Miljöekonomi i potatis- och grönsaksodling

Transkript

1 Miljöekonomi i potatis- och grönsaksodling

2 Företagsekonomiska åtgärder för miljön i potatis- och grönsaksodling Innehåll INLEDNING Viktigt med rätt åtgärder Hög skörd med bra kvalitet viktigt för odlingsekonomin EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER Rampbevattning eller traditionell spridare?.. 9 Välj vattengiva med omsorg Våtmark Fånggrödor Vårplöjning Säker påfyllning av bekämpningsmedel Spruta vid rätt tillfälle och med bra utrustning Skyddszoner Skyddsavstånd Radmyllning i grönsaksodling Stallgödsel Fosforgödsling AVSLUTANDE REFLEKTIONER ÅTGÄRDSLISTA Det är sällan som en förmögenhet byggs upp enbart genom ett enda stort beslut eller en enda stor händelse. Oftast består en kapitaluppbyggnad av ett fåtal stora beslut och många små beslut. Åtgärderna i denna skrift handlar om de många små besluten. Om de små besluten upprepas under många år eller på många hektar blir den sammanlagda effekten betydande. Håkan Rosenqvist Lantbrukare och lantbruksekonom Greppa Näringen 2006 Text Håkan Rosenqvist Redaktör Håkan Sandin, Jordbruksverket Layout Colloco Grafisk Form Omslagsbilder Potatis. Håkan Sandin Kantzon med nyslaget gräs. Håkan Sandin Pengar. Sveriges Riksbank 2 Greppa Näringens Praktiska Råd nr 6

3 INLEDNING Viktigt med rätt åtgärder Styrning och kontroll av företaget är bland det viktigaste för företagare. Den som är medveten om hur han eller hon kan styra sitt företag samt genomföra rätt beslut kommer att ha lättare att uppnå sina mål och ha tillfredställande ekonomiskt resultat. Genom kunskap och förmåga att genomföra åtgärder som är lönsamma ges företaget goda möjligheter att utvecklas i önskad riktning. Miljöförbättrande åtgärder och sådana som förbättrar ekonomin för företagaren går ibland att förena och ibland är det en ekonomisk uppoffring att genomföra vissa miljöförbättrande åtgärder. Därmed gäller det att genomföra rätt åtgärder. Flera av de som nämns i detta häfte är lönsamma på ett flertal företag med potatis- och grönsaksodling, medan de inte kommer att vara lönsamma på andra företag med samma typ av odling. Därmed är det viktigt att du som företagaren sätter dig ned och funderar på vilka åtgärder som kan vara aktuella på just ditt företag, vilket kanske inte är samma åtgärder som på grannens gård. För miljön är första steget att finna ut tänkbara åtgärder att göra, därefter ta ställning till vilka som är intressanta att genomföra, planera för genomförandet och till sist genomföra åtgärderna. Genom att arbeta aktivt med denna arbetsgång finns det möjlighet att öka antalet åtgärder som leder till en förbättrad lönsamhet. Många av de miljömässigt bra åtgärderna är även ekonomiskt bra för den enskilda företagaren. Det gäller att finna ut vilka! Börja brett Första steget är att finna ut tänkbara åtgärder och därefter sortera fram vilka man vill undersöka vidare. Här har du som potatis- och grönsaksodlare säkert ett OBS! ARBETSGÅNG 1. Finna ut tänkbara åtgärder 2. Finna ut vilka som är intressanta att genomföra 3. Planera för genomförandet 4. Genomför åtgärderna antal åtgärder som du funderat på, men inte på allvar analyserat vad de skulle innebära på just ditt företag. Dessutom kan du skaffa dig information via informationsmöten, kurser, studiecirklar, trädgårds-, lantbrukstidskrifter, jordbruksverkets broschyrer och hemsida samt Greppa Näringens informationsmaterial och hemsida samt från rådgivare och kollegor. Detta häfte är tänkt att vara en viktig hjälp för att finna ut intressanta åtgärder. Läs även i broschyren om stöd för miljövänligt jordbruk från Jordbruksverket och se om det utbetalas stöd för någon åtgärd som kan vara lönsam på just din gård. Diskutera gärna med någon annan potatis- och grönsaksodlare som utfört åtgärderna och hör om han är nöjd samt har tips om de olika åtgärderna och deras genomförande. Sortera fram intressanta åtgärder Nästa steg är att finna ut vilka åtgärder som du vill genomföra. Här kan det vara lämpligt att sätta sig ned vid skrivbordet med miniräknare eller dator och försöka bedöma lönsamhet och konsekvenser. Avfärda inte åtgärder i ett alltför tidigt stadium. Glöm inte att många små belopp tillsammans kan utgöra ett hyfsat belopp. Ett alternativ är att ta hjälp av rådgivare med de åtgärder du vill ha studerade samt för att få inspiration till nya idéer. Några användbara adresser för ekonomi och miljö Statens Jordbruksverk: Greppa Näringen: Hushållningssällskapen: Sveriges Lantbruksuniversitet: Institutet för jordbruks- och miljöteknik: Improved: Fødevareøkonomisk institut: Rent-Vatten: Företagsekonomiska åtgärder för miljön i potatis- och grönsaksodling 3

4 till att åtgärder inte genomförts. Några anledningar kan vara: Att företagaren inte är medveten om och inte har kunskap om vilka åtgärder som är lönsamma. Passivitet. Denna passivitet har säkert många olika förklaringar. Det kan t ex bero på att det är relativt små belopp för vissa åtgärder eller brist på tid för planering och genomförande. Att det inte är lönsamt på just den aktuella gården. Det kan även finnas icke ekonomiska motiv för att inte genomföra en åtgärd. Exempel Skrivbordsarbete är en viktig del av styrning av företaget till förbättrad ekonomi och miljö. Foto Håkan Rosenqvist Planering av åtgärder Under tiden de olika åtgärderna gås igenom kan det vara lämpligt att föra minnesanteckningar, dels för kommande års genomgång av åtgärder och dels som hjälpmedel för de åtgärder som du tänker genomföra. Det kan även vara bra att skriva ned en lista på de åtgärder som inte skall genomföras samt motiven till varför de inte skall genomföras. Det kan dels vara bra att ha denna minneslista när man gör denna genomgång något senare år och dels kan förutsättningarna ändras, t ex på grund av ändring av stödregler. För de åtgärder som verkar intressanta att genomföra bör du planera hur genomförandet skall ske. Vissa åtgärder innebär kanske inte särskilt mycket planering medan andra kräver relativt mycket planering som t ex att anlägga en våtmark. En hel del av denna planering och förberedelse kan ske under vinterhalvåret. Exempel på åtgärder är fånggrödor, vårplöjning, skyddszoner, beräkningar av anpassade gödselgivor efter årets förutsättningar, åtgärder för att utnyttja stallgödseln på ett bättre sätt, utrustning och strategier för bevattning, bekämpningsmedelsanvändning, växtodlingsplan som kombineras med ekonomisk analys samt anläggande av våtmarker. Genomförande När det gäller åtgärder som du finner intressanta men inte genomfört bör du ställa dig frågan; Varför har jag inte genomfört dessa? Om det inte finns ett bra svar bör du ta tag i åtgärden och genomföra den året därpå. Det finns säkert många och skiftande anledningar Genom att ägna en timme åt att läsa igenom detta häfte till låt oss säga en timkostnad på 180 kronor innebär detta en kostnad på 6 kr per hektar för en 30 hektars gård. Med en ekonomisk livslängd på 5 år innebär det att resultatet skall förbättras med strax över 1 kr per hektar och år. Med stor sannolikhet kommer denna typ av kunskapsuppbyggnad som leder till en bättre styrning av företaget att generera bättre timpeng än vad delar av det praktiska arbetet ute på gården kommer att generera. Många små bäckar För många av åtgärderna handlar det om relativt små belopp. Varje enskild åtgärd handlar kanske inte om så stora belopp, men tillsammans ger de kanske effekt på resultaträkningen. Dessutom finns det så mycket mer åtgärder som kan göras utöver de som omnämns i detta häfte. Många små beslut i rätt riktning leder till rejäla belopp. Utförs dessutom åtgärderna på många hektar under många år kan den ekonomiska betydelsen bli väsentlig. En annan aspekt på lönsamheten är hur konsumenten påverkas att välja svenska livsmedel med ett tro- Det är sällan som en förmögenhet byggs upp enbart genom ett enda stort beslut eller en enda stor händelse. Oftast består en kapitaluppbyggnad av ett mindre antal stora beslut och många små beslut. Åtgärderna i denna skrift handlar om de många små besluten. Speciellt om de små besluten upprepas under många år eller på många hektar blir den sammanlagda effekten betydande. 4

5 värdigt miljöarbete. Ytterligare en aspekt är att om sektorn själv arbetar med miljöfrågorna minskar behovet av fortsatt detaljreglering avseende växtnäring och växtskydd. Ha god styrning av företaget Att göra rätt åtgärder i rätt tid med bra precision är viktigt både för företagets lönsamhet och för miljön. God styrning och kontroll av verksamheten får med andra ord både ta tid i anspråk och kosta pengar. Kunskap i form av facklitteratur, utbildning, rådgivning och studiebesök är några sätt att öka kunskapen om att sköta odlingen på ett resurseffektivt sätt. Planera aktivt för att bygga upp den kunskap som just ditt företag behöver. Utöver kunskap som verktyg för att styra ditt företag finns det även tekniska hjälpmedel som t ex bra utrustning för spridning av bekämpningsmedel och växtnäring, bevattningsprognoser, evaporimeter, regnmätare, Nitracheck, Kalksalpetermätare, N-sensorer, jordprover, markkartor, GPS m m. Om det finns tillräckligt arealunderlag finns det ofta både ett investeringsutrymme och ekonomiska förutsättningar att lägga ned tid på styrning och kontroll. Ofta innebär ett större arealunderlag större ekonomiskt utrymme för investeringar och användande av tid för kontroll och styrning. Ett sätt att skapa detta ökade investeringsutrymme är att samverka med andra odlare både vad beträffar maskiner och vad gäller organisatoriska frågor. Varför t ex inte åka ut gemensamt och se på varandras grödor och därmed få en diskussionspartner och den andres kunskap om odlingstekniska aspekter. På detta vis fördelas kostnaden att bygga upp kunskap på en större areal. Varje procent i inbesparade växtnäringskostnader, inbesparade bekämpningsmedelskostnader, minskad energiförbrukning för bevattning, ökad skörd eller bättre kvalitet leder till bättre totalekonomi för företaget. Varje procent i minskade kostnader eller ökade intäkter utgör kanske 5 till 10 procent i inkomstökning. Att hitta de sista procenten i kostnadsreduktioner eller intäktsökningar utgör ofta skillnaden mellan att ha ett normalbra företag och ett frontföretag vad beträffar lönsamhet och miljöanpassning. Dina produktionsvillkor Bilden av ditt företag Bilden av dig påverkar din verkligenhet Din verksamhet Vad vill du vara? Normalföretagare eller frontföretagare? Hög skörd med bra kvalitet viktigt för odlingsekonomin I grödor med hög omsättning behöver det inte vara särskilt stora förändringar i skördens storlek eller kvalitet för att det skall få stor betydelse på det ekonomiska resultatet. Därmed är det viktigt att både arbeta för att få höga hektarskördar och en kvalitet som ger ett bra pris på produkten. Det finns flera olika faktorer som styr skördens storlek och skördens kvalitet. Några sådana är att styra odlingsinsatserna väl, ha en bra växtföljd och lagom stor odling i förhållanden till areal och vad man hinner med att sköta på ett bra sätt. Är potatisarealen rätt anpassad För gårdar med stor andel potatis eller andra specialodlingar kan det vara svårt att hinna utföra odlingsåtgärder som t ex bevattning och skörd i rätt tid och då kan det vara lönsammare att minska odlingen. En minskad odlingsareal med t ex 10 procent behöver inte innebära en minskning av skördeintäkten med 10 procent. Om växtföljden förbättras och odlingen slopas på de minst lönsamma markerna, blir det lättare att hinna med att bevattna samt att skörda vid en mer lönsam tidpunkt. Då kommer både kvaliteten och hektarskördarna att öka. Därmed är det viktigt att finna ut vad som är en lagom potatis- eller grönsaksareal kan vara för just dig. Företagsekonomiska åtgärder för miljön i potatis- och grönsaksodling 5

6 Korta rader i spetsar på fältet samt vändtegar har oftast en betydligt sämre odlingsekonomi än fältet i helhet. Kostnaderna för att odla dessa delar av fältet är högre än för fältet i helhet samtidigt som intäkterna är lägre. Dels kommer det att sprutas och spridas mer gödning utanför grödan eller dubbelköras vid spetsar och vändtegsrader och dels kommer maskinkostnaderna att bli högre. Korta rader leder även till låg maskineffektivitet. På vändtegar är dessutom ofta skörden lägre, samtidigt som kvaliteten på grödan på vändtegen avviker från det övriga fältet. Dessutom ligger ofta vattendrag intill vändtegar, vilket innebär att det ur miljösynpunkt är extra utsatta ytor. Att träda vändtegar eller att ha gräsbevuxna vändtegar är ofta ett ekonomiskt intressant alternativ. Det går att göra åtgärder för att öka den ekonomiskt optimala potatis- eller grönsaksarealen för det enskilda företaget. På maskinsidan kan det finnas möjlighet till investeringar i ökad kapacitet samt samverkan med andra potatis- eller grönsaksodlare. Det kan även finnas organisatoriska lösningar som ökar kapaciteten för enskilda arbetsmoment. Exempel på organisatoriska sätt att öka kapaciteten kan vara att en lantbrukare utan potatisodling kör iväg en leverans potatis om dagen åt potatisodlaren med sina vagnar och att potatisodlaren t ex hjälper den andra lantbru- Blir det verkligen ett positivt odlingsnetto på de yttersta raderna? Foto Håkan Rosenqvist karen att med sina vagnar att köra undan spannmål vid spannmålsskörden. På detta sätt ökar kapaciteten vid potatisskörden utan nyinvesteringar. Ett annat exempel på organisatoriska lösningar kan vara att två lantbrukare hjälper varandra med att flytta bevattningsmaskinerna så att de tar vartannat dygn och flyttar maskinerna åt varandra. Då kanske det går lättare att även flytta maskinerna om nätterna. På detta sätt kanske maskinerna utnyttjas bättre och bevattningsgivan kan bättre anpassas efter vad som är en lämplig bevattningsgiva, än efter att maskinen skall komma in vid lämplig tidpunkt på dygnet. Ytterligare ett exempel på organisatoriska lösningar är när lantbrukare odlar potatis- eller grönsaker på andras mark. Genom att odla t ex potatis på en annan gård som inte odlar potatis kan potatisarealen ökas utan att växtföljden ansträngs. Eventuellt kan den icke potatisodlande lantbrukaren i gengäld odla andra grödor på potatisodlarens mark. På detta sätt har båda gårdarna fått en förbättrad växtföljd. Dock bör det finnas bevattningsmöjlighet där det odlas potatis och grönsaker. 6

7 Exempel En förbättrad växtföljd kan leda till högre skörd, högre kvalitet samt minskade kostnader för svampbekämpning. Hur mycket detta är värt skiftar kraftigt mellan olika gårdar, olika grödor och olika år, men i ungefärliga belopp kan varje procent i högre skörd för matpotatis värderas till strax under 300 kr per hektar och varje procent högre pris till strax över 300 kr per hektar vid skördenivån 35 ton matpotatis per hektar. En minskning av svampbekämpningsbehovet med 10 procent minskar kostnaderna med strax under 300 kr per hektar potatis. En viktig fråga som potatis- och grönsaksodlaren bör ställa sig är: Har jag rätt areal med potatis och grönsaker? Nedanstående frågor kanske leder till reflektioner. Hur skulle du som odlare besvara dessa frågor? Vad skulle nettot bli av olika arealer? Är nettot av potatis- grönsaksodling högre än andra grödor eller uttagen areal på samtliga fält och delar av fälten? Räcker bevattningskapaciteten? Hur skulle skörd och kvalitet ändras med mindre areal att bevattna? Vad är nettot på de först upptagna potatisarna, mitt i säsongen samt de sista potatisarna? Är det tillräckligt långt mellan växtföljdkrävande grödor i växtföljden? Hur är maskinkapaciteten anpassad? Kan maskinkapacitet ökas på något billigt sätt, t ex genom fler skördetimmar per dag, samverkan, att andra arbeten lejs bort under skördesäsongen? Skaffa mer mark att odla potatis eller grönsaker på, markbyten? Samverkan kan i många fall både leda till bättre ekonomi och bättre miljö. Att samverka genom att odla grödor på varandras mark är ett sätt att kunna expandera inom potatis och grönsaksodling utan att anstränga växtföljden. Givetvis finns det både för- och nackdelar med denna form av samverkan. Positiva aspekter + göra det man är duktig på + storleksmässiga fördelar + förbättrad växtföljd ger högre skörd och mindre bekämpning, bättre växtnäringsupptag + annat företag kanske är effektivare på omväxlingsgrödor (t ex spannmål) till potatis och grönsaker + kan eventuellt minska maskinpark vid slopande av annan odling (t ex spannmålsodling) + ökad potatis och grönsaksodling kan leda till ökad omsättning och sysselsättning + ej potatis- och grönsaksodlare får också förbättrad växtföljd. Negativa aspekter specialisering kan öka företagets risk längre avstånd mellan fält år då det inte odlas potatis eller grönsaker på fälten minskar kontroll och styrning på bl a ogräs, fosfor och markpackning. finns det bevattningsmöjlighet? organisatoriska frågor. Vad innebär högre skörd och bättre kvalitet? När skörden ökar så ökar även kostnaderna, vilket innebär att hela den ökade intäkten inte är vinst. Nedan visas ett exempel på hur intäkter, kostnader och netto ökar med ökad potatisskörd. Som vi kan se av nedanstående exempel så är inte hela intäktsökningen p g a högre skörd vinst. Förbättras däremot kvaliteten så innebär detta inte samma ökning av kostnaderna. Därmed kan vi konstatera att Exempel på ekonomiskt värde av ökad potatisskörd Skördevärde höst Reduceras med N-gödsling P-gödsling K-gödsling Upptagning Transport Summa Nettot 90 öre/kg 2 öre/kg (2 kg N/ton potatis) 1 öre/kg (0,5 kg P/ton potatis) 1 öre/kg (4 kg K/ton potatis) 5 öre/kg 4 öre/kg 13 öre/kg 77 öre/kg Exempel Företagsekonomiska åtgärder för miljön i potatis- och grönsaksodling 7

8 Gräsbevuxen vändteg i stället för potatis med svag lönsamhet. Foto Håkan Rosenqvist 1 procent högre pris är mer värt än 1 procent högre skörd. Åtgärder för att förbättra kvaliteten är alltså mycket viktiga för potatis- och grönsaksodlingens ekonomiska utfall. En stor del av kostnaderna i potatisodling är arealberoende, vilket innebär att kostnaderna är mer beroende av vilken areal vi odlar än av vilken skörd vi får. Därmed kan vi i vissa fall öka nettot genom att minska arealen och öka skörden. En stor del av kostnaderna i potatisodling är arealberoende. Då är det ofta bättre att sträva efter höjd kvalitet, höjd skörd genom god styrning och kontroll än ökad areal potatis. Lönsamt att lägga ned tid på styrning och kunskap om odlingen Eftersom omsättningen är relativt hög inom potatisoch grönsaksodling är det viktigt att styra odlingen väl. Därmed är det ofta lönsamt att lägga ned tid på både kunskapsuppbyggnad om potatis- och grönsaksodling och tid på att styra odlingen väl. Lägger man ned en timmes extra arbete krävs det en ökad potatisskörd på totalt 230 kg vilket innebär 23 kg högre skörd per hektar och nedlagd timme med 10 hektar potatis. Kostnaden för en timme arbete motsvarar ett högre pris på 0,05 procent (0,5 promille) p g a högre kvalitet med en potatisareal på 10 hektar. Med andra ord kan man med 10 hektar potatisodling lägga ned ca 20 timmars merarbete för att höja priset med en procent. Kontentan av ovanstående är att det är försvarbart med både tidsåtgång och andra kostnader för att styra sin potatis- och grönsaksodling mot en hög kvalitet och en hög skörd. Att göra insatser med hög precision vid rätt tidpunkt samt ha god växtföljd och lämplig jord för grödan, är viktigt för att få en bra ekonomi med låg miljöbelastning. God styrning och kontroll är grunden till god ekonomi och god miljö. Nedanstående punkter finns det nog enighet om, dock finns förbättringsmöjligheter på de flesta företag. Genom att tänka igenom hur nedanstående punkter kan vara aktuella för ditt företag, finns det kanske några punkter som kan vara intressanta för dig att arbeta vidare med. Bra växtföljder friska kulturer God styrning av vatten, växtnäring och bekämpning Anpassad maskinkapacitet Högt kapacitetsutnyttjande på maskiner med låga läglighetskostnader. Samverkan? Hög kunskapsnivå och genomförande av rätt åtgärder vid rätt tidpunkt. Marginalkostnad = Marginalnytta. Endast odla potatis och grönsaker där det är lönsamt att odla potatis och grönsaker (uppföljning av kvantitet och kvalitet på olika fält, delar av fält samt olika skördetidpunkter, därefter åtgärd för att uppnå önskat produktionsresultat). 8

9 EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER Rampbevattning eller tradionell spridare? Några viktiga saker som påverkar ekonomin av att investera i rampbevattning är kvalitetsskillnader och kvantitetsskillnader på grödan, vatteneffektivitet, investeringskostnad, arealunderlag samt kostnader för att flytta bevattningsmaskinerna. Ränta och avskrivning En bevattningsmaskin 100/500 med ramp har ett listpris på kr vilket blir kr om det prutas 20 procent. En bevattningsmaskin 100/500 utan ramp har ett listpris på kr vilket blir kr om det prutas 20 procent. Det skiljer alltså kr i investering mellan dessa 2 maskiner vilket innebär en ökad kostnad på ca kr per år. Dessutom är underhållet på en rampmaskin både högre i procent av återanskaffningsvärdet samt att det är ett högre återanskaffningsvärde på en rampmaskin. Med 5 procent i underhåll för rampmaskinen blir årskostnaden kr samt med 4 procent i underhåll på den traditionella bevattningsmaskinen blir den årliga underhållskostnaden kr. Rampmaskinen är alltså ca kr dyrare i underhåll per år. Flyttningskostnader Flyttningen tar ca 30 minuter med traditionell maskin och 45 minuter med rampmaskin. Det tar alltså 15 minuter längre tid per flyttning att flytta en rampmaskin jämfört med en traditionell maskin. Dessutom kan det antas ca 15 minuter extra i ställtid per flyttning. Med en timkostnad på 400 kr för traktor, förare och bevattningsmaskin blir det en extrakostnad på 100 kr att flytta en rampmaskin jämfört med en traditionell bevattningsmaskin. Dessutom blir det ca 50 procent fler flyttningar med rampmaskin jämfört med Kommer det samma vattengiva i fältkanten som inne i fältet? Hade det varit lönsamt med rampbevattning? Foto Håkan Rosenqvist Företagsekonomiska åtgärder för miljön i potatis- och grönsaksodling 9

10 Exempel Några förutsättningar för bevattningsberäkningarna Rampmaskin Kanon Investering kr kr Underhåll % av investering 5% 4% Flyttning inkl ställtid 60 min 45 min Timkostnad vid flyttning 400 kr 400 kr Areal potatis 25 ha 25 ha Antal bevattningar per år 4 st 4 st Spridningsbredd 48 m 72 m Genomsnittlig fältlängd 350 m 350 m traditionell maskin, vilket innebär en kostnad inklusive ställtid på ca 400 kr per extra flyttning med rampmaskin. Med 25 hektar specialgrödor som årligen bevattnas 4 gånger per år blir detta 100 hektar per år som bevattnas. Med en rampbredd på 48 meter och 350 meter i genomsnittlig längd på fälten blir varje bevattningsdrag på 1,68 hektar vilket reduceras i beräkningarna till 1,5 hektar p g a att inte hela bredden alltid kan utnyttjas p g a fältformer. Detta innebär att rampbevattningsmaskinen i detta exempel behöver flyttas 67 gånger under en bevattningssäsong. En traditionell bevattningsmaskin kan beräknas ta 72 meter per drag vilket blir 2,52 hektar per drag med 350 meter långa drag. P g a fältformar reduceras denna siffra till ca 2,4 hektar. En traditionell bevattningsmaskin behöver alltså flyttas 42 gånger per säsong enligt ovanstående exempel med 4 ggr 25 hektar i bevattnad areal. Extrakostnaden för flyttning av rampmaskin blir alltså 42 ggr 100 kr plus 25 ggr 400 kr vilket tillsammans blir kr. Vatteneffektivitet För vanliga bevattningsmaskiner kan man räkna med att procent av vattnet utnyttjas av grödan för ökad tillväxt. Med rampbevattning ökar vatteneffektiviteten till procent. Om det kalkyleras med ca 70 procent vatteneffektivitet med traditionell bevattning och 82,5 procent för rampbevattning innebär detta ca 18 procent högre effektivitet på rampbevattning. Med en hektarkostnad per bevattningstillfälle på t ex kr per hektar när både fasta och rörliga kostnader för bevattning beaktats och 18 procent i ökad kapacitet p g a högre vatteneffektivitet blir detta värt 250 kr per hektar och bevattningstillfälle. För en gård med 25 hektar som bevattnas 4 ggr per år innebär detta kr per år. Kostnaden för olika gårdar är dock mycket skiftande beroende på areal och förutsättningar för bevattning. Värdet av ökad vatteneffektivitet samt intäktsförändringar från grödan är de två viktigaste posterna. Dessutom är båda dessa poster mycket skiftande mellan olika gårdar. Kostnadsreduktionen av förbättrad vatteneffektivitet är t ex större för en gård med dieselmotor till pumpen jämfört med en gård som har elmotor till pumpen. Bevattningsgivan påverkar givetvis också kostnadsreduktionen per hektar. Sammanställning av förändring av kostnader och intäkter Enligt ovanstående antaganden blir extrakostnaden för en bevattningsmaskin med ramp för en gård med specialodlingar på 25 hektar och att dessa bevattnas 4 gånger per år ca kr per år i ökad avskrivning och ränta, kr i ökat underhåll samt ca kr per år i ökade kostnader för att flytta maskinen. Den ökade kostnaden för denna gård bedöms till kr per år. Från dessa kronor skall det räknas bort värdet av ökad vatteneffektivitet vilket bedöms till kr per år. Värdet av ökad vatteneffektivitet är alltså i samma storleksklass som de sammanlagda ökade kostnaderna. Exempel Exempel på ändrade kostnader och intäkter per år vid rampbevattning Avskrivning och ränta Underhåll Flyttning av maskin Summa Ökad vatteneffektivitet Ökad skörd och bättre kvalitet Summa kr kr kr kr kr? kr kr + ökad skörd och bättre kvalitet Dessutom finns det ökade intäkter i form av ökad skörd och förbättrad kvalitet på grödan p g a jämnare bevattning. Det kan även finnas andra fördelar med en högre vatteneffektivitet i fall det inte finns obegränsat med vatten tillgängligt för bevattning. Samma kvantitet vatten räcker ju till en större areal. Om det är investerat i frekvensstyrning av elpumpen, kan även elförbrukningen per kubikmeter pumpat vatten minskas med rampbevattning. Att det inte behövs lika stor effekt till pumpen med ramp som med kanon, kan vara ytterligare ett argument för ramp i samband med 10

11 Rampbevattning är ofta ett intressant alternativ när det finns rätt fysiska förutsättningar. Foto Peter Malm, Hushållningssällskapet Kristianstad nyinvestering i pump. Även utnyttjande av kväve kommer att ske på ett effektivare sätt. För mindre arealer än den här kalkylerade, kommer det att leda till ökade kostnader för att övergå till rampbevattning. Eventuellt kan samverkan med annan odlare vara ett alternativ för att få ett större arealunderlag. Dock måste det finnas rätt fysiska förutsättningar för att ramp skall var ett intressant alternativ. Är det t ex kuperade fält, dålig arrondering eller mycket hinder på fälten är inte rampbevattning intressant. Här kan det också vara aktuellt med samverkan för att få tillräckligt arealunderlag för att både ha rampmaskin och traditionell bevattning. Välj vattengiva med omsorg Kostnader En minskad bevattningsgiva innebär dels kostnader för fler flyttningar och dels förlorad bevattningskapacitet. Om bevattningen skall flyttas 50 procent fler gånger p g a minskad giva från 30 mm till 20 mm, innebär detta 21 flyttningar extra per år med en maskin som sprider 72 meter och 32 gånger för en maskin med 48 meters bredd. Dessa beräkningar avser en gård som bevattnar 25 hektar 4 ggr per år och har i genomsnitt 350 meter långa drag. Kostnaden för traktor, förare och outnyttjad maskin bedöms till 300 kr per gång för en traditionell maskin och 400 kr för en rampmaskin. För en traditionell maskin kostar detta alltså ca kr per år och för en rampmaskin kostar det ca kr per år. Dessutom kan en extra kostnad uppkomma i form av outnyttjad kapacitet om inte maskinen flyttas direkt efter det att spridaren kommit in. Ökad skörd Vid försök i potatisodlingen ändrades bevattningsgivan från mm till 20 mm och antalet bevattningstillfällen ökades. Skörden blev ca 7 procent högre vid den intensivare bevattningen. Det är troligen minst lika stor skördehöjande effekt vid andra grönsakskulturer. I matpotatisodling med skördenivån 35 ton per hektar ökar nettot med ca kr per hektar när skörden ökar med 7 procent. Dessutom påverkas kvaliteten av antalet bevattningstillfällen. I många situationer kommer det att vara lönsamt att minska bevattningsgivorna och öka antalet bevattningstillfällen. Timpengen kommer i de flesta situationer att bli relativt bra för att flytta bevattningsmaskinen fler gånger per säsong. Det finns även ett investeringsutrymme för Företagsekonomiska åtgärder för miljön i potatis- och grönsaksodling 11

12 bevattningsmaskin med högre kapacitet. Utnyttjandet av växtnäringsämnen kommer även att förbättras med bättre anpassning av vattengivor. Ändrad avdunstning och vatteneffektivitet Avdunstningen i form av dimma i luften utgör mindre än en procent av bevattningsgivan. En jämnare spridning leder till mindre förluster och därmed en ökad vatteneffektivitet. Tre tidpunkter där det är större risk för förluster är i början på säsongen innan det att grödan täcker 50 procent av marken, när det kommer regn efter bevattning samt efter det att grödan är skördad genom att det finns mycket vatten kvar i magasinen i jorden. Ur vatteneffektivitetssynpunkt är det alltså viktigare att minska givorna i början och slutet på bevattningssäsongen samt om det finns chans till regn strax efter det att bevattningen är gjord. Genom att utnyttja tekniska hjälpmedel som t ex evaporimeter och bevattningsprognoser blir det lättare att anpassa bevattningen efter de aktuella förutsättningarna. Med en kostnad per bevattningstillfälle på kr per hektar när både fasta och rörliga kostnader för bevattning beaktats innebär varje procent i ökad kapacitet p g a högre vatteneffektivitet ca 14 kr per hektar och bevattningstillfälle. För en gård med 25 hektar som bevattnas 4 ggr per år innebär varje procent i högre vatteneffektivitet ca kr per år i inbesparade bevattningskostnader. Kostnaden för olika gårdar är dock mycket skiftande beroende på jordarter, arealer och andra förutsättningar för bevattning. Våtmark Kostnader för anläggande av våtmarker bör understiga maximalt stöd Det är viktigt att tänka igenom var våtmarken skall placeras. Detta påverkar kostnaderna kraftigt. Där naturliga förutsättningar finns i form av naturlig svacka, bra fallhöjd och om det räcker med låga vallar blir kostnaderna oftast lägst. Kostnaden för grävning är den tunga posten och svarar ofta för ca 90 procent av kostnaderna. Därmed är det viktigt att tänka igenom så att det inte blir mer grävning än nödvändigt. Utgifterna för att anlägga våtmarker och småvatten skiftar beroende på förutsättningarna. Utgifterna ligger mellan ca kr och kr per hektar. I Halland har genomsnittskostnaden varit ca kr per hektar för våtmarker. Det finns statliga stöd för anläggande av våtmarker och småvatten på jordbruksmark. Dessutom finns det skötselersättning. Stöd till anläggandet lämnas med viss andel av kostnaderna, dock högst 90 procent av stödberättigade kostnader. I vissa områden är stödet högst 50 procent av stödberättigade kostnader. Anläggningsstödet beviljas bara till de våtmarker som länsstyrelsen bedömer ha störst nytta för miljö- och naturvärden. I områden med mycket potatis- och grönsaksodling är ofta tillrinnande vatten näringsrikt. Våtmarkens placering kan vara avgörande för bifall eller avslag. Även eget arbete räknas som en stödberättigad kostnad. Stöd för anläggande är beroende av vilket län våtmarken anläggs i. I de län som stöd lämnas i är det högst kr per hektar utom för Skåne, Halland och Blekinge där det är högst kr per hektar. Kanske det varit en god timpeng på att flytta maskinen fler gånger? Foto: Peter Malm, Hushållningssällskapet Kristianstad 12

13 Det finns många tänkbara nyttor med en damm utöver att det kan vara vackert i landskapet. Foto Peter Malm, Hushållningssällskapet Kristianstad Ett villkor är att våtmarken skall finnas i minst 20 år. Det finns en särskild ersättning för skötsel. Skötselersättning lämnas med kronor per hektar i grundersättning och 800 kronor per hektar i tilläggsersättning för slåtter eller bete. Det är även viktigt att anlägga våtmarker så att skötseln kan ske på ett rationellt sätt. Om det finns möjlighet att tömma våtmarken på sensommaren underlättas skötseln. Putsning av våtmarken eller kanterna till våtmarken kan då eventuellt ske med t ex en vanlig slåtterbalk. Om våtmarken anläggs i ett län med ett maxstöd på kr ökar lantbrukarens egen investering från kr till kr med en investeringskostnad på kr exklusive bidrag. Detta försämrar ovanstående kalkyl med kr per år. Dock finns det många fall då det kostar mindre än kr per hektar att anlägga våtmark. I ovanstående kalkyl skall man dock ha i bakhuvudet att intäkterna inte lär öka med inflationen under de 10 första åren av skötselavtalet. I områden där stöd utgår med endast 50 procent av anläggningskostnaderna blir lönsamheten avsevärt lägre än i ovanstående kalkylexempel. En stor post på kostnadssidan som varierar kraftigt är markkostnaden. Alternativvärdet på marken utgör markkostnaden. På intäktssidan kan det även finnas nyttor utöver bidraget. Exempel på sådana är bevattningsmöjlighet, kräftor, fiske samt jakt. Dock kan länsstyrelserna ge restriktioner om kräftor och fiske när det utbetalas stöd för våtmarker. Om jaktvärdet skulle öka med t ex 10 kr per hektar på en 100 hektars fastighet, innebär detta ett ökat netto med kr på ett hektar våtmark. En damm på 0,5 hektar vars vattenyta kan sänkas med 1 meter innebär kbm, vilket räcker för att bevattna 25 hektar med 20 mm. Om det finns begränsningar i mängden tillgängligt vatten för bevattning är det extra värdefullt med detta tillskott av bevattningsmöjlighet. Exempel Exempel på våtmarkskalkyl Max stöd Max stöd kr kr Intäkter Bidrag skötsel, grundersättning kr Bidrag skötsel, tilläggsersättning kr Kostnader Avskr, ränta (8,7% av 16 kkr, 6% ränta, 20 år) kr Avskr, ränta (60 kkr, 6% ränta, 20 år) kr Putsning med slåttermaskin -800 kr -800 kr Manuella arbeten, 2 timmar per år -300 kr -300 kr Netto (över till att täcka markkostnad) kr kr Företagsekonomiska åtgärder för miljön i potatis- och grönsaksodling 13

14 Fånggrödor Fånggrödor och/eller vårplöjning är ekonomiskt intressant på många gårdar i och med stöden på 900 kr per hektar för fånggrödor och 400 kr per hektar för vårbearbetning. För att erhålla stöd för fånggrödor efter potatis, rotfrukter eller grönsaker skall fånggrödan sås snarast efter skörd av huvudgrödan. Fånggröda som sås efter potatis, rotfrukter eller grönsaker får brytas tidigast den 1 januari. Exempel Kalkylexempel på fånggrödor efter potatis, rotfrukter eller grönsaker antal à pris kr/ha Intäkter Miljöersättning för fånggrödor Summa intäkter 900 Kostnader Utsäde fånggröda, kg Sådd av fånggröda, ggr Kvickrotsbekämpning 1/ Summa kostnader 440 Nackdelar Det år fånggrödan odlas kan plöjningen försenas och därmed komma att ske under mindre gynnsamma förhållanden, än vad som annars skulle ha skett. Detta kan leda till ökade plöjningskostnader det aktuella året, lägre skörd året därpå samt fleråriga packningsskador i marken. Dessa kostnader är mycket skiftande. I synnerhet vid sen vårplöjning av fånggrödan ökar risken för att fånggrödan tar upp kväve som annars skulle ha varit tillgängligt för nästföljande gröda. Kvävet i fånggrödan frigörs till stor del senare än vad som är önskvärt för nästföljande gröda. Fånggrödorna kan orsaka minskad flexibilitet i växtföljden p g a att åtagandet med fånggrödor är flerårigt. Dessutom finns det inte möjlighet att så höstsådda grödor på fält med fånggrödor, vilket innebär att anpassning av grödval med sena beslut minskar. Att det inte kan sås höstraps med reducerad jordbearbetning, utan i stället havre eller vårraps, kan innebära resultatsänkningar på långt över kr per hektar för de aktuella fälten. Resultat +460 Nettot av fånggrödor och vårplöjning är positivt i många situationer. Kostnaden för sådd och utsäde utgör en betydande post i kalkylen. Kostnaden för sådden kan i vissa fall minskas genom t ex frösåddutrustning på gödningsspridare. Utöver de faktorer som medtagits i ovanstående kalkyl finns det ett antal andra för- och nackdelar vars ekonomiska värde är skiftande och osäkert. Nedanstående beräkning skall inte tolkas som annat än exempelberäkningar. Fördelar Fånggrödor kan, särskilt på lättare jordar, bidra till kväveförsörjningen till efterföljande gröda. Om kvävegödslingsbehovet antas minska 2 kg med en antagen effekt på 5 år förbättras fånggrödekalkylen med ca 70 kr per hektar. Fånggrödor har en positiv inverkan på mullhalt och aggregatstruktur i jorden. Detta kan leda till högre skörd och därmed högre intäkter. Intäktsökningen är bl a beroende av jordarter och grödor. Bilden visar en insådd fånggröda. I potatis- och grönsaksodling använder man sig av eftersådda fånggrödor. Foto Rolf Lindholm 14

15 Vårplöjning Lönsamhetspåverkan av vårplöjning i stället för höstplöjning är till stor del beroende av det enskilda företagets situation. På gårdar med jordarter som passar för vårplöjning kan det även vara ekonomiskt försvarbart utan beaktande av stödet på 400 kr per hektar. Ur stödsynpunkt räknas plöjning efter nyår som vårplöjning. Möjligheter att sprida stallgödsel före vårplöjning kan förbättra lönsamheten av vårplöjning. Sysselsättning och maskinutnyttjande behöver också beaktas vid ställningstagande om vårplöjning är ett intressant alternativ och hur stor areal som skall vårplöjas. Skördepåverkan är ofta den viktigaste faktorn vilket både kan vara positivt och negativt beroende på jordart och grödval. Kvickrotsförekomsten kan öka med vårplöjning vilket innebär ett ökat bekämpningsbehov. En extra körning med Roundup vart tredje år med vårplöjning kostar ca 90 kr per år med vårplöjning. Dessutom kan det ske en skördesänkning när kvickroten ökar. Säker påfyllning av bekämpningsmedel Biobädd Bekämpningsbehovet i potatis- och grönsaksodling är oftast större än i spannmålsodling. Sprutan används vid många tillfällen under säsongen, vilket gör det viktigt med bra påfyllnads- och rengöringsplats. Det finns många olika sätt att göra en biobädd och därmed blir även investeringskostnaden skiftande. Många biobäddar byggs efter devisen man tager vad man haver, vilket gör att den enskilda lantbrukarens finurlighet och förutsättningar påverkar kostnaderna i väsentlig grad. En del material finns redan på gården som t ex halm och jord vilket mestadels innebär en arbets- och maskinkostnad. Torvmull, betong för gjutning av plintar, balkar, körramper och gräs kan behöva inhandlas. Kostnader för inköp av detta är mycket skiftande men kan bedömas till ca kr. Grävningen bedöms kosta ca kr. Tidsåtgång för eget arbete med att bygga biobädden bedöms till 2 dagar vilket innebär en kostnad på kr. Dessutom åtgår det också egna traktor- och lastartimmar vilket bedöms kosta 600 kr. Summa investeringskostnad blir därmed ca kr. Utöver investeringskostnaden i själva biobädden kan i vissa fall tank för vattenpåfyllnad behöva flyttas eller rör behöva ändras. Kostnaderna för detta är mycket skiftande. Med en investeringskostnad på kr för själva biobädden samt kr för att anpassa påfyllnadstanken blir den sammanlagda investeringen kr. Med en livslängd på 15 år och 6 procent i real kalkylränta motsvarar detta en årlig kostnad på kr. Underhåll Material i biobädden kan behöva bytas ut ca vart sjätte år. Det kan behövas ny torv, halm och jord samt nya grästorvor på skadade fläckar. Kostnaden för detta består till stor del av arbete. Med ca 8 timmars arbete vart sjätte år samt 0,5 timmar årligen motsvarar detta en arbetskostnad på ca 280 kr per år. Kostnader för traktor- och lastartimmar bedöms till ca 400 kr vart sjätte år, vilket blir ca 70 kr per år. Torvmullen bedöms kosta ca 500 kr vilket motsvarar 80 kr per år. Gräs att lägga ut på biobädden för att ersätta befintligt gräs bedöms till 500 kr vart sjätte år vilket motsvarar ca 80 kr per år. Genomsnittlig underhållskostnad blir därmed ca 400 kr per år. Om avståndet mellan bekämpningsmedelsförråd och påfyllnadsplats förlängs ökar tidsåtgången i samband med sprutning. Här bör timkostnaden tas upp till en högre kostnad än för vanligt arbete p g a att denna tid ofta är värdefullare än en genomsnittlig timme. Tjugo minuter i extra tidsåtgång per år kan kanske innebära ca 100 kr i årlig kostnad. Sammanställning av kostnader Avskrivning och ränta kan bedömas till ca kr per år och underhåll kan bedömas till ca 400 kr per år. Om kostnad för extra tidsåtgång bedöms till 100 kr per år blir årskostnaden kr. På en femtio hektars gård innebär biobädd en ökad kostnad med 50 kr per hektar och år. För stora gårdar är hektarkostnaden mindre och för små gårdar är hektarkostnaden större. För många mindre och medelstora gårdar är det ett ekonomiskt intressant alternativ att leja in sprutning alternativt samverka med andra lantbrukare oberoende av om det skall investeras i biobädd eller ej. Det kan vara lämpligt att fundera i dessa banor innan en biobädd anläggs. Betongplatta Om det finns en befintlig betongplatta som t ex en tidigare gödselplatta kan detta utgöra ett billigt alternativ till biobädd. Att bygga en ny betongplatta med en tät Företagsekonomiska åtgärder för miljön i potatis- och grönsaksodling 15

16 Hårdgjord platta, biobädd eller kanske leja in bekämpningen? Foto Lars Törner, Odling i Balans behållare enbart för att fylla på sprutan innebär högre kostnader. Om en sådan platta byggs är det en stor fördel om det även finns annan användning för denna platta. Byggkostnad för själva plattan bedöms till ca kr. En tung post tillkommer för tät behållare, grävning till denna, tak till behållare samt anslutning till behållare. Kostnader för detta bedöms till ca kr, men varierar kraftigt mellan olika gårdar. Den sammanlagda investeringen blir ca kr vilket innebär en årskostnad på ca kr. Dessutom tillkommer en årlig kostnad för att tömma behållaren. Om det i stället finns en gödselbrunn att ansluta plattan till bedöms investeringen till ca kr vilket motsvarar en årskostnad på ca kr. Om vattentank behöver flyttas tillkommer kostnad för detta. Spruta vid rätt tillfälle med bra utrustning Genom att bekämpa kemiskt vid rätt tillfälle och med bra utrustning kan preparatåtgången minskas och/ eller effekten ökas. En väl avvägd dos efter förutsättningarna är också viktigt. Målet med bekämpning är ju inte bara att få ut en viss mängd preparat per hektar utan att få grödor av bra kvalitet och att få så högavkastande grödor som möjligt i förhållande till kostnaden. Preparatkostnaden per hektar kan uppgå till ca kr i potatisodling, kr i palsternacksodling, kr i morotsodling och kr i lökodling. Om det går att sänka dosen med 10 procent utan att försämra effekten nämnvärt kommer det årliga resultatet att stiga med ca 200 till 400 kr per hektar. För varje procent i skördehöjning genom en väl anpassad bekämpning ökar nettot i matpotatisodling med ca 300 kr. Dessutom kan kvaliteten och därmed priset på grödan förbättras. Man skall även ha i åtanke att många preparat även har en negativ effekt på nyttoväxtens tillväxt. Bättre effekt av bekämpningsmedlen kan mycket väl betala att man bekämpar utanför ordinarie arbetstid, studerar gröda och väder så man hittar en bra tidpunkt för bekämpning, har en spruta av bra kvalitet, servar den väl, byter munstycken när de börjar bli slitna och har rätt munstycke för respektive bekämpning. Spruttest kan därmed i många fall vara en lönsam åtgärd. Om man har 100 hektar där nettot höjs med i genomsnitt 100 kr per hektar p g a bättre sprututrustning ökar lönsamheten med kr per år. Detta ger ett ökat investeringsutrymme i bättre utrustning på ca kr till kr. Skyddszoner Några argument utöver de miljömässiga för att anlägga skyddszon är: låg skörd vid fältkant, vändteg, att använda mark för att köra till och från fält, att ställa bevattningsmaskin på samt att foder från skyddszon används till djur eller förbättrad jakt. Om alternativvärdet på marken där skyddszonen skall ligga är lägre än ca kr per hektar exklusive gårdsstöd är troligen skyddszon ett ekonomiskt intressant alternativ. I och med att det utöver miljöersättning på kr per hektar även utgår gårdsstöd blir nettot av skydds- 16

17 zoner ofta relativt bra. Dock är detta stöd stängt för nya ansökningar under 2005 och Tidigare har det funnits krav på årlig skörd av skyddszoner för att få stödet på kr per hektar. Detta skördekrav har slopats. Möjligheten att skörda skyddszoner efter 15 juli och använda gräset som foder finns kvar. Med en insåningskostnad på 675 kronor som fördelas ut på 5 år, blir insåningskostnaden 160 kronor per år. Kostnad för putsning bedöms till 260 kr, vilket tillsammans blir 420 kronor per hektar och år. Dessa kostnader förutsätter att det inte är alltför små ytor som är skyddszoner på aktuell gård. Vid små ytor antas hektarkostnaden öka med 50 procent, vilket innebär en fast kostnad på ca 210 kronor per gård som har skyddszon. För en skyddszon på 0,5 hektar innebär det kostnader på ca 315 kr, vilket blir 630 kronor per hektar. Dessutom tillkommer markkostnaden som är beroende markens alternativvärde. Med en ersättning på kronor per hektar i stöd innebär det att åtgärden är lönsam för lantbrukaren med ovanstående förutsättningar, om alternativkostnaden på marken är lägre än ca kr per hektar exklusive gårdsstöd. Den mest avgörande posten är alltså alternativvärdet på marken där skyddszonen ska ligga. När det odlas grödor med hög omsättning som t ex potatis blir ofta alternativvärdet på marken negativt vid låga skördenivåer eller låga kvaliteter på produkten. Därmed kan det vara intressant att ej odla potatis på mark som har sämre odlingsförutsättningar. En fråga man kan ställa sig som lantbrukare är: Skulle jag vara beredd att arrendera den aktuella marken där skyddszon ska ligga, till ett arrende av kr per hektar exklusive gårdsstöd och bruka marken som idag? Om svaret är att man skulle vara beredd att arrendera just denna mark för mer än kr per hektar exklusive arealstöd bör man inte anlägga skyddszon, när vi endast ser på de penningmässiga aspekterna. Skulle vi med de stödregler som gäller 2006 svara att vi inte skulle vara beredda att arrendera denna mark för kr per hektar exklusive gårdsstöd skulle det ha varit ekonomiskt intressant med skyddszon på denna mark. Alternativvärdet på marken påverkas framförallt av skördenivå, priser, grödval och arealstödets storlek. Även maskinkostnaderna och andra kostnader påverkar alternativvärdet på marken. Marker där skyddszoner är belägna, kan vara kostsammare att bruka än genomsnittlig mark p g a träd och buskar vid fältkanten. Även skörden kan vara lägre om t ex skyddszoner utgör vändteg eller det finns andra faktorer som reducerar skörden vid denna fältkant som t ex markpackning från körspår. Dessutom kan det vara praktiskt att kunna köra vid fältkanten med traktorer, utan att man kör ned någon gröda. För grödor i rader som t ex potatis, morötter och sallad är det extra värdefullt att få raka kördrag. Eftersom det ur stödsynpunkt går att variera bredden på skyddszonen mellan 6 och 20 meter går det att få rakare fältkanter. Det finns ett flertal andra faktorer för den enskilda lantbrukaren som påverkar alternativvärdet på marken där skyddszonen placeras, som t ex viltvårdsintresse. Hade marken där skyddszonen är belägen ett positivt odlingsnetto innan den blev skyddszon? Foto Erik Karlsson Företagsekonomiska åtgärder för miljön i potatis- och grönsaksodling 17

18 Skyddszoner intill vattendrag kan förbättra förutsättningarna för det vilda. Om det görs viltvårdande åtgärder på 0,5 procent av gårdens åkerareal och värdet av förbättrad jakt bedöms till 5 kr per hektar för hela gården, innebär detta att viltvårdsvärdet blir kr per hektar skyddszon. Skyddsavstånd Kostnaden för osprutade skyddsavstånd är mycket varierande. Dels skiftar kostnaden mycket mellan olika år och olika grödor och dels mellan olika gårdar. Ofta handlar det om en relativt liten areal sprutfri skyddszon per gård, vilket gör att det inte blir någon stor kostnad. Den yttersta metern på fältet har dessutom andra odlingsförutsättningar än fältet i helhet vad beträffar ogräsförekomst och gödsling. Det innebär att det ekonomiska nettot av den yttersta metern och runt brunnar inte blir detsamma som för det övriga fältet. Både skördens storlek och kvaliteten påverkas negativt av osprutade skyddsavstånd samtidigt som kostnaden för bekämpningsmedel minskar. Utöver kostnader för lägre skörd och lägre kvalitet tillkommer kostnad för ökad mängd ogräs i kommande grödor, alternativt en ökad jordbearbetning på de sprutfria skyddsavstånden. Dock är det en relativt liten areal som inte är aktuell att bekämpa på grund av skyddsavstånd och då speciellt om areal intill bäckar utgör skyddszon med ett stöd på kronor per hektar (se åtgärd om skyddszoner). Väljer man att ha gräsbevuxen skyddszon med stöd på kronor per hektar vid bäckkanten återstår endast kvm. Om det odlas specialgrödor som t ex potatis, rotfrukter, sockerbetor eller grönsaker blir kostnaderna för skyddsavstånd högre än inom spannmålsodling. Exempel Låt oss ta ett exempel med en gård på 100 hektar åker med 500 meter bäckkant, 500 meter diken och 5 brunnar. Areal skyddszon för denna gård blir: Bäckkanter 500 x 6 meter = kvm Diken 500 x 6 meter = kvm Brunnar 5 st x 200 kvm = kvm Summa kvm Ett i många fall lämpligt alternativ kan vara att ha en permanent gräsremsa vid fältkanten intill öppna diken. Den i många fall största kostnaden för detta utgörs av markkostnaden, vilken är beroende av markens alternativvärde. Kostnaden för insådd av gräs samt eventuell putsning av detta gräs skiftar mycket beroende på om det finns andra gräsbevuxna marker på gården, men kan i många fall bedömas till under kronor per hektar exklusive markkostnad. Hektarkostnaden för putsning och insådd av gräsremsor kan dock bli relativt hög p g a att det är små arealer som är aktuella. Osprutade skyddsavstånd har även en positiv effekt för födointaget för vilda djur vilket förbättrar jaktmöjligheterna. Radmyllning i grönsaksodling Det finns olika sätt att radmylla. Exempel på placering av myllningsaggregat är på precisionssåmaskin eller på planteringsmaskin, vilket innebär en investering på ca kr. Investeringens storlek varierar beroende av kostnader för montering, antal rader etc. Det finns även separata myllningsaggregat som antingen kan kopplas baktill på traktorn i trepunktslyften eller i fronten när det finns frontlyft på traktorn. Dessa separata myllningsaggregat kostar kr till kr. Monteringskostnader är mycket skiftande beroende på situationen. Djupmyllning kan även ske med hjälp av såmaskiner med bearbetande såbillar som t ex Väderstads Rapid. Radgödsling kan ske i samband med radhackning om man önskar dela upp handelsgödselgivan ytterligare under odlingssäsongen. De fasta extra kostnader som uppkommer p g a att man innehar radmyllningsutrustning är ränta, värdeminskning, underhåll, förvaring och försäkring. Alternativet kan vara att leja in ett radmyllningsaggregat. Dessutom tillkommer det kostnader i samband med användandet av utrustningen, vilket till stor del är beroende av hur utrustningen används. Den årliga fasta kostnaden för ett radmyllningsaggregat som placeras på en planteringsmaskin med behållare för gödning framtill på traktorn kan bedömas till ca kr i ränta och värdeminskning vid en ekonomisk livslängd på 10 år samt ca kr per år i underhåll, förvaring och försäkring, vilket tillsammans blir ca kr per år. Utöver dessa fasta kostnader tillkommer rörliga kostnader för tidsåtgång för påfyllning av gödning i samband med plantering. 18