Den akademiska hierarkin

Transkript

1 Skolväsende I städerna finns skolor där de enklaste färdigheterna inom läskunnighet, räkning, historia och lagkunnighet lärs ut mot betalning, något som de flesta från medelklassen och uppåt har råd med. Vanligen går man i sådan småskola mellan ungefär sju och tio års ålder, varefter de flesta blir lärlingar inom något yrke, oftast föräldrarnas. På landsbygden finns det här och var motsvarigheter, men ofta faller undervisningen där den förekommer istället på kringvandrande lärare som stannar några månader på en plats innan de drar vidare. Skrån och gillen ansvarar för vidareutbildning för de allra flesta i form av ett lärlingssystem. Efter en tid som lärling blir man gesäll, och vandrar ofta runt mellan olika utövare av hantverket för att lära sig mer, till dess att man utför sitt mästarprov och får tillåtelse att starta sin egen verksamhet. Bland de som har råd i städerna hyr man ofta en informator för att utbilda sina barn, generellt en student vid Akademin som försörjer sig på så vis. Efter småskoleåldern finns ett slags mellanskola med högre avgifter som relativt många, även från medelklassen, går i mellan tio och femton års ålder, där djupare färdigheter lärs ut samt en hel del retorik och ekonomi. Mellanskolorna övervakas i viss mån av Magokratins Censorer för att se till att sunda värderingar lärs ut, men är fristående från Akademin. Somliga mellanskolor ligger avskilt på landsbygden och fungerar som internat, dessa har mycket gott rykte om sig att lära ut god moral och lojalitet. Vid femton års ålder kan den som önskar antas vid Akademin i Thelerma, som är Samväldets säte för högre lärande liksom centrum för Magokratisk forskning, lärdom och styre. Akademins särställning gör att studenter från hela Samväldet reser till Thelerma för att få utbildning, totalt finns över trettio tusen studenter i staden. Det utkrävs ingen avgift för undervisningen i sig, dvs. föreläsningar och skrivningar står öppna för alla som registrerats som studenter, men i praktiken begränsas tillträde till de som på något sätt, oftast genom sina familjer, kan säkra sin försörjning liksom kostnaden för kurslitteratur och annat. Många studenter har sidoarbeten som exempelvis författare av äventyrsföljetonger, informatörer eller inom bokföring; en annan metod att dryga ut kassan är att sälja sitt hår till barberare som använder det för att fläta in i komplexa håruppsättningar. Det undervisas i nästan alla delar av den kända vetenskapen, liksom i praktiska ämnen som retorik, poesi, arkitektur, läkekonst och gruvdrift. De flesta studenter söker antingen få ett praktiskt kunnande inför ett lämpligt arbete, kanske inom ett handelshus eller ämbetsverk; andra, av tillräckligt god börd, studerar enbart för att uppbåda ståndsmässig bildning, vanligen tre eller fyra år. De teoretiska vetenskaperna studeras nästan uteslutande av de studenter som planerar att bli Magokrater. För att få genomgå pneumabindning och upphöjas till Magokrat av första kretsen krävs att man har läst ett antal kurser inom dels teoretiska ämnen och matematik, dels statsfilosofi och juridik, något som vanligen tar ungefär tre år i anspråk. De flesta som söker Magokratstatus för att verka som sin familjs juridiska och politiska ombud lämnar Akademin efter detta, medan de som planerar en politisk eller vetenskaplig karriär inklusive de som på grund av sitt bundna pneumas natur är skyldiga till det stannar kvar.

2 Officersutbildningen har en särställning. Kurser i strategi och krigskonst ges vid Akademin, men bara för de som antingen tjänat i Legionerna en tid, de som genomgått ett särskilt lojalitetstest, och för Magokrater som bundit ett krigsmagiskt pneuma och därigenom är skyldiga att tjäna som Gladiomager. Samtliga dessa placeras sedan i officerspositioner i Legionerna. Det finns vissa mellanskolor, samtliga internat, som är ämnade som förberedande för lojalitetstestet med påföljande befälsutbildning, något som är den gängse karriärvägen för många familjer med en lång tradition av tjänstgöring i Legionerna. Den akademiska hierarkin Samtliga akademiska titlar är i sig oberoende av vilken institution (om någon) innehavaren för närvarande verkar vid, men kan endast utdelas av innehavarens nuvarande institution. De flesta tar sig till en institution och stannar där, men somliga byter över eller drar sig undan från Akademin några decennier eller mer för att därefter återvända till någon institution. Det gör att många Magokratiska heltidspolitiker har höga akademiska ranger utan att för den delen utöva speciellt mycket forskning eller höra till någon institution. Studiosus Lägsta rangen, innehas av alla som skrivits in vid Akademin inom något område. En Studiosus som utmärkt sig speciellt eller tar examen inom något område tilldelas hederstiteln Studiosus Magnificum, men i praktiken hänvisar man sällan till den. Discipel Discipel, eller discipulum på mundiska, är den lägsta egentliga akademiska rangen och den plats där alla börjar som söker akademisk status. Kravet är att man är Magokrat samt att man finner en forskare av Doktors rang eller högre som är villig att överse träningen. I somliga fall, särskilt för en Discipel som själv kan finansiera sin utbildning, är detta främst en formalitet, i andra kan Discipeltillsättandet vara en fråga för intrigerande. Ofta sker det helt enkelt genom att en studiosus som intresserat sig särskilt för en viss forskning ansöker hos de främsta namnen inom ämnet. En Discipel utför arbete för sin mästare kopierande av material, tidskrävande men enformiga räkneoperationer eller övervakande av experiment, att rätta skrivningar etc. men har i gengäld sin försörjning åtgärdad. Som Discipel kan man även läsa kurser som enbart ges för Magokrater, till exempel kurser i praktiskt användande av sina krafter och, sägs det, kurser där sidor av Samväldets historia och styra som inte är offentliga tas upp. Efter att tillräcklig kompetens uppnåtts och en fullgod doktorsavhandling framlagts, ofta efter kanske tio års tid, kan en Discipel upphöjas till Doktor och därmed få fast forskningstjänst vid Akademin. Det finns en Discipulum Magnificum-titel som kan tilldelas speciellt framstående Discipler, men eftersom dessa ofta snabbt doktorerar är den i praktiken ovanlig. Doktor En Doktor har en gång för alla bevisat sig vara kapabel att föra den Magokratiska forskningen framåt, och har rätt att ansöka om forskningsmedel och förvänta sig en bedömning uteslutande på grundval av tillgängliga medel och forskningens vikt. Detta innebär också att

3 en Doktor i teorin är fri att själv välja sin forskning, och följa upp vilket spår som än verkar mest intressant. I praktiken är det spelet om anslag, framför allt ifråga om tillgång till sällsynta resurser, som avgör. Svårtillverkade mätinstrument och sällsynta alkemiska reagenser är några exempel. Andra är hur många Discipler Doktorn tillåts handleda, eftersom de i många fall utgör nödvändig kvalificerad assistans. En Doktor kan dessutom kallas att assistera andra forskare i områden där hennes speciella kompetens krävs, liksom sättas att undervisa. Graden till vilken en Doktor själv disponerar sin tid liksom hur mycket av andra forskares tid hon ges avgör hur snabbt hennes forskning rör sig framåt och är en av de främsta områdena för konflikt och intrigerande inom den akademiska sfären. De relevanta besluten fattas av en fakultetsnämnd vid den institution där forskaren ifråga är stationerad, sammansatt av dess Logici och Professorer liksom representanter från Akademins centrala administration. En särdeles framgångsrik Doktor, eller en av hög ålder, förlänas ibland hederstiteln Doktor Magnificum. Den innebär i viss mån en bättre anslagssituation men ger inga radikalt annorlunda privilegier från Doktorstiteln. En Doktor tillhör generellt andra eller tredje kretsen. Ett antal nyblivna Doktorer tillhör alltjämt den första, och ett fåtal har gått högre. Dessa är ofta extrema risktagare som på grund av bristande omdöme inte kunnat stiga i akademisk rang. Logicum En Doktor av minst tredje kretsen kan lägga fram en serie av avhandlingar som definierar ett forskningsfält, så att man dels lägger fram ny kunskap, dels bygger upp en struktur runt denna så att den kan förstås, sättas i sammanhang och läras ut. När detta uppnåtts, vilket ofta tar minst tjugo eller trettio år i anspråk efter att man börjat försöka, tillmäts forskaren en ny titel, Logicum (plural Logici). Logicumtiteln medför ett stort mått av akademisk respekt samt tillträde till institutionens ledning och därmed inflytande över anslagstilldelningen. Därigenom kan ett Logicum i viss mån anpassa lägre forskares arbete till att ligga i linje med det egna, genom att ge extra stöd till projekt som bidrar till den egna forskningen. Liksom på övriga nivåer finns en Logicum Magnificum-titel, något som är ganska svårt att uppnå. I princip krävs ett arbete av samma magnitud som ett Logicum-arbete. Professor Den högsta egentliga akademiska rangen kräver en Doktor eller Logicum av minst fjärde kretsen samt att man under lång tid (minst ett sekel för att man skall komma på tal) fört forskningen framåt inom ett eller flera områden. Det krävs inte en specifik avhandling eller serie därav som för Doktorer eller Logici, men tillsättandet omges desto mer av intrigerande och inkallande av gamla tjänster, insamlade över lång tid. En Professor håller direkt i institutionens administration och det säkras på detta sätt att hon har vassa armbågar. Anslagstillsättning utförs som bekant av ett institutionsråd bestående av dess Professorer (en till fyra på en större institution som CST), dess Logici (kanske ett halvdussin under samma omständigheter) och representanter för den centrala administrationen. En av institutionens

4 Professorer har titeln Dekanum (Dekan på mundiska) och är formellt ansvarig för institutionen som helhet inför Akademin och Samväldet, liksom ordförande i anslagsnämnden. Genom sin position har en Professor möjlighet att styra institutionens forskning efter vissa linjer, betydligt mer så än ett Logicum. Detta i sig ger en anledning att titeln är eftertraktad, även bland rena akademiker utan övrigt intresse för makt. Det existerar en Professor Magnificum-titel, den är emellertid extremt ovanlig och har tilldelats färre än tio personer genom Samväldets historia. Lärdomstradition och teknisk nivå Den tekniska nivån i det Magokratiska Samväldet ligger ungefär på nivå motsvarande europeisk renässans. Det finns dock ingen motsvarighet till skjutvapen, eftersom behovet att slå igenom befästningar inom Samväldet fylls av Gladiomagerna. Lärdomen i samhället kan grovt indelas i två klasser. Den första är hantverkskunnandet, vilken mestadels förvaltas av de olika gillena och skråna. Vissa specifika yrkeskunskaper, som arkitektur, fältskärsskap och liknande, lärs dessutom ut på Akademin. Hantverkskunnandet är praktiskt till sin natur, men många hantverk har gått ganska långt exempelvis finns en utvecklad tryckkonst, och långt framskriden optik och metallurgi. Urmakeriet håller på att utvecklas allt mer. Strategi och juridik intar mellanpositioner mellan de båda klasserna som halvteoretiska ämnen man utbildar yrkeskunniga i. Den andra är den rena vetenskapen, vilken handlar om sökande efter kunskap för dess egen skull. Magins teori ses som den högsta av alla vetenskaper, följd av filosofi, matematik, lingvistik, historia, alkemi, naturlära, medicin och de fysiska vetenskaperna. Vem som helst tillåts studera dessa ämnen vid Akademin i Thelerma, men endast Magokrater ges plats som forskare, något som gjort att vetenskap i praktiken bara utövas av Magokrater. Magi ses som ett redskap för att samla in kunskap, och kunskapen används framför allt för att i sin tur forska fram nya tillämpningar för magi. Språk och skriftspråk Det språk som talades i Magnamund under dess storhetstid, och som många namn alltjämt stammar ur, kallas mundiska. I dagens Magnamund brukas ett flertal varianter av språket, vissa rejält annorlunda från dess ursprung. I spelet motsvaras mundiska ungefär av ett utökat latin; rena fantasynamn förklaras som ovanliga mundiska ord. I Samväldet liksom dess grannländer talas speculariska, vilket är ett språk som uppkommit genom sammanblandning av de sydliga bergsstammarnas språk och mundiskan. Speculariska motsvaras i spelet av svenska. Ur-speculariskan den kommer ur motsvarar ungefär en blandning av primitiv tyska och fornsvenska. I den lärda världen tar man ofta gärna termer från mundiska, men uttrycker sig nästan helt på speculariska.

5 Såväl i Magnamund som runt Spegelhavet används det mundiska skriftspråket, vilket kommer att vara det officiella skriftspråket under Svart Himmel. Det har bland annat egenskapen att det är lätt att trycka, vilket kan vara en anledning att det överlevt där det mundiska talspråket inte har det. Ett typsnitt för datorer har skapats (tack vare Olof Kjölstads ansträngningar) som beskriver det magnamundiska teckensystemet. Den är möjlig att ladda ned från hemsidan för vad bruk deltagare kan tänkas ha för den. Vetenskap och världsbild Det här avsnittet är tänkt att ge en första ungefärlig bild av hur långt Magokratins vetenskap nått, och är definitivt inget som alla deltagare måste läsa in sig på i detalj. Exempel tas i viss mån från vår egen världs vetenskap, även om Magokratin i stort sagt alla fall använder andra termer för samma eller liknande begrepp. Som synes har man kommit väldigt långt inom de mest teoretiska naturvetenskaperna, främst genom att pneumatiken direkt tillhandahåller sätt att göra mätningar och andra experiment utan att man först behövt utveckla en teknologi för att kunna göra det. Discipliner som rör mer storskaliga skeenden, som mänskliga interaktioner eller den naturliga världen som helhet, forskas inom med stor iver men har inte på samma sätt revolutionerats genom magin. Matematik Matematiken ligger på i princip samma nivå som det moderna samhällets. Särskilt matrisalgebra och matematik motsvarande numerisk analys vilken utförs genom pneumornas säregna beräkningsförmågor har utvecklats långt, eftersom det kan användas för att härleda resultat inom nästan alla vetenskaper där magi används som verktyg för att studera eller inverka på världen. Matematisk terminologi är till skillnad från de andra vetenskapernas terminologi ganska lik den som används i vår egen värld. Fysik Man har en tydlig bild av många centrala fysiska begrepp men beskriver dem med helt andra termer än vår världs vetenskap. De minsta materiepartiklarna kallas minuskler, och de går att observera relativt enkelt med sk. kinetiska högprecisionspneuman. Av allt att döma kan deras beteende förutsägas inom vissa ramar de uppvisar olika egenskaper med olika sannolikhet. Magisk inverkan på minuskler får mer exakt verkan ju mer man anstränger sig, eftersom förändringarna helt enkelt består i att göra det önskade tillståndet mer sannolikt. På det här sättet går det att framställa många säregna material, men det är ofta för krävande för att vara rimligt i stor skala. Optik, vätske- och gasmekanik och värmelära är ungefär lika framskridet som vår egen tids vetenskap. Man känner till elektriska fenomen, men eftersom det aldrig har funnits skäl att tillämpa dem till något har det inte fått speciellt stor betydelse annat än som förklaringsmoment inom andra delar av fysiken. Metafysik

6 Man skiljer inte inom den pneumatiska forskningen på fysik och metafysik, vilket framför allt innebär förståelsen för vad pneuman och andra ting bland dem människosjälen består av, pneumatiska kraftstrålar och de lagar som beskriver dem, samt hela den övriga allmänna teorin för magi. Detta är i sig helt klart det enskilt mest studerade ämnet, och den term som används för forskningsområdet är teoretisk eller praktisk pneumatik, aeonik eller verklighetsanalytisk vetenskap. Ett viktigt område är den magiska teknologin. Det finns en rad mekaniska konstruktioner som används för att förenkla magiutövande. Dessa är nästan alltid stora installationer av vilka Decelleratorn är den främsta, och har ingen kraft i sig själva pneumatiker måste aktivera dem och kanalisera kraft genom dem för att de skall vara verksamma. De är säregna konstruktioner av urverk och linser, och bygger framför allt på att vissa sällsynta material kan inverka på magiska flöden om de står i exakt relation till varandra eller förflyttas relativt varandra på exakt rätt sätt. Dessa pneumatiskt aktiva substanser är oftast olika slags kristallina material, och kunskapen om hur de framställs har nästan helt gått förlorad. Decelleratorns hjärta är tex. ett antal sådana sk. aktiva linser som bärgats från en Magnamundisk ruinstad. Kemi Termen som används vid Akademin är alkemi. Grunden för den bild man har är som följer: minuskler sätts samman på olika sätt till kluster av minuskler, på sätt som beror framför allt på temperatur, dvs. hur mycket de rör sig, och på hur pass strukturerade de olika tillstånden är. Utifrån det perspektivet kan man förklara hur olika synliga ämnen skiljer sig åt. Genom vissa specialiserade pneuman kan en pneumatiker studera små strukturer i ofta förvirrande detalj, liksom styra hur ämnen övergår i varandra. Att det är teoretiskt möjligt betyder dock inte att det är lätt, eftersom dels beräkningarna ofta är svåra, dels det kan krävas enorma mängder kraft för omvandlingar som inte förekommer spontant i naturen. Bio-alkemin är studiet av hur olika ämnen sätter samman korpuskler, de små byggstenar som i sin tur sätter samman levande vävnad. Återigen gäller här att man i detalj förstår de inblandade mekanismerna koncentrationer av essentiella salter och små minuskula maskinerier men att det i praktiken kan krävas omfattande arbete för att genomföra en omfattande förändring. Vissa metoder, som magiskt helande av vanliga åkommor, har blivit enklare och enklare att genomföra eftersom de är så väl beskrivna och dokumenterade, men det är fortfarande fråga om mycket komplexa procedurer. Astronomi Man kan framställa mycket goda optiska teleskop och göra goda mätningar av himlafenomen, särskilt vid de avlägsna platser där teleskopen är byggda. Man har god förståelse för de fysikaliska lagar som styr himlakropparnas rörelser runt jorden solen och månen liksom de sju kända övriga planeterna roterar av allt att döma runt jorden. Stjärnorna liksom solen tros ofta ha något slags alkemiska reaktioner som grund för sitt ljus, men det är svårt att avgöra vad och hur. Biologi Man har en god förståelse för livet på korpuskelnivå, vävnadsnivå och anatominivå, däremot sämre förståelse för naturhistoria och hur olika arter av växter, djur och mikroorganismer

7 samspelar ute i naturen. Ett antal pneumatiker är dock botaniker, zoologer eller andra former av naturkännare, och håller för fullt på att kartlägga organismvärldens olika vindlingar. Något släktträd för livet som helhet är ännu inte påtänkt, även om tanken har framkastats. Jordbruksforskning går gradvis framåt men är än så länge ett eftersatt område. Geologi Den bild man har av geologiska fenomen är överlag ganska avancerad man kan beräkna var geologiska anomalier (exempelvis vulkanutbrott eller jordbävningar) är troliga, liksom hur man bäst gräver tunnlar genom berg. Samma sak gäller fenomen relaterat till vatten och vind. Något som är känt är att geologisk instabilitet, som på platser med vulkanisk aktivitet eller under jordbävningar, ger upphov till säregna magiska störningar. Det eteriska bakgrundsfältet (pleroma) blir lokalt oerhört mycket starkare, med resultatet att pneumatiska processer kan få oförutsägbara sidoeffekter. Psykologi, filosofi, sociologi, samhällsvetenskap Dessa vetenskaper är eftersatta men det förekommer en hel del forskning inom dem. I princip befinner man sig med vissa viktiga undantag på samma nivå som i vår värld på slutet av artonhundratalet, med den skillnaden att kunskapen förstås präglas av Samväldets snarare än vår egen världs fördomar och sociala maktstrukturer. Inom psykologin kan man via pneumatik i viss mån studera psykiska processer direkt, men det gör inte att tolkningarna blir mindre präglade av vad man förväntar sig.