Protokoll fört vid regionalt brukarråd

Transkript

1 Protokoll fört vid regionalt brukarråd Närvarande: Ingvar Wennermark Anne Granath Britta Johansson Göte Gustafsson Ronny Blidberg Mildred Ahlström Kjell Emanuelsson Thomas Krantz Britt Arthursson Anette Jernberg Sofia Evertsson Ordförande Enhetschef Vänersborg SRF Älvsborg SRF Älvsborg SRF Bohuslän SRF Bohuslän SRF Göteborg SRF Göteborg SRF Skaraborg FSBU Väst Sekreterare 1 Justeringsperson utses Till justeringsperson utses Britt Artursson jämte ordförande. 2 Föregående protokoll Föregående mötesprotokoll gås igenom och läggs till handlingarna. 3 Information om besparingar och det ekonomiska läget Varje år de senaste åren har det blivit minst 1 % besparing för alla i regionen (vissa år flera %). Ändå ska patienttiden öka. Effektiviseringar kan till viss del korrigera för detta. I år blev uppräkningen för alla syncentralerna 1,1 %, förutom Fyrbodal som fick extra sparbeting på kr. Både habiliteringen och syn i Fyrbodal fick extra sparbeting. Hade gått ut med mer än dubbelt så stort sparbeting, som inte förvaltningen skrev på, då lyftes frågan till politiker, som ledde till dryg halvering av sparbetinget. Fråga från brukare: Har hört från HSN, att habilitering och hälsa har fått tillskott på 5 miljoner? Svar från Ingvar: Det handlar om budgeten miljon skulle då gå till Syncentralen Göteborg. Ingvar: Skövde ska flytta 2014, kontrakt är skrivet från den 1 februari 2014, fastighetsägare säger att det troligtvis blir inflyttning 2013 vid jul-nyår. Brukare: Finns det pengar till flytten? Svar från Ingvar: De flyttar ihop med hörsel och tolk, så det blir fler som ska dela på hyran. Det kommer att bli dyrare hyra där än på sjukhuset. Beställarna är medvetna om det. Hyrorna skulle gå upp på sjukhuset i Skövde i alla fall, pga. att regionen från den 1 januari 2013 inför en ny modell för regionens interna hyressättning. Brukare: Så det blir nerdragningar efter sammanslagningen mellan Vänersborg och Uddevalla som befarat? Svar från Ingvar: Beställarna i Fyrbodal hade gjort likadant även om syncentralerna hade legat kvar som separata enheter, då hade de ändå haft samma beställare.

2 Anne: Tycker ändå att där vi står idag, ser vi bara vinster med sammanslagningen, har blivit så starka då vi är så stora. Är jätte stolt över det som åstadkommits. Tror inte att någon på enheten som skulle vilja gå tillbaka till det som det var innan. Brukare: Positivt att höra att det är positivt för er och bra att det blivit mindre sårbart. 4 Lägesrapport från syncentralerna inklusive deras förbättringsarbeten Anne redogör för Vänersborg: Ligger väldigt bra till, har 2-3 veckors väntetid och en veckas inre ledtid, patienten är i fokus, viktigt att få komma in snabbt, är jätte stolta över det. Har särskilda personer som jobbar mycket med produktions- och kapacitetsplanering, för att hela tiden fylla tiderna. Har t.ex. runt 20 återbud varje vecka, därför läggs mycket resurser på att fylla de tomma tiderna. Ingen behandlare äger sin kalender, bara de personerna som jobbar med produktions- och kapacitetsplaneringen får boka. De lägger in kartläggnings- och återbesökstider, som matchas efter efterfrågan. Personalen tycker det är positivt att slippa tänka på att boka själv, det blir lika för alla, alla ska ha lika många besök, bygger på uträkning som gjordes flera år tillbaka för hur många patienter och besök det ska vara per år. Viktigt att kartlägga varför det är så många återbud, jobbar på att öka delaktigheten i själva bokningen. Har även gemensamt kommit fram till att alla numera delar på äldre-gruppen. Vi jobbar efter LEAN-filosofin, som är vårt arbetssätt samt också vårt sätt att tänka kring systematiska förbättringar. Brukare: Varför gör inte alla så? Svar från Anne: De andra jobbar också mycket med det, på olika sätt. Brukare: Varför är det så mycket återbud? Svar från Anne: Alla syncentraler har mycket, det ska utredas varför. Brukare: Medlemmar i och utanför SRF undrar hur upplägget är i Vänersborg, undrar om det skulle vara lönsamt för er att komma ut i vår organisation och informera om det nya systemet? Brukare: Ser ni skillnaden på hur avbokningarna ligger geografiskt? Anne: Vi startar varje måndag, går igenom förra veckans avvikelser samt återbud/uteblivna som är antecknat sedan någon månad tillbaka, sedan baseras beslut på fakta, för att ta reda på det. Handlar ofta om att tiden bokas om. Vi kan inte starta för tidigt med besök på morgonen, bokningen måste tänka på det geografiska området. Brukare: Skickas kallelsen ut utan att fråga om tiden är lämplig? - Anne: Ja, man märker det ibland när man har kurser att många är sjuka osv. pga. ålder Brukare: Skulle vara roligt att se geografiskt hur många som fullföljer remissen? Svar från Anne: De flesta kommer, väldigt sällan någon som tackar nej och inte kommer alls. Anne fortsätter att berätta om Vänersborg: Har gått från 22 anställda till 18 i Vänersborg och Uddevalla tillsammans, men har ändå lägre väntetider och väldigt nöjda personer. Fördomen om att brukarens besök måste sambokas i flera timmar bollades med det lokala brukarrådet, som sa att de hellre ville komma på kortare besök och flera gånger, för att få mer effektiva insatser, vilket vi lyssnade på. Vi har också rutin för när behandlare med kort varsel blir sjuka. Vi försöker då saxa tiderna och endast som sista åtgärd får patienten ombokas.

3 Brukare: Har fått höra i Göteborg genom åren att de är en hel del som uteblir, har ni det problemet? - Anne: Ja, tas upp på varje vecka, det är ca 5 brukare i veckan som uteblir. Brukare: Ska man försöka skicka kallelse via sms? Anne: Jo dit är vi på väg. Vänersborg skickar sms-påminnelse eller mail till de patienter som önskar det. Anne fortsätter: ADL-taxonomin där man kartlägger behoven, fick viss kritik från brukarrådet först, enkäten visar att från v. 17 till v. 40, har patienterna blivit nöjdare. Har gjort en ny arbetsmodell för barn, då det tidigare inkommit klagomål att vi brustit i kartläggningar på barn innan, vilket det jobbas med nu. Barnet behöver bli medvetet om sin synnedsättning. Första besöket är för föräldrarna utan barn, sedan görs en synprofil, som beskriver hur synen fungerar. Den skrivs ner på barnets nivå och kan användas till familj/vänner/skolan. Sedan kartläggs behovet och en vårdplan skapas och sedan sker insatser. Brukare: Stör lite att du kommer tillbaka till det medicinska. Svar från Anne: Synprofilen handlar inte om diagnosen, utan vilka konsekvenser synedsättningen har och hur man ska göra för att få vardagen att fungera. Anne: Gruppverksamheten har ökat lavinartat sedan vi slogs ihop och gjort förbättringsarbetet, vilket lösgör tid. Nästa steg är att även anhöriga får träffa varandra. Grupper igång/på gång: SIT-grupp (seniorer och IT) Lära känna tal och punktskriftsbibliotekets hemsida Inspirationsgruppen (samtalar kring olika sätta att läsa vardagsproblem) Iphone-grupp Att finna nya vägar - för alla nya med Maculadegeneration Kikargrupp för barn/ungdom Att läsa med öronen Föräldraträffar - för föräldrar med synnedsättning Ledarhundsträff ihop med SRF Kombinerad Iphone och inspirationsgrupp som ska hållas i Fristad tillsammans med Borås. Anne: Syncentralen Vänersborg tar emot brukare från hela regionen som vill gå Iphone-grupp eller inspirationsgrupp. Brukare: Låter kanon, tycker att ni ska vända er till ljudmagasinet och informera om detta, så informationen når ut till fler. Brukare: Hur informeras brukare om grupperna? Anne: De informeras av behandlarna utifrån behoven som framkommer. Alla som kommer till vår syncentral får erbjudandet, och info finns på hemsidan. Brukare: Hur ska vi som varit synskadade länge eller som inte är aktiva på syncentralen just nu, få veta om t.ex. Iphone-gruppen? Anne: Finns info på hemsidan och patienterna får höra av sig om de känner behov. Informationen om grupperna skickas med protokollet, så att brukarråden kan informera om det för brukarna och sprida det.

4 Anne: Telefontiden var också ett förbättringsarbete som utvärderas med det lokala brukarrådet, då de från början ville utöka telefontiden. Det mättes när och hur många som samtal kom in osv. Brukarrådet kom fram till att det räckte med telefontid mellan klockan Då det bara inkom 5 samtal (meddelande) utanför telefontiden. Intygsgrupp har skapat rutin som infördes i Vänersborg som blivit habilitering och hälsas rutin för intygsskrivning. CCTV-grupp utför just nu ett förbättringsarbete där målet är att förbättra och standardisera flödet av CCTV, från beställning, utprovning, material, uppföljning och statistik. 3 personer jobbar på det och var igår på besök i Skövde för att ta del att deras förbättringsarbete kring CCTV. Har haft 2 studerande från högskolan väst som gjort en studie lärandets förutsättningar och förbättringsarbete om syncentralen i Vänersborg. Den visar att sammanslagningen och förbättringsarbetena varit lyckade samt enkäten från brukarna var jätte bra. Brukare: Kan ni skicka med den studien tillsammans med anteckningarna från idag? Anne: Ja. Ingvar: Det bästa är att har man ständig har dialog mellan personal samt med brukarna, det är den stora framgångsfaktorn i Vänersborg. Göteborg syncentral: Ingvar går igenom saker ur protokollet från det lokala brukarrådet. De pratade mycket om gruppverksamhet, dels för barnverksamhet och de har även haft 3 veckor grundrehabilitering för vuxna under hösten. De har övrig gruppverksamhet som basprogram, AMD-grupp, föräldra/barngrupp, samt kikargrupp, som pågår utifrån behov som uppstår. De har startat lilla brukarrådet med 8 ungdomar mellan år. Har också fått ny telefonväxel, har blivit förbättringar när man ringer, man kan nu sättas på kö. Brukare: Har innan varit stora problem med telefontiden, nu är det telefonkö, finns även att man kan trycka tvåa om man ska till IT. Ingvar: Ny organisation har skapats från den 1 januari, har fått arbetsledare för 4 olika team, för att få ordning på produktions- och kapacitetsplaneringen, använder alla tider osv. Har idag ingen väntetid till barn och 2 månader till vuxna, samma tid förra året var det 8 eller 9 månaders väntetid. Bostadsanpassning: Fråga från brukare om hur det går med de bostadsanpassningsärenden som fastighetskontoret i Göteborg har lagt på hög, pga. att man ansett intygen från syncentralen varit undermåliga. Svar från Ingvar: Har varit och pratat med handläggarna på fastighetskontoret och skall nu stämma av med synpedagogerna vid sycentralen i Göteborg, så att problemen undanröjs. Brukare: vill utöka kuratorkompetens i Göteborg, tycker det behövs 2,5 kuratorer till, då beställarna inte lägger sig i hur syncentralen använder sina medel och det är upp till syncentralen att sätta ihop sin bemanning. Tycker det är viktigt att kurator är med i en heltäckande kartläggning. Menar att det måste avgöras utifrån varje individuell person att man samordnar sig med andra verksamheter utanför syncentralen. Brukare: Färdtjänsten har jätte stora problem att stanna utanför syncentralen Göteborg.

5 Borås syncentral hade brukarråd den 11 oktober. Brukarna berättar: Handlade bl.a. om förbättringsarbetena, LEAN-metoden, patientenkäten och barnenkäten. Ingvar berättar: De har 1,5 månads väntetid. Håller på med produktions och kapacitetsplanering tillsammans med en logistiker, de har mycket engagemang kring det. Tittar även på barnområdet, som alla syncentraler ska göra i början av nästa år. Har ännu inget slutresultat, stor del av personalen är engagerad i det. Känns som att de har koll på läget och även de har fått in bra resultat på enkäten. Inga speciella frågor togs upp. Skövde syncentral hade brukarråd för ca en månad sen. Brukarna berättar: Frågan togs upp om Iphone-grupp, som det då sades att det än så länge inte fanns möjlighet till, men kanske längre fram. Pratade om flytten och lyfte behovet av psykolog/kurator, så att det finns pengar till det när de flyttar. Positivt att de fått igång gruppverksamhet, man får förinformationen i grupp. Mer info gavs från SRF, som kan informera patienterna som kommer. Brukare: Hur informerar man om SRF? kan man göra som Borås modell? Brukare: Skövde har haft samarbete med SRF ang. nysynskade-kurser, men intresset för nysynskade-kurser har minskat drastiskt, undrar om syncentralen vet orsaken? 5 Lägesrapport om Synverksamhetens gemensamma förbättringsarbete Ingvar: Håller på med ett förbättringsarbete totalt, har gått igenom vilka områden som en så kallad vårdplan/habiliteringsplan kan röra sig inom, 7 stora huvudområden och specificerat under det, med insatser som syncentralerna i VG-regionen förväntas göra. Förutom kartläggning, 7 huvudområden, som innehåller ytterligare nivåer, med ett antal specificerade insatser. Är en kvalitetsmodell. Alla behandlare använder sig av den när de gör vårdplaner, som är första steget till att få till likvärdig rehabilitering. Dels för att se vad man ska jobba med och se vilka områden som fattas på varje syncentralen. Modellen håller på att implementeras under hösten, som bara gäller vuxna. Modellen är till för oss själva, för brukare och så småningom beställare. I december när vi har gemensamt träff, ska vi göra en motsvarande modell för barn och ungdomar. Centralt sker enkätundersökning under en vecka på våren och en på hösten, samma frågor ställs. I enkäter ställs frågor om bemötande, tillgänglighet, kontaktmöjlighet, service, kvalitet samt information om insatser. Enkäten utförs för att få en bild över hur det förändras över tid och vilka områden det finns brister i pågår en barnenkät som ska lämnas till alla barn 7-17 år, som barnen ska kunna besvara själva. Vi är ute efter barnets perspektiv. Med barnets perspektiv menas det som barnet själv ocensurerat säger eller ger uttryck för. Tidigare har man nöjt sig med barnkonventionens barnperspektiv, vilket mera handlar om den vuxnes försök att sätta sig in i barnets värld. Alla har också gått en utbildning om barnets perspektiv den 12 september, som hölls av personer som är specialister inom området. Grupparbete gjordes även den dagen med frågor allt ifrån mottagandet av barnet i receptionen till vad barnet vet om sin funktionsnedsättning samt hur föräldrar ska våga vara ärliga mot sina barn.

6 Brukare: Jobbar man med att systematiskt ha kvalitetsuppföljning på individnivå och följa upp rehabilitering/habiliteringsplaner? Anne: Vi jobbar med vårdplan, där man prioriterar och följer upp insatserna, och sedan görs en uppföljning innan vårdplanen avslutas. Alla ska erbjudas en vårdplan, som utgår ifrån ADL-taxonomin som utgår ifrån vad man klarar av och inte klarar av. Brukare: När man är synskadad framförallt blind, speciellt som barn, är det viktigt med kroppshållning osv. jobbar man fortfarande med det på syncentralen? Anne: Ja, det gör man, och utvecklingsarbetet som ska startas om barn, kommer ICF att fokusera på det. Ingvar: Alla syncentraler har satt fokus på att få ner väntetider inre och nya. 6 Fokusområden Utgår 7 Frågor från brukarorganisationerna Brukare: Uddevallas kommun kommer att dra in syninstruktören. Behöver därför hjälp med brev från syncentralen, som ska skickas till socialchefen på Uddevallas kommun. Kan ni hjälpa till med ett sådant brev? Svar från Anne: Ja det kan vi göra. Frågor till nästa gång: Hur brukar syncentralen jobba med kontakten med syninstruktörerna? Hur samverkar syncentralen med SPSM? 8 Övriga frågor Brukare: Hur jobbar ni med syninstruktörer i Vänersborg? Anne: Vi har som tradition att bjuda in syninstruktörerna till en årlig träff på Syncentralen för att hålla vår samverkan levande. Där vi bl.a. utbyter information. I patientarbetet så informerar synpedagogerna om syninstruktörerna samt remitterar om behov finns. Brukare: Fristad folkhögskola har ett projekt på gång där man ska arbeta med främst syntolkningsutbildning och även lite ledsagning för personal som jobbar inom kommunen och landsting som är i kontakt med synskadade personer, t.ex. hemtjänst. Den utbildningen kan vem som helst anmäla sig till. Det är jätte bra att man på syncentralen vet att sådana kurser finns, även för att kunna förmedla informationen vidare. Det är en kort kurs, bara en dag, handlar om ca kr per person. De kan även åka ut och göra kursen på plats om det är en grupp. Brukare: Ska informera från SRF att i slutet på februari kommer de ha en internkurs för att få brukare från syncentralen att bli starkare på att argumentera. Nästa möte: tisdagen den 23 april kl i Herrljunga.