kommer att utvecklas enormt mycket. I världen idag är det fler som lider av övervikt än av svält. Det är förstås alldeles upp- och nedvänt att folk blir sjuka av för mycket och fel mat, och att det slängs så stora mängder mat på sopbergen, samtidigt som andra medmänniskor svälter. Dels måste vi arbeta med kost- och hälsofrågorna i västvärlden, dels genom biståndspolitiken rikta omfattande insatser till svältdrabbade områden. Vi har alla ett personligt ansvar att bekämpa orättvisor. Ofta handlar det om att våga visa civilkurage, avslutar Maria Larsson. n Text Monica Samuelsson Foto Hanna Teleman 13

14 Varje dag är en kamp för brödfödan och åtskilliga timmar läggs på att söka mat. Även barnen hjälper till att samla blad, nötter och annat ätbart som kan hittas i skogen. Daglig kamp för brödfödan i Laos: Skörden räcker bara ett par månader I bergsbyarna i norra Laos, nära gränsen till Kina, kämpar byborna varje dag för sin överlevnad. Erikshjälpen har sedan flera år tillbaka arbetat i landet. Kerstin och Stig-Lennart Rosén är bosatta i bergen i norr bland minoritetsbefolkningarna för att rusta människor så att de själva kan förändra sin livssituation och sitt samhälle. Arbetet sker i sex byar. En del har påbörjats men mycket återstår. I byn Namhin bor 35 familjer som tidigare varit jägare, men hänvisats av myndigheterna till boende i byar för att få det bättre. Därmed har de förlorat sina jaktområden och får försörja sig på odling, något som är helt nytt för dem. Risskörden räcker bara några månader om året och råttor tar sig in i matförråden och förstör. Familjerna söker efter nötter och blad i skogen, för att överleva. I september förra året började Erikshjälpen arbeta i byn Namhin och hoppas att tillsammans med byfolket kunna förändra situationen. De har kommit en liten bit på väg, bland annat har familjerna fått grönsaksfrön och kunnat börja bygga toaletter. Insatser som återstår att göra i byn: Risexperter ska introducera nya rissorter och prova nya planteringssätt och eventuellt konstbevattning för att få bättre avkastning. Förhindra att råttor tar sig in i matförråden, genom att visa hur man kan fästa aluminiumplåt ett stycke upp på stödbenen som förrådsskjulen vilar på. Det sätter stopp för råttorna. Bygga en ny skola tillsammans med byfolket, eftersom den gamla är i dåligt skick. Visa lärarna hur man tillverkar pedagogiskt undervisningsmaterial av vad som finns i naturen. Skolan saknar skolmaterial, kritor och svarta tavlan är i stort sett vad som finns. Ge undervisning i hygien, näringslära och barnavård. Idag blir många sjuka på grund av bristande hygien. Arbetet som Erikshjälpen har startat kommer att ta tid och det får det göra. Familjerna är själva med i arbetet och ser hur de har nytta av sina nyvunna kunskaper. Därigenom säkras en fortsatt utbildning även när Erikshjälpen inte längre finns på plats. n Text Kerstin Rosén och Camilla Sköld Foto Stig-Lennart och Kerstin Rosén Byn Namhin som ligger i provinsen Pong Sali i norra Laos är en av sex byar som Erikshjälpen arbetar i för att lära utsatta minoritetsbefolkningar överleva. 14

15 Emanuel och hustrun Fongsy, själv från Laos, bor och jobbar idag i norra delen av landet där Erikshjälpen har sitt arbete. Förstärkning av teamet i Laos Sedan februari i år har Erikshjälpens team i norra Laos fått förstärkning. Detta genom att Emanuel Lakongseng anställts som byutvecklingskoordinatör och rådgivare. Emanuel arbetar nu tillsammans med Kerstin och Stig-Lennart Rosén från Göteborg som ansvarar för Erikshjälpens insatser i landet. Jag ska ägna mig åt den övergripande planeringen och uppföljningen av insatserna, främst inom jordbruket, men kommer också jobba en del med ekonomin, säger Emanuel som tidigare bl a arbetat i knappt tre år för Sveriges Ambassad och Sida i Laos. Dessförinnan hade jag en del olika volontäruppdrag i Vientiane och OudomXay, säger Emanuel som hoppas kunna bidra till ökad kontinuitet och en ännu bättre kommunikation med folket i byarna. I stort vill jag att min insats ska leda till att utvecklingen sker på byfolkets och de etniska minoriteternas villkor och mindre på andras villkor. Min fru jobbar också i projektet och vi har båda fått ett väldigt bra första intryck av Boun Tai och Phongsali. Nu har vi fått ordning på vårt boende och vi har fått vänner både inom och utanför projektet. Norra Laos är min favoritplats på jorden. Bergen, floderna, skogarna är fantastiskt vackra och den etniska och språkliga mångfalden bland människorna här är fascinerande. n Text Monica Samuelsson Foto Privat Är du nyfiken på Erikshjälpens arbete i norra Laos eller skulle vilja veta något annat om livet där? Välkommen att mejla din fråga till Märk ditt mejl Laos Handgjorda kort från Laos Dessa vackra, handgjorda, kort är tillverkade i en av de sex byar där Erikshjälpen arbetar i norra Laos. Korten tillverkas av kvinnor och även studenter från landsbygden för att ge dem en inkomst. Kerstin och Stig- Lennart Rosén som är Erikshjälpens utsända i Laos, har tagit med korten till Sverige. Du kan nu beställa fem blandade kort till ett pris av 200 kronor, där frakt ingår. Allt överskott går till arbetet i Laos. Beställ på eller ring för att stödja folket i Laos. 15

16 Namn: Hanna Tågerud Ålder: 18 år Gör på fritiden: Umgås med kompisar, sjunger i kör och leder barnkör. Spelar piano och flöjt i ett jazzband. Har även varit med i en studiecirkel om miljö och rättvisa med diskussioner kring konsumtion, tid, fattigdom och rikedom. Jag har alltid varit intresserad av att hjälpa människor, säger Hanna Tågerud, här tillsammans med barn och unga på härbärget för gatubarn i Cluj, Rumänien. Med stort engagemang för utsatta barn Välgörenhetsshow med insamling till Erikshjälpen, nybliven ambassadör och Ung fadder Hanna Tågerud från Nässjö engagerar sig på många sätt för utsatta barn i världen. I ett tomt folkets hus under sommarlovet mellan tvåan och trean på gymnasiet kom vännerna Hanna Tågerud och Madelene Motin på idén att göra en välgörenhetsshow med insamling till Erikshjälpen. Det skulle bli deras projektarbete under tredje året på gymnasiet. Vi stod framför den tomma scenen och tänkte att här skulle man kunna göra något, det skulle vara roligt, berättar Hanna. Hanna blev Ung fadder sommaren 2007 och har även arbetat med att få fler unga att bli Ung fadder under sommaren Så när tankarna på en välgörenhetsshow började ta form blev kontakten med Erikshjälpen naturlig. Vi hade en ganska klar bild av vad vi ville göra en välgörenhetsshow med barn, för barn. Till en början var det lite knepigt eftersom jag och Madelene går på olika skolor, men sedan gick det bra och vi började planera. De valde att samla in pengar till ett projekt i Rumänien eftersom det låg nära geografiskt men ändå är så olikt hur vi har det i Sverige. När det gått en tid kom också tanken på att åka dit och hälsa på. Med hjälp av sponsorer kunde de göra en resa på fyra dagar till ett center för gatubarn i Cluj i norra Rumänien. Det kändes lättare och mer trovärdigt att prata för något som man sett själv. Att resa dit var jätteintressant. Det fanns så många likheter samtidigt som mycket var olika, och det fick mig verkligen att tänka efter och vara tacksam för vad jag har här hemma. Projektarbetet är beräknat att ta hundra timmar, men hur mycket tid som egentligen lades ned vet inte Hanna, bara att det blev mycket mer. Många engagerade sig. Förutom Hanna, Madelene och många duktiga musiker och solister medverkade en barnkör som Hanna leder i sin församling i Nässjö och en dansgrupp som Madelene leder i Vetlanda. Vi övade med barnkören en heldag, efter det var jag helt slut. Men ett av barnen kom fram till mig och sa att det hade varit den bästa dagen i hennes liv! Galan, som fick namnet Barn under samma himmel, hölls den 18 februari i en välfylld aula på Brinellgymnasiet i Nässjö. Sammanlagt samlade de in över kronor till barnen i Rumänien. Många olika talangfulla barn och ungdomar samsades i en väl sammansatt show och Hanna och Madelene berättade varmt om sin resa. Efteråt kändes det nästan lite tomt. Man har tänkt på detta i ett år och plötsligt är det slut, men jag känner mig jätteglad och stolt för resultatet och vi har fått mycket positiv respons, avslutar Hanna som just färdigställt rapporten om projektarbetet till sina lärare. Till den som vill göra en insamling tipsar hon: Det första man ska tänka på är att våga, för det är extremt roligt! n Text Rosemarie Engblom Foto Privat En tom scen i ett folkets hus inspirerade till en välgörenhetsshow. Scenen blev allt annat än tom när den sedan genomfördes i aulan på Brinellgymnasiet i Nässjö. Vill du också göra en insamling? Läs mer på 16

17 Gott samarbete utvecklas och sätter kvinnors behov i centrum RUT ger mer än miljövänliga kassar Att omvandla second hand-tyger till miljövänliga kassar är en av uppgifterna som ingår i RUT-projektet. RUT står för relationer, utveckling och tro och dessa ledord ska hjälpa kvinnor som haft missbruksproblem till gemenskap och sysselsättning. På Solåsen i Jönköping finns en av Erikshjälpens 45 second hand-butiker. Den drivs i samarbete med Pingst i Jönköping och i RUT-projektet ingår även Hela människan, som arbetar för människor med missbruksproblem. Ovanför butiken har tillverkning av tygkassar startats. De sys av second hand-tyger och säljs sedan i flera av Erikshjälpens second hand-butiker. Det handlar om att ge kvinnor som tidigare missbrukat, gemenskap och sysselsättning i en drogfri miljö, säger Gunnar Dahlqvist på Hela Människan, RIA i Jönköping. Att få nya vänner och träna sig i att samarbeta med andra, samtidigt som de får stödsamtal ska förhoppningsvis ge en stabil drogfrihet. Genom projektet ska kvinnorna fasas in i arbetet i second hand-butiken, som genererar medel till andra utsatta. När man själv har fått hjälp kan det betyda mycket att få hjälpa andra, säger Gunnar. n Text och foto Camilla Sköld Amanda Medina kommer från Colombia och har bott i Sverige i tre år. Hon är skicklig på att sy och hjälper dessutom till i RUTprojektet för att träna sig på svenska. Maskinen går varm när hon får bestämma. Jag har sytt i hela mitt liv och jag tycker det är jätteroligt, säger hon och visar några av kassarna som sytts. Kassarna ska säljas i omkringliggande second hand-butiker som drivs av Erikshjälpen. Återvinning när det är som bäst? Besökte sjukhuset blev solfångare När Irene Grönquist från Gullaskruv var på sjukhuset i Oskarshamn bläddrade hon i Erikshjälpens tidning som fanns i väntrummet. Hennes intresse väcktes då hon läste om en generös gotlänning, Erik Olofsson, som skulle sälja sin folkvagn från -59 till förmån för organisationens arbete. Inspirerad av innehållet skred Irene till verket och gjorde själv en insats. Hon köpte två solfångarlampor i Erikshjälpens projekt, till förmån för utsatta barn, som numera efter mörkrets inbrott kan läsa sina läxor i lampans sken. Tänk vad ett sjukhusbesök kan leda till! Nyfiken? Läs mer om solfångarprojektet på 17

18 Så gick det sedan... Magnus från HV71 med fyra ungdomar som gått i förskolan i Alert. Förskolan gav dem chansen att gå vidare För många barn ser framtiden mörk ut redan när de är mycket små. Området Alert i Etiopiens huvudstad Addis Abeba är en av de platser där Erikshjälpen vill ge barn förutsättningar till ett bättre liv. Här får barnen chans att gå i en förskola som hjälper dem att sedan komma vidare i livet. Projektet har även stöttats av hockeylaget HV71 som också var med under invigningen av förskolan för tio år sedan. Och i vintras besökte bland annat Magnus Carlsson, fystränare för laget, förskolan igen. Magnus fick bland annat träffa ungdomar som gått i förskolan och som nu berättade om vad den betytt för dem. En av dem han träffade var Bizuayehu Getayehu, 17 år. Jag känner mig glad när jag tänker tillbaka på tiden i förskolan där jag fick leka och lära mig alfabetet, språk, engelska och matematik. I dag studerar jag till lärare på college. När jag blir klar vill jag få ett jobb så att jag kan hjälpa min familj och mitt land, säger Bizuayehu. Tiden på förskolan i Alert har gjort stor skillnad för honom. Jag har en del kompisar som inte fick chansen att gå på förskolan. De har aldrig lärt sig läsa eller skriva. I dag lever de på gatan. För Magnus Carlsson blev mötet med Bizuayehu och de andra ungdomarna det starkaste på resan. Jag var med när förskolan invigdes och det var häftigt och jätteroligt att få komma tillbaka och se verksamheten igen, se vad den har betytt för barnen, berättar Magnus. Det kändes väldigt meningsfullt, det arbete vi gör tillsammans. Den hjälp vi ger kommer verkligen fram och gör stor skillnad i människors liv. n Text Rosemarie Engblom Foto Privat Bizuayehu Getayehu studerar idag till lärare på college. 18

19 Skolmaten är avgörande Kanske minns du vår uppmaning i decembernumret av Erikshjälpens tidning, om hjälp att ge barn skolmat? Stort tack till alla som har bidragit till detta viktiga ändamål. En av de skolor som fått del av hjälpen är skolan på Bussi Island i Uganda. Roland Nissfolk, projekthandläggare på Erikshjälpen, besökte skolan tidigare i år. Skolmaten är helt avgörande för barnen, för deras hälsa och deras studieresultat. De flesta barnen kommer från fattiga familjer, som vanligtvis inte äter någonting på dagen, utan bara ett mål mat på kvällen. Utan mat i magen är det svårt att koncentrera sig i skolan, menar han. I två år har skolan på Bussi Island i Uganda kunnat servera skolmat till eleverna. n Foto Roland Nissfolk Centret blev en vändning för Oxana 17-åriga Oxana är en av de många unga i Moldavien som vet vad det innebär att vara helt utan en vuxen som bryr sig om henne. Men tack vare rehabiliteringscentret CRAC har hon också fått uppleva motsatsen. Hon har nu fått jobb som servitris och bor hos sin syster. För fem år sedan åkte Oxana, hennes storasyster och deras mamma på semester till Ryssland. Plötsligt försvann mamman, och de fann sig vara övergivna i ett okänt land. De båda systrarna lyckades överleva i tre år och efter det fick de hjälp av en organisation att komma tillbaka till Moldavien. Där fick hon komma och bo på CRAC, ett rehabiliteringscenter för ungdomar från huvudstaden, Chisinau, som Erikshjälpen sponsrar. CRAC hjälper även de ungdomar som inte har några officiella dokument att få igen dem. Det var en viktig hjälp för Oxana när hon kom tillbaka till Moldavien. Utan dokument är det till exempel omöjligt att gå i skolan. Jag har utbildat mig till servitris och nu jobbar jag på ett café, där jag trivs väldigt bra, berättar Oxana och ler ett av sina åtskilliga leenden. Hon har även planer på att börja på kvällskola för att läsa de ämnen hon missat, men samtidigt kunna fortsätta jobba. Sedan drygt ett år tillbaka bor Oxana tillsammans med sin syster, hennes man och deras son i ett stort hus. Där mår hon mycket bra. På fritiden tycker hon om att läsa, men mest att leka med sin systerson. Min syster är väldigt snäll. Hon är mer än min bästa vän och mer än en mamma, förklarar Oxana och ler igen. n Text och foto Lina Mattebo 19

20 Här i byn Umer har nitton undernärda barn identifierats. Deras familjer får var sin mjölkget. Första geten gick till en mamma med sju barn, varav tre var undernärda. Dennis (t.h) är tre år men väger bara nio kilo, som en normalstor baby på tio månader. Näring till barnen får hela byn på fötter Barn som uppnått fem års ålder brukar klara sig. Det är de första åren som är avgörande för barnets framtid. Ett undernärt barn riskerar i mycket högre grad att också drabbas av allvarliga sjukdomar. De svaga dör medan de mer kraftfulla bättre kan förse sig, säger Charlotte Almkvist som under flera år arbetat tillsammans med Erikshjälpen mot undernäring och för en bättre barnhälsa. Det är nu tio år sedan Charlotte Almkvist, distriktsläkare i Fisksätra, påbörjade sitt arbete mot undernäring i kenyanska Siaya. Då hade hon redan tidigare tjänstgjort en period som så kallad jeepdoktor och hade också tagit en kurs i internationell hälsovård vid Uppsala universitet. Intresset för Afrika väcktes tidigt, inte minst genom mötet med människor av många olika nationaliteterna på den egna vårdcentralen i Stockholm. Varje år sedan dess har Charlotte investerat sin semester, mycket annan tid och ett stort mått av engagemang i arbetet för att hjälpa bönderna i byar i västra Kenya att odla mer näringsrikt och också börja med djurhållning för att säkra proteintillgången för barnen. Den studie jag genomförde för tio år sedan visade att nästan hälften av alla barn som behövde läkarvård var undernärda. De uppföljande enkäterna med mammorna talade sitt tydliga språk; största orsaken till de små barnens ohälsa var undernäring resulterad av matbrist. Det första Charlotte var med och introducerade i byarna var kvävesparande växter. De bidrar till att berika jorden som redan efter ett par år kan ge tre, ibland upp till fem, gånger så rika skördar som tidigare. Protein i form av bönor och jordnötter, vitaminrika frukter och grönsaker och torkhärdig kassava och hirs stod sedan på tur att introduceras i byarna. Den bördiga marken gav goda skördar och familjerna fick mer och bättre mat till sina barn. Förädlade tuppar introducerades och bidrog till större ägg och fler kycklingar. Vägen har varit lång och arbetet tidvis mycket slitsamt. En stor portion uthållighet och kreativitet har också gått åt men resultaten till dags dato visar sig nu vara mödan värd. När jag började arbetet i Siaya handlade mycket om sjukdom. Idag är det jordbruket, näringsrik mat och hälsovårdsutbildning vi ägnar oss åt. Det har gett resultat, konstaterar Charlotte Almkvist. I de byar där vi arbetat har man idag mat för dagen. I Inungo finns inte längre några undernärda barn. Alla syskon till de barn som tidigare var undernärda är idag välnärda. Det säger oss att kunskapen och de nya metoderna fortfarande gynnar hela familjen, och böndernas kunskaper och 20

Grace har en jättefamilj. Här är min familj! Benjamin, Naomi och flera andra berättar om sina familjer, stora och små. Sidan 4.

Grace har en jättefamilj. Här är min familj! Benjamin, Naomi och flera andra berättar om sina familjer, stora och små. Sidan 4. Barns rätt till familj Artikel 5, 9, 18 Temahäfte Barnkonventionen Världen är full med nya kompisar! Grace har en jättefamilj Grace har en röd blus och knallröda byxor när Rafiki träffar henne. Kläderna

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Malawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola

Malawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola MALAWI HÄNDELSE Skolan i Fundo kan inte användas för att tak och väggar är så dåliga att barnen får gå hem igen under regnperioden. Ett gäng svenska scoutledare bidrar med arbete, tillsammans med lokala

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Omvandlingen av. Kannankudi

Omvandlingen av. Kannankudi Omvandlingen av Kannankudi STOLTASTE SPONSORERNA Nu är vi igång! Vi är så glada och stolta att kunna hjälpa de fattigaste av de fattiga, inte bara genom att donera pengar utan faktiskt få människor i en

Läs mer

Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn!

Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn! Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn! Gott för barnens magar och ditt samvete! Att svänga ihop ett gott men ändå nyttigt eko-mellis till barnen är inte alltid det lättaste.

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42 Lammkorv med linser och rostad potatis vecka 42 familj Lammkorv med linser och rostad potatis cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2527 kj/ 606 kcal. Protein 25,6 g. Fett 28,1 g. Kolhydrater

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Sremska med avokadoröra. vecka 13

Sremska med avokadoröra. vecka 13 Sremska med avokadoröra och salsa vecka 13 familj Sremska med avokadoröra och salsa cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2632 kj/629 kcal. Protein 18,4 g. Fett 34,4 g. Kolhydrater 59,7 g. Ingredienser:

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA Till dig som arbetar i förskolan med barn 1-5 år! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med frukt och grönsaker. Syftet är att alla barn ska äta tillräckligt mycket frukt

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

UTAN SOCKER, GLUTEN & MJÖLK

UTAN SOCKER, GLUTEN & MJÖLK NOVEMBERMYS UTAN SOCKER, GLUTEN & MJÖLK Med dagens krav på ren mat fri från vitt socker, vitt mjöl, mjölk och för mycket salt, kan det lätt kännas som en utmaning när man väl står där vid spisen. Vi har

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Krämig pasta med halloumi och tomat. vecka 22

Krämig pasta med halloumi och tomat. vecka 22 Krämig pasta med halloumi och tomat vecka 22 familj Krämig pasta med halloumi och tomat cirka 20 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 3091 kj/740 kcal. Protein 29,5 g. Fett 43,6 g. Kolhydrater 55,0 g.

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Kycklingfilé med äppleoch curryröra. vecka 22

Kycklingfilé med äppleoch curryröra. vecka 22 Kycklingfilé med äppleoch curryröra vecka 22 familj Kycklingfilé med äppleoch curryröra cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2087 kj/501 kcal. Protein 44,3 g. Fett 13,4 g. Kolhydrater 45,9 g.

Läs mer

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Recept...3 Dokumentation blåbärs pannkaka 8 Dokumentation klassisk svensk pannkaka 9 Pannkakans historia.10 Min egen pannkakas berättelse..11 Källförteckning..13 2 Blåbärspannkaka

Läs mer

Slutet gott, allting gott!

Slutet gott, allting gott! Slutet gott, allting gott! Vi har väl alla varit med om månader när bankomaten hånskrattar sitt Uttag medges ej och vi letar förtvivlat efter bortglömda mynt i burkar och fickor därhemma. Det är då vi

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET Mikrofinansprogram RAPPORT 2013 Inledning Ett stort tack till alla de företag och individer som under 2013 valde att rikta sina investeringar till Hungerprojektets mikrofinansprogram. I

Läs mer

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se Gott med BÖNOR BÖNOR & LINSER Bönor och linser är lätta att använda och passar bra i både kalla och varma rätter. Snabbt kan du göra en härlig bönsallad, en het salsa eller piffa upp grytan lite extra

Läs mer

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER IDÉN Vi kallar dem Naughty forties, Fab fifties. De galna, roliga och spännande åren mellan fyrtio och femtio. Den tid då våra kroppar förändras och behöver bättre och nyttigare mat för att fortfarande

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg mars 2011 7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Recepten är beräknade för familjen med 2 barn i åldrarna 1-6 år (familjens mat från cirka

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v. Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkarré Ca 000 gram kycklingben Recept Potatis/ris/pasta mm kg fast potatis, Grönsaker gul lök vitlök 500 gram morötter 500 gram palsternackor

Läs mer

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Västerås stads Restaurangenhet så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Maten lagas ute på skolorna Restaurangenhetens uppgift är att bidra till högre måluppfyllelse genom att servera vällagad och

Läs mer

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v.4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram kassler Potatis/ris/pasta mm kg färskpotatis förp couscous Grönsaker kruka basilika kruka persilja sötpotatisar 450 gram morötter 500 gram

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6 gp FDUV Lättläst Gula Pressen Förbundet De Utvecklingsstördas Väl r.f. Nummer 2 Maj 2011 Ät bra orka mera sidan 2 Erik gick ner i vikt sidan 3 Lättläst bok om dikter sidan 4 Cirkus i Berlin sidan 6 Lättläst

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Quiche Lorraine. Näringsinformation Per portion: 810 kcal 30 g protein

Quiche Lorraine. Näringsinformation Per portion: 810 kcal 30 g protein Recept Quiche Lorraine Ingredienser 3 portioner 2 ägg 100 g riven ost 200 g färdig mördeg, färdig degmix 100 g hackad bacon 1 matsked olja Per portion: 810 kcal 30 g protein Värm ugnen till 170 grader.

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter

Läs mer

ÄLKOMMEN TILL SVERIGES 4H

ÄLKOMMEN TILL SVERIGES 4H Sveriges 4H en organisationsbeskrivning. V ÄLKOMMEN TILL SVERIGES 4H Adress: Sveriges 4H Box 2012 641 02 Katrineholm Telefon: 0150 503 80 Fax: 0150 535 99 e-mail: sveriges.4h@rs4h.se Hemsida: www.rs4h.se

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Mat och ha lsa. Under dessa veckor kommer vi att arbeta lite extra med följande syften ur LGR 11:

Mat och ha lsa. Under dessa veckor kommer vi att arbeta lite extra med följande syften ur LGR 11: Hem- och konsumentkunskap åk 8 Hortlax skola Mat och ha lsa De närmaste veckorna kommer det övergripande temat på hem- och konsumentkunskapen att handla om Mat och hälsa. Du kommer att få lära dig mer

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej! v.28 Recept Kött/fisk Ca 600 gram kycklingfilé Ca 500 gram nötfärs Ca 550 gram falukorv Ca 500 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkotlett 1 2 3 5 Potatis/ris/pasta mm 2 kg fast potatis 1 pkt pasta 1 pkt ris

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Nyhetsbrev oktober/november 2012

Nyhetsbrev oktober/november 2012 Nyhetsbrev oktober/november 2012 Detta nyhetsbrev skickas regelbundet till partners och andra vänner till helpforchildren.se Utökat nyhetsbrev med senaste nytt från Indien! 17 24 oktober besökte Linus

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Material för Förskolan - årskurs 3

Material för Förskolan - årskurs 3 Material för Förskolan - årskurs 3 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

HÄR FÅR HANDIKAPPADE

HÄR FÅR HANDIKAPPADE HÄR FÅR HANDIKAPPADE Organisationen Maisha Kara Trust arbetar för att funktionshindrade barn i Kenya ska få bättre livsvillkor. Ett viktigt arbete är stödgruppernas hjälp till föräldrar att inse barnens

Läs mer

Tusentals flickor behöver ditt stöd.

Tusentals flickor behöver ditt stöd. Tusentals flickor behöver ditt stöd. Inte ovanligt. Den här flickan, Blacky, hittades i en soptunna. Råttorna hade börjat äta av hennes ansikte. Överleva? Djur, människor och växter kämpar i 40 gradig

Läs mer

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: -

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: - Namn: Peggy norman Resa: Transylvanien Datum: 7 juli 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: - 2. Hur var boendet jämfört med dina förväntningar?: mycket bra Kommentar

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Äkta smakupplevelser!

Äkta smakupplevelser! Äkta smakupplevelser! Receptbroschyr för soliga vårdagar Ann-Louises Quinoasallad med passionsfrukt, torkad physalis och nötmix, 4 portioner Ann-Louises fantastiska Lemony-lime hummus, en stor sats Till

Läs mer